Svenska Hockeyligan AB, org.nr , Box 5095, Johanneshov

Transkript

1 KKV2000, v1.2, BESLUT Dnr 501/ (13) Part Svenska Hockeyligan AB, org.nr , Box 5095, Johanneshov Ombud: Advokaterna Lennart Ernstson och Gunnar Blomberg, Wistrand Advokatbyrå, Box 7543, Stockholm Saken Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag enligt 2 kap. 1 konkurrenslagen (2008:579) och artikel 101 fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt; nu fråga om interimistiskt åläggande enligt 3 kap. 1 samt 3 kap. 3 konkurrenslagen Beslut Konkurrensverket ålägger, enligt 3 kap. 1, 3 kap. 3 samt 6 kap. 1 konkurrenslagen (2008:579), Svenska Hockeyligan AB att inte tillämpa eller vidta sanktioner mot klubbar som inte följer Svenska Hockeyligan AB:s beslut, enligt vilket dess ägarklubbar förbinder sig att inte teckna korttidskontrakt med spelare från National Hockey League under ishockeysäsongen 2012/2013. Åläggandet gäller för tiden till dess att frågan slutligt avgjorts eller annat beslutats. Åläggandet förenas med vite om tjugo (20) miljoner kronor. Beslutet gäller omedelbart. Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 Dnr 501/ (13) Ifrågasatt konkurrensbegränsning 1. Svenska Hockeyligan AB (SHL) ägs av de 12 ishockeyklubbar som är kvalificerade för spel i den högsta ishockeydivisionen i Sverige, Elitserien. 1 SHL:s ägarkrets förändras regelbundet, i takt med att klubbar flyttas upp till, eller ner från, Elitserien. 2. Konkurrensverket uppmärksammade i början av september 2012 att Svenska Hockeyligan AB (SHL) beslutat att dess ägarklubbar under ishockeysäsongen 2012/2013 inte skulle tillåtas teckna korttidskontrakt med spelare som vanligtvis spelar i den nordamerikanska ishockeyligan National Hockey League (NHL). Samtidigt framkom uppgifter om att enskilda medlemsklubbar i SHL uttryckt intresse av att ta in NHL-spelare på korttidskontrakt. Mot denna bakgrund begärde Konkurrensverket den 6 september 2012 in yttrande från SHL i syfte att utreda omständigheterna kring SHL:s beslut. Bakgrund 3. SHL företräder de idrottsföreningar och idrottsaktiebolag vars ishockeylag spelar i Elitserien. Bolagets huvudsakliga verksamhet är enligt SHL att tillvarata ägarnas gemensamma sportsliga och kommersiella intressen och hantera bl.a. radio- och tv-rättigheter samt ett antal för ägarna gemensamma huvudsponsorskap. SHL är också en arbetsgivarorganisation. Vad gäller sportsliga frågor ska SHL verka för en långsiktigt stark svensk elitishockey (elitserie, landslag, övriga förbundsserier och elitjuniorverksamhet). SHL anger vidare att man hanterar frågor om planering, säkerhet och anställning av vissa funktionärer vid matcher. 4. Svenska Ishockeyförbundet (SIF) är ett specialidrottsförbund under Riksidrottsförbundet. Enligt SHL organiserar SIF, och ger ramverket för, allt seriespel i ishockey i Sverige. SIF fastställer t.ex. de tävlingsbestämmelser som reglerar genomförandet av och deltagandet i ishockeytävlingar i Sverige, inklusive Elitserien. 5. Sedan en tid har NHL och NHL-spelarnas fackförening fört förhandlingar om villkoren för spelarnas medverkan i ligan. Förhandlingarna har inte resulterat i någon överenskommelse och NHL har vidtagit en lockout av spelarna, vilken trädde i kraft den 16 september Inför säsongen 2006/2007 infördes ett internt regelverk inom SHL. Ursprunget till det interna regelverket var enligt SHL en analys av effekterna av att flera elitserielag under säsongen 2005/2006 engagerade spelare på s.k. 1 Säsongen 2012/2013 är dessa klubbar AIK, Brynäs IF, Frölunda HC, Färjestads BK, HV 71, Linköping HC, Luleå HF, MoDo Hockey, Rögle BK, Skellefteå AIK, Timrå IK och Växjö Lakers HC.

3 Dnr 501/ (13) artistkontrakt under säsongens inledning. Denna tillfälliga förstärkning för vissa lag just i säsongens inledning skapade enligt SHL en relativt ointressant avslutning av säsongen med ett sportsligt resultat av säsongen som kunde ifrågasättas. 7. Detta interna regelverk förnyades senast inför säsongen 2011/2012, då elitserieklubbarna inom ramen för SHL kom överens om att inte, utom i vissa givna undantagsfall, teckna spelarkontrakt som tillåter spelaren att lämna klubben innan säsongens slut. 8. Mot bakgrund av den förestående NHL-lockouten fattade SHL vid ett styrelsemöte den 21 augusti 2012 följande beslut: att tidigare beslut om att endast kontraktera spelare för hel säsong står fast, det innebär att korttidskontrakt med NHL-spelare vid en ev lockout inte är aktuellt 9. Elitserien 2012/2013 startade den 13 september NHL-lockouten som inleddes den 16 september 2012 pågår fortfarande. Samtliga elitserieklubbar har hittills följt SHL:s beslut och avstått från att rekrytera lockoutade NHLspelare. Ett betydande antal NHL-spelare har i skrivande stund valt att ansluta sig till lag i t.ex. de ryska och schweiziska ishockeyligorna medan NHL-konflikten pågår. Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 10. Av 2 kap. 1 konkurrenslagen (2008:579), KL, följer att sådana avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är förbjudna. Sådana konkurrensbegränsande avtal kan t.ex. bestå i att inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs 2, eller att produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras Enligt 1 kap. 6 p. 1 KL omfattas även beslut av en sammanslutning av företag av förbudet i 2 kap 1 KL. 12. Sådana konkurrensbegränsande samarbeten som potentiellt kan påverka handeln mellan medlemsländer inom EU omfattas också av förbudet i artikel 101 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). 4 Mycket talar för att art. 101 FEUF är tillämplig i detta ärende. 2 2 kap. 1 2 st. p. 1 KL 3 2 kap. 1 2 st. p. 2 KL 4 Precis som 2 kap. 1 KL omfattar art. 101 FEUF även beslut av sammanslutningar av företag.

4 Dnr 501/ (13) Relevant marknad 13. SHL anger att dess medlemsklubbar är verksamma på marknaden för anordnande av idrottstävlingar och kommersiell exploatering av dessa genom t.ex. tv-sändningar. Kunderna på denna marknad är enligt SHL främst konsumenter som köper biljetter till arrangemangen samt mediebolag och sponsorer. Konkurrensverkets bedömning 14. Konkurrensverket bedömer att den av SHL beskrivna nedströmsmarknaden sannolikt bör delas in i ett flertal relevanta marknader, som i sin tur kan behöva avgränsas smalare. Marknaden för anordnande av idrottstävlingar kan behöva avgränsas till att bara omfatta elitishockey. Marknaden för kommersiell exploatering bör sannolikt delas in i t.ex. sponsorutrymme och sändningsrättigheter via olika massmedier. I detta skede i utredningen är det dock inte möjligt att slutgiltigt avgränsa de relevanta nedströmsmarknaderna. Det är heller inte nödvändigt för detta beslut, eftersom nedanstående bedömningar av det ifrågasatta beslutets konkurrensbegränsande effekter är giltiga såväl vid en smal marknadsavgränsning som vid SHL:s bredare avgränsning. Konkurrensbegränsande syfte eller resultat 15. SHL anger att det ifrågasatta beslutet varken har ett konkurrensbegränsande syfte eller resultat. Beslutet har, enligt SHL, inte fattats i syfte att gynna eller missgynna deltagande klubbar utan för att säkerställa ett rättvist och riktigt förlopp av seriespelet. SHL anger vidare att beslutet inte har någon effekt på marknaden för anordnande av idrottstävlingar och kommersiell exploatering av dessa genom t.ex. tv-sändningar, då det inte på något sätt styr klubbarnas agerande gentemot mediebolag, konsumenter eller andra kunder. SHL medger att beslutet har viss effekt på uppströmsmarknaden, där klubbar agerar arbetsgivare och ishockeyspelare är arbetstagare. SHL menar dock att begränsningar på en arbetsmarknad endast är av intresse ur ett konkurrensrättsligt perspektiv om de samtidigt skulle leda till minskad konkurrens mellan aktörerna på den relevanta produktmarknaden, vilket SHL hävdar inte är fallet här. Konkurrensverkets bedömning 16. Det kan ifrågasättas om SHL:s beslut haft som sitt enda, eller ens primära, syfte att säkerställa ett rättvist och riktigt förlopp av seriespelet. Konkurrensverket bedömer att beslutet, objektivt sett, främst syftar till att kontrollera och begränsa klubbarnas kostnader för spelare. Genom att agera samordnat kan

5 Dnr 501/ (13) SHL undvika att enskilda klubbar höjer sina kostnader och investerar i lockoutade NHL-spelare Det är under alla omständigheter inte nödvändigt, för att konstatera en överträdelse av 2 kap. 1 KL och art. 101 FEUF, att visa att en överenskommelse har ett konkurrensbegränsande syfte, så länge det kan konstateras att överenskommelsen ifråga kan förväntas få ett konkurrensbegränsande resultat Rekrytering av spelare från NHL inom ramen för SIF:s regelverk innefattar ett antal såväl kommersiella som sportsliga överväganden som en klubb kan behöva göra. Det innebär en investering med kostnader för försäkringar, löner till spelaren osv., och således en ekonomisk risk. Samtidigt ger det klubben möjligheter att erbjuda en mer attraktiv och konkurrenskraftig produkt, såväl kommersiellt som sportsligt. Investeringen kan därför leda till ökade intäkter för klubben, dels genom ett ökat intresse från publik, sponsorer och medieföretag, dels genom ökade chanser till sportsliga framgångar. Sådana överväganden ska enligt konkurrenslagstiftningen en klubb göra på egen hand och inte tillsammans med sina konkurrenter. 19. Genom det ifrågasatta beslutet fråntas, eller frånsäger sig, respektive klubb möjligheten att agera självständigt i frågan om rekrytering av spelare. Istället för att varje klubb fattar investeringsbeslut utifrån sina egna överväganden och förutsättningar, har man härigenom kommit överens med sina konkurrenter om en gemensam handlingsplan. Även om det ifrågasatta beslutet till viss del syftar till att tillvarata SHL:s sportsliga intressen, så begränsar det uttryckligen klubbarnas handlingsutrymme avseende investeringar i spelartrupperna. 20. Konkurrensverket delar inte SHL:s uppfattning, att beslutet inte har någon effekt på nedströmsmarknaderna. Beslutet är ägnat att reglera vilka spelare som får delta i klubbarnas matcher i Elitserien, och har således en direkt inverkan på den produkt som klubbarna individuellt och SHL kollektivt erbjuder på de marknader där de genererar i princip all sin omsättning. Det kan antas att intresset från såväl publik som sponsorer och medieföretag skulle kunna öka avsevärt, om en klubb lyckades locka en stjärnspelare från NHL. En konkurrensbegränsande effekt på marknaden uppstår emellertid redan i och med det faktum att de konkurrerande klubbarna samordnar sitt marknadsbeteende och i samförstånd begränsar sina respektive utbud. Det 5 Jämförelsevis kan nämnas att AHF Hockeyallsvenskan AB (AHF) som först fattade ett beslut med motsvarande innebörd som SHL:s beslut men sedan upphävde det har bekräftat för Konkurrensverket att dess ursprungliga beslut fattades i beaktande av bl.a. att flera av de klubbar som deltar i det hockeyallsvenska seriespelet har svag ekonomi som inte klarar sådana merkostnader som tillfälliga inhopp från NHL-spelare innebär. 6 Mål 56/65 Société Technique Minière mot Maschinenbau Ulm REG 1966 s 235, s. 249.

6 Dnr 501/ (13) står givetvis varje klubb fritt att välja att inte göra den investering som en rekrytering av en NHL-spelare innebär. Kommer klubbarna däremot överens sinsemellan om att inte göra det, så begränsar man konkurrensen mellan sig till nackdel för de konsumenter, sponsorer och medieföretag som möjligen hade varit intresserade av en förbättrad produkt. 21. Mot denna bakgrund är det tydligt att det ifrågasatta beslutet innebär en begränsning av konkurrensen klubbarna emellan. Beslutet kan förväntas drabba klubbarnas kunder såväl konsumenter som köpare av sändningsrättigheter och sponsorutrymme då det begränsar klubbarnas möjlighet att erbjuda bästa tänkbara produkt på de marknader där de agerar som säljare. Konkurrensreglernas tillämpning på överenskommelser på idrottens område 22. SHL påpekar att det inom europeisk och svensk rätt är väl etablerat och vedertaget att idrottens särart fordrar särskilda överväganden vid tillämpning av det konkurrensrättsliga regelverket. SHL anger exempelvis att det i praxis är fastslaget att idrottsförbund och sammanslutningar av klubbar har rätt att upprätthålla ett regelverk som syftar till att åstadkomma en stabil mästerskapsserie utan omkastningar i de deltagande lagens uppställningar under seriens förlopp. Med hänvisning till EU-domstolens avgörande i Lehtonen-målet 7 anger SHL att domstolen godtagit det berättigade intresset av att skydda tävlingarna från sådana olägenheter som kan uppstå om deltagande klubbar hyr in spelare på korttidskontrakt för att t.ex. endast medverka under finalspelet. 23. De sportsliga skäl som SHL anger ligger till grund för det ifrågasatta beslutet kan grupperas i följande kategorier: Intresset av att skapa förutsättningar för en attraktiv svensk högstadivision. I detta ligger en målsättning att åstadkomma ett stabilt, rättvist och idrottsligt korrekt förlopp av respektive säsongs mästerskapsserie, t.ex. genom att förhindra omkastningar i spelartrupperna under seriespelet (nedan kallat skäl 1). Intresset av att föreningarna under jämbördiga förutsättningar ska kunna bygga upp en spelartrupp som håller sig någorlunda intakt under hela spelsäsongen (nedan kallat skäl 2). 7 C-176/96, Jyri Lehtonen och Castors Canada Dry Namur-Braine mot FRBSB, REG 2000 s (nedan Lehtonen).

7 Dnr 501/ (13) Intresset av att förhindra att spelare som tillhör en klubbs A-trupp med omedelbar verkan måste lämna truppen för att ge plats åt NHL-spelare (nedan kallat skäl 3). Konkurrensverkets bedömning 24. Idrottsklubbar, även de som drivs som ideella föreningar, är att betrakta som företag i konkurrensrättslig mening om de bedriver ekonomisk verksamhet. 8 Samtliga av de klubbar som tillsammans äger SHL bedriver omfattande ekonomisk verksamhet. Flertalet av klubbarna omsätter årligen över 100 miljoner kronor. SHL själv omsatte år 2011 ca 359 miljoner kronor. Det är därför tydligt att klubbarna omfattas av företagsbegreppet i 2 kap. 1 KL och i art. 101 FEUF. 25. Klubbarna är självständiga i förhållande till varandra såväl sportsligt som ekonomiskt, även om det finns sportsliga och ekonomiska samband mellan dem. SHL är därför att betrakta som en sådan sammanslutning av företag som avses i 1 kap. 6 p. 1 KL. Beslut fattade av SHL kan därför bli föremål för konkurrensrättslig prövning. 26. EU-domstolen har klargjort att inte alla beslut av företagssammanslutningar, som begränsar handlingsfriheten för en eller flera av parterna, nödvändigtvis omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbeten. Vid tillämpningen av förbudet på ett konkret fall är det nämligen nödvändigt att beakta det övergripande sammanhang i vilket beslutet i fråga har fattats och, mer specifikt, dess syften. Om dessa syften i sig är legitima, måste det dessutom undersökas om de konkurrensbegränsningar som beslutet ger upphov till är en nödvändig följd av dessa syften och huruvida de är proportionerliga i förhållande till dessa Det är med andra ord möjligt att ett beslut av ett idrottsligt organ kan vara tillåtligt enligt 2 kap. 1 KL och art. 101 FEUF, om det är motiverat av ett legitimt sportsligt syfte. EU-domstolen har t.ex. accepterat att ett idrottsförbunds straffsanktioner mot dopning 10, eller användande av ett s.k. transferfönster för spelarövergångar 11, kan vara motiverade av det legitima syftet att idrottstävlingar ska kunna anordnas och genomföras på ett riktigt sätt. Man har också accepterat, som ett legitimt syfte, att upprätthålla en jämvikt mellan idrottsföreningar genom att bevara en viss grad av lika 8 Jfr mål C-41/90, Klaus Höfner och Fritz Elser mot Macrotron GmbH, REG 1991 s , p ; C-49/07, Motosykletistiki Omospondia Ellados NPID (MOTOE) mot Elliniko Dimosio, REG 2008 s , p ; C-519/04 P, David Meca-Medina och Igor Majcen mot Europeiska gemenskapernas kommission, REG 2006 s (nedan Meca-Medina), p. 22 och Meca-Medina, p Meca-Medina, p Lehtonen, p. 53.

8 Dnr 501/ (13) möjligheter och en osäkerhet kring resultat, samt att uppmuntra rekryteringen och utbildningen av unga spelare För att ett beslut som är motiverat av ett sådant legitimt syfte ska undgå förbudet i 2 kap. 1 KL och art. 101 FEUF måste beslutet också vara en lämplig åtgärd för att uppnå detta syfte. 13 Beslutet får dessutom inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet Mot denna bakgrund har Konkurrensverket att bedöma om det ifrågasatta beslutet är motiverat av legitima sportsliga syften, med utgångspunkt i de skäl som SHL har angett, och, i så fall, om det ifrågasatta beslutet är såväl lämpligt som proportionerligt för att uppnå dessa syften. 30. Avseende SHL:s skäl 1 (dvs. intresset av att åstadkomma ett stabilt, rättvist och idrottsligt korrekt förlopp av serien) kan det konstateras att intresset av att idrottstävlingar ska kunna anordnas och genomföras på ett riktigt sätt har erkänts som ett legitimt syfte av EU-domstolen. I Lehtonen-målet accepterade domstolen att detta syfte kunde uppnås genom att tillämpa vissa tidsfrister för spelarövergångar, för att inte äventyra jämförbarheten mellan de resultat som de olika lag som deltar i [serien ifråga] har uppnått och följaktligen hela mästerskapsseriens riktiga förlopp. 15 Skäl 1 kan därför vara ett legitimt syfte, åtminstone i den mån det sammanfaller med tidigare praxis på området. 31. SIF:s tävlingsbestämmelser 2012/2013 innehåller regler om t.ex. tidsfrister för spelarövergångar (16 maj januari 2013), begränsningar av antalet icke-eu-spelare i spelartrupper och regler rörande spelarövergångar mellan svenska klubbar och NHL, bl.a. avseende tidsfrister för sådana övergångar. Korttidskontrakt med NHL-spelare förbjuds emellertid inte, trots att den nu uppkomna situationen med lockout inte är en ny företeelse. 32. SHL:s verksamhet ska, enligt bolagets bolagsordning, bestå i att tillvarata sina ägares gemensamma sportsliga och kommersiella intressen. I detta ingår bl.a. att exploatera rättigheter såsom sändningsrättigheter och sponsor- och reklamutrymme, liksom att verka för en långsiktigt stark svensk elitserie. Ingenting i varken SHL:s eller i SIF:s regelverk förefaller dock ge SHL rollen att besluta om spelregler, tävlingsbestämmelser eller regler för hur klubbarna får bedriva sin sportsliga konkurrens. Detta förefaller ligga helt på SIF:s bord. 12 C-415/93, Union Royale Belge des Sociétés de Football Association ASBL mot Jean-Marc Bosman, Royal Club Liégeois SA mot Jean-Marc Bosman m.fl. och Union des Associations Européennes de Football (UEFA) mot Jean-Marc Bosman, REG 1995 s (nedan Bosman), p Jfr. Bosman, p. 104, 107 och Meca-Medina, p. 47. Lehtonen, p Lehtonen, p. 54.

9 Dnr 501/ (13) 33. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det ifrågasatta beslutet inte är en lämplig åtgärd för att tillvarata de intressen som framgår av SHL:s skäl Under alla omständigheter framstår ett totalförbud mot korttidskontrakt som en mycket långtgående åtgärd för att säkerställa ett stabilt, rättvist och idrottsligt korrekt förlopp av serien. Andra nationella ishockeyligor förefaller inte ha ansett sig behöva vidta sådana ingripande åtgärder för att tillvarata detta intresse i den nu uppkomna situationen. Det torde också vara en ovanlig konstruktion även i andra idrotters regelverk. 35. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det ifrågasatta beslutet också går utöver vad som är nödvändigt för att tillvarata de intressen som framgår av SHL:s skäl 1. Det är därför inte proportionerligt. 36. Skäl 2 (dvs. intresset av att föreningarna under jämbördiga förutsättningar ska kunna bygga upp en spelartrupp som håller sig någorlunda intakt under hela spelsäsongen), sammanfaller delvis med skäl 1 när det gäller intresset av att spelartrupper hålls någorlunda intakta under hela spelsäsongen. Därtill kommer intresset av att klubbarna kan bygga upp sina spelartrupper under jämbördiga förutsättningar, vilket skulle kunna uppfattas som ett ytterligare skäl i sig. Det förefaller dock inte som om det ifrågasatta beslutet bidrar till att skapa jämbördiga förutsättningar klubbarna emellan. Om klubbarna vore fria att värva lockoutade NHL-spelare, torde deras förutsättningar för att göra så vara lika jämbördiga som de förutsättningar som gäller för klubbarnas hela övriga sportsliga verksamhet, innefattat spelarrekrytering. Att olika klubbar kan ha olika goda förutsättningar att locka till sig NHLspelare t.ex. av ekonomiska eller andra skäl innebär inte att dessa förutsättningar inte är jämbördiga eller rättvisa. 37. Skäl 2 kan därför inte anses svara mot ett legitimt syfte med det ifrågasatta beslutet. 38. Vad gäller skäl 3 (dvs. intresset av att förhindra att klubbens befintliga spelare måste ge plats åt NHL-spelare) kan konstateras att EU-domstolen i Bosman-avgörandet accepterade, som ett legitimt syfte, att uppmuntra rekryteringen och utbildningen av unga spelare. 16 SHL anger att det ifrågasatta beslutet delvis syftar till att förhindra att spelare som tillhör en klubbs A-trupp med omedelbar verkan måste lämna truppen för att ge plats åt NHL-spelare. 39. Även om Konkurrensverket skulle godta att skäl 3 är ett legitimt syfte med SHL:s beslut, så kan det ifrågasättas om beslutet är en lämplig och 16 Bosman, p. 106.

10 Dnr 501/ (13) proportionerlig åtgärd för att uppnå detta syfte. Vad gäller beslutets lämplighet får det antas att en eventuell negativ påverkan på befintliga elitseriespelares situation skulle vara större ju längre period som tillkommande NHL-spelare stannar. Det är därför inte ändamålsenligt för att uppnå detta syfte att förbjuda just korttidskontrakt. 40. Vad gäller beslutets proportionalitet måste det ifrågasättas om rekryteringen och utbildningen av unga spelare riskerar att hämmas om en klubb exempelvis tar in en eller ett fåtal NHL-stjärnor i sin 22-mannatrupp under en begränsad period. 17 SHL:s totalförbud, enligt vilket korttidskontrakt med NHL-spelare vid en ev lockout inte är aktuellt, förefaller också utesluta att en klubb rekryterar en etablerad NHL-spelare i syfte att ersätta en tongivande spelare som blivit otillgänglig p.g.a. skada, trots att en sådan situation inte skulle få till följd att någon befintlig klubbspelare skulle tvingas lämna truppen. 41. Slutligen kan den invändning som gjordes rörande skäl 1 i p ovan, avseende det ifrågasatta beslutets lämplighet för att uppnå de intressen som SHL angett, göras även rörande skäl Konkurrensverket bedömer därför att SHL:s beslut inte är en lämplig åtgärd, och går utöver vad som är nödvändigt, för att tillvarata de intressen som framgår av SHL:s skäl Sammanfattningsvis kan det ifrågasatta beslutet, även om det skulle vara motiverat av legitima sportsliga skäl, inte undkomma förbudet i 2 kap. 1 KL och art 101 FEUF enbart på den grunden. Undantag från konkurrensreglerna för vissa arbetsrättsliga överenskommelser 44. SHL påpekar att överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare är undantagna från konkurrensreglerna. Vidare hävdar SHL att principen, att inte ta in lockoutade NHL-spelare på kontrakt som avbryts med omedelbar verkan om lockouten upphör, ligger helt i linje med SHLs kollektivavtal med Unionen (inom vilken hockeyspelarnas förbund SICO är medlem). Konkurrensverkets bedömning 45. Enligt 1 kap. 2 KL är lagen inte tillämplig på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor. Avtal som slutits inom ramen för kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i syfte att förbättra anställnings- och arbetsförhållandena 17 SHL:s beslut kan jämföras t.ex. med den ryska högsta ishockeyligan, KHL, som har infört en regel, med anledning av NHL-lockouten, som tillåter varje enskild klubb att ta in högst tre NHL-spelare.

11 Dnr 501/ (13) är undantagna även från art. 101 FEUF. 18 I övrigt omfattas överenskommelser mellan företag av konkurrensrätten i den mån de innehåller konkurrensbegränsande inslag, även om de också har beröringspunkter med arbetsrätten. 46. Bestämmelsen i 1 kap. 2 KL utgör ett undantag för avtal träffade mellan arbetsmarknadens parter, dvs. kollektivavtal. Det ifrågasatta beslutet är emellertid inte ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, utan endast en överenskommelse inom en grupp arbetsgivare. 47. SHL hävdar att visst stöd för beslutet går att utläsa ur det rådande kollektivavtalet för ishockey mellan Arbetsgivaralliansen och Unionen. Detta avtal sträcker sig dock inte längre än att stipulera att anställning som ishockeyspelare är tidsbegränsad och normalt gäller för ett eller två år i taget. I Konkurrensverkets utredning har inget framkommit som tyder på att SHL fattat det ifrågasatta beslutet för att efterleva kollektivavtalet Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att undantaget i 1 kap. 2 KL och motsvarande undantag i EU-rätten inte är tillämpliga på det ifrågasatta beslutet. Slutsats 49. Av vad som hittills framkommit i utredningen bedömer Konkurrensverket att det ifrågasatta beslutet står i strid med förbudet i 2 kap. 1 KL och art. 101 FEUF. Utifrån vad som hittills framkommit i ärendet bedömer Konkurrensverket att beslutet inte uppfyller kriterierna för undantag i 2 kap. 2 KL respektive art FEUF. Det finns därför starka skäl att fortsätta utredningen av ärendet. Interimistiskt åläggande Förutsättningar för interimistiskt åläggande 50. Enligt 3 kap. 1 KL får Konkurrensverket ålägga företag att upphöra med överträdelser av förbuden i 2 kap. 1 KL och art. 101 FEUF. Enligt 3 kap. 3 KL får ett sådant åläggande, om det finns särskilda skäl, meddelas för tiden till dess frågan slutligt har avgjorts. 18 C-67/96, Albany International REG 1999 s I-5751, p Tvärtom klargjorde spelarfacket SICO på sin hemsida den 19 september 2012: SICOs inställning är att varje spelare ska ha frihet att ta anställning hos en ishockeyklubb om spelaren och klubben kan komma överens om kontraktsvillkoren. Anställningen kan gälla både för kort tid eller för en eller flera säsonger. Principiellt anser vi därför att alla hinder som uppställs mot en fri rörlighet för spelare och som inte är motiverade av särskilda hänsyn för sportens särart, ex transferfönster, inte är till gagn för spelarna som ett kollektiv.

12 Dnr 501/ (13) 51. Interimistiska beslut ska normalt reserveras för mer uppenbara fall av överträdelser. 20 Att särskilda skäl krävs för ett interimistiskt åläggande innebär att bestämmelsen ska tillämpas vid allvarligare överträdelser som kan få negativa konsekvenser av betydelse om inte det företag som överträder förbudsbestämmelserna åläggs att omedelbart upphöra med överträdelsen. 21 Möjligheten till snabba korrigeringar av vissa marknadsbeteenden bör enligt KL:s förarbeten emellertid inte vara reserverade för rena undantagsfall Ett interimistiskt beslut förutsätter vidare att det föreligger fara i dröjsmål om det utredda förfarandet tillåts fortgå under Konkurrensverkets fortsatta utredning, 23 och att det finns objektivt godtagbara skäl av tyngd för en så ingripande åtgärd som beslutet innebär. 24 Hänsyn ska tas också till effekterna för den som får åläggandet. 25 Konkurrensverkets bedömning 53. Utifrån vad som hittills framkommit i ärendet bedömer Konkurrensverket att det ifrågasatta beslutet utgör en uppenbar överträdelse av 2 kap. 1 KL och art. 101 FEUF. 54. En konkurrensbegränsande överenskommelse mellan konkurrenter är att betrakta som en allvarligare överträdelse. Som konstaterats ovan kan det ifrågasatta beslutet förväntas få negativa konsekvenser för konsumenter och andra kunder på de marknader där SHL och dess ägare agerar som säljare. Dessa konsekvenser är av betydelse, med avseende på den omedelbara begränsning av utbudet dessa kunder utsätts för jämfört med den situation som hade rått i avsaknad av förbudet mot korttidskontrakt. 55. Fara i dröjsmål får anses föreligga, med hänsyn till att NHL-lockouten trädde i kraft den 15 september Det ifrågasatta förbudet leder därför redan nu till en konkurrensbegränsning. Eftersom Elitserien, enligt uppgifter i media, är den enda nationella ishockeyliga som infört ett totalförbud mot korttidskontrakt med NHL-spelare finns det dessutom en överhängande risk att NHL-spelare väljer att söka sig till andra ligor istället för Elitserien om det ifrågasatta beslutet tillåts kvarstå under en längre period. 56. Mot denna bakgrund konstaterar Konkurrensverket att det finns objektivt godtagbara skäl av tyngd för ett interimistiskt åläggande. Dessa skäl uppvägs inte av de eventuella negativa effekter som ett sådant åläggande kan få för 20 Prop. 1981/82:165, s. 217 ff 21 Prop. 1997/98:130, s Prop. 1997/98:130, s Prop. 1981/82:165, s. 217 ff 24 Prop. 1997/98:130, s Prop. 1997/98:130, s. 64

13 Dnr 501/ (13) SHL eller dess ägare, särskilt inte vid beaktande av att det alltjämt står varje enskild klubb fritt att självständigt bestämma sig för att avstå från att rekrytera NHL-spelare. 57. Sammanfattningsvis föreligger sådana särskilda skäl som avses i 3 kap. 3 KL. 58. Konkurrensverket ålägger därför SHL att inte tillämpa eller vidta sanktioner mot klubbar som inte följer SHL:s beslut, enligt vilket dess ägarklubbar förbinder sig att inte teckna korttidskontrakt med spelare från National Hockey League under ishockeysäsongen 2012/2013. Åläggandet ska gälla för tiden till dess att frågan slutligt avgjorts eller annat beslutats. 59. Enligt 6 kap. 1 KL får Konkurrensverket förena ett åläggande med vite. Det föreligger skäl att förena detta åläggande med vite. Vitet bör sättas till ett belopp som kan förväntas leda till att beslutet följs. Konkurrensverket bedömer att ett vitesbelopp om 20 miljoner kronor är tillräckligt. Hur man överklagar, se bilaga 1. Detta beslut har fattats av stf. generaldirektören. Föredragande har varit processrådet Johan Sahl. Anne Vadasz-Nilsson Johan Sahl Bilaga 1 Hur man överklagar Detta beslut publiceras på Konkurrensverkets webbplats.