sjöfartsåret 2012 Sveriges Redareförenings verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sjöfartsåret 2012 Sveriges Redareförenings verksamhet"

Transkript

1 sjöfartsåret 2012 Sveriges Redareförenings verksamhet

2 matton

3 Omni ommodis demped estrunt repedignisit lame natur samet aut im esequi ius audae nitioss equibus necabor ibusciisci a con porum quam, conserem fugit remolorrum eum adiciis iliquam abor modipsam voluptaest, corendis ut hita quia pro con rerum ut possent, que lam nonsequ atiur, odis dolut quidem con endebisqui dolo occus dolut re simin nonsequunt. coritem olorupta cusam et andem adi ommossu scillat. Vmet omnis consed Axim fuga. Ebit quundit escim nobist estia elest quo moluptature sit ape autaqui cus iunt, ommo inum exces ipis doluptate exercitatur, nem ipsae volorrovid quatatesto berovit volorum comnis excepel iquisint qui blam ium sectio int am recto innehåll omnihicati dolente ceperiaspis vent, volupidus dolende maxima volorat ionsero incipsaerio. Ut erae. Mus, consequas consenisquis anihit et rerrum arum faccum doluptas am dis reicab incid quistem sum quaecum laborum et volorissita solut perorecum volum et aut alibusamust, ut et, con porerio odit et dolupti 2 VD-ord onsediosam el ipsapis as precupt atecera sit fugiasped ut volute exeraes num vel eaquas aut hilis inis svensk sjöfart har en framtid sjöfarten i politiken sjöfarten och eu miljö forskning och innovation kansli sektioner & kommittéer styrelse sjösäkerhet personalförsörjning året i bilder sveriges juniorredareförening passagerarrederierna kontakter eossimin ratincto blam re ra volupta ssundanda voluption xxx xxx kontakt göteborg Besöksadress Södra Hamngatan 53 Postadress Box 330, Göteborg Telefon E-post stockholm Besöksadress Storgatan 19 Postadress Box 5384, Stockholm Telefon E-post Bryssel Besöksadress Rue du Luxembourg 3 Postadress BE-1000 Bryssel Telefon E-post xxx xxx

4 2 vd-ord christer schoug vi vill rädda den svenska sjöfarten Att skapa ökad synlighet för rederinäringen har stått på agendan för Sveriges Redareförening under Syftet är att i vidare kretsar uppmärksamma sjöfartens framtidsfrågor och den nytta branschen skapar. Energi, miljö och säkerhet är fortsatt viktiga teman. Det är ett mycket spännande uppdrag att få ta över rodret i anrika Sveriges Redareförening som VD. Vi är en förening som står inför en nystart inom många områden. Även om året inleddes med ett byte på ledarstolen och de inkörningsutmaningar detta föranleder, så vågar jag säga att det förhoppningsvis gått bra. Engagemanget inom föreningen för att driva våra medlemmars frågor går inte att ta miste på, och vi har ett mycket bra team inom vårt kansli, som i samverkan med aktiva kommittemedlemmar och medlemsrederier lyckas åstadkomma mycket positivt för vår näring. regeringens handlingsplan Under våren utlovade infrastrukturministern en plan för den svenska sjöfarten. En sjöfartsstrategi skulle presenteras för att stoppa den negativa utvecklingen med de svenska fartygens utflaggningar, som sker till följd av att svensk sjöfart saknar rimliga konkurrensvillkor på den globala marknaden. Från regeringens sida lämnades inga konkreta löften, men en utsikt gavs om att förutsättningarna skulle vara på plats till sommaren. Hösten gick, det blev jul och av strategin blev det till slut en handlingsplan som presenterades först i januari I väntan på regeringens handlingsplan arbetade vi vidare i ett försök att komma ett steg närmare de konkurrensvillkor som råder på europeisk nivå. Under hösten gick vi samman med våra fackliga organisationer och vände oss till regeringen med gemensamma konkreta och konstruktiva sjöfartspolitiska förslag. Ett historiskt samarbete för sjöfartens parter, som visar att när krisläge råder blir vårt gemensamma mål än mer tydligt: Vi vill rädda den svenska sjöfarten. Svår omställning År 2012 har präglats av utmaningar på energi- och miljöområdet. Det har bland annat gällt hur branschen ska klara omställningar inför 2015 års svaveldirektiv för drivmedel och de merkostnader detta medför. Dessvärre handlar det om regionala krav som berör endast de norra delarna av EU. Det försämrar förutsättningarna för de nordeuropeiska ländernas sjöfart, och därmed också konkurrensvillkoren för den svenska basindustrin, som är beroende av sjötransporter. Sydeuropa omfattas inte av lika höga krav. Redareföreningen har ett pågående samarbete med Transportstyrelsen för att ta fram energieffektiva fartygskonstruktioner inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation IMO. Ett regelverk är framtaget och kommer förhoppningsvis att vara på plats inom kort. Sjösäkerhetsfrågorna har alltid och kommer alltid att vara i fokus för oss, inte minst som en konsekvens av olyckan med kryssningsfartyget Costa Concordia det gångna året. Intressant blir att se vad Costa Concordia-rapporten kommer fram till och de eventuella konsekvenser det kan få för sjöfarten i stort. Lighthouse en investering i framtiden Vi har i år haft ett särskilt fokus på vår satsning inom forsk-

5 xxx xxx anders kämpe

6 4 vd-ord christer schoug anders kämpe Under hösten vände sig Redareföreningen till regeringen tillsammans med de sjöfackliga organisationerna med gemensamma konkreta och konstruktiva sjöfartspolitiska förslag. Ett historiskt samarbete för sjöfartens parter, som visar att när krisläge råder blir våra gemensamma mål än mer tydliga: Vi vill rädda den svenska sjöfarten. tt ning, utveckling och innovation. Det är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Göteborg inom ramen för Lighthouse, vilket har som mål att skapa och säkerställa en sjöfartsinriktad svensk forskning. Vår ambition är att intresset för och kunskaperna kring forskningsprojekten ska få en bättre förankring hos övriga institut och högskolor i Sverige. Flera goda projekt har genomförts sedan starten På plats i Stockholm Under 2011 genomfördes som en konsekvens av sjöfartssituationen i Sverige en välbehövlig åtstramning av föreningens verksamhet. En åtgärd var att omorganisera kansliet, som totalt fick färre anställda. Två nya funktioner tillkom under En assistent anställdes till kontoret i Göteborg. Dessutom rekryterades en kommunikationschef med kontor inom Svenskt Näringsliv i Stockholm. Detta som ett led i strävan att ännu bättre nå ut när det gäller frågor om svensk sjöfart. Film uppskattad och uppmärksammad Flera åtgärder har genomförts för att öka vår synlighet. Det är uppenbart att Sjöfartens frågor och nytta behöver få en större spridning och bli en angelägenhet i ett bredare kluster. Vi hade ett stort engagemang med EU:s Maritime Day i Göteborg och i Almedalen där vi under sommaren satsade stort på att återta en positiv plats i etern och under hösten skapade vi en kortfilm till vårt medlemsmöte. Filmen innehåller intervjuer där viktiga opinionsbildare ger sin syn på svensk sjöfart. Det samstämmiga budskapet är att vi har ett arbete framför oss. Den svenska sjöfarten måste få ta en större plats i Sverige och visa sin betydelse som transportslag men också som en näring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft. n n christer schoug vd, sveriges redareförening

7 svensk sjöfart har en framtid n Sjöfarten är hjärtat i det maritima klustret som skapar hållbar tillväxt för hela Sverige. Det är en förutsättning för vår industri, handel och turism. n Sverige är ett sjöfartsberoende land. Mer än 80 procent av Sveriges handel går via sjöfarten. n Svensk sjöfart är en del av transportnäringen som har potential att växa, inte minst genom utvecklingen av transporter på våra inre vattenvägar. n Vatten är vägen sjöfarten är ett miljövänligt transportslag. Sjöfarten har minskat sina koldioxidutsläpp kraftigt under de senaste fem åren. n Infrastrukturkostnaderna för sjöfarten är avsevärt mindre än för andra transportslag. xxx xxx n Säkra transporter och kompetent personal är svensk sjöfarts varumärke. n Sjöfarten är en internationell näring med affärsverksamhet i hela världen. svensk sjöfart vill utvecklas och föreslår: ATT ATT ATT ATT ATT Sverige återtar positionen som sjöfartsnation. De senaste fyra åren har svensk handelsflotta halverats, från 230 fartyg år 2009 till 106 fartyg Sverige är ett sjöfartsberoende land vars import och export domineras av transporter via hav och sjö. Om Sverige ska kunna påverka och ligga långt framme i säkerhets- och miljöarbete behövs en svensk sjöfart. Sverige inför en sjöfartsstrategi som skapar hållbar tillväxt inom sjöfarten på liknande sätt som skett i till exempel Danmark. Sverige behöver en strategi som säkrar att den svenska sjöfarten och dess vattenvägar finns med på ett självklart sätt i planeringen för framtida infrastruktur. Det ska vara attraktivt att bedriva sjöfart i Sverige. svensk sjöfart ska få verka under samma konkurrensvillkor som övriga Europa. Sverige bör, liksom andra sjöfartsländer i Europa, införa en tonnageskatt. Syftet med tonnageskatten är att stödja EU:s medlemsländers sjöfart som har hög kvalitet och göra det attraktivt för rederierna att registrera fartygen under nationell flagg. En svensk tonnageskatt skulle stärka konkurrenskraften för såväl sjöfarten som dess kunder inom industrin, handeln och turismen. svensk sjöfart ska få rättvisa konkurrensvillkor för att kunna utvecklas i Sverige. Sjöfartens avgifter ska inte vara högre än de avgifter som andra transportslag betalar. svenska rederiers satsning på forskning och utveckling för en mer miljöeffektiv sjötransport får resurser att fortsättningsvis bedrivas i Sverige till gagn för såväl svensk som internationell sjöfart. ATT svenska rederier får regeringens stöd att klara de nya svaveldirektiven som införs xxx xxx

8 6 sjöfarten i politiken snabbare åtgärder starkt önskemål Med rätt förutsättningar kan sjöfarten erbjuda nya arbetstillfällen. Redareföreningen förespråkar snabba åtgärder som innebär att Sverige väljer att följa EU:s riktlinjer inom sjöfarten. Inte heller under 2012 ville turbulensen på världens sjöfartsmarknader mattas av. Svensk sjöfart har tagit sig igenom ännu ett besvärligt år i en hårdnande internationell konkurrens. Tuffa tider för sjöfarten och avsaknaden av en tydlig sjöfartspolitik har bidragit till flera omorganisationer inom rederinäringen och utflaggning från Sverige till andra länder. Sveriges Redareförenings medlemsföretag arbetar dock oförtrutet vidare med satsningar på kvalitet, långsiktighet och nya tekniska lösningar, inte minst på miljöområdet. Trots en åldrande handelsflotta ligger Sverige dessutom fortsatt i toppen på organisationen Paris MOU:s vita lista över länder där fartyg och besättningar bäst lever upp till internationella konventioner och där fartygen är bemannade och drivs i enlighet med internationell lag. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder med Europas längsta kuststräcka. Genom drygt 100 hamnar passerar varje år 180 miljoner ton gods. Det är större delen av den svenska utrikeshandeln. De svenska hamnarna anlöps dagligen av omkring 300 lastfartyg och färjor, alltmer sällan med svensk flagg. Långt fler av dessa fartyg kunde vara svenskflaggade, med en stor andel svensk sjöpersonal sysselsatt ombord. Halverad handelsflotta 100 handelsfartyg har flaggats ut de fyra senaste åren, främst till nordeuropeiska länder som Danmark, Färöarna och Finland. Utflaggningen berör ävenr ett antal större högsjöbogserbåtar, forskningsfartyg med flera. Det är en dramatisk minskning jämfört med den nivå på cirka 200 svenskflaggade fartyg som uppskattades som kritisk massa i utredningen Konkurrensförutsättningar för svensk sjöfart, SOU 2010:73. Vid ingången av 2012 hade den svenskflaggade handelsflottan minskat till137 fartyg. Av dessa var 100 (115 samma tid 2011) fartyg i fjärrfart och 37 (38) färjor och kombinerade last- och passagerarfartyg (RoPax), huvudsakligen i linjebunden närsjöfart. I början av 2013 hade ytterligare 25 fartyg lämnat den svenska flaggan. Då återstod sammanlagt 106 fartyg, varav 74 svenskflaggade i fjärrfart och 32 svenskflaggade färjor och RoPax-fartyg. Det svenska sjöfartsklustret sysselsätter cirka personer. Sedan 2009 beräknas arbetstillfällen i handelsflottan samt många säsongsjobb ha försvunnit utomlands. Även landbaserade jobb inom sjöfarten är borta. Ytterligare minst 15 svenskflaggade fartyg beräknas lämna den svenska flaggan under 2013 om inte förutsättningarna för att bedriva sjöfart under svensk flagg radikalt förändras och Sverige väljer att omedelbart följa EU:s riktlinjer inom sjöfarten. Handlingsplan från ministern Infrastrukturministern sammankallade under 2012 till flera stora branschövergripande möten som resulterade i en handlingsplan för sjöfarten som presenterades i januari Handlingsplanen aviserar att vissa justeringar i sjöfartspolitiken kan komma att meddelas de närmaste åren. Samtidigt har man tillsatt en ny utredning om möjligheten att införa tonnageskatt, drygt sju år efter det att den förra utredningen startade. Den nya utredningen ska bli klar senast i november 2014, dvs några månader efter nästa riksdagsval. Därefter vidtar remiss- och propositionsarbete. Utredningen ska även se över andra villkor som berör sjöfarten. Svensk sjöfart skulle dock behöva snabbare besked. Arbetet med att införa det redan år 2006 framlagda förslaget att införa tonnageskatt borde kunna påbörjas omgående. Vissa övriga förslag kan också genomföras snabbare. Facket och redarna överens Redareföreningen, Sjöfartens Arbetsgivareförbunds (SARF) och de två sjöfackliga organisationerna, Seko och Sjöbefälsföreningen, har aviserat en gemensam inställning till en ny sjöfartspolitik. Det finns en enighet i frågorna om tonnageskatt och den tidigare så kallade registerfrågan. Frågan om register har omformulerats till en skatte- och och socialavgiftsfråga. Med lagstiftning enligt EU:s riktlinjer på plats hoppas rederinäringens parter kunna skapa nya överenskommelser som kan gagna svensk sjöfart. Liksom under tidigare år lämnades 2012 ett antal motioner från båda riksdagsblocken om tonnageskatt och andra villkor för handelssjöfarten. Nya rapporter om sjöfart har presenterats

9 under året, såväl inom akademin som inom det statliga utredningsväsendet. Redareföreningen har bidragit med resurser i detta arbete. Avgifter hämmar konkurrensen När det gäller Sjöfartsverket och Transportstyrelsen har Sjöfartsverkets kundanpassade inriktning vidareutvecklats. Trots att sjöfartsverksamheterna (tidigare Sjöfartsinspektionen) inom Transportstyrelsen inte längre får något kostnadsbidrag från de av Sjöfartsverket inkasserade farledsavgifterna och att Sjöfartsverkets omsättning minskats, har inga sänkningar av farledsavgifterna skett. Farledsavgifterna snedvrider konkurrensen och ökar kostnaderna för den svenska industrin att nå sina marknader. Till detta kommer de kraftigt höjda tillsynsavgifterna som Transportstyrelsen genomför på regeringens uppdrag. Arbete på många plan Redareföreningen har medverkat i Sjöfartsforums strategiprocess avseende det svenska sjöfartsklustret och deltar aktivt i styrelsearbetet i Sjöfartsforum. Redareföreningen har också varit engagerad inom ett flertal olika sjöfartsanknutna verksamheter, arbetsgrupper, stiftelser, styrelser, råd och organisationer, liksom i nordiska redarsammanhang samt inom ICS, ECSA, EU och IMO. n n Per A. Sjöberger Näringsvillkor per-henrik sjöström Över 100 handelsfartyg har flaggats ut de senaste fyra åren, främst till nordeuropeiska länder som Danmark, Färöarna och Finland.

10 8 sjöfarten och eu svavel fortfarande aktuellt i bryssel Inom EU pågick Ett intensivt arbete med sjöfartsfrågor under Bland de aktuella frågorna märktes europeiska nätverk, sjösäkerhet, utbildning och miljö. Konsekvenserna av nya svavelregler samt växthusgaser och fartygsåtervinning får uppmärksamhet även fortsättningsvis. De sex första månaderna 2012 ansvarade Danmark för EU:s ordförandeskap, med ett omfattande arbetsprogram. Flera delar av programmet var av intresse för sjöfarten. Där ingick en översyn av riktlinjerna för de transeuropeiska nätverken, en EU-satsning på infrastruktur som kopplar samman olika europeiska länder, samt en översyn av den europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA:s verksamhet. På programmet stod även en utvärdering av pilotprojektet Blue Belt, ett EU-initiativ för att reducera administrativa bördor för sjöfarten. Dessutom arbetade man med vissa förändringar av STCW, konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning från FN-organet IMO, som arbetar med sjöfartsfrågor. Danskarna avslutade även lagstiftningsprocessen kring det kontroversiella svaveldirektivet om sänkta gränsvärden för svavelutsläpp. De slutliga reglerna är nu fastställda. Under andra halvan av 2012, under Cyperns ordförandeskap, inleddes diskussionerna om fartygsåtervinning. Dessutom lanserades konceptet MRV, som står för Monitoring, Reporting and Verification av växthusgasutsläpp. Jobbfokus 2013 I början av 2013 är Irland ordförande i EU, och har aviserat att man tänker fokusera på stabilitet, jobb och tillväxt. Av intresse för sjöfarten är reducering av växhusgaser, utveckling av transeuropeiska transportnätverk, förstärkning av Maritime Labour Convention, ökad passagerarsäkerhet, utveckling av Blue Belt-projektet samt att nå en överenskommelse med Europaparlamentet om nya regler för återvinning av fartyg. Efter Irland tar Litauen över ordförandeskapet. Uppföljning av svavelregler Miljöfrågorna spelar fortsatt en framträdande roll inom EU. Om 2012 handlade om skapandet av nya svavelregler ligger fokus 2013 på att hjälpa sjöfarten att överleva införandet av dessa regler. Kommissionen har, som ett direkt resultat av oron som visats från medlemsstaterna och industrin, tagit fram ett arbetsdokument som berör tänkbara möjligheter att lindra effekterna av de nya reglerna. Dit hör möjligheter till stöd, lån samt infrastruktur- och forskningsprojekt. Man skapar även plattformen European Sustainable Shipping Forum (ESSF), där både industrin och medlems staterna deltar. ESSF skapar fyra expertgrupper för LNG,scrubbers, innovation & technologies respektive finansierings - mekanismer. Växthusgaser studeras Under våren planerar Kommissionen även att presentera ett lagförslag om MRV, det vill säga mätning, rapportering och verifiering av växthusgaser. Förslaget väntas komma i mars eller april tillsammans med en kommunikation som kommer att beröra även marknadsbaserade mekanismer samt marknadsbarriärer. Samtidigt inleder Kommissionen en 16 månader lång konsultationsstudie. Diskussioner i Rådet kommer att inledas i maj eller juni. ECSA har tillsatt en expertgrupp som granskar frågan. Översynen av EU:s statsstödsriktlinjer för sjöfarten fortsätter under året, och avslutas förhoppningsvis. Arbetet med förslaget om återvinning av fartyg fortsätter i Europaparlamentet. Ledamöterna föreslår att man skapar en återvinningsfond eller en försäkring som ska garantera att återvinning sker vid godkända anläggningar, ett förslag som kritiseras av Europaparlamentets rättstjänst. Industrin och medlemsstaterna i Rådet förespråkar en lösning som ligger i linje med IMO:s Hongkongkonvention. n n christopher frisk eu-samordnare, bryssel

11 Miljöfrågorna spelar en fortsatt framträdande roll inom EU. Om 2012 handlade om skapandet av nya svavelregler ligger fokus 2013 på att hjälpa sjöfarten att överleva införandet av dessa regler. Sébastien Bertrand

12 10 miljö samverkan bas för lyckat miljöarbete Den allt överskuggande miljöfrågan för rederinäringen är införandet av nya regionala regler för svavelutsläpp. Branschen fortsatte under 2012 arbetet för att anpassa sig till reglerna, men efterfrågar stöd i processen. På längre sikt arbetar Redareföreningen för att helt eliminera branschens negativa påverkan på miljön. Sjöfarten står inför mycket stora och omedelbara utmaningar när det gäller att reducera sin påverkan på hälsa, miljö och klimat. Den kanske viktigaste framgångsfaktorn i att hantera utmaningarna är förståelse och samarbete, dels inom sjöfarten, dels, och framför allt, med kunder samt andra viktiga intressenter, inte minst staten och andra trafikslag. Över tid kan det pågående miljöarbetet delas in i perioden fram till 2015, då nya utsläppsregler för svavel börjar gälla, åren , med utmaningar som uppstår som en konsekvens av svaveldirektivet, samt hela tidsspannet fram till 2050, som är slutåret för att uppfylla nollvisionen. Ämnesmässigt omfattar miljöarbetet två huvudteman som gäller val av bränsle respektive ökad energieffektivitet. Nollvision kräver samverkan Sveriges Redareförening antog 2009 EU:s nollvision om en sjöfart utan negativ påverkan i luft och vatten. Sedan dess har föreningens sektioner och kommittéer aktivt arbetat mot att uppnå nollvisionen Östersjöpositionen lanserades 2009, Baltic Sea Position arbetades fram tillsammans med Sveriges Hamnar 2010 och året därpå inkluderades ett tydligare kundperspektiv, samtidigt som en forskningsstrategi publicerades. Slutsatsen är att sjöfarten inte kan nå nollvisionen utan ett brett, konkret och målinriktat samarbete med alla berörda parter. I ett försök att bidra med sjöfartens del av sådant samarbete togs initiativet att, tillsammans med SSPA, ett företag inom Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, skapa samarbetsplattformen Zero Vision Tool, ZVT. Svavelregler ger utmaningar Att möta kommande utmaningar kan ske genom att byta bränsle, avsvavla bränslet ombord på fartyget (med en scrubber) eller använda ett bränsle som i sig självt uppfyller kravet på maximalt svavelinnehåll. Som en del av arbetet med att möta kraven fattade Redareföreningens styrelse under 2012 beslut om att inom ramen för ZVT samla tio av branschens aktuella investeringar i fartyg, vilka i sin tur sorterats in i tre pilotprojekt utifrån bränslena metanol och LNG respektive olja (scrubber). Pilotprojekten drivs med en gemensam struktur, där hinder som industrigrupperna inte själva kan överbrygga hanteras tillsammans med verk och myndigheter som arbetar med sjöfart. Utfall och lärdomar från industriprojekten kommer att utgöra underlag för investeringsbeslut för övriga fartyg i att anpassa sig så effektivt som möjligt till kommande regler. Anpassning kräver resurser Oaktat vilket alternativ som ett rederi har möjlighet att välja eller tvingas till att välja för sitt fartyg, kommer kostnaderna att öka.det medför försämrad konkurrenskraft för våra kunder och för närsjöfarten, den sjöfart som transporterar gods som direkt kan ersättas med andra trafikslag.det finns i dag inte tekniska lösningar eller alternativa bränslen klara för att installeras eller användas ombord på fartyg före Ett intensivt arbete med att hitta lösningar pågår, men behovet av omedelbart stöd i form av tid och pengar till utveckling och anpassning av teknik och bränslealternativ är stort. Sverige är redan beroende av sjöfart. För att Sverige och

13 claes axstål Den svenska regeringen har som ambition att Sverige ska vara drivande i regelutvecklingen för alternativa bränslen. Seagas är ett av de första LNG fartygen i världen för bunkring fartyg till fartyg. Den nya bil- och passagerarfärjan Viking Grace är första kunden. Östersjön ska klara av ökade gods- och passagerarvolymer kan sjöfarten dessutom utnyttjas betydligt mer och, än bättre, kompletteras av och samarbeta med övriga trafikslag. En utveckling i den riktningen, tillsammans med strävan att nå nollvisionen, kräver en långsiktig satsning på forskning och innovation. Gemensamt energikansli Under året fattades ett tydligt beslut av SRF:s medlemmar om att än mer gemensamt och fokuserat arbeta för en ökad energieffektivisering. Målet är att under 2013 kunna etablera ett gemensamt energikansli. Svensk sjöfart har alltid legat i absolut internationell framkant när det gäller utveckling av nya lösningar inom områdena sjö säkerhet och miljö. De pilotprojekt som nu initierats är också unika. Sverige är inte bara beroende av mer sjöfart utan har även krav och önskemål angående hur denna sjöfart ska se ut. Redareföreningen har redan antagit utmaningen att medverka till en sjöfart i Östersjön som uppfyller nollvisionen. Vägen dit går genom en lönsam svensk rederinäring. n n carl carlsson miljö

14 12 forskning och innovation Kunskap ger värde för näringslivet Forskningsverksamheten inom Lighthouse resulterade 2012 i doktorsavhandlingar, ett nytt temaområde inom IT samt insatser för att sprida kunskaper inom utbildningsväsende, näringsliv och omvärld. Samarbetet inom Lighthouse har sedan starten 2006 utvecklats till ett brett maritimt kunskapscentrum med en stabil bas i forskning och utbildning. Lighthouse är involverat i mer än 70 olika projekt tillsammans med ett brett spektrum av intressenter, och bedriver utbildning för närmare 800 studenter. Viktiga partners i kärnan av Lighthouse är utöver Sveriges Redareförening även Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet samt Vinnova, Västra Götalandsregionen och Sjöfartsverket. Sjöfartsfrågorna är den viktigaste och mest naturliga kärnan av den maritima kompetensen inom Lighthouse och utgör fokus för Chalmers och Handelshögskolans arbete där. Första doktorsgraden Det gångna året blev Per Hogström först ut att ta sin doktorsexamen inom ramen för Lighthouse. Han var 2006 den första student som blev antagen till forskarutbildningen inom ramen för samarbetet. I mars 2012 presenterade han sin avhandling RoPax Ship Collision a Methodology for Survivability Analysis. Arbetet ger bland annat en fördjupad förståelse för samspelet mellan skrovskador och fartygets stabilitet i vågor efter en kollision. Vidare ger det kunskap om effekten av olika konstruktionsprinciper. Arbetet bidrar till säkrare fartygskonstruktioner och till bättre förståelse för räddningsoperationer. Under året har också en rad andra avhandlingar, främst på licenciatnivå, lagts fram och inom Lighthouse ser man fram emot att flera nya doktorander tar examen de närmsta åren. Nytt temaområde Forskning sker långsiktigt och det tar tid att flytta fram forskningsfronten. Den stabilitet och styrka som Lighthouse kan visa upp inom de fem områdena Eco Ship, Business Ship, Ergo Ship, Cargo Ship och Safe Ship är resultatet av sådan framsynthet och skapar också förutsättningar för att framöver bedriva än mer effektiv forskningsverksamhet. Under året skapades även det nya temaområdet Info Ship, som kommer att fokusera på de möjligheter som modern informations- och kommunikationsteknologi kan ge inom sjöfarten. Utveckling för högskolan Forskning och kunskap har sitt stora värde då den kan omsättas i nytta för näringsliv och samhälle. Kraven på att omsätta kunskap till nytta har ofta mycket kortare tidsperspektiv än det som krävs för att utveckla själva kunskapen (forskningen). Ett tydligt exempel på nyttiggörande av ny kunskap är att den omsätts i utbildning. För att säkerställa högsta möjliga utbildningskvalitet introduceras forskningsresultat kontinuerligt till studenter. Under 2012 har nya utbildningar och kurser tagits fram. Vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet utvecklas möjligheten att ha en tydlig sjöfartsinriktning. På Chalmers tekniska högskola utvecklas ett helt nytt Mastersprogram i Maritime Management (start höstterminen 2013). Under Lighthousesamarbetets första år har tyngdpunkten legat på att bygga upp en forsknings- och kunskapsbas. I

15 Oscar Mattsson I november höll Lighthouse öppet hus med seminariet Forskning och utveckling i samverkan. Besökarna fick då möjlighet att prova på att manövrera ett fartyg i Chalmers simulatoranläggning. ökande grad riktas nu fokus mot uppgiften att omsätta forskningsresultat och kunskap till konkret nytta för den svenska sjöfartsnäringen. Lighthouse drivs av en vilja att göra skillnad med den kunskap som byggs upp och att göra detta i nära samverkan med näringsliv och myndigheter. I syfte att tydliggöra hur detta kan ske hölls i november ett seminarium på temat Forskning och verklighet i samverkan. klas brännström föreståndare lighthouse Där presenterades exempel på hur forskningen genom aktiv samverkan kan skapa värde och nytta för sjö fartsnäringen. Bland annat presenterades arbeten kring ballast vattenrening, avskrivningsregler för rederier samt maskin rumsergonomi. Ambitionen för Lighthouse är att utveckla kommunikationen kring verksamheten. Syftet är att förstärka intresset inom hela sjöfartsnäringen för att kunskaperna ska komma till nytta. n n carl carlsson forskning och innovation

16 14 kansli Sveriges Redareförening arbetar efter en arenamodell med olika områden inom kansliet för att tydliggöra de viktigaste frågorna som föreningen driver. Redareföreningen har sitt huvudkontor i Göteborg med sex medarbetare. Kontoret finns i Näringslivets Hus, där vi tillsammans med Svenskt Näringsliv delar på lokaler och vissa gemensamma administrativa funktioner. Under 2012 etablerades också ett kontor i Näringslivets Hus i Stockholm för Redarföreningens kommunikatör. Sedan flera år har föreningen också ett kontor i Sverigehuset i Bryssel för en medarbetare som arbetar med EU-frågor. Tryggve Ahlman Sjösäkerhet och Teknik Carl Carlsson Miljö, Forskning och innovation Linda Friberg Reception, medlemsservice Christopher Frisk EU-samordnare, Brysselkontoret Tel: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Tel: E-post:

17 Anders KÄmpe Irene Fällström Kommunikation Christer Schoug Verkställande direktör Per A. Sjöberger Direktör Näringsvillkor, personalförsörjning Marie Talcott Administration Telefon: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Telefon: Mobil: E-post:

18 16 sektioner och kommittéer Ett stort antal medlemsföretag är med i en eller flera sektioner eller kommittéer. Detta stora engagemang borgar för att de beslut som fattas är väl förankrade hos medlemmarna. De olika sektionerna och kommittéerna hanterar frågor inom sin sektor av sjöfarten. Ledamöterna utses av styrelsen på förslag av medlemmarna i samband med föreningens årsmöte. Färje - och RoRosektionen Ordförande: Jan-Eric Nilsson, Rederi AB Gotland Sekreterare: Per A. Sjöberger, Sveriges Redareförening Tank - och Bulksektionen Ordförande: Jonas Backman, Sirius Rederi AB Sekreterare: Carl Carlsson, Sveriges Redareförening Ekonomiska kommittén n Bevakar att svenska skatte- och redovisningsregler utformas på ett konkurrensneutralt sätt för svensk rederiverksamhet. n Bevakar svenska rederiers möjligheter till finansiering. Ordförande: Bo Svensson, Broström AB Sekreterare: Christer Schoug, Sveriges Redareförening Forsknings- och innovationskommittén n Samordnar verksamheten vid Lighthouse. n Informerar medlemsrederier om aktuella forskningsprojekt. n Arrangerar tävlingen The Swedish Shipping Innovation Award, vars syfte är att stimulera forskning och utveckling av uthålliga sjötransportsystem. Ordförande: Harry Robertsson, Stena Rederi AB Sekreterare: Carl Carlsson, Sveriges Redareförening Juridiska kommittén n Bevakar juridiska- och försäkringsfrågor som påverkar svensk rederiverksamhet. Ordförande: Annica Burenstam-Linder, Walleniusrederierna AB Sekreterare: Christopher Frisk, Sveriges Redareförening Kommittén för utbildning och rekrytering n Leder verksamheten för rekrytering. n Bevakar utbildning- och kompetensutvecklingsfrågor för personal, både till sjöss och i land. n Inspirerar ungdomar att söka sig till sjöfartens arbetsmarknad. Ordförande: Angela Jenhed, Stena Marine Management AB Sekreterare: Per A. Sjöberger, Sveriges Redareförening Kommittén för miljö och teknik n Verkar för en miljö- och konkurrenseffektiv sjöfart. Ordförande: Balder Hansson, Viking Supply Ships AB Sekreterare: Carl Carlsson, Sveriges Redareförening Kommittén för Sjösäkerhet och Teknik n Fastlägger principer för hur det tekniska och operativa utvecklingsoch påverkansarbetet ska drivas inom föreningen för att tillgodose medlemmarnas behov. n Bevakar att reglerna för fartygens tekniska nivå och annan fartygsanknuten utrustning utformas av myndigheterna och tillämpas på ett sätt som tillgodoser svensk rederiverksamhet. Ordförande: Peter Jodin, Walleniusrederierna AB Sekreterare: Tryggve Ahlman, Sveriges Redareförening kommunikationskommittén n Uppdraget är att öka kunskapen och nyttan med sjöfarten generellt samt lyfta fram fördelen med svensk sjöfart. Ordförande: Cecilia Kolga, Walleniusrederierna AB Sekreterare: Iréne Fällström, Sveriges Redareförening Ordförande presidiet Anders Boman Walleniusrederierna AB Jan Hanses Viking Rederi AB Jan-Eric Nilsson Rederi AB Gotland

19 styrelse Vice Ordförande presidiet Dan Sten Olsson Stena AB Vice Ordförande presidiet Lars Höglund Furetank Rederi AB Jonas Backman Sirius Shipping AB Mikael Laurin Laurin Maritime AB Torkel Hermansson Tarbit Shipping AB Ragnar Johansson SOL North Europe Service AB Anders Källsson Erik Thun AB Claes Berglund Stena AB Olav K. Rakkenes Atlantic Container Line AB presidiet Christer Schoug Sveriges Redareförening Styrelsens sekreterare Per A. Sjöberger Sveriges Redareförening helene mellquist Adjungerad Rederi AB Transatlantic

20 18 sjösäkerhet säkerhetsarbete över gränserna Att förbättra säkerheten i sjötrafiken är en process med många involverade aktörer. Under 2012 har fokus till stor del legat på katastrofen med kryssningsfartyget Costa Concordia, som får regelmässiga konsekvenser. Ett annat arbete rör nya säkerhetsregler i ishaven. Det primära syftet med införande av nya sjösäkerhetsregler är att hindra sjöolyckor, till gagn för både människa och miljö. Att ständigt jobba och utveckla sjösäkerheten är en naturlig del i svensk sjöfartsnäring. Det ger också resultat. Sverige har även 2012 en toppnotering i Port State Control. Trots en ålderstigen flotta intar Sverige andraplatsen. Det är ett betyg på att standarden på fartygen inte sitter i årsringarna utan i väl underhållna fartyg. I Shipping Industry Flag State Performance Table är Sverige helt utan anmärkningar. Internationell process Den internationella regelprocessen för sjöfarten hanteras av FN-organet IMO, med 170 beslutande medlemsländer och 77 rådgivande specialistorganisationer. Besluten inom IMO får ett brett genomslag och arbetet vilar på kända sjöfartskonventioner. Även inom EU finns en gemensam sjöfartspolitik som i utförandet hanteras via den Europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA. FN:s och EU:s regler genomförs i svensk rätt. IMO:s arbete med framtagande av nya regler kan ta fyra eller fem år från förslag till genomförande. Detta anses av många som en oacceptabel lång tid, speciellt i regelutvecklingsfrågor som är konsekvenser av olyckor som till exempel Costa Concordia. Avsaknaden av ekonomiska resurser hos vissa flaggstater, som möjliggör genomförande av nya regler, så kallad capacity building, är ett vanligt förekommande inslag som fördröjer regelprocessen. Säkrare över ishaven Ett viktigt pågående sjösäkerhetsarbete ska ge en säkrare sjöfart i den växande trafiken över Ishaven på Norra och Södra halvklotet. Utvecklingen av en Polarkod är i slutfasen inom IMO. Koden kommer att omfatta både sjösäkerhets- och miljökrav. De fartyg som seglar in i Arktisregionen Norr om 58:e breddgraden respektive i Antarktis Syd om 60:e breddgraden ska uppfylla kodens krav uppfylla kodens krav och ha ett Iscertifikat och en Polar-manual. Koden omfattar passageraroch lastfartyg över 500 bruttoregisterton och ska uppfylla kraven i någon av de tre föreslagna iskategorierna A B och C, där kategori A är det mest omfattande med bland annat strukturella krav i enlighet med polar isklass 1 5. Isläget och fartygets strukturella styrka kommer att styra fartygens behörighet att trafikera Ishaven.Kraven syftar till att förebygga olyckor och skydda den känsliga miljön. Fyra miljoner människor lever i Arktisregionen och dessa människor är helt beroende av sjöfarten som transportmedel. Komplexiteten vid regelutvecklingen av Polarkoden belyses väl när den Ryska delegationen lyfter fram frågor som urbefolkningens oro, vid Sibiriens Ishavskust, över fördyrande sjötransporter då krav på nya lättflyktiga bränslen och ny utrustning på fartygen är kostnadsdrivande. Målet är att Polarkoden ska finnas färdig Katastrof får konsekvenser Olyckan med kryssningsfartyget Costa Concordia utanför den italienska kusten den 13 januari 2012 kommer att få stor betydelse för regelutvecklingen de närmaste åren. Cirka passagerare och besättning fanns registrerade ombord då fartyget gick hårt på grund öster om ön Isola de Giglio människor räddades och 32 omkom. Det är fortfarande oklart när haverirapporten från Italien kan bli färdigställd. Senfärdighet kritiseras av såväl internationella näringslivsorganisationer som IMO. Italien förklarar den långa handläggningstiden med den nationella jurisdiktionen där tre parallella utredningar pågår samtidigt; teknisk, administrativ och kriminell. Då kaptenen suttit häktad har den kriminella utredningen haft företräde och kunnat låsa den helt avgörande

SCA Logistics AB Sveriges

SCA Logistics AB Sveriges Luleå Bogserbåts AB SCA Logistics AB Sveriges rederinäring Rederi Eckerö Sverige AB Viking Rederi AB Frederiet AB Destination Gotland AB Rederi AB Gotland Wisby Tankers Hamburg Süd Norden AB Nynas AB Preem

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka.

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka. Nr 12 2012 2012-12-21 SKEPPSMÄKLARNYTT Kampanj för renare sjöfart Sjöfartens entreprenörsdag 28 maj Vill ditt företag synas bland dem som idag studerar sjöfart och Logistik? Dags att anmäla sig till vårens

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Regeringskansliet Näringsdepartementet SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Undertecknade får härmed avge synpunkter på betänkandet. Vi är medarbetare i svenska advokatbyråer och lämnar

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Skärgårdsredarna år 2014

Verksamhetsberättelse för Skärgårdsredarna år 2014 Verksamhetsberättelse för Skärgårdsredarna år 2014 Årsmötet 2014 på Teaterskeppet var välbesökt. Vi deltog i Kollektivtrafikdagen 2014 i Stockholm. Under Almedalsveckan arrangerade vi en paneldiskussion

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Rapport om Passagerarrederierna, mars 2006 Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring

Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Kraftsamling för en hållbar sjöfart Den svenska handeln är extremt beroende av sjöfart. Så gott som allt det vi köper som har producerats

Läs mer

Två Sjöfartspubar och en Sjöfartseftermiddag. Infrastrukturministern gästar måndagspuben

Två Sjöfartspubar och en Sjöfartseftermiddag. Infrastrukturministern gästar måndagspuben Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 5, 2011 Innehåll Sjöfart i Almedalen: välkommen till Sjöfartspub, Sjöfartseftermiddag mm Sjöfartsforums miljödiplom nominera dina kandidater före 1 augusti Världssjöfartens

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Hållbar sjöfart. Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring

Hållbar sjöfart. Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Rapport utgiven av SEKO - Facket för Service och Kommunikation som organiserar ca 7 000 sjömän i manskapsbefattningar i branschavdelningen

Läs mer

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Sjösäkerhetsarbetet 1. Roropassagerarfartyg

Sjösäkerhetsarbetet 1. Roropassagerarfartyg 1 (8) Johan Franson, 011-19 11 51 Sjösäkerhetsarbetet Regeringen beslutade den 19 april 2001 att Sjöfartsverket skulle anordna ett internationellt sjösäkerhetsseminarium. Regeringen beslutade också att

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Ny ordförande för Sjöfartsforum och två vice ordförande

Ny ordförande för Sjöfartsforum och två vice ordförande Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 3, 2013 INNEHÅLL Ny ordförande för Sjöfartsforum Premiär för Maritimt Nätverk i riksdagen Maritima evenemang Maritima notiser Ny ordförande för Sjöfartsforum och två vice ordförande

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv TONNAGESKATTEN ur finskt perspektiv Innehåll 1. EU- riktlinjerna för statligt stöd 2. Allmänt om tonnageskatt tt 3. Läget i Finland idag EU - Riktlinjer för statligt stöd (1) - EU-kommissionens riktlinjer

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020?

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? och en inbjudan till innovationspris 2013 Presentation Kalmar November 2012 Vision Maritime Transport Strategy 2009-2018 Vision zero Ingen modal back-shift

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY Organisation Påbörjande av framtagning av handlingsdokument för hur High Voltage Valley ska arbeta strategiskt inom områdena; Genus- och jämställdhet, kunskapsoch

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

17 mars, Stockholm Öppet möte om strategiprocessen, klusterutveckling som tillväxtverktyg och vad som är på gång på Näringsdepartementet

17 mars, Stockholm Öppet möte om strategiprocessen, klusterutveckling som tillväxtverktyg och vad som är på gång på Näringsdepartementet Ropstensslingan 11B, 115 42 STOCKHOLM, Tel: 08 410 540 46, Fax: 08 662 78 25, Email: info@maritimeforum.se, www.maritimeforum.se Sjöfartsforum är en intresseförening för det maritima klustret. Föreningen

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Inledning Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Visit Värmdö Ideell Förening är näringslivets och föreningslivets organisation inom besöksnäringen. Tillsammans med Värmdö kommun bildar

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Verksamhetsberättelse år 2004

Verksamhetsberättelse år 2004 Verksamhetsberättelse år 2004 År 2004 var ett händelserikt år för Svenska Taekwondoförbundets ITF sektion regionalt, nationellt och internationellt. Styrelse ITF sektionens styrelse för år 2004 hade följande

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

www.sjofartskultur.org

www.sjofartskultur.org Protokoll årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap 2014 Årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap DATUM & TID: Torsdag den 8 maj klockan 15.00 PLATS: Katarina Sjöfartsklubb Stockholm Närvarande: Berit Blomqvist Emma

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

En liten broschyr om SHR. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare

En liten broschyr om SHR. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare En liten broschyr om SHR Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare SHR en organisation under tillväxt och utveckling SHR är en växande organisation i en växande näring. Vi företräder över 4 000 företag

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Valberedningens redogörelse inför årsstämman 2014

Valberedningens redogörelse inför årsstämman 2014 Valberedningens redogörelse inför årsstämman 2014 Valberedningens redogörelse Bakgrund Den 24 september 2013 offentliggjorde ICA Gruppen namnen på de personer som utgör valberedningens sammansättning i

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart Prognos hösten 21 Arbetsmarknadsutsikter Sjöfart 211 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

ZVT ZVTREF 10 JIPs ZVTPOOL TEN-T och 3 PILOTER

ZVT ZVTREF 10 JIPs ZVTPOOL TEN-T och 3 PILOTER ZVT ZVTREF 10 JIPs ZVTPOOL TEN-T och 3 PILOTER SRF Medlemsmöte, November 2012 AGENDA Utmaningen och gemensamt mål steg 1 ZVT organisation och upplägg ZVTREF och ZVTPOOL 10 JIPs TEN-T 3 PILOTER UTMANING

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

UTBILDNING 1. Utbildning

UTBILDNING 1. Utbildning UTBILDNING 1 Utbildning 2 UTBILDNING UTBILDNING 3 Behörigheter Den 25 juni 2010 klubbade IMO igenom en reviderad upplaga av STCW (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978,

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT GÖTEBORG - EUROPAS MARITIMA HUVUDSTAD

SKEPPSMÄKLARNYTT GÖTEBORG - EUROPAS MARITIMA HUVUDSTAD Nr 4 2012 2012-04-30 SKEPPSMÄKLARNYTT Göteborg Europas maritima huvudstad Tre platser kvar på linjesjöfartskursen Single Window har äntligen fått styrfart Det maritima Almedalsprogrammet tar form 80 anmälda

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga.

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga. KS 17 26 nov 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ingeberg Lars Linder Cecilia Datum 2014-10-29 Diarienummer KSN-2014-1136 Kommunstyrelsen Nyföretagarcentrum-samarbetsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Omsättningen steg till 88,33 miljoner euro (86,93 miljoner euro år 2001). Rörelseresultatet förbättrades med 27 % till 18,70 miljoner euro (14,66 miljoner euro). Resultatet

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum!

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! NYHETSBREV, Nummer 2, oktober 2012 Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! Vad är du mest nöjd med när du ser tillbaka på de gångna månaderna? Att vi fått igång arbetet i våra åtta innovationsblock.

Läs mer

Uppförandekod VIKING LINE UPPFÖRANDEKOD 1

Uppförandekod VIKING LINE UPPFÖRANDEKOD 1 Uppförandekod 1 Etiska regler och riktlinjer för Viking Line koncernen Koncernen Viking Line strävar efter att agera ansvarsfullt i de länder och de sammanhang där koncernen är verksam. Det betyder bland

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Bordsanteckningar från 26 februari 2013

Bordsanteckningar från 26 februari 2013 Bordsanteckningar från 26 februari 2013 Projektidéer från blädderblocket Kommunikationsflöden kring hamn Infohantering runt anlöp framförhållning Agentrollen tydligare Lotstider flexibilitet (lotsplikt/fjärrlots)

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer