Jämställda pensioner? Ds 2016:19

Transkript

1 Jämställda pensioner? Ds 2016:19 Kunskapsseminarium 21 juni 2016

2 Kapitel 2 Pensionsgapet inkomstskillnaden mellan kvinnor och män Helena Kristiansson-Torp Sara Örnhall Ljungh

3 Några frågeställningar Hur stort är inkomstgapet mellan kvinnor och män? Är gapet detsamma för pensionärer som för förvärvsaktiva? Hur har gapet utvecklats? Vilka inkomster ger skillnaderna?

4 Inkomstgapet Förvärvsaktiva Äldre än % 30 %

5 Utvecklingen av gapet Procent Bruttopension Disponibel inkomst

6 Inkomstgapets beståndsdelar Inkomstslag Gap i procent Inkomstgrundad allmän pension 34 Allmän pension och BTP 17 Inklusive tjänste- och privat pension 27 Total bruttoinkomst 31 Disponibel inkomst (- skatt) 26

7 Olika inkomsters bidrag till gapet i olika åldrar Inkomstrelaterad allmän pension Grundskydd Övriga inkomster (främst tjänstepension) Skatt / Disponibel inkomst

8 Några slutsatser Inkomstgapet är större för pensionärer och oförändrat sedan 1995 Inkomstpensionen ökar gapet mest, därefter tjänstepensionen. Disponibel inkomst gapet som störst bland de yngsta

9 3. Grundskyddet - vilken betydelse har utformningen av grundskyddet för jämställda pensioner? Helena Kristiansson-Torp Sara Örnhall Ljungh

10 De flesta med grundskydd är kvinnor 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kvinnor Män Enbart garantipension Garantipension och inkomstrelaterad pension Enbart inkomstrelaterad pension Procent Kvinnor Män

11 Har nya garantipensionärer tappat i förhållande till nya inkomstpensionärer? Teoretisk analys Nybliven 65-årig inkomstpensionär 2016 jämfört med 2003: +33% Nybliven 65-årig garantipensionär 2016 jämfört med 2003: +15% Real inkomsttillväxt innebär att varje ny årskull garantipensionärer tappar gentemot inkomstpensionärerna

12 Utvecklingen för en pensionär som var pensionär Följsamhetsindexering jämfört med prisbasbeloppsutveckling Index Följsamhetsindexering Prisbasbeloppsförändring

13 Antal med låg ekonomisk standard fördelat på pensionssammansättning, 2014 Antal Med ÄFS Enbart Garp Garp och Inkp Enbart inkomstgrundad pension Samtliga Ensamstående kvinna Ensamstående man Sammanboende

14 Skillnad mellan ensamstående och sammanboende i olika system Garantipension 10% Rimliga kostnader 20% Konsumentverket Ekonomiskt bistånd 22%

15 Några slutsatser Nyblivna garantipensionärer tappar gentemot nyblivna pensionärer med inkomstgrundad pension Nästan hälften av de som riskerar låg ekonomisk standard är ensamstående kvinnor med garantipension.

16 4. Tjänstepensionernas bidrag till pensionsgapet - hur stor roll spelar tjänstepensionerna och hur skulle förändrade regler påverka gapet? Marcus Sundberg

17 Avsättningar till pension beroende på lön Total avsättning till pension 30 % 8,07 IBB 7,5 IBB Medelbelopp kvinnor män diff ,71 % 17,21% Tjänstepension under tak 4,5% Tjänste - pension över tak 30 % Allmän pension 17,21% 7,5 IBB 8,07 IBB Lön

18 Pensionsgapet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Pensionsgap (Inkl. tjänstepension) Höjt tak - Pensionsgap (Inkl. tjänstepension) Δ avgift - Pensionsgap (Inkl. tjänstepension) Pensionsgap (Exkl. tjänstepension) Höjt tak - Pensionsgap (Exkl. tjänstepension) Δ avgift - Pensionsgap (Exkl. tjänstepension)

19 Pensionsgapet per pensionslag 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Allmän pension Höjt tak - Allmän pension Δ avgift - Allmän pension Tjänstepension Höjt tak - Tjänstepension Δ avgift - Tjänstepension

20 Ett par slutsatser Tjänstepensionen bidrar till att förstärka pensionsgapet. Det totala gapet minskar över tid men tjänstepensionens bidrag ökar.

21 5. Änkepensionens betydelse för jämställda pensioner - Vilken effekt får utfasningen av änkepensionen för kvinnors pensioner? Kristin Kirs, Pensionsmyndigheten

22 Änkepensionens utfasning Änkepension (ÄP) avskaffades formellt 1990 Dock långsam utfasning Kvinnor födda 1945 eller senare får ÄP i betydligt lägre omfattning än äldre: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Änkor utan änkepension Änkor med änkepension 20% 10% 0%

23 Änkepensionens bidrag till disponibel inkomst Ju äldre änkorna är desto större andel av total inkomst utgörs av ÄP Kvinnor Män Kapital mm Lön mm BTP Övrig pension Tjänstepension Ink.rel Änkepension Garp Skatt Disponibel inkomst

24 Genomsnittlig pension för olika civilstånd Inkomstgrundad pension och garantipension - exkl. bostadstillägg Ensamstående kvinnor har högre pension än gifta Änkor med änkepension har högst pension i genomsnitt

25 Kvinnors pensioner i förhållande till männens Kvinnors inkomstgrundade pension ökar Änkepensionen höjer kvinnors pension för de äldre årskullarna

26 Slutsatser Kvinnors pensionsinkomster ökar minskar betydelsen av ÄP Utfasningen av ÄP tycks gått snabbare än förändringen av gifta kvinnors förvärvsmönster

27 6. Deltidens betydelse för pensionen - vilken betydelse har deltiden och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Elisa Baroni

28 Deltidsarbete: ett kvinnligt fenomen Kvinnor Män

29 Varför är deltid ett problem för jämställda pensioner? Pensionssystemet är grundat på livsinkomstprincipen. Kvinnor har lägre livsinkomster än män. Skillnader i arbetstid förklarar ca. 30% av inkomstgapet Deltid kompenseras bara ibland och bara delvis via transfereringar och pensionsgrundande belopp.

30 Effekten av deltid på pensioner Deltid har effekt på lön och löneutveckling Pensionsutfallet beror på samspel med: individuella faktorer: orsak för deltid: ofrivilligt eller frivilligt? när, hur länge, vilken sektor och inkomst (över taket)? systemiska faktorer: Kompenserande mekanism under deltidsårs (PGB, andra transfereringar)? Garantipension under pensionering? Tjänstepension? Pensionsålder? Deltid påverkar höginkomsttagare mer (allt annat lika)

31 Pensionsunderlag (PU) är lägre för deltidsarbetande kvinnor Kvinnor har i snitt ett lägre total PU än män vid pensionering. Kvinnor har en högre andel av PU från transfereringar och PGB, framförallt under de fertila åldrarna, när de jobbar mer deltid. Ofrivilliga deltidsarbetare har oftast bara lön lägst PU

32 Hur har risken för att arbeta deltid förändrats över tid? Att vara kvinna, yngre eller att vara kommunalt anställd medför alltid en högre risk för deltid Vissa riskfaktorer är mycket könsspecifika Konvergens i mäns och kvinnors beteende över tid Risken för deltid kopplat till barn har minskat för kvinnor och ökat lite för män mer jämställt familjeliv och familjepolitik Samtidigt risken för deltid bland kommunalt anställda (oftast ofrivilligt) är lika hög idag som det var i 1998.

33 Slutsatser Deltidsarbete har stor betydelse för pensionsgapet - hur stor beror på många andra faktorer också Kommer deltid att fortsätta minska för kvinnor? Kvinnor kommer att försätta högre utbilda sig mindre deltid Kommunal sektor kommer att behöva växa mer deltid? Politiken har spelat och kommer att spela roll: Ökad jämställdhet i familjeliv Minska ofrivillig deltid Längre arbetsliv

34 7. Varför lämnar kvinnor arbetslivet tidigare än män? Petter Odmark

35 Kvoten mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad fördelat på ålder Kvot 1,18 1,16 1,14 1,12 1,1 1,08 1,06 1,04 1,02 1 0,98 0, Ålder

36 Sysselsättningskvot för olika yrkesgrupper Kvot 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Yrken

37 Ackumulerade andelen kvinnor och män i olika yrken, sorterat efter sysselsättningskvot Andel 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 Män Kvinnor 0,3 0,2 0,1 0 Yrken

38 Slutsatser Könsskillnaden i när vi lämnar arbetslivet tycks inte bero på att män och kvinnor arbetar i olika yrken En möjlig annan förklaring är att många kvinnor lever med äldre män och par går relativt ofta i pension samtidigt

39 8. Delad pensionsrätt mellan makar - finns det skäl och möjligheter att vidga möjligheterna att dela pensionsrätt mellan makar? Niclas Fogelström

40 Delad pensionsrätt för makar Regler för ren delning (SFB) Bodelningsregler (ÄktB) Löpande och frivillig överföring av premiepension Ingår: Privat pension (I vissa avgränsade fall tjänstepension) Beaktas: När oskäliga bodelningsresultat jämkas och vid underhållsbidrag

41 Överföring av premiepensionen Löpande överföring Endast makar Fritt val Endast hel överföring Både kvinnor och män kan dra nytta Självfinansierat överföringssystem

42 Kan inte överföras: Inkomstpension Tjänstepension Privat pension Varför?

43 Pensionsrätter vid bodelning p.g.a. skilsmässa INGÅR: Rätt till privat pension I vissa situation och under vissa förutsättningar rätt till tjänstepension INGÅR INTE: Rätt till allmän pension Vanligtvis rätt till tjänstepension

44 Slutsatser: Nuvarande regler är fortfarande relevanta och rimliga Det är möjligt att göra reglerna generösare om intresse finns. Fördel - större utjämning. Nackdel - bl.a. minskade arbetsincitament som kan riskera bakslag för jämställdheten.

45 9. Överföring av premiepensionsrätt mellan makar - Kan och bör reglerna ändras så att fler utnyttjar möjligheten att föra över pensionsrätt? Kristin Kirs, Pensionsmyndigheten

46 Vilka för över premiepension? Få för över premiepension till partner (9 500 personer 2014) Snittålder nya överförare 53 år, mottagare 51 år En stor andel höginkomsttagare bland överförare:

47 Hur har överföringen jämnat ut pensionerna? Överföring jämnar ut intjänandet till pensionen mellan paren: Innebär ett tillskott på ca 900 kr/månad till mottagarens pension Ökar kvinnors totala relativa intjänande från 90,9 till 91,0%

48 Varför så få? Enkätundersökning: 37 procent anger att de känner till möjligheten att föra över premiepension (trolig överskattning) Att få för över beror sannolikt på Låg kännedom Obenägenhet att göra val gällande pensionen Osäkerhet om effekten Osäkert om avgiften påverkar

49 Hur öka nyttjandet? Behåll i stort nuvarande regelverk avskaffa inte avgiften för överföring av premiepension Motiverad princip Saknas entydiga resultat för att avdraget är ett hinder och inför inte förval för överföring av premiepension Svårt att identifiera situationer där förval är lämpligt Att välja bort förval innebär besvär för den enskilde och många kommer att missa detta. Pensionssystemet är uppbyggt kring individuellt intjänande

50 Hur öka nyttjandet? forts. Förslag till regeländringar Senarelägg tidpunkt för möjlighet att ansöka om överföring Avskaffa krav på ansökan från den mottagande parten Utökad information Utveckling av Min pension (simulera effekter) Information i Orange kuvert (experiment) Övrigt Pensionsmyndigheten inför möjlighet till e-ansökan

51 Effekter av förslagen Effekt på nyttjandet osäkert Sannolikt viss effekt Dock stor obenägenhet att göra val inom pensionsområdet Föreslagna förändringar förenklar dock!

52 Slutsatser Överföring av premiepension har gett stora utjämningseffekter på pensionen för berörda par För att öka överföring av premiepension bör man förenkla valet att föra över samt förbättra informationen till pensionssparare

53 10. Pensionsrätt för studier och barnår och hur de bidrar till jämställda pensioner - Används de 10 miljarder som dessa fördelningsinslag kostar optimalt, sett ur ett jämställdhetsperspektiv? Kristin Kirs, Pensionsmyndigheten

54 Regelverket Barnårsrätt för barn upp till fyra års ålder Pensionsgrundande belopp (PGB) beräknas som: 1: utfyllnad till lön före barnår, 2: utfyllnad upp till 75 % av medel-pgi (den generella jämförelseinkomsten) 3: ett inkomstbasbelopp Studierätt 138 % av studiebidraget (CSN) i PGB

55 Betydelsen av pensionsgrundande belopp för studier och barnår Andel av PU 2015: 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Barnår Studier 80 % av barnårsrätter och 60 % av studierätter går till kvinnor Fem års studier ger tillskott på ca 200 kr på pensionen Barnårsrätten ger generellt mer: 800 kr (snittinkomst, arbetar halvtid under barnår) Kvinnor Män

56 Högre utbildning ger högre pension Sambandet gäller trots intjänandetaket! Behållning kr Kvinnor med högst gymnasial utbildning Män med högst gymnasial utbildning Kvinnor med eftergymnasial utbildning Män med eftergymnasial utbildning

57 Pensionsmyndigheten har lämnat förslag till ändrade regler Studierätten omotiverat avsteg från livsinkomstprincipen Försvagar pensionssystemets legitimitet Förslag: Avskaffa studierätten och utöka barnårsrätten Färre, mer motiverade och mer betydelsefulla avsteg från livsinkomstprincipen Viss omfördelning från män till kvinnor Sannolikt ej en kvinnofälla bedöms inte påverka individernas beteenden

58 Pensionsmyndighetens förslag till utformning av utökad barnårsrätt Öka antalet år med barnårsrätt från 4 till 5 år Höj den generella jämförelseinkomsten från utfyllnad med 75% till 85 % av medel-pgi (månadslön: kr till kr) Gynnar alla med barnår men särskilt låginkomsttagare Fortfarande incitament till heltidsarbete under barnår

59 Fördelningseffekter av Pensionsmyndighetens förslag Omfördelning från män till kvinnor ca 300 miljoner kr/år Något minskad kostnad för grundskyddet (0,1%)

60 Slutsatser Studierätten är ett omotiverat avsteg från livsinkomstprincipen som försvagar pensionssystemets legitimitet Att använda dessa medel till att utöka barnårsrätten ger kommunikativa vinster samt innebär en viss ökning av kvinnors pensioner

61 Antologin Jämställda pensioner (Ds 2016:19) finns nu att ladda ner på