Strategisk plan. för de arbetsmarknadspolitiska frågorna i Kommunal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk plan. för de arbetsmarknadspolitiska frågorna i Kommunal"

Transkript

1 Strategisk plan för de arbetsmarknadspolitiska frågorna i Kommunal Arbetet med de arbetsmarknadspolitiska frågorna ska utgå från ett jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv och vila på Kommunals värderingar. Tre områden ska prioriteras: 1. Anställningsform och arbetsorganisation. 2. Stöd till arbetslösa medlemmar för att få jobb. 3. Arbetskraftens rörlighet inom EU.

2 1 Strategisk plan för de arbetsmarknadspolitiska frågorna i Kommunal.

3 2 Produktion: Kommunals press-och informationsenhet och Starck Design AB. Oktober 2004, Art.nr

4 SAMMANFATTNING 3 Sammanfattning Kommunal behöver en strategi för det arbetsmarknadspolitiska arbetet. På förbundets arbetsmarknadskonferens den februari 2003, där ombudsmän och förtroendevalda från samtliga avdelningar deltog, framkom att förbundet saknar en strategi, som kan fungera som en röd tråd för detta arbete. Kommunals avdelningar jobbar mycket självständigt. Mycket och många bra saker görs. Men samordningen och kunskapsspridningen kunde vara bättre. Det är inte helt lätt att ta vara på varandras erfarenheter, kunskaper och insikter. Inte heller att enas om vilka frågor som ska prioriteras för att Kommunal gemensamt, över hela landet, ska påverka utvecklingen. De arbetsmarknadspolitiska frågorna behöver göras mer synliga och tydliga inom Kommunal. I skenet av detta uppdrog deltagarna på konferensen åt förbundskontorets arbetsmarknadsansvariga ombudsman att utarbeta en strategi, den röda tråd som ska motivera, inspirera och göra arbetsmarknadsfrågorna synliga och tydliga. En projektgrupp utsågs och det förslag som gruppen arbetade fram bearbetades av deltagarna på 2004 års konferens. Resultatet ska sedan förankras i avdelnings- och förbundsstyrelse. Strategin utgår från ett jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv och vilar på Kommunals värderingar. I Kommunals stadgar paragraf 2 mom 2 står det: Förbundets uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Förbundet skall arbeta för goda anställningsvillkor och arbetsförhållanden, för god arbetsmiljö, samt för inflytande, utbildning och utvecklingsmöjligheter för medlemmarna. Rekryteringsbehovet inom kommunsektorn fram till år 2015 beskrivs i Kommunals rapport Korttidsscenariot. Den visar att den främsta orsaken till framtidens ökade rekryteringsbehov av välfärdstjänster är personalomsättningen. Därmed ger Korttidsscenariot en annorlunda framtidsbild än Svenska kommunförbundet; att det skulle vara demografin och pensionsavgångarna som genererar de största rekryteringsbehoven. Det är en utmaning att skapa arbetsplatser där Kommunals medlemmar får ett arbetsinnehåll och en

5 4 SAMMANFATTNING arbetsmiljö som gör att de trivs, stannar kvar och utvecklas och som kan locka fler att välja jobb inom Kommunals avtalsområden. EUs utvidgning med tio nya medlemsländer 2004 öppnar arbetsmarknaden för nya hot och möjligheter. Sverige och Kommunal får presumtiva arbetstagare och medlemmar, men det krävs också ett stort mått av ordning och reda på arbetsmarknaden, det krävs samordning och samarbete mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter. Det svenska samhället måste utarbeta hållbara och fungerande sätt att ta emot och integrera de människor som kommer till Sverige och här har Kommunal en viktig uppgift och ett stort arbete att göra. Kommunals arbetsmarknadsansvariga har kommit fram till tre prioriterade områden: Anställningsform och arbetsorganisation Stöd till arbetslösa medlemmar att få jobb. Arbetskraftens rörlighet inom EU. Med metoder som samverkan, omvärldsbevakning, opinionsbildning och ett ändamålsenligt internt arbete ska de prioriterade områdena bidra till att Kommunals arbetsmarknadspolitiska arbete blir synligt och tydligt. De förtroendevalda som arbetar med frågorna ska ges stöd och inspiration. Allt för att Kommunals medlemmar ska ha arbete på en bra arbetsplats. Stockholm den 23 juni 2004

6 INNEHÅLL 5 Innehåll Sid Uppdraget 6 Kommunal i backspegeln 7 Omvärldsperspektivet 10 Invärld och omvärld 21 Den strategiska planen 23 Metoder 32

7 6 UPPDRAGET Uppdraget På arbetsmarknadskonferensen februari 2003 fick förbundskontorets arbetsmarknadsansvariga ombudsman uppdraget att arbeta fram ett förslag till strategi för Kommunals arbetsmarknadspolitik. Den ska fungera som en röd tråd för Kommunals arbetsmarknadspolitiska frågor. Den röda tråden är en kommunikationslänk för organisationen, här strömmar ett flöde av information, idéer, frågor och funderingar. Detta flöde måste vara dubbelriktat.

8 KOMMUNAL I BACKSPEGELN 7 Kommunal i backspegeln Rodret håller på att läggas om i Kommunal, från en förhandlarkultur går kursen alltmer mot en kommunikationskultur, med nyckelord som samverkan, kommunikation och relation. Kommunal vill vara en lärande organisation där dialog används såväl internt som externt för att ta fram fungerande och hållbara lösningar. Detta är förstås lättare sagt än gjort, beslutsvägar och rutiner kan vara otydliga med osäkerhet och tröghet som följd. Men det finns en stor handlingskraft i förbundet när det väl gäller. Ett exempel på det är lönekampen och konflikten våren Kommunals organisation består av sektioner, avdelningar och förbundskontor. Då det finns minst en sektion i varje kommun finns det bra förutsättningar till korta kommunikationsvägar för att nå omvärlden. Närvaron på lokal, regional och central nivå ger förutsättningar till goda kontakter och relationer såväl med myndigheter, organisationer och politiker som med medlemmar. Att det ska finnas en arbetsmarknadsansvarig i Kommunals organisation beslutades redan på kongressen Arbetslösheten steg kraftigt för Kommunals medlemsgrupper under hela 90-talet för att vara som högst Heltidsarbetslösheten följer konjunkturen men deltidsarbetslösheten finns alltid kvar som en permanent problematik. Deltidsproblematiken är inte heller något nytt under solen, redan i slutet av 1980-talet när Mona Sahlin var arbetsmarknadsminister gav hon parterna i uppdrag att lösa detta, annars skulle det bli nödvändigt med lagstiftning. I början av 1990-talet bildade Kommunal en arbetsgrupp med de kommunalare som satt på LO-mandat i länsarbetsnämndernas styrelser. En uppgift för gruppen var att försöka utveckla och öka Kommunals inflytande över den lokala arbetsmarknadspolitiken. Detta gjorde Kommunal genom att verka för trepartsamverkan och genom nomineringar till olika länsuppdrag, framförallt till arbetsförmedlingsnämnderna (som numera heter arbetsmarknadsnämnder). Detta blev en väg för att sätta fokus på medlemmarnas höga deltidsarbetslöshet. En kartläggning av de deltidsarbetslösas situation genomfördes på 90-talet i några utvalda län, som sedan låg till grund för olika aktiviteter. Positiva resultatet kunde redovisas för Ams, departement, kom-

9 8 KOMMUNAL I BACKSPEGELN Diagram 1. Olika former av arbetslöshet bland Kommunals medlemmar Öppet arbetslösa 7 6 muner och landsting. Därmed nådde Kommunal ett viktigt delmål, nämligen att synliggöra deltidsproblematiken. Arbetet mynnade ut i projektet Kommunals idé, som byggde på trepartssamverkan mellan fackförening, arbetsgivare och Arbetsförmedling, där facket hade vetorätt. Projektet utvecklades till en arbetsmarknadsåtgärd som kallades resursarbete. Det här sättet att samarbeta visar att trepartsamverkan är en förutsättning för att nå bra resultat. En gemensam kartbild och ett tydligt mål är en viktig framgångsfaktor. I projektet Kommunal 2003 startades från år 1997 många olika projekt som bland annat ändrade attityderna till arbetssättet inom förbundet och gav en ny syn på fackligt arbete genom ökad samverkan. Projektet har också lett till både personlig och yrkesmässig utveckling för deltagarna. Ett av 2003-projekten var Jobbjakten som pågick under och var en kartläggning av arbetslösa kommunalare. Kartläggningen var ett samarbete med arbetsförmedlingen. En sektion i varje kommun deltog och i den sektionen intervjuades alla arbetslösa medlemmar. Kommunal har nu blivit ett fackförbund som syns och hörs i debatten. Kommunal har visat att det är viktigt med samverkan Deltidsarbetslösa I åtgärder Tillfällig timanställning KÄLLA: AMS

10 KOMMUNAL I BACKSPEGELN 9 mellan parterna och att ha ledamöter i arbetsförmedlingsnämnderna för att kunna påverka den lokala arbetsmarknadspolitiken. Därmed har deltidsarbetslösheten blivit synlig. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen under 1990-talet Under 1990-talet avlöste regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen varandra. En stor förändring skedde 1993 då a-kassans kompensationsnivå sänktes från 90 till 80 procent och fem karensdagar per period infördes begränsades ersättningen vid deltidsarbetslöshet så att den som är fast anställd bara får ersättning under en period. De berörda medlemmarna ställdes inför valet att säga upp sig eller leva på deltidslönen förändrades inträdesvillkoret till a-kassan; för att bli medlem krävs det nu arbete 17 timmar/vecka fyra veckor under en ramtid av fem veckor. Detta gjorde det svårare att komma in försäkringen. År 2001 bestämde regeringen att arbetslöshetskassorna ska ha en mer enhetlig och likabehandlande tillämpning av reglerna och a- kassan blev en egen myndighet. Med de sekretessregler som gäller för myndigheter blev det svårare för Kommunal att få information om arbetslösa medlemmar. Men i dag har 87 procent av dessa givit skriftligt samtycke till att information skickas från a-kassan till facket och nya former för samarbetet har utformats.

11 10 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET Omvärldsperspektivet I början av 1990-talet försämrades ekonomin för den offentliga sektorn. Stora nerdragningar gjordes parallellt med krav på kvalitet, tillgänglighet och service. Den dåliga ekonomin hotade och hotar fortfarande medlemmarnas arbetsvillkor och anställningstrygghet. Sysselsättningen Sysselsättningen för Kommunals medlemmar har haft en varierande utveckling under 2003 och början av Den öppna arbetslösheten hade säsongsbetonade variationer under Men efter den normala ökningen under sommaren sjönk inte arbetslösheten tillbaka till samma nivåer som under våren. Den öppna arbetslösheten fortsatte att öka under hösten. Samtidigt blev kommunernas ekonomi allt sämre. Under vintern såg inte prognoserna för den kommunala ekonomin bättre ut för 2004, snarare tvärtom. Därför är det något anmärkningsvärt att den öppna arbetslösheten åter började sjunka i februari 2004 och fortsatte sjunka under de följande två månaderna. Samtidigt ökade antalet varsel i kommunerna, så det logiska vore att den öppna arbetslösheten skulle fortsätta att öka. Antalet medlemmar som deltar i ett konjunkturpolitiskt program ökade något lite 1. Ökningen motsvarar dock inte minskningen i den öppna arbetslösheten. Det framgår av kurvorna i diagram 2 över antalet öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program under 2004 års första månader. Under samma period har kommunerna sagt upp personal. De som främst drabbats vid neddragningarna är personer som har olika former av tidsbegränsade anställningar. De som har en tidsbegränsad anställning är i mindre utsträckning medlemmar i Kommunal än de som är tillsvidareanställda. Anslutningsgraden för timavlönad personal var 32 procent år Därför syns inte de uppsägningarna i Kommunals medlemsstatistik, däremot i a-kassans siffror, som visar att arbetslösheten ökade under Vanligen brukar man tala om arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men i dessa insatser ingår även åtgärder som inte är beroende av konjunkturen. Exempel på sådana åtgärder är lönebidrag och Samhall, därför talar vi om konjunkturberoende program vilket är Ams definition.

12 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET 11 Trenden för perioden januari 2003 april 2004 är att både den öppna och totala arbetslösheten (dvs öppet + åtgärder) ökar. Troligen kommer arbetslösheten att öka under sommaren Det återstår att se om arbetslösheten återgår till vårens nivå eller, om den som under hösten 2003, stannar på en högre nivå. Deltidsarbetslösheten har minskat något under perioden. Minskningen är liten, men det är dock en stadig nedgång på några tiondels procentenheter. För timavlönade är utvecklingen den motsatta. Arbetslösheten bland timavlönade har ökat med cirka en halv procentenhet. Antalet medlemmar som deltar i något konjunkturpolitiskt program minskade under Trenden bröts dock i december 2003, och i januari 2004 började antalet öka. I april 2004 var andelen åter ungefär lika stor som samma månad år Anledningen är att Ams under de första månaderna 2004 fick ytterligare medel för att motverka en ökande arbetslöshet. Det verkar som om en del av dessa pengar har kommit Kommunals medlemmar till del. Under 2003 ökade arbetslösheten bland Kommunals medlemmar. Under de fyra första månaderna 2004 visar statistiken en nedgång i arbetslösheten och en del av nedgången kan förklaras av naturliga säsongsvariationer, det är dock för tidigt att dra några slutsatser för den fortsatta utvecklingen under året. Diagram 2. Arbetslösheten bland Kommunals medlemmar år Öppet + åtgärder Deltidsarbetslösa Öppet arbetslösa Konjukturpolitiska åtgärder Tillfällig timanställning 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars apr KÄLLA: AMS

13 12 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET Kommande rekryteringsbehov i Kommunals sektorer Läget på arbetsmarknaden i Kommunals sektorer är i dag ganska dystert. Det förekommer varsel och vikariat som inte förlängs, vilket drabbar många av Kommunals medlemmar. Detta trots att behovet av välfärdstjänster ökar och kommer att öka än mer de kommande åren. Svenska Kommunförbundet har gjort prognoser av hur många fler personer som behövs i kommunsektorn inom en 15-årsperiod. Cirka nyanställningar måste göras inom de närmaste tio åren. Kommunförbundet menar att det är den demografiska utvecklingen som är huvudorsaken: Andelen äldre i befolkningen kommer att öka, vilket ökar behovet av välfärdstjänster. Samtidigt står kommunsektorn inför stora pensionsavgångar. Korttidsscenariot Kommunal har i rapporten Korttidsscenariot 2 gjort en egen kalkyl över personalbehovet i kommunsektorn. Här analyseras vad som kommer att orsaka det stora rekryteringsbehovet. Rapporten redovisar de demografiska förändringarna fram till år 2015 och hur befolkningsförändringen kommer att påverka efterfrågan på välfärdstjänsterna. Kalkylen tar även hänsyn till förväntad personalomsättning och pensionsavgångar under undersökningsperioden. Resultatet skiljer sig en del från Kommunförbundets prognos, så till vida att Kommunal ser personalomsättningen och pensionsavgångarna som huvudorsaker till rekryteringsbehovet. Att andelen äldre människor i befolkningen ökar kommer inte att påverka rekryteringarna lika mycket. Förändringar i de olika sektorerna inom offentlig verksamhet De olika delarna av kommunsektorn kommer att förändras lite olika beroende på hur befolkningsgruppernas andelar förändras mot hela befolkningen. Detta avsnitt redovisar vad som händer i förskola och fritidsverksamhet, äldreomsorg, hälso- och sjukvård och skola. Förskola och fritidsverksamhet Utvecklingen för den yngsta delen av befolkningen, 1 12 år, påverkar personalbehovet inom barnomsorgen. Personalbehovet kommer att 2 Korttidsscenariot är en delrapport till Kommunals lönepolitiska utredning, skriven av Bodil Umegård och Thomas Berglund 2004.

14 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET- 13 minska från till personer fram till och med 2008, därefter ökar behovet tillbaka till den ursprungliga nivån ungefär till år Trots nedgångarna i början av perioden har sektorn ett betydande rekryteringsbehov. De spontana avgångarna kommer att uppgå till per år, varav pensionsavgångarna utgör ungefär personer per år. När behovet ökar efter år 2008 kommer rekryteringsbehovet att vara tio gånger större än den behovsstyrda volymökningen 3. Det beror på personalomsättningen inom sektorn, vilket alltså medför ett större rekryteringsbehov än vad det ökade omsorgsbehovet kräver. Äldreomsorg Antalet personer över 65 år kommer att öka med 25 procent fram till år 2015, men ökningen är inte jämnt fördelad inom åldersgruppen. Mest kommer grupperna 90 år och äldre samt gruppen år att öka. Dessa båda grupper utnyttjar äldreomsorgen mest respektive minst. Personalbehovet kommer att öka från till anställda under kalkylperioden. Det motsvarar en årlig ökning med personer. Äldreomsorgen har en mycket hög personalomsättning. Nyrekryteringsbehovet kommer under perioden att ligga på personer per år, vilket är gånger så stort som volymökningen. Pensionsavgångarna utgör drygt personer per år. Hälso- och sjukvård Inom hälso- och sjukvården finns vid periodens början anställda. Personalbehovet ökar med personer under kalkylperioden, vilket motsvarar personer per år. Ökningen beror dels på ökad befolkning, dels på en förskjutning mot mer vårdkrävande åldersgrupper. Om personalbehovet skulle ha utvecklats strikt proportionellt mot befolkningsökningen, skulle ökningen ha stannat vid personer per år. Nyrekryteringsbehovet är dock cirka tio gånger så stort som volymökningen. De spontana avgångarna (det antal personer som slutar sin anställning i sektorn, dvs går till jobb i andra sektorer eller pensioneras) varierar mellan och personer per år, varav pensionsavgångarna utgör cirka personer per år. 3 Behovsstyrd volymökning är det ökade behov av omsorgstjänster som förändringar i demografin medför, dvs de krav som ställs på förändringar i personalstyrkan vid oförändrad kvalitet.

15 14 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET Skola Inom skolan (grundskola och gymnasium) minskar elevantalet med under perioden, vilket motsvarar 0,6 procent per år. Antalet anställda uppgår vid periodens början till och minskar till följd av det vikande elevantalet med personer under kalkylperioden, vilket motsvarar 0,6 procent per år. Trots denna minskning av elevantalet kvarstår ett rekryteringsbehov i skolan på personer per år. De spontana avgångarna uppgår till cirka personer per år, varav pensionsavgångarna utgör cirka personer. Slutsats Den sammanlagda volymen för de analyserade tjänsteområdena behöver öka med motsvarande personer under kalkylperioden. Detta är en ökning med 7 procent eller 0,5 procent per år från utgångsläget personer Det är samma ökningstal som för befolkningen i sin helhet, med andra ord ingen dramatisk ökning. Det sammanlagda årliga behovet av nyrekryteringar är betydligt större och ökar under perioden från till personer per år. Resultaten visar att det inte är demografiska orsaker som genererar de största rekryteringsbehoven. Ökat vårdbehov och pensionsavgångar utgör endast en mindre del av det ökande personalbehovet. Den främsta orsaken är i stället den stora personalomsättningen i dessa sektorer. Därför är den främsta utmaningen att skapa arbetsplatser med ett arbetsinnehåll och en arbetsmiljö som får personalen att stanna, trivas och utvecklas och som samtidigt lockar nya arbetstagare till vård, skola och omsorg. Kortare arbetstid Under de närmaste 20 åren ska färre människor försörja fler. Det betyder att antingen måste vi arbeta effektivare och höja produktiviteten eller arbeta mer än vad vi gör i dag eller så måste fler personer arbeta. I skenet av detta är det angeläget att titta på den höga sjukfrånvaron i Sverige, i dag en av de mest omdiskuterade frågorna. Sjukfrånvaron diskuteras och analyseras på många håll och det kommer skiftande förklaringar till varför den är så hög. Bland

16 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET 15 Kommunals medlemmar är sjukskrivningarna fler än genomsnittet, vilket är allvarligt. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är olika typer av förslitningsskador. Stressrelaterade sjukdomar är den orsak till sjukfrånvaro som ökar snabbast bland medlemmarna. Detta kopplas till arbetet, arbetssituationen och till arbetstiden. Många hävdar att minskad arbetstid skulle ge en lägre sjukfrånvaro. Det finns ett försök inom hemsjukvården i Kiruna där alla arbetar 6 timmar om dagen med heltidslön, vilket har påverkat sjukfrånvaron positivt, dvs den har minskat. En möjlig slutsats av detta skulle kunna vara att arbetstiden måste minska så att man orkar arbeta fram till pensionen utan att slita ut sig på vägen. Det blir dock väldigt dyrt om alla ska arbeta kortare tid med bibehållen lön. Att hävda att det endast är arbetstiden som är för lång är dock att göra det lätt för sig. Hög sjukfrånvaro kan också bero på arbetsorganisationen och arbetsmiljön. I flera försök inom äldreomsorgen där man har ändrat arbetsorganisationen samtidigt som man erbjudit högre sysselsättningsgrad har sjukfrånvaron sjunkit. Ökat inflytande över såväl arbetet som arbetstiden har minskat sjukfrånvaron. Samhällsekonomisk aspekt på kortare arbetstid Vilka effekter får kortare arbetstid på samhällsekonomin? Under de kommande 20 åren kommer arbetskraftens andel av den totala befolkningen att minska i Sverige. Färre ska försörja fler, eller med andra ord: för att ha råd med välfärdstjänster och transfereringar på dagens nivå behöver våra inkomster öka. Detta kan endast ske genom att vi antingen arbetar effektivare, dvs höjer produktiviteten, och/eller att vi arbetar mer än vi gör i dag. Under de senaste 30 åren har det totala antalet arbetade timmar i Sverige inte ökat nämnvärt. Det har varit en del variationer under åren men spannet har varit ganska snävt. Ändå har Sveriges befolkning ökat med nästan personer under samma period. Slutsatsen av detta är att BNP har kunnat öka nästan enbart genom en höjd produktivitet. En ökad produktivitet kommer även i fortsättningen att vara viktig för att förbättra samhällsekonomin. Det är inte säkert att det räcker med det, utan att även den totala arbetstiden måste öka i framtiden för att välfärdsamhället ska ha råd med dagens standard eller bättre. Därför vore det inte bra med en generell sänkning av arbetstiden. Det är snarare så att vi är tvungna att öka den totala arbetstiden.

17 16 OMVÄRLDSPERSPETIVET I genomsnitt arbetade varje svensk i arbetsför ålder (20-64 år) 24 timmar per vecka år Den låga siffran beror till stor del på att många av de 5,2 miljoner personer som är i arbetsför ålder är arbetslösa, sjukskrivna eller har sjukbidrag. Människor studerar också längre i dag, vilket medför att inträdet på arbetsmarknaden sker senare i livet. Slutsatsen är att arbetslösheten och sjukskrivningarna måste minska. Arbetsorganisation och arbetsmiljö måste förbättras så att alla kan klara av att arbeta heltid till den dag de fyller 65 år. De anställdas livssituation ska förbättras, bl a så att de blir friskare, har en meningsfull sysselsättning och får bättre privatekonomiska förutsättningar. Detta är nödvändigt om vi ska klara av att ha en generell välfärd i fortsättningen. För att klara av detta behövs en hög grad av samverkan mellan arbetsmarknadens aktörer. Arbetsmarknad i förändring Under 1990-talet har privatiseringarna i den offentliga sektorn ökat och verksamheterna har varit utsatta för upphandlingar. Övertron på att de privata arbetsplatserna fungerar bättre kan leda till nedrustning av den offentliga sektorn. Detta får konsekvenser för Kommunals medlemmar, något som också märks i de senaste årens förändringar på den kommunala arbetsmarknaden. För 15 år sedan var ca av medlemmarna anställda av privata arbetsgivare som t ex kursgårdar, sotningsväsendet och ett antal privata sjukhem, framförallt inom den lättare psykvården. Det fanns också ett antal föräldrakooperativ inom barnomsorgen. I dag har ungefär medlemmar privata arbetsgivare. En positiv aspekt kan vara att medlemmarna har fler arbetsgivare att välja mellan inom den egna branschen. Den största andelen entreprenörer finns inom vård och omsorg och inom städsektorn. Dessutom utförs kollektivtrafiken numera till största delen av privata företag. Förbundet har också fått en ökning av antalet privata arbetsgivare genom att Lantarbetarförbundet och Kommunal gått samman. En negativ effekt av utvecklingen är att medlemmarna utsätts för upphandling vart tredje till vart femte år. Detta kan skapa otrygghet och ovisshet. Upphandlingsförfarandet ställer, och kommer även i fortsättningen att ställa stora krav på Kommunal. Privata arbetsgivare har, precis som de offentliga, ett stort behov av vikarier, men eftersom de ofta är för små för att ha egna pooler

18 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET 17 med tillsvidareanställd personal leder detta till att visstidsanställningarna ökar. Det faktum att flera entreprenörer verkar inom samma sektor kan, i sin mest extrema form, leda till att visstidsanställda och deltidsanställda inte får arbeta hos andra konkurrerande arbetsgivare för att utöka sin arbetstid. Ett sådant förbud har inget stöd i avtal eller lagstiftning men kan av den enskilde uppfattas så. Den politiska organisationen som beställare av välfärdstjänster har ett huvudansvar och måste också leva upp till detta. Den fackliga organisationen har här en möjlighet att påverka upphandling och uppföljning av entreprenörsverksamhet. Sveriges medlemskap i EU Sverige blev medlem i EU 1995 efter folkomröstningen året innan. Inträdet i EU ledde till en viss översyn av den svenska arbetsrätten och vissa EU-direktiv införlivades med svensk lagstiftning, det gäller bland annat diskrimineringslagarna. Den gemensamma arbetsmarknaden inom EU möjliggör ökad rörlighet. Arbetskraftens rörlighet öppnar nya möjligheter för att rekrytera nya medarbetare till Kommunals områden och nya medlemmar till förbundet. En viktig uppgift för Kommunal är att informera människor som kommer från dessa länder om betydelsen av att vara med i facket. Sverige har också tillgång till projektmedel från EU. Med ekonomiskt stöd från EUs programkontor har arbetsplatser runt om i Sverige kunnat starta projekt för kompetensutveckling. Många av Kommunals medlemmar har deltagit i till exempel Kom An! och Dialogprojekt med EU-bidrag. EU-medlemskapet har bidragit till att Sveriges utformar årliga sysselsättningsstrategier. Sveriges tre övergripande mål för sysselsättningsstrategin är: full sysselsättning förbättrad kvalitet och produktivitet i arbetet ökad social sammanhållning och en arbetsmarknad öppen för alla. Nya länder i EU De nya medlemsländerna har andra erfarenheter och traditioner av fackligt och politiskt arbete...

19 18 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET Arbetskraftens ökade rörlighet kan göra det möjligt att rekrytera nya medlemmar men kan samtidigt leda till lönedumpning. Det är av största vikt att Kommunal är med i den process som ska skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Det handlar inte om något helt nytt fenomen redan var förbundet med och granskade arbetstillstånd för arbetskraft från Polen. Det finns risk för att arbetsgivare utnyttjar människor från andra länder genom att inte teckna kollektivavtal och betala löner som ligger mycket under de svenska lönenivåerna. De flesta av de nya EU-länderna har levt under mångårig kommunistisk diktatur där det har varit omöjligt att bedriva fackligt arbete. Med de icke demokratiska upplevelser som medborgarna har haft i dessa länder är mångas uppfattning av facket inte odelat positivt. Dock inte i Polen, där facket hade en central roll i kampen för frihet. För att motverka lönedumpning behöver de arbetssökande från Östeuropa få information om fackets roll i det svenska samhället. Den ökade mångfalden bland medlemmarna ställer stora krav på integration och i förbundet behövs kunskap om olika gruppers behov och förväntningar. Kraven ökar också på att Kommunal ska samverka internationellt i större utsträckning. Arbetsmarknadspolitiken Den nuvarande regeringen vill satsa på förbättringar inom arbetsmarknadspolitiken på följande sätt: Arbetsmarknadspolitikens mål Det övergripande målet 4 är att arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Uppgifterna för arbetsmarknadspolitiken är att: effektivt sammanföra den som söker arbete med dem som söker arbetskraft, främja sysselsättning och kompetensutveckling för arbetslösa personer på en effektiv och flexibel arbetsmarknad, underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden, motverka långa tider utan reguljärt arbete, öka arbetsutbudet, 4

20 OMVÄRLDSPERSPEKTIVET 19 motverka en könsuppdelad arbetsmarknad och på andra sätt bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt till ökad mångfald i arbetslivet. Arbetsmarknadspolitikens inriktning Arbets- och kompetenslinjen är grunden för den svenska arbetsmarknadspolitiken. För att främja en snabb tillsättning av lediga platser och motverka långtidsarbetslöshet och utslagning prioriteras insatser som ökar den arbetslöses möjlighet att få en reguljär anställning. För att detta ska lyckas, ska arbetsgivarna: ta ett större ansvar för de sjukskrivna ge människor mer inflytande på arbetsplatserna. ställa krav på utbildning och kompetensutveckling. synliggöra och tydliggöra reell kompetens genom bl a validering. sjukskrivna ska ha en individuell handlingsplan för rehabilitering. rehabiliteringsarbetet ska ske i samverkan med arbetsplats, försäkringskassa och arbetsförmedling. Deltidssjukskrivning ska prioriteras. heltidsarbete ska vara en rättighet. Arbetslivspolitiken Arbetslivspolitikens mål Målet för arbetslivspolitiken 5 är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. Detta är målen för regeringens arbetslivspolitik: Arbetsmiljön ska förebygga ohälsa och olycksfall, vara anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt vara utvecklande för individen. Arbetsrätten ska skapa förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Lönebildningen ska vara i samhällsekonomisk balans och det ska råda arbetsfred. Arbetslivspolitikens inriktning Arbetslivspolitiken handlar om att ha ett helhetsperspektiv och att säkerställa en samverkan mellan de olika verksamhetsområdena 5

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID

VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID Sätt er gärna partsgemensamt med personer från samma kommun, landsting eller region SYFTE MED DAGEN 1) Presentera manual för heltidsplan 2) Inspiration till att starta

Läs mer

Fler ska arbeta heltid i framtiden

Fler ska arbeta heltid i framtiden HELTIDSPLANEN Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda nov 2013 okt 2014 Tillsvidareanställda 2013-11-01 2014-10-31 Kvinnor 986 85 % 992 85 % Män 175 15 % 177 15 % Totalt 1161 1169 Ett mått

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser?

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Arbetsmarknadspolitiska prognoser Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Nej! Det är väl det enklaste svaret för både er och mig Men självklart kan vi det Fyra frågor kan vara värda att besvaras Vad gör

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets och mångfaldsplan Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (10) 2015-12-09 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016 stockholm.se Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 4 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer