Lägesbeskrivning. Supported Employment/Supported Education. Elisabeth Ågren Projektledare Spången Nätverks-och metodansvarig Supported Employment

Transkript

1 Lägesbeskrivning Supported Employment/Supported Education Elisabeth Ågren Projektledare Spången Nätverks-och metodansvarig Supported Employment

2 2 Inledning Inom Grenverket Södertörn kommer vi i kontakt med ungdomar som har olika typer av problematik. Arbetet med Supported Employment/Education (SE/Sed) och systematisk instruktion kring olika problematik anpassas utifrån huvudsakligen följande tre modeller: SIUS-modellen, IPS och ISA. SIUS modellen är anpassad till AF:s regelverk och passar för de som har en bestående funktionsnedsättning som är utredd och prövad i förhållande till arbete och studier. Använder oftast inga nätverk, i så fall enstaka professionella. IPS används främst inom psykiatrin/missbruksvården och bygger på ett sammanhållande ansvar hos en s.k. Case manager som arbetar med professionella- och personliga nätverk. Individerna behöver därmed inte vara utredda, färdigbehandlade eller prövade. Detta görs parallellt vid behov. En önskan/motivation att börja arbeta eller studera är det enda som krävs och lönebidrag och andra stöd kopplas på vid behov med hjälp av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller LSS-handläggare. ISA är företaget MISA:s modell. Den är utformad efter målgruppen neuropsykiatriska, psykiska funktionsnedsättningar, hjärnskada mm. Den utgör en blandning av ovanstående modeller. Modellen passar bäst för målgruppen LSS-berättigade, särskoleelever, samt alla neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inom ISA används kognitiva hjälpmedel, tydliggörande pedagogik mm. Använder både personliga och professionella nätverk vid behov. SE-arbetet inom projektet Inom Grenverket använder vi varianter av de olika modellerna utifrån individuella behov. Ungdomar med utredd bestående problematik har erbjudits Af Unga Funktionshindrade i första hand och stöd att komma i kontakt med dessa, vars SIUS-konsulenter kan ge ett mer långsiktigt stöd. Ungdomar som däremot har kriminalitets-/missbruksbakgrund i kombination med neuropsykiatrisk problematik tas ej emot av dem. Generellt kan man säga att kan man tillgodogöra sig SIUS, kan man vara inskriven på vanliga Arbetsförmedlingen eller Af Unga funktionshindrade och behöver inte det SE-stöd som Grenverket erbjuder. Däremot kan detta stöd med fördel övergå i SIUS-stöd i vissa fall. Den SE-modell som nu utformats inom Grenverket utgår till största del utifrån ISA- och IPSmodellen. Som beskrivning av denna lämnas här Spången som exempel. Exempel på SE-arbete - Spången När en ungdom blir aktuell genom remiss, samlas först professionella nätverket som finns i beredningsgrupp och gör en ansvarsfördelning av stödinsatser genom en myndighetsövergripande handlingsplan. Denna handlingsplan beskriver vem som ansvarar för vad fram till första uppföljningsdatum. Samtidigt som tid lämnas till beredning får remitterande myndighetsperson en tid att lämna till ungdomens första egna besök, samma vecka som beredning. Första uppföljning av myndighetsövergripande handlingsplan sker i samma konstellation som beredningen efter tre månader. Under denna period utformar ungdomen och projektet sedan utifrån individuellt behov en personlig/individuell handlingsplan. Alla ungdomar ska snabbt ut i Kom igång-aktiviteter för att träna förmåga,

3 3 inför studier eller inför arbete. Parallellt kan behandling av olika slag pågå. En SE-handledare finns med under hela resan och kopplar vid behov på andra viktiga personer, myndigheter m.m. Processkartans olika steg mot arbete/studier presenteras för ungdomen, myndighetspersoner och arbetsgivare/utbildningsanordnare och SE-stödet som följer från start till mål presenteras och utformas i samråd med ungdom och övriga utifrån processtegen. SE stödet utifrån två huvudsakliga målgrupper, vilka beskrivs nedan: Målgrupp 1 (mer tidsbegränsat funktionshinder) Den första gruppen är den med ungdomar med tidigare kriminalitet/missbruk ofta med neuropsykiatrisk problematik som behöver bryta livsstil snabbt, hitta vinster och behöver få konsekvenser/krav. Det innebär extra tydliga spelregler, rak feedback och framför allt ny miljö. Dessa ungdomar har oftast ingen arbetslivserfarenhet och ofullständig utbildning. De ska så snabbt som möjligt ut i anpassat arbete i första hand, där utrymme för att lära och lyckas finns. Den här gruppen straffar ofta ut sig och svårigheterna börjar då det börjar gå bra. De kräver en mer skyddad plats som ett första steg och dessa ungdomar behöver SE för att kunna behålla arbetet och ta sig vidare. De flesta ungdomar som kommer från placering/avtjänat straff eller missbruksbehandling och som vill arbeta erbjuds SE i kombination med tre steg: UngdomsOSA, Utvecklingsanställning/Anpassad yrkesutbildning och sedan ut i mer permanent arbete. De första två är konstruerade arbeten där färdigheter kollas upp under tiden de lönearbetar. Genom att de deltar i samhället och arbetar på riktigt blir förmågor och begränsningar bättre synliga. Motivationen att förändra livsstil ökar också i takt med lönen. Stödet på arbetsplatserna sker främst av handledare på arbetsplatserna, men med stöd av SE-handledare som rycker in vid behov. Stödet kvarstår så länge ungdomen behöver det. För denna målgrupp ökar ofta behovet av SE-stöd när de börjar arbeta/utbilda sig, i form av återfall, svårigheter att hantera relationer på arbetsplatsen och privat, konflikter med arbetsgruppen m.m. Det gäller även stödet till arbetsgivare/utbildningsanordnare. Ungdomarna har oftast en orealistisk bild av vad som krävs i arbetslivet och arbetsgivarna saknar ibland insikt om tyngden av problematiken. Inte ovanligt att dessa ungdomar bränner arbetsgivare på vägen. De erbjuds ändå fortsatt stöd genom projektet om de följer överenskommelserna och tar konsekvenser. För denna grupp behövs stödet främst för att få behålla ett arbete/en utbildningsplats Målgrupp 2 (mer bestående funktionshinder) Den andra gruppen består av ungdomar med neuropsykiatrisk/psykisk problematik, s.k. svag begåvning eller diffus problematik och behöver mer uppvärmning och tid att pröva samt mindre krav. Dessa ungdomar har ofta flera misslyckanden bakom sig på arbetsmarknaden eller i skolan. De behöver ofta längre tid på sig att hitta rätt och för att bygga upp självförtroendet. Även vissa hjälpmedel kan vara nödvändiga. En del av dessa ungdomar har under 2011 hänvisats till Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade, då de haft rätt till detta stöd. Den andra målgruppen som har psykisk ohälsa eller diffus problematik kräver oftast en längre startsträcka. Men även denna grupp ska snabbt ut i aktivitet. Där blir ett första steg att samla viktiga stödpersoner i ett långsiktigt arbete. Oftast start i någon aktivitet där basala färdigheter, behandling eller studier varvat med praktik. Denna grupp vill helst vänta med sådant arbete som ställer krav och har helst en praktik eller orienterande studier till att börja med. Behöver stöd i att ta kontakt med och komma in/igång på arbetsplats. SE-stödet sker i form av studiebesök, studie- och yrkesvägledning/tester och aktiviteter som ökar

4 4 självförtroendet, att klara av att vara i grupp, att ta kontakt med arbetsgivare, utföra uppgifter av olika slag. Även här är stödet till arbetsgivare/utbildningsanordnare viktigt. Information kan behövas om oförmåga att uppfatta ironi, vad skapar ångest hos ungdomen och hur man kan stötta stötta m.m. Förutsättningarna för SE i Grenverket Södertörn De olika delprojekten har haft olika förutsättningar och behov. Gemensamt för flera delprojekt är att de traineeplatser eller andra anpassade arbeten/yrkesutbildningar som skulle användas i kombination med SE ej har funnits som det var tänkt. Dessa har fått riggas för och raggas upp vilket har försvårat och försenat arbetet med metoden. Paraplyprojektet har ett annat uppdrag att fungera som lotsar. En person var kopplad till trainee, men platserna saknades helt till en början. Ungdomsteamet gjorde stora förändringar inom projektet i början av 2011 och tog då bort sin SE-handledare. Först i november 2011 började projektet åter titta på möjligheterna att använda SE. Ungdomsteamet hänvisar annars ungdomar med behov av SE till KomAnprojektet. I Huddinge har Slussen kanske genom att Uppföljningsansvaret har legat i projektet, haft större fokus på orienteringskurser och studier. De har även haft en större del av målgrupp 2 och har använt delar av SE:s sju steg inom systematisk instruktion. De har haft arbetsmarknadsorienterad verksamhet i huset med yrkes- och samhällsinformation och har kopplat på SE vid praktik mm. Har även samarbetat med Lyra som med sin verksamhet har klara inslag av Sed. I Södertälje var behovet stort kring målgrupp 1 och vid start fanns inget Uppföljningsansvar eller annan självklar samverkanspartner kring dessa ungdomar. Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade tog heller inte emot denna grupp. I stället har SE med uppsökande inslag utformats efter en processkarta som följer både SE:s sju steg kring systematisk instruktion, delar av IPS nätverksmodell och där SE kopplas ihop med UngdomsOSA, Utvecklingsanställning, Anpassade yrkesutbildningar. Spången har även köpt in SE-tjänster av MISA AB under en period då SE-handledare nyrekryterades. Så gott som samtliga ungdomar som deltar inom Spången har funktionsnedsättning och får bra stöd genom metoden. Fr.o.m. januari 2012 har fem SE-handledare gått utbildning och samtliga ungdomar inom Spången kommer att erbjudas SE/Sed i kombination med anpassad yrkesutbildning, UngdomsOSA eller Utvecklingsanställning/lönebidrag. SE-nätverket i Grenverket Södertörn Ett nätverk för samtliga SE-handledare i Grenverket Södertörn har funnits sedan i början av projektet. Under 2011 träffades SE-Nätverket, tre gånger under vår och försommar. Då missnöje med tidigare nätverksträffar fanns, lades fokus på att försöka ringa in vad detta berodde på, vilka förändringar som behövde göras och hur arbetet under fortsatt projekttid borde läggas upp. Det fanns också förvirring hos projektets olika huvudmän, hur metoden används. En felaktig bild av SE som någon slags SIUS-light, alternativt att man inte har några åtgärder som Af att

5 5 koppla på.. Den modell som vi menar fungerar bra på målgruppen är snarare en fördjupad SIUS-modell (IPS, ISA) och den används med fördel före SIUS (vid bestående funktionshinder) eller istället för, vilket också gör att den passar bra inom olika myndigheter och går att samverka kring. Under Nätverksträffarna kartlades tidigare erfarenheter, utbildning inom SE, vana av arbetsgivarkontakter samt synpunkter kring tidigare nätverk. Det framkom att allt för stort fokus lagts på SIUS-modellen tidigare och därmed Arbetsförmedlingens regelverk i användandet av SE Det gjorde att SE handledare från andra myndigheter blev utestängda från metoden och såg svårigheter att applicera den på sin verksamhet. Det fanns även en stor spretighet i gruppen utifrån utbildning, erfarenhet av arbetsgivarkontakter mm och ett behov av konkreta metodstöd och handledning. Ärendedragningar uppskattades och beslöts fortgå inom nätverket. I övrigt delades Handbok i Supported Employment ut till samtliga SE handledare och de olika kapitlen, checklistor och samtalsformulär diskuterades. Fokus låg på användningsområden i de olika delprojekten och möjligheter/svårigheter att använda metoden fullt ut. Även de olika former av SE/SEd som används inom olika målgrupper belystes och diskuterades: SIUS, IPS, ISA, SE, SEd skillnader/likheter och användning utifrån olika målgrupper. Sista träffen ägnades åt att undersöka i hur stor grad de olika delprojekten följde metoden utifrån den programtrohetsskala som finns framtagen inom SE. Där framkom att Slussen och Spången följde metoden med knapp marginal. Sammanfattningsvis framkom att nätverket uppskattades mest som forum att dra ärenden som belyser svårigheter kring ungdomar, samverkanspartners, arbetsgivare mm. Det ansågs finnas behov av gemensamt avstamp i SE/SEd utifrån Grenverkets uppdrag och som också är bakgrund till projektet d.v.s. att stärka kontakten mellan unga och arbetslivet, med avsikt att koppla SE till subventionerade anställningar, t.ex. lönebidrag för unga med funktionsnedsättning... Det framkom också behov av och önskemål om ny gemensam utbildningsinsats inom SE/SEd och systematisk instruktion, som ger stöd i arbetet med kontakten med unga, nätverk, arbetsplatser, studieanordnare mm. Även de som gått tidigare utbildning borde omfattas för att öka samsynen. Extern utvärdering av SE i projektet På uppdrag av projektet genomförde projektets externa utvärderare våren 2011 en riktad utvärderingsinsats gällande SE i projektet. Utvärderingen fokuserade på hur projektet arbetar med metoden. Av den utvärderingen framkom bl.a. att det finns otydligheter i vad uppdraget innebär, att förutsättningarna i delprojekten är olika samt att det medarbetarna arbetar olika strikt efter metoden. Ny utbildningsinsats Utifrån ovanstående behov och önskemål upphandlades utbildning, där MISA AB fick uppdraget. I november deltog 20 medarbetare inom Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn/Tyresö, i del 1 av denna utbildning och fortsätter med del 2 i februari 2012.