Kemiteknikprogrammet LTH 2003/04

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemiteknikprogrammet LTH 2003/04"

Transkript

1 Kemiteknikprogrammet LTH 2003/04 Michaël Grimsberg Utbildningsledare 13 december 2004 Sammanfattning Rapporten sammanfattar studieresultaten och kursutvärderingar på kemiteknikprogrammet 2003/04. Endast de tre första åren finns med då en förändring av studieplanen infördes Innehåll 1 Antagningen Studiestatistik K K K Utvärdering av kurser Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Allmänna färdigheter Utvecklingsplan för 2004/05 14 Bilagor 15 Förståelse och lärande - Pedagogisk introduktionskurs Sammanställning över kursutvärderingar 1

2 1 Antagningen 2003 I nedanstående tabell ges statistik för antagningen 2003 jämfört med tidigare år. K03 K02 K01 Antagna i 1:a urvalet 110 Antagna i 2:a urvalet Lägsta betyg * * 15.9 Påbörjat utbildningen därav kvinnor 40 (54%) 33 (49 %) 36 (55 %) Jämfört med tidigare år var det fler som påbörjade utbildningen. Det ställde planeringsproblem under främst höstterminen då antalet platser på kemiteknikprogrammet hade minskat från 75 till 65. Det innebar att fler teknologer än antalet utbildningsplatser påbörjade studierna. Även om alla sökande antogs är medelvärdet fortfarande relativt högt. Minsta Median Medelvärde Högsta Antal Betygspoäng Högskoleprov Studiestatistik Detaljer för hur studenterna från de olika antagningsåren har klarat utbildningen redovisas årskursvis. Teknologer som har haft studieuppehåll redovisas inte. För linjetermin 1,3 och 5 har betyg till den 31 januari tagits med och för linjetermin 2, 4 och 6 gäller den 1 september. Tillgodoräknade kurser har inkluderats. 2.1 K Studieavbrott Av de teknologer som började 2001 finns fortfarande 46 teknologer kvar hösten I nedanstående tabell visas vilka alternativ teknologer har valt i stället för att läsa på kemiteknikprogrammet. Antal antagna 73 Flyttat till B -7 Flyttat till andra LTH program -3 Börjat på andra utbildningar -2 Övriga avhopp - 8 Ej officiella avhopp -9 Kommit från B +2 Kvar på programmet 46 2

3 2.1.2 Studieuppehåll För de olika terminerna gäller att följande antal teknologer har haft studieuppehåll. Vt02 Ht02 Vt03 Ht03 Vt Studieresultat För teknologer antagna hösten 2001 ser deras studieresultatet ut på följande sätt. Lt2 lt3 Lt4 Lt5 Lt6 Antal teknologer Medelpoäng I fas 21(35.6%) 20(52.6%) 17(44.7%) 15(46.9%) 17(53.1%) < 10 poäng efter 17(28.8%) 9(23.7%) 11(28.9%) 8(25.0%) 8(25.0%) Efter första året har teknologerna i genomsnitt minst 40 poäng per läsår. Detta är ett bra resultat. Efter linjetermin 5(Höstterminen K3) ser poängfördelningen ut på följande sätt K01 Antal teknologer 32 Medelpoäng 94.0 Klarat (46.9%) (25%) (21.9%) (3.1%) < 70 1 (3.1%) Maximalt antal poäng är 99 eller 100. Motsvarande statistik efter linjetermin 6 är K01 Antal teknologer 32 Medelpoäng Klarat (53.1%) (25%) (9.4%) (6.3%) < 90 2 (6.3%) De 32 K01-teknologer som har läst 6 terminer vid LTH har klarat studierna bra. 3

4 2.2 K Studieavbrott Av de teknologer som började 2002 finns fortfarande 52 teknologer kvar hösten I nedanstående tabell visas vilka alternativ teknologer har valt i stället för att läsa på kemiteknikprogrammet. Antal antagna 72 Flyttat till B -10 Flyttat till andra LTH program -5 Börjat på andra utbildningar -1 Övriga avhopp - 4 Kommit från B +1 Kvar på programmet 52 Jämfört med K01 har fler teknologer börjat på andra program vid LTH. Bytet till B är också lite större. Övriga avhopp är färre än K01. Detta kan förklaras med att informationen om programmet hade nått ut bättre samtidigt som belastningen i årskurs 1 var jämnare Studieuppehåll För de olika terminerna gäller att följande antal teknologer har haft studieuppehåll. Vt03 Ht03 Vt Studieresultat För teknologer antagna hösten 2002 ser deras studieresultatet ut på följande sätt. lt2 lt3 lt4 Antal teknologer Medelpoäng I fas 17(27.9%) 11(26.8%) 11(26.8%) < 10 päoäng efter 17(29.5%) 13(31.7%) 8(19.5%) Jämfört med K01 var poängproduktionen lägre under lt3. Detta beror främst på att få klarade tentamen i flerdimensionell analys. Efter linjetermin 3(Höstterminen K2) ser poängfördelningen ut på följande sätt 4

5 K01 K02 Antal teknologer Medelpoäng Klarat (52.6%) 11 (26.8 %) (23.7%) 8 (19.5 %) (18.4%) 5(12.2%) (5.3%) 6 (14.6 %) < (24.4%) Maximalt antal poäng är 59 eller 60. Motsvarande statistik efter linjetermin 4 är K01 K02 Antal teknologer Medelpoäng Klarat (44.7%) 11 (26.8 %) (28.9%) 8 (19.5 %) (15.8%) 6(14.6%) (5.3%) 6 (14.6 %) < 30 1 (2.6%) 10 (24.4%) Poängproduktionen för K02 är klart lägre än för K01. Det är också fler teknologer som har kommit efter i studierna. 2.3 K Studieavbrott Av de teknologer som började 2003 finns fortfarande 52 teknologer kvar hösten I nedanstående tabell visas vilka alternativ teknologer har valt i stället för att läsa på kemiteknikprogrammet. Antal antagna 75 Flyttat till B -1 Flyttat till andra LTH program -2 Börjat på andra utbildningar 0 Övriga avhopp - 5 Kommit från B 0 Kvar på programmet 67 Avhoppet under det första året för K03 var mindre än tidigare Studieuppehåll För de olika terminerna gäller att följande antal teknologer har haft studieuppehåll. Vt04 2 5

6 2.3.3 Studieresultat Efter höstterminen i årskurs 1 ser poängfördelningen ut på följande sätt. K02 K03 Antal teknologer Medelpoäng Klarat (55.7%) 39 (54.2 %) (8.2%) 16 (22.2 %) (3.3%) (31.1%) 9 (12.5 %) < 5 1 (1.6%) 8 (11.1%) Jämförelse med studenter antagna 2001 görs inte då det inte direkt går att jämföra beroende på omläggning av kursen KKK060 Kemiteknik. Efter första året gäller följande poängfördelning. K01 K02 K03 Antal teknologer Medelpoäng Klarat (35.6%) 17 (27.9 %) 21(35.0%) (16.9%) 11 (18.0 %) 8 (13.3 %) (11.9%) 6 (9.8%) 4 (6.7%) (8.5%) 6 (9.8 %) 5 (8.3 %) < (23.7%) 20 (32.8%) 20 (33.3 %) K03 har klarat utbildningen ungefär i samma utsträckning som de tidigare årskurserna. K02 och K03 har fler som har klarat årskurs dåligt. Det var fler i K01 som slutade i årskurs 1. Det kan var en förklaring. 6

7 Följande figurer visar hur många poäng teknologerna har klarat under första året på LTH som funktion av betygspoäng från gynnasiet alternativt poäng från högskoleprovet. 45 Kemiteknik LTH: K Antal poäng första året Betygspoäng: Gymnasiet De teknologer som hade mindre än 15 i betyg från gymnasiet klarade i medel 27.5 poäng under första året på LTH jämfört med 29.5 för alla som var antagna på betyg från gymnasiet. 45 Kemiteknik LTH: K Antal poäng första året Högskoleprov 7

8 3 Utvärdering av kurser Detta läsår utvärderades alla kurser under de 3 första åren med CEQ. CEQ har införts på alla program på LTH genom ett centralt beslut. Vid användningen har främst två problem med CEQ uppmärksammats. CEQ fungerar dåligt på kurser som sträcker sig över flera läsperioder. Exempel är kursen KTE023 Kemisk reaktions- och processteknik. CEQ fungerar dåligt på kurser som har ett heterogent innehåll. Exempel är kursen KKK060 Kemiteknik Det är därför viktigt att på kurser av dessa typer att en ordentlig operativ utvärdering görs för de olika läsperioderna eller kursdelarna. Deltagadet av teknologer i möten efter kurser i Vt2 var dåligt. Det har gjort de svårt att göra en bra analys av de kurser som avslutades i läsperiod Vt2. Under detta läsår gavs för första gången en introduktionskurs i pedagogik för teknologer. De kursombud som har gått kursen har fått en tydligare fokusering på lärandet. Vid LTHs pedagogiska inspirationskonferens presenterades kursen och i bilagorna finns konferensbidraget. I bilaga ges en sammanställning av resultaten från alla CEQ-utvärderingar. Jag har valt att redovisa två siffror Nöjd Överlag är jag nöjd med den här kursen Relevant Kursen känns angelägen för min utbildning Antalet godkända är efter första tentamenstillfället. 3.1 Årskurs 1 Läsåret 2003/04 omfattade årskurs 1 41 poäng obligatoriska kurser enligt nedanstående figur. Ht1 Läsperioder Ht1 Vt1 Vt2 Linjär algebra, 4p Endimensionell analys, 8p Mekanik, 5p Grundläggande kemi, 6p Organisk kemi, 6p Kemiteknik, 12p 8

9 Kurs Registerade Godkända Nöjd Relevant Linjär algebra (73.6%) 35-6 Grundläggande kemi (86.8%) Endimensionell analys (40.6%) Kemiteknik (64.4%) Organisk kemi (72.9%) Mekanik (50.0%) Årskursen har inte varit nöjda med kurserna Kemiteknik och Mekanik. För mekanik gäller dessutom att de inte anser kursen relevant för utbildningen. En operativ kursutvärdering visade att problemet låg främst inom Matlab-användningen, både introduktionen och beräkningstekniken. Mekanik-kursen samläses med teknisk matematik(π) som var mycket nöjda med kursen och dessutom ansåg den vara mycket relevant. Kursen läses för båda programmet i årskurs 1. Skillnaden är att (π) hade läst några extra kurser i matematik. Det är ett problem för utbildningen att mekanik inte upplevs som relevant. Det kan komma att förstärkas av att hållfasthetslära bara kan läsas inom inriktningen. En diskussion om att ersätta kursen med en kurs i mekanik och hållfasthetslära har påbörjats. 9

10 3.2 Årskurs 2 Läsåret 2003/04 omfattade årskurs 2 29 poäng obligatoriska kurser och 10 poäng alternativobligatoriska kurser enligt nedanstående figur. Ht1 Läsperioder Ht2 Vt1 Vt2 Termodynamik, 5p Transportprocesser, 5p Oorganisk kemi, 5p Molekylär växelverkan och dynamik, 5p Flerdimensionell analys, 4p Separationsprocesser, 5p Teknisk organisk kemi, 5p Fysik, 5p Biologisk kemi och teknik, 5p Miljökemi, 5p Industriell ekonomi, 4p Tillämpad matematik, 5p De alternativobligatoriska kurserna finns under den streckade linjen. Kurs Registerade Godkända Nöjd Relevant Flerdimensionell analys (20.0%) Termodynamik (60.7%) Transportprocesser (55.4%) Biologisk kemi och teknik (78.1%) Teknisk organisk kemi (100.0%) Industriell ekonomi (47.4%) AK Fysik (100.0%) Miljökemi (32.6%) 7 34 Oorganisk kemi (84.1%) Separationsprocesser (69.6%) Molekylär växelverkan och dynamik (84.1%)

11 Kursen i flerdimensionell analys har problem antalet godkända och att teknologerna inte är nöjda med kursen. Kursen samläses med brandingenjörer. De var mycket mer kritiska till kursen. Miljökemi har haft problem med antalet godkända. Detta beror på att många teknologer har skjutet upp skrivande av uppsatsen i kursen. Delar av kursen förelästes också på engelska. Detta förklarar varför att teknologerna inte var nöjda med kursen. Står det inte något annat i kursplanen så skall undervisningen bedrivas på svenska. Det kan också tilläggas att antalet kursdeltagare kraftigt har ökat på kursen. Det finns också ett problem att teknologerna inte ser relevansen med kursen i Molekylär växelverkan och dynamik. 3.3 Årskurs 3 Läsåret 2003/04 omfattade årskurs 2 29 poäng obligatoriska kurser och 10 poäng alternativobligatoriska kurser enligt nedanstående figur. Det var första gången årskurs 3 gavs enligt denna studieplan. Ht1 Läsperioder Ht2 Vt1 Vt2 Analytisk kemi, 5p Kemisk reaktionsoch processteknik, 6p Energiteknik, 5p Kemisk reaktionsoch processteknik, 4p Matematisk statistik, 5p Material- och polymerteknologi, 5p Processreglering, 5p Processriskanalys, 5p Hållfasthetslära, 5p Numeriska metoder för diff.ekv., 5p Yt- och kolloidkemi, 5p Kemometri, 5p De alternativobligatoriska kurserna finns under den streckade linjen. Kursen Numeriska metoder för differentialekvationer ställdes in på grund av för få anmälda teknologer. 11

12 Kurs Registerade Godkända Nöjd Relevant Matematisk statistik (85.7%) Analytisk kemi (53.5%) Hållfasthetslära 10 9 (90.0%) Processreglering (100.0%) Kemometri 8 8 (100.0%) Energiteknik (76.7%) 7 43 Processriskanalys (90.5%) Material- och polymerteknologi (61.9%) 3 23 Kemisk process- och reaktionsteknik (72.5%) 2 38 Det låga antalet godkända i analytisk kemi förklaras av att många teknologer inte har alla laborationsrapporter godkända. Ur programmets synpunkt är viktigt att teknologerna har klarat av obligatoriska moment innan nästa läsperiod startar. Material- och polymerteknologi gavs för första gången. Kursledningens ambitioner var för höga som fick till följd att teknologerna upplevde en stor arbetsbelastning. Energiteknik gavs också för första gången. Teknologerna upplevde att tentamen var svårare än de hade förväntat sig. Kemisk reaktions- och processteknik är en mindre förändring av en kurs som har givits tidigare. CEQ-utvärderingen ger information om vad som är problemet med kursen. Någon representant från studierådet deltog inte heller inte CEQ-mötet. Kursansvarig skall genomföra ett operativ utvärdering efter båda delkurserna för att problemet med kursen skall synliggöras. 3.4 Årskurs 4 Årskurs 4 enligt nuvarande studieplan gavs för sista gången detta läsår. Från läsåret 2004/05 finns det 3 inriktningar på kemiteknikprogrammet Läkemedel Material Processdesign 3.5 Allmänna färdigheter På CEQ-utvärdeingen finns det ett antal frågor som frågar om allmänna färdigheter. I bilagan redovisas svaren från alla kurser. Jag har valt att välja ut de kurser som har fått högst poäng oavsett i vilken årskurs kursen ges. 12

13 Det är värt att notera att trots att i många kurser det har satsats på rapportskrivning så är det endast i två kurser som teknologerna har upplevt att förmågan att kommunicera skriftligt har ökat Utvecklat mina färdigheter i problemlösning Transportprocesser Termodynamik Molekylär växelverkan och dynamik Skärpt mitt analytiska tänkande Grundläggande kemi Matematisk statistik Kemisk process- och reaktionsteknik Utvecklat min förmåga att arbeta i grupp Kemisk process- och reaktionsteknik Kemiteknik Grundläggande kemi Säkrare på angripa nya och obekanta problem Transportprocesser Molekylär växelverkan och dynamik Termodynamik Förmågan att kommunicera skriftligt Transportprocesser Analytisk kemi Förmågan att planera mitt arbete Transportprocesser Organisk kemi Grundläggande kemi och Linjär algebra 13

14 4 Utvecklingsplan för 2004/05 Följande bör prioriteras under läsåret 2004/05 Matlab undervisningen inom kursen i Kemiteknik förbättras. Det är viktigt både för kursen, dvs teknologernas uppfattning om programmet, och dels för programmet då Matlab används mycket i efterföljande kurser. Utveckling av en ny kurs i Mekanik och hållfasthetslära som ersätter kurser i Mekanik. Initiera en diskussion om matematikundervisningen. Studieresultaten är för dåliga. En utökning av antalet poäng löser in problemet utan det krävs en annan matematikundervisning som tar sin utgångspunkt att förkunskaper från gymnasiet är annorlunda idag jämfört med för 10 år sedan. Följa upp de kurser som teknologerna inte har varit nöjda med. I den mån problemen finns kartlagda och att det går att göra något åt dessa, se till att de genomförs. Är inte problemen kartlagda, se till att ett underlag finns för att diskutera ett förändringsarbete. 14

15 Förståelse och lärande En pedagogisk introduktionskurs för teknologer Michaël Grimsberg, Utbildningsledare Kemiteknikprogrammet LTH Roy Andersson, Pedagogisk konsult, Genombrottet LTH Sammanfattning Införandet av CEQ på LTH ställer också krav på de teknologer som deltar i utvärderingsprocessen. Utbildningsnämnden för bioteknik och kemiteknik beslöt därför att inrätta en pedagogisk introduktionskurs för att utbilda de teknologer som deltar i utvärderingsprocessen. Kursen mål är att ge en introduktion till vuxnas lärande både på högskolan och i arbetslivet. Huvudrubrikerna är: Lärande, Mål och Utvärdering. Kursen går över två läsperioder och examinationen sker genom deltagande i ett CEQ-möte samt genom att skriva en individuell rapport om en kurs som läses under kursens första läsperiod. Målet med rapporten är att diskutera aspekter av lärande och undervisning som identifierats i den valda kursen. I. INTRODUKTION Styrelsen för LTH har i ett policydokument[1] beslutat om ett gemensamt sätt att utvärdera kurser vid LTH. I policyn fastläggs att fokus skall vara på studenternas lärande och inte på lärarens undervisning. I utvärderingsprocessen ingår möten där lärare, studenter och utbildningsledare drar slutsatser från de genomförda kursvärderingarna. Studenterna är mycket viktiga i denna process men skall de kunna delta fullt ut så måste de ges möjlighet till adekvat utbildning. En annan anledning till att inrätta kursen är att från utbildningsnämndens sida ge ett tack för studenternas insatser i utbildningsbevakningen. Kursen har också underlättat för studierådet i dess rekryteringsarbete av nya kursombud. II. KURSDELTAGARNA Kursinbjudan skickades ut till samtliga teknologer på bioteknik- och kemiteknikprogrammet. I ansökan skulle ges en kort motivering till varför man ville läsa kursen. Kursen hade 24 platser och det var några fler som sökte. Schemakollisioner har gjort att det till slut blev 21 studenter som följde kursen. Michaël Grimsberg är universitetsadjunkt vid Institutionen för Kemiteknik LTH (e-post: Michael.Grimsberg@chemeng.lth.se) samt utbildningsledare för kemiteknikprogrammet. Roy Andersson är universitetsadjunkt vid Institutionen för Datavetenskap (e-post: Roy.Andersson@cs.lth.se) samt pedagogisk konsult inom Genombrottet LTH. För att berika diskussionerna under kursens gång ville vi helst ha en spridning bland kursdeltagarna över alla årskurserna. Som tur var blev det så också, troligen beroende på att ungefär hälften av kursdeltagarna var aktiva i studieråd eller som kursombud och dessa finns ju spridda över samtliga årskurser (se tabell 1). Program på LTH Årskurs Bioteknik Kemiteknik 1 2(2) 2(2) 2 4(2) 1(1) 3 2(0) 4(3) 4 4(2) 5 2(2) Tabell 1: Kursdeltagarnas fördelning på olika program och årskurser. Antalet inom parentes är antalet tjejer. III. KURSENS MÅL OCH UPPLÄGGNING Kursens mål är att ge en introduktion till vuxnas lärande både på högskolan och i arbetslivet. I planeringen låg tyngdpunkten på lärandet på högskolan. Kursen är en orienteringskurs och det underlättar om undervisningen är kopplad till studenternas egna erfarenheter under sin studietid på LTH. Problemställningar vid lärande i arbetslivet är i grunden de samma men t.ex. deltagarnas bakgrund kan skilja mer är vid en kurs på LTH. Kursdeltagarna erhöll också en bok[2] med tyngdpunkt på undervisning av vuxna. Kursen är på två poäng och går över två läsperioder. I den första läsperioden hålls 20 timmar lektioner samt att alla deltagare deltar i minst ett CEQ-möte där en CEQ-rapport diskuterades mellan berörda parter. I den andra läsperioden skrivs en individuell rapport. Rapporten och deltagande i CEQ-mötet är examinationen inom kursen. Lärarande Mål Examination Utvärdering CEQ-möte Uppföljning av CEQ-möte Gruppdynamik Lärare ger sin syn Hjärnan 6 timmar 2 timmar 2 timmar 2 timmar 1 timme 2 timmar 2 timmar 2 timmar 2 timmar Tabell 2: Fördelning av lektionstiden mellan olika moment.

16 En viktig del i kursen var att delta i ett minst ett kursmöte där en CEQ-utvärdering diskuterades. Dessa möten sker i fjärde veckan av läsperioden. Det gör att lektionerna delas upp i två delar, en del före CEQ och en del efter CEQ. Kursen inleddes med ett avsnitt där lärandeprocessen diskuterades under tre lektioner. Utgångspunkten var teknologernas upplevelse av vad bra undervisning är. Utifrån detta hölls sedan en lektion i lärande samt en sammanfattande diskussionslektion. Kursen fortsatte med att behandla mål, examination och utvärdering. Avsikten var att klargöra de regler och processer som styr dessa punkter. Avsnittet om utbildningsmål försökte klargöra de olika mål som finns med utbildningen och kurser. Även målens roll diskuterades. Examinationsavsnittet hade sin utgångspunkt i de olika examinationsformer som studenterna hade träffat på under sin studietid. Det diskuterades också vad som är bra examination och kopplingen till Blooms taxonomi[3]. I avsnittet om utvärdering gavs en bakgrund till både operativ och rapporterande utvärdering (CEQ). Alla kursdeltagarna skulle därefter delta i minst ett CEQmöte. En del var kursombud och skulle ha en aktiv del i mötet. De som inte var kursombud fick i uppgift att observera processen. De skulle speciellt observera följande frågor: Användes arbetsrapporterna som en utgångspunkt i diskussionerna? Blev det en dialog? Vad diskuterades och varför? Drogs det några slutsatser och i så fall vilka? Vad gjorde mest intryck på dig? Veckan efter CEQ-mötet fortsatte lektionerna med en diskussion utifrån kursdeltagarnas erfarenheter från CEQmötet. Återstående tid i läsperioden ägnades år gruppdynamik och hjärnan. Att få en förståelse för hur en grupp fungerar eller inte fungerar är viktigt. Detta gäller verkligen för studenterna på bioteknik- och kemiteknikprogrammet där mycket av undervisningen sker i större eller mindre grupper. Dessutom kom tre lärare på bioteknik- och kemiteknikprogrammet och gav sin personliga syn på lärandet. I efterföljande läsperiod skall studenterna skriva en rapport om en kurs de läste under samma läsperiod som lektionerna gavs. I rapporten skall studenterna behandla aspekter på lärande inom kursen och i de fall där en CEQ-utvärdering har gjorts även göra en jämförelse. Rapporten granskas av två kursdeltagare. Rapporten och vad man har läst under granskningen ligger till grund för en avslutande gemensam diskussion om lärande. IV. ERFARENHETER Vid avslutningen av första delen fick deltagarna svara på två frågor: 1. Varför skulle du rekommendera en kamrat att läsa denna kurs? 2. Nästa gång kursen ges behöver följande ändras. Det var en kursdeltagare som ansåg att kursen saknade fokus på generell pedagogik och var alltför LTH-centrerad. Övriga deltagare var mycket nöjda med kursen. Här kommer kommentarer från några kursdeltagare: Man får en annan bild av hur mycket arbete det kan ligga bakom en föreläsning, vilket gör att man inte säger en mindre bra lärare i fortsättningen. Samtidigt kan man upptäcka saker som även bra föreläsare kan förbättra. Det är bra att få perspektiv på sin utbildning. Kursen visar andra sidan och man får förståelse för hur utbildningen är upplagd. En bra kurs då man börjar tänka mer på hur ens utbildning faktiskt är uppbyggd och hur man påverkar sitt egna lärande. Den är absolut nyttig och ger nya perspektiv på saker och ting. Kunskap om pedagogik och dyl. tror jag är av största vikt och något man verkligen kommer att ha nytta av i studie- och arbetslivet, lika väl som vilken annan ämnesrelaterad kurs som helst. Det är roligt att sitta och diskutera i grupp, många gånger nämner någon annan i gruppen något man aldrig skulle tänkt på. Spännande och annorlunda kurs, d.v.s. det är kul att få läsa något som inte är naturvetenskap och mer filosofiskt. Lärarnas erfarenheter är också att kursen har fungerat bra. Eftersom en stor del av kursen bygger på lektionsdiskussionerna så skall vi tydliggöra det genom att till nästa gång införa ett närvarokrav på lektionerna. Det är svårt att genomföra resten om man inte har deltagit i de flesta av lektionerna. Vi planerar också att kombinera två pass som hade för mycket tid. Den frigjorda tiden skall utnyttjas för en lektion om härskarspråket. Vi planerar också att varje rapport skall ha en granskare som skall bli medförfattare till rapporten. Som utbildningsledare upplever jag (MG) att de teknologer som deltar i CEQ-möten har en tydligare fokusering på lärande efter kursen. Nästa gång kursen ges planerar vi också att göra en studie över hur kursdeltagarnas uppfattning om lärande och undervisning har påverkats av kursen. TACK Tack Genombrottet, LTH för ert stöd till kursen. Vi vill också tacka Pernille Hammar Andersson, Genombrottet LTH och Torgny Roxå, UCLU Lunds Universitet för synpunkter på utformningen av kursen och att ni ställde upp som lärare. REFERENSER [1] P. Warfvinge, Policy för utvärdering av grundutbildning, SLTH [2] J. Rogers, Hur du undervisar vuxna och gör det bra!, Brain Books, 2003 [3] B. Bloom (red), Taxonomy of educational objectives. The classification of educational goals. Handbook I: Cognitive domain, David McKay Company, 1956

17 K-programmet HT2003-VT2004 Årskurs 1 Kurs Reg Godk Godk % SvFre TN GU TM FE LA AF KA PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr FMA410 Matematik, endimensionell analys % 38% FMA420 Linjär algebra % 79% KKK060 Kemiteknik % 92% KOO101 Grundläggande kemi % 83% KOK012 Organisk kemi, allmän kurs % 83% KTM011 Mekanik % 43% Årskurs 2 Kurs Reg Godk Godk % SvFre TN GU TM FE LA AF KA PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr FMA430 Flerdimensionell analys % 56% KAT090 Kemisk apparatteknik, transportprocesser % 59% KFK080 Termodynamik % 70% KAT031 Kemisk apparatteknik, separationsprocesser % 63% KFK090 Molekylär växelverkan och dynamik % 73% KOO022 Oorganisk kemi % 80% Årskurs 3 Kurs Reg Godk Godk % SvFre TN GU TM FE LA AF KA PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr FMS086 Matematisk statistik för bio- och kemitekniker % 88% KAK016 Analytisk kemi % 84% KTE023 Kemisk process- och reaktionsteknik % 41% KET030 Energiteknik % 63% KOO052 Material- och polymerteknologi % 79%

18 Förklaringar Siffrorna visar en sammanställning av data som finns i CEQ-databasen för angivet program och år. Tänk på att det är de data som fanns tillgängliga vid tillvekningen av slutrapporterna som visas, vilket kan innebära att fler studenter än vad som visas är godkända vid dags datum. Om kursen getts för flera program är siffrorna i denna rapport enbart för aktuellt program, och enbart detta programs studenter är medräknade från Ladok. Om kursen endast getts obligatoriskt för ett program så är alla studenter som läst kursen medräknade, dvs även de som läst kursen valfritt. Ibland kan samma kurs finnas med två gånger. Detta beror oftast på att kursen har getts för programmet flera gånger under HT2003-VT2004, t.ex. vid byte av programplaner. Vid utvärderandet räknas Maskinprogrammet och Maskinprogrammet med design som ett program, varför CEQ- och Ladok-data för dessa program inte delas upp för kurser som både M och MD läser. Reg Antal registrerade Godk Antal godkända Godk % Andel godkända SvFre Svarsfrekvens på enkäterna TN Överlag är jag nöjd med den här kursen (Total nöjdhet) GU Skalan God undervisning TM Skalan Tydliga mål FE Skalan Förståelseinriktad examination LA Skalan Lämplig arbetsbelastning AF Skalan Allmänna färdigheter KA Kursen känns angelägen för min utbildning PrLö Kursen har utvecklat mina färdigheter i problemlösning AnTä Kursen har skärpt mitt analytiska tänkande ArGr Kursen har utvecklat min förmåga att arbeta i grupp ObPr Kursen har gjort att jag känner mig säkrare på att angripa nya och obekanta problem SkKo Kursen har förbättrat min förmåga att kommunicera skriftligt PlAr Kursen har hjälp mig att utveckla förmågan att planera mitt arbete

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Kursutvärdering. oktober 1, 2010

Kursutvärdering. oktober 1, 2010 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Projektledning och projektarbete i IT-projekt (7,5 hp) Ansvarig lärare: Rikard Harr HT 2010 oktober 1, 2010 Kursutvärdering En viktig del i vår strävan att

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Sammanställning kursutvärdering

Sammanställning kursutvärdering Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2015 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson Övriga lärare: Kajsa Åberg, Ulrika Åkerlund Totalt 19 studenter har regelbundet deltagit

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Nylandsskolan Borgargatan 46 87052 NYLAND Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Kramfors 2282 Grundskola 43334647 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? 912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi 2013

Elever och studieresultat i sfi 2013 Utbildningsstatistikenheten 2014-06-26 1 (9) Elever och studieresultat i sfi 2013 I denna PM beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Cecilia Christiansen 9 oktober 2012 Kursplanen för matematik: matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO101 Grundläggande juridisk metod, 15 högskolepoäng Legal method, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2011-06-16

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %) Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna

Läs mer

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs. I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Kemiteknik LUND. Aktuell information. Michaël Grimsberg Programledningen BK

Kemiteknik LUND. Aktuell information. Michaël Grimsberg Programledningen BK Kemiteknik LUND Aktuell information Michaël Grimsberg Programledningen BK Förändringar sedan juni 2011 Ny programledning Inga förändringar av programmet CI i Medicin och Teknik startade 2011 men inte apotekarutbildning

Läs mer

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstad Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

Två rapporter om bedömning och betyg

Två rapporter om bedömning och betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009 Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka

Läs mer

Betygsstatistik 2016 - slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun

Betygsstatistik 2016 - slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun Betygsstatistik 2016 - slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun Örebro 2016-06-16 Generellt - I betygsstatistiken ingår i de flesta sammanställningar resultat från alla avgångselevers slutbetyg. Det innebär t

Läs mer

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer. Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100%

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4

Läs mer

I några frågor som följer ska du ringa in ditt svar utifrån hur väl påståendet stämmer överens med din uppfattning på skalan 1-6

I några frågor som följer ska du ringa in ditt svar utifrån hur väl påståendet stämmer överens med din uppfattning på skalan 1-6 Litteraturvetenskap kandidatkursen HT 15 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, SU. 18 studenter deltog i utvärderingen Din medverkan i utvärderingen är viktig för utvecklingen av kursinnehåll

Läs mer

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun. Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Juridisk introduktionskurs JU0032, 10207.1112 10 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Grund Kursledare = Harry Schüssler Värderingsresultat Värderingsperiod: 2011-12-15-2012-01-15 Antal svar 25 Studentantal

Läs mer

KOSMOS - Små och stora tal

KOSMOS - Små och stora tal Undervisning KOSMOS - Små och stora tal Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Arbetsområde 2. Algebra Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera över matematikens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig

Läs mer

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) Barn- och utbildningsförvaltningen Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/568 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Promemoria En bättre skolstart

Läs mer

Gymnasieinformation med Sara Jigdal studie- och yrkesvägledare

Gymnasieinformation med Sara Jigdal studie- och yrkesvägledare Gymnasieinformation med Sara Jigdal studie- och yrkesvägledare Prao v 48 Uppskattar om ni kan hjälpa ert barn med att hitta en egen prao-plats Finns inte tillräckligt med platser inom kommunen 1 Samtal

Läs mer

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.

Läs mer

Kemiteknikprogrammet

Kemiteknikprogrammet Kemiteknik LTH Möte med programansvariga september 2014 Michaël Grimsberg Programansvarig K Antagning 120 Kemiteknikprogrammet 100 80 60 40 Antal platser 20 1:a hand Slutligt antagna Reserver efter urval

Läs mer

Välkommen till Skrivarlinjen på distans. En broschyr från Sörängens folkhögskola

Välkommen till Skrivarlinjen på distans. En broschyr från Sörängens folkhögskola Välkommen till Skrivarlinjen på distans En broschyr från Sörängens folkhögskola Skrivarlinje på distans Ettårig heltidsutbildning i kreativt skrivande på Sörängens folkhögskola. Vill du ägna ett år till

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-05-07. Reviderad av Styrelsen för utbildning 2007-11-05 Utbildningsplan för Biomedicinprogrammet, 160 poäng

Läs mer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,

Läs mer

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR TILLSÄTTARE/LAGLEDARE OCH DOMARE Cleverservice ett smart sätt att hantera matcher, domartillsättningar, samt utbetalningar av arvoden 2015 ANVÄNDARHANDLEDNING - CLEVERSERVICE Cleverservice

Läs mer

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014-15

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014-15 ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014-15 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning En undersökning av Studentum om val till högskola och Yrkeshögskola Studentum AB Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91 06 00 1 1 Bakgrund och metod

Läs mer

Konsultation i förskolan

Konsultation i förskolan Konsultation i förskolan Vad händer när pedagoger och psykologstudenter möts? Martin Forster Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi 2015 Bakgrund och sammanfattning Under hösten

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i Under v. 45-50 genomfördes den årliga enkätundersökningen riktad till barn, elever, ungdomar och föräldrar i Lärande och kulturnämndens verksamheter. Resultaten som presenteras är kopplade till kommunfullmäktiges

Läs mer

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Från min. klass INGER BJÖRNELOO Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur

Läs mer

Karriärportfölj Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Karriärportfölj Studie- och yrkesvägledarprogrammet Umeå universitet, 901 87 Umeå Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Telefon: 090-786 96 86 E-post: Cecilia.stenberg.umu.se www.umu.se HT 2014 Karriärportfölj Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

Huddingegymnasiet. Skolan erbjuder

Huddingegymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Naturvetenskap, språk, media, It och idrott? s utbildningar ligger rätt i tiden. Genom en medveten inriktning mot forskning och samarbete med Karolinska Institutet, Södertörns högskola,

Läs mer

Måttbandet nr 143 januari 2007

Måttbandet nr 143 januari 2007 Måttbandet nr 143 januari 2007 Eleverna ger högt betyg åt Kulturskolans verksamhet! Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten 2006. Gunilla Carlson planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en

Läs mer

Policy för bedömning i skolan

Policy för bedömning i skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Innehåll Inledning... 4 Bedömningsanvisningar... 4 Allmänna bedömningsanvisningar...

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare Matematiklyftet kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Kundservicerapport Luleå kommun 2015 LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska

Läs mer

POL 102 VT07, Polska, språkfärdighet I

POL 102 VT07, Polska, språkfärdighet I POL 102 VT07, Polska, språkfärdighet I POL 102 VT07, Polska, språkfärdighet I Översikt Totalt antal svar 1 Filter nej Gruppera efter fråga nej Du är Kvinna 0% 0 Man 100% 1 Din ålder Under 25 0% 0 25-35

Läs mer

10.03.2010. Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna 1995 2003-2007. Grundtankar bakom Pixel

10.03.2010. Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna 1995 2003-2007. Grundtankar bakom Pixel Översikt Hur är situationen i Sverige och Norge när det gäller matematik-kompetensen? Är det nödvändigt att undervisa på andra sätt än vi gjort tidigare? Förändring av matematikprestationerna 1995 2003-2007

Läs mer

Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...4

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Samtliga skolor Enskilda Stockholms Tekniska Gymnasium Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola

Resultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer