I klassikern Singing in the rain gestaltar Gene Kelly filmindnustrins största paradigmskifte, övergången från stumfilm till ljudfilm.

Transkript

1 GÅ I KLUSTER I klassikern Singing in the rain gestaltar Gene Kelly filmindnustrins största paradigmskifte, övergången från stumfilm till ljudfilm. Vinden tilltar och hela Hollywood förändras!

2 Är TelecomCity unikt, eller finns liknande företeelser? Finns det generella drivkrafter och allmän kunskap? Ja - det är exempelvis ingen slump att filmens stjärnor kommer från Hollywood. Världsledande specialisering föder framgångsrika stjärnor Hollywood, utanför Los Angeles, är ett klassiskt exempel på hur framgångsrikt det kan vara att specialisera sig och bli världsledande. Här började nyckelkompetens i filmindustrin samlas redan i slutet av 1800-talet. När teatern, tack vare filmen, gick att förpacka på ett nytt sätt, mångfaldiga och distribueras över världen kunde också produktionen koncentreras till vissa platser. Och trots att många delstater och städer samtidigt erbjöd olika attraktiva paket för att locka till sig filmindustrin behöll Hollywood sitt grepp. KUNSKAPSFÖRSPRÅNG. Det var ju i Hollywood den främsta kompetensen fanns. Specialiserade företag och människor flockades kring de stora filmbolagen som kunde växa tack vare att de omgavs av specialiserade företag och människor som då kunde utveckla sin kompetens ytterligare Och så vidare. Människans behov av underhållning var en stark tillväxtvind när industrialismen skapade ett litet utrymme till annat än det absolut nödvändiga. Och med filmteknikens ständiga utveckling gick det att behålla greppet om kunderna. LEVER VIDARE. Trots att Hollywoods storhetstid för länge sedan passerat är attraktionskraften i detta filmkluster fortfarande stor. Hollywood blev ett starkt varumärke och drömmen om Hollywood är ett begrepp för varenda skådespelare och regissör. Eller vad man än sysslar med inom filmindustrin. Och Hollywood fortsätter att föda framgångsrika stjärnor Trots höga markkonstnader, höga lönelägen och ett allmänt högt kostnadsläge attraherade Hollywood människor och företag som ville arbeta med den nya formen av teater - film. Det var ju här som kompetensen fanns. FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - FRAMGÅNGSRIKA EXEMPEL PÅ TILLVÄXT SIDA 47

3 Framgångsrika specialiseringar finns över hela jordklotet Hollywood och Silicon Valley är världsberömda. Montebelluna, Styria och TelecomCity är inte lika kända. Men de är alla exempel på framgångsrika specialiseringar i världen. Hollywood är ett klassiskt exempel på en koncentration av kompetens, affärsförmåga och goda förutsättningar inom en bransch. Men långt ifrån det enda. Världen är full av levande bevis på att specialisering lönar sig. SILICON VALLEY. Kalifornien har inte bara sitt Hollywood. I Silicon Valley ligger IT-företagen tätt intill varandra och tillsammans sysselsätter de idag drygt en halv miljon människor. Men historiens början är tragisk. Här bodde en gång järnvägsentreprenören Leland Stanford och hans hustru Jane, som förlorar sin 15-årige son. Paret Stanford ville att Kaliforniens barn skulle bli deras barn och donerar 1885 medel så att Stanford University kunde grundas. Ett personligt initiativ som lägger grunden till en osannolik utveckling. Dalens moderna historia börjar i slutet av 30- talet då korna fortfarande betade på ängarna, söder om San Fransisco. De två Stanford-studenterna William Hewlett och David Packard började då kommersialisera ett instrumentet som Hewlett designat under arbetet med sin master-uppsats i ett litet garage i Palo Alto. Kiselbaserade chips skapade så småningom ett globalt behov av datorer och programvaror som Silicon Valley omvandlade till nya arbetstillfällen genom att ständigt ha ett kunskapsförsprång. Tidvis drev försvarsbeställningar och influenser från Asien utvecklingen. Idag har Silicon Valley högteknologiska företag. Men inte utan orsak: Datorteknikens utveckling har skapat ett enormt globalt behov. MONTEBELLUNA. I nordöstra Italiens småföretagstäta regioner har de senaste decennierna vuxit fram industriella kluster. Fem mil från Venedig ligger den lilla staden Montebelluna i en region med invånare, där man verkligen tagit tillvara på det växande behovet av fritidsupplevelser. Regionen är nämligen ett skocenter av världsklass. Av världsproduktionen designas, utvecklas och tillverkas här bland annat 80 procent av alla MC-kängor, 75 procent av alla skidpjäxor och 65 procent av alla afterski-skor! I cirka 600 företag, från små familjeföretag till multinationella varumärken som Salomon, arbetar anställda i branschen. Montebelluna är ett typiskt kluster i nordöstra Italien. Andra exempel är Biella (yllekonfektion), Prato (textil), Bellund (glasögon), Vicenza (guldsmycken), Como (siden), Brianza (trämöbler) och Bologna (förpackningsmaskiner). STYRIA. Intresset för läckra bilar har skapat förutsättningarna för bilindustriklustret Automotive Cluster Styria, i Grazområdet, i Österrike. Här har man specialiserat sig på att utveckla och tillverka hela eller delar av de bilmodeller som ska vara det lilla extra. Behovet och möjligheten av att inte bara åka skidor utan att också ha den läckraste utrustningen i backen har gett förutsättningarna för klustret i Montebelluna. SIDA 48 GÅ I KLUSTER - FRAMGÅNGSRIKA EXEMPEL PÅ TILLVÄXT FÅNGA VINDEN

4 Kista telekommunikation Hultsfred (RockCity) rockmusik Kiruna - Rymd Trollhättan (Film i väst) filmproduktion Karlstad - papper Arjeplog biltester Västra Götaland bilar Småland (Glasriket) konstglas Västerås elkraftteknik Uleåborg telekommunikation Saab Cabriolet är en av flera bilmodeller som tillverkas hos MAGNA STEYR, ledande företag i klustret. Saab Cabriolet, Jeep Grand Cherokee, BMW X3 och Mercedes E är några exempel. Företagare och samhällaktörer som tagit initiativ till utvecklings- och marknadsåtgärderna har lyckats skapa nya jobb i en tidigare krisstämplad region. Karlskrona (TelecomCity) mobiltelekommunikation Nürnberg - pennor London - finansiella tjänster Medicon Valley - medicin och bioteknik LISTAN ÄR LÅNG. TelecomCity i karlskronaregionen, Kista, finska Uleåborg och Richardson i Dallas är alla framgångsrika specialiserade miljöer inom telekommunikation. I Arjeplog är man bäst på biltester. Hultsfred är en metropol för rockmusik och Trollhättan är Sveriges Hollywood. Vissa har uppstått genom omedvetna händelser. Andra genom medveten och framgångsrik specialisering. I stora regioner kan flera specialiseringar göras eller uppstå. Det skapar än större växtkraft. Fenomenet kallas numera ofta kluster. Om forskning och politik spelar en systematisk och betydelsefull roll kallas de ofta regionala innovationssystem. Detroit bilar Silicon Valley IT och mikroelektronik Hollywood spelfilm och underhållning Richardson, Dallas telekommunikation Madison Avenue NY reklambyråer Dalton mattor Styria bilar Grasse - parfym Sophia Antipolis IT Montebelluna ski-boots

5 Kluster stärker företag och regioner Färgaregatan i Marrakech, Marocko. Ett färgsprakande kluster som existerat mycket länge. Kluster är inget nytt. Det har funnits sedan olika hantverkare samlades på samma ställe. Också moderna kunskapsföretag visar starka klustringstendenser. Enligt ordboken betyder kluster anhopning och med ekonomiskt kluster menas en anhopning av företag som verkar i samma bransch, oftast nära varandra. Det kan ju verka märkligt att företag som konkurrerar samlas bredvid varandra. Men livskraftiga företag bygger på kunskapsutveckling som uppstår allt mer i dynamiken och samspelet med andra företag, högskolor och universitet. MER FRAMGÅNGSRIKA. Företag i kluster har visat sig att bli mera framgångsrika än andra och ökar därmed välståndet i hela regionen de verkar i. Innovativa kluster klarar dessutom omvärldsförändringar bättre. Kluster växer fram av olika anledningar. Medvetet eller omedvetet. Här är några vanliga grundincitament. 1. SPECIALISERAD ARBETSMARKNAD. Ju fler företag i samma bransch på en plats, desto större möjligheter finns att rekrytera kompetent arbetskraft. Specialister söker helst jobb på en ort där det vet att det finns flera arbetsgivare att välja på. 2. KUNSKAPSUTVECKLING. Om företagen konkurrerar om arbetskraften kommer de bästa individerna att lockas över mellan företagen. Detta skapar både en kunskapsöverföring mellan företagen och utvecklar individernas kompetens. 3. IMITATION & INNOVATION. Konkurrensen mellan företagen stimulerar produktutvecklingen. Genom såväl imitation som innovation ökar konkurrenskraften. 4. AFFÄRSFÖRBINDELSER. När företag i samma bransch finns nära varandra skapar de förutsättningar för en marknad med specialiserade underleverantörer och konsulter. De kan även göra affärer med varandra. 5. AVKNOPPNINGAR. Nya affärsidéer uppstår i miljön. Många utvecklas i nystartade företag som föryngrar klustret. 6. REGIONAL TILLVÄXT. En allt mer globaliserad marknad kräver att regioner utvecklar sig medvetet och inriktar sin kunskapsinfrastruktur, som utbildning och forskning mot en eller flera specialiteter. Allt för att öka företagens konkurrenskraft och därmed stärka regionens utveckling. Kan flera specialiseringar samverka kan tillväxten öka ytterligare. Telecom Corridor i Richardson, Dallas, USA, är ett stort telekomkluster. SIDA 50 GÅ I KLUSTER - SÅ BÄDDAR DU FÖR TILLVÄXT FÅNGA VINDEN

6 Kunder som efterfrågar eller erbjuds produkter och tjänster driver företagen. Ju större marknaden är, desto större kan tillväxten bli. Kärnföretagen utvecklar och producerar produkter och tjänster med kärnkompetens. I ett innovativt och lärande kluster pågår ständigt ny affärsutveckling som skapar nya kundvärden och nya typer av kärnföretag. I dess nya företag finns ofta tillväxten. Gamla kärnområden fördjupas eller stagnerar. Supportföretagen levererar produkter och tjänster till bl a kärnföretagen. Universiteten/högskolorna utvecklar och förser de växande företagen med efterfrågad kompetens, vilket ger företagen ett kunskapsförsprång och tillväxtkapacitet. Aktörer i växande kluster och innovationssystem SUPPORTFÖRETAG Dessa företag understödjer bland annat kärnföretagen: Konsulter Underleverantörer, komponentleverantörer Materialleverantörer Marknads- och informationskonsulter Utrustning Service- och underhåll Finansiärer Jurister Distributörer KÄRNFÖRETAG Levererar produkter och tjänster med kärnkompetens TILLVÄXTINITIATIV Ett gemensamt initiativ kan svara för: Tillväxtdialog Framsyn Arbetsdelning Marknadsföring Lärande KUNDER Personer Företag Offentliga aktörer SAMVERKANDE BRANSCHER Samverkan med andra branscher kan ge synergi-effekter. Samhällsaktörer skapar förutsättningar för de växande aktörerna. Ett gemensamt initiativ kan stärka samspelet och synliggöra framgångarna. Samverkande branscher kan tillföra nya kundvärden genom synergieffekter. Utbildnings- och forskningsaktörer skapar ett kunskapsförsprång: Universitet/högskolor Utbildningsaktörer Forskningsinstitut UNIVERSITET HÖGSKOLA SAMHÄLLES- AKTÖRER Offentliga aktörer svarar för hård och mjuk infrastruktur: Kommuner Regioner Statliga aktörer FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - SÅ BÄDDAR DU FÖR TILLVÄXT SIDA 51

7 Kluster kan ge aktörerna kraft "Ett kluster ger varje medlem fördelen att framstå i större skala som man gått samman med andra, utan att offra sin egen flexibilitet." Michael E Porter Företagen ökar sin konkurrenskraft För företagen ger klustret möjligheter till lönsammare och snabbare tillväxt. Framförallt handlar det om att snabbt kunna få tillgång till specialiserad arbetskraft, sådan kompetens som krävs i de kunskapsintensiva och specialiserade företagen. I klustret finns sådan, i bästa fall, dels som nyexaminerade studenter och forskare, dels kompetens i närliggande företag. Affärspartners finns i företagets omedelbara närhet i ett kluster. Partnerskapen växer snabbare och enklare i en miljö där man kan mötas över en lunch än om det kräver långa resor. Närheten till specialiserade konsulter och underleverantörer ökar möjligheterna att utveckla och växa. Tillsammans kan en gemensam positiv klusterimage skapas, som är större än det enskilda företagets. Det gör det lättare att rekrytera kvalificerad kompetens. Tillsammans kan man påverka inriktningen på utbildning och forskning, vilket ger ett kunskapsförsprång. KÄRNFÖRETAG Universitet/Högskola attraherar resurser För universitet och högskolor är klustersamverkan en möjlighet att öka sin attraktions- och konkurrenskraft. Genom att finnas nära kvalificerade forskningspartners kan resurser attraheras. Närheten till kunskapsintensiva företag ökar möjligheten att driva UNIVERSITET / HÖGSKOLA forsknings- och utvecklingsprojekt som har en nära koppling till en relevant arbetsmarknad för studenter och forskare. Med förmågan att utnyttja dessa fördelar blir det lättare att bli välkänd och rekrytera studenter, forskare och finansiella resurser. Samhället blomstrar Ett växande kluster stärker regionens intäktsbas och image. Skatteunderlaget ökar i takt med att sysselsatta i näringslivet ökar men också genom att lönesummorna ökar än mer, om det handlar om välavlönad arbetskraft. Ökade skatteintäkter innebär mer att fördela till välfärd. SAMHÄLLES- AKTÖRER Andra branscher i regionen drar nytta av en förbättrad image och en växande arbetsmarknad underlättar rekrytering. Ökad inflyttning medför att nya idéer, kompetenser och erfarenheter skapar dynamik. SIDA 52 GÅ I KLUSTER - FÖRDELARNA MED SAMSPEL FÅNGA VINDEN

8 Intäkter utifrån får regionen att blomstra Det är de som drar in resurser utifrån som får regionen att blomstra. De utgör den regionala intäktsbasen och därmed tillväxtens fundament. Det finns ett starkt skäl till att stärka de aktörer i regionen som producerar varor och tjänster till marknader utanför regionen. Företag som säljer på en nationell eller internationell marknad. Men också offentlig verksamhet som finansieras av utomregionala aktörer. STARK INTÄKTSBAS. Ju starkare denna intäktsbas, med extern finansiering är, desto större förutsättningar har regionen att utvecklas. Intäkterna från dessa verksamheter genererar nämligen intäkter i flera led i regionen och skapar därmed ett ekonomiskt välstånd. Både privat och offentligt. EN AV SEX. I regel innebär det att varje person som arbetar med att producera varor eller tjänster som säljs utanför regionen, eller har ett jobb som finansieras utifrån, medverkar till ytterli- gare fem personers försörjning i regionen. SKAPAR JOBB. Ett arbetstillfälle i intäktsbasen skapar i regel ytterligare två arbetstillfällen. Ett inom regionens privata servicesektor, i form Externa intäkter Ej förvärvsarbetande Lokal kommersiell service INTÄKTSBAS Verksamheter med extern marknad eller finansiering Lokal offentlig service Externa intäkter Intäktsbasen, externa intäkter, skapar de resurser som regionen kan leva av. av frisörer, byggnadsarbetare, butiksanställda och så vidare. Och ett arbetstillfälle inom den regionala offentliga verksamheten i form av vård, skola och omsorg. TRE ARBETAR EJ. Ytterligare tre personer i regionen lever på de resurser som tillförs. De är barn, studerande, äldre, sjuka, arbetslösa eller av andra anledningar inte aktiva på arbetsmarknaden. Men de finns likväl i regionen och är en del av den regionala ekonomin som i huvudsak bör baseras på den intäktsbas som försörjer regionen. VIKTIG UPPGIFT. Så ser de principiella förutsättningarna för tillväxt ut. Och tillväxt är grunden för att skapa ett välstånd att fördela. Satsningar på att förstärka och förnya intäktsbasen bör vara en viktig uppgift i alla regioner och kan givetvis göras på flera sätt. Kluster är ett sätt. FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - TILLVÄXTENS FUNDAMENT SIDA 53

9 Klusterprofilen - ett pedagogiskt verktyg Företagen utgör grunden i ett kluster. För att stärka klustret är det viktigt att förstå företagens likheter och olikheter. Företag i kluster har olika drivkrafter och relationer till varandra och till omvärlden. Vilka företag kan samarbeta och vilka är konkurrenter? Vilka har gemensamma behov och vilka har det inte? Vilka företag har tillväxtpotential? Vilka företag gagnas av ett fördjupat samarbete med omgivande samhälle och universitet? Vilka har behov av externt kapital? VIKTIGA FRÅGOR. För att kunna skapa förutsättningar för att bygga och utveckla ett kluster gäller det att kunna se bakom företagens fasad och förstå deras verklighet. Men även urskilja grupper av företag med liknande intressen. Ett effektivt sätt kan vara att göra en klusterprofil som visar företagens kärnkompetens, art, marknad och storlek. ETT EXEMPEL. Låt oss ta ett exempel från verkligheten. Här bredvid är en profil av det biomedicinska och medicintekniska klustret i Stockholm/Uppsala. Företagen är markerade längs två axlar. Den ena axeln beskriver företagets geografiska marknad. Den andra axeln beskriver företagets art. Storleken på företaget markeras med bollens storlek och företagets kärnkompetens beskrivs med olika färger. GRUPPERINGAR. Vad som utkristalliserar sig i en sådan här profil är att det är lätt att se grupperingar av företag inom klustret som borde ha gemensamma drivkrafter och relationer, som kan stärkas i ett framgångsrikt klusterarbete. OPERATIVT VERKTYG. Klusterprofilen blir nu ett operativt verktyg. Profilen kan ligga som underlag för olika frågor kring hur värdeskapande åtgärder vidtas tillsammans med företagsgrupperna och mellan företagsgrupperna. I klusterprofilen kan man exempelvis utläsa viktiga frågeställningar för olika klustergrupper som berör: 1. Universitetens forskningsresurser och profil. 2. Finansiering och management. 3. Villkoren för nationellt baserad utveckling. 4. Villkoren för svenska produktionsföretag på en internationell marknad. 5. Konkurrensen från europeiska centra. A. Exempel på en relationsfråga mellan olika klustergrupper kan vara hur svenska företag på internationella marknader kan stärka små unga forskningsbaserade företag. SIDA 54 GÅ I KLUSTER - KLUSTERPROFIL FÅNGA VINDEN

10 Nyckelbegrepp som används av VINNOVA NYCKELFRÅGOR. Klusterprofilen ger även underlag för att fördjupa kunskapen i olika långsiktiga nyckelfrågor. Den grafiska bilden innebär att olika samhällsaktörer förstår strukturer bättre och kan delta i dessa samtal. Hur förhåller sig universitetens och högskolornas kunskapsuppbyggnad i förhållande till företagsgruppernas nuvarande och framtida behov? Hur stort är behovet av riskkapital och management? Vilka insatser kan olika samhällsaktörer bidra med för att stärka företagsklustret? FÖRÄNDRING ÖVER TIDEN. En tidsserie av klusterprofiler visualiserar förändringar av klustrets struktur och omfattning över tiden. LIKHETER OCH SKILLNADER. Jämförelser mellan olika klusterprofiler från olika regioner kan ligga till grund för samarbeten mellan olika kluster. Innovationssystem Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer. Innovationssystemen delas in i nationella, sektoriella och regionala system. Enkelt kan man säga att forskning omvandlar pengar till ny kunskap och kompetens medan innovationer omvandlar kunskap och kompetens till pengar. Innovationssystem handlar om att få detta att fungera så effektivt som möjligt, det vill säga ge god avkastning på investering i forskning och utveckling. Förr beskrevs innovationsprocessen som en linjär process med början i vetenskapliga upptäckter som sedan tillämpas i nya produkter och processer. Forskning har visat att denna modell snarare är undantag än regel. Innovationer skapas i regel i samspel mellan olika aktörer, mer sällan isolerat i enskilda verksamheter. Triple Helix Ett effektivt samspel mellan högskola, företag och politik/offentlig verksamhet för ömsesidigt lärande och nyttiggörande av det samlade kunnandet är centrala för att ett innovationssystem ska fungera väl. Det är framför allt mellan dessa tre typer av aktörer - Triple Helix - som samspelet måste fungera väl för att innovationssystem ska ge stora effekter på tillväxten i landet. Ett samspel som fungerar bra ger goda förutsättningar för samarbete och stora mervärden för alla inblandade parter. Hållbar tillväxt Med hållbar tillväxt menar VINNOVA en långsiktigt ekonomisk tillväxt som samtidigt är socialt och ekologiskt hållbar. En hållbar tillväxt är en tillväxt som tillfredställer våra behov idag, utan att äventyra möjligheten för kommande generationer. Den har tre dimensioner - den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. VINNOVA:s vision är att tydligt bidra till att Sverige blir ett ledande tillväxtland. Kluster Begreppet kluster utgår från att det finns koncentrationer av företag i ett geografiskt område som har ömsesidiga och ofta starka fördelar av geografisk närhet till varandra. Inom ett kluster finns också ett fungerande samarbete mellan det privata och offentliga, finansiärer och entreprenörer samt arbetskraft och utbildning/ utvecklingsmiljöer. Begreppet i dess ursprungliga betydelse: en grupp, förtätning och närhet av aktörer, utgår från Alfred Marshalls förklaring av ekonomisk utveckling i industriella distrikt. Han visade redan vid slutet av 1800-talet att geografiska koncentrationer av företag och industriella investeringar bidrar till att: underlätta arbetskraftens specialisering underlätta utveckling av specialiserade insatsvaror och tjänster möjliggöra och underlätta överföring av teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap Det finna oftast inga tydliga gränser för var ett kluster börjar och slutar. Ett kluster kan aldrig betraktas statiskt, utan utvecklas i takt med att nya företag, institutioner och verksamheter etableras eller avvecklas. FÅNGA VINDEN GÅ I KLUSTER - KLUSTERPROFIL SIDA 55