Åldersförändringar i gula fläcken

Transkript

1 Åldersförändringar i gula fläcken

2 Synundersökning.

3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Centralt på näthinnan finns ett 2 3 millimeter stort område som kallas för gula fläcken, eller makula på latin. Det är ett extra känsligt område där bilden blir som skarpast, och därför är sjukliga förändringar som inträffar där särskilt allvarliga. Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändring i gula fläcken, även kallat makuladegeneration eller AMD, är den vanligaste orsaken till kraftig synnedsättning hos personer över 60 år. Blir du drabbad kan det innebära att du till exempel får svårt att klara av att läsa och se detaljer på nära håll. Du blir inte blind av åldersförändringar i gula fläcken, utan behåller ditt synfält även om det kan vara svårt att se skarpa detaljer centralt. 3

4 Två typer av åldersförändringar Det finns två olika former av åldersförändringar i gula fläcken en torr och en våt. Symtomen varierar beroende på vilken sort du blir drabbad av. Torra förändringar Den torra formen är vanligast och utgör ungefär 85 procent av fallen. De torra förändringarna har ett långsamt förlopp, där synen gradvis blir sämre. I början drabbas oftast bara det ena ögat men med tiden drabbas oftast även det andra ögat. Förändringarna är kroniska. Symtom Torra åldersförändringar i gula fläcken kan leda till att du förlorar ditt centrala seende. I mitten av synfältet kan små fläckar uppträda eller så kan du uppleva att bokstäver eller delar av ord faller bort när du läser en text. En del personer får svårare att känna igen ansikten på håll eller tycker att allt ser grått och suddigt ut. De som bara har fått förändringar i ett öga har ibland svårt att bedöma avstånd. Seendet åt sidorna (synfältet) påverkas inte mycket och du som är drabbad behåller alltid din ledsyn. De flesta människor som får sjukdomen kan fortsätta att leva ett aktivt och normalt liv, särskilt när bara det ena ögat har drabbats. 4

5 En frisk ögonbotten. Gula fläcken inringad. En ögonbotten med torra förändringar. En ögonbotten med våta förändringar. Våta förändringar Den våta formen är betydligt ovanligare än den torra och utgör ungefär 15 procent av fallen, men om den inte blir behandlad är det den som orsakar den mest allvarliga synnedsättningen. Vid våta förändringar bildas det nya blodkärl centralt i näthinnan. De läcker blod och vätska i gula fläcken. Det gör att syncellerna i gula fläcken blir skadade, vilket ger synstörningar. I värsta fall förlorar du det centrala seendet. Symtom Våta förändringar har ett snabbt förlopp och kan allvarligt skada synen inom någon månad. Det vanligaste symtomet är att bilden blir skev. Linjer som egentligen är raka ser krokiga ut och ansikten kan se förvrängda ut. Det blir svårt att känna igen människor på deras utseende. Så småningom kan synen i mitten av synfältet gå förlorad och du får en suddig mörk fläck i det centrala seendet. 5

6 Angiografiundersökning med ögonbottenkamera. Undersökningar Det finns flera undersökningar som vi gör för att ställa en diagnos. Synskärpeundersökning Vi mäter synskärpan på både nära och långt håll. Att mäta synskärpan på nära håll är extra viktigt. Mätningen visar hur mycket din lässyn och din förmåga att urskilja små detaljer har blivit påverkad av åldersförändringarna. 6

7 Ögonundersökning i mikroskop Läkaren tittar på näthinnan och undersöker gula fläcken med ett speciellt mikroskop. Då går det att se om det finns förstadier till åldersförändring eller om det finns blod i gula fläcken som talar för att du har drabbats av våta åldersförändringar. Angiografi av ögonbotten Vi injicerar ett färgämne via ett blodkärl i armen. När färgämnet når ögat och näthinnan tar vi bilder av gula fläcken med hjälp av en ögonbottenkamera. Vi kan då upptäcka läckande eller nybildade blodkärl som tyder på våta åldersförändringar. OCT (optical coherence tomography) Vid en OCT-undersökning tar vi tvärsnittsbilder av näthinnan. Med hjälp av bilderna kan vi se om det finns vätska runt eller en svullnad i gula fläcken som tecken på att det läcker från nybildade blodkärl. Tvärsnittsbilder från en OCT-undersökning. Bilden visar en snittbild genom gula fläcken i en normal ögonbotten. Gropen i mitten är gula fläckens centrum där synskärpan är som bäst. Bilden visar våt AMD. Bredvid gula fläckens centrum finns nybildade kärl som ses som en förtjockning. 7

8 Injektionsbehandling i ett ögonoperationsmikroskop. Behandlingar Vid torra förändringar De torra förändringarna utvecklas oftast mycket långsamt och idag finns ingen behandling. Det finns inget starkt stöd i forskning att vitaminer kan bromsa sjukdomen hos alla som har torra förändringar i gula fläcken. En ögonläkare behöver bedöma om just du har förändringar av en typ eller svårighetsgrad där behandling eventuellt kan ha en bromsande effekt. 8

9 Vid våta förändringar De våta förändringarna utvecklas vanligtvis mycket snabbt och en ögonläkare bör göra en bedömning inom några veckor. Det finns olika behandlingar beroende på hur sjukdomen har påverkat dina ögon och vilken behandling vi bedömer är bäst för dig. Injektion av läkemedel Du får läkemedel som bromsar bildandet av nya blodkärl under gula fläcken och torkar upp svullnad. I en mindre operation sprutar vi in läkemedlet i ögat med en tunn nål. Behandlingen går fort och känns nästan inte eftersom du får bedövning. Injektionsbehandling är inte botande, utan fungerar som en effektiv broms på sjukdomen. Behand lingen måste därför vanligtvis upprepas många gånger och du måste gå på regelbundna kontroller hos ögonläkare under lång tid. Fotodynamisk terapi (PDT) Denna behandling, som tidigare var standardbehandling, använder vi bara på vissa ovanliga varianter av åldersförändringar i gula fläcken idag. Vid behandlingen sprutar vi in ett ljuskänsligt ämne i ett blodkärl i din arm. Ämnet samlas i blodkärlen under gula fläcken. När vi sedan belyser området med ett speciellt ljus, blir ämnet aktiverat och förstör de nybildade kärlen. 9

10 Hur vanlig är sjukdomen? Förändringar kan börja komma i medelåldern, men risken är större ju äldre du blir. Studier visar att bland personer i åldern 65 till 75 år får nästan 20 procent sjukdomen. Hos personer över 75 år ökar risken till 30 procent. Riskfaktorer 1. Ålder. 2. Kön kvinnor löper en något större risk att drabbas än män, men det beror framför allt på att kvinnor blir äldre än män. 3. Ärftlighet har du många släktingar med åldersförändringar i gula fläcken har du en ökad risk att drabbas. 4. Rökning. Forskning Forskningen om åldersförändring i gula fläcken är sedan flera år mycket intensiv. Nya mediciner blir prövade i kliniska studier i förhoppning om att de i framtiden kan bli effektiva läkemedel. Framför allt försöker forskarna hitta injektionsläkemedel med längre effekt på den våra varianten av sjukdomen, för att ögat inte ska behöva behandling så ofta. Det pågår också försök med injektioner som förhoppningsvis kan ha en bromsande effekt också på avancerade torra åldersförändringar. S:t Eriks Ögonsjukhus deltar aktivt i flera av dessa studier. 10

11 Vad kan jag göra om jag redan fått nedsatt syn? Det skadar inte synen att använda ögonen som vanligt. Du ska inte vara rädd för att till exempel titta på tv eller läsa. Flytta dig närmare tv:n om du har svårt att se textremsan. Skaffa gärna separata läsglasögon eftersom progressiva glas eller glas med läsruta kan vara svårt att ha när du har åldersförändringar i gula fläcken. Enkla läsglasögon från till exempel apoteket fungerar ofta tillräckligt bra. Det är viktigt att du har en god, riktad läsbelysning och många gånger är förstoringsglas ett bra hjälpmedel. Om din syn blir för dålig och det blir alltför svårt att läsa kan du behöva synhjälpmedel. Din ögonläkare kan skicka en remiss till en syncentral. Med tiden kan din syn bli så försämrad att du inte längre får köra bil. Det är din ögonläkares skyldighet att informera dig om detta. 11

12 S:t Eriks Ögonsjukhus Växel S:t Eriks Ögonsjukhus AB är ett av Europas ledande ögonsjukhus. Vi bedriver både planerad och akut ögon sjuk vård och tar varje år emot cirka patientbesök från Sverige och utlandet. Tillsammans med Karolinska Institutet bedriver vi forskning, utveckling och utbildning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus har cirka 400 medarbetare och ägs av Stockholms läns landsting. Tryckt aprl 2016