Begravning istället för dop

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begravning istället för dop"

Transkript

1 Begravning istället för dop Om begravningen av barn som föds döda eller dör i späd ålder. Karin Larsdotter Umeå universitet VT10 Teologi och religionsvetenskap Kandidatuppsats i historisk och praktisk teologi 15 hp Handledare: Thomas Girmalm

2 februari 1945 Graven är fortfarande öppen, man skymtar kistan på botten. Begravningen är över och följet har lämnat kyrkogården. Men så ber prästen om Guds välsignelse och den andra kistan sänks ner. Den är liten, inte mycket större än två skokartonger. Barnets pappa står bredvid men i övrigt är kyrkogården tom. När han har gått hem till den nyförlösta mamman och prästen till sitt, grävs graven igen och inte ett spår finns kvar av att där nere vilar ytterligare en kropp, inte bara den kvinna som har sitt namn på gravstenen. sommaren 1979 Det var någonstans här, en av gravarna här ska det vara. Men, jag minns inte. Jag minns inte En förtvivlad äldre kvinna hittar inte längre den plats där hennes förstfödda barn ligger begravd. Hans namn står inte att läsa på någon sten och de få som var med vid den enkla ceremonin lever inte längre. juli 2007 Graven är öppen och mullen är mörk på botten. Begravningen är snart till ända, följet har gått i procession från kyrkan. Så lyser prästen frid över den avlidna och kistan sänks ner. Den är liten, inte mycket större än två skokartonger. Det är morfar och farfar som håller i de svarta banden. Alla har hjälpts åt att bära kistan från kyrkan och när den sista sången tystnat går man till begravningslunchen. Kvar ligger alla blommor och gravvården går att läsa på långt håll: Norah Elvira Den här uppsatsen handlar om ett angeläget ämne, hur vi som kyrka tar hand om de som drabbas av den största sorgen, förlusten av ett litet barn. Barnet som begravdes 1945 var min morbror Olof. Kontrasten kunde inte vara större mot sommardagen 62 år senare, när min egen dotter begravdes enligt konstens alla regler. 1

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD, MATERIAL OCH ANGRÄNSANDE FORSKNING AVGRÄNSNING DISPOSITION BEGRAVNINGEN FRAM TILL MEDELTID TILL 1900 TALET Samhällets förhållningssätt Kyrkliga handlingar TALET FÖRSTA HÄLFT Samhällets förhållningssätt Kyrkliga handlingar UTVECKLINGEN FRÅN MITTEN AV 1900 TALET TILL 1980 TALET Samhällets förhållningssätt Kyrkliga handlingar BEGRAVNINGEN I 1986 ÅRS KYRKOHANDBOK ARBETET MED HANDBOKEN ALLMÄNNA KYRKOMÖTET ÅRS REVISIONSGRUPP KYRKOMÖTET BEGRAVNINGEN EFTER SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT KYRKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Exempel på litteratur Exempel på begravningar Kyrkohandboksgruppens förslag år Utvecklingen under 2000 talets första decennium BEGRAVNING ISTÄLLET FÖR DOP BEGRAVNINGENS FUNKTION OCH SYFTE BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTEN I PRAKTIKEN EN FÖRNYAD BEGRAVNING? AVSLUTANDE REFLEKTIONER SAMMANFATTNING KÄLLOR OCH LITTERATUR BILAGOR BILAGA 1 BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST II BILAGA 2 BÖNER BILAGA 3 GUDSTJÄNST VID BEGRAVNING AV BARN (ÖVERGRANS FÖRSAMLING) BILAGA 4 ANDAKT VID DÖDSBÄDD FÖR ODÖPT SPÄDBARN (SJUKHUSKYRKAN I LINKÖPING) BILAGA 5 SVENSKA PSALM 797, DU LILLA BARN 2

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Sommaren 2007 väntade vi vårt första barn. Som alla andra blivande föräldrar var jag förväntansfull och såg fram emot hur detta nya liv skulle förändra allt. Jag planerade mitt barns dop i tanken och såg framför mig hur det lilla knytet lyftes upp av prästen och välkomnades av församlingen. Det kom aldrig att ske. Vår dotter dog oförklarligt precis innan hon skulle födas och min man och jag kastades in en livslång resa där Psaltarens ord om den mörkaste dalen fick en ny betydelse och skriken i Rama för alltid kommer eka i mitt huvud. I den kaotiska tid som följde minns jag den lättnad som vällde över mig då jag insåg att det fanns en särskild ordning för begravningen, Begravningsgudstjänst II: Begravning för dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder. Detta hemska hade hänt förut och någon hade tänkt till och gjort en ceremoni precis för oss. Allt sedan dess har jag burit med mig en nyfikenhet kring denna gudstjänstordning, hur blev den till och varifrån kommer den? I efterhand har frågorna nyanserat och breddats men denna nyfikenhet utgör grunden till denna uppsats tillkomst. I Sverige förekommer varje år ca 700 fall där barnet antingen föds dött eller dör under/strax efter förlossningen. * Internationellt sett är detta en låg siffra, men förstås innebär det en oerhörd tragedi för de familjer som drabbas. Historiskt sett betraktades dödfödda barn som en ickehändelse i den mån att det inte fanns utrymme för avsked, bearbetning eller ritualer. Dessa barn, liksom de barn som inte hunnit döpas innan de dött kunde inte begravas i vigd jord, det var förbehållet de döpta. Det var inte bara ur kyrkans perspektiv dessa barn var ickepersoner, långt in på 1900-talet gömdes barnen undan och hamnade tillsammans med sjukhusets övriga avfall i förbränningsugnen. Det rådde konsensus om att det bästa för mamman (och pappan) var att inte vidröra, se eller ens känna till könet på sitt barn, utan hon uppmanades att snabbt lämna detta bakom sig och istället gå vidare. 1 Idag har vården gjort en totalomvändning och föräldrar som förlorar barn i magen uppmanas att hålla i sitt barn, ge det ett namn och inlemma det i familjen som en verklig individ, till * Ca 0,7% av de runt barn som föds i landet per år. (20 maj -10) 1 Lynn Åkesson, Mellan levande och döda (Stockholm: Natur och Kultur, 1997), s 157ff. 3

5 exempel genom registrering hos Skattemyndigheterna. 2 Kyrkan har också ändrat uppfattning. Från att under 1700-talet endast ägna de dödfödda en bön i kyrkohandboken finns i 1986-års kyrkohandbok en separat begravningsgudstjänst att använda. Sjukhuskyrkorna är involverade inte bara i begravningsgudstjänster för dessa barn, utan även namngivningsceremonier och välsignelseakter. 1.2 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att studera begravningen av barn som dör i späd ålder (det vill säga under graviditeten och snart därefter) med avgränsning till praktiker inom Svenska kyrkans med utgångspunkt i 1986-års kyrkohandbok (KH 86). Den syftar också till att diskutera begravningen i vår samtid. Uppsatsen har en deskriptiv och en konstruktiv del där jag vill beskriva och diskutera denna begravning. Den innehåller även ett jämförande element. För att uppnå mitt syfte har jag valt att utgå från följande frågeställningar: - Hur ser begravningsordningens utveckling ut fram till nuvarande ordning, KH 86? - Vilken funktion har begravningen och hur svarar den mot handbokens syfte? - Hur ser begravningen ut i praktiken och vilken teologi ger den uttryck för? - Hur kan begravningen komma att utvecklas? Med den första frågan vill jag undersöka framväxten av den särskilda gudstjänstordningen i KH 86 medan den andra fokuserar på begravningens funktion. Handboken ska visa på sin samtid, men också på kyrkans erfarenhet av Guds handlande med sitt folk genom historien 3. Jag vill därför undersöka hur begravningsgudstjänsten ger uttryck för denna önskan, det vill säga, vad säger den om samtiden och hur tolkas Guds handlande i det att små barn dör innan livet knappt hunnit börja? Den tredje aspekten jag vill studera är begravningens praktik. Hur används gudstjänstordningen och hur firas gudstjänsten rent praktiskt idag? Vilka uttryckssätt tar sig begravningen och hur ser teologin ut? Med andra ord, hur ger ordningen uttryck för kyrkans teologi kring små barns död? Finns det en teologi kring detta och har den förändrats? Slutligen vill jag även titta på hur förnyelsearbetet kan komma att se ut. Behöver ordningen utvecklas? Hur ser arbetet ut med att förnya handboken? Eftersom begravning inte är 2 3 Rune Klingertt, Liturgin som bekännelse (Stockholm: Verbum, 1989), s 10. 4

6 begränsad enbart till begravningsgudstjänsten, utan ingår i ett sammanhang som sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven 4 kan det bli relevant att titta på processen i ett större perspektiv och till exempel undersöka vilka andra riter kyrkan medverkar i, i samband med dessa dödsfall. Hur förhåller sig kyrkan till det ökade behovet från drabbade föräldrar att uttrycka sin sorg i ord och ritualer såsom namngivningsceremonier, ballonguppsläpp och ljuständning? Vilka teologiska konsekvenser har detta? Detta sammantaget hoppas jag kunna hjälpa mig att studera hur (utvecklingen av) begravningen kan förstås teologiskt och vilka eventuella konsekvenser det för med sig. Ämnesvalet torde vara av intresse för alla (blivande) kyrkomedarbetare då de förr eller senare kommer att möta föräldrar som förlorat små barn. 1.3 Metod, material och angränsande forskning Metoden består huvudsakligen av studium av källor där den nuvarande kyrkohandboken spelat en stor roll. Materialet rörande begravning av späda barn är magert varför en stor del av arbetet består i att utifrån mina frågeställningar redovisa och analysera källor och material. Äldre handböcker såväl som samtida och senare texter har studerats för att inhämta historisk kunskap om begravningens ställning i dåtid. (T ex Sven Baelters bok från 1838) Flera statliga utredningar (SOU), i första hand av 1968-års handbokskommitté och Revisionsgruppen -82, har använts för att följa arbetet med KH 86. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 5. Kyrkliga handlingar 5 innehåller ett första förslag till handboken med motiveringar. Bland dess bilagor ingår Döendet, döden och begravningsgudstjänsten 6 som är en ingående studie kring ämnet ur ett historisk, teologiskt och internationellt perspektiv skriven av Pehr Edwall. Band åtta i samma serie, Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Kyrkliga handlingar 7 innehåller ytterligare ett handboksförslag, samt teologiska motiveringar och remissyttranden. Givetvis har protokoll och övriga handlingar från Allmänna Kyrkomötet 1982 och Kyrkomötet 1986 studerats, då handboken behandlades. Annat material från Svenska kyrkan är artiklar från serien Tro & Liv och brev från Biskopsmötet. Utöver detta har litteratur och annat tryckt material använts i viss utsträckning, t ex häftet Livets skeden Begravning. Jag har 4 KH 86, s SOU 1981:65 6 SOU 1981:68 7 SOU 1985:46 5

7 använt kyrkohandböcker från 1811, 1892, 1942 och Jag har också tittat på det pågående arbetet med den kommande kyrkohandboken, där förslaget som kom 2000, Kyrkohandboksgruppens förslag till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, än så länge är den enda tryckta källan. Jag har även tagit kontakt med präster vid fem olika Sjukhuskyrkor via e- post för att inhämta kunskap om hur begravningen används idag. 8 Det finns naturligtvis ett stort material kring begravningar i allmänhet, sorg, död och ritens betydelse (t ex Ingrid Persenius och Jan-Olof Aggedals doktorsavhandlingar Omsorg och mänsklig värdighet. Teoretiska och empiriska perspektiv på förbättringsarbete i Svenska kyrkan med inriktning på begravningar (2006) respektive Griftetalet mellan trostolkning och livstydning. En pastoralteologiskt studie (2003) samt Unni Wiig-Sandbergs licentiatuppsats från 2006 Den nödvändiga riten? Om upplevelser av kvalitet i begravningsgudstjänsten. om hur begravningen upplevs kvalitativt) men påfallande lite material handlar om spädbarn. I synnerhet inom ramen för religionsvetenskap har ämnet om spädbarnsdödlighet lämnats obehandlat. Här följer en överblick av svensk forskning och material som direkt berör eller tangerar spädbarns begravning presenterade Astrid Andersson Wretmark sin doktorsavhandling Perinatal Death as a Pastoral Problem vid Uppsala Universitet. Den var och är fortfarande den enda huvudsakliga studie som gjorts från religionsvetenskapligt håll kring detta ämne i Sverige. Gunilla Löf Edbergs magisteruppsats Vad händer med livets rit i dödens rum? Några historiska och pastoralteologiska perspektiv på nöddopets/krisdopets betydelse och utformning från 2004, Uppsala Universitet, tar upp ett angränsande ämne. Vid Lunds universitet har Centrum för Teologi och Religionsvetenskap bedrivit forskning kring dödsfall och begravningar, där t ex Anna Davidsson Bremborgs doktorsavhandling Yrke: begravningsentreprenör (2002) nämner spädbarns begravningar. Inom samma forskningsprojekt finns Anna J Evertssons Gå vi till paradis med sång (2002) som studerar psalmens funktion vid begravningar. Ett av hennes kapitel analyserar psalmvalet vid två olika spädbarns begravningar. Svenska kyrkans eget material berör inte just denna begravning nämnvärt. Undantaget är Biskopsbrevet om begravningen från 2006 som tar upp ämnet. En skrift från Uppsala stift beskriver ett spädbarns begravning på 1990-talet i Livsnära De kyrkliga handlingarna i 8 Jag kontaktade Sjukhuskyrkan i Uppsala, Linköping, Göteborg (Östra sjukhuset), Umeå och Lund och fick svar från de tre förstnämnda. 6

8 församlingarna (red Rolf Larsson. 1996) och det finns visst stödmaterial, t ex böner skrivna för begravning av små barn, t ex i Lindström & Sverkström (red) Handbok för begravning (1987). Inom vårdvetenskapen finns mer material, t ex barnmorskan och professorn Ingela Rådestads doktorsavhandling från 1998 Att föda ett dött barn om moderns välbefinnande tre år efter födseln kom Säflunds An Analysis of Parent s Experiences and the Caregiver s Role Following the Birth of a Stillborn Child. Fokus i de vårdvetenskapliga källorna är naturligtvis inriktade på vården och kan endast i viss utsträckning användas i denna uppsats. Inom folklivsforskningen berör Lynn Åkesson ämnet en del, till exempel Mellan levande och döda (1997) och för ett historiskt perspektiv finns Louise Hagbergs verk från 1930-talet. Just detta verk har inte varit tillgängligt på biblioteket varför jag enbart använt det genom andra källor. Utöver detta finns en uppsjö av litteratur om sorg och material som riktar sig till anhöriga. Den förstnämnda kategorin fokuserar sällan på förlusten av små barn även om mycket som gäller sorg är allmänmänskligt. Stödmaterial fokuserar ofta på omvårdnad ur ett medicinskt/psykologiskt perspektiv. Spädbarnsfonden har gett ut visst informationsmaterial. Sammanfattningsvis tycks svensk forskning kring de teologiska frågor som ett dödfött barn kan väcka saknas. 1.4 Avgränsning Jag befinner mig i en svenskkyrklig kontext och om inget annat anges åsyftas detta samfund uppsatsen igenom då jag skriver kyrka. Uppsatsen tar inte upp begravningsgudstjänst I (det vill säga den ordinarie gudstjänstordningen) vilket innebär att det fortsättningsvis inte är nödvändigt att specificera vilken gudstjänst jag skriver om. Om inget annat anges syftar handboken på KH 86. Den medicinska termen för barn som dör före, under eller strax efter förlossningen är perinatal dödlighet *. Jag försöker undvika den termen på grund av dess kliniska klang och skriver istället om späda, nyfödda, dödfödda eller små barn. Jag tillämpar ingen åldersgräns, varken uppåt eller nedåt, men gör tolkningen att gudstjänsten främst är till för barn som är så små att de inte hunnits döpas, eller möjligen nöddöpts. Ur statens perspektiv räknas ett barn som barn om det föds vid liv, visar livstecken eller om det föds dött efter 22:a graviditetsveckan. I dessa fall folkbokförs födseln, i annat fall räknas det som * I denna definition räknas strikt talat endast barn in som dött inom en vecka efter förlossningen. 7

9 missfall. Svenska kyrkan har ingen nedre gräns för när ett barn/foster får begravas enligt aktuell gudstjänstordning. En graviditet varar normalt 40 veckor. Barn som föds före 37 fullgångna veckor räknas som förtidigt födda. Barn kan idag räddas tidigast efter 22 fullgångna veckor, men först kring 28:e veckan är överlevnadschansen högre än dödligheten. Med tanke på uppsatsens omfattning och den svenskkyrkliga kontexten har jag enbart använt mig av material från Sverige, även om det utomlands finns mer forskning inom området. Vad gäller förnyelsearbetet av handboken har jag enbart tittat på det tryckta förslag som presenterades Det har varit svårt att få tag på en sammanställning av remissvaren till detta förslag, troligen för att arbetet med handboken lades om efter att svaren presenterats. Uppsatsen ämnar till att svara på avsaknaden av övergripande studier av begravningen. Utifrån uppsatsens syfte har därför jag begränsat min studie till ordningen, formuleringar och vissa symbolhandlingar. Detta innebär att flera områden inte fått den fördjupning en fullständig teologisk analys kräver. Jag har t ex inte fördjupat mig i psalmer som används vid små barns begravningar, trots att musiken utgör en viktig del av gudstjänsten. En fördjupning av de bibeltexter som förekommer i samband med begravningen, och böner som ligger utanför ordningen överlåter jag likaså till någon annan. Dessa delar av gudstjänsten är dessutom inte specificerade av handboken, utan väljs av prästen/anhöriga, vilket innebär att faktiska begravningar måste ligga till grund för en sådan analys. I denna uppsats är utgångspunkten ordningen i handboken med generella exempel från verkligheten. 1.5 Disposition Efter detta inledande kapitlet ger nästa kapitel, Begravningen fram till 1986, en historisk genomgång av begravningen fram till slutet av 1900-talet. Det är indelat i tre avsnitt med två underrubriker vardera. Kapitlet börjar i medeltiden och redogör för hur begravningen och förlusten av spädbarn uppfattades i samhället och vilka kyrkliga handlingar och regler som förekom talets första hälft behandlas i nästa avsnitt utifrån samma underrubriker varpå kapitlet avslutas med en beskrivning av samhällets förhållningssätt från 50-talet till 80-talet och något kort om kyrkan under samma tid. 80-talet kan ses som en brytpunkt både i samhällets förhållningssätt och i kyrkans sätt varför kapitlet slutar här. Med denna tillbakablick vill jag visa hur attityder i samhället i stort och kyrkans teologi förändrats genom tiden. Referenser till samtiden sätter in begravningen i en större bild och skapar en förståelse för hur kyrkan utformat gudstjänsten. 8

10 Det tredje kapitlet ägnas helt åt begravningsgudstjänsten enligt 1986-års kyrkohandbok. Redan 1968 påbörjades arbetet med den nya handboken och kapitlet skildrar arbetet med att utforma och besluta om handboken genom att redovisa de olika förslag som lades fram och debatterades under remissrundor och på kyrkomöten. Just denna kyrkliga handling behandlades på Allmänna Kyrkomötet 1982 och Kyrkomöte På det sistnämnda mötet fastställdes nuvarande ordning, vilken även redovisas i kapitlet med en kort kommentar. Nästa kapitel, Begravningen efter 1986, tar vid där det andra kapitlet slutar och undersöker hur utvecklingen sett ut de senaste två decennierna. Här beskrivs hur föräldrarnas roll ändrats, hur vården förhållit sig och hur bemötande ser ut idag. Avsnittet tar också upp något om hur förlusten av små barn bemöts i nuvarande samhällsklimat. I kapitlets andra del redogör jag för kyrkans förhållningssätt sedan den nya handboken antagits, vad gäller forskning, litteratur och praktiker. Innehållet i kyrkohandboksförslaget redovisas tillsammans med flera exempel på små barns begravning. Slutligen tas Biskopsbrevets råd om begravning upp och nya religiösa uttryck/ritualer nämns. Genom att beskriva hur samhällsattityder ändrats och hur Svenska kyrkan arbetat med frågan vill jag relatera gudstjänsten till nutiden. Det avslutande kapitlet Begravning istället för dop, diskuterar och analyserar uppsatsens innehåll utifrån frågeställningarna i kapitel ett. Det första avsnittet tittar på begravningens funktion och syfte, bland annat i relation till handbokens syfte. Här diskuteras hur Guds handlande kommer till uttryck och begravningens funktion som rit. Följande avsnitt relaterar till hur begravningen går till i praktiken utifrån sjukhusprästers erfarenheter och exempel i tidigare kapitel. Här diskuteras även frågan om kyrkans teologi kring små barns död. I det tredje avsnittet resonerar jag kring hur begravningen kan komma att se ut i framtiden och diskuterar hur kyrkan ska förhålla sig till de anhörigas önskemål om begravningens utformning. Sist i kapitlet kommer en avslutande diskussion som sammanfattar arbetet genom att peka på en rad frågor som uppsatsen väckt. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning. 9

11 2. Begravningen fram till Medeltid till 1900 talet Samhällets förhållningssätt 9 De äldsta uppgifter jag har kunnat hitta om den tidiga begravningsseden av barn (bortsett från arkeologiska källor) refererar till medeltiden då ett dödfött barn inte ansågs kunna begravas på kyrkogården/i kyrkan eftersom det inte var döpt. Det samma gällde för barn som dog innan de hunnit bli döpta. Denna övertygelse var så stark att om det ändå hände var kyrkan tvungen att återinvigas eftersom den blivit oren av det odöpta barnet. Det var till och med tveksamt om en gravid kvinna kunde begravas, eftersom barnet i hennes kropp inte var döpt. (Längre ner i Europa ledde detta till att barnet skars ut och begravdes utanför kyrkogården, medan man i Norden betraktade barnet som del av kvinnans kropp.) Efter reformationen mildrades inställningen och gradvis ändrades kyrkans hållning så att det dödfödda barnet kom att behandlas som levandefödda odöpta. Åkesson påpekar att lika länge som kristen och förkristen tradition förbjudit odöpta/ickenamngivna barn att begravas på samma sätt som andra, har reglerna trotsats. Små omärkta trälådor med foster och barn har hittats vid renoveringar och utgrävningar av gamla kyrkor och pekar på hur föräldrar visat sin kärlek för de små förlorade liven genom att gömma dem på helig mark eller smuggla in dem i kyrkor. Det hände också att barnet las i famnen på en vuxen avliden som skulle ha till uppgift att lämna barnet till Gud. 10 Det finns även berättat hur präster frångick regelverket och smög ner det döda barnet i vigd jord i samband med någon annans jordfästning. En bok från 1800-talet berättar hur foster och misfödsel längre tillbaka i tiden i hemlighet begravits på kyrkogården 11. I de familjeporträtt som återfinns i gamla kyrkor och blev vanliga på 1600-talet, s k epitaf *, återfinns dödfödda och odöpta barn. Exempel på detta finns i Visby och Västerås. 12 Detta till trots ansågs det länge vara förenat med olycka och skam att föda ett dött barn, snarare än ett 9 Detta avsnitt bygger i stort på Lynn Åkessons redogörelse på s 156f, 200 i Mellan levande och döda (1997) där hon citerar Londos 1995:51 (se även Bringéus 1964 och Bolstad Skjelbred 1994:56f i). 10 Caroline Krook under ett seminarium 15 februari Sven Baelter, Historiska anmärkningar om Kyrko-Ceremonierna (Örebro: RM Lindhs Boktryckeri, 1838), s 565. * Detta får mig att associera till träsniderierna på porten till Scharinska Villan i Umeå, där en blomsterknopp sägs symbolisera ägarens barn som dog i späd ålder. 12 Astrid AnderssonWretmark Perinatal Death as a Pastoral Problem (Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1993), s 26,

12 levande fullgånget barn. I början av 1800-talet fastslogs sorgetiden för ett barn som dör före sin 15-årsdag till sex veckor och för äldre barn och barnbarn, tre månader. Dödfödda nämns inte. 13 I övrigt är det svårt att hitta referenser till hur man reagerade på små barns död Kyrkliga handlingar Vad gäller kyrkans förhållande till dessa små barn kan man i en historisk redogörelse från början av 1800-talet läsa hur begravning av odöpta och dödfödda barn kategoriseras som de mindre hederliga, till skillnad mot de hederliga. Ännu längre ner i rang var de mindre nesliga och minst nesliga. Mördade oäkta barn (vilka man kan misstänka var spädbarn) fick enligt 1571 års kyrkolag inte begravas på kyrkogården men 1686 ändrades detta så att de fick begravas avsides på kyrkogården. Att de skulle ligga avsides var icke för barnet skull, utan föräldrarne til wanära, och androm till warnagel 14. Enligt Åkesson nämns dödfödda barn först 1731 i ett förslag till den nya kyrkohandboken medan Baelter tycks mena att kyrkolagen från 1571 även innefattade dödfödda när den talade om odöpta barns begravning. 15 Dittills hade anvisningar bara funnits för odöpta (levandefödda) barn. På 1500-talet fick dessa barn begravas på kyrkogården, men prästen fick inte medverka. Detta ändrades successivt och enligt 1686-års kyrkolag fick de inte bara begravas på kyrkogården utan prästen fick vara med och kasta mull och läsa en bön. Kyrkohandboken från 1693 lägger till att han även ska läsa Fader vår och välsignelsen. I slutet av 1700-talet görs ingen skillnad mellan dödfödda och levandefödda odöpta barn utan båda kategorier ska begravas i stillhet. Till skillnad mot begreppet idag, innebar i stillhet att varken klockringning, procession, sång eller liktal/griftetal fick förekomma. Med andra ord, samma förfarande som för brottslingar och självmördare. 16 Under 1800-talet tar kyrkohandboken upp spädbarnsdödligheten inte bara vid begravning utan även vad gäller kyrktagning, det vill säga det sammanhang då en kvinna som fött barn välkomnades tillbaka till kyrkan. I en not påpekas att i de fall barnet har dött eller om omständigheterna annars är sorgliga kan stora delar av den föreskrivna bönen uteslutas. Det 13 Baelter, Laur. Paulinis anmärkning på kyrkolagen i Baelter, Baelter, Åkesson, 156f 11

13 vill säga biten om att föröka sig och ge tack. 17 Om begravningen står följande: Vid dödfödda och odöpta barns begrafning, säger presten, under det han med skoflen tre gånger kastar jord på liket: - Af jord är du kommen. Jord skall du åter varda. Jesus Kristus, vår frälsare, skall dig uppväcka på den yttersta dagen. Derefter läses Fader vår m.m. och välsignelsen. Kyrkohandboken 1811, s 184 I nästa handbok (1894) har en särskild bön utarbetats för mammor som fått dödfödda barn eller vars barn dött innan kyrktagningen 18. Begravningen har blivit mer omfattande och består nu av: Bön Skofvel (överlåtelse) Fader vår Välsignelse Bönen är nyskriven och kom att användas under större delen av 1900-talet, eftersom 1942-års handbok endast gör en mindre språklig revision av den, se nästa avsnitt talet första hälft Samhällets förhållningssätt Trots att vi nu börjar närma oss vår tid såg samhället väldigt annorlunda ut för dryga 100 år sedan. I början av förra seklet var nämligen barnadödligheten så stor att det vanligt att nygifta par valde en familjegrav för att ha en plats för de spädbarn man förmodades förlora 19. Trots att det var så vanligt tycks denna förlust inte varit något man talade om öppet och även om begravningen fick större utrymme i den nya handboken i början av 40-talet skulle döden i det närmaste smusslas undan. I en artikel 1945 konstaterar teologen Olov Hartman att anhöriga i regel inte är närvarande vid sina spädbarns begravningar, det fanns ingen sed att följa så små barn till graven. Han ifrågasätter detta och menar att föräldrarnas känslor hämmas av samhällsklimatet, där modersinstinkten fått träda tillbaka för andra krafter, och [ ] 17 KH 1811, fjärde upplagan, s KH 1894, 1907-års upplaga, s 169f. 19 SOU 1979:22, s

14 människovärdet undergått inflation 20. Han konstaterar krasst att det är svårt för en genomsnittssvensk att bryta denna konvention och kanske har han mer rätt än han anar, för det kom att ta fyrtio år innan det var vanligare att föräldrar närvarade än inte. Hartman hade själv fått ett dödfött barn ett par år tidigare. 21 I takt med samhällsutvecklingen institutionaliserades barnafödande alltmer där läkaren kom att bli den stora experten. Samhället tog större plats och gick in och pekade ibland med hela handen (tvångssterilisering, barnhem, adoption). I de fall barnet inte överlevde förlossningen var det naturligt att försöka skydda mamman genom att skona henne från det döda barnet. Med detta sagt är det lätt att tänka att man inte tog så allvarligt på dödsfallen eftersom de var så vanliga men det är inte hela sanningen. Det finns uppgifter om faran av att sörja för mycket, vilket tyder på att många lät sorgen ta den stora plats vi idag kanske anser att den bör ta. En anledning till att det ansågs farligt att sörja för mycket/för länge var att det störde de dödas glädje i himlen. 22 * Kyrkliga handlingar I kyrkohandboken från 1942 finns det fortfarande en ordning för kyrktagning av kvinnor som fött barn även om det redan nu var rätt ovanligt att den genomfördes. Här finns även en alternativ bön att använda om barnet var dödfött eller inte hunnit döpas. Späda barn begravdes ofta i samband med en annan begravning och kunde gravsättas tillsammans med en (främmande) vuxen. Ordningen följer i stort 1894 års, men med vissa språkliga ändringar och inleds med följande bön: Käre vänner. Vi nedlägga här i Guds åker ett sädeskorn, stoftet av ett litet barn, vars liv så tidigt slocknat. Herren har därmed visat oss att hans tankar icke äro våra tankar. Men vi veta att hans vägar, om än för oss obegripliga, likväl äro godhet och sanning, och att han i faderlig huldhet låter sig vårda om alla sina verk. Därför må vi ock vara 20 Olov Hartman Stormvarning (Helsingfors; Finska Missionssällskapet, 1948), s Hartman Stormvarning, 84ff samt Olov Hartman Klartecken (Ystad: Rabén Sjögren, 1977), s Hagberg (1937:148) i Åkesson, 154. * Dessa tankar lever kvar än idag, t ex berättade prof D Louw vid Stellenbosch University i mars 2005 om mamman som fått veta att hon inte fick gråta över sitt döda barn eftersom varje droppe föll som regn över barnet som försökte klättra upp på stegen till himlen. Först om mamman slutade gråta skulle barnet komma till himlen. I den uppsjö av sorgedikter återkommer också en variant av temat, med viss tröst av typ gråt inte mamma, jag var tvungen att gå. 13

15 förvissade om att ej heller detta späda barn är förgätet inför honom. Till hans outgrundliga kärlek sätta vi vårt hopp. Hans namn vare lovat i evighet. Amen. Kyrkohandboken 1942, s 262 Bönen följs av Överlåtelsen där den vanliga formuleringen Av jord är du kommen... kan bytas ut till Herren gav, och Herren tog. Välsignat vare Herrens namn. Liksom vid tidigare ordningar avslutas riten med Fader vår och Välsignelsen. Det finns även ett tillägg om att denna bön även kan användas vid jordfästning av barn som dött i mycket späd ålder. 23 Inledningen av Bönen tyder på att dessa begravningar fortfarande ägde rum på kyrkogården, vilket periodvis även gällt för andra begravningar Utvecklingen från mitten av 1900 talet till 1980 talet Samhällets förhållningssätt Nu befinner vi oss bara ett femtiotal år tillbaka i tiden men fortfarande betraktades förlusten av ett barn vid födseln närmast som en icke-händelse. Sorgen fick inget utrymme utan skulle tryckas undan. Barnafödande var något kliniskt och om man visste att barnet var dött, var det vanligt att mamma sövdes inför förlossningen och råddes att snarast möjligt glömma och istället försöka få ett nytt barn. På 60-talet är psykiatrikern Johan Cullberg bland de första i världen som genomför en studie om kvinnor som förlorat sina barn i samband med förlossningen. Han konstaterar att skuldkänslor är väldigt vanliga och att en tredjedel av de 56 kvinnorna i studien lider av symptom som är av mer än normal sorgekaraktär. 25 Under följande decennium tycks något hända. Från att det 1965 var ovanligt att föräldrarna var med vid begravningen, verkar föräldrar närvara vid nästan hälften av begravningarna i början av 70-talet, även om prästen, musikern och vaktmästaren fortfarande oftast var ensamma. I slutet av decenniet har andelen föräldrar som är med på begravningen ökat till två tredjedelar. 26 En anledning till förändringen är ökad insikt om kriser och vikten av att konfronteras med det inträffade. Cullberg presenterar sin kristeori 1971 vari verklighetskonfrontation lyfts fram som viktigt för sorgeprocessen. 27 Andersson Wretmark ägnar ett 23 KH 42, s Andersson Wretmark, Johan Cullberg Kris och utveckling (Stockholm: Natur och Kultur, 1975 (2003)), s Andersson Wretmark, 31, Andersson Wretmark,

16 kapitel i sin avhandling om föräldrarnas förnekelse av det inträffade och konstaterar att en majoritet av föräldrarna förnekade eller förminskade förlusten, troligen för att försöka minska sorgen. Bland de som konfronterades med det inträffade i högre utsträckning, till exempel genom att se barnet eller närvara vid begravningen, tycktes förnekelsen vara något mindre presenteras en statlig utredning om barn och döden där man i vaga ordalag påpekar att föräldrar bör ges möjlighet att se sitt dödfödda barn och att tanken på att närvara vid begravningen bör väckas. Man konstaterar samtidigt att för många föräldrar är det svårt att förstå att ett dödfött barn måste begravas och att det för en del kan kännas motbjudande. 29 Utredningen bygger på en ny studie om barn som dör kring förlossningen och deras föräldrar där läkare och kuratorer vid Huddinge sjukhus arbetat med att skapa rutiner och riktlinjer för omhändertagandet vid dessa dödsfall. I deras undersökning deltog en majoritet av föräldrarna på begravningen och de flesta upplevde den positivt, att den förtydligade vad som hänt och innebar en avslutning. 30 De ansvariga för studien var mycket tydliga med vikten av att konfronteras med vad som hänt och att: Utan direkta påtryckningar förefaller begravningen ofta vara en så viktigt episod att man bör försöka stimulera föräldrarna att deltaga. Många föräldrar har i efterhand sagt oss att de upplevde begravningen som ett tillfälle då de slutligen förstod att de fått ett barn och detta barn dött. Även om sorgearbetet inte på något sätt har avslutats tycks begravningen markera slutet på den omedelbara och mest kaotiska perioden efter barnets död. 31 Råden som författarna ger understryker att en individuell begravning ska erbjudas och att föräldrarna ska uppmanas att delta. Genom att vara med på begravningen visar man för omgivningen att barnet verkligen är ett barn, på samma sätt som att barnet blir mer verkligt då man ser det och namnger det. 32 Forskning och riktlinjer till trots tycks tysthetens kultur i mångt och mycket fortsätta råda inom vården ända in i slutet av århundradet publiceras en artikel i barnmorskeförbundets tidskrift Jordemodern för första gången om barn som dör kring förlossningen och den visar på att det i början av 80-talet inte var självklart att få se sitt 28 Andersson Wretmark, 121ff. 29 SOU 1979:22, s 30, Berg et al i SOU 1979:22 s Berg et al i SOU 1979:22 s Andersson Wretmark,

17 barn, än mindre röra vid det. 33 Samtidigt (1986) bildades den första nationella stödföreningen för de som förlorat små barn, Föräldraföreningen för Plötslig Spädbarnsdöd *. Även om det tidigare förekommit artiklar om förlusten av spädbarn (t ex en artikelserie i DN ) beskriver initiativtagarna till bildandet av stödföreningen hur de bröt ett tabu då de i riksmedia gick ut och pratade om små barns död Kyrkliga handlingar Vad gäller kyrkan under denna tid får vi återvända till 1942-års handbok eftersom det var den ordningen som används vid begravningarna i denna tidsperiod. Även om ordningen var uppskattad när den kom blev den snart inaktuell då de flesta begravningar kom att äga rum i (sjukhus)kapell snarare än på kyrkogården. Den inledande bönen syftar ju på hur barnet sänks ner i jorden Vi nedlägga här i Guds åker ett sädeskorn och Andersson Wretmark antyder att många sjukhuspräster lät bli att använda denna bön. 36 Även om prästen ofta var ensam på gudstjänsten kan man tänka att orden fanns vara opassande, i synnerhet under 70-talet, då det blev allt vanligare att föräldrarna närvarade. Samtidigt började kyrkans folk reagera på de rutiner som fanns (eller snarare saknades) kring barnens begravningar. Bland de riktlinjer som nämndes i föregående avsnitt poängteras vikten av att hålla individuella begravningar, vilket alltså innebar att det förekom massbegravningar: I gravkapellet låg nio barn i formalin i en plåtlåda övertäckt med en grön duk. De skulle begravas. Just den här gången skulle ett föräldrapar vara med, vilket var mycket ovanligt. Jag var tvungen att låtsas som det bara var deras barn i plåtlådan. Det var mycket obehagligt. Sjukhuspräst Astrid Andersson Wretmark 37 Det var upplevelser som denna som gjorde att sjukhuspräster kom att spela en stor roll i att begravningen förändrades. De nya formuleringar som presenteras i den alternativa ordning till handboken som kom 1982, var kanske inte helt nya, utan torde bygga på sjukhusprästers 33 Ingela Rådestad När möte blir avsked (Stockholm, Almqvist & Wiksell, 1988 III ), s 8. * Idag heter föreningen Spädbarnsfonden. 34 G Karlsson, Förr skulle man glömma, nu ska sorgen bearbetas, Dagens Nyheter 9-11 mars 1983, s Ingela Bendt, Ett litet barn dör Ett ögonblicks skillnad (Stockholm: Verbum, 1997), s Andersson Wretmark, Bendt, s

18 erfarenheter och egna formuleringar. Jag återkommer till arbetet med den nya handboken i nästa kapitel. Av denna redogörelse kan man konstatera att från att ha varit en undanskymd handling som förväntades tas om hand av personal och präster på ett smidigt och diskret sätt, började både vårdens, allmänhetens och kyrkans förhållningssätt till små barns död och begravning ändras under 1900-talets andra hälft. Ett intressant faktum är att Sverige genomgick stora samhällsförändringar med ökad urbanisering under samma period. 38 De stora förändringarna inträffade dock i slutet av seklet vilket följande kapitel kommer visa. 38 Andersson Wretmark,

19 3. Begravningen i 1986 års kyrkohandbok 3.1 Arbetet med handboken Tillkomsten av KH 86 var en process som pågick i nästan tjugo år. Redan 1968 tillsattes en kommitté som påbörjade arbetet med den nya kyrkohandboken och under 70-talet la den fram delbetänkanden som remitterades och vidarebearbetades. Försöksverksamhet av handbokens gudstjänster inleddes tidigt i kommitténs arbete men på grund av otydlighet inkluderades inte de kyrkliga handlingarna i detta arbete. 39 Nya ordningar för dessa prövades därför först under vintern 1979/1980 och utvärderades i en rad betänkanden varav SOU 1981:65 Kyrkliga handlingar och SOU 1981:68 Döendet, döden och begravningsgudstjänsten är av intresse här. Den sistnämnda är en utredning om begravningsgudstjänsten av Pehr Edwall (SOU 1981:68) där begravningen belyses i ett historiskt och internationellt perspektiv. Samtliga betänkande skickas ut på en omfattande remissomgång följande år och behandlades på Allmänna Kyrkomötet 1982 då en ny handbok antas på försök samtidigt som en ny grupp tillsätt för att med nya ögon titta på det framtagna materialet, 1982-års Revisionsgrupp. De avslutar sitt arbete 1986 då kyrkomötet antar den slutgiltiga versionen av handboken. I sin utredning tar Edwall upp kopplingen mellan dopet och begravningen och menar att nyare begravningsritualer har ett starkt uppståndelsens påskmotiv. Genom kroppens död fullbordas dopets skeende och döden är besegrad. Döden blir en tjänare för den kristne på så vis att den hjälper henne att slutgiltigt dö från det gamla och uppstå till det nya livet. 40 Begravning av barn nämns dock inte även om en särskild ordning med för begravning av dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder finns med i SOU 1981:65. Ritualet ser ut som följer: 39 Klingert, SOU 1981:68, 7. Inledning Psalm Inledningsord (tre alternativ) Bön (tre alternativ) Guds ord Textläsning Griftetal * Överlåtelsen Begravningsorden (två alternativ) Fader vår 18

20 Psalm Bön Avskedstagandet Slutönskan Välsignelseord Psalm 1968-års handbokskommitté 41 Jämfört med dittillsvarande ordning har riten utvecklats till att mer likna en vanlig begravningsgudstjänst genom tillägget av psalmsång, textläsning med griftetal samt avskedstagande. Den har också fått helt nya inledningsord och en extra bön mot slutet. 3.2 Allmänna Kyrkomötet 1982 Detta förslag blir under Allmänna Kyrkomötet 1982 föremål för mycken debatt. Eftersom detta är nästintill den enda dokumenterade diskussionen kring begravningens ordning följer här ett referat av debatten. Begravningsgruppens ordförande biskop Lars Carlzon som håller öppningsanförandet i vilket han citerar Pehr Edwall om begravningens syfte: Kyrkans begravningsakt måste vara så vid, att den kan uppfattas som ett svar på även de vaga religiösa förväntningarna, så mänsklig och varm, att den kan kännas som en mänsklig tröst och omvårdnad, så ljus, att den inte gör sorgen svartare och tyngre att bära. På samma gång måste kyrkans begravningsritual ge klart uttryck åt den kristna synen på döden, uppståndelsen och det eviga livet. Det är uteslutet, att kyrkans ritual skulle kunna stanna vid döden, saknaden och minnet. Det måste kasta evighetens ljus över dessa mänskliga fakta och vittna medmänsklighet, fast och varmt, om det som kan förvandla döden och göra den till evighetens port: Kristi död och uppståndelse, den kristnes förening med honom genom dopet och tron, hoppet om uppståndelsen och det eviga livet. 42 Han lyfter vidare frågan om hälsningsordet i begravningen för späda barn som innehåller formuleringen Det är svårt att se någon mening i att ett barn skall behöva dö.. Carlzon understryker att hälsningsorden är just ett förslag och försvarar sedan 41 SOU 1981:65, s Allmänna Kyrkomötet 1982: Protokoll, s

Ordning för begravningsgudstjänst

Ordning för begravningsgudstjänst Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Begravningspastoral. - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå

Begravningspastoral. - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå Begravningspastoral - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå Pastoralens innehåll Svenska kyrkan har fått i uppdrag från staten att sköta begravningsverksamheten för alla i Umeå. Begravningslagen reglerar

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Om dop och traditionsöverlämnande

Om dop och traditionsöverlämnande Ledare SPT nr 12 2012 Om dop och traditionsöverlämnande DEN KYRKLIGA STATISTIKEN är ingen uppmuntrande läsning, inte heller de nyligen publicerade siffrorna för 2011 (som finns tillgängliga på Svenska

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Gudstjänst på julaftonen

Gudstjänst på julaftonen Gudstjänst på julaftonen Julaftonens gudstjänst firas på eftermiddagen. Om julaftonen är en söndag kan gudstjänsten firas som församlingens huvudgudstjänst. I Inledning 1. Ingångspsalm Psalmen kan ersättas

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) 1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Vigselgudstjänst. Vigselordning. Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnen/namnet. Inledningsmusik

Vigselgudstjänst. Vigselordning. Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnen/namnet. Inledningsmusik Vigselgudstjänst Ordningen för vigselgudstjänst i Svenska kyrkan är den som finns i 1986 års kyrkohandbok. Denna ordning gäller från och med 1 nov 2009 även vid vigsel för par av samma kön, dock med några

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING Vigselgudstjänst i Grytnäs församling Några ord på vägen Vi gläds mer er i era vigselplaner och vi tycker det är särskilt roligt att ni planerar att gifta er i Grytnäs

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Bra att veta när man mister en anhörig

Bra att veta när man mister en anhörig Mattmars kyrka Bra att veta när man mister en anhörig Vad gör vi nu? Vad ska man börja med? Det är många frågor som dyker upp vid ett dödsfall. Församlingen försöker alltid vara behjälplig så långt det

Läs mer

Begravningsgudstjänst Anvisningar

Begravningsgudstjänst Anvisningar Begravningsgudstjänst Anvisningar Begravningsgudstjänsten är en gudstjänst för de levande, inte för de döda. Att dela sorgen, att ta farväl av den döde och att möta det kristna hoppet är begravningsgudstjänstens

Läs mer

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips.

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips. Begravningen Begravning i enskildhet Som regel bör du alltid försöka gå på begravningar, även när du är avlägsen släkting eller vän till den avlidne, eller den avlidnes familj. Det betyder ändå mycket

Läs mer

B. Välsignelse inför skolstarten

B. Välsignelse inför skolstarten B. Välsignelse inför skolstarten De barn som skall börja skolan kan välsignas på våren strax före skolstarten på hösten. Välsignelsehandlingen leds av en präst en annan församlingsanställd. Välsignelsen

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang.

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang. Begravning Vad är meningen med livet? Finns det en fortsättning efter döden? Hur kommer man igenom sorg? Det är viktigt för oss människor att ge oss tid att fundera och samtala kring livets mening och

Läs mer

Mässa i påsknatten (B)

Mässa i påsknatten (B) Mässa i påsknatten (B) De som har tjänaruppdrag i gudstjänsten anländer i procession till den mörka kyrkan. Ett tänt böneljus bärs i processionen. Orgeln kan tas i bruk vid moment 4 (Påsklovprisning) eller

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Östanåskyrkan Joh 11

Östanåskyrkan Joh 11 1 Östanåskyrkan 140323 Joh 11 Det är få skildringar i evangelierna som rymmer så många perspektiv som johannesevangeliets elfte kapitel. Det är ett yttre skeende men också ett inre skeende; vi möter Jesus

Läs mer

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan Till minne av Linus dop tack för din medverkan Den 14:e december 1997 döptes Linus i Grödinge kyrka. Med honom i kyrkan var mamma Maria, pappa Tobias, prästen Bo, faddrarna Ilia och Christian och ett femtiotal

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man?

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? I kyrkan vet man hur begravningar går till! Ylva, Eleonora och Susanne har hand om Barnens kyrktimme i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Det är den 17 april

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2 levande samtal Studiehandledning Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm Levande samtal psalmboken 2 Studiehandledning för fem träffar om psalmboken 5 1. Att lära känna psalmboken 5 2. Vi upptäcker psalmboken

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

1. Psalm 2. Inledande välsignelse

1. Psalm 2. Inledande välsignelse 6 Bikt 191 I den enskilda bikten kan man bekänna sin skuld eller någon särskild synd och få avlösning. Bikten kan tas emot av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Om bikt och själavård

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Dopbekräftelse Anvisningar Ordning

Dopbekräftelse Anvisningar Ordning Dopbekräftelse Anvisningar När vi döps till Kristus blir vi en del av Kristi kyrka, i gemenskap och i ömsesidig omsorg med hans folk. I dopet tar vi emot den heliga Anden och det nya livet. Även om vi

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras. Vigselgudstjänst Den ordning som finns här är en grundritual. Vid läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnen/namnet. Inledningsmusik - Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016

Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016 Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016 Bön - Vi lever i en tid i Sverige där det på de flesta platser inte bildas några stora köer av människor som vill omvända

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer