DÖDENS RITER OCH PLATSER I MÅNGFALDENS SVERIGE. Ett projekt initierat av Kulturmötesgruppen, samdok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DÖDENS RITER OCH PLATSER I MÅNGFALDENS SVERIGE. Ett projekt initierat av Kulturmötesgruppen, samdok"

Transkript

1 DÖDENS RITER OCH PLATSER I MÅNGFALDENS SVERIGE Ett projekt initierat av Kulturmötesgruppen, samdok

2 Skriften är sammanställd i augusti 2002 av Mångkulturellt centrum med bidrag från Kulturen i Lund. Omtryckt i december PDF-version för Mångkulturellt centrums hemsida, april Mångkulturellt centrum, TUMBA. Telefon

3 Förord Kulturmötesgruppen inom samdok kommer att ägna stor uppmärksamhet åt frågor som rör döden under de närmaste åren. Kulturhistoriskt inriktade museer har i regel stor kunskap om hur individer och grupper hanterat döden och allt som kan knytas därtill. Med detta som plattform vill vi ställa frågor som inrymmer såväl metod- som perspektivutveckling. Anledningen till att vi vill uppmärksamma Dödens riter och platser i mångfaldens Sverige har att göra med de kulturella och sociala förändringarna av Sverige som gäller t.ex. språk, religion, kultur och etnicitet. För en samtidsfokuserad museidokumentation är det viktigt att ställa frågan: Hur dokumenterar vi samtidens kulturhistoria så att den kulturella mångfalden inkluderas i ett kollektivt sammanhang och blir en del av nationell, regional och lokal historieskrivning? Kan vi se bortom de kategoriseringar som format vår syn på människan som kulturvarelse innan migrationen och globaliseringen drog världen till Sverige i dagens konkreta former? Denna lilla skrift är tänkt att inspirera till en kunskapsprocess som ska involvera samdokverksamma museer, forskare vid universitet och högskolor, myndigheter inom kulturarvsområdet, samfund och andra som kan ha intresse av frågorna. Vi ser framför oss ett paraplyprojekt med konkreta dokumentationer vid olika museer, en del arbete har redan påbörjats. Varje aktör anmäler sitt intresse till nätverket och får på så vis information. Varje aktör står för sina egna kostnader. Samdok bidrar med visst administrativt stöd, publiceringsmöjligheter i Samtid & museer samt utbildningsmöjligheter. Drivande i programupplägg är Kulturmötesgruppen vars medlemmar återfinns i slutet av skriften. Leif Magnusson Mångkulturellt centrum Ordförande i samdoks kulturmötesgrupp 3

4 Dödens kulturmöten Idén om att Kulturmötesgruppen skulle initiera en egen studie föddes vid gruppens möte i Lund den 3-4 februari Tanken var att studien skulle belysa de förändringar som äger rum inom ramen för globalisering och migration och man enades kring ett gemensamt paraplyprojekt med namnet Gravplatser, kyrkogårdar och begravningsseder i mångfaldens Sverige (ett namn som med tiden utvecklats till Dödens riter och platser i mångfaldens Sverige). Inom denna projekt-ram vill vi bedriva kulturhistorisk dokumentation och forskning samt utveckla och pröva kulturmötes perspektivet. Nu står vi i startgroparna för bildandet av ett nätverk som samlar museer och forskare med intresse för kunskap om förändringar vad gäller traditioner kring döden, bland annat dess ritualer och estetisering. Alla ska vi dö och inför döden är vi lika. På så vis kan man säga att döden är universell. Till det här området är det möjligt att ställa en rad olika frågor: Hur fungerar begravningsplatsen som offentligt rum? Hur är stenar, minneslundar och växter utformade? Hur kommuniceras kulturell variation, makt och kön? Hur tar sig intimiseringen av det offentliga ut (minnesföremål, estetik)? Hur utformas begravningsritualer? Vad tvingas människor och grupper som avviker från svenska kyrkans praxis ge avkall på och vad har varit mindre problematiskt? Vilka lösningar och kompromisser har åstadkommits? Hur hanteras lagar, förordningar och praxis i dagens samhälle? Hur påverkar kyrkans avskiljande från staten individen? Vilken musik och repertoar finns? Hur kan en återbegravning av samer ske? Moderniteten och samhällets omvandling är en självklar utgångspunkt för vår förståelse för hur vi hanterar döden i dagens Sverige (Landberg 2001). Vi hoppas även på att nå större insikt i vissa aspekter av det svenska samhället genom att studera dödens platser och riter eftersom studiet av döden säger något om oss som lever, hur vi socialt och kulturellt ordnar och samtidigt förändrar vårt samhälle (Pripp 2001). I vidare mening handlar projekten om hur döden kan användas till att ta avtryck på sociala och kulturella gränser, gränsöverskridanden och förändringar i det samtida Sverige. Seminarier: Döden tar plats och den mångkulturella döden Två diskussionsseminarier har (med stöd från Statens kulturråd) genomförts, ett i Lund och ett i Fittja. Vid dessa förmedlades tankar, idéer och erfarenheter kring temat. Det sista och avslutande seminariet hålls i Göteborg under hösten Det första seminariet hölls i april 2001 på Kulturen i Lund och hade som tema att undersöka på vilka platser döden är synlig och hur de riter ser ut som vi omger döden med. Vi ville veta mer om hur den enskilda människans livssyn och trosföreställ- 4

5 ningar förenas med hur döden hanteras på en samhällelig nivå (Landberg 2001). För att vidga diskussionen bjöds flera gäster in, dels praktiker som hanterar döden i sitt dagliga arbete och dels forskare som intresserat sig för synen på död och gravsättning. Prästen Anna Davidsson-Bremborg menade att människors eget förhållande till den döde uttrycks allt tydligare (2001:11). Hon berättade att döden görs alltmer personlig och att [s]vårigheter ofta uppkommer när det blir kamp om vems personliga relation till den döde som ska komma till uttryck (2001:11). Seminarium nummer två hölls i Fittja den 15 november 2001 och där låg fokus på hur ritualer kring död och begravning hanteras i det mångkulturella samhället, bland människor med skiftande bakgrund och livsstil, politisk och religiös uppfattning. Norra Botkyrka är märkbart präglat av inflyttningen av människor från olika delar av världen. Detta har fått konsekvenser vad gäller seder, bruk och önskemål i samband med dödsfall (Richette 2002). Nu vill åtskilliga begravas i här Sverige eftersom många rotat sig här och banden med hemlandet blir svagare. Det framförs också önskemål om muslimska gravplatser. Även här var flera gäster inbjudna och det gjordes en exkursion för att besöka tre av dödens platser: kyrkogården vid Botkyrka kyrka, Lilla Dalens begravningsplats och ett nutida minnesmärke, en s.k. memorial (se nedan). Nätverk Nätverket bildas formellt i samband med det tredje seminariet som hålls i september 2002 på Göteborgs Stadsmuseum. En rad aktiviteter och fortbildningsmöjligheter är redan inplanerade. Kulturmötesgruppen ger i samband med nätverksbildandet ut denna inspirationsskrift. Samdok arrangerar under vecka 3, 2003 en kurs i samarbete med Kulturmötesgruppen på temat dödens riter och platser. Under hösten 2003 ges en e-bok ut med bidrag från deltagarna. Nätverket kommer att finnas åtminstone till 2004, men fortsätter längre om det känns meningsfullt. Kulturmötesgruppen och kulturmötesperspektivet Inom samdok fungerar Kulturmötesgruppen som ett nätverk och en resurs. I varje pool sitter en representant för Kulturmötesgruppen med syfte att ge råd, främja och stödja kulturmötesperspektivets tillämpning i poolernas arbete. Som nämnts ovan är föreliggande nätverk och paraplyprojekt ett försök att utveckla och pröva kulturmötesperspektivet. En utgångspunkt för Kulturmötesgruppens arbete är att migration är en oupplöslig del av det svenska kulturarvet och bör behandlas så av varje förvaltare och förmedlare av kulturarvet. Sedan lång tid har det funnits en etnisk, kulturell och social mångfald inom Sveriges geografiska gränser. Men efterkrigstidens migrationsrörelser har förändrat det svenska samhället på ett genomgripande sätt, vilket ställer museer inför uppgiften att se över perspektiv, presentationer och verksamhetsinriktning så att de bättre motsvarar förhållandena i samhället. 5

6 DÖDEN: EXEMPEL PÅ VERKSAMHET I det närmaste följer några exempel på fenomen, utställningar, frågelistor, litteratur, uppsatser och projekt med anknytning till temat döden. MEMORIAL TILL KILLER På en gammal sliten elstation i Fittja sitter en graffitimålning, en s.k. memorial (minnesmålning). Den är tillägnad Roine Larsson, kallad Killer, som var Latin Kings turnéledare under slutet av 1990-talet. Dogge Doggelito och Chepe Salazar berättar för René Leon, Mångkulturellt centrum, om bakgrunden till målningen. Inom hip hopen är det vanligt att man gör memorials som tillägnas de döda vännerna. Killer föddes och växte upp i Fittja; hans mamma bor där och kan se målningen från sitt fönster. Vi tänkte att även om han lämnat oss ska han alltid få vara i Fittja i alla fall, på sin plats här, säger Dogge. Målningen har många betydelser, menar han. Den gör att man genast blir påmind om Killer: Han gjorde ett väldigt starkt intryck på mig som människa, så man saknar liksom hela hans grej. Och när jag ser den blir jag påmind och den får mig att må bra i alla fall. Och jag vet att om han såg den skulle han bli överlycklig. Men den har också blivit ett inlägg i graffitidebatten i Sverige. Chepe påminner om att målningen är olaglig, men eftersom den har så hög kvalitet är den ett bevis för att graffiti inte bara är klotter. Rest in Peace, vila i frid, och Jag är med er alla dagar till tidens ände (Matt. 28:16-20) står det på målningen. Genom oss kommer Roine alltid att finnas och leva inom oss och alla som älskar honom i Fittja. För Fittja var hans hembygd, säger Dogge DÖDENS RITER Göteborgs museer producerade 1994 boken Dödens riter (Carlssons) och en utställning med samma namn. Döden är något vi sällan talar öppet om. Den har blivit något vi inte längre kan hantera. I våra kontakter med olika invandrargrupper möter vi förhållningssätt inför döden och sorgen som kan kännas främmande men som vi kan lära oss mycket av, skriver Bo I Jonsson i förordet. Med boken, utställningen och programverksamheten ville de ge människor anledning att samtala om döden och åter göra döden till en del av livet. DÖD OCH BEGRAVNING Nordiska museet skickade i december 2000 ut en frågelista kallad Död och begravning (Nm 229). Här återges listan i sin helhet: Nordiska museet har en lång tradition av att följa och dokumentera människors liv under olika skeden. Dit hör också döden och de ritualer som skapats runt omkring de avlidna. Förutom många äldre insamlingar och undersökningar som finns bevarade i museets arkiv öppnades för några år sedan en av Nordiska museets basutställningar Traditioner. Men traditioner, ritualer och föreställningar förändras ständigt och nästan lite omärkligt. De sätt på vilka vi tar hand om de avlidna och de ceremonier som formas kring detta har förändrats och med dem säkert en del av våra uppfattningar och föreställningar. Med den här frågelistan vill vi få kunskap om hur man idag hanterar det som sker kring en människas död och begravning. Men vi vill också gärna få reda på om ni 6

7 upplever några skillnader mot hur det var tidigare. Gör därför gärna jämförelser i både tid och rum. Ta också exempel från olika tillfällen. Berätta om dina egna erfarenheter av dödsfall inom familj och släkt eller bland vänner och bekanta. Var skedde dödsfallet/-en? Vilka var närvarande? Hur tog man hand om den döda? Vad hände runt omkring den avlidna i samband med dödsfallet? Vilka frågor kom upp? Diskuterades organdonation? Ceremoniernas utformning? Diskuterades kistbegravning, eldbegängelse eller något annat? Var skulle den avlidna begravas? Vem bestämde och vem tog hand om dessa frågor? Hade den avlidna själv uttryckt några önskemål? Är det viktigt att få reda på dödsorsak? Hur meddelades dödsfallet till omgivningen? Personlig kontakt, annons, dödsruna eller nekrolog? Vad tänker du om det som skrivs i en nekrolog? Har du själv skrivit någon? Vad är det då du lyft fram? Vilka symboler användes i annonser och dödsrunor? Förekom fotografier? Vilka dikter eller andra uttryck citerades eller utformades? Vilka ceremonier förekom i samband med dödsfallet? Ge gärna fler exempel från andra begravningar. Hur gjordes rummet i ordning där den döda låg? Hur förbereddes begravningen? Vände ni er till en begravningsbyrå? Till vilket trossamfund? Vände ni er till Humanisterna (tidigare Human-Etiska Förbundet)? Hur mycket kunde du, ni eller de närmast sörjande påverka ceremonier och ritualer, text och musik? Hur valdes kista och utsmyckning? Hur kläddes den avlidna? Lades något i kistan? Fanns möjlighet att se den avlidna och ta farväl innan begravningen? Hur genomfördes begravningen? Beskriv så utförligt som möjligt. Hur såg rummet ut? Beskriv. Vilken ritual följdes? Vilka sånger sjöngs och vilka texter lästes? Vem gjorde det? Vilka var närvarande vid begravningen? Gick det ut en allmän inbjudan eller bestämdes det att endast en mindre krets skulle närvara? Deltog barn? Hur klädde sig begravningsgästerna? Fanns skillnader i klädsel beroende på vilken relation man hade haft till den avlidna? Gravsattes den avlidna eller skedde något annat med stoftet? Förekom också någon minnesstund? Beskriv även den. När och var ägde denna ceremoni rum och hur genomfördes den? Vilka var närvarande? Är det viktigt att delta i dessa ceremonier? Firas den döde vid någon eller några särskilda minnesdagar? Hur och var? Finns det någon särskild minnesplats där man särskilt vill minnas eller fira den avlidna? Är det en gravplats, ett foto i hemmet eller något annat? Hur ser gravplatsen ut? Hur är den smyckad? Tar någon hand om gravplatsen? Vad innebär det att sörja? Är det viktigt att visa att man har sorg? På vilket sätt? Tror du att det finns möjlighet att ta kontakt med de avlidna efter döden? Vad tror du händer efter döden med de avlidna? Har du upplevt dödsvarsel? Hur ser du på organdonation? När skall man betrakta en människa som död? Hur ser du på självmord? Anser du att man skall följa andra begravningsritualer och ceremonier vid ett sådant tillfälle? Hur ser du på enskilda kända personers begravningar? Har du följt någon sådan begravning på TV eller varit med vid något tillfälle? Hur ser du på vad som sker kring händelser där många människor omkommer? Är det viktigt med minnesstunder vid sådana tillfällen? Hur tycker du att sådana ceremonier skall genomföras? Vilka skall man då vända sig till? Är det viktigt med 7

8 minnesmärken? Var skall de då stå? Hur vill du att din egen begravning skall gå till? Stockholm i december Christian Richette PS. Glöm inte att skriva överst på första sidan: namn, adress, personnummer, landskap och socken eller stad där du bor. DS DE DÖDAS DAG Sedan hösten 1999 driver Mångkulturellt centrum dokumentationsprojektet Helger och högtider: folklore, migration och kulturarv i vilket vi tar firanden av olika slag som utgångspunkt för studier av det mångkulturella samhället. Vad händer med traditioner i samband med migration är vår ingångsfråga. Dessa firanden, i vissa fall starkt ritualiserade, är ett nyckelhål en studerbar zon i en kulturell diskurs där mycket annat är svåråtkomligt eller svårfångat (Lundberg, Malm, Ronström 2001:15). Genom att kika in genom nyckelhålet firanden kan vi studera aspekter av migrationsprocesser, samhällets organisation av mångfald, kulturarv, integration, segregation och mycket mer. Från ett fältarbete våren 2000 finns fältmaterial i form av observationer och fotografier från firandet av De dödas dag under den assyriska påsken. De dödas dag firas på annandag påsk som år 2000 inföll den 1:a maj och därför behövde ingen av deltagarna ta ledigt från arbetet. Firandet inleddes med en syriskortodox mässa i St. Georges kyrka i Hallunda som pågick under förmiddagen. Igår var det påsk för de levande och idag är det påsk för de döda, förkunnade biskopen under mässan. Efter mässan följde förböner på Lilla Dalens begravningsplats som funnits sedan Karakteristiskt för den är att gravarna är ordnade kronologiskt och inte efter några etniska eller andra tillhörigheter. I ungefär ett hundratal av gravarna ligger assyrier/syrianer begravda. Gravarna har ofta dyrbart utsmyckade stenar med ett fotografi av den döde. Även några av gravarna med svenska namn har fotografier av de döda. Här ser vi ett konkret exempel på hur inlån görs mellan estetiska praktiker. På gravarna stod mat framdukad bredvid marschaller och blommor. Det låg kartor med målade ägg, bakverk, kakor och ost på metallfat, skålar med godis och termosar med kaffe. Prästen gick runt bland gravarna med två diakonlärlingar och bad för de döda. En av pojkarna bar ett rökelsekar som han förde fram och tillbaka över graven under bönen. De tre talsjöng böner tillsammans medan karet fördes över graven. Allt samman tog högst en halv minut. Sedan gjorde prästen, pojkarna och de anhöriga korstecknet tillsammans. Till begravningsplatsen kom det flera präster från olika kyrkor i Botkyrka under dagen eftersom de ber för sina egna församlingsmedlemmar. När prästen har varit vid graven kan de anhöriga åka hem. De dödas dag har också behandlats i uppsatsen Dödsprocesser i Botkyrka. Om hur tre kulturer hanterar döden med hjälp av ritualer (1999) av Line Rudvall. DÖDEN SOM SOCIALT OCH KULTURELLT SPÅRÄMNE Under några terminer har Döden som socialt och kulturellt spårämne varit tema för uppsatser i etnologi vid Södertörns högskola. Som Oscar Pripp beskriver det kom temat att i hög grad handla om livet. Ebrima Kamara har skrivit om människor som på olika sätt varit nära döden, några på grund av att de skulle avrättas, men som undsluppit sitt öde (Richette 2002). Gülbahar Yildizaydin fältarbetade i en familj i

9 samband med ett dödsfall och konfronterades med problematiken att försöka hantera sin personliga sorg samtidigt som hon skulle skriva om vad som hände. EFTER DET OVÄNTADE Utgångspunkten för seminariet När tillvaron rämnar på Göteborgs Stadsmuseum 9 mars 2000 var frågan om och hur museerna ska agera vid katastrofer, våld och olyckor eftersom händelserna blir del av vårt kollektiva minne (2000:3). Seminariet var det första i serien Utanför ramen. Museerna och det främmande, svåra och farliga som arrangerades av samdok som en del av projektet Svåra saker. Ting som berör och upprör. Det dis- kuterades bland annat hur museerna valt att agera vid brandkatastrofen i Göteborg, när Tjörnbron rasade, vid branden på Scandinavian Star och Estoniaolyckan. Diskussionen mynnade ut i några frågor: När skall man gå in och dokumentera en katastrof? Ska föremålen och dokumentationerna finnas i museernas arkiv eller skall de ställas ut för att bekräfta det kollektiva minnandet? Hur dokumenterar man på ett värdigt och etiskt korrekt sätt? Vad ska dokumenteras för eftervärlden? Ska museipersonalen få mental träning och emotionellt stöd? Ska museerna vara ett alternativ till media och ge en mer nyanserad och korrekt version? LITTERATUR Aka, Christine 1993: Tot und vergessen? Sterbebilder als Zeugnis katholischen Totengedenkens. Detmold: landschaftsverband Westfalen-Lippe Westfälisches Freilichtmu- seum. Anttonen, Pertti; Anna-Leena Siikala, m.fl. (red) 2000: Folklore, Heritage Politics and Ethnic Diversity. A Festschrift for Barbro Klein. Botkyrka: Mångkulturellt centrum Ariés, Phillippe 1978: Döden. Föreställningar och seder i västerlandet från medeltiden till våra dagar. Stockholm: Tiden. Bauman, Zygmunt 1992: Döden och odödligheten i det moderna samhället. Göteborg: Daidalos. Berglund, Agneta & Birgitta Wallin 1999: Fem borgerliga begravningar.umeå: Driv- kraft. Becker, Ernest 1975: Dödens problem. Stockholm: Lindqvist. Bringéus Nils-Arvid 1965: Svensk begravningssed i historisk belysning. Stockholm: Fonus. Clark, David (red) 1993: Sociology of Death: Theory, Culture, Practice. Oxford: Blackwell. Död. Tidskrift för religion og kultur nr. 1/2002 Fehrman, Carl 1957: Liemannen, Thanatos och Dödens ängel. Studier i och talens litterära ikonologi. Lund: Gleerups. Form. Dödens uttryck. Nr 6-7/1982 Gustavsson, Anders 2001: Att forska om andras sorg. Etiska och känslomässiga perspektiv i samband med aktuella fältarbeten. Tradisjon. Nr 2/2001 Hagberg, Louise 1937: När döden gästar. Folktro, sed och bruk i samband med begravning. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Kyrkoordning med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan Stockholm: Verbum. Klintborg, Åsa 1993: Den skånska kyrkogårdsträdgården. Ale. Nr. 1/1993. Landberg, Anna 2002: Döden tar plats. Samtid & museer. Nr. 3-4/2001. Årg. 25. Sam- 9

10 doksekretariatet: Nordiska museet. Larsén, Lena 2000: Vad får eftervärlden veta. STEN. Nr. 3/2000. Magnusson, Finnur 1996: Den äckelsköna döden. Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift. Nr. 2/1996. Magnusson, Leif 2000: Dödens kulturmöten. Samtid & museer. Nr 3/2000. Samdoksekreta- riatet: Nordiska museet. Meurling, Janet 1993: When is the funeral? Attitudes towards the Time between Death and Rite in Nativ and some Other Cultures in Sweden Today, Fittja: Botkyrka: The Swedish Immigration Institute and Museum. Möller, Anders 2001: Kyrkogårdarna och livet en lärarhandledning för mellan- och högstadiet. Göteborg: Novum Grafiska AB. Norlander, Lisa 1998: Helger & högtider i Mångkulturella almanackan. Botkyrka: Mångkulturellt centrum Olsson, Tomas och Inger Nyberg (red) 2000: Efter det oväntade. En dokumentation av seminariet När tillvaron rämnar. Göteborgs Stadsmuseum våren Pleijel, Hilding 1983: Jordfästning i stillhet. Från samhällsstraff till privatceremoni: en samhällshistorisk studie. Lund: Arken. Rehnberg, Mats 1965: Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Nya traditioner under 1900-talet. Stockholm. Nordiska museets handlingar. [Diss]. Reimers, Eva: Döden och identiteten. Gravar och begravningar som kulturell kommunikation Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift. Nr. 1/1999. Umeå: Föreningen kultu- rella perspektiv. Reimerson, Charlotte 1994: Den sista tjänsten: om död och begravning. Stockholm: Brevskolan. Richette, Christian 2002: Den mångkulturella döden. Samtid & museer. Nr 1-2 maj/2002. Årg 26. Samdoksekretariatet: Nordiska museet. Roach, Joseph R. 1996: Cities of the dead: circum-atlantic performance. New York: Columbia University Press. Rudwall, Line 1999: Dödsprocesser i Botkyrka. Om hur tre kulturer hanterar döden med hjälp ritualer. Botkyrka i fokus. Sju etnologiska uppsatser. Botkyrka: Mångkulturellt centrum och Södertörns högskola: Schön, Ebbe 2000: De döda återvänder. Folktro om tillvarons gränsland. Prisma: Stockholm. Scheper-Hughes, Nancy 1992: Death without weeping: the violence of everyday life in Brazil. Berkeley: University of California Press. Snickare, Eva Åhrén 2002: Döden, kroppen och moderniteten. Stockholm: Carlsson. [Diss]. Söderpalm, Kristina (red) 1994: Dödens riter. Carlssons i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum. Theorell, Anita och Per Wästberg 2001: Minnets stigar. En resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm: Max Ström. Wenestam, Claes-Göran 1986: Människors uppfattning av döden. Pedagogiska institutionen: Göteborgs universitet. Åkesson, Lynn 1997: Mellan levande och döda. Natur och kultur. Stockholm. NORDISKA MUSEETS FRÅGELISTOR PÅ TEMAT DÖD OCH BEGRAVNING: 1942 Nm 78 Tattare. Under rubriken tattarnas familjeliv uppmanas meddelaren: Redogör 10

11 för tattarnas förhållande till religion och kyrka: förekom hos dem barndop, konfirmation, vigsel, begravning Nm 135 Zigenare. Denna frågelista tar under rubriken Tro och sed kring zigenarna upp frågor som: Hur behandlade de sina sjuka och gamla? Har man trott att dessa dödats? Varför? Hur tillgår en zigenarbegravning? Vårdar de sina dödas gravar? 2000 Nm 229 Död och begravning. Här vill man att meddelaren ska göra jämförelser i tid och rum och ta exempel från olika tillfällen. ETNOLOGISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET A 5739 Begravningsentreprenören. ETN 101:2 Vt 1996 A 5557 Samtal om döden: om attityder till döden i dagens samhälle. ETN 003 VT 96 A 4673:1-20 Begravningsbruk som etnologiskt forskningsfält, kontinuitet och förändring ETN 004. Lena Mellberg ger här en metodöversikt A 4211:1-60 Reaktioner vid dödsfall och begravning i det nutida Limhamn. En studie av rollfördelning och sociala nätverk. Lena Björklund B1 och C1. ETN 102 Bylund, Hagström, Sjöberg, 2001: Tempus fugit. Kyrkogården berättar. ETNOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Hedlund, Katarina 1997: Kan någon annan få dina njurar när du dör? 40s. Höög, Marie 1998: Det bortträngdas återkomst. Om vår inställning till döden. 17s. Svidén, Kristina 1998: Seder kring döden. En forskningsskiss om förändringar i svenska begrav- ningsseder. 14s. Kjell, Annika 1988: Dödgrävaren. En arbetsbeskrivning. 21s Lagerqvist, Britt-Marie 1988: Se och våga röra. Om omhändertagandet av dödfödda barn. 25s. Lieb, Sabina 1988: När man dött på sjukhem 30s. Lång-Ericsson, Marja 1988: Likgiltig, jordnära eller gravitetisk? Studie av begravningsmusik. 19 s. INSTITUTT FOR KULTURSTUDIER I OSLO: Här har professor Anders Gustavsson ägnat sig åt ämnet i Forskningsprojektet Symboler kring döden, som startade år Han har utfört egna studier och, år 2001 i Fredrikstad, tillsammans med hovedfagstudenter i etnologi, folkloristik och religionshistoria. Tidskriften Din för religion och kultur 1/2002 ägnas helt åt döden och skribenterna är religionshistoriker, arkeologer, etnologer. REFERENSER: Landberg, Anna 2002: Döden tar plats. Samtid & museer. Nr. 3-4/2001. Årg. 25. Samdoksekretariatet: Nordiska museet. Lundberg, Dan; Krister Malm, Owe Ronström, 2001: Musik, Medier, Mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap. Stockholm: Gidlunds förlag. Magnusson, Leif 2000: Dödens kulturmöten. Samtid & museer. Nr 3/2000. Årg. 24. Sam- doksekretariatet: Nordiska museet. Olsson, Tomas och Inger Nyberg (red) 2000: Efter det oväntade. En dokumentation av seminariet När tillvaron rämnar. Göteborgs Stadsmuseum våren

12 Projektbeskrivning Helger och högtider: folklore, migration och kulturarv. Mångkulturellt centrum: Stencil. Pripp, Oscar 2001: Döden som socialt och kulturellt spårämne. Stencil. Mångkulturellt centrum: Botkyrka. Richette, Christian 2002: Den mångkulturella döden. Samtid & museer. Nr 1-2 maj/2002. Årg 26. Samdoksekretariatet: Nordiska museet. Rudvall, Line 1999: Dödsprocesser i Botkyrka. Om hur tre kulturer hanterar döden med hjälp av ritualer. I: Botkyrka i fokus. Sju etnologiska uppsatser. Mångkulturellt centrum och Södertörns högskola: Botkyrka. Söderpalm, Kristina (red) 1994: Dödens riter. Stockholm: Carlssons. 12

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Det anteckningsblad som du håller i din hand är tänkt som en checklista inför mötet hos oss på Karlbergs Begravningsbyrå. Här kan du göra egna anteckningar

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Planering för begravningsbeställning Här kan du göra dina egna anteckningar och ta med dig till begravningsbyrån, där har du möjlighet att i lugn miljö

Läs mer

Min sista vilja. Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet

Min sista vilja. Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet Min sista vilja Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet Samtliga förnamn Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Folbokföringsadress Postnummer Ort Medlem i Svenska

Läs mer

Mina önskemål i samband med min död

Mina önskemål i samband med min död Min sista vilja Mina önskemål i samband med min död Datum Namnteckning... Namnförtydligande... Jag ber mina närstående att respektera mina önskemål. Viktigt! Denna handling bör förvaras hemma så att den

Läs mer

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om Min önskan Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om anhöriga och vänner. Att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte längre kan ge uttryck för din önskan själv. I vissa frågor

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Önskemål Inför livets slut

Önskemål Inför livets slut Önskemål Inför livets slut Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers Förbund för att underlätta för dig som vill planera inför din

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Önskemål. livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers. Inför livets slut. Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför

Önskemål. livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers. Inför livets slut. Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför Önskemål Inför livets slut Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers Förbund för att underlätta för dig som vill planera inför din

Läs mer

Anteckningar Inför planeringsmötet på begravningsbyrån

Anteckningar Inför planeringsmötet på begravningsbyrån Anteckningar Inför planeringsmötet på begravningsbyrån Det anteckningsblad som du håller i din hand är tänkt som en checklista inför planeringsmötet hos oss på begravningsbyrån. Här kan du göra dina egna

Läs mer

Välkommen till Vita Arkivet

Välkommen till Vita Arkivet en vägledning Välkommen till Vita Arkivet Varsågod, här får du ett kort som du kan ha i plånboken för att berätta att du fyllt i Vita Arkivet. Det kan dessutom vara en god idé att underrätta dina anhöriga

Läs mer

Att åldras i Sverige

Att åldras i Sverige Att åldras i Sverige Sverige och äldre I många kulturer tar familjen hand om de äldre. I Sverige tar vi hand om de äldre, men det sker ofta genom samhället. en kultur en familj äldre att ta hand om ett

Läs mer

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig detsamma mer

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig detsamma mer Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig detsamma mer Alf Henriksson I den sorg och saknad som följer när något

Läs mer

Min sista vilja inför min begravning

Min sista vilja inför min begravning Min sista vilja inför min begravning Någonting brister stilla En röst en sång dör ut Och plötsligt förnimmer man tydligt Att ingenting är som förut. Okänd Jag heter... Och mitt personnummer är... -...

Läs mer

Min sista vilja inför min begravning

Min sista vilja inför min begravning Min sista vilja inför min begravning Någonting brister stilla En röst en sång dör ut Och plötsligt förnimmer man tydligt Att ingenting är som förut. Okänd Jag heter... Och mitt personnummer är... -...

Läs mer

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043 Till mitt minne En vägledning till mina efterlevande Mina önskemål Att fylla i detta dokument är kanske i första hand en omtanke om dina anhöriga. För att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Jag,.. vill att.. enligt den ordning som tillämpas av. Jag vill gärna att åtager sig att vara officiant (präst. eller annan) som jag känner genom:

Jag,.. vill att.. enligt den ordning som tillämpas av. Jag vill gärna att åtager sig att vara officiant (präst. eller annan) som jag känner genom: 1 (Anvisningar för ifyllande finns i slutet) Denna handling redogör för Min Sista Vilja Jag,.. vill att.. ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse som möjligt med de

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING 1. Jag, vill att Axelssons Begravningsbyrå AB ombesörjer min begravning och den arrangeras i så när överenskommelse med de önskemål som jag ger uttryck för i detta dokument.

Läs mer

Ordlista - Begravningsverksamheten

Ordlista - Begravningsverksamheten Ordlista - Begravningsverksamheten Allmängravar, linjegravar Gravsättning i löpande följd, ingen gravrätt finns på gravplatsen. Gravsättning i allmängravar och linjegravar upphörde att gälla 1964. Askgravlund

Läs mer

dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett

dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett mångkulturellt samhälle 2 Praktiska frågor om dödsfall och begravning oavsett tradition och kultur Syftet med denna informationsfolder är att ge information

Läs mer

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang.

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang. Begravning Vad är meningen med livet? Finns det en fortsättning efter döden? Hur kommer man igenom sorg? Det är viktigt för oss människor att ge oss tid att fundera och samtala kring livets mening och

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Råd vid dödsfall Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Då man mister en anhörig eller nära vän ställs man inför både sin egen sorg och en rad praktiska frågor. Frågor som man kanske inte tänkt på

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

En sista hälsning.. Ett värdigt avslut när livet tar slut. men vad är det som gäller och hur gör jag?

En sista hälsning.. Ett värdigt avslut när livet tar slut. men vad är det som gäller och hur gör jag? En sista hälsning.. Ett värdigt avslut när livet tar slut men vad är det som gäller och hur gör jag? Av Carina Alvén, Konsumentvägledare, Marks kommun, 511 80 KINNA Ett värdigt avslut när livet tar slut

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...

Läs mer

LUND UNIVERSITET Socialhögskolan SOL 066 Vårtermin 2003

LUND UNIVERSITET Socialhögskolan SOL 066 Vårtermin 2003 LUND UNIVERSITET Socialhögskolan SOL 066 Vårtermin 2003 Konsten att kila vidare En undersökning om förhållningssätt till döden och döendet Handledare: Jan Magnusson Av: Maria Andersson och Pernilla Johansson

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE

ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE Fånga upp nutida trender och förstå mening Två perspektiv: Brukarperspektiv och planeringsperspektiv Multidisciplinärt

Läs mer

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så,

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, Livsarkivet L i v s a r k i v e t Livsarkivet Mitt viktiga dokument Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, men vad händer när det ofattbara sker. Vem får mina saker? Vilka försäkringar

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Begravning OMHÄNDERTAGANDET

Begravning OMHÄNDERTAGANDET VITA ARKIVET Vita Arkivet Vita Arkivet är en möjlighet för dig att berätta om dina önskemål runt din egen begravning. Här kan du påverka, göra val och ha en önskan, men det är också en möjlighet att ge

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Vita Arkivet. vara bra att uttrycka önskemål om att någon bland de efterlevande får vara den som avgör vissa eller alla frågor.

Vita Arkivet. vara bra att uttrycka önskemål om att någon bland de efterlevande får vara den som avgör vissa eller alla frågor. Vita Arkivet Vita Arkivet är en möjlighet för dig att berätta om dina önskemål runt din egen begravning. Här kan du påverka, göra val och ha en önskan, men det är också en möjlighet att ge dina anhöriga

Läs mer

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrka Djursholms begravningsplats Altorps kapell Danderyds KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrkogård Välkommen till Danderyds kyrkogårdar Inom Danderyds

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de Bra att veta. Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de val man gör. T.ex. storlek på dödsannonsen,

Läs mer

Nr 3 2014 Årgång 2. Välkommen in till ett rum för hela livet! Om sorgen. Ett blad från Svenska kyrkan i Aneby

Nr 3 2014 Årgång 2. Välkommen in till ett rum för hela livet! Om sorgen. Ett blad från Svenska kyrkan i Aneby Nr 3 2014 Årgång 2 Välkommen in till ett rum för hela livet! Om sorgen Ett blad från Svenska kyrkan i Aneby ÖPPNING Om sorgen Gravar smyckas Ljus brinner Kära läsare! Vi lever i ett samhälle där vi kanske

Läs mer

Ersättning för begravningskostnader

Ersättning för begravningskostnader Personskadekommittén Cirkulär 2/2010 (Ersätter cirkulär 2/2005) 2010-11-30 Ersättning för begravningskostnader Allmänt Nuvarande lagstiftning (SFS 2001:732 och som gäller för skadefall inträffade från

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

www.novabegravning.se 08-570 344 27 info@novabegravning.se 1 Nova Begravningsbyrå AB

www.novabegravning.se 08-570 344 27 info@novabegravning.se 1 Nova Begravningsbyrå AB Bra att veta Bra att veta Det är många frågor du behöver ta ställning till i samband med ett dödsfall. Nova Begravningsbyrå vill i denna folder ta fram det som bör och måste göras samt våra rekommendationer

Läs mer

En hyllning till livet

En hyllning till livet En hyllning till livet Ett annorlunda livsarkiv www.neverendingstory.se Allt har en början och ett slut. Men vi tror att slutet också har en början. Att vi går vidare till något annat när vi dör. Därför

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

Rev augusti 2014 Sida 1 av 16

Rev augusti 2014 Sida 1 av 16 Rev augusti 2014 Sida 1 av 16 KRISGRUPP Torbjörn Karlsson, gymn chef 070-5721446 0515-12488 Peter Ström, ersättare 070-6423587 0500-203413 Aida Dervisic 0515-886002 073-4619725 Vakant Harriet Nilsson 0730-482895

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

hur gör jag nu? Hur gör jag nu?

hur gör jag nu? Hur gör jag nu? hur gör jag nu? Hur gör jag nu? INNEHÅLL Inledning... sid 3 Informera anhöriga... sid 4 Vad bör jag som anhörig göra först Förberedelser inför begravningen... sid 6 Ska man se den döde Vad händer med den

Läs mer

hur gör jag nu? Hur gör jag nu?

hur gör jag nu? Hur gör jag nu? hur gör jag nu? Hur gör jag nu? Hur gör jag nu? En liten skrift om begravning Innehåll Inledning... sid 5 Informera anhöriga... sid 6 Vad bör jag som anhörig göra först? Förberedelser inför begravningen...

Läs mer

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar Stillhetens rum en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar När sorgen drabbar Vi som arbetar i Svenska kyrkan i Kvistofta församling vill finnas som ett stöd och som en hjälp då människor drabbas

Läs mer

Innehåll Brev om början Vilka bör få veta Hämta tillhörigheter Tillse bostad och djur Dödsbevis, dödsorsaksintyg Brev om sorg Att inte lämna någon

Innehåll Brev om början Vilka bör få veta Hämta tillhörigheter Tillse bostad och djur Dödsbevis, dödsorsaksintyg Brev om sorg Att inte lämna någon STÖTTEBREV Till: Dig som måste ordna Sova är viktigt, att orka somna kan vara svårt när känslorna stannat i tomhet. Sova en stund är ändå viktigt. Kanske är du den som mitt i sorgen måste försöka vara

Läs mer

Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet

Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet Inledning De styrdokument som utgör underlag för denna information är i begravningslagen, SFS 1990:1144 och begravningsförordningen,

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Kyrkogårdsförvaltningen. Österhaninge församling

Kyrkogårdsförvaltningen. Österhaninge församling Kyrkogårdsförvaltningen Österhaninge församling Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för skötseln av kyrkogården vid Österhaninge kyrka och Österhaninge begravningsplats som ligger

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17

Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17 Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17 Ansvaret för en krissituation har samma chefer som i alla övriga sammanhang har ansvar för personal, studenter och verksamhet. Krisstödets

Läs mer

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Foton i broschyren är tagna av: Kerstin Andersson, Owe Backland och Christer Arneson. Broschyren ges ut av: Kyrkogårdsnämnden i Löddebygdens

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med

Läs mer

Hur gör jag nu? En skrift om begravningar

Hur gör jag nu? En skrift om begravningar Hur gör jag nu? En skrift om begravningar HUR GÖR JAG NU? En skrift om begravningar INNEHÅLL TA EN SAK I TAGET 3 6 Det är inte bråttom nu Kontakta anhöriga och vänner Andra kontaktmöjligheter Några saker

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

När någon dör... ... behöver du svar på dina frågor... www.vallentunaforsamling.se 08-511 862 00

När någon dör... ... behöver du svar på dina frågor... www.vallentunaforsamling.se 08-511 862 00 När någon dör... Adress: Box 71, 186 21 Vallentuna Besöksadress: Mathiasgården Tfn vx: 08-511 862 00, Fax: 08-511 862 48 e-mail: vallentuna.forsamling@svenskakyrkan.se hemsida: www.vallentunaforsamling.se

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

BEGRAVNINGS- PASTORAL 2009

BEGRAVNINGS- PASTORAL 2009 BEGRAVNINGS- PASTORAL 2009 Bilaga till Församlingsinstruktion för Österhaninge församling Österhaninge församling, Box 113, 136 22 Haninge Besöksadress: Runstensvägen 14 Telefon: 08-555 670 00. Fax: 08-555

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Svenska döda köar allt längre

Svenska döda köar allt längre Svenska döda köar allt längre Sverige intar en klart ledande position i en föga smickrande konkurrens. Jämfört med grannar i Norden, Europa och möjligen resten av världen får döda ligga och vänta längst

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande

Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande Välkommen till en angelägen fortbildningsserie! För Dig som möter personer i livets slutskede, ASIH personal, äldreomsorgspersonal

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Då en anhörig gått bort. Anvisningar för begravningar

Då en anhörig gått bort. Anvisningar för begravningar Då en anhörig gått bort Anvisningar för begravningar Innehållsförteckning Då en anhörig gått bort................ 1 Begravningsarrangemangen............. 4 Begravningsplatser och begravningssätt.......5

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer