RÅDAPORTEN RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING NR ÅRGÅNG 29. Var rädd om din sorg!

Transkript

1 RÅDAPORTEN RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING NR ÅRGÅNG 29 rösta i kyrkovalet 20/9 trender på kyrkogården kom och sjung med oss! Var rädd om din sorg!

2 2 RÅDAPORTEN RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING RÅDAPORTEN NR Utkommer i 7100 exemplar, 4 nummer per år. RÅDA FÖRSAMLING Svenska kyrkan i Mölnlycke, Kyrkvägen 45, Mölnlycke info@rada.nu ANSVARIG UTGIVARE Lars T Gåreberg tel lars.gareberg@rada.nu REDAKTION Emma Hvitfeldt tel emma.hvitfeldt@rada.nu Elin Carlson tel elin.carlson@rada.nu TRYCK Prinfo Linderoths RÅDA FÖRSAMLING Reception Kyrkoherde Lars T Gåreberg Kh. sekr./kommunikatör Elin Carlson Informatör Emma Hvitfeldt Pastor Jan Wennergren Präst Anne Liisasdotter Präst Anders Jernbratt Präst Madeleine Forsberg Diakon Katarina Lidman Kykogårdsvaktmästare eller 09 Vaktmästare helger eller 09 Ekonomichef Roger Frantzich Kyrkomusiker/producent Anna-Lena Näsström Barn i Råda Ung i Råda Vuxen i Råda BESÖKSADRESS Råda församlingshem Kyrkvägen 45, Mölnlycke Tel , VI STÅR FÖR MATEN TILL Konferensen, festen, dopet, bröllopet... ÖPPET Mån-tors , fre och sön (även senare vid bokning). Lunch serveras: Mån-fre Uppståndelsens hopp Det kommer alltid olägligt. Jag har under mina 35 år som präst aldrig varit med om att ett dödsbud kom precis när de drabbade hade tid. På väg till jobbet, biljetter till teatern, en förestående resa, kvartssamtal i skolan, en kväll med gäster eller en förestående operation. Det är då polisen och prästen ringer på dörren, ber att få komma in och nästan handfast ber den ensamme eller berörda att sätta sig. Så kommer beskedet att den jag älskade och höll av inte längre finns. Man blir förbannad. Man frågar varför. Man gråter hejdlöst. Varför blev det ingen tid till förberedelse? Varför inget riktigt avsked? Det var så mycket mera jag ville säga. På en minut när har tillvaron slagits i spillror efter dörrklockans signal. Under allhelgonatiden uppmärksammar vi speciellt våra kära. Jag ser från prästgårdens fönster hur många besökare kommer under helgen och jag ser de många lyktorna som lyser. Det är svårt att tala om döden. Det gör ont att sörja. Jag försöker att inte älska någon, bara tycka om lite sa en deltagare i en samtalsgrupp för många år sedan. När jag frågade varför sa vederbörande att jag inte tror jag skulle klara av att sörja. Samtidigt kommer vi aldrig ifrån sorgens smärta. Den finns där i mindre portioner i vardagens besvikelser. Den framträder vid en separation eller en oönskad arbetslöshet. Som kyrka och församling har vi uppdraget att inte endast sköta kyrkogårdar. Vi har också en uppgift att ordna med begravning. När jag läser i statistiken att av de kring som dör i Sverige varje år, så är det tio procent som inte får någon begravning då blir jag orolig. Det är inte så att man underlåter begravningsgudstjänst eller borgerlig ceremoni för att det inte finns pengar utan för att man tycker det är obehagligt. Och det är obehagligt med en begravning men den är nödvändig för sorgens arbete. Vi gråter och hulkar, känner ångest dagarna innan och vet inte hur vi skall ta oss igenom. Men det går även om det är svårt. En begravningsgudstjänst eller en ceremoni är viktig för att jag dels skall kunna ta ett ordentligt farväl, dels för att jag kan få uttrycka min saknad. Det handlar också om människovärde att respektera den som är död. En begravning i Svenska kyrkan följer en viss ordning. Men det finns utrymme för variation. Jag tror det är viktigt med en bas som gör att vi mitt i smärtan känner igen sammanhanget. Sedan kan sörjande och präst också göra en personlig utformning i begravningsgudstjänsten. Ett dödsfall kan förmedlas via dödsbud. Det kan vara ett längre skeende där sjukhuset ringer eller någon somnar in lugnt och stilla under natten. Men det gemensamma är att vi får minnas och finna en form för detta. Kyrkogården ger också utrymme för olika alternativ. Vi planerar nu för en askgravlund som är ett alternativ mellan jordbegravning med kista och urnlund där askan sprids. I en lund sätter man upp en minnesplatta. Den tröst och det hopp som vi försöker förmedla i kyrkan det är uppståndelsens hopp. Jag tror att det finns en uppståndelse därför att Jesus uppstod på den tredje dagen och gav oss livet. Vi vet inte hur den nya tillvaron, dimensionen, ser ut. Men det är ett ljus att greppa om när allt är mörkt och svart. Denna tro är grundtemat vid varje begravningsgudstjänst. Och denna tro lämnar utrymme också för det personliga. Vi har ett gemensamt uppdrag att trösta och stötta när någon drabbas. Där orden inte räcker till får vi veta att kramen, blicken och närvaron är lika viktiga. Tillsammans kan vi ge en värme och skänka ett hopp. LARS T GÅREBERG DIN KYRKOHERDE

3 RÅDAPORTEN 3 Kort och gott konsert Förklädd Gud Söndagen den 18/10 kl i Råda församlingshem framför kören Råda Classical Förklädd Gud av Lars-Erik Larsson tillsammans med en mindre ensemble från GöteborgsOperan. Anna-Lena Näsström är dirigent. Biljetter 70 kr, 50 kr med Kyrkvärdet, 20 kr tom 18 år. Förköp i receptionen tel vinn boken: Tillsammansmat Tillsammansmat innehåller allt du behöver för att bjuda: billigt, snabbt, färgglatt, självklart, enkelt, mycket och kreativt. Mer än 200 recept - och tankar för stunden medan det puttrar, och ett och annat att prata om runt bordet. Vi lottar ut ett exemplar av boken Tillsammansmat bland de som skickar in ett boktips med motivering på max 10 ord. Vi kommer sedan att publicera boktipsen i kommande nummer. Skicka in ditt boktips på ett vykort tillsammans med ditt namn och adress eller lämna det i vår reception senast den 23 oktober. Råda församling, Tävling, Kyrkv. 45, Mölnlycke. Du kan också svara till info@rada.nu. Rätt svar i förra numrets tävling: Auschwitz, vinnare är Anita Paakkonen Ahl. Udo Tolly ställer ut målningar och träskulpturer i Råda församlingshem den 7 september till och med 5 oktober. Utställningen heter Här igen. Läs mer om Udo Tolly och hans konst på vår hemsida Välkommen! Psst... Julkonsert med sångerskan Jessica Andersson, Råda församlings körer samt musiker. Boka in den 8 december kl Biljetter släpps redan 21/9. konst Anders Markendahl Konstnär Anders Markendahl är autodidakt och har målat sedan studietiden. Han har ställt ut sina målningar runt om i landet och har under flera år hållt omtyckta föreläsningar om konst. Som konstnär försöker Anders Markendahl visa en ny verklighet snarare än djup och dokumentation. Han berättar om sin favoritkonstnär Cezanne som var banbrytande i sina försök att undvika djup och perspektiv. Något som var svårare sagt än gjort. Anders Markendahl visar ett urval av sina tavlor i Råda församlingshem 12 okt - 26 nov Han kommer bl. a. att visa delar ur Elins värld som handlar om en ensam person och utspelar sig i ett och samma rum. Elin brukar väcka många känslor. På frågan om vem hon är svarar Anders att hon kan vara jag som målar, men hon kan också vara du som frågar. Att måla en tavla är ett stort äventyr säger Anders. Härlften av intäkterna går till vårt biståndsprojekt på Filippinerna. Välkommen på vernissage måndagen den 12 oktober kl Vi bjuder på dryck och enklare tilltugg. På bild: Den vita skålen och Nätet

4 4 RÅDAPORTEN tema: Trender på kyrkogården K Kyrkogårdar kan berätta om svunna tiders ideal och samhälle men också om nutid. De ska bevaras och vårdas men samtidigt utvecklas. Individualism och miljömedvetenhet är trender som idag påverkar utformandet av begravningar. Ett rikt kulturarv Våra kyrkogårdar bär på ett rikt kulturarv från gångna tider och skyddas genom kulturminneslagen. Varje grav bär på en egen historia knuten till tid, ideal och teknik. De kan ge information om hur samhället sett ut förr. Exempel på detta är ett beslut Riksdagen tog i början på 1800-talet. Upplysningstidens nya kunskap om att träd renade luften och skulle kunna hindra smittospridning av sjukdomar ledde till beslutet att nya kyrkogårdar skulle uppföras utanför städerna och omges med stängsel och trädkrans. nen växte stenindustrin och variationsrikedomen var stor. Från 1920 och framåt påverkade funktionalismen och strängare regler till en större enhetlighet, det var ovanligare med gravar som stack ut formmässigt. Kremering tilläts i Sverige i slutet på 1800-talet men blev vanligt först under 1930-talet. Gravsättning i urnor istället för kistor tog mindre plats och därmed blev även vårdarna mindre. De första minneslundarna uppkom på 1960-talet. Idag är 7 av 10 begravda kremerade. De senaste åren har regelsystem ändrats och begravningslagen ger nu större frihet när det gäller utformning av gravplatser. Till exempel så har det mångkulturella Sverige börjat prägla kyrkogårdarna med foton och rikare utsmyckningar. Askgravlundar mindre anonymt Idag efterfrågas askgravlundar eller askgravplatser allt mer, enligt Staffan Lundstedt, kyrkogårdskonsulent på Svenska kyrkans Församlingsförbund. Många tycker att vanliga minneslundar är för anonymt och vill hellre ha en bestämd plats att gå till. En grav kanske inte är aktuellt på grund av tidsbrist Kort historik Från tidigt 1800-tal till mitten av seklet var det troligtvis vanligast med träkors eller ingen markering alls på gravar. De flesta hade helt enkelt inte råd att låta tillverka fina monument i sten. Gamla träkors har förmultnat och finns inte kvar idag. Stenvårdar tillverkades för hand. Under den industriella revolutioeller avstånd. En askgravlund är en plats där aska sprids. Anhöriga har möjlighet att vara med under spridningen och en namnplatta kan fästas på ett monument på platsen, exempelvis en mur eller en skulptur. En askgravplats är en typ av urnlund där gravarna blir personliga med hjälp av namnplattor på till exempel en sten på platsen där urnan grävts ner. Miljömedvetenhet och individualism Miljömedvetenhet och intresse för naturen ökar efterfrågan av grönare begravningar. Kyrkogårdar kan miljöcertifiera sig och kistor och urnor, tillverkade i Sverige, är det alltid. Natursten är populärt. Även personligt dekorerade gravar blir allt vanligare. Bildvariationen ökar och närmar sig den i begravningasannnonserna. Solar, fåglar och hundar är exempel på motiv som ses allt oftare på gravstenar, säger Christer Eriksson på C.E.B. Christer Eriksson Begravningsbyrå i Mölnlycke. En ökande trend är att sprida anhörigs aska i naturen. Den som vill sprida askan i vattendrag, skog, fjäll eller liknande måste först ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen. Ansökningarna är dock

5 RÅDAPORTEN 5 totalt sett fortfarande få och förra året var det ca som fick tillstånd. Utomlands används en del naturreservat som begravningsplatser, berättar Staffan Lundstedt. Även undervattenskyrkogårdar har uppkommit längs USAs västkust, där askan gjuts in i betong och kedjas fast på havsbotten. Man planterar vattenväxter på området som så småningom bildar ett rev. Pengar som kommer in används för att vårda naturen. Gravturism Ett växande fenomen är gravturism, att besöka platser där kändisar ligger begravda. På den välkända kyrkogården Père Lachaise i Paris vilar kändisar som Jim Morrison, Edith Piaf, Frédéric Chopin och Oscar Wilde. Prinsessan Dianas grav på släktgodset Althorp är en av Englands största turistattraktioner. På kyrkogårdarna i Göteborg vilar kända svenskar som Björn Afzelius, Ivar Arosenius, Karin Boye, William Chalmers, Hagge Geigert, Gunnar Gren, Sonya Hedenbratt och Viktor Rydberg. Elin Carlson Begravning Det är viktigt att ta farväl. Särskilt viktigt är det vid livets slutliga avsked - döden. Begravningsgudstjänsten i Svenska kyrkan fungerar som en ritual för avsked. Den kan bli en akt av kärlek till den avlidne. Prästen lyser frid över den avlidne och överlåter henne i Guds gemenskap och evig frid. Gravplats, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremoni betalas genom begravningsavgiften som alla betalar oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan är även kyrkans övriga tjänster gratis. Det kan vara bra att tala om för anhöriga hur man vill ha sin begravning och om man inte är medlem i Svenska kyrkan. I Råda församlings reception kan du hämta Mina önskemål vid livets slut - ett dokument för dig som vill planera tiden efter din bortgång. Ca begravningar äger rum i Sverige per år. Av dessa är ca 80% enligt Svenska kyrkans ordning. Allhelgona Under allhelgonahelgen minns vi på ett särskilt sätt de döda. Gravar smyckas med blommor och ljus. Allhelgonahelgen handlar också om uppståndelsen. Enligt kristen tro är döden inte slutet. Gud har lovat att låta oss uppstå så som Kristus uppstod. Allhelgonadagen infaller den 1 november men Alla helgons dag firar vi på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Alla helgons dag i Råda I år infaller Alla helgons dag lördagen den 31 oktober. Då är du välkommen till Råda församling. Vår personal finns på plats på kyrkogården. Av kyrkogårdsvaktmästarna kan du få hjälp med att hitta till olika gravar och få råd om planteringar och gravskötsel. På kyrkogården finns även försäljning av kransar och gravljus. Besökare bjuds på kaffe med dopp under hela veckan. Minnesgudstjänst Söndagen den 1 november kl inbjuder vi till minnesgudstjänst. De som mist en nära anhörig under året kommer att få en inbjudan. Läs mer om allhelgonahelgens program på baksidan under gudstjänster. Foto Jim Elfström/IKON

6 6 RÅDAPORTEN Sorgen har flera ansikten det gråtande det förtvivlade det bittra det tacksamma Sorgen är något att vara rädd om inte rädd för den ger oss liv och smärta den ger oss ångest och glädje den ger oss skaparkraft Sorgens ansikten måste finnas för att skänka oss frid och ro för att ge oss livets helhet för att ge oss kraft att leva helt för att såren skall läkas Var rädd om Din sorg den skall föra Dig framåt mot mål i fjärran mot rymder utan slut bort från död och förintelse Rolf Molander tema: Var rädd om din sorg H Händelser som förändrar våra liv kan präglas av stor lycka eller djup sorg. Vi i Råda församling vill finnas som en trygghet för dig vid alla situationer i livet. Guds omsorg omfattar oss alla, oavsett var i livet vi befinner oss. Katarina Lidman jobbar som diakon i Råda församling. Hon är van vid att möta människor i sorg och andra svåra situationer i livet. Hon berättar att vi ofta inte vet vad vi ska ta oss till när vi förlorar någon som står oss nära. Vi drabbas av overklighetskänslor. Vi kan också pendla mellan djupaste sorg och beslutsamhet att klara av saknaden. Fyra sorgfaser Katarina förklarar att man teoretiskt brukar tala om fyra faser som den sörjande genomgår - chock, förnekelse, bearbetning och nyorientering. Dessa faser beskriver bra hur en sund sorgebearbetning kan se ut. Men Katarina poängterar att några exakta mönster inte finns. Vi har alla olika sätt att sörja på och inget sätt är mer rätt än något annat. Tid att sörja Det är viktigt att tillåta sig själv att sörja, allt har sin tid. Man måste få gråta, vara arg, förtvivlad och kanske ibland även lättad. Katarina menar också att det är viktigt att inte isolera sig utan, i den mån man orkar, söka sig till människor som orkar lyssna. Det kan vara en vän, släkting, kollega, psykolog, diakon eller präst. Leva-vidare-grupp Det kan vara värdefullt att få möta andra i liknande situationer. Råda församling erbjuder Leva-vidare-grupp som är en samtalsgrupp med samtalsledare för personer som mist en anhörig. Gruppen består av 4-7 deltagare samt ledare. Gruppen träffas vid sex tillfällen samt en uppföljningsträff på ca två timmar varje Katarina, diakon gång. Ingen kan fullt ut förstå någon annans sorg, säger Katarina, men i en Leva-vidare-grupp kan vi erbjuda gemenskap och stöd i det som känns svårt. Kärlek till Gud Att bli sedd och bekräftad kan hela. Att se och bekräfta kan också hela. Det är kärleken till Gud och till människor som motiverar Katarina i hennes jobb som diakon. Samtal i Råda församling Om du behöver samtala med någon eller få annat stöd så är du välkommen att höra av dig till våra präster eller diakon. De är vana att möta människor i olika situationer och de har tystnadsplikt. Samtalen är kostnadsfria. Diakon Katarina Lidman nås på telefon eller via e-post katarina.lidman@rada.nu. Elin Carlson

7 RÅDAPORTEN 7 Kom och sjung med oss! M Musiken har en viktig funktion i Råda församling. Ett rikt och varierat utbud av musik erbjuds vid såväl gudstjäster som konserter. Körverksamheten engagerar 250 körsångare i alla åldrar. Barnen får vänja sig att stå på scen, sjunga solo och våga ta plats. Ungdomskören sjunger pophits och gospelklassiker. Vuxenkörernas repertoar rymmer allt från klassiska verk till jazz, visa och avancerad gospel. vuxenkörer Loud n Proud Loud n Proud är en kör för sångare som vill satsa lite extra. Kören har höga ambitioner och förutsätter att man har sjungit en hel del. Medlemmarna är år och sjunger mest gospel men även andra genrer. Kören har deltagit i gudstjänster och gjort fristående konserter runt om i Sverige samt i Genève och Prag. Kören repar på måndagar kl Barnkörer Råda Rookies Råda Rookies är för barn som fyllt fem men inte hunnit börja i åk 1. Kören har framfört flera musikaler, gjort egna konserter på olika spännande teman samt deltagit i familjegudstjänster. Kören repar på tisdagar kl Råda Rockers Råda Rockers riktar sig till barn i åk 1-3. Kören framför gärna både dagsfärska hits och gamla klassiker i såväl gudstjänster som diverse rock- eller schlagergalor. Kören repar på tisdagar kl Råda Rebels Råda Rebels riktar sig till barn i åk 4-6. De artistiska grunderna från först Rookies och sedan Rockers börjar här nå sin fulländning. Sångarna har en god scenvana och framför med glädje både låtar på engelska och svenska. Kören repar på tisdagar kl ungdomskör Råda Power Råda Power är församlingens kör för ungdomar mellan 14 och 20 år. Kören sjunger både nya pophits och stentung, klassisk gospel. Power har gjort resor till Hemsedal och Krakow. Kören repar på onsdagar kl Röster i Råda I Röster i Råda välkomnas stor sångarglädje och varierande sångarbakgrund. Kören profilerar sig med att mestadels sjunga svensk text och repertoaren är en blandning mellan Benny Andersson, gospelballader, mässor och jazzinspirerad musik. Röster i Råda ansvarar för de musikaliska inslagen i flera gudstjänster under året. De har också gjort konserter i bl. a. Genève och Lübeck. Kören repar på onsdagar kl Råda Classical Råda Classical är en relativt nystartad kör med klassisk profil. Kören repeterar inför ett projekt, vilket ofta innebär 5 repetitionstillfällen innan framförande. Råda Classical har haft förmånen att få samarbeta med en musikerensemble från GöteborgsOperan under ledning av Dieter Schöning. I höst, 18/10 framförs Förklädd Gud av Lars-Erik Larsson (För mer info om konserten se sid 3). Vill du vara med? Barnkörerna, Råda Power och Loud n Proud leds av: Kristian Hvitfeldt, tel , e-post kristian.hvitfeldt@rada.nu Röster i Råda och Råda Classical leds av: Anna-Lena Näsström tel , e-post annalena.nasstrom@rada.nu

8 8 RÅDAPORTEN Rosenmetoden - vårda ditt inre R Rosenmetoden är en mjuk kroppsbehandling och avslappningsmetod som berör på djupet och väcker minnen till liv. Den hjälper dig att komma åt känslor och händelser som du tryckt ner, hållit undan och glömt. I höst, 28/9 och 5/10, får Råda Kropp & Själ besök av Margaretha Haryana som just nu gör sin sista praktik innan hon är färdigutbildad i Rosenmetoden på Axelsons gymnastiska institut. Rosenmetodens grundare heter Marion Rosen, född 1914 i Tyskland. Hon var från början sjukgymnast och upptäckte under sina behandlingar att minnen väcktes till liv när patienter blev fysiskt berörda. Patienterna delade med sig av känsliga och traumatiska upplevelser. Utifrån den erfarenheten utvecklade hon Rosenmetoden. Idag är metoden utbredd i flera delar av världen. - När vi föds är vi fria, utan spänningar i kroppen. Livet formar oss och vi håller tillbaka våra känslor för att anpassa oss till vår omvärld. Det börjar redan som barn när vi kanske fostrats till att inte vara för glada, uppspelta eller arga. Ofta talar vi om för barn hur de ska svara: säg tack och säg hej. Barnet kan börja tvivla på sina egna känsloyttringar och istället ställa sig frågan Vad borde jag göra. Vågar vi inte uttrycka känslor så sväljer vi och lägger dem i kroppen. Undanträngda känslor kan leda till fysiska begränsningar som smärta i muskler och huvud eller depression, säger Margaretha. Kontakt med det inre själslivet Margaretha berättar att hon kom till Sverige från Polen när hon var 8 år. Eftersom hon inte hade språket kunde hon inte uttrycka sig och delge andra vad hon kände och tänkte. Hon lade på locket. Senare i livet gick hon på en provbehandling på Axelssons gymnastiska institut och efter den fanns det ingen återvändo. - Jag ville hitta redskap för att lära känna mig själv bättre, fundera kring mönster under min uppväxt och vad jag ville föra vidare till mina barn. Jag upplever att när jag är i kontakt med mitt inre så blir mötet med andra människor mer givande. Jag kan säga ifrån på ett behagligt sätt och jag har mod att be om hjälp. I kontakten med vårt inre själsliv får vi ett värdefullt möte, säger Margaretha. Ödmjukhet och trygghet i mötet En behandling i Rosenmetoden sker på massagebänk. De områden som inte behandlas täcks över med en filt. Det viktigaste i mötet med klienten, anser Margareta, är ödmjukhet och trygghet. Rosenmetoden ser på andningen och kroppen i tre dimensioner på bredden, längden och djupet. Där andningen inte kommer till uppstår spänningar. Terapeuten masserar inte utan lokaliserar spända muskler och ser var andningen rör sig fritt och var den hålls tillbaka. Hon får en uppfattning om vad klienten uttrycker med sin kropp. Terapeuten ställer sedan frågor och reflekterar över vad hon ser i kroppen. Det här görs för att öka klientens medvetande om sig själv. Många gånger kan man ha bearbetat sina känslor intellektuellt, men minnen finns kvar i kroppen. Det är först när man får en samstämmighet mellan kropp och medvetande som man får harmoni. - Genom att terapeuten håller eller visar på spänningarna blir du medveten om vilka muskler du spänner och att det finns en möjlighet till avslappning. I samband med det blir du ofta medveten om en känsla som kan grunda sig i händelser från förr. En reaktion på medvetandet tar sig uttryck i kroppen, andningen kommer in i det spända området, pulsen ökar, du kanske börjar gråta eller skratta. Det är ingen ny kunskap som kommer till dig vid en behandling utan det är förträngda minnen, både positiva och negativa, som väcks till liv. För att kunna släppa in nya positiva minnen behöver de gamla ofruktsamma bearbetas. När spänningarna släpper får du en djupare kontakt med dig själv och börjar se nya möjligheter, säger Margaretha. När behandlingen närmar sig sitt slut lämnar terapeuten rummet och du får ligga ensam, i lugn och ro. Du får vila, ligga kvar i dina känslor och känna att du orkar bära dig själv som person. Rosenmetoden fokuserar inte på klientens problem och erbjuder inte samtalsterapi som bearbetning av tragiska händelser. - Rosenmetoden har ingått i läkarteam i krigsdrabbade områden, exempelvis på Balkan. Krig leder ofta till att människor förtränger sina känslor. Det kan vara svårt att hitta en öppning till en människas inre liv. När kropp och själ är i harmoni med varandra, då sker mirakel. Jag har alltid varit övertygad om att tro är en kraftfull och kärleksfull källa, säger Margaretha. Emma Hvitfeldt

9 RÅDAPORTEN 9 andrum: Livets ljus Att kyrkogården är ett rum som betyder väldigt mycket för många människor, det blir särskilt tydligt vid allhelgonahelgen. Hundratals meter av gravar som blivit prydda med minnesljus skapar en alldeles speciell stämning. Seden att tända ljus på gravarna är inte så gammal, man tror att den kom i bruk runt 1920-talet med start i Stockholmsområdet. På den tiden hade Gustavsbergs porslinsfabrik många gästarbetare från Italien, och det tycks som att det var de som förde hit seden som nu blivit så förankrad att det skulle vara oerhört märkligt att inte se dessa tusentals ljuslågor på kyrkogårdarna. Att tända ljus har en lång tradition i kyrkans historia som går tillbaka på flera bibeltexter; i till exempel Johannesevangeliet säger Jesus att jag är världens ljus den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. I inledningen till Johannesevangeliets ges också en spännande variation på skapelseberättelserna och där står bland annat att ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det. Att gå längs en kyrkogård i allhelgonatid är som att bli omfamnad av en, som sagt, alldeles speciell stämning. Av liv och död, gammalt och nytt, då och nu. En stämning av eftertanke, tacksamhet och förstås sorg och saknad. I de långa raderna av ljuslågor finns tydliga spår både av de generationer som levt före oss och av de människor som levt tillsammans med oss, men som vi redan fått ta avsked ifrån. Just den här helgen har vuxit fram till att bli den helgen på året som vi samfällt minns och hedrar de döda. Om en nära släkting avlidit under året får man som anhörig i många församlingar inbjudan till en minnesgudstjänst i kyrkan. Då läses namnen på de avlidna upp under stillhet och bön och man tänder också ljus. Allhelgonatiden är ändå inte endast till minne över människor som avlidit. Det handlar även om mig själv, om mitt liv. Och förstås om hur jag förhåller mig till min egen död. Och detta, kan många gånger vara besvärligt, vi vet helt enkelt inte så mycket om vad som händer efter döden. Att vi tror på uppståndelsen till ett nytt liv efter att detta liv tagit slut, kan vara självklart för många, men fortfarande vet vi inte mycket om det nya livet. Men även om vi inte vet mycket, så vet vi i allafall något; det nya livet innebär ljus, ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det. Du kommen är av ljus en gång, till ljuset går du åter. Du går till Den som livet är och evigt dig i kärlek bär och evigt leva låter. Du lämnar en förgänglig del och går till Den som gör dig hel, i kärlek som ej gränser vet. Där är din Gud och evighet. Atle Burman Madeleine Forsberg En hälsning från Filippinerna Skolåret har startat för över 5 miljoner barn på Filippinerna. Andra veckan i juni öppnade Good Shepherd Diocesan School sina dörrar för nya och gamla elever. Eleverna möttes av kompetenta och engagerade lärare i en ny och ren miljö. Skolan erbjuder högre kvalitet och standard tack vare insamlade medel från Råda församling som möjliggjort den pågående renoveringen och tillbyggnaden av skolan. Barnvänligt är ett av ledorden. Skolans rektor Myla Raneses uttrycker hela personalens tacksamhet. Myla Raneses kommer till Råda församling i september för att bland annat få en inblick i hur vi jobbar i svenska skolor. Av de 20 stipendier som ges till elever vars föräldrar inte kan betala skolgången har hälften fått sponsorer. Ett stort tack till er! Det finns fortfarande 9 kvar som behöver stöd. Hör av er till Råda församling om ni känner att ni har möjlighet att hjälpa ett barn. För 800 kr om året kan du betala ett barns skolgång på Filippinerna. Följ samarbetet på Nya klassrum och elever på skolan i juni 2009

10 10 RÅDAPORTEN Marie Cedstrand (Moderata Samlingspartiet), Kent Drevhage (Kyrkans Vänner) och Lena Fogelquist (Arbetarepartiet Socialdemokraterna) är första namn på valsedlarna. Kyrkoval 20 september 2009 Den 20 september 2009 är det kyrkoval. Genom valet har alla som tillhör Svenska kyrkan och är över 16 år möjlighet att vara med och forma framtidens kyrka. Då väljs ledamöter till de styrande organen. Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar. I kyrkovalet väljs vilka grupper och personer som ska få förtroendet att på olika nivåer besluta om och företräda Svenska kyrkan. Vilka grupper har samma värderingar som du? Vilka har det inte? De förtroendevalda i kyrkan avgör frågor som påverkar människors vardag både i Sverige och internationellt. Några ska ta ansvar lokalt i församlingen eller samfälligheten, andra regionalt i stiftet eller på nationell nivå i Kyrkomötet. I höst ska det till exempel beslutas om Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten och om homosexuella par ska kunna gifta sig i kyrkan. I år kan man personrösta i större utsträckning än man kunnat i tidigare kyrkoval. På valsedeln kan man markera de tre personer som man helst vill se valda. På valdagen, den 20 september 2009, kan du rösta i Råda församlingshem kl samt Information om öppettider och lokaler finns även på röstkortet. Det går att förtidsrösta i Råda församlingshem, vardagar den 7-16 september. Tiderna är måndagar, tisdagar och torsdag kl , onsdagar kl och fredagar kl Det är också öppet lördagen den 12 september kl Förtidsröstning är också möjlig genom brevröstning. Information om brevröstning finns i församlingshemmet. Budröstning finns för den som är förhindrad att besöka vallokalen. Öppna förskolan Onsdagar Fredagar Välkommen till Öppna förskolan. Vi leker, pysslar, umgås och fikar. Varje onsdag är det musikstund med Kristian kl På fredagar serveras frukost för 25 kr per vuxen och 10 kr per barn. Öppna förskolan kostar 100 kr per termin. Höstens program startar vecka 35 och innhåller bl. a. Svampskogen och Änglar. Lillbonden Lillbonden är för barn mellan 4 och 6 år. Barnen får tillsammans med en av oss i personalen sköta om, fodra och lära sig mer om våra djur. I höst erbjuder vi Lillbonden vecka 38 och 40. Föranmälan senast veckan innan. Max 5 barn per grupp. Höstens program finns på Välkomna till Barnens miljöark hälsar Eva, Magnus, Mia, Anneli och Carro

11 RÅDAPORTEN 11 Vad tycker de olika grupperna? 1. Vad tycker ni fungerar bra i Råda Församling? 4. Vad ska Svenska kyrkan ha för roll i samhället, lokalt och nationellt? 2. Vad vill ni förändra? 5. Varför ska jag rösta på er i kyrkovalet? 3. Vilken är den viktigaste frågan i kyrkovalet? 6. Övrigt Moderata Samlingspartiet 1. Det otroliga utåtriktade arbetet. Att det finns ett brett register av verksamheter för alla åldrar. 2. I ett allt tuffare samhälle tycker vi att diakonin borde ha en större roll i församlingsarbetet. 3. Att värna om våra medlemmar, vår ekonomi och förmedla en kristen livssyn. 4. Vara en trygg plats att söka sig till för alla åldrar oavsett var i världen du befinner dig. Jobba för fred. Fortsätta vara en del i arbetet på våra företag. 5. För att vi vill värna om vår församling som en del i samhället. Medlemmarnas behov skall i stort styra församlingens arbete. Jag skall själv kunna välja i vilken församling jag vill vara medlem. Vi vill bevara vår kyrka och dess fina miljö samt utveckla församlingen vidare i en positiv riktning. Vi tycker också att det är viktigt att samarbeta med andra kyrkor och församlingar. 6. En stor uppgift för kyrkofullmäktige i framtiden är att jobba för att bibehålla en god ekonomi för att arbetet skall kunna fortsätta. Glöm inte att rösta den 20 september! Mer information om kyrkovalet finns på och Kyrkans vänner 1. Församlingen har en mycket kompetent personal och verksamhetsutbudet är rikt och passar alla åldrar. det är en öppen och inbjudande atmosfär och mötet med människor i livets olika skiften sker på ett medkännande och omhändertagande sätt. 2. Allt fler människor är idag andliga sökare. Det blir viktigare att söka sig mot de stora existentiella frågorna. Vår församling behöver känna sig utmanad att delta aktivt i människors sökande och visa vad kyrkan tror på. 3. Den allra viktigaste frågan är att visa att kyrkan och vår församling behövs, såväl för den enskilde som för samhället. 4. Kyrkan har sitt uppdrag från Gud och det är att vara nära alla dem som behöver beskydd och lider nöd (diakoni). Det är också att visa på den kristna trons möjligheter (undervisning). Vårt uppdrag är också att sprida vår tro (mission) och det handlar inte bara om att missionera, utan lika mycket om att gräva brunnar, bygga skolor och att ge av vårt överflöd. Så skall vi också tillsammans möta Gud (gudstjänst) och det ska vi göra ofta och regelbundet och i små och stora sammanhang. 5. För att vi är partipolitiskt obundna och vi har en lång erfarenhet av arbetet i kyrkofullmäktige i vår församling. Vi har också under åren visat på vår stora samarbetsvilja med andra grupper i fullmäktige. Vi tycker om att vara överens och vi satsar därför på samförstånd. 6. Vi vill gärna fortsätta med de uppgifter som nu ligger framför oss: Satsning på en utveckling av vår kyrkogård, med bl.a. en askgravlund. Uppfyllandet av våra åtaganden att bygga en skola i staden Lucban på Filippinerna. Projekteringen av en tillbyggnad av vårt församlingshem för att skapa bättre arbetsmöjligheter för personalen och utöka våra möjligheter att ta emot kurser och konferenser. Arbetarepartiet Socialdemokraterna 1. Vi tycker att Råda församling på ett positivt sätt tar del i det lokala samhället med en bra utåtriktad verksamhet. Vi är positiva till verksamheten vid församlingshemmet med bra lokaler att både bedriva egen verksamhet i och att hyra ut. Råda Kök & Kafé är bra liksom verksamheter för barn och unga. 2. Vi vill betona det sociala och diakonala arbetet för alla människor, men särskilt för dem som på något sätt lever mer utsatta än andra. Vi vill också att kyrkan är aktiva i internationellt hjälparbete helst i samverkan med systerkyrkor runt om i världen. I vår värld kallar vi detta för solidaritet. 3. Vi har en ökande ojämlikhet i samhället. Här kan kyrkan vara en viktig motkraft i ett nytt och mångkulturellt samhälle. Det handlar om att arbeta öppet och demokratiskt och att vara en mötesplats för människor med skiftande religiös bakgrund och att verka aktivt mot rasism, antisemitism och islamofobi. Det handlar också om att motverka klassklyftor i samhället genom att bredda utbudet av gudstjänster, konserter mm. 4. Vi vill att kyrkan skall förena goda kyrkliga traditioner med människors egna önskemål t ex genom att välkomna samkönade par att gifta sig eller att öka samverkan och mötesplatser för dem med en annan tro. En både lokal och nationell uppgift är också att vårda och hålla öppna alla kyrkans lokaler för alla, de utgör ett gott kulturvärde som tillhör hela folket. 5. Vi vill ha ett hållbart samhälle. Det är en viktig kyrklig uppgift att sätta barn, ungdomar och deras föräldrar i centrum. Om vi får din röst så lovar vi också att verka för att kyrkan i ännu högre grad blir en plats för socialt och ideellt engagerade genom att den skall ge professionellt stöd till människor som vill berika sitt liv med en meningsfull insats för alla. 6. När vi Socialdemokrater på nytt engagerar oss i kyrkopolitiken gör vi det därför att vi ser en fri kyrkas möjligheter och resurser som viktiga i lokalsamhället. Det är bra om politiker som verkar i kommunen också verkar i kyrkan. Därför blir en röst på våra kandidater särskilt värdefull.

12 hösten 2009 Alltid kl Föranmälan till Kerstin Lybner Nilsson på telefon eller Med Kyrkvärdet är träffarna rabatterade. Välkommen! 14/9 och 21/9 glädjens budskap Kyrkoherde Lars T Gåreberg berättar om Evangeliet som glädjens budskap. Efteråt ges möjlighet till samtal. 24/9 SENSOMMARNÄTTER Pianisten Bernt Wilhelmsson gästar oss med Stenhammars Sensommarnätter. Vidare, musik av Ravel och Chopin. 28/9 och 5/10 inspireras av rosenmetoden Vi gästas av rosenterapeut Margaretha Haryana som berättar om Rosenmetoden. Gudstjänster i Råda kyrka september Onsdag 2 Söndag 6 Söndag 13 Söndag 20 Söndag Vardagsmässa - Stillhet och tystnad mitt i vardagens brus, Anders Jernbratt. Sångare ur Röster i Råda. Lena Bengtsson - flöjt, Anna-Lena Näsström - piano och sångledare Mässa, Anders Jernbratt Mässa, Anne Liisasdotter Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter Mässa, Lars T Gåreberg Gudstjänst - Inte ens en grå liten fågel, kören Röster i Råda. Jan Wennergren. 8/10 MARIAPROGRAM Hon kommer utför ängarna - Mariamusik från medeltid till våra dagar. Helena Eks röst klingar som en kristallklar tjärn! 12/10 och 19/10 har du koll på höstmodet Klädbutiken Donna of Mölnlycke visar höstens nyheter för alla kvinnliga former, kroppar och smaker. 22/10 WIEN, WIEN NUR DU ALLEIN Mikael Holmlund, piano. Ikväll får vi lyssna till verk av Beethoven, Schubert och Strauss. 26/10 och 2/11 skapa din framtid Sara Östlund, coach i grupp- och personlig utveckling, håller en föreläsning varvad med övningar. 5/11 EN DUETT MELLAN FLÖJT OCH FÅGEL En konsert med musik för soloflöjt av bland andra E. von Koch, K. Rehnqvist och R. Rodney Bennett med inspiration från fågelsång. Cecilia Ekmark växlar mellan tvärflöjter i olika storlekar och använder sig också av liveelektronik. 9/11 och 16/11 julens blommor och paket Florist Shirley Hares visar säsongens härliga blomsterarrangemang och ger förslag på kreativ julklappsinslagning. 19/11 ÅRETS ROOKIE Jonathan Hiller debuterar i konsertsammanhang med pianoverk av bl a Schubert och Beethoven. här och nu Under fem torsdagskvällar träffar ni Lorella Strauss, leg massör och hälsokonsult. Varje tillfälle hänger ihop med nästa träff och innehåller föreläsning, reflektion, andningsoch meditationsövningar. Begränsat antal deltagare. Efter andra träffen finns inte utrymme för nybörjare. Tillfällena är 17/9, 1/10, 15/10, 29/10 och 12/11. oktober Söndag 4 Onsdag 7 Söndag 11 Söndag 18 Söndag 25 Lördag 31 november Söndag 1 Onsdag 4 Söndag 8 Söndag 15 Söndag 22 Lördag 28 Söndag 29 december Onsdag 2 Söndag Mässa - Tema änglar, musiker, Anne Liisasdotter Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter Vardagsmässa Familjegudstjänst på tacksägelsedagen, Anders Jernbratt. Kören Råda Rookies Mässa, Jan Wennergren Gudstjänst - Live high med körerna Råda Power och Loud n Proud. Lars T Gåreberg Mässa, Anne Liisasdotter Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter Minnesgudstjänst, Lars T Gåreberg, Anne Liisasdotter, Anders Jernbratt, Madeleine Forsberg och Jan Wennergren Vardagsmässa Mässa - Tema Hasse & Tage med kören Röster i Råda. Jan Wennergren Mässa, sångare, Anders Jernbratt Mässa, sångare och musiker, Madeleine Forsberg Luciakröning, Jan Wennergren Adventsgudstjänst, Röster i Råda och musiker, Jan Wennergren Sånggudstjänst med kören Loud n Proud och musiker, Lars T Gåreberg Vardagsmässa, Madeleine Forsberg Gudstjänst, Anne Liisasdotter Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter.