INFORMATIONEN I ORSA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATIONEN I ORSA KOMMUN"

Transkript

1 INFORMATIONEN I ORSA KOMMUN

2

3 En liten guide till chefer, informatörer och andra intresserade om Informationen i Orsa kommun Infoavdelningen, Janne Bäckman, andra upplagan jan 2015

4 Information är en skyldighet Vi jobbar i offentlig verksamhet. Det betyder att kravet på oss att informera medborgarna är större och viktigare än i andra verksamheter. Vi har till och med en lagstyrd skyldighet att informera folk (och fä höll jag på att skriva, men där är skyldigheten mindre.) Folk har helt enkelt rätt att veta hur vi hanterar deras skattepengar! Den här skriften är tänkt att vara till stöd för dig som chef. Det är nämligen du som har ansvaret för att alla berörda och ibland några till får den information de har rätt till. Svimma inte nu. Det är inte så svårt som det kan låta. Bara lätt att glömma i brådskan. Du som är informationshanterare på andra sätt har också nytta av häftet. Ta några dagar på dig där du tänker extremt mycket på det här med information sen kommer det att gå automatiskt. Använd dig förslagsvis av den här övningen:

5 Liten komma-igång-övning: Gör så här under tre dagar: Varje gång du får ett papper på ditt bord, ett samtal på telefonen, ett sms, ett mejl eller på annat sätt har kontakt med omvärlden fundera på: 1. Vem berör det här mer än mej? 2. Vilka fler måste veta det här? 3. Vilka fler bör veta det här? 4. Vilka fler har rätt att känna till det här? 5. Hur ska jag sprida den här informationen? 6. Vem kan hjälpa mig med det? Och sen gör det. Informera. De tre första frågorna kan du säkert svaren på bäst själv. I de allra flesta fall är ett av svaren på fråga 1 personalen. Prioritera alltid information till dem i största möjliga mån. Då slipper ni mycket spekulationer och korridorsnack. Svaret på fråga två är oftast de som är direkt berörda. Brukare, enskilda personer eller direkt berörda grupper. Svaret på fråga fyra är i åtta fall av tio alla. Ytterst får saker är sekretessbelagda. Arbetsmaterial behöver ni inte heller gå ut med om det inte är av den arten att ni bör rådfråga vissa människor. Men då räcker det med att prata med dom. Var då tydlig med att det handlar om att ni rådfrågar dom. Inte att ni eller någon annan har bestämt något. Fråga fem och sex kan informationsavdelningen hjälpa till med. Varje förvaltning ska ha en egen informatör. Ni ska inte behöva göra allt själva. Glöm inte att arbetsplatsmötena är ett ypperligt tillfälle för interninformation, men de räcker förmodligen inte, Ibland måste informationen ut snabbare. Ta för vana att använda intranätet och uppmana era anställda att titta där. Lite grann är det en uppfostringsfråga. Skapa tydliga interninformationkanaler!

6 Hur skriver vi? Skriv kort och pang på rödbetan. Vi skriver varken prosa eller poesi. Vi informerar. Tänk över vad som är viktigt för den som ska ta emot informationen att veta och lägg upp informationen utifrån det. Skriv enkelt och begripligt. Det är det till och med lag på. Använd informatören och informationsavdelningen som bollplank. Använd broschyrerna om språket i Orsa kommun och liknande hjälpmedel. Klarspråk i Dalarnas exempelsamling är ett bra stöd. Du hittar båda skrifterna på intranätet.

7 Vem informerar jag? Internt Börja alltid med dem som är direkt berörda. Personalen ska om möjligt alltid informeras först. Enda gången man får gå från den principen är om frågan har ett så stort allmänintresse att man inte hinner samla alla berörda inom rimlig tid. Vad rimlig tid är får man bedöma från fall till fall. Externt. De som är direkt berörda av en fråga ska ha informationen först. För breddinformationen tar vi hjälp av hemsida och media, samt för fördjupning Aktuellt från Orsa. Direkt berörda av en fråga ska inte behöva läsa i tidningen, i sociala medier eller höra på radion om ett beslut som berör dem om det är praktiskt möjligt att hinna ut med informationen. Dock. Media jobbar snabbt idag. Ibland hinner vi inte följa grundprinciperna. Då är det viktigt att vi hanterar informationen till media korrekt och snabbt. Mer om det i lathunden som finns med i den här skriften. Krångligare än så här är inte information! Resten av broschyren är vår officiella informationspolicy samt lite råd och stöd och checklistor för olika situationer. Kom ihåg: En checklista är inte en handlingsplan. De är ditt hjälpmedel för att komma ihåg det viktigaste. Men du kommer alltid att behöva lägga till och dra ifrån punkter i checklistan!

8 Informationspolicy för Orsa kommun Antagen av kommunfullmäktige , 3 Syfte Informationsverksamheten inom Orsa kommun ska syfta till en öppen och saklig kommunikation med anställda, kommuninvånarna, myndigheter och andra. Kommunen ska göra skäl för benämningen offentlig verksamhet. Informationsverksamheten ska stödja den demokratiska processen och hjälpa till att göra de beslut som fattas begripliga, om än inte alltid önskvärda. Informationsverksamheten ska också syfta till att diskussionerna bygger på fakta. Självklart ska offentlighetsprincipen gälla i alla delar, liksom rådande lagstiftning gällande sekretess. Lika självklart ska meddelandefriheten respekteras. För att uppnå detta är informationen till kommunens anställda mycket viktig. Mål Att öka förståelsen för kommunens arbete och för förutsättningarna för de olika grupperna som utgör vårt samhälle. Att bidra till att skapa en Orsaidentitet. Att personal och kommuninvånare känner delaktighet i samhällets utveckling. Att öka kunskapen om kommunens förutsättningar. Att förstärka den demokratiska processen genom att skapa riktiga underlag för den politiska debatten. Ansvar För mål och inriktning med informationsverksamheten ansvarar kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har utsett en ansvarig för informationsverksamheten. Medel Informationsverksamheten ska använda sig av flera verktyg för att nå effektivast spridning av informationen. Kommunens kommunikationsprogram ska utgöra planen för informationsverksamheten. Kommunikationsprogrammet ska gås igenom och vid behov ändras årligen. Innehåll Informationen ska alltid vara så saklig som möjligt. Den ska vara ärlig och får inte innehålla spekulationer. Språket ska vara lättförståeligt. Informationen från Orsa kommun ska inte heller väja för det obehagliga.

9 Kommunikationsprogram Orsa kommun Kommunikationsprogrammet är det handlingsprogram som talar om hur vi ska kunna genomföra informations- resp. marknadsföringspolicyn. Det omfattar delarna ansvarsfördelning, intern information till anställda, information kommuninvånare, varumärket, extern information, marknadsföring, kommunikation, information vid kris och grafisk profil. Kommunikationsprogrammet ska beskriva arbetssätt och metoder för att uppnå intentionerna i kommunens informationspolicy och marknadsföringspolicy. Ansvarsfördelning Vem äger informationen? Rättigheten att få informationen har våra uppdragsgivare dvs alla kommuninvånare och alla andra som är intresserade av kommunens verksamhet. Det övergripande ansvaret för den kommunala informationen har kommunstyrelsen och ytterst dess ordförande. Kommunens informationsansvarige och marknadsföringsansvarige har ansvaret för att informationen och marknadsföringen utförs som kommunikationsprogrammet anger. Varje nämnd/styrelse/kontor är ansvarig för innehållet i informationen för sin verksamhet. Huvudansvaret vilar på respektive chef. Till sin hjälp ska chefen utse en informationsansvarig inom verksamheten. Varje anställd har informationsansvar gentemot sin chef. Kommunens informationsansvariges uppgift är att samordna informationsverksamheten, se till att den får rätt form och hitta rätt vägar för att få fram den på effektivaste sätt. I uppgiften ingår också att se till att informationen håller en gemensam grafisk profil så att det är lätt att se att informationen kommer från Orsa kommun och speglar det som definierats i varumärket Orsa-helt enkelt. All information kan diskuteras med informationsansvarige och denne fungerar som kommunens internkonsult i informationsfrågor. Informations- och marknadsföringsansvarige ska i samråd verka för att alla insatser har stöd i varumärket och baseras på fakta. Vid krissituationer inträder en speciell organisation enl. beredskapsplanen. Intern information, anställda Vad och varför? Grundprincipen är att alla medarbetare som berörs ska veta vad som är på gång innan det sprids utanför huset. Alla kommunanställda ska få tillgång till informationen snarast möjligt. En självklar målsättning är att kommunanställda ska känna till större skeenden innan de kan läsa om dem i tidningen.

10 Det är viktigt att informationen är så genomlysande att olika former av spekulationer undviks. Informationen ska ha sådan utformning att alla kan förstå sammanhang, känna delaktighet och kunna påverka utvecklingen. Detta är ett sätt att skapa gemensamma bilder av kommunens verksamhet och därmed skapa en gemensam plattform för utveckling av verksamheten. Verktyg och metoder Det finns inga universalmetoder för att nå ut med information. Därför måste man utnyttja så många kanaler som möjligt. På vår verktygspalett har vi bl a: Husmöten/arbetsplatssträffar/chefsträffar etc. Att mötas öga mot öga är alltid viktigt! Informationsblad. Det skrivna ordet är för många det effektivaste sättet att ta till sig information. Aktuellt från Orsa. Kommunens egen tidning som utgör ett viktigt instrument för att förmedla den gemensamma bilden av Orsa. Hemsidan är viktig för såväl den interna som externa bilden av Orsa. Intranätet. Intranätet är ett arbetsverktyg där alla styrdokument ska kunna hittas, liksom snabb information om händelser som påverkar vårt dagliga arbete internt. Sharepoint. För information som bara behöver ut i mindre grupper. Sociala medier, framförallt Facebook, men även YouTube är viktiga för att få ut snabb information och även för att bemöta desinformation som ofta sprids i dessa media. Centrala personalbefrämjande åtgärder. När insatser görs inom detta område erbjuds ett ypperligt tillfälle till informationsinsatser. Vision, värdegrund, övergripande mål. De styrdokument som anger kommunens färdriktning utgör grunden för all kommunal information. Mål Vi vill utveckla medvetna medarbetare som genom att förstå mål och mening med kommunens verksamhet känner större delaktighet och glädje i jobbet. Därigenom uppnås också större effektivitet och servicenivå. Vi vill att kommunens medarbetare ska ha en god kunskap om innehållet i varumärket Orsa-helt enkelt. Information, kommuninvånare Vad och varför Beslut och händelser som direkt berör allmänheten ska omedelbart spridas på ett enkelt och lättfattligt sätt. Informationen måste spridas medan den är aktuell. Även här gäller givetvis att informationen ska vara saklig, korrekt och ärlig. Och som alltid: Spekulationer är strängt förbjudna, då dessa lätt kan uppfattas som sanningar! De enda begränsningarna i vår information till allmänheten ska vara de som beror på lagar och regler. Verktyg Massmedia är den kanal där vi når flest mottagare snabbast. Goda relationer med media är därför viktigt. Det är viktigt att vi tillsammans med media lär oss mer om varandras respektive roller. Mediakontakterna ska vara kontinuerliga och med tydlig avsändare. Aktuellt från Orsa, kommunens egen tidning är vårt egna medel att nå ut med information till medborgarna. Aktuellt från Orsa ska göras koncernövergripande för att till våra uppdragsgivare ge en sammanhållen information om kommunens arbete.

11 kommunens hemsida ska vara den naturliga källan till all basinformation om Orsa. Den ska också utvecklas så att man i större utsträckning kan utföra vissa ärenden via webben, som ansökningar etc. Offentliga möten är ett viktigt inslag i aktuella frågor. Seminarier och möten av olika slag bidrar till att höja kunskapen om verksamheten. Med våra medborgardialoger vill vi skapa en bred bild av de åsikter som finns om kommunens verksamhetsområden. Biblioteket är ett naturligt centrum för att hitta kommunal information Kommunens reception och växel ska snabbt kunna lotsa allmänheten vidare till rätt information, liksom förvaltningarnas receptioner i specialärenden. Sociala medier, framförallt Facebook, men även YouTube är viktiga för att få ut snabb information och även för att bemöta desinformation som ofta sprids i dessa media. Diariet är lagstadgat och ska föras enligt god sed för att garantera insynen i kommunens verksamhet. Varumärket Orsa helt enkelt. Varumärket ska påminna oss om ambitionen att göra livet så enkelt så möjligt för den som har med oss att göra. Att uppnå detta som ett mål är en utopi men som ambition är det ett verktyg för att hålla fokus på våra uppdragsgivare. Vision, värdegrund, övergripande mål. De styrdokument som anger kommunens färdriktning utgör grunden för all kommunal information. Mål Vi vill uppnå en debatt som bygger på fakta och ideologiska grunder, i stället för spekulationer. Därmed hoppas vi uppnå ett ökat politiskt intresse och en så långt som möjligt gemensam bild av Orsa och Orsas utveckling. Vi vill bidra till att kunskapen om och förståelsen för kommunens mål och verksamhet ökar bland medborgarna. Vi vill att kunskap om innehållet i varumärket Orsa-helt enkelt ska bli allmänt känt och accepterat. Information, media, myndigheter och organisationer Vad och varför? Informationen ska syfta till att skapa en positiv bild av kommunen hos media, myndigheter och organisationer, men vi får inte heller rygga för att offentliggöra nyheter som kan uppfattas som negativa. Står vi för våra fel och brister är även detta ett bidrag till en positiv grundsyn på kommunen. Försöker vi dölja eller förneka problem påverkas bilden negativt. Eftersom vi är en offentlig verksamhet ingår det i vårt uppdrag att ge en rättvisande bild av det som händer inom vårt verksamhetsområde. Verktyg/metoder Aktuellt från Orsa, kommunens egen tidning är ett medel att förmedla bilden av kommunen. kommunens hemsida ska vara den naturliga källan till all basinformation om Orsa. Sociala medier, framförallt Facebook, men även YouTube är viktiga för att få ut snabb information och även för att bemöta desinformation som ofta sprids i dessa media. Offentliga möten är ett viktigt inslag i all kommunikation. Seminarier och möten av olika slag bidrar till att höja kunskapen om verksamheten. Deltagande vid mässor och utställningar ska bidra till att göra bilden av Orsa allmänt känd och uppskattad. Kommunens reception och växel ska snabbt kunna lotsa även myndigheter vidare till rätt information, liksom förvaltningarnas receptioner i specialärenden.

12 Broschyrer, annonser osv. Ska följa kommunens grafiska profil och ha täckning i det vi menar med varumärket Orsa. Språket. I all information som lämnar Orsa kommun ska språket vara lättfattligt. Specialuttryck och myndighetsspråk ska undvikas. Nätverk. Genom breda formella och informella kontakter ska vi nationellt och internationellt verka för att skapa nätverk där deltagare med liknande intressen och problem kan lära av varandra. I dessa nätverk hittar vi några av: Orsas ambassadörer. Vi ska värna om alla som kommer i kontakt med Orsa kommun på ett sådant sätt att de blir naturliga ambassadörer för oss. Remissvar, yttranden Ska vara genomtänkta, politiskt förankrade och ge raka besked om kommunens inställning, utifrån varumärke, politisk vilja och inriktning. Varumärket Orsa. En definition viktig för att nå den samstämmiga bilden av Orsa kommun som ort. Varumärket Orsa är de värden vår kommun står för, det som är unikt och som ska prägla vår kommunikation. Det är det varumärket vi ska sälja. Mål Målet med den externa informationen kan beskrivas kort: Vi vill förmedla en sann och förhoppningsvis positiv bild av Orsa. Vi vill att media, myndigheter och organisationer upplever Orsa kommun som engagerad och seriös i sitt arbete. Vi vill att alla ska veta vad varumärket Orsa-helt enkelt står för. Marknadsföring Ansvarsfördelning Huvudansvaret för marknadsföringen av kommunen ligger under kommunstyrelsen, med näringslivschefen som huvudansvarig tjänsteman. Samverkan mellan informations- och marknadsföringsansvarig beskrivs i inledningen av kommunikationsprogrammet. Vad och varför? Med marknadsföring menar vi all information som har till syfte att värna och tydliggöra vår profil samt sälja kommunen som bostadsort, arbetsort och rekreationsort. Marknadsföringen ska luta sig mot varumärkesdefinitionen och förstärka bilden av Orsa som attraktiv etableringsort för såväl privatpersoner som företag, utan att försköna bilden. Det är a och o att kommunen ska leva upp till de egenskaper som vi använder i marknadsföringsarbetet. Marknadsföringens syfte ska vara att sälja in Orsa som besöksmål, bostads- eller etableringsort. I förlängningen ska detta leda till ökade skatteintäkter som kan användas för bibehållen eller utvecklad vård och omsorg, bra skolor och bra infrastruktur. Verktyg/metoder kommunens hemsida ska vara den naturliga källan till all basinformation om Orsa men ska också utnyttjas i marknadsföringssyfte. En bra hemsida är i sig marknadsföring. Marknadsföringen kan utvecklas ytterligare och göras tydligare. destinationorsa.se En kommunal websajt för marknadsföring och kommunikation som drivs parallellt med orsa.se. Där orsa.se förmedlar fakta och kontaktinformation ska destinationor-

13 sa.se stärka Orsas varumärke och marknadsföra möjligheten att besöka och flytta till Orsa. Målgrupp är turister och potentiella inflyttare (utflyttade Orsabor, fritidshusägare, besökare, m fl). Destinationorsa.se ska vara en aktiv sajt som uppmuntrar till dialog mellan redaktören och besökarna. Offentliga möten är ett viktigt inslag i all kommunikation. Seminarier och möten av olika slag bidrar till att höja kunskapen om verksamheten. Kommunens reception och växel är den första kontakten en utomstående får av kommunen och är därmed ett oerhört viktigt inslag i marknadsföringen. Broschyrer, annonser osv. Ska följa kommunens grafiska profil för att avsändaren ska vara tydlig och ha täckning i det vi menar med varumärket Orsa. Destination Orsa. Ett koncernövergripande projekt som utgör en bred och social verksamhet för att stärka både identiteten och kunskapen om kommunen. Bör även ses som ett internt marknadsföringsprojekt. Aktuellt från Orsa, kommunens egen tidning är ett medel att förmedla och marknadsföra bilden av kommunen, i synnerhet till sommarnumret. Nätverk. Den bästa marknadsföringsinsatsen är det personliga mötet. Genom breda formella och informella kontakter ska vi nationellt och internationellt verka för att skapa nätverk där deltagare med liknande intressen och problem kan lära av varandra. I dessa nätverk hittar vi några av: Orsas ambassadörer. Vi ska värna om alla som kommer i kontakt med Orsa kommun på ett sådant sätt att de blir naturliga ambassadörer för oss. Varumärket Orsa helt enkelt. Varumärket ska påminna oss om ambitionen att göra livet så enkelt så möjligt för den som har med oss att göra. Att uppnå detta som ett mål är en utopi men som ambition är det ett verktyg för att hålla fokus på våra uppdragsgivare. Mässor och utställningar. Med stor urskiljning ska vi medverka på mässor och utställningar där vi är säkra på att möta rätt publik. Kvalitet ska vara viktigare än kvantitet. Det är viktigare att möta några få verkligt intresserade än många måttligt intresserade. Bäst resultat får vi genom att medverka i evenemang i närområdet. Då når vi människor som redan valt att finnas i vårt område. De har redan klivit över tröskeln. Naturligtvis ska vi också medverka i sammanhang där vi genom vårt deltagande kan befästa vår ställning inom våra fokusområden. Okonventionella media och mötesplatser. Det är inte alltid de etablerade kanalerna som är effektiva. Vi ska förstärka bilden av Orsa genom att finnas på oväntade platser, där vi når kreativa människor. Vi ska också vid varje tillfälle fundera på vilka media som passar vilken grupp. Vi ska sträva efter att inte alltid göra som alla andra, för att inte försvinna i mediabruset. Detta gör också att vi kan få ut mer för varje satsad marknadsföringskrona. Sociala media. Via YouTube, Facebook och andra sociala media når vi en yngre aktiv grupp människor. Mål Målet med kommunens marknadsföring kan beskrivas kort: Vi vill förmedla en sann och positiv bild av Orsa i syfte att locka människor att etablera sig i kommunen. Det mätbara målet ära att öka antalet inflyttare och besökare samt att uppnå en större ökning av skatteintäkterna än vad marknadsföringen kostar. Vi vill att alla ska veta vad varumärket Orsa-helt enkelt står för och vi vill leva upp till det. Vi ska ha utnyttjat samtliga ovanstående kanaler för att uppnå målet.

14 Kommunikation Vad och varför? Vi är till för kommunmedborgarna. De har rätt att få svar på sina frågor och funderingar. Inget ämne är för litet eller för stort att diskutera. Genom att kommunicera undviker vi uppdelningen vi och dom. Det är viktigt för oss att ta till oss medborgarnas synpunkter, även om vi uppfattar det som klagomål. Detta hjälper oss också att utveckla servicen. Verktyg Utveckling av en kommunikationswebb vid sidan av Orsa.se, rutiner för klagomålshantering, medborgardialoger, enkäter, sociala media som Youtube och Facebook och liknande. Mål Vi vill möta varje kommunmedborgare med respekt och hänsyn. Vi vill uppnå en aktiv kommunikation med syfte att öka kommunmedborgarnas delaktighet i den kommunala verksamheten. Den öppna attityden är en del av varumärket Orsa-helt enkelt. Grafisk profil Vad och varför? Den grafiska profilen är en manual om hur de gemensamma huvuddragen i informationen ska se ut rent formmässigt. Syftet med en grafisk profil är att avsändaren ska vara tydlig. Man ska se direkt att informationen kommer från Orsa kommun. Den grafiska profilen ska signalera att vi har en professionell inställning till vår verksamhet. Verktyg Den grafiska manualen Mål Vi vill uppnå en renare, mer stilfull form där vi syns offentligt. Detta för att skapa en starkare identitet och en tydligare avsändare för de budskap som kommer från kommunen. Den grafiska profilen ska vara en förstärkning av varumärket Orsa-helt enkelt. Information vid kris I krissituationer inträder en speciell organisation för informationshanteringen, vilken anges i beredskapsplanen. Det är dock viktigt att även här slå fast att i detta sammanhang får ingen annan lämna information, varken internt eller externt, utan att ha konfererat med den i krissituationer informationsansvarige.

15 Kommunikationsplan Den här modellen kan ni använda när ni har tid att planera informationen ordentligt. Ju tidigare i ett ärende eller i en förändringsprocess ni gör den här planen, desto större chans att ni kan förankra besluten. 1. VAD? Vad har hänt? Vilket är problemet? Vilket är möjligheten? Vilket är förändringen? Vilket är budskapet som ska kommuniceras? Prioritera! Vad är viktigast! Det är inte nödvändigt att berätta allt på en gång. Vi kan inte ta in för mycket information. Var tydlig och rak. Linda inte in något, inte ens svåra saker. Undvik maktspråk och myndighetsklyschor. Strunta i paragraferna, berätta vad problemet består i. 2. VARFÖR? Vilket är ditt syfte med informationen? Utforma den efter det och fransa inte ut i kanten för att prata På Minuten språk. Överinformation kan vara effektiv desinformation. (Ni kommer väl ihåg På Minuten? Radioprogrammet där det handlar om att prata om ett ämne i en minut utan att upprepa sig, staka sig, avvika från lokalen eller ämnet och utan att fransa ut ämnet i kanten. Bra regler för all information.) 3. VEM? Vem måste ha informationen först? Vilka är absolut närmast berörda? Tänk efter noga! Låt någon annan tänka åt dig om du själv är djupt involverad. Upprördhet påverkar omdömet och gör gärna att man genar i tanken. Vem ska lämna informationen? I vår värld är det i nio fall av tio chefen. Informatören och informationsansvarige är bara verktyg. 4. HUR? Öga mot öga är alltid bästa metoden och blir viktigare ju allvarligare situationen är. Naturligtvis fungerar det inte alltid av praktiska skäl. Fundera noga över vilka källor och metoder som ska användas vid varje tillfälle! 5. NÄR? Svaret på den frågan är alltid snarast. MEN. Spekulera aldrig. Jag vet inte är ett bättre svar på en fråga än Jag tror att. Kan du inte svara, be att få återkomma när läget är klarare. 6. VAR? På en neutral plats. Att bli kallad till rektorsexpeditionen är maktspråk. Undvik sådant. Det skapar murar. 7. FÖLJ UPP! När stormen lagt sig (om det nu stormat överhuvudtaget): Ta lite tid till att fundera vad som blev bra och vad som inte fungerade. Allt som står här ovan är stöd inte en patentlösning. Så länge vi har med människor att göra vilket vi gudskelov har så reagerar folk olika. Det som fungerade igår fungerar kanske inte idag, men det finns i alla fall en struktur att improvisera utifrån.

16 Informations/Kommunikationsplan När Innehåll (Vad) Vem informerar Vem ska informeras Hur/Var Uppföljning/feedback Kommentarer Vem uttalar sig officiellt för verksamheten? Gör klart. (OBS att meddelarfriheten ger alla rätten att uttala sina PERSONLIGA åsikter i media - dessutom anonymt. Men var tydlig med att det då är just personliga åsikter.)

17 Checklista för sociala medier Facebook, Twitter, You Tube m fl kanaler blir allt viktigare även för offentlig verksamhet. Vi ska utnyttja dom kanalerna, inte vara rädd för dom. Lite styrning kommer vi att behöva för att inte snubbla över de speciella regler som styr offentlig verksamet. 1. Det bör finnas ett uppdrag från chefen för att en anställd ska kunna använda social medier i tjänsten. Med detta beslut klargörs att personen använder sociala medier som anställd och inte som privatperson. 2. Verksamheten ska utse vilka personer som får skriva på sociala medier för kommunens räkning, på ungefär samma sätt som man utser publicister på hemsidor. 3. Kommunen bör ha en förteckning på den egna webbplatsen över vilka externa webbplatser, t ex Facebook och Twitter som kommunen är aktiv på. Anmäl Facebooksidor till informationsansvarige. 4. Om politiker i kommunen vill länka från kommunens hemsida till exempelvis sin privata blogg eller sitt partis hemsida går det bra. Beslutet om detta ligger hos den som ansvarar för kommunens webbplats. Men det bör klart och tydligt framgå att åsikterna som framförs på t ex bloggen inte är kommunens egna utan den enskilde politikern. 5. Kommunen måste fatta gallringsbeslut om att re-tweet (svar på ett twitterinlägg), Facebook-inlägg eller andra inkomna kommentarer på de sidor man är aktiv på inom sociala medier får gallras (tas bort) fortlöpande. Samma sak gäller för den information som kommunen själv skapat i ett socialt medium. 6. För att dokumentera själva mediet bör man en gång i halvåret eller inför stora förändringar spara skärmdumpar från de sidor man är aktiv på. 7. Sekretessbelagda uppgifter får inte publiceras på sociala medier. 8. Brottsligt och stötande material ska den ansvarige för sidan ta bort, som till exempel hot eller hets mot folkgrupp m.m. 9. Anställda som använder sociala medier i det privata får skriva om kommunens verksamhet. Yttrandefrihet och meddelarfrihet gäller även här. ( Läs mer i SKL:s bok Lojalitet och yttrandefrihet) 10. Däremot kan det finnas regler för hur anställda får använda sociala medier på arbetstid i kommunen. Här är det upp till varje arbetsgivare att bestämma vilka regler som ska gälla.

18 Checklista Vägledning till lyckade seminarier och möten Att mötas öga för öga är alltid bästa sättet att informera på. Här är råd och tips för seminarier även användbara för mindre grupper. De bygger på Bonners Ledarskapshanböcker, men är lätt orsafierade. Ibland har vi låtit ett mer företagarinriktat tänk vara kvar, men principen är lika fullt överförbar på kommunal verksamhet. Det låter inte så svårt att samla personer i samma rum, bjuda på mat och dryck samtidigt som man ger intressant information, eller hur? Det har visat sig vara svårare än man tror. Att dessutom få dessa människor som anmält sig att dyka upp är inte heller det lättaste. Här ett sätt att skapa bättre möten. 1. Definiera din målgrupp Bra seminarium är inte skapat från företagets/kommunens synsätt de skapas utifrån kundens synsätt! Detta är viktigt att tänka på. Med detta menas att du måste ta reda på vad människor vill veta inte vad du vill berätta för dem! Vid förberedelserna av seminarier och marknadsföringen måste du fokusera på din målgrupp och definiera den. Här måste du vara mycket specifik. Inga seminarium kommer att bli framgångsrika om man försöker nå alla. 2. Värdesätt seminariet Krydda seminariet med nyheter. Om du har en ny lösning du vill presentera, finns det ett intresse i din målgrupp? Krydda seminariet med ett intressant innehåll. Seminariet kommer att vara informationsrikt och användbart även om ingen köper din produkt. Krydda seminariet med en intressant presentation. Till exempel en utomstående som är ett känt namn inom just ert område. Om ni kan finna en utomstående expert som huvudtalare vinner ni ett högt deltagarantal. I kombination med ovanstående kan du lämna ifrån dig en gåva i form av hela presentationen på cd som deltagarna får ta med sig hem. 3. Välj rätt namn Du kan kalla ditt seminarium utifrån vad du valt att krydda det med. Exempel: Ett mål- och visionsseminarium kallas inte för Hur använder du Stratsyst utan istället Vart är Orsa kommun på väg?. Vilket skulle du själv föredra? Eller varför inte namnge seminariet efter det som ska genomgås eller namnge seminariet kopplat till dem som du vill ska delta. Exempel: Kommunens mål en dag för våra enhetschefer. Detta kommer att attrahera en specifik typ av deltagare. 4. Timing Frukostseminarier vinner ofta över heldags eller eftermiddagsseminarier är den tiden på dagen då man är som mest alert och mottaglig för information. Detta tillåter också folk att medverka utan att hela dagen försvinner. 5. Längd Ju kortare desto bättre. Den tid som en människa är alert och uppmärksam är kortare än man tror, även om man

19 presenterar något intressant. Två timmar ger dig precis den tiden du behöver för att skilja ut de som är intresserade, som du vill följa upp, och de som inte är det. Håller du på längre begär du kanske ett större engagemang än deltagarna är beredda att ge. 6. Engagemang Nyckeln till framgångsrika seminarier är att engagera sin publik. Ställ frågor och få publiken att anteckna. Många framgångsrika seminarier startar med att presentatören ställer frågan. Vad förväntar ni er att vi ska gå igenom idag? Och varför inte skriva den frågan på ett blädderblock som syns tydligt. 7. Plats Seminarier kan hållas på många ställen, på det egna kontoret, ett konferenscenter, ett hotell eller till och med på någons kontor. En rekommendation är att alltid ha en lokal utanför egna kontoret. Kostnaden är högre men det finns två fördelar. En ny fräsch lokal gör det lättare att stimulera deltagarna till ett nytt sätt att tänka samt att man är där för att lyssna och vill inte bli störd. 8. Införsäljning Allting är förberett och klart att köra. Du har ett intressant program med intressanta talare. Nu saknas bara deltagarna. Hur ska du berätta för den tilltänkta målgruppen varför just de ska delta? Hur ska du få dem att ta sig tid och pengar att delta. Allt startar med inbjudan! Inbjudan syftar till att skapa intresse kring evenemanget, att spinna på VIP-känslan och att detta inte är något som är tillgängligt för vem som helst. 9. När ska du skicka inbjudan? Inbjudan bör skickas ut 4-6 veckor innan. Detta ger folk tid att planera. Om inbjudan går ut tidigare känns det som om det är väldigt långt fram. Om inbjudan inte är klar till dess så kan man skicka en teaser mer för att berätta Missa inte denna dag eller någonting liknande och att mer utförlig information kommer. Man kan också följa upp med en påminnelse som säger, skynda dig det finns ett fåtal platser kvar. Vad ska inbjudan innehålla? Då inbjudan utgör ett stort jobb bör den innehålla alla de frågor som målgruppen kan tänkas ställa; Vem håller i seminariet och varför? Vem är avsändaren? Vad kan jag förvänta mig att lära mig? Vad ska jag säga till min chef? Har jag tid? Kommer jag att lära mig något intressant? Kommer jag att ha nytta av det i framtiden? Vem kommer att tala? Har jag hört talas om honom/henne? Låter det intressant? Vem kommer att delta? Fick jag inbjudan av en slump eller var den menad till mig? Kommer jag att känna mig utanför om jag deltar? Kommer jag att förstå vad det handlar om? Fler fördelar? Får jag tillgång till presentationen efter mötet? Får jag med mig någonting som jag kan visa på kontoret för de som inte kunde komma? Får jag tillgång till deltagarnas namn och telefon? Tänk på att förse deltagarna med verktyg de kan tänkas behöva för att fatta beslut då många inte kan fatta vissa beslut på stående fot.

20

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun och sociala medier Sociala medier Vad är sociala medier? Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.0 Innehåll 1. Vad är sociala medier?... 3 2. Varför och när ska

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun

Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun Sociala medier 1 är ett allt mer naturligt inslag i medborgarens vardag och har fått en etablerad roll i samhället. För kommunen kan sociala medier vara en

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation

Riktlinjer för kommunikation Riktlinjer för kommunikation Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-05-22 70 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För eventuell uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för information i Götene kommun

Riktlinjer för information i Götene kommun Riktlinjer för information i Götene kommun Handläggare: Rogher Selmosson Antagen av: Kommunstyrelsen 2009-09-23 Ks 223 09/KS311 Innehåll 1. Bakgrund sid. 3 2. Mål sid. 3 3. Information och kommunikation

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun KOMMUNIKATIONSPOLICY och INFORMATIONSPOLICY med MARKNADSFÖRINGSPOLICY för Malung-Sälens kommun Bilden av Malung-Sälens kommun formas i mötet med människor som tar del av kommunens service och tjänster.

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier 1 [7] Referens Marica Nordwall Policy för sociala medier Sammanfattning Policyn är tänkt som ett stöd och ge råd till dig som medarbetare i Botkyrka kommun när du deltar i sociala medier. I sociala medier

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier

Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier Antagna av stadens ledningsgrupp 2010-12-15 Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier 1 Innehåll Regler och riktlinjer Vad är sociala

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13 Rutin för användning av sociala medier Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24 Reviderad 2012-12-14 Reviderad 2014-06-13 Dnr KK13/451 2/8 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är sociala medier?...

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Kommunikationsstrategi 2013-2014

Kommunikationsstrategi 2013-2014 Kommunikationsstrategi 2013-2014 Antagen av Östhammars kommunfullmäktige 84 i september 2010. Omarbetad i december 2012 och antagen av kommunstyrelsen xx/2013 Innehåll ANSVAR FÖR INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Läs mer

Riktlinjer för närvaro och användande av sociala medier för Norrbottens läns landsting

Riktlinjer för närvaro och användande av sociala medier för Norrbottens läns landsting Riktlinjer för närvaro och användande av sociala medier för Norrbottens läns landsting Kommunikation är ett strategiskt verktyg. Väl använt kan sociala medier vara effektiva och viktiga kommunikationskanaler

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2011-2014 för Upplands-Bro kommun Sidan 1 av 9 1. INLEDNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. VÄRDEGRUND FÖR KOMMUNIKATION... 3 4. ÖVERGRIPANDE SYFTE MED KOMMUNIKATIONEN... 3 5. KANALSTRATEGI...

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning Nynäshamns kommun är en offentlig och demokratiskt styrd organisation som ska ge service till kommuninvånarna och skapa förutsättningar för en

Läs mer

Sociala medier. - från information till kommunikation. Tingsryds kommuns riktlinjer kring. inom yrkesrollen

Sociala medier. - från information till kommunikation. Tingsryds kommuns riktlinjer kring. inom yrkesrollen Dokumenttyp: Riktlinjer Ansvarig: Informatör Fastställd av: CCG Fastställd: 2011-06-11 Dnr: 2011/337 003 Tingsryds kommuns riktlinjer kring Sociala medier inom yrkesrollen - från information till kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun Gabriella Signäs 1(5) 2013-04-25 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun 1. Inledning Information och kommunikation är ett strategiskt verktyg för alla

Läs mer

Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (5) Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Så jobbar du Innan du startar 2 Några facebook-tips 2 Så kommer du igång 3 Så uppträder du på sociala

Läs mer

Strategi och riktlinjer för sociala media

Strategi och riktlinjer för sociala media Strategi och riktlinjer för sociala media Godkänd av chefgruppen 2011-01-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Strategi... 3 1.1 Vad är sociala medier?... 3 1.2 Ånge kommuns syfte och mål med medverkan i sociala

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier

Riktlinjer för användning av sociala medier 2012-06-12 Riktlinjer för användning av sociala medier Beslutade av kommunstyrelsen 2012-06-12, 91. Sociala medier är ett sätt att kommunicera, föra dialog och dela kunskap på. Exempel på sociala medier

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Övergripande inriktningar Information och kommunikation är strategiska styrmedel. Stadens kommunikationsarbete ska bidra till att utveckla, förmedla och förankra

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för sociala medier Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 92 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning

Läs mer

Datum Sida 12-01-09 1(11) Strategi och Riktlinjer för användning av sociala medier i Tibro kommun

Datum Sida 12-01-09 1(11) Strategi och Riktlinjer för användning av sociala medier i Tibro kommun Datum Sida 12-01-09 1(11) Strategi och Riktlinjer för användning av sociala medier i Tibro kommun Fastställda av ledningsgruppen december 2011 2(11) Innehållsförteckning 1. Strategi... 3 1.1 Övergripande

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Enligt beslut av kommunstyrelsen 2012-01-09 Innehållsförteckning 1 Syftet med policyn... 3 2 Krav på kommunikationsarbetet... 4 2.1 Grafisk profil... 4 3 Ansvar och organisation... 5 4 Våra gemensamma

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier

Rutin för användning av sociala medier Diarienummer: Rutin för användning av sociala medier Gäller från: 2013-09-24 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Informationschefen Utarbetad av: Informationschefen och informatörsgruppen Revideras

Läs mer

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 1 Inledning Det ska vara självklart för medborgare att få svar på frågor, information om hur kommunen arbetar, vilka tjänster som finns, vilka beslut som tas

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN

RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 Om sociala medier Det finns flera definitioner av vad begreppet sociala medier står för. I det digitala

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58)

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Kommunstyrelsen Datum 1 (5) Kommunledningskontoret Martina Manneh, 016-710 55 05 Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Sociala medier är interaktiva kommunikationskanaler mötesplatser som skapar

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Varumärket Kinda. Nära i Kinda - A different Kinda life. Kommunfullmäktige 97 20140929. Kommunfullmäktige 97 20140929-1

Varumärket Kinda. Nära i Kinda - A different Kinda life. Kommunfullmäktige 97 20140929. Kommunfullmäktige 97 20140929-1 Varumärket Kinda Kommunfullmäktige 97 20140929 Nära i Kinda - A different Kinda life Kommunfullmäktige 97 20140929-1 Inledning Vi vill att Kinda kommun ska vara en attraktiv kommun för medarbetare, kommuninvånare,

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Kommunikationspolicy. dialog skapar kraft och perspektiv

Kommunikationspolicy. dialog skapar kraft och perspektiv Kommunikationspolicy dialog skapar kraft och perspektiv Innehåll Varför en kommunikationspolicy? 2 Ansvar och organisation 3 Kommunikationens grunder 4 Profilering - vår identitet 6 Grafisk profil 9 Intern

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER POLICY FÖR SOCIALA MEDIER 2012-10-11 Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 4 INNEHÅLL 1. Inledning... 2 1.1 Vad är sociala medier?... 2 1.2 Varför sociala medier?... 2 1.3 Juridiska aspekter... 3 1.4

Läs mer

Policy för användande av sociala medier

Policy för användande av sociala medier Dnr: 100-2538-2011 Verksamhetsstöd Fredrik Andersson Policy för användande av sociala medier Policyn fastställer förutsättningarna för Länsstyrelsen Värmlands hantering av sociala medier och tar upp ansvarsfrågor

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Myndigheter i sociala medier

Myndigheter i sociala medier Myndigheter i sociala medier Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2010-11-10 av Kommunstyrelsen 164 Senast reviderad 2014-11-19 av Kommunstyrelsen 149 Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

Falu kommuns riktlinjer för användning av sociala medier

Falu kommuns riktlinjer för användning av sociala medier Bilaga 2, Falu kommuns informationspolicy Falu kommuns riktlinjer för användning av sociala medier Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-09 2 (15) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER

RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER 2013-04-23 Inledning Riktlinjerna för sociala medier beskriver hur kommunens verksamheter kan utveckla sin service, informationsarbete och medborgardialog genom att dra nytta

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap

Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Berglin, Svenska Dagbladet 100905 Upplägg Vad är sociala medier och

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer