Begravning istället för dop

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begravning istället för dop"

Transkript

1 Begravning istället för dop Om begravningen av barn som föds döda eller dör i späd ålder. Karin Larsdotter Umeå universitet VT10 Teologi och religionsvetenskap Kandidatuppsats i historisk och praktisk teologi 15 hp Handledare: Thomas Girmalm

2 februari 1945 Graven är fortfarande öppen, man skymtar kistan på botten. Begravningen är över och följet har lämnat kyrkogården. Men så ber prästen om Guds välsignelse och den andra kistan sänks ner. Den är liten, inte mycket större än två skokartonger. Barnets pappa står bredvid men i övrigt är kyrkogården tom. När han har gått hem till den nyförlösta mamman och prästen till sitt, grävs graven igen och inte ett spår finns kvar av att där nere vilar ytterligare en kropp, inte bara den kvinna som har sitt namn på gravstenen. sommaren 1979 Det var någonstans här, en av gravarna här ska det vara. Men, jag minns inte. Jag minns inte En förtvivlad äldre kvinna hittar inte längre den plats där hennes förstfödda barn ligger begravd. Hans namn står inte att läsa på någon sten och de få som var med vid den enkla ceremonin lever inte längre. juli 2007 Graven är öppen och mullen är mörk på botten. Begravningen är snart till ända, följet har gått i procession från kyrkan. Så lyser prästen frid över den avlidna och kistan sänks ner. Den är liten, inte mycket större än två skokartonger. Det är morfar och farfar som håller i de svarta banden. Alla har hjälpts åt att bära kistan från kyrkan och när den sista sången tystnat går man till begravningslunchen. Kvar ligger alla blommor och gravvården går att läsa på långt håll: Norah Elvira Den här uppsatsen handlar om ett angeläget ämne, hur vi som kyrka tar hand om de som drabbas av den största sorgen, förlusten av ett litet barn. Barnet som begravdes 1945 var min morbror Olof. Kontrasten kunde inte vara större mot sommardagen 62 år senare, när min egen dotter begravdes enligt konstens alla regler. 1

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD, MATERIAL OCH ANGRÄNSANDE FORSKNING AVGRÄNSNING DISPOSITION BEGRAVNINGEN FRAM TILL MEDELTID TILL 1900 TALET Samhällets förhållningssätt Kyrkliga handlingar TALET FÖRSTA HÄLFT Samhällets förhållningssätt Kyrkliga handlingar UTVECKLINGEN FRÅN MITTEN AV 1900 TALET TILL 1980 TALET Samhällets förhållningssätt Kyrkliga handlingar BEGRAVNINGEN I 1986 ÅRS KYRKOHANDBOK ARBETET MED HANDBOKEN ALLMÄNNA KYRKOMÖTET ÅRS REVISIONSGRUPP KYRKOMÖTET BEGRAVNINGEN EFTER SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT KYRKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Exempel på litteratur Exempel på begravningar Kyrkohandboksgruppens förslag år Utvecklingen under 2000 talets första decennium BEGRAVNING ISTÄLLET FÖR DOP BEGRAVNINGENS FUNKTION OCH SYFTE BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTEN I PRAKTIKEN EN FÖRNYAD BEGRAVNING? AVSLUTANDE REFLEKTIONER SAMMANFATTNING KÄLLOR OCH LITTERATUR BILAGOR BILAGA 1 BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST II BILAGA 2 BÖNER BILAGA 3 GUDSTJÄNST VID BEGRAVNING AV BARN (ÖVERGRANS FÖRSAMLING) BILAGA 4 ANDAKT VID DÖDSBÄDD FÖR ODÖPT SPÄDBARN (SJUKHUSKYRKAN I LINKÖPING) BILAGA 5 SVENSKA PSALM 797, DU LILLA BARN 2

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Sommaren 2007 väntade vi vårt första barn. Som alla andra blivande föräldrar var jag förväntansfull och såg fram emot hur detta nya liv skulle förändra allt. Jag planerade mitt barns dop i tanken och såg framför mig hur det lilla knytet lyftes upp av prästen och välkomnades av församlingen. Det kom aldrig att ske. Vår dotter dog oförklarligt precis innan hon skulle födas och min man och jag kastades in en livslång resa där Psaltarens ord om den mörkaste dalen fick en ny betydelse och skriken i Rama för alltid kommer eka i mitt huvud. I den kaotiska tid som följde minns jag den lättnad som vällde över mig då jag insåg att det fanns en särskild ordning för begravningen, Begravningsgudstjänst II: Begravning för dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder. Detta hemska hade hänt förut och någon hade tänkt till och gjort en ceremoni precis för oss. Allt sedan dess har jag burit med mig en nyfikenhet kring denna gudstjänstordning, hur blev den till och varifrån kommer den? I efterhand har frågorna nyanserat och breddats men denna nyfikenhet utgör grunden till denna uppsats tillkomst. I Sverige förekommer varje år ca 700 fall där barnet antingen föds dött eller dör under/strax efter förlossningen. * Internationellt sett är detta en låg siffra, men förstås innebär det en oerhörd tragedi för de familjer som drabbas. Historiskt sett betraktades dödfödda barn som en ickehändelse i den mån att det inte fanns utrymme för avsked, bearbetning eller ritualer. Dessa barn, liksom de barn som inte hunnit döpas innan de dött kunde inte begravas i vigd jord, det var förbehållet de döpta. Det var inte bara ur kyrkans perspektiv dessa barn var ickepersoner, långt in på 1900-talet gömdes barnen undan och hamnade tillsammans med sjukhusets övriga avfall i förbränningsugnen. Det rådde konsensus om att det bästa för mamman (och pappan) var att inte vidröra, se eller ens känna till könet på sitt barn, utan hon uppmanades att snabbt lämna detta bakom sig och istället gå vidare. 1 Idag har vården gjort en totalomvändning och föräldrar som förlorar barn i magen uppmanas att hålla i sitt barn, ge det ett namn och inlemma det i familjen som en verklig individ, till * Ca 0,7% av de runt barn som föds i landet per år. (20 maj -10) 1 Lynn Åkesson, Mellan levande och döda (Stockholm: Natur och Kultur, 1997), s 157ff. 3

5 exempel genom registrering hos Skattemyndigheterna. 2 Kyrkan har också ändrat uppfattning. Från att under 1700-talet endast ägna de dödfödda en bön i kyrkohandboken finns i 1986-års kyrkohandbok en separat begravningsgudstjänst att använda. Sjukhuskyrkorna är involverade inte bara i begravningsgudstjänster för dessa barn, utan även namngivningsceremonier och välsignelseakter. 1.2 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att studera begravningen av barn som dör i späd ålder (det vill säga under graviditeten och snart därefter) med avgränsning till praktiker inom Svenska kyrkans med utgångspunkt i 1986-års kyrkohandbok (KH 86). Den syftar också till att diskutera begravningen i vår samtid. Uppsatsen har en deskriptiv och en konstruktiv del där jag vill beskriva och diskutera denna begravning. Den innehåller även ett jämförande element. För att uppnå mitt syfte har jag valt att utgå från följande frågeställningar: - Hur ser begravningsordningens utveckling ut fram till nuvarande ordning, KH 86? - Vilken funktion har begravningen och hur svarar den mot handbokens syfte? - Hur ser begravningen ut i praktiken och vilken teologi ger den uttryck för? - Hur kan begravningen komma att utvecklas? Med den första frågan vill jag undersöka framväxten av den särskilda gudstjänstordningen i KH 86 medan den andra fokuserar på begravningens funktion. Handboken ska visa på sin samtid, men också på kyrkans erfarenhet av Guds handlande med sitt folk genom historien 3. Jag vill därför undersöka hur begravningsgudstjänsten ger uttryck för denna önskan, det vill säga, vad säger den om samtiden och hur tolkas Guds handlande i det att små barn dör innan livet knappt hunnit börja? Den tredje aspekten jag vill studera är begravningens praktik. Hur används gudstjänstordningen och hur firas gudstjänsten rent praktiskt idag? Vilka uttryckssätt tar sig begravningen och hur ser teologin ut? Med andra ord, hur ger ordningen uttryck för kyrkans teologi kring små barns död? Finns det en teologi kring detta och har den förändrats? Slutligen vill jag även titta på hur förnyelsearbetet kan komma att se ut. Behöver ordningen utvecklas? Hur ser arbetet ut med att förnya handboken? Eftersom begravning inte är 2 3 Rune Klingertt, Liturgin som bekännelse (Stockholm: Verbum, 1989), s 10. 4

6 begränsad enbart till begravningsgudstjänsten, utan ingår i ett sammanhang som sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven 4 kan det bli relevant att titta på processen i ett större perspektiv och till exempel undersöka vilka andra riter kyrkan medverkar i, i samband med dessa dödsfall. Hur förhåller sig kyrkan till det ökade behovet från drabbade föräldrar att uttrycka sin sorg i ord och ritualer såsom namngivningsceremonier, ballonguppsläpp och ljuständning? Vilka teologiska konsekvenser har detta? Detta sammantaget hoppas jag kunna hjälpa mig att studera hur (utvecklingen av) begravningen kan förstås teologiskt och vilka eventuella konsekvenser det för med sig. Ämnesvalet torde vara av intresse för alla (blivande) kyrkomedarbetare då de förr eller senare kommer att möta föräldrar som förlorat små barn. 1.3 Metod, material och angränsande forskning Metoden består huvudsakligen av studium av källor där den nuvarande kyrkohandboken spelat en stor roll. Materialet rörande begravning av späda barn är magert varför en stor del av arbetet består i att utifrån mina frågeställningar redovisa och analysera källor och material. Äldre handböcker såväl som samtida och senare texter har studerats för att inhämta historisk kunskap om begravningens ställning i dåtid. (T ex Sven Baelters bok från 1838) Flera statliga utredningar (SOU), i första hand av 1968-års handbokskommitté och Revisionsgruppen -82, har använts för att följa arbetet med KH 86. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 5. Kyrkliga handlingar 5 innehåller ett första förslag till handboken med motiveringar. Bland dess bilagor ingår Döendet, döden och begravningsgudstjänsten 6 som är en ingående studie kring ämnet ur ett historisk, teologiskt och internationellt perspektiv skriven av Pehr Edwall. Band åtta i samma serie, Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Kyrkliga handlingar 7 innehåller ytterligare ett handboksförslag, samt teologiska motiveringar och remissyttranden. Givetvis har protokoll och övriga handlingar från Allmänna Kyrkomötet 1982 och Kyrkomötet 1986 studerats, då handboken behandlades. Annat material från Svenska kyrkan är artiklar från serien Tro & Liv och brev från Biskopsmötet. Utöver detta har litteratur och annat tryckt material använts i viss utsträckning, t ex häftet Livets skeden Begravning. Jag har 4 KH 86, s SOU 1981:65 6 SOU 1981:68 7 SOU 1985:46 5

7 använt kyrkohandböcker från 1811, 1892, 1942 och Jag har också tittat på det pågående arbetet med den kommande kyrkohandboken, där förslaget som kom 2000, Kyrkohandboksgruppens förslag till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, än så länge är den enda tryckta källan. Jag har även tagit kontakt med präster vid fem olika Sjukhuskyrkor via e- post för att inhämta kunskap om hur begravningen används idag. 8 Det finns naturligtvis ett stort material kring begravningar i allmänhet, sorg, död och ritens betydelse (t ex Ingrid Persenius och Jan-Olof Aggedals doktorsavhandlingar Omsorg och mänsklig värdighet. Teoretiska och empiriska perspektiv på förbättringsarbete i Svenska kyrkan med inriktning på begravningar (2006) respektive Griftetalet mellan trostolkning och livstydning. En pastoralteologiskt studie (2003) samt Unni Wiig-Sandbergs licentiatuppsats från 2006 Den nödvändiga riten? Om upplevelser av kvalitet i begravningsgudstjänsten. om hur begravningen upplevs kvalitativt) men påfallande lite material handlar om spädbarn. I synnerhet inom ramen för religionsvetenskap har ämnet om spädbarnsdödlighet lämnats obehandlat. Här följer en överblick av svensk forskning och material som direkt berör eller tangerar spädbarns begravning presenterade Astrid Andersson Wretmark sin doktorsavhandling Perinatal Death as a Pastoral Problem vid Uppsala Universitet. Den var och är fortfarande den enda huvudsakliga studie som gjorts från religionsvetenskapligt håll kring detta ämne i Sverige. Gunilla Löf Edbergs magisteruppsats Vad händer med livets rit i dödens rum? Några historiska och pastoralteologiska perspektiv på nöddopets/krisdopets betydelse och utformning från 2004, Uppsala Universitet, tar upp ett angränsande ämne. Vid Lunds universitet har Centrum för Teologi och Religionsvetenskap bedrivit forskning kring dödsfall och begravningar, där t ex Anna Davidsson Bremborgs doktorsavhandling Yrke: begravningsentreprenör (2002) nämner spädbarns begravningar. Inom samma forskningsprojekt finns Anna J Evertssons Gå vi till paradis med sång (2002) som studerar psalmens funktion vid begravningar. Ett av hennes kapitel analyserar psalmvalet vid två olika spädbarns begravningar. Svenska kyrkans eget material berör inte just denna begravning nämnvärt. Undantaget är Biskopsbrevet om begravningen från 2006 som tar upp ämnet. En skrift från Uppsala stift beskriver ett spädbarns begravning på 1990-talet i Livsnära De kyrkliga handlingarna i 8 Jag kontaktade Sjukhuskyrkan i Uppsala, Linköping, Göteborg (Östra sjukhuset), Umeå och Lund och fick svar från de tre förstnämnda. 6

8 församlingarna (red Rolf Larsson. 1996) och det finns visst stödmaterial, t ex böner skrivna för begravning av små barn, t ex i Lindström & Sverkström (red) Handbok för begravning (1987). Inom vårdvetenskapen finns mer material, t ex barnmorskan och professorn Ingela Rådestads doktorsavhandling från 1998 Att föda ett dött barn om moderns välbefinnande tre år efter födseln kom Säflunds An Analysis of Parent s Experiences and the Caregiver s Role Following the Birth of a Stillborn Child. Fokus i de vårdvetenskapliga källorna är naturligtvis inriktade på vården och kan endast i viss utsträckning användas i denna uppsats. Inom folklivsforskningen berör Lynn Åkesson ämnet en del, till exempel Mellan levande och döda (1997) och för ett historiskt perspektiv finns Louise Hagbergs verk från 1930-talet. Just detta verk har inte varit tillgängligt på biblioteket varför jag enbart använt det genom andra källor. Utöver detta finns en uppsjö av litteratur om sorg och material som riktar sig till anhöriga. Den förstnämnda kategorin fokuserar sällan på förlusten av små barn även om mycket som gäller sorg är allmänmänskligt. Stödmaterial fokuserar ofta på omvårdnad ur ett medicinskt/psykologiskt perspektiv. Spädbarnsfonden har gett ut visst informationsmaterial. Sammanfattningsvis tycks svensk forskning kring de teologiska frågor som ett dödfött barn kan väcka saknas. 1.4 Avgränsning Jag befinner mig i en svenskkyrklig kontext och om inget annat anges åsyftas detta samfund uppsatsen igenom då jag skriver kyrka. Uppsatsen tar inte upp begravningsgudstjänst I (det vill säga den ordinarie gudstjänstordningen) vilket innebär att det fortsättningsvis inte är nödvändigt att specificera vilken gudstjänst jag skriver om. Om inget annat anges syftar handboken på KH 86. Den medicinska termen för barn som dör före, under eller strax efter förlossningen är perinatal dödlighet *. Jag försöker undvika den termen på grund av dess kliniska klang och skriver istället om späda, nyfödda, dödfödda eller små barn. Jag tillämpar ingen åldersgräns, varken uppåt eller nedåt, men gör tolkningen att gudstjänsten främst är till för barn som är så små att de inte hunnits döpas, eller möjligen nöddöpts. Ur statens perspektiv räknas ett barn som barn om det föds vid liv, visar livstecken eller om det föds dött efter 22:a graviditetsveckan. I dessa fall folkbokförs födseln, i annat fall räknas det som * I denna definition räknas strikt talat endast barn in som dött inom en vecka efter förlossningen. 7

9 missfall. Svenska kyrkan har ingen nedre gräns för när ett barn/foster får begravas enligt aktuell gudstjänstordning. En graviditet varar normalt 40 veckor. Barn som föds före 37 fullgångna veckor räknas som förtidigt födda. Barn kan idag räddas tidigast efter 22 fullgångna veckor, men först kring 28:e veckan är överlevnadschansen högre än dödligheten. Med tanke på uppsatsens omfattning och den svenskkyrkliga kontexten har jag enbart använt mig av material från Sverige, även om det utomlands finns mer forskning inom området. Vad gäller förnyelsearbetet av handboken har jag enbart tittat på det tryckta förslag som presenterades Det har varit svårt att få tag på en sammanställning av remissvaren till detta förslag, troligen för att arbetet med handboken lades om efter att svaren presenterats. Uppsatsen ämnar till att svara på avsaknaden av övergripande studier av begravningen. Utifrån uppsatsens syfte har därför jag begränsat min studie till ordningen, formuleringar och vissa symbolhandlingar. Detta innebär att flera områden inte fått den fördjupning en fullständig teologisk analys kräver. Jag har t ex inte fördjupat mig i psalmer som används vid små barns begravningar, trots att musiken utgör en viktig del av gudstjänsten. En fördjupning av de bibeltexter som förekommer i samband med begravningen, och böner som ligger utanför ordningen överlåter jag likaså till någon annan. Dessa delar av gudstjänsten är dessutom inte specificerade av handboken, utan väljs av prästen/anhöriga, vilket innebär att faktiska begravningar måste ligga till grund för en sådan analys. I denna uppsats är utgångspunkten ordningen i handboken med generella exempel från verkligheten. 1.5 Disposition Efter detta inledande kapitlet ger nästa kapitel, Begravningen fram till 1986, en historisk genomgång av begravningen fram till slutet av 1900-talet. Det är indelat i tre avsnitt med två underrubriker vardera. Kapitlet börjar i medeltiden och redogör för hur begravningen och förlusten av spädbarn uppfattades i samhället och vilka kyrkliga handlingar och regler som förekom talets första hälft behandlas i nästa avsnitt utifrån samma underrubriker varpå kapitlet avslutas med en beskrivning av samhällets förhållningssätt från 50-talet till 80-talet och något kort om kyrkan under samma tid. 80-talet kan ses som en brytpunkt både i samhällets förhållningssätt och i kyrkans sätt varför kapitlet slutar här. Med denna tillbakablick vill jag visa hur attityder i samhället i stort och kyrkans teologi förändrats genom tiden. Referenser till samtiden sätter in begravningen i en större bild och skapar en förståelse för hur kyrkan utformat gudstjänsten. 8

10 Det tredje kapitlet ägnas helt åt begravningsgudstjänsten enligt 1986-års kyrkohandbok. Redan 1968 påbörjades arbetet med den nya handboken och kapitlet skildrar arbetet med att utforma och besluta om handboken genom att redovisa de olika förslag som lades fram och debatterades under remissrundor och på kyrkomöten. Just denna kyrkliga handling behandlades på Allmänna Kyrkomötet 1982 och Kyrkomöte På det sistnämnda mötet fastställdes nuvarande ordning, vilken även redovisas i kapitlet med en kort kommentar. Nästa kapitel, Begravningen efter 1986, tar vid där det andra kapitlet slutar och undersöker hur utvecklingen sett ut de senaste två decennierna. Här beskrivs hur föräldrarnas roll ändrats, hur vården förhållit sig och hur bemötande ser ut idag. Avsnittet tar också upp något om hur förlusten av små barn bemöts i nuvarande samhällsklimat. I kapitlets andra del redogör jag för kyrkans förhållningssätt sedan den nya handboken antagits, vad gäller forskning, litteratur och praktiker. Innehållet i kyrkohandboksförslaget redovisas tillsammans med flera exempel på små barns begravning. Slutligen tas Biskopsbrevets råd om begravning upp och nya religiösa uttryck/ritualer nämns. Genom att beskriva hur samhällsattityder ändrats och hur Svenska kyrkan arbetat med frågan vill jag relatera gudstjänsten till nutiden. Det avslutande kapitlet Begravning istället för dop, diskuterar och analyserar uppsatsens innehåll utifrån frågeställningarna i kapitel ett. Det första avsnittet tittar på begravningens funktion och syfte, bland annat i relation till handbokens syfte. Här diskuteras hur Guds handlande kommer till uttryck och begravningens funktion som rit. Följande avsnitt relaterar till hur begravningen går till i praktiken utifrån sjukhusprästers erfarenheter och exempel i tidigare kapitel. Här diskuteras även frågan om kyrkans teologi kring små barns död. I det tredje avsnittet resonerar jag kring hur begravningen kan komma att se ut i framtiden och diskuterar hur kyrkan ska förhålla sig till de anhörigas önskemål om begravningens utformning. Sist i kapitlet kommer en avslutande diskussion som sammanfattar arbetet genom att peka på en rad frågor som uppsatsen väckt. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning. 9

11 2. Begravningen fram till Medeltid till 1900 talet Samhällets förhållningssätt 9 De äldsta uppgifter jag har kunnat hitta om den tidiga begravningsseden av barn (bortsett från arkeologiska källor) refererar till medeltiden då ett dödfött barn inte ansågs kunna begravas på kyrkogården/i kyrkan eftersom det inte var döpt. Det samma gällde för barn som dog innan de hunnit bli döpta. Denna övertygelse var så stark att om det ändå hände var kyrkan tvungen att återinvigas eftersom den blivit oren av det odöpta barnet. Det var till och med tveksamt om en gravid kvinna kunde begravas, eftersom barnet i hennes kropp inte var döpt. (Längre ner i Europa ledde detta till att barnet skars ut och begravdes utanför kyrkogården, medan man i Norden betraktade barnet som del av kvinnans kropp.) Efter reformationen mildrades inställningen och gradvis ändrades kyrkans hållning så att det dödfödda barnet kom att behandlas som levandefödda odöpta. Åkesson påpekar att lika länge som kristen och förkristen tradition förbjudit odöpta/ickenamngivna barn att begravas på samma sätt som andra, har reglerna trotsats. Små omärkta trälådor med foster och barn har hittats vid renoveringar och utgrävningar av gamla kyrkor och pekar på hur föräldrar visat sin kärlek för de små förlorade liven genom att gömma dem på helig mark eller smuggla in dem i kyrkor. Det hände också att barnet las i famnen på en vuxen avliden som skulle ha till uppgift att lämna barnet till Gud. 10 Det finns även berättat hur präster frångick regelverket och smög ner det döda barnet i vigd jord i samband med någon annans jordfästning. En bok från 1800-talet berättar hur foster och misfödsel längre tillbaka i tiden i hemlighet begravits på kyrkogården 11. I de familjeporträtt som återfinns i gamla kyrkor och blev vanliga på 1600-talet, s k epitaf *, återfinns dödfödda och odöpta barn. Exempel på detta finns i Visby och Västerås. 12 Detta till trots ansågs det länge vara förenat med olycka och skam att föda ett dött barn, snarare än ett 9 Detta avsnitt bygger i stort på Lynn Åkessons redogörelse på s 156f, 200 i Mellan levande och döda (1997) där hon citerar Londos 1995:51 (se även Bringéus 1964 och Bolstad Skjelbred 1994:56f i). 10 Caroline Krook under ett seminarium 15 februari Sven Baelter, Historiska anmärkningar om Kyrko-Ceremonierna (Örebro: RM Lindhs Boktryckeri, 1838), s 565. * Detta får mig att associera till träsniderierna på porten till Scharinska Villan i Umeå, där en blomsterknopp sägs symbolisera ägarens barn som dog i späd ålder. 12 Astrid AnderssonWretmark Perinatal Death as a Pastoral Problem (Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1993), s 26,

12 levande fullgånget barn. I början av 1800-talet fastslogs sorgetiden för ett barn som dör före sin 15-årsdag till sex veckor och för äldre barn och barnbarn, tre månader. Dödfödda nämns inte. 13 I övrigt är det svårt att hitta referenser till hur man reagerade på små barns död Kyrkliga handlingar Vad gäller kyrkans förhållande till dessa små barn kan man i en historisk redogörelse från början av 1800-talet läsa hur begravning av odöpta och dödfödda barn kategoriseras som de mindre hederliga, till skillnad mot de hederliga. Ännu längre ner i rang var de mindre nesliga och minst nesliga. Mördade oäkta barn (vilka man kan misstänka var spädbarn) fick enligt 1571 års kyrkolag inte begravas på kyrkogården men 1686 ändrades detta så att de fick begravas avsides på kyrkogården. Att de skulle ligga avsides var icke för barnet skull, utan föräldrarne til wanära, och androm till warnagel 14. Enligt Åkesson nämns dödfödda barn först 1731 i ett förslag till den nya kyrkohandboken medan Baelter tycks mena att kyrkolagen från 1571 även innefattade dödfödda när den talade om odöpta barns begravning. 15 Dittills hade anvisningar bara funnits för odöpta (levandefödda) barn. På 1500-talet fick dessa barn begravas på kyrkogården, men prästen fick inte medverka. Detta ändrades successivt och enligt 1686-års kyrkolag fick de inte bara begravas på kyrkogården utan prästen fick vara med och kasta mull och läsa en bön. Kyrkohandboken från 1693 lägger till att han även ska läsa Fader vår och välsignelsen. I slutet av 1700-talet görs ingen skillnad mellan dödfödda och levandefödda odöpta barn utan båda kategorier ska begravas i stillhet. Till skillnad mot begreppet idag, innebar i stillhet att varken klockringning, procession, sång eller liktal/griftetal fick förekomma. Med andra ord, samma förfarande som för brottslingar och självmördare. 16 Under 1800-talet tar kyrkohandboken upp spädbarnsdödligheten inte bara vid begravning utan även vad gäller kyrktagning, det vill säga det sammanhang då en kvinna som fött barn välkomnades tillbaka till kyrkan. I en not påpekas att i de fall barnet har dött eller om omständigheterna annars är sorgliga kan stora delar av den föreskrivna bönen uteslutas. Det 13 Baelter, Laur. Paulinis anmärkning på kyrkolagen i Baelter, Baelter, Åkesson, 156f 11

13 vill säga biten om att föröka sig och ge tack. 17 Om begravningen står följande: Vid dödfödda och odöpta barns begrafning, säger presten, under det han med skoflen tre gånger kastar jord på liket: - Af jord är du kommen. Jord skall du åter varda. Jesus Kristus, vår frälsare, skall dig uppväcka på den yttersta dagen. Derefter läses Fader vår m.m. och välsignelsen. Kyrkohandboken 1811, s 184 I nästa handbok (1894) har en särskild bön utarbetats för mammor som fått dödfödda barn eller vars barn dött innan kyrktagningen 18. Begravningen har blivit mer omfattande och består nu av: Bön Skofvel (överlåtelse) Fader vår Välsignelse Bönen är nyskriven och kom att användas under större delen av 1900-talet, eftersom 1942-års handbok endast gör en mindre språklig revision av den, se nästa avsnitt talet första hälft Samhällets förhållningssätt Trots att vi nu börjar närma oss vår tid såg samhället väldigt annorlunda ut för dryga 100 år sedan. I början av förra seklet var nämligen barnadödligheten så stor att det vanligt att nygifta par valde en familjegrav för att ha en plats för de spädbarn man förmodades förlora 19. Trots att det var så vanligt tycks denna förlust inte varit något man talade om öppet och även om begravningen fick större utrymme i den nya handboken i början av 40-talet skulle döden i det närmaste smusslas undan. I en artikel 1945 konstaterar teologen Olov Hartman att anhöriga i regel inte är närvarande vid sina spädbarns begravningar, det fanns ingen sed att följa så små barn till graven. Han ifrågasätter detta och menar att föräldrarnas känslor hämmas av samhällsklimatet, där modersinstinkten fått träda tillbaka för andra krafter, och [ ] 17 KH 1811, fjärde upplagan, s KH 1894, 1907-års upplaga, s 169f. 19 SOU 1979:22, s

14 människovärdet undergått inflation 20. Han konstaterar krasst att det är svårt för en genomsnittssvensk att bryta denna konvention och kanske har han mer rätt än han anar, för det kom att ta fyrtio år innan det var vanligare att föräldrar närvarade än inte. Hartman hade själv fått ett dödfött barn ett par år tidigare. 21 I takt med samhällsutvecklingen institutionaliserades barnafödande alltmer där läkaren kom att bli den stora experten. Samhället tog större plats och gick in och pekade ibland med hela handen (tvångssterilisering, barnhem, adoption). I de fall barnet inte överlevde förlossningen var det naturligt att försöka skydda mamman genom att skona henne från det döda barnet. Med detta sagt är det lätt att tänka att man inte tog så allvarligt på dödsfallen eftersom de var så vanliga men det är inte hela sanningen. Det finns uppgifter om faran av att sörja för mycket, vilket tyder på att många lät sorgen ta den stora plats vi idag kanske anser att den bör ta. En anledning till att det ansågs farligt att sörja för mycket/för länge var att det störde de dödas glädje i himlen. 22 * Kyrkliga handlingar I kyrkohandboken från 1942 finns det fortfarande en ordning för kyrktagning av kvinnor som fött barn även om det redan nu var rätt ovanligt att den genomfördes. Här finns även en alternativ bön att använda om barnet var dödfött eller inte hunnit döpas. Späda barn begravdes ofta i samband med en annan begravning och kunde gravsättas tillsammans med en (främmande) vuxen. Ordningen följer i stort 1894 års, men med vissa språkliga ändringar och inleds med följande bön: Käre vänner. Vi nedlägga här i Guds åker ett sädeskorn, stoftet av ett litet barn, vars liv så tidigt slocknat. Herren har därmed visat oss att hans tankar icke äro våra tankar. Men vi veta att hans vägar, om än för oss obegripliga, likväl äro godhet och sanning, och att han i faderlig huldhet låter sig vårda om alla sina verk. Därför må vi ock vara 20 Olov Hartman Stormvarning (Helsingfors; Finska Missionssällskapet, 1948), s Hartman Stormvarning, 84ff samt Olov Hartman Klartecken (Ystad: Rabén Sjögren, 1977), s Hagberg (1937:148) i Åkesson, 154. * Dessa tankar lever kvar än idag, t ex berättade prof D Louw vid Stellenbosch University i mars 2005 om mamman som fått veta att hon inte fick gråta över sitt döda barn eftersom varje droppe föll som regn över barnet som försökte klättra upp på stegen till himlen. Först om mamman slutade gråta skulle barnet komma till himlen. I den uppsjö av sorgedikter återkommer också en variant av temat, med viss tröst av typ gråt inte mamma, jag var tvungen att gå. 13

15 förvissade om att ej heller detta späda barn är förgätet inför honom. Till hans outgrundliga kärlek sätta vi vårt hopp. Hans namn vare lovat i evighet. Amen. Kyrkohandboken 1942, s 262 Bönen följs av Överlåtelsen där den vanliga formuleringen Av jord är du kommen... kan bytas ut till Herren gav, och Herren tog. Välsignat vare Herrens namn. Liksom vid tidigare ordningar avslutas riten med Fader vår och Välsignelsen. Det finns även ett tillägg om att denna bön även kan användas vid jordfästning av barn som dött i mycket späd ålder. 23 Inledningen av Bönen tyder på att dessa begravningar fortfarande ägde rum på kyrkogården, vilket periodvis även gällt för andra begravningar Utvecklingen från mitten av 1900 talet till 1980 talet Samhällets förhållningssätt Nu befinner vi oss bara ett femtiotal år tillbaka i tiden men fortfarande betraktades förlusten av ett barn vid födseln närmast som en icke-händelse. Sorgen fick inget utrymme utan skulle tryckas undan. Barnafödande var något kliniskt och om man visste att barnet var dött, var det vanligt att mamma sövdes inför förlossningen och råddes att snarast möjligt glömma och istället försöka få ett nytt barn. På 60-talet är psykiatrikern Johan Cullberg bland de första i världen som genomför en studie om kvinnor som förlorat sina barn i samband med förlossningen. Han konstaterar att skuldkänslor är väldigt vanliga och att en tredjedel av de 56 kvinnorna i studien lider av symptom som är av mer än normal sorgekaraktär. 25 Under följande decennium tycks något hända. Från att det 1965 var ovanligt att föräldrarna var med vid begravningen, verkar föräldrar närvara vid nästan hälften av begravningarna i början av 70-talet, även om prästen, musikern och vaktmästaren fortfarande oftast var ensamma. I slutet av decenniet har andelen föräldrar som är med på begravningen ökat till två tredjedelar. 26 En anledning till förändringen är ökad insikt om kriser och vikten av att konfronteras med det inträffade. Cullberg presenterar sin kristeori 1971 vari verklighetskonfrontation lyfts fram som viktigt för sorgeprocessen. 27 Andersson Wretmark ägnar ett 23 KH 42, s Andersson Wretmark, Johan Cullberg Kris och utveckling (Stockholm: Natur och Kultur, 1975 (2003)), s Andersson Wretmark, 31, Andersson Wretmark,

16 kapitel i sin avhandling om föräldrarnas förnekelse av det inträffade och konstaterar att en majoritet av föräldrarna förnekade eller förminskade förlusten, troligen för att försöka minska sorgen. Bland de som konfronterades med det inträffade i högre utsträckning, till exempel genom att se barnet eller närvara vid begravningen, tycktes förnekelsen vara något mindre presenteras en statlig utredning om barn och döden där man i vaga ordalag påpekar att föräldrar bör ges möjlighet att se sitt dödfödda barn och att tanken på att närvara vid begravningen bör väckas. Man konstaterar samtidigt att för många föräldrar är det svårt att förstå att ett dödfött barn måste begravas och att det för en del kan kännas motbjudande. 29 Utredningen bygger på en ny studie om barn som dör kring förlossningen och deras föräldrar där läkare och kuratorer vid Huddinge sjukhus arbetat med att skapa rutiner och riktlinjer för omhändertagandet vid dessa dödsfall. I deras undersökning deltog en majoritet av föräldrarna på begravningen och de flesta upplevde den positivt, att den förtydligade vad som hänt och innebar en avslutning. 30 De ansvariga för studien var mycket tydliga med vikten av att konfronteras med vad som hänt och att: Utan direkta påtryckningar förefaller begravningen ofta vara en så viktigt episod att man bör försöka stimulera föräldrarna att deltaga. Många föräldrar har i efterhand sagt oss att de upplevde begravningen som ett tillfälle då de slutligen förstod att de fått ett barn och detta barn dött. Även om sorgearbetet inte på något sätt har avslutats tycks begravningen markera slutet på den omedelbara och mest kaotiska perioden efter barnets död. 31 Råden som författarna ger understryker att en individuell begravning ska erbjudas och att föräldrarna ska uppmanas att delta. Genom att vara med på begravningen visar man för omgivningen att barnet verkligen är ett barn, på samma sätt som att barnet blir mer verkligt då man ser det och namnger det. 32 Forskning och riktlinjer till trots tycks tysthetens kultur i mångt och mycket fortsätta råda inom vården ända in i slutet av århundradet publiceras en artikel i barnmorskeförbundets tidskrift Jordemodern för första gången om barn som dör kring förlossningen och den visar på att det i början av 80-talet inte var självklart att få se sitt 28 Andersson Wretmark, 121ff. 29 SOU 1979:22, s 30, Berg et al i SOU 1979:22 s Berg et al i SOU 1979:22 s Andersson Wretmark,

17 barn, än mindre röra vid det. 33 Samtidigt (1986) bildades den första nationella stödföreningen för de som förlorat små barn, Föräldraföreningen för Plötslig Spädbarnsdöd *. Även om det tidigare förekommit artiklar om förlusten av spädbarn (t ex en artikelserie i DN ) beskriver initiativtagarna till bildandet av stödföreningen hur de bröt ett tabu då de i riksmedia gick ut och pratade om små barns död Kyrkliga handlingar Vad gäller kyrkan under denna tid får vi återvända till 1942-års handbok eftersom det var den ordningen som används vid begravningarna i denna tidsperiod. Även om ordningen var uppskattad när den kom blev den snart inaktuell då de flesta begravningar kom att äga rum i (sjukhus)kapell snarare än på kyrkogården. Den inledande bönen syftar ju på hur barnet sänks ner i jorden Vi nedlägga här i Guds åker ett sädeskorn och Andersson Wretmark antyder att många sjukhuspräster lät bli att använda denna bön. 36 Även om prästen ofta var ensam på gudstjänsten kan man tänka att orden fanns vara opassande, i synnerhet under 70-talet, då det blev allt vanligare att föräldrarna närvarade. Samtidigt började kyrkans folk reagera på de rutiner som fanns (eller snarare saknades) kring barnens begravningar. Bland de riktlinjer som nämndes i föregående avsnitt poängteras vikten av att hålla individuella begravningar, vilket alltså innebar att det förekom massbegravningar: I gravkapellet låg nio barn i formalin i en plåtlåda övertäckt med en grön duk. De skulle begravas. Just den här gången skulle ett föräldrapar vara med, vilket var mycket ovanligt. Jag var tvungen att låtsas som det bara var deras barn i plåtlådan. Det var mycket obehagligt. Sjukhuspräst Astrid Andersson Wretmark 37 Det var upplevelser som denna som gjorde att sjukhuspräster kom att spela en stor roll i att begravningen förändrades. De nya formuleringar som presenteras i den alternativa ordning till handboken som kom 1982, var kanske inte helt nya, utan torde bygga på sjukhusprästers 33 Ingela Rådestad När möte blir avsked (Stockholm, Almqvist & Wiksell, 1988 III ), s 8. * Idag heter föreningen Spädbarnsfonden. 34 G Karlsson, Förr skulle man glömma, nu ska sorgen bearbetas, Dagens Nyheter 9-11 mars 1983, s Ingela Bendt, Ett litet barn dör Ett ögonblicks skillnad (Stockholm: Verbum, 1997), s Andersson Wretmark, Bendt, s

18 erfarenheter och egna formuleringar. Jag återkommer till arbetet med den nya handboken i nästa kapitel. Av denna redogörelse kan man konstatera att från att ha varit en undanskymd handling som förväntades tas om hand av personal och präster på ett smidigt och diskret sätt, började både vårdens, allmänhetens och kyrkans förhållningssätt till små barns död och begravning ändras under 1900-talets andra hälft. Ett intressant faktum är att Sverige genomgick stora samhällsförändringar med ökad urbanisering under samma period. 38 De stora förändringarna inträffade dock i slutet av seklet vilket följande kapitel kommer visa. 38 Andersson Wretmark,

19 3. Begravningen i 1986 års kyrkohandbok 3.1 Arbetet med handboken Tillkomsten av KH 86 var en process som pågick i nästan tjugo år. Redan 1968 tillsattes en kommitté som påbörjade arbetet med den nya kyrkohandboken och under 70-talet la den fram delbetänkanden som remitterades och vidarebearbetades. Försöksverksamhet av handbokens gudstjänster inleddes tidigt i kommitténs arbete men på grund av otydlighet inkluderades inte de kyrkliga handlingarna i detta arbete. 39 Nya ordningar för dessa prövades därför först under vintern 1979/1980 och utvärderades i en rad betänkanden varav SOU 1981:65 Kyrkliga handlingar och SOU 1981:68 Döendet, döden och begravningsgudstjänsten är av intresse här. Den sistnämnda är en utredning om begravningsgudstjänsten av Pehr Edwall (SOU 1981:68) där begravningen belyses i ett historiskt och internationellt perspektiv. Samtliga betänkande skickas ut på en omfattande remissomgång följande år och behandlades på Allmänna Kyrkomötet 1982 då en ny handbok antas på försök samtidigt som en ny grupp tillsätt för att med nya ögon titta på det framtagna materialet, 1982-års Revisionsgrupp. De avslutar sitt arbete 1986 då kyrkomötet antar den slutgiltiga versionen av handboken. I sin utredning tar Edwall upp kopplingen mellan dopet och begravningen och menar att nyare begravningsritualer har ett starkt uppståndelsens påskmotiv. Genom kroppens död fullbordas dopets skeende och döden är besegrad. Döden blir en tjänare för den kristne på så vis att den hjälper henne att slutgiltigt dö från det gamla och uppstå till det nya livet. 40 Begravning av barn nämns dock inte även om en särskild ordning med för begravning av dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder finns med i SOU 1981:65. Ritualet ser ut som följer: 39 Klingert, SOU 1981:68, 7. Inledning Psalm Inledningsord (tre alternativ) Bön (tre alternativ) Guds ord Textläsning Griftetal * Överlåtelsen Begravningsorden (två alternativ) Fader vår 18

20 Psalm Bön Avskedstagandet Slutönskan Välsignelseord Psalm 1968-års handbokskommitté 41 Jämfört med dittillsvarande ordning har riten utvecklats till att mer likna en vanlig begravningsgudstjänst genom tillägget av psalmsång, textläsning med griftetal samt avskedstagande. Den har också fått helt nya inledningsord och en extra bön mot slutet. 3.2 Allmänna Kyrkomötet 1982 Detta förslag blir under Allmänna Kyrkomötet 1982 föremål för mycken debatt. Eftersom detta är nästintill den enda dokumenterade diskussionen kring begravningens ordning följer här ett referat av debatten. Begravningsgruppens ordförande biskop Lars Carlzon som håller öppningsanförandet i vilket han citerar Pehr Edwall om begravningens syfte: Kyrkans begravningsakt måste vara så vid, att den kan uppfattas som ett svar på även de vaga religiösa förväntningarna, så mänsklig och varm, att den kan kännas som en mänsklig tröst och omvårdnad, så ljus, att den inte gör sorgen svartare och tyngre att bära. På samma gång måste kyrkans begravningsritual ge klart uttryck åt den kristna synen på döden, uppståndelsen och det eviga livet. Det är uteslutet, att kyrkans ritual skulle kunna stanna vid döden, saknaden och minnet. Det måste kasta evighetens ljus över dessa mänskliga fakta och vittna medmänsklighet, fast och varmt, om det som kan förvandla döden och göra den till evighetens port: Kristi död och uppståndelse, den kristnes förening med honom genom dopet och tron, hoppet om uppståndelsen och det eviga livet. 42 Han lyfter vidare frågan om hälsningsordet i begravningen för späda barn som innehåller formuleringen Det är svårt att se någon mening i att ett barn skall behöva dö.. Carlzon understryker att hälsningsorden är just ett förslag och försvarar sedan 41 SOU 1981:65, s Allmänna Kyrkomötet 1982: Protokoll, s

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang.

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang. Begravning Vad är meningen med livet? Finns det en fortsättning efter döden? Hur kommer man igenom sorg? Det är viktigt för oss människor att ge oss tid att fundera och samtala kring livets mening och

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man?

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? I kyrkan vet man hur begravningar går till! Ylva, Eleonora och Susanne har hand om Barnens kyrktimme i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Det är den 17 april

Läs mer

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2 levande samtal Studiehandledning Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm Levande samtal psalmboken 2 Studiehandledning för fem träffar om psalmboken 5 1. Att lära känna psalmboken 5 2. Vi upptäcker psalmboken

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

B. Begravningsmässa. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används.

B. Begravningsmässa. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används. B. Begravningsmässa Under begravningsmässan kan kyrkans påskljus vara tänt. Jordfästningsorden (moment 14) kan uttalas vid graven. Då den avlidna förs till graven kan ett processionskors bäras före begravningsföljet.

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Foton i broschyren är tagna av: Kerstin Andersson, Owe Backland och Christer Arneson. Broschyren ges ut av: Kyrkogårdsnämnden i Löddebygdens

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar Stillhetens rum en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar När sorgen drabbar Vi som arbetar i Svenska kyrkan i Kvistofta församling vill finnas som ett stöd och som en hjälp då människor drabbas

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

ATT TA FARVÄL Några ord till dig som mist en nära anhörig

ATT TA FARVÄL Några ord till dig som mist en nära anhörig ATT TA FARVÄL Några ord till dig som mist en nära anhörig Till prästen och pastorsexpeditionen: Fler exemplar av Att ta farväl kan utan kostnad beställas genom närmaste begravningsbyrå auktoriserad av

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Begravningspastoral Kulla pastorat 2014

Begravningspastoral Kulla pastorat 2014 Begravningspastoral Kulla pastorat 2014 Innehåll: A. Pastoralteologisk grund.. B. Ansvarsfördelning av begravningsverksamheten. C. Platser för begravningsverksamhet.. D. Kulla pastorats rutiner för begravningsverksamheten..

Läs mer