3 februari Förbundsstyrelsens förslag till ny förtroendemannaorganisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 februari 2015. Förbundsstyrelsens förslag till ny förtroendemannaorganisation"

Transkript

1 3 februari 2015 Förbundsstyrelsens förslag till ny förtroendemannaorganisation för Jusek

2 2 (22) Sammanfattning av förslaget: Dagens 19 sektioner ersätts med fyra branschsektioner stat, kommunal, privat och studenter Delegationer inrättas vid behov för avtals- eller sakfrågor inom sektionerna Professionsföreningar inrättas för Juseks sex medlemsgrupper och för chefer Fokusgrupper används för att utveckla Juseks politik och frågor i tiden Bakgrund Juseks fullmäktige gav i maj 2013 i uppdrag till förbundsstyrelsen att utarbeta förslag till en ny demokratisk organisation för förbundet att föreläggas fullmäktige senast i maj Redan vid 2010 års fullmäktige gavs styrelsen ett uppdrag i frågan. Då bedömde styrelsen att arbetet måste utgå ifrån vilken verksamhet som Jusek långsiktigt ska bedriva och först därefter pröva vilken lämplig demokratisk organisation som behövs för den verksamheten. Arbetet resulterade i Färdplan 2020 som anger Juseks vision, mål, idépolitisk plattform och våra viktigaste strategiska aktiviteter. Den antogs av Juseks fullmäktige i maj I arbetet med färdplanen använde Jusek en extern expert. Förbundsstyrelsen har därefter bedömt att vi i det fortsatta arbetet med fördel kan förlita oss på den interna kompetensen bland förtroendevalda, medlemmar och kansli. Detta gäller såväl utformningen av en ny organisation som bedömning av vilka ekonomiska och andra effekter som den för med sig. Någon fortsatt användning av externa experter har därför inte bedömts aktuell. I november 2013 utsåg styrelsen en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av Juseks demokratiska organisation och presentera ett förslag i slutet av Arbetsgruppen har bestått av Jenny Wernqvist Kallerman från IT-sektionen, ordförande, Jens Lindquist från sektionen för intresseorganisationer, Nicklas Lagrell från åklagarsektionen, Towa Eng från IT-sektionen, Nina Khoi från studerandesektionen, Johan Almstrand från skattesektionen samt Per Henriksson från Juseks kansli. Biträdande förhandlingscheferna Peter Henriksson och Maria Arrefelt har fungerat som resurspersoner. En referensgrupp på 16 personer från den lokala organisationen har följt arbetet. Arbetsgruppen presenterade sitt slutliga förslag på Juseks ordförandekonferens i december Uppdraget Fullmäktiges direktiv till utredningsarbetet var att Det totala medlemsengagemanget ska öka En ny organisation ska stödja genomförandet av målen i Färdplan 2020 Vi ska ha den organisation som är nödvändig för att Jusek ska kunna påverka centrala avtal, driva medlemmarnas fackliga intressen och möjliggöra för medlemmarna att påverka Vi ska pröva om olika intressegrupper ska ha egna plattformar Utformningen av den nya organisationen ska beakta möjligheterna att använda ny teknik Identifiera framgångsfaktorer i andra organisationer i vår omvärld Utökat samarbete med andra Saco-förbund för att stärka Juseks medlemmars intressen

3 3 (22) En öppen process En strävan har varit att arbetet ska präglas av öppenhet och dialog gentemot sektionsstyrelserna, den lokala organisationen och medlemmarna. Följande aktiviteter har genomförts: Referensgruppen har haft två diskussionsmöten. Därutöver har gruppens ledamöter haft möjlighet att successivt lägga synpunkter på arbetet, bl a genom ett särskilt forum på Juseks hemsida. Diskussioner om inriktningen ägde rum på ordförandekonferenser i december 2013 och i maj 2014 då även ledamöter i referensgruppen deltog. Avrapportering har skett löpande till FS om hur arbetet har fortskridit Under våren 2014 träffade arbetsgruppen de flesta sektionsstyrelserna för en öppen dialog om det fortsatta arbetet. En remiss med tre alternativa principskisser skickades ut i juni I princip alla sektioner svarade liksom många ledamöter i referensgruppen. Flertalet sektioner föredrog en utveckling utifrån förslag Arbetsmarknad men samtidigt var det flera sektioner som förordade förslagen som lade mer tonvikt på organisation utifrån medlemmarnas utbildning och profession. Några sektioner som ansåg att underlaget inte var tillräckligt detaljerat för ett tydligt ställningstagande. Arbetsgruppen har haft två träffar med Juseks ombudsmän. Det slutliga förslaget presenterades av arbetsgruppen på Juseks ordförandekonferens i december Därmed hade arbetsgruppen fullgjort sitt uppdrag och den fortsatta hanteringen övertogs av förbundsstyrelsen. Grundläggande utgångspunkter och principer Den kanske viktigaste utgångspunkten är att förslaget tillför nya dimensioner och perspektiv till förtroendemannaorganisationen. Juseks vision är att stärka medlemmarnas ställning och konkurrenskraft på arbetsmarknaden under hela karriären. Med de nya dimensionerna får fler medlemmar möjlighet att engagera sig aktivt i frågor utöver den traditionella fackliga verksamheten. En strävan har varit att organisationen ska vara enkel, överblickbar och begriplig för medlemmarna. Samtidigt kan inte en komplex verklighet förenklas i en förtroendemannaorganisation. Då riskerar vi att få en alltför ensidig eller onyanserad utveckling av förbundets verksamhet. Juseks kärnverksamhet med förhandlingar och avtalsslutande är viktigast för hur medlemmens demokratiska inflytande ska kanaliseras inom förbundet. Samtidigt kommer frågor som är kopplade till medlemmarnas utbildning, kompetens och profession att bli viktigare i framtiden och detta måste också slå igenom i en ny organisation. Arbetsgruppen har bedömt hur dagens sektioner fungerar i förhållande till de uppgifter som åläggs dem enligt förbundet stadgar. Den förhärskande bilden är att aktivitetsnivån i sektionsstyrelserna är hög med engagerade ledamöter. Många sektioner har emellertid svårt att se sina roller i organisationen och fattar få beslut kring inriktning i förhandlingsarbete, fastställande av yrkanden etc. En strävan har varit att en ny organisation måste ge en tydligare koppling mellan den enskilde medlemmen och de centrala avtalen och hur man kan påverka dessa.

4 4 (22) Andra organisationer Den demokratiska strukturen i andra organisationer i Juseks omvärld har studerats i syfte att identifiera fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer. Ett genomgående drag är att praktiskt taget alla organisationer upplever brister i den egna organisationen. Gruppen har framförallt tagit intryck av de organisationer som har en flexibel organisation som ger medlemmen möjlighet att engagera sig utifrån sina intressen och sin medlemsidentitet. I förhållande till andra fackliga organisationer är Jusek emellertid en komplex organisation. Medlemmarna är spridda över hela arbetsmarknaden där enbart den privata sektorn omfattar ett åttiotal avtalsområden, vi består av sex olika akademikergrupper och var femte medlem har en chefsbefattning. Sammantaget betyder det att vår organisation inte kan göras särskilt enkel om vi ska uppnå våra mål. Ökat medlemsengagemang sektioner, fokusgrupper och professionsföreningar En utgångspunkt är att det totala medlemsengagemanget ska öka. Det är bara en begränsad del av medlemmarna som är beredda att åta sig traditionella fackliga uppdrag. Genom att öka fokus på professionsfrågor och genom att använda medlemmarnas kompetens kan vi vässa vår politik och få mer genomslag för den. I det framtida Jusek vill vi ge medlemmarna större möjlighet att engagera sig i de forum och i de frågor som just de brinner för och att engagera sig under begränsad tid. Juseks medlemmar har i förhållande till andra fackliga organisationer en hög kompetens och arbetar på viktiga funktioner i samhället och förbundet har en enorm potential om vi lyckas mobilisera denna kompetens i vår verksamhet.

5 5 (22) Förslag till ny demokratisk organisation för Jusek Fullmäktige 100 ledamöter Fokusgrupper Professionsföreningar Jurister Ekonomer Samhällsvetare Systemvetare Studenter 9 ledamöter Delegation Delegation Förbundsstyrelsen 11 ledamöter Förbundsråd 36+14=50 ledamöter Branschsektioner Kommun/Landsting 9 ledamöter Delegation Delegation Privat 9 ledamöter Delegation Delegation Delegation Stat 9 ledamöter Delegation Delegation Delegation Föräldraförsäkring I medborgarnas tjänst med flera Jämställdhet Juseks valmanifest Personalvetare Kommunikatörer Chefer Medlemmar Beskrivning av de olika delarna i förslaget Branschsektioner Medlemmarna grupperas i fyra branschsektioner. Dessa ersätter dagens sektioner. Liksom idag avgör Förbundsstyrelsen vid oklara fall vilken sektion medlem ska tillhöra. Egna företagare, som idag saknar sektionstillhörighet, förs till den privata branschsektionen. Deras styrelser har 9 ledamöter. Branschsektionerna ska ge en tydlig koppling mellan den enskilde medlemmen och de centrala avtalen. Den kopplingen saknas idag med undantag för den kommunala sektorn. Inom den statliga sektorn finns idag 11 sektioner och de kan därmed inte ha företräda medlemmarna och ha en beslutande funktion avseende hur Jusek ska agera i centrala avtalsfrågor som är gemensamma för alla statliga medlemmar. Inom den privata sektorn finns visserligen ett 80-tal avtalsområden som ska bevakas av våra sex privata sektioner, men samtidigt är villkoren i de tyngsta delarna såsom löner och lönebildning, pensioner etc i hög utsträckning likartade och där Juseks agerande behöver samordnas. De nya branschsektionernas verksamhet ska ha ett tydligt avtalsfokus. Deras roll och position i organisationen regleras i Juseks stadgar. Ändamålet med de yrkesverksamma sektionerna är att de ska bevaka tillämpning och utveckling av avtal och förutsättningar för medlemmarna inom sektionens område. De sektionsspecifika stadgarna kompletterar förbunds-

6 6 (22) stadgarna med Riktlinjer och uppdragsbeskrivning som tar hänsyn till de specifika förhållandena såsom exempelvis partsställningar inom respektive sektion. Stadgar för sektioner godkänns av FS efter förslag från sektionen. Branschsektionernas valberedningar Val till branschsektionerna sker genom elektroniskt valförfarande där alla medlemmar har en röst. Val genomförs årligen men mandatperioden är två år med saxat valförfarande. Varje sektion har en valberedning som föreslår ordförande och övriga ledamöter. I övrigt konstituerar sig styrelsen internt. Varje valberedning har 3-5 ledamöter. Dess uppgifter är att föreslå styrelse och skall därutöver bistå sektioner och FS i tillsättande av delegationer, fokusgrupper och professionsföreningar. Vid behov kan valberedningen också bistå sektioner vid utseendet av delegater till fullmäktige. Valberedningarna ska slå vakt om att styrelserna får en allsidig sammansättning som så långt det är möjligt återspeglar medlemsgruppernas sammansättning och olika intressegrupper inom sektionen. Branschsektionernas arbetsuppgifter Avtal. Sektionerna beslutar om avtalsinriktning inom sina ansvarsområden i enlighet med Förbundsstyrelsens riktlinjer. Det kan gälla vilka frågor om anställningsvillkor som ska prioriteras, föreslag till FS om avtal ska sägas upp, Juseks agerande i partsgemensamma centrala arbetsgrupper kopplade till avtalen etc. Sektionerna ska också bistå Juseks förhandlingsorganisation med kunskap i frågor som diskuteras mellan de centrala parterna och att följa utvecklingen av det centrala förhandlingsarbetet. Genom att vi endast har en sektion per arbetsmarknadssektor blir sektionerna en tydlig instans där alla centrala viktiga förhandlingsfrågor inom t ex Saco-S, Akademikeralliansen och PTK kan diskuteras och förankras. Branschutveckling. Sektionerna ska bevaka branschspecifika frågor och kan för detta välja att använda sig av delegationer, se nedan. De kan medverka i utvecklingen av medlemsnytta som är specifika för sektionens medlemma och ta del i opinionsbildningsverksamheten. Dialog med medlemmarna och den lokala organisationen. Sektionerna ska ha dialog med medlemmar och akademikerföreningar i aktuella förhandlingsfrågor. Rekrytering. Även om en stor del av Juseks rekrytering sker via olika insatser från Juseks kansli och studentrekrytering förutsätts sektionerna arbeta aktivt med att exempelvis följa Juseks representativitet, identifiera arbetsplatser för riktad rekrytering och föreslå metoder för ökad lokal rekrytering. Föreslå kandidater till centrala Saco-gemensamma förhandlingsorgan. Exempelvis ska den statliga sektionen föreslå FS kandidater för Jusek i Saco-S högsta beslutande organ, den kommunala sektionen föreslå kandidater till Akademikeralliansens representantskap och privata sektionen föreslå Juseks representanter i förhandlingar gentemot Svenskt Näringsliv samt inom avtalsområden med många Jusekmedlemmar.

7 7 (22) Föreslå bildande av delegationer inom Jusek. Delegationer kan bildas när det finns behov i exempelvis avtalsförhandlingar för ett avtalsområde, när fråga diskuteras inom ramen för centrala tillsvidareavtal eller vid behov då viss sakfråga ska utvecklas och drivas. I uppgiften ligger alltid att föreslå kandidater till delegation. Formellt beslut att inrätta delegation och vilka ledamöter som ska ingå fattas av FS. Utse delegater till fullmäktige. Alla ledamöter till fullmäktige utses av branschsektionerna. Liksom idag utses ledamöterna i proportion till antalet medlemmar. Nominera ledamöter till Förbundsstyrelsen. Medverkan på representantskap. Såsom framgår av beskrivningen nedan föreslås alla ledamöter av sektionernas styrelser med automatik ingå i det årligen sammankallade representantskapet. Studentsektionen Studentsektionen förutsätts ha samma uppgifter som idag. Det innebär exempelvis bevakning av utbildningarnas kvalitet och utformning, studiesociala frågor och steget utbildningarbetsmarknad. I övrigt omfattas de av ovanstående arbetsuppgifter med undantag av uppgifter kopplade till avtal och den förhandlande verksamheten. Delegationer Sektionsstyrelserna kan inte förutsättas ha tillräcklig kompetens eller förankring i avtalsoch villkorsfrågor. Det kan gälla t ex förhandlingsverksamheten för viss grupp, viss bransch eller ett sakområde. Därför ska delegationer kunna inrättas. FS kan ge delegation mandat att företräda Jusek och att yttra sig i förbundets namn. Delegationernas funktion regleras i Juseks stadgar. Delegationer kan inrättas för Avtal för viss bransch att vara förhandlingsstöd, avtalsutveckling och tillämpning av avtal Yrkes- och professionsrollen för avgränsad medlemsgrupp inom sektionen Sakfråga som sektionen vill kraftsamla på Exempel på delegationer som i nuläget skulle kunna vara aktuella är advokatdelegation, bank&försäkringsdelegation, domardelegation, delegation för egna företagare samt notariedelegation. Delegation föreslås av branschsektion eller FS. Formellt utses och avslutas delegation av FS utifrån en behovsprövning. Uppdragsbeskrivningen fastställs av FS i samråd med sektionen. Ledamöter utses av FS genom förslag från sektion, FS eller från ombudsmän som har medlemskontakter. FS tar också ställning till behovet av resurser. I de fall delegation omfattar ett visst avtalsområde eller medlemsgrupp kopplas verksamheten till ansvarig ombudsman på Juseks kansli.

8 8 (22) Professionsföreningar Genom att skapa professionsföreningar synliggörs våra medlemsgrupper. Identiteten med Jusek ökar. Därigenom stärks våra möjligheter att rekrytera nya medlemmar och få fler studentmedlemmar att förbli medlemmar när de börjar arbeta. Föreningarna blir också viktiga mötesplatser för studenter och yrkesverksamma. Förutsättningar skapas också för att Jusek ska synas mer i samhällsdebatten och för en breddad opinionsbildning. Sju professionsföreningar inrättas. Deras funktion regleras i Juseks stadgar. Sex av professionsföreningarna utgörs av föreningar för våra sex medlemsgrupper. Därutöver bildas Juseks chefsförening. I normalfallet är det medlemmens utbildning såsom den är registrerad i Juseks medlemsregister som utgör basen för vilken förening som medlemmen hänförs. Medlem har dock möjlighet att välja annan tillhörighet om den identiteten upplevs som starkare. Juseks medlemsregister medger detta redan idag. Det är således inte ovanligt att t ex en jurist som sedan länge arbetar med personalfrågor identifierar sig mer med personalvetare än jurist eller att en samhällsvetare som sedan länge arbetar med IT identifierar sig med systemvetare. Det ska också vara möjligt för medlemmar att ta del av flera professionsföreningars aktiviteter. Föreningarnas verksamheter ska tillåtas att utvecklas olika beroende på medlemmarnas intresseinriktningar och behov. För att få en flexibel verksamhet som inte tyngs av formalia såsom egna stadgar, valberedningar och årsmöten leds varje förening av ett föreningsstyre. Föreningsstyret utses årligen av förbundsstyrelsen och består av 3-7 ledamöter. Lämpliga personer kan anmäla sig själva eller rekommenderas av någon annan medlem eller förtroendevald. Föreningarna har närvaro- och yttranderätt på Juseks fullmäktige och representantskap. Ett viktigt skäl till att de ska delta på fullmäktige är att vi erfarenhetsmässigt vet att en mycket stor del av de ärenden som fullmäktige hanterar inte är kopplade till avtalsfrågor och medlemmarnas anställningsvillkor. För att undvika demokratikonflikt på så vis att en medlem ska kunna företrädas av två olika åsikter och röster på fullmäktige så har professionsföreningarna inte rösträtt. Inflytandet i fullmäktige ska helt utgå från de fyra branschsektionerna. I annat fall skulle en professionsförening kunna företräda medlem med ett ställningstagande i en sakfråga med en annan och motstridig uppfattning än vad branschsektionen har. Inflytande över fullmäktiges beslut bör också vara lika för alla medlemmar och så blir inte fallet om chefsföreningen får fullvärdiga delegater på fullmäktige. Professionsföreningarna föreslås däremot få förslagsrätt på fullmäktige och de har därutöver rätt att nominera ledamöter till FS. Professionsföreningarnas uppgifter Karriärstöd. Seminarieverksamhet för medlemmarna, nätverk och andra typer av mötesplatser. Det kan också handla om kompetensutveckling och utbildning, t ex genom samarbete med externa utbildningsarrangörer. Den verksamhet som idag riktas mot alla medlemsgrupper inom ramen för Juseks karriärstöd - såsom nätverk för nyexaminerade, mentorskap i början av karriären, aktiviteter för arbetslösa medlemmar etc fortsätter att ligga utanför professionsföreningarnas verksamhet.

9 9 (22) Professionsutveckling. Utbildningsfrågor, såsom utbildningens kvalitet, förnyelse och inriktning och dess gångbarhet på arbetsmarknaden är en viktig del. Men frågorna består även av respektive professions roll på arbetsmarknaden och i samhället i förhållande till andra professioner och politiska förutsättningar för professionens utveckling. Ett övergripande syfte är att den enskilde medlemmen ska känna att Jusek promotar just min grupp i samhället. Opinionsbildning utifrån professionens intressen. Professionsföreningarna kan bli en naturlig instans för att medverka i arbetet med att utforma Juseks politik inom olika områden, såsom rättspolitik och skattepolitik och ta del i Juseks opinionsbildande aktiviteter kring dessa. Rekryteringsstöd. Föreningen kan vara ett stöd till Juseks marknadsförings- och rekryteringsarbete utifrån ett professionsperspektiv. Juseks chefsförening Enligt Färdplan 2020 ska Jusek öka verksamheten riktad mot chefer. En omfattande verksamhet sker redan idag. En chefsförening stärker förbundets chefsprofil väsentligt. En grundläggande problematik är att chefer i hög utsträckning inte kan eller vill ta del av den lokala fackliga verksamheten på arbetsplatserna och behöver därför en egen plattform. Föreningen omfattar de medlemmar som är registrerade som chefer i Juseks medlemsregister. Som chef definieras normalt den chef som har personal- och/eller resultatansvar. Det innebär att exempelvis projektledare, teamledare eller egenföretagare inte omfattas av verksamheten. Uppgifterna för chefsföreningen är att vara ett forum för att utforma Juseks chefspolitik såsom chefskapets förutsättningar, rekrytering av chefer, chefsutveckling och avslutande av chefskap. Även chefsvillkor, såsom löner och belöningssystem, som inte är kopplade till en specifik branschsektions område kan beröras. Föreningen kan också vara en resurs för branschsektionerna när det gäller t ex utformning av avtal och villkor med särskild relevans för chefer. Chefsföreningens verksamhet ska i övrigt bygga på att erbjuda cheferna seminarieverksamhet och mötesplatser för erfarenhetsutbyte kring chefsfrågor. Fokusgrupper För att utveckla Juseks politik och stärka vår opinionsbildning i de frågor som ligger i tiden inrättas ett system med Fokusgrupper. De består av medlemmar med särskilt hög kompetens och särskilt intresse för viss fråga. Genom fokusgrupper kan vi öka engagemanget från medlemmar som inte primärt är intresserade av att engagera sig i den lokala fackliga verksamheten. Fokusgruppernas funktion regleras i Juseks stadgar. Områden för fokusgrupper kan vara Juseks politik inom visst område, såsom jämställdhet, föräldraförsäkringens utformning och integration av invandrarakademiker. Men det ska också handla om frågor som plötsligt dyker upp på den politiska agendan där Jusek snabbt behöver få fram ställningstaganden. Om exempelvis regeringen tillsätter utredningar för

10 10 (22) översyn av Arbetsförmedlingen eller för att utforma ett kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning kan Jusek tillsätta fokusgrupper med kunniga medlemmar med särskild kompetens för att ta fram förslag till förbundets politik för att påverka processerna. Förslag på inrättande av fokusgrupp kan komma från medlem, professionsförening, sektion, Juseks kansli eller FS. De tillsätts alltid av FS och får sina uppdrag därifrån. Alla fokusgruppers verksamhet tidsbegränsas. Resultatet av fokusgruppens arbete återrapporteras till FS och andra berörda delar inom Juseks organisation. Vid behov kan fokusgrupp få förslags- och yttranderätt i frågor man bereder på FS, fullmäktige, sektionsstyrelse eller professionsstyre. FS disponerar fullt ut hur fokusgruppernas resultat ska användas. En rimlig ambitionsnivå är att 3-4 fokusgrupper är verksamma vid varje givet tillfälle. En förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera är att hitta lämplig arbetsordning hur fokusgrupper initieras. Fullmäktige, förbundsråd och förbundsstyrelse Fullmäktige består såsom idag av 100 delegater. De utses proportionellt utifrån antalet medlemmar i branschsektionerna av respektive sektionsstyrelse. Ordinarie fullmäktige sammanträder liksom idag vart tredje år. Till fullmäktige adjungeras två personer från varje professionsförening, dvs. maximalt 14 personer. Dessa har yttrande- och förslagsrätt. Förbundsrådet ersätter dagens ordförandekonferens och har motsvarande arbetsuppgifter. Det är ett rådgivande organ som ska ge förbundsstyrelsen vägledning inför viktigare beslut. Därutöver beslutar förbundsrådet vid behov om fyllnadsval till förbundsstyrelsen, Sacos kongress samt uppdraget som förbundets revisorer. Det sammanträder en gång per år och består av samtliga ledamöter i branschsektionernas styrelser samt av två ledamöter från respektive professionsförening. Sammantaget betyder detta 50 ledamöter, dvs hälften av antalet ledamöter vid fullmäktige. Vid fyllnadsval äger dock endast ledamöterna från branschsektionerna rösträtt. Förbundsstyrelsens ledamöter äger närvarorätt vid förbundsrådets möten. Förbundsstyrelsen har 11 ledamöter. Det innebär en minskning med två ledamöter i förhållande till idag. FS får i den nya organisationen en tyngre roll som samordnare. Förslaget bygger på att intressefrågor och Juseks politiska ställningstaganden tar en central plats i organisationen. Sannolikt behövs sammanträden med något tätare intervall än idag, exempelvis på grund av att delegationer och fokusgrupper ska tillsättas och ges tydliga ramar. Ökad användning av modern teknik Den nya organisationen baseras på ökad användning av ny och modern teknik. Verksamheten ska bli mer tillgänglig för medlemmar i hela landet och förutsättningarna för alla medlemmar ska kunna engagera sig i förbundet ska öka. Jusek håller just nu på att införa ett helt nytt verksamhetssystem baserat på en Microsoftplattform. Professionsföreningar, chefsföreningar, delegationer och fokusgrupper ska ge ett ökat medlemsengagemang med målet att göra Jusek mer attraktivt och en facklig organisation i tiden.

11 11 (22) Det nya CRM-baserade verksamhetssystemet är en viktig förutsättning för att den nya organisationen ska fungera, främst i följande delar: Webbaserade plattformar skapas för att fånga upp och driva frågor som är angelägna för medlemmarna. Dialogplattform för detta bör utformas på jusek.se. #mittjusek används för sociala media. En app kan produceras - Mitt Jusek - där medlemmar vid sidan av medlemsförmåner m m kan föreslå fokusgrupper och andra idéer till Jusekverksamhet Medlemmen kan själv ange medlemsprofil och vilka intressen man har för att kunna ta del av Juseks verksamhet Verksamhetssystemet ökar förutsättningarna för att Jusek systematiskt kan hitta rätt personer till förtroendeposter och engagemangsplatser Mötesformerna blir fler. Sektions- och delegationsmöten, nätverksträffar, fokusgrupper och utbildning kan i hög utsträckning ske via videokonferenssystem och webbkonferenser. Seminarieverksamheten kan nå medlemmar i hela landet under förutsättning att fler seminarier genomförs som webbsändningar och att kvaliteten uppfattas som god. Elektroniska röstningsförfaranden vid val och möten

12 12 (22) Bilaga 1 Konsekvenser av en ny förtroendemannaorganisation Syfte Avsikten med konsekvensanalysen är framför allt att tydliggöra kostnader för ett genomförande av en ny organisation samt att beskriva förväntade övergångsproblem. Utgångspunkten är att olika typer av kostnader snarare överskattas än underskattas. En ny organisation med professionsföreningar och fokusgrupper tar tid att bygga upp. En rimlig ambition är att två-tre professionsföreningar startas under verksamhetsåret efter fullmäktigebeslut samt att två ytterligare föreningar tillkommer under respektive år två och tre. På motsvarande sätt tar det tid att bygga upp en verksamhet med fokusgrupper. Konsekvensanalysen bygger emellertid på den årliga kostnaden för den nya organisationen i fullfunktion. Ett övergripande syfte med den nya organisationen är att Jusek ska bli ett ännu mer attraktivt förbund än idag. Medlemmarnas möjligheter till påverkan och insyn i den traditionella förhandlingsverksamheten stärks. Professionsföreningarna stärker medlemmars och potentiella medlemmars identifikation med Jusek. Fokusgrupperna ökar Juseks förutsättningar att bli en effektivare opinionsbildande och påverkande organisation. Sammantaget ska således den nya organisationen öka rekryteringen till Jusek och därmed intäkterna. Dessa potentiella ökade intäkter är inte medtagna i analysen. Den nya organisationen innebär att mer pengar läggs på verksamhet utanför den traditionella fackliga verksamheten. Jusek har dock från tid till annan haft avsevärt större kostnader för sådan verksamhet än i dagsläget. Exempel är Juseks verksamhet med uppsatspriser som senast under verksamhetsåret 2013/2014 kostade i storleksordningen kr exklusive personalkostnader. Systemvetare har tidigare erbjudits tidningen Computer Sweden som kostade Jusek stora belopp. Andra exempel är den högskolepolitiska gruppen och den rättspolitiska gruppen. Analysen nedan bygger däremot på kostnader som är nya i förhållande till innevarande års verksamhetsbudget. Kostnader som uppstår på grund av den nya organisationen är Möteskostnader, t ex lokaler, mat, resor och ersättning för förlorad arbetsförtjänst Verksamhetskostnader Kostnader för tekniska lösningar, exempelvis IT och videokonferenser. samt kostnader för information och kommunikation Personalkostnader Kostnadsberäkningarna bygger på att uppdragen i de nya branschsektionerna liksom idag är oarvoderade. Å ena sidan blir två av de nya branschsektionerna mycket större än dagens sektioner. Å andra sidan blir de nya sektionernas uppgifter väsentligt tydligare och mer avgränsade än uppdragen som åvilar dagens sektioner enligt Juseks stadga.

13 13 (22) Besparingar i möteskostnader genom färre sektioner Dagens 19 sektioner bedöms ha genomsnittliga direkta möteskostnader på i storleksordningen kr per år. Sammantaget betyder detta ca 1.5 miljoner kronor. Möteskostnader för de fyra nya branschsektionerna uppskattas till kr där i första hand den privata och statliga sektionen förutses ha behov av att träffas något mer frekvent än dagens sektioner. Övriga verksamhetskostnader inom dagens sektioner, t ex för avtalskonferenser etc, förutsätts oförändrade i den nya organisationen. Delegationer inrättas av FS, normalt efter förslag från branschsektion. Antalet delegationer som finns vid varje givet tillfälle ska vara begränsat. Om att det vid varje given tidpunkt finns fem delegationer med samma mötesfrekvens som dagens sektioner, men med något färre ledamöter, innebär detta möteskostnader på i storleksordningen kr. Besparingar i möteskostnader i den traditionella fackliga verksamheten blir därmed kr kr, dvs kr. Kostnader Möteskostnader för professionsföreningar och fokusgrupper Professionsföreningar. En uppskattning är att styrelserna för professionsföreningarna kommer att ha möte fyra gånger per år med i genomsnitt fem deltagare och där själva sammanträdeskostnaderna uppgår till maximalt kr per tillfälle. Därtill tillkommer resekostnader. I genomsnitt beräknas hälften av ledamöterna ha resekostnader på maximalt 2000 kr per tillfälle. Sammanträdeskostnader bör därmed bli maximalt kr och resekostnader kr, dvs sammantaget maximalt kr. Fokusgrupper. En uppskattning är att Jusek kommer att ha maximalt fem fokusgrupper vid varje givet tillfälle och att de i genomsnitt arbetar i sex månader och möts vid tre tillfällen. Det betyder maximalt 30 mötestillfällen med möteskostnader på ca 5000 kr per gång, dvs maximalt kr per år. Hälften av deltagarna förmodas ha resekostnader på i genomsnitt 2000 kr per tillfälle vilket ger totala resekostnader på kr. De totala möteskostnaderna för fokusgrupperna blir därmed maximalt kr. Förlorad arbetsförtjänst och lagen om facklig förtroendeman Denna del av möteskostnaderna är den mest svårberäknade. Lagen om facklig förtroendeman ger anställda möjlighet att arbeta fackligt på betald arbetstid avseende fackligt arbete med anknytning till den lokala fackliga verksamheten. Det statliga avtalet medger en generösare tolkning av fackligt arbete så att exempelvis deltagande på sektionsstyrelsemöte och många typer av förbundskonferenser omfattas.

14 14 (22) Under verksamhetsåret 2013/2014 var Juseks sammantagna utbetalningar för förlorad arbetsförtjänst drygt kr och omfattade totalt ca 25 personer. Av dessa var ingen från den statliga sektorn. Den genomsnittliga utbetalningen var ca 2700 kr. En uppskattning är att omkring hälften av ersättningarna utgick till ledamöter i sektionsstyrelser för sektionernas möten. Det innebär att i storleksordningen var tionde ledamot i sektionsstyrelserna erhöll ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid något tillfälle. Kostnaderna för förlorad arbetsförtjänst kommer att öka med den nya organisationen. Antaganden vid kostnadsberäkningen är att Statligt anställda som deltar i professionsföreningarnas och fokusgruppernas verksamhet behöver endast undantagsvis ersättning Hälften av de som deltar i fokusgrupper och professionsföreningar kommer att vara statligt anställda I genomsnitt uppskattas hälften av kommunalt och privat anställda ledamöter i de sex professionsföreningarna begära ersättning Chefer som deltar i Juseks chefsförening kommer endast undantagsvis att begära ersättning. Egenföretagare kommer i större utsträckning än övriga professionsföreningar att ha möten utanför ordinarie arbetstid och endast undantagsvis begära ersättning I fokusgrupperna kommer maximalt var fjärde deltagare i kommunal eller privat anställning att begära ersättning. Skälet är att en stor andel av deltagarna bedöms kunna delta i verksamheten i tjänsten inom ramen för sina roller på arbetsplatsen. Ersättning kommer att utgöra nuvarande snitt, dvs 2700 kr per tillfälle. Med ovanstående antaganden blir kostnader för förlorad arbetsförtjänst för professionsföreningarna ca kr och för fokusgrupperna ca kr, dvs totalt kr. Ersättningen till ledamöter i branschsektionerna och dess delegationer bör dessutom bli något lägre än för dagens sektioner eftersom de är färre. Sammantaget uppskattas att kostnaderna för förlorad arbetsförtjänst kommer att öka med maximalt kr per år. Verksamhetskostnader Professionsföreningarna ska ha anslag för att genomföra aktiviteter. Det kan handla om seminarier, nätverk, konferenser etc. Fokusgrupperna ska däremot inte bedriva verksamhet som kräver särskilda medel. Anslagen till de sex professionsföreningarna beräknas till ca kr per under inledningen av verksamheten och på 3-4 års sikt det dubbla beloppet. I slutet på fullmäktigeperioden är det därmed rimligt att kostnaderna genomsnittligt blir i storleksordning kr per förening. De totala verksamhetskostnaderna blir därmed kr. Professionsföreningarna måste därmed bedriva en mycket kostnadseffektiv verksamhet. Erfarenheter från professionsförbund inom Saco visar att möjligheter att ta ut avgifter för professionsinriktade aktiviteter, t ex konferenser, är goda. En annan möjlighet att erbjuda bra verksamhet till låg kostnad är att samarbeta med externa aktörer såsom Jusek har gjort under senare år i chefsverksamheten där stora heldagskonferenser har erbjudits medlemmarna med låg insats från Jusek.

15 15 (22) En chefsförening ställer delvis andra krav. Idag avsätts ca kr per år för chefsaktiviteter. Pengarna används bl a för chefsseminarier, Ny som chef-seminarier och ledarskapsdagar i de tre storstäderna. Kostnadseffektiviteten ökar genom samarbeten med andra Sacoförbund. En framtida chefsförening bedöms kunna bedriva en bra verksamhet med ett begränsat tillskott på i storleksordningen kr men om förbundet vill genomföra en massiv chefssatsning behöver givetvis en chefsbudget förstärkas avsevärt. Sammantaget uppskattas verksamhetskostnaderna, exklusive möteskostnader, för professionsföreningarna därmed till 1 milj kronor. Kostnader för tekniska lösningar samt kommunikation/information IT-kostnader: Jusek bedriver idag en omfattande och ökande mötesverksamhet. Uppemot 200 seminarier arrangeras per år i ämnen kopplade till karriären. Vi driver också mentorskapsprogram och nätverk. Juseks nya medlemssystem ger möjligheter till ett utökat stöd för verksamheten och ökade möjligheter till segmentering av våra medlemsgrupper. Systemet klarar därmed behov som idag kan förutses avseende den nya förtroendemannaorganisationen. Jusek Jusek är synnerligen restriktivt med att tillhandahålla teknisk utrustning till förtroendemän. Det förutsätts att denna restriktivitet ska fortsätta att gälla i den nya organisationen och att förbundet därmed inte drabbas av ökade kostnader för detta. Omkodning av varje medlems sektionstillhörighet kan genomföras utan större kostnader. Däremot drabbas vi av ökade framtida kostnader om vi inför nya sektionskoder och samtidigt behåller nuvarande sektionskoder. Det kan finnas flera skäl till att vi vill behålla de gamla sektionskoderna. Juseks lönestatistik bygger i viss utsträckning på dem. Det kan finnas behov av att ha verksamhet som riktar sig till medlemmar inom t ex intresseorganisationer eller IT-sektorn, att analysera medlemsutveckling utifrån bransch etc. Alternativen att använda andra källor för att sortera medlemmarna efter bransch, t ex BASUN-registret eller vårt eget avtalsområdesregister medför kvalitetsproblem. Sammantaget är det nödvändigt att Jusek genomför ytterligare analys om effekterna av avskaffande av sektionskoderna. Medlemmarna ska också ges en kod för vilken professionsförening man tillhör. Varje medlem är idag kodad med en utbildningskod som bygger på den utbildning man angett i medlemsansökan eller därefter har ändrat. Därutöver har varje medlem en medlemsgruppskod som medlemmen själv kan ändra. Vilken professionsförening man ska tillhöra bör lämpligen bygga på medlemsgruppskoden. En särskild fråga är om medlemmen ska kunna tillhöra två olika professionsföreningar samtidigt. Att tillhöra chefsföreningen samtidigt med annan förening är möjligt eftersom vi har en särskild kod idag för de som har chefsbefattningar. Men om man exempelvis vill tillhöra juristföreningen och samtidigt personalvetarföreningen så medger inte systemet detta. Det fordrar en utökning av antalet koder och medför kostnader för att införa och upprätthålla. Dessutom är det möjligt att medlemsförmåner som är kopplade till medlems-

16 16 (22) gruppstillhörigheten kommer att öka i framtiden vilket också medför ökade kostnader vid dubbelmedlemskap. Däremot medger systemet idag att vi kan införa en intressekod för medlemmar som t ex vill få inbjudningar till annan förenings aktiviteter. Kostnader för webbsändningar: Jusek har genomfört investeringar för att medlemmar i hela landet i ökad utsträckning ska kunna ta del av seminarieverksamhet via internet från Juseks kansli i Stockholm. Teknik och metoder är utvecklade. Kostnader uppstår för exempelvis redigering av en inspelad aktivitet. Föreläsare kan också kräva högre arvoden. I framtiden kan vi förutse att inspelning och webbsändning ökar för aktiviteter som ligger utanför Juseks kansli, inte minst avseende seminarier på andra orter. Vi har också möjlighet till videouppkoppling av individer från våra kanslier i Göteborg och Malmö och nya behov kan uppstå av uppkoppling av grupper på dessa orter vilket fordrar nya investeringar. Jusek får ökade kostnader för detta i framtiden. Däremot är det vanskligt att nu beräkna hur kostnaderna utvecklas och hur stor andel av dessa som är hänförliga till professionsföreningar och fokusgrupper. En webbsändning kostar idag kr beroende på redigeringskrav Ett räkneexempel kan vara att de sex professionsföreningarna i fullfunktion vardera genomför tre arrangemang per år som webbsänds. Om hälften medför särskilda kostnader och att den genomsnittliga kostnaden för detta är kr. innebär detta en utökad sammantagen merkostnad på uppemot kr per år. Kostnader för marknadsföring och kommunikation: När den nya organisationen ska sjösättas måste en särskild kommunikationsplan upprättas. I första hand behöver kommunikationen stärkas gentemot Juseks medlemmar, inte minst gentemot studenterna. Därutöver vore det självfallet önskvärt med en ökad marknadsföringsbudget. Jusek har emellertid, jämfört med organisationer som Ledarna, Unionen och Sveriges Ingenjörer en extremt begränsad budget för marknadsföring och har aldrig haft råd med massiva breda externa kampanjer. När vi successivt bygger upp professionsföreningar måste vi dock genomföra riktade åtgärder mot respektive medlemsgrupp. En grov uppskattning är att kronor per år behöver tillföras för informationsinsatser och andra aktiviteter för att den nya organisationen ska etableras i medlemmarnas medvetande. Sammantaget innebär merkostnaderna för teknik och marknadsföring/kommunikation en kostnad på kr per år. Personalkostnader Den nya organisationen ger ökade möjligheter för Jusekanställda att få nya och utvecklande arbetsuppgifter. Att vara handläggande tjänsteman för t ex en fokusgrupp eller en professionsförening ger ökade kontakter och ökade kunskaper som kan användas i arbetet i andra sammanhang. De nya arbetsuppgifterna läggs rimligen också i hög utsträckning på medarbetare som särskilt brinner för uppgiften. Tidsåtgången för det ökade arbetet med professionsföreningar och fokusgrupper kan därför inte helt översättas i motsvarande krav på nya personalresurser. Men en uppskattning behöver ändå göras. Om en professionsförening i fullfunktion kräver en personalinsats på motsvarande 1/3 handläggartjänst och 1/10 assistenttjänst så kräver

17 17 (22) detta en bemanning på 2,3 handläggare och 0,7 assistent. Om fem fokusgrupper kräver 1/5 handläggartjänst och 1/10 assistenttjänst per styck blir kravet på bemanning av dessa en handläggare och 0,5 assistent. Den totala personalåtgången blir därmed ca 3,3 handläggare och 1,2 assistent. Samtidigt bedriver vi redan idag verksamhet för chefer och för våra medlemsgrupper och därför bör den totala personalåtgången kunna begränsas till maximalt 3 handläggare och 1 assistent. Personalkostnaderna för sektionsarbetet minskar emellertid. Var och en av de nya branschsektionerna fordrar visserligen större personella insatser från kansliet än vad varje sektion idag gör men sektionerna minskar i antal från 19 till 4. Sannolikt kommer arbetet i hög utsträckning att ligga på förhandlingscheferna och de biträdande förhandlingscheferna. Personalinsatserna för en genomsnittlig sektionsverksamhet kan idag uppskattas till 1/5 ombudsmannatjänst och 1/10 assistenttjänst, även om insatserna skiljer sig extremt mycket mellan olika sektioner. Sammantaget betyder detta 3,8 ombudsmannatjänster och 1,9 assistenttjänster. En uppskattning är att de nya privata och statliga branschsektionerna kommer att kräva dubbelt så mycket personalinsatser som en genomsnittlig sektion gör idag. Även studentsektionen och den kommunala sektionen kommer också att behöva viss förstärkning. Sammantaget kommer därmed branschsektionerna att kräva i storleksordningen 1,5 handläggartjänster och 1 assistenttjänst. Varje delegation beräknas kräva insatser motsvarande en av dagens sektioner. Delegationerna kräver därmed sammantaget personalinsatser motsvarande en ombudsman och en halv assistenttjänst. Professionsföreningar och fokusgrupper kräver en bemanning motsvarande 3 handläggare och 1 assistent. De nya branschsektionerna kräver motsvarande 1,5 handläggare och 0,5 assistent. Delegationerna kräver motsvarande 1 handläggare och 0,5 assistent. Sammantaget betyder detta 5,5 handläggare och 2 assistenter. Nuvarande sektioner kräver 19 x 0,2 handläggartjänst, dvs i storleksordningen 4 handläggartjänster samt i storleksordningen 2 assistenttjänster. Nettoeffekten innebär således att den nya organisationen i fullfunktion kräver en förstärkning av i storleksordningen 1,5 handläggartjänst samtidigt som assistentstödet är oförändrat. Kostnadsutveckling och övergångskostnader Sammanfattning av årliga kostnader: Möteskostnader för professionsföreningar och fokusgrupper Ökade kostnader för förlorad arbetsförtjänst Verksamhetskostnader professionsföreningar IT och kommunikation Ökade personalkostnader Avgår: Möteskostnader för dagens sektioner kr kr kr kr kr kr

18 18 (22) Total kostnadsökning kr Kostnaderna uppstår emellertid inte direkt under första verksamhetsåret efter fullmäktiges beslut. Professionsföreningarna startas successivt under fullmäktigeperioden. Kostnaderna för IT och kommunikation uppstår redan från det första året. Merparten av kostnaderna, inklusive personalkostnaderna, kan antas uppstå linjärt under en treårsperiod genom att 1/3-del uppstår under verksamhetsåret 2016/2017, 2/3 under verksamhetsåret 2017/2018 samt hela beloppet år 2018/2019. Initiala kostnader. Ingen särskild kostnad beräknas uppstå för att avveckla dagens sektioner. Däremot behöver särskilda aktiviteter genomföras under verksamhetsåret 2016/17, dvs omedelbart vid starten av de nya branschsektionerna. I första hand gäller det den statliga och den privata branschsektionen där verksamheten kommer att skilja sig radikalt från dagens sektioner. Utbildningsinsatser för de nya sektionsstyrelserna och insatser för att arbeta fram verksamhetsformer behövs. En bedömning är att i storleksordningen kr behövs för den statliga respektive privata sektionen samt kr för vardera av de andra sektionerna, dvs totalt kr. Med ovanstående resonemang blir de ökade kostnaderna följande: Verksamhetsår 2016/ kr 2017/ kr 2018/ kr

19 19 (22) Bilaga 2 Partsställningar och avtalstecknanden inom olika delar av arbetsmarknaden Statliga sektorn Partsställningen inom den statliga sektorn regleras i det statliga huvudavtalet. Akademikerförbunden har gemensam partsställning genom Saco-S. Statliga bolag är normalt frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Saco-S sluter centrala kollektivavtal såsom huvudavtal, ramavtal om löner, avtal om allmänna anställningsvillkor, pensionsavtal, avtal om trygghetsfrågor och frågor om partsgemensamt utvecklingsarbete. Saco-S har också fastställt en arbetstagarnyckel som anger Saco-S lokala arbetsplatsorgan, dvs det organ som har rätten att sluta lokala avtal i Saco-S namn. Normalt är lokal part en Saco-S-förening. Där lokal Saco-S-förening saknas företräds Saco-S genom ett s k kontaktförbund som normalt är det förbund med flest medlemmar på arbetsplatsen. Arbetstagarnyckeln fastställer ett kontaktförbund för varje myndighet. Jusek är t ex kontaktförbund för flertalet myndigheter inom Justitiedepartementet och Finansdepartementet alltmedan Sveriges Universitetslärarförbund är kontaktförbund inom större delen av Utbildningsdepartementet och DIK-förbundet för de flesta myndigheter inom Kulturdepartementet. Kontaktförbundets uppgifter är att bistå den lokala organisationen, förhandla i Saco-S namn vid centrala samverkans- och medbestämmandeförhandlingar, utbilda lokala förtroendevalda oavsett vilket förbund dessa är medlemmar i och verka för att den lokala föreningen driver Saco-S och Sacofederationens politik. Saco-S högsta beslutande organ är dess representantskap. Det fattar exempelvis beslut om att träffa centrala avtal, vidta konfliktåtgärder och om inriktningen av det fackliga arbetet. I representantskapet har varje förbund rösträtt i förhållande till det totala antalet statliga medlemmar. Jusek har fem ledamöter i representantskapet jämte fem förste och fem andre ersättare. Juseks representanter utses av Juseks förbundsstyrelse och består huvudsakligen av förtroendemän i Juseks lokala organisation. Saco-S styrelse leder det löpande arbetet och består av 11 ledamöter. Ordförande är Juseks förhandlingschef och Jusek har innehaft posten ända sedan skolan övergick till kommunala huvudmän i början av nittiotalet. Det förbund som innehar ordförandeposten har ytterligare en ledamot i Saco-S styrelse.

20 20 (22) Kommunala sektorn Grunden för förhandlingsverksamheten inom den kommunala sektorn är att partsställningen ligger på förbunden. Därmed är organisationen av förhandlingsarbetet på såväl central nivå som lokal nivå helt annorlunda jämfört med den statliga sektorn. I det centrala förhandlingsarbetet samverkar Jusek med 15 andra akademikerförbund i Akademikeralliansen som sluter t ex de centrala avtalen om löner och anställningsvillkor. Avtal sluts även för kyrkans område och för kommunalägda bolag. Till skillnad från övriga delar av arbetsmarknaden har Jusek en egen lokal partsställning gentemot varje kommun och varje landsting avseende löne- och villkorsfrågor. Därför har vi en egen lokal Jusekorganisation bestående av Jusekombud eller Jusekföreningar beroende på medlemsantal. Situationen inom den kommunala och landstingskommunala sektorn är synnerligen särpräglad eftersom några av de största akademikerförbunden valt att inte tillhöra Akadmikeralliansen. Läkarförbundet förhandlar inom ramen för Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR. Lärarnas Riksförbund förhandlar tillsammans med Sveriges Lärarförbund och Akademikerförbundet SSR tillsammans med bl a Vision inom ramen för OFR. Dessa förbund har således valt att samverka med TCO-förbund framför att förhandla med övriga Sacoförbund inom Akademikeralliansen. Det finns också en lokal samarbete mellan Sacoförbunden vid landstingen, regionerna och vissa av de större kommunerna avseende samverkansfrågor. I exempelvis lokala MBLförhandlingar är normalt lokala Sacoråd bärare av partsställningen. I Sacoråden ingår emellertid inte enbart förbund anslutna till Akademikeralliansen utan även t ex Akademikerförbundet SSR och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. Från Jusek och flera andra förbund inom Akademikeralliansen finns en önskan om att samverkan lokalt ska omfatta medlemsförbunden. Akademikeralliansens högsta beslutande organ är dess representantskap med uppgifter som motsvarar Saco-S representantskap. Jusek har tre ledamöter i representantskapet och dessa utses av Juseks förbundsstyrelse. En förhandlingsdelegation sköter det löpande förhandlingsarbetet. Delegationen leds av en ordförande. Därtill finns två vice ordföranden varav en kommer från Jusek. Privata sektorn Till skillnad från den statliga sektorn är Juseks medlemmar inom den privata sektorn spridda på ett mycket stort antal avtalsområden med sinsemellan olika system för avtalstecknande. Antalet avtalsområden där Jusek eller annat akademikerförbund är part är ca 80. Därtill finns ett flertal företagsavtal som sluts gentemot centrala arbetsgivarparter. Inom

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER Juseks uppfattning är att tyngdpunkten i det fackliga arbetet bör ligga lokalt. På detta sätt kan verksamheten anpassas till de förutsättningar

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Innehåll 1. Inledning... 3 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden... 3 Kommunal sektor 3 Statlig sektor 3 Privat sektor 3 3. Arbetsmarknadens

Läs mer

Visionen är fastställd av Juseks fullmäktige i maj 2007.

Visionen är fastställd av Juseks fullmäktige i maj 2007. Vision 2012 Visionen är fastställd av Juseks fullmäktige i maj 2007. Jusek ska stärka medlemmarnas konkurrenskraft och ställning på arbetsmarknaden Verksamhetsidén är att stärka medlemmarnas konkurrenskraft

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område.

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. Nuvarande arbetsordning för Klubb Tunnelbanan SEKO Stockholm 1 Verksamhetsområde Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. 2 Sektioner Klubben är uppdelad i sektioner.

Läs mer

STADGAR. Kost & Näring

STADGAR. Kost & Näring STADGAR för Kost & Näring - en branschförening inom Ledarna Fastställda på Årsmötet 2012-03-24 Sida 1 av 7 Stadgar för Kost & Näring en branschförening inom Ledarna 1 Uppgift och syfte Kost & Näring är

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer 1. Inledning...

Läs mer

Propositioner. Färdplan 2020 Mål och riktlinjer för 2013 2016 Juseks framtida organisation Arbetslivspolitiskt program Medlemsavgifter 2013 2016

Propositioner. Färdplan 2020 Mål och riktlinjer för 2013 2016 Juseks framtida organisation Arbetslivspolitiskt program Medlemsavgifter 2013 2016 Fullmäktige 2013 Propositioner Färdplan 2020 Mål och riktlinjer för 2013 2016 Juseks framtida organisation Arbetslivspolitiskt program Medlemsavgifter 2013 2016 4 Häfte 4 Innehåll Proposition om Färdplan

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Verksamhetsplan och ansvarsfördelning Juseks studerandesektions styrelse, verksamhetsår 2013/2014

Verksamhetsplan och ansvarsfördelning Juseks studerandesektions styrelse, verksamhetsår 2013/2014 2013-10-14 Verksamhetsplan och ansvarsfördelning Juseks studerandesektions styrelse, verksamhetsår 2013/2014 RIKTLINJER Juseks uppgifter - att ta till vara och främja medlemmarnas fackliga, yrkesmässiga

Läs mer

Stadgar för Sacorådet i Göteborgs Stad

Stadgar för Sacorådet i Göteborgs Stad Stadgar för Sacorådet i Göteborgs Stad Antagna vid Sacorådets ordinarie årsmöte 2014-02-20 1 Syfte Syftet med Sacorådet i Göteborgs Stad är att, genom samarbete, säkerställa optimal styrka hos Sacoförbunden,

Läs mer

Juseks studerandesektion Verksamhetsberättelse Verksamhetsår 2013/14

Juseks studerandesektion Verksamhetsberättelse Verksamhetsår 2013/14 Juseks studerandesektion Verksamhetsberättelse Verksamhetsår 2013/14 Bakgrund Juseks studerandesektion Juseks studerandesektion består av omkring 20 000 studentmedlemmar. Engagemanget inom sektionen är

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Förteckning över sektionens reglementen, riktlinjer och lokal arbetsordning

Förteckning över sektionens reglementen, riktlinjer och lokal arbetsordning ST- Försäkringskassan Sektion 102-14 Västra Götaland/Halland Förteckning över sektionens reglementen, riktlinjer och lokal arbetsordning Uppdragsreglemente Riktlinjer för intern representation Riktlinjer

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

VALBEREDNINGENS UPPDRAG

VALBEREDNINGENS UPPDRAG VALBEREDNINGENS UPPDRAG Innehåll Uppdragsgivare.........................3 Huvuduppgifter.........................3 Förutsättningar.........................3 Arbetsprocessen........................5 Synliggörande

Läs mer

Att bilda lokal SSR-förening i kommun eller landsting

Att bilda lokal SSR-förening i kommun eller landsting Att bilda lokal SSR-förening i kommun eller landsting Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse för planering

Läs mer

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag Valberedningens uppdrag Vilka kandidater kan företräda medlemmarna bäst i föreningens styrelse? Innehåll Uppdragsgivare... 3 Huvuduppgifter... 3 Förutsättningar... 4 Arbetsprocess... 5 Synliggörande av

Läs mer

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet Förhandlingsprotokoll 2008-05-23 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund

Läs mer

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO FÖRENINGSINFO Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens personalförening (UPF) är en exklusiv förening för oss som är anställda i utrikesförvaltningen.

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken Nu med Bilda chefssektion Bra struktur på klubben Klubbstadgar i praktiken Vi har tagit fram det här häftet som ett stöd till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb och som funderar kring hur ni

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Förslag till stadgeändringar

Förslag till stadgeändringar Förslag till stadgeändringar SKTFs förbundsmöte 6 Förslag till stadgeändringar Tidigare lydelse 3 Medlemskap Mom 1. Följande kan bli medlem i förbundet: Ny lydelse 3 Medlemskap Mom 1. Följande kan bli

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

OFR ett modernt samverkansorgan

OFR ett modernt samverkansorgan förbund i samverkan M ERVÄ R D EN OFR ett modernt samverkansorgan Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den

Läs mer

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF)

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Ändamål och uppgifter 1 Sveriges Universitetslärarförbunds lokalförening SULF/X, är lokal organisation för SULFs medlemmar

Läs mer

Fullmäktige 2013. Valberedningen. Valberedningens förslag Val av ny valberedning

Fullmäktige 2013. Valberedningen. Valberedningens förslag Val av ny valberedning Fullmäktige 2013 Valberedningen Valberedningens förslag Val av ny valberedning 6 Häfte 6 Innehåll Valberedningen och dess arbete 3 Förslag från förbundets valberedning 3 Val av styrelse för tiden den 15

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Kollektivavtal utan avkall på #9/07

Kollektivavtal utan avkall på #9/07 #9/07»Avtalet ger tydligare och bättre förutsättningar för en starkare koppling mellan individens insatser och hennes eller hans lön. Edel Karlsson Håål ordförande Saco-s ledare nästa uppslag» Kollektivavtal

Läs mer

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting STADGAR Vision landstingsavd 200 Bilaga A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Mom 1. Örebro läns landstingsavdelning är en lokal förening för tjänstemän anställda hos Örebro

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Förteckning över sektionens reglementen, riktlinjer och lokal arbetsordning

Förteckning över sektionens reglementen, riktlinjer och lokal arbetsordning ST- Försäkringskassan Sektion 102-14 Västra Götaland/Halland Förteckning över sektionens reglementen, riktlinjer och lokal arbetsordning Uppdragsreglemente Riktlinjer för intern representation Riktlinjer

Läs mer

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker!

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker! Vi samlar Sveriges framtida akademiker! 2 Vi samlar Sveriges framtida akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, består av 22 självständiga fackförbund och yrkesförbund.

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

LJUS FRAMTI NYEXAMINE

LJUS FRAMTI NYEXAMINE #5/07 Nu har högkonjunkturen slagit igenom på allvar för nyexaminerade studenter. Dessutom är jobben mer kvalificerade och motsvarar utbildningen. Robert Lindholm är Jusekmedlem och har nyligen fått jobb

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se www.jusek.se. Fotoskrift AB T0035 0901 2 000 ex Lenanders

Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se www.jusek.se. Fotoskrift AB T0035 0901 2 000 ex Lenanders Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek har cirka 78 000 medlemmar

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010. VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Leader Södertälje Landsbygd Stad och Land i Samverkan för Hållbar Utveckling

Leader Södertälje Landsbygd Stad och Land i Samverkan för Hållbar Utveckling Stadgar antagna av grundande möte 5 juni 2009 1 Föreningens namn och firma Föreningens namn och firma är Leader Södertälje Landsbygd ideell förening. 2 Ändamål Leader Södertälje Landsbygd är en allmännyttig,

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar. Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre

Läs mer

1.2 Självständighet Föreningen är en ideell, demokratisk och politiskt obunden organisation.

1.2 Självständighet Föreningen är en ideell, demokratisk och politiskt obunden organisation. Stadgar Personalvetare i Lund Reviderade på årsmötet 260215 1. Ändamål 1.1 Syfte Föreningen PiL Personalvetare i Lund är en studentledd intresseorganisation för studerande med anknytning till Personal-

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst STADGAR FÖR Författarcentrum Öst (organisationsnr: 802008-2031), antagna 20 februari 1976, 15 december 1977, 25 mars 1998, 27 mars 2006, 26 mars 2007, 18 april 2013, 31 mars 2014, 22 januari 2015 och 30

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Svenska Afghanistankommitténs stadgar

Svenska Afghanistankommitténs stadgar Antagna av årsmötet 2014-05-24 Svenska Afghanistankommitténs stadgar 1 Syfte 1.1 Föreningens namn är Svenska Afghanistankommittén, vilket förkortas SAK. På engelska är namnet Swedish Committee for Afghanistan

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 BAKGRUND På kongressen 2010 behandlades ett par motioner vilka tog upp frågan om fackliga företrädares arvoden och extra inkomster i samband med styrelseuppdrag.

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 Allmänna bestämmelser 1. MSF Stockholm är en lokalavdelning av Medicine Studerandes Förbund (MSF) inom

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Propositioner. Proposition 2012-1 Avskaffande av ledamot i styrelsen: Projektkoordinator

Propositioner. Proposition 2012-1 Avskaffande av ledamot i styrelsen: Projektkoordinator Propositioner Proposition 2012-1 Avskaffande av ledamot i styrelsen: Projektkoordinator Projektkoordinatorns uppgifter har under de gångna verksamhetsåren legat så pass nära vice ordförandens uppgifter

Läs mer

Demokratisk process i Officersförbundet

Demokratisk process i Officersförbundet Demokratisk process i Officersförbundet Medlemmar Officersförening Kansli Förbundsstyrelse rättshjälp ledighet arbetsvillkor arbetsmiljö förmåner löner pensioner försäkringar Lars Fresker Officersförbundets

Läs mer

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Samverkansavtal. Kalmar kommun Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015 FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015 FSAstuds ska under verksamhetsåret 2015 koncentrera verksamheten till tre fokusområden: En starkare studentorganisation En yrkesidentitet redan under studietiden

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Styrelsen för medlemmar i kommunal tjänst får härmed avge verksamhetsberättelse för tiden från föregående ordinarie sektionsmöte 2009-12-10 fram till ordinarie sektionsmöte 2012-12-12.

Läs mer