I klassikern Singing in the rain gestaltar Gene Kelly filmindnustrins största paradigmskifte, övergången från stumfilm till ljudfilm.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I klassikern Singing in the rain gestaltar Gene Kelly filmindnustrins största paradigmskifte, övergången från stumfilm till ljudfilm."

Transkript

1 GÅ I KLUSTER I klassikern Singing in the rain gestaltar Gene Kelly filmindnustrins största paradigmskifte, övergången från stumfilm till ljudfilm. Vinden tilltar och hela Hollywood förändras!

2 Är TelecomCity unikt, eller finns liknande företeelser? Finns det generella drivkrafter och allmän kunskap? Ja - det är exempelvis ingen slump att filmens stjärnor kommer från Hollywood. Världsledande specialisering föder framgångsrika stjärnor Hollywood, utanför Los Angeles, är ett klassiskt exempel på hur framgångsrikt det kan vara att specialisera sig och bli världsledande. Här började nyckelkompetens i filmindustrin samlas redan i slutet av 1800-talet. När teatern, tack vare filmen, gick att förpacka på ett nytt sätt, mångfaldiga och distribueras över världen kunde också produktionen koncentreras till vissa platser. Och trots att många delstater och städer samtidigt erbjöd olika attraktiva paket för att locka till sig filmindustrin behöll Hollywood sitt grepp. KUNSKAPSFÖRSPRÅNG. Det var ju i Hollywood den främsta kompetensen fanns. Specialiserade företag och människor flockades kring de stora filmbolagen som kunde växa tack vare att de omgavs av specialiserade företag och människor som då kunde utveckla sin kompetens ytterligare Och så vidare. Människans behov av underhållning var en stark tillväxtvind när industrialismen skapade ett litet utrymme till annat än det absolut nödvändiga. Och med filmteknikens ständiga utveckling gick det att behålla greppet om kunderna. LEVER VIDARE. Trots att Hollywoods storhetstid för länge sedan passerat är attraktionskraften i detta filmkluster fortfarande stor. Hollywood blev ett starkt varumärke och drömmen om Hollywood är ett begrepp för varenda skådespelare och regissör. Eller vad man än sysslar med inom filmindustrin. Och Hollywood fortsätter att föda framgångsrika stjärnor Trots höga markkonstnader, höga lönelägen och ett allmänt högt kostnadsläge attraherade Hollywood människor och företag som ville arbeta med den nya formen av teater - film. Det var ju här som kompetensen fanns. FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - FRAMGÅNGSRIKA EXEMPEL PÅ TILLVÄXT SIDA 47

3 Framgångsrika specialiseringar finns över hela jordklotet Hollywood och Silicon Valley är världsberömda. Montebelluna, Styria och TelecomCity är inte lika kända. Men de är alla exempel på framgångsrika specialiseringar i världen. Hollywood är ett klassiskt exempel på en koncentration av kompetens, affärsförmåga och goda förutsättningar inom en bransch. Men långt ifrån det enda. Världen är full av levande bevis på att specialisering lönar sig. SILICON VALLEY. Kalifornien har inte bara sitt Hollywood. I Silicon Valley ligger IT-företagen tätt intill varandra och tillsammans sysselsätter de idag drygt en halv miljon människor. Men historiens början är tragisk. Här bodde en gång järnvägsentreprenören Leland Stanford och hans hustru Jane, som förlorar sin 15-årige son. Paret Stanford ville att Kaliforniens barn skulle bli deras barn och donerar 1885 medel så att Stanford University kunde grundas. Ett personligt initiativ som lägger grunden till en osannolik utveckling. Dalens moderna historia börjar i slutet av 30- talet då korna fortfarande betade på ängarna, söder om San Fransisco. De två Stanford-studenterna William Hewlett och David Packard började då kommersialisera ett instrumentet som Hewlett designat under arbetet med sin master-uppsats i ett litet garage i Palo Alto. Kiselbaserade chips skapade så småningom ett globalt behov av datorer och programvaror som Silicon Valley omvandlade till nya arbetstillfällen genom att ständigt ha ett kunskapsförsprång. Tidvis drev försvarsbeställningar och influenser från Asien utvecklingen. Idag har Silicon Valley högteknologiska företag. Men inte utan orsak: Datorteknikens utveckling har skapat ett enormt globalt behov. MONTEBELLUNA. I nordöstra Italiens småföretagstäta regioner har de senaste decennierna vuxit fram industriella kluster. Fem mil från Venedig ligger den lilla staden Montebelluna i en region med invånare, där man verkligen tagit tillvara på det växande behovet av fritidsupplevelser. Regionen är nämligen ett skocenter av världsklass. Av världsproduktionen designas, utvecklas och tillverkas här bland annat 80 procent av alla MC-kängor, 75 procent av alla skidpjäxor och 65 procent av alla afterski-skor! I cirka 600 företag, från små familjeföretag till multinationella varumärken som Salomon, arbetar anställda i branschen. Montebelluna är ett typiskt kluster i nordöstra Italien. Andra exempel är Biella (yllekonfektion), Prato (textil), Bellund (glasögon), Vicenza (guldsmycken), Como (siden), Brianza (trämöbler) och Bologna (förpackningsmaskiner). STYRIA. Intresset för läckra bilar har skapat förutsättningarna för bilindustriklustret Automotive Cluster Styria, i Grazområdet, i Österrike. Här har man specialiserat sig på att utveckla och tillverka hela eller delar av de bilmodeller som ska vara det lilla extra. Behovet och möjligheten av att inte bara åka skidor utan att också ha den läckraste utrustningen i backen har gett förutsättningarna för klustret i Montebelluna. SIDA 48 GÅ I KLUSTER - FRAMGÅNGSRIKA EXEMPEL PÅ TILLVÄXT FÅNGA VINDEN

4 Kista telekommunikation Hultsfred (RockCity) rockmusik Kiruna - Rymd Trollhättan (Film i väst) filmproduktion Karlstad - papper Arjeplog biltester Västra Götaland bilar Småland (Glasriket) konstglas Västerås elkraftteknik Uleåborg telekommunikation Saab Cabriolet är en av flera bilmodeller som tillverkas hos MAGNA STEYR, ledande företag i klustret. Saab Cabriolet, Jeep Grand Cherokee, BMW X3 och Mercedes E är några exempel. Företagare och samhällaktörer som tagit initiativ till utvecklings- och marknadsåtgärderna har lyckats skapa nya jobb i en tidigare krisstämplad region. Karlskrona (TelecomCity) mobiltelekommunikation Nürnberg - pennor London - finansiella tjänster Medicon Valley - medicin och bioteknik LISTAN ÄR LÅNG. TelecomCity i karlskronaregionen, Kista, finska Uleåborg och Richardson i Dallas är alla framgångsrika specialiserade miljöer inom telekommunikation. I Arjeplog är man bäst på biltester. Hultsfred är en metropol för rockmusik och Trollhättan är Sveriges Hollywood. Vissa har uppstått genom omedvetna händelser. Andra genom medveten och framgångsrik specialisering. I stora regioner kan flera specialiseringar göras eller uppstå. Det skapar än större växtkraft. Fenomenet kallas numera ofta kluster. Om forskning och politik spelar en systematisk och betydelsefull roll kallas de ofta regionala innovationssystem. Detroit bilar Silicon Valley IT och mikroelektronik Hollywood spelfilm och underhållning Richardson, Dallas telekommunikation Madison Avenue NY reklambyråer Dalton mattor Styria bilar Grasse - parfym Sophia Antipolis IT Montebelluna ski-boots

5 Kluster stärker företag och regioner Färgaregatan i Marrakech, Marocko. Ett färgsprakande kluster som existerat mycket länge. Kluster är inget nytt. Det har funnits sedan olika hantverkare samlades på samma ställe. Också moderna kunskapsföretag visar starka klustringstendenser. Enligt ordboken betyder kluster anhopning och med ekonomiskt kluster menas en anhopning av företag som verkar i samma bransch, oftast nära varandra. Det kan ju verka märkligt att företag som konkurrerar samlas bredvid varandra. Men livskraftiga företag bygger på kunskapsutveckling som uppstår allt mer i dynamiken och samspelet med andra företag, högskolor och universitet. MER FRAMGÅNGSRIKA. Företag i kluster har visat sig att bli mera framgångsrika än andra och ökar därmed välståndet i hela regionen de verkar i. Innovativa kluster klarar dessutom omvärldsförändringar bättre. Kluster växer fram av olika anledningar. Medvetet eller omedvetet. Här är några vanliga grundincitament. 1. SPECIALISERAD ARBETSMARKNAD. Ju fler företag i samma bransch på en plats, desto större möjligheter finns att rekrytera kompetent arbetskraft. Specialister söker helst jobb på en ort där det vet att det finns flera arbetsgivare att välja på. 2. KUNSKAPSUTVECKLING. Om företagen konkurrerar om arbetskraften kommer de bästa individerna att lockas över mellan företagen. Detta skapar både en kunskapsöverföring mellan företagen och utvecklar individernas kompetens. 3. IMITATION & INNOVATION. Konkurrensen mellan företagen stimulerar produktutvecklingen. Genom såväl imitation som innovation ökar konkurrenskraften. 4. AFFÄRSFÖRBINDELSER. När företag i samma bransch finns nära varandra skapar de förutsättningar för en marknad med specialiserade underleverantörer och konsulter. De kan även göra affärer med varandra. 5. AVKNOPPNINGAR. Nya affärsidéer uppstår i miljön. Många utvecklas i nystartade företag som föryngrar klustret. 6. REGIONAL TILLVÄXT. En allt mer globaliserad marknad kräver att regioner utvecklar sig medvetet och inriktar sin kunskapsinfrastruktur, som utbildning och forskning mot en eller flera specialiteter. Allt för att öka företagens konkurrenskraft och därmed stärka regionens utveckling. Kan flera specialiseringar samverka kan tillväxten öka ytterligare. Telecom Corridor i Richardson, Dallas, USA, är ett stort telekomkluster. SIDA 50 GÅ I KLUSTER - SÅ BÄDDAR DU FÖR TILLVÄXT FÅNGA VINDEN

6 Kunder som efterfrågar eller erbjuds produkter och tjänster driver företagen. Ju större marknaden är, desto större kan tillväxten bli. Kärnföretagen utvecklar och producerar produkter och tjänster med kärnkompetens. I ett innovativt och lärande kluster pågår ständigt ny affärsutveckling som skapar nya kundvärden och nya typer av kärnföretag. I dess nya företag finns ofta tillväxten. Gamla kärnområden fördjupas eller stagnerar. Supportföretagen levererar produkter och tjänster till bl a kärnföretagen. Universiteten/högskolorna utvecklar och förser de växande företagen med efterfrågad kompetens, vilket ger företagen ett kunskapsförsprång och tillväxtkapacitet. Aktörer i växande kluster och innovationssystem SUPPORTFÖRETAG Dessa företag understödjer bland annat kärnföretagen: Konsulter Underleverantörer, komponentleverantörer Materialleverantörer Marknads- och informationskonsulter Utrustning Service- och underhåll Finansiärer Jurister Distributörer KÄRNFÖRETAG Levererar produkter och tjänster med kärnkompetens TILLVÄXTINITIATIV Ett gemensamt initiativ kan svara för: Tillväxtdialog Framsyn Arbetsdelning Marknadsföring Lärande KUNDER Personer Företag Offentliga aktörer SAMVERKANDE BRANSCHER Samverkan med andra branscher kan ge synergi-effekter. Samhällsaktörer skapar förutsättningar för de växande aktörerna. Ett gemensamt initiativ kan stärka samspelet och synliggöra framgångarna. Samverkande branscher kan tillföra nya kundvärden genom synergieffekter. Utbildnings- och forskningsaktörer skapar ett kunskapsförsprång: Universitet/högskolor Utbildningsaktörer Forskningsinstitut UNIVERSITET HÖGSKOLA SAMHÄLLES- AKTÖRER Offentliga aktörer svarar för hård och mjuk infrastruktur: Kommuner Regioner Statliga aktörer FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - SÅ BÄDDAR DU FÖR TILLVÄXT SIDA 51

7 Kluster kan ge aktörerna kraft "Ett kluster ger varje medlem fördelen att framstå i större skala som man gått samman med andra, utan att offra sin egen flexibilitet." Michael E Porter Företagen ökar sin konkurrenskraft För företagen ger klustret möjligheter till lönsammare och snabbare tillväxt. Framförallt handlar det om att snabbt kunna få tillgång till specialiserad arbetskraft, sådan kompetens som krävs i de kunskapsintensiva och specialiserade företagen. I klustret finns sådan, i bästa fall, dels som nyexaminerade studenter och forskare, dels kompetens i närliggande företag. Affärspartners finns i företagets omedelbara närhet i ett kluster. Partnerskapen växer snabbare och enklare i en miljö där man kan mötas över en lunch än om det kräver långa resor. Närheten till specialiserade konsulter och underleverantörer ökar möjligheterna att utveckla och växa. Tillsammans kan en gemensam positiv klusterimage skapas, som är större än det enskilda företagets. Det gör det lättare att rekrytera kvalificerad kompetens. Tillsammans kan man påverka inriktningen på utbildning och forskning, vilket ger ett kunskapsförsprång. KÄRNFÖRETAG Universitet/Högskola attraherar resurser För universitet och högskolor är klustersamverkan en möjlighet att öka sin attraktions- och konkurrenskraft. Genom att finnas nära kvalificerade forskningspartners kan resurser attraheras. Närheten till kunskapsintensiva företag ökar möjligheten att driva UNIVERSITET / HÖGSKOLA forsknings- och utvecklingsprojekt som har en nära koppling till en relevant arbetsmarknad för studenter och forskare. Med förmågan att utnyttja dessa fördelar blir det lättare att bli välkänd och rekrytera studenter, forskare och finansiella resurser. Samhället blomstrar Ett växande kluster stärker regionens intäktsbas och image. Skatteunderlaget ökar i takt med att sysselsatta i näringslivet ökar men också genom att lönesummorna ökar än mer, om det handlar om välavlönad arbetskraft. Ökade skatteintäkter innebär mer att fördela till välfärd. SAMHÄLLES- AKTÖRER Andra branscher i regionen drar nytta av en förbättrad image och en växande arbetsmarknad underlättar rekrytering. Ökad inflyttning medför att nya idéer, kompetenser och erfarenheter skapar dynamik. SIDA 52 GÅ I KLUSTER - FÖRDELARNA MED SAMSPEL FÅNGA VINDEN

8 Intäkter utifrån får regionen att blomstra Det är de som drar in resurser utifrån som får regionen att blomstra. De utgör den regionala intäktsbasen och därmed tillväxtens fundament. Det finns ett starkt skäl till att stärka de aktörer i regionen som producerar varor och tjänster till marknader utanför regionen. Företag som säljer på en nationell eller internationell marknad. Men också offentlig verksamhet som finansieras av utomregionala aktörer. STARK INTÄKTSBAS. Ju starkare denna intäktsbas, med extern finansiering är, desto större förutsättningar har regionen att utvecklas. Intäkterna från dessa verksamheter genererar nämligen intäkter i flera led i regionen och skapar därmed ett ekonomiskt välstånd. Både privat och offentligt. EN AV SEX. I regel innebär det att varje person som arbetar med att producera varor eller tjänster som säljs utanför regionen, eller har ett jobb som finansieras utifrån, medverkar till ytterli- gare fem personers försörjning i regionen. SKAPAR JOBB. Ett arbetstillfälle i intäktsbasen skapar i regel ytterligare två arbetstillfällen. Ett inom regionens privata servicesektor, i form Externa intäkter Ej förvärvsarbetande Lokal kommersiell service INTÄKTSBAS Verksamheter med extern marknad eller finansiering Lokal offentlig service Externa intäkter Intäktsbasen, externa intäkter, skapar de resurser som regionen kan leva av. av frisörer, byggnadsarbetare, butiksanställda och så vidare. Och ett arbetstillfälle inom den regionala offentliga verksamheten i form av vård, skola och omsorg. TRE ARBETAR EJ. Ytterligare tre personer i regionen lever på de resurser som tillförs. De är barn, studerande, äldre, sjuka, arbetslösa eller av andra anledningar inte aktiva på arbetsmarknaden. Men de finns likväl i regionen och är en del av den regionala ekonomin som i huvudsak bör baseras på den intäktsbas som försörjer regionen. VIKTIG UPPGIFT. Så ser de principiella förutsättningarna för tillväxt ut. Och tillväxt är grunden för att skapa ett välstånd att fördela. Satsningar på att förstärka och förnya intäktsbasen bör vara en viktig uppgift i alla regioner och kan givetvis göras på flera sätt. Kluster är ett sätt. FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - TILLVÄXTENS FUNDAMENT SIDA 53

9 Klusterprofilen - ett pedagogiskt verktyg Företagen utgör grunden i ett kluster. För att stärka klustret är det viktigt att förstå företagens likheter och olikheter. Företag i kluster har olika drivkrafter och relationer till varandra och till omvärlden. Vilka företag kan samarbeta och vilka är konkurrenter? Vilka har gemensamma behov och vilka har det inte? Vilka företag har tillväxtpotential? Vilka företag gagnas av ett fördjupat samarbete med omgivande samhälle och universitet? Vilka har behov av externt kapital? VIKTIGA FRÅGOR. För att kunna skapa förutsättningar för att bygga och utveckla ett kluster gäller det att kunna se bakom företagens fasad och förstå deras verklighet. Men även urskilja grupper av företag med liknande intressen. Ett effektivt sätt kan vara att göra en klusterprofil som visar företagens kärnkompetens, art, marknad och storlek. ETT EXEMPEL. Låt oss ta ett exempel från verkligheten. Här bredvid är en profil av det biomedicinska och medicintekniska klustret i Stockholm/Uppsala. Företagen är markerade längs två axlar. Den ena axeln beskriver företagets geografiska marknad. Den andra axeln beskriver företagets art. Storleken på företaget markeras med bollens storlek och företagets kärnkompetens beskrivs med olika färger. GRUPPERINGAR. Vad som utkristalliserar sig i en sådan här profil är att det är lätt att se grupperingar av företag inom klustret som borde ha gemensamma drivkrafter och relationer, som kan stärkas i ett framgångsrikt klusterarbete. OPERATIVT VERKTYG. Klusterprofilen blir nu ett operativt verktyg. Profilen kan ligga som underlag för olika frågor kring hur värdeskapande åtgärder vidtas tillsammans med företagsgrupperna och mellan företagsgrupperna. I klusterprofilen kan man exempelvis utläsa viktiga frågeställningar för olika klustergrupper som berör: 1. Universitetens forskningsresurser och profil. 2. Finansiering och management. 3. Villkoren för nationellt baserad utveckling. 4. Villkoren för svenska produktionsföretag på en internationell marknad. 5. Konkurrensen från europeiska centra. A. Exempel på en relationsfråga mellan olika klustergrupper kan vara hur svenska företag på internationella marknader kan stärka små unga forskningsbaserade företag. SIDA 54 GÅ I KLUSTER - KLUSTERPROFIL FÅNGA VINDEN

10 Nyckelbegrepp som används av VINNOVA NYCKELFRÅGOR. Klusterprofilen ger även underlag för att fördjupa kunskapen i olika långsiktiga nyckelfrågor. Den grafiska bilden innebär att olika samhällsaktörer förstår strukturer bättre och kan delta i dessa samtal. Hur förhåller sig universitetens och högskolornas kunskapsuppbyggnad i förhållande till företagsgruppernas nuvarande och framtida behov? Hur stort är behovet av riskkapital och management? Vilka insatser kan olika samhällsaktörer bidra med för att stärka företagsklustret? FÖRÄNDRING ÖVER TIDEN. En tidsserie av klusterprofiler visualiserar förändringar av klustrets struktur och omfattning över tiden. LIKHETER OCH SKILLNADER. Jämförelser mellan olika klusterprofiler från olika regioner kan ligga till grund för samarbeten mellan olika kluster. Innovationssystem Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer. Innovationssystemen delas in i nationella, sektoriella och regionala system. Enkelt kan man säga att forskning omvandlar pengar till ny kunskap och kompetens medan innovationer omvandlar kunskap och kompetens till pengar. Innovationssystem handlar om att få detta att fungera så effektivt som möjligt, det vill säga ge god avkastning på investering i forskning och utveckling. Förr beskrevs innovationsprocessen som en linjär process med början i vetenskapliga upptäckter som sedan tillämpas i nya produkter och processer. Forskning har visat att denna modell snarare är undantag än regel. Innovationer skapas i regel i samspel mellan olika aktörer, mer sällan isolerat i enskilda verksamheter. Triple Helix Ett effektivt samspel mellan högskola, företag och politik/offentlig verksamhet för ömsesidigt lärande och nyttiggörande av det samlade kunnandet är centrala för att ett innovationssystem ska fungera väl. Det är framför allt mellan dessa tre typer av aktörer - Triple Helix - som samspelet måste fungera väl för att innovationssystem ska ge stora effekter på tillväxten i landet. Ett samspel som fungerar bra ger goda förutsättningar för samarbete och stora mervärden för alla inblandade parter. Hållbar tillväxt Med hållbar tillväxt menar VINNOVA en långsiktigt ekonomisk tillväxt som samtidigt är socialt och ekologiskt hållbar. En hållbar tillväxt är en tillväxt som tillfredställer våra behov idag, utan att äventyra möjligheten för kommande generationer. Den har tre dimensioner - den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. VINNOVA:s vision är att tydligt bidra till att Sverige blir ett ledande tillväxtland. Kluster Begreppet kluster utgår från att det finns koncentrationer av företag i ett geografiskt område som har ömsesidiga och ofta starka fördelar av geografisk närhet till varandra. Inom ett kluster finns också ett fungerande samarbete mellan det privata och offentliga, finansiärer och entreprenörer samt arbetskraft och utbildning/ utvecklingsmiljöer. Begreppet i dess ursprungliga betydelse: en grupp, förtätning och närhet av aktörer, utgår från Alfred Marshalls förklaring av ekonomisk utveckling i industriella distrikt. Han visade redan vid slutet av 1800-talet att geografiska koncentrationer av företag och industriella investeringar bidrar till att: underlätta arbetskraftens specialisering underlätta utveckling av specialiserade insatsvaror och tjänster möjliggöra och underlätta överföring av teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap Det finna oftast inga tydliga gränser för var ett kluster börjar och slutar. Ett kluster kan aldrig betraktas statiskt, utan utvecklas i takt med att nya företag, institutioner och verksamheter etableras eller avvecklas. FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - KLUSTERPROFIL SIDA 55

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Kluster verkstadsteknik i Norduppland

Kluster verkstadsteknik i Norduppland Kluster verkstadsteknik i Norduppland Aknes Mekaniska Atlas Copco Damasteel GSP Produktion Maskinteknik Mörk Jerol Industri MF Produktion Wikströms Slipservice Samhall Tierp Petrolia Sandvik Coromant Simeco

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Näringslivsutveckling idag två spår: Paket som minskar hinder 30 000 nya bäddar Gruvor öppnas IKEA till Dalarna! ABB expanderar Spendrup expanderar Innovations-

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

SKOGSTEKNISKA KLUSTRET Råvarubaserat kunskapsintensivt. Maria Hedblom, Vd Skogstekniska klustret

SKOGSTEKNISKA KLUSTRET Råvarubaserat kunskapsintensivt. Maria Hedblom, Vd Skogstekniska klustret SKOGSTEKNISKA KLUSTRET Råvarubaserat kunskapsintensivt Maria Hedblom, Vd Skogstekniska klustret Sveriges nettoexport 30 25 20 15 10 5 2011 Q1 0-5 -10 Skogsvaror Mineral kemi Energi Verkstad inkl bil Övriga

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Utbildningssystemet kompetensförsörjning

Utbildningssystemet kompetensförsörjning Rapport 2008 08 25 / GK Utbildningssystemet kompetensförsörjning I samtliga klusterinitiativ och nätverkssatsningar som pågår i Skåne är betydelsen av kompetensförsörjning och utbildningssystemens förmåga

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi 30 mars 2012 Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationskraft är unik. Näringslivet är framgångsrikt och kunskapsintensivt, tjänstesektorn

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Anders Malmberg Professor ekonomisk geografi Prorektor Uppsala universitet 92 möjligheter för hela Gotland att växa! 2016-01-12

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Framgångsfaktorer för lokal utveckling. Jan Torége, tfn: , e-post:

Framgångsfaktorer för lokal utveckling. Jan Torége, tfn: , e-post: Framgångsfaktorer för lokal utveckling Jan Torége, tfn: 08-452 78 89, e-post: jan.torege@skl.se It s not the strongest of the species that survive, nor the most intelligent, but the most responsive to

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

7. Öka kompetensen och attraktiviteten

7. Öka kompetensen och attraktiviteten 7. Öka kompetensen och attraktiviteten All utveckling kommer från motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som gemensamt strävar mot verksamhetens mål. Det är således avgörande att medarbetarnas

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer