sjöfartsåret 2012 Sveriges Redareförenings verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sjöfartsåret 2012 Sveriges Redareförenings verksamhet"

Transkript

1 sjöfartsåret 2012 Sveriges Redareförenings verksamhet

2 matton

3 Omni ommodis demped estrunt repedignisit lame natur samet aut im esequi ius audae nitioss equibus necabor ibusciisci a con porum quam, conserem fugit remolorrum eum adiciis iliquam abor modipsam voluptaest, corendis ut hita quia pro con rerum ut possent, que lam nonsequ atiur, odis dolut quidem con endebisqui dolo occus dolut re simin nonsequunt. coritem olorupta cusam et andem adi ommossu scillat. Vmet omnis consed Axim fuga. Ebit quundit escim nobist estia elest quo moluptature sit ape autaqui cus iunt, ommo inum exces ipis doluptate exercitatur, nem ipsae volorrovid quatatesto berovit volorum comnis excepel iquisint qui blam ium sectio int am recto innehåll omnihicati dolente ceperiaspis vent, volupidus dolende maxima volorat ionsero incipsaerio. Ut erae. Mus, consequas consenisquis anihit et rerrum arum faccum doluptas am dis reicab incid quistem sum quaecum laborum et volorissita solut perorecum volum et aut alibusamust, ut et, con porerio odit et dolupti 2 VD-ord onsediosam el ipsapis as precupt atecera sit fugiasped ut volute exeraes num vel eaquas aut hilis inis svensk sjöfart har en framtid sjöfarten i politiken sjöfarten och eu miljö forskning och innovation kansli sektioner & kommittéer styrelse sjösäkerhet personalförsörjning året i bilder sveriges juniorredareförening passagerarrederierna kontakter eossimin ratincto blam re ra volupta ssundanda voluption xxx xxx kontakt göteborg Besöksadress Södra Hamngatan 53 Postadress Box 330, Göteborg Telefon E-post stockholm Besöksadress Storgatan 19 Postadress Box 5384, Stockholm Telefon E-post Bryssel Besöksadress Rue du Luxembourg 3 Postadress BE-1000 Bryssel Telefon E-post xxx xxx

4 2 vd-ord christer schoug vi vill rädda den svenska sjöfarten Att skapa ökad synlighet för rederinäringen har stått på agendan för Sveriges Redareförening under Syftet är att i vidare kretsar uppmärksamma sjöfartens framtidsfrågor och den nytta branschen skapar. Energi, miljö och säkerhet är fortsatt viktiga teman. Det är ett mycket spännande uppdrag att få ta över rodret i anrika Sveriges Redareförening som VD. Vi är en förening som står inför en nystart inom många områden. Även om året inleddes med ett byte på ledarstolen och de inkörningsutmaningar detta föranleder, så vågar jag säga att det förhoppningsvis gått bra. Engagemanget inom föreningen för att driva våra medlemmars frågor går inte att ta miste på, och vi har ett mycket bra team inom vårt kansli, som i samverkan med aktiva kommittemedlemmar och medlemsrederier lyckas åstadkomma mycket positivt för vår näring. regeringens handlingsplan Under våren utlovade infrastrukturministern en plan för den svenska sjöfarten. En sjöfartsstrategi skulle presenteras för att stoppa den negativa utvecklingen med de svenska fartygens utflaggningar, som sker till följd av att svensk sjöfart saknar rimliga konkurrensvillkor på den globala marknaden. Från regeringens sida lämnades inga konkreta löften, men en utsikt gavs om att förutsättningarna skulle vara på plats till sommaren. Hösten gick, det blev jul och av strategin blev det till slut en handlingsplan som presenterades först i januari I väntan på regeringens handlingsplan arbetade vi vidare i ett försök att komma ett steg närmare de konkurrensvillkor som råder på europeisk nivå. Under hösten gick vi samman med våra fackliga organisationer och vände oss till regeringen med gemensamma konkreta och konstruktiva sjöfartspolitiska förslag. Ett historiskt samarbete för sjöfartens parter, som visar att när krisläge råder blir vårt gemensamma mål än mer tydligt: Vi vill rädda den svenska sjöfarten. Svår omställning År 2012 har präglats av utmaningar på energi- och miljöområdet. Det har bland annat gällt hur branschen ska klara omställningar inför 2015 års svaveldirektiv för drivmedel och de merkostnader detta medför. Dessvärre handlar det om regionala krav som berör endast de norra delarna av EU. Det försämrar förutsättningarna för de nordeuropeiska ländernas sjöfart, och därmed också konkurrensvillkoren för den svenska basindustrin, som är beroende av sjötransporter. Sydeuropa omfattas inte av lika höga krav. Redareföreningen har ett pågående samarbete med Transportstyrelsen för att ta fram energieffektiva fartygskonstruktioner inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation IMO. Ett regelverk är framtaget och kommer förhoppningsvis att vara på plats inom kort. Sjösäkerhetsfrågorna har alltid och kommer alltid att vara i fokus för oss, inte minst som en konsekvens av olyckan med kryssningsfartyget Costa Concordia det gångna året. Intressant blir att se vad Costa Concordia-rapporten kommer fram till och de eventuella konsekvenser det kan få för sjöfarten i stort. Lighthouse en investering i framtiden Vi har i år haft ett särskilt fokus på vår satsning inom forsk-

5 xxx xxx anders kämpe

6 4 vd-ord christer schoug anders kämpe Under hösten vände sig Redareföreningen till regeringen tillsammans med de sjöfackliga organisationerna med gemensamma konkreta och konstruktiva sjöfartspolitiska förslag. Ett historiskt samarbete för sjöfartens parter, som visar att när krisläge råder blir våra gemensamma mål än mer tydliga: Vi vill rädda den svenska sjöfarten. tt ning, utveckling och innovation. Det är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Göteborg inom ramen för Lighthouse, vilket har som mål att skapa och säkerställa en sjöfartsinriktad svensk forskning. Vår ambition är att intresset för och kunskaperna kring forskningsprojekten ska få en bättre förankring hos övriga institut och högskolor i Sverige. Flera goda projekt har genomförts sedan starten På plats i Stockholm Under 2011 genomfördes som en konsekvens av sjöfartssituationen i Sverige en välbehövlig åtstramning av föreningens verksamhet. En åtgärd var att omorganisera kansliet, som totalt fick färre anställda. Två nya funktioner tillkom under En assistent anställdes till kontoret i Göteborg. Dessutom rekryterades en kommunikationschef med kontor inom Svenskt Näringsliv i Stockholm. Detta som ett led i strävan att ännu bättre nå ut när det gäller frågor om svensk sjöfart. Film uppskattad och uppmärksammad Flera åtgärder har genomförts för att öka vår synlighet. Det är uppenbart att Sjöfartens frågor och nytta behöver få en större spridning och bli en angelägenhet i ett bredare kluster. Vi hade ett stort engagemang med EU:s Maritime Day i Göteborg och i Almedalen där vi under sommaren satsade stort på att återta en positiv plats i etern och under hösten skapade vi en kortfilm till vårt medlemsmöte. Filmen innehåller intervjuer där viktiga opinionsbildare ger sin syn på svensk sjöfart. Det samstämmiga budskapet är att vi har ett arbete framför oss. Den svenska sjöfarten måste få ta en större plats i Sverige och visa sin betydelse som transportslag men också som en näring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft. n n christer schoug vd, sveriges redareförening

7 svensk sjöfart har en framtid n Sjöfarten är hjärtat i det maritima klustret som skapar hållbar tillväxt för hela Sverige. Det är en förutsättning för vår industri, handel och turism. n Sverige är ett sjöfartsberoende land. Mer än 80 procent av Sveriges handel går via sjöfarten. n Svensk sjöfart är en del av transportnäringen som har potential att växa, inte minst genom utvecklingen av transporter på våra inre vattenvägar. n Vatten är vägen sjöfarten är ett miljövänligt transportslag. Sjöfarten har minskat sina koldioxidutsläpp kraftigt under de senaste fem åren. n Infrastrukturkostnaderna för sjöfarten är avsevärt mindre än för andra transportslag. xxx xxx n Säkra transporter och kompetent personal är svensk sjöfarts varumärke. n Sjöfarten är en internationell näring med affärsverksamhet i hela världen. svensk sjöfart vill utvecklas och föreslår: ATT ATT ATT ATT ATT Sverige återtar positionen som sjöfartsnation. De senaste fyra åren har svensk handelsflotta halverats, från 230 fartyg år 2009 till 106 fartyg Sverige är ett sjöfartsberoende land vars import och export domineras av transporter via hav och sjö. Om Sverige ska kunna påverka och ligga långt framme i säkerhets- och miljöarbete behövs en svensk sjöfart. Sverige inför en sjöfartsstrategi som skapar hållbar tillväxt inom sjöfarten på liknande sätt som skett i till exempel Danmark. Sverige behöver en strategi som säkrar att den svenska sjöfarten och dess vattenvägar finns med på ett självklart sätt i planeringen för framtida infrastruktur. Det ska vara attraktivt att bedriva sjöfart i Sverige. svensk sjöfart ska få verka under samma konkurrensvillkor som övriga Europa. Sverige bör, liksom andra sjöfartsländer i Europa, införa en tonnageskatt. Syftet med tonnageskatten är att stödja EU:s medlemsländers sjöfart som har hög kvalitet och göra det attraktivt för rederierna att registrera fartygen under nationell flagg. En svensk tonnageskatt skulle stärka konkurrenskraften för såväl sjöfarten som dess kunder inom industrin, handeln och turismen. svensk sjöfart ska få rättvisa konkurrensvillkor för att kunna utvecklas i Sverige. Sjöfartens avgifter ska inte vara högre än de avgifter som andra transportslag betalar. svenska rederiers satsning på forskning och utveckling för en mer miljöeffektiv sjötransport får resurser att fortsättningsvis bedrivas i Sverige till gagn för såväl svensk som internationell sjöfart. ATT svenska rederier får regeringens stöd att klara de nya svaveldirektiven som införs xxx xxx

8 6 sjöfarten i politiken snabbare åtgärder starkt önskemål Med rätt förutsättningar kan sjöfarten erbjuda nya arbetstillfällen. Redareföreningen förespråkar snabba åtgärder som innebär att Sverige väljer att följa EU:s riktlinjer inom sjöfarten. Inte heller under 2012 ville turbulensen på världens sjöfartsmarknader mattas av. Svensk sjöfart har tagit sig igenom ännu ett besvärligt år i en hårdnande internationell konkurrens. Tuffa tider för sjöfarten och avsaknaden av en tydlig sjöfartspolitik har bidragit till flera omorganisationer inom rederinäringen och utflaggning från Sverige till andra länder. Sveriges Redareförenings medlemsföretag arbetar dock oförtrutet vidare med satsningar på kvalitet, långsiktighet och nya tekniska lösningar, inte minst på miljöområdet. Trots en åldrande handelsflotta ligger Sverige dessutom fortsatt i toppen på organisationen Paris MOU:s vita lista över länder där fartyg och besättningar bäst lever upp till internationella konventioner och där fartygen är bemannade och drivs i enlighet med internationell lag. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder med Europas längsta kuststräcka. Genom drygt 100 hamnar passerar varje år 180 miljoner ton gods. Det är större delen av den svenska utrikeshandeln. De svenska hamnarna anlöps dagligen av omkring 300 lastfartyg och färjor, alltmer sällan med svensk flagg. Långt fler av dessa fartyg kunde vara svenskflaggade, med en stor andel svensk sjöpersonal sysselsatt ombord. Halverad handelsflotta 100 handelsfartyg har flaggats ut de fyra senaste åren, främst till nordeuropeiska länder som Danmark, Färöarna och Finland. Utflaggningen berör ävenr ett antal större högsjöbogserbåtar, forskningsfartyg med flera. Det är en dramatisk minskning jämfört med den nivå på cirka 200 svenskflaggade fartyg som uppskattades som kritisk massa i utredningen Konkurrensförutsättningar för svensk sjöfart, SOU 2010:73. Vid ingången av 2012 hade den svenskflaggade handelsflottan minskat till137 fartyg. Av dessa var 100 (115 samma tid 2011) fartyg i fjärrfart och 37 (38) färjor och kombinerade last- och passagerarfartyg (RoPax), huvudsakligen i linjebunden närsjöfart. I början av 2013 hade ytterligare 25 fartyg lämnat den svenska flaggan. Då återstod sammanlagt 106 fartyg, varav 74 svenskflaggade i fjärrfart och 32 svenskflaggade färjor och RoPax-fartyg. Det svenska sjöfartsklustret sysselsätter cirka personer. Sedan 2009 beräknas arbetstillfällen i handelsflottan samt många säsongsjobb ha försvunnit utomlands. Även landbaserade jobb inom sjöfarten är borta. Ytterligare minst 15 svenskflaggade fartyg beräknas lämna den svenska flaggan under 2013 om inte förutsättningarna för att bedriva sjöfart under svensk flagg radikalt förändras och Sverige väljer att omedelbart följa EU:s riktlinjer inom sjöfarten. Handlingsplan från ministern Infrastrukturministern sammankallade under 2012 till flera stora branschövergripande möten som resulterade i en handlingsplan för sjöfarten som presenterades i januari Handlingsplanen aviserar att vissa justeringar i sjöfartspolitiken kan komma att meddelas de närmaste åren. Samtidigt har man tillsatt en ny utredning om möjligheten att införa tonnageskatt, drygt sju år efter det att den förra utredningen startade. Den nya utredningen ska bli klar senast i november 2014, dvs några månader efter nästa riksdagsval. Därefter vidtar remiss- och propositionsarbete. Utredningen ska även se över andra villkor som berör sjöfarten. Svensk sjöfart skulle dock behöva snabbare besked. Arbetet med att införa det redan år 2006 framlagda förslaget att införa tonnageskatt borde kunna påbörjas omgående. Vissa övriga förslag kan också genomföras snabbare. Facket och redarna överens Redareföreningen, Sjöfartens Arbetsgivareförbunds (SARF) och de två sjöfackliga organisationerna, Seko och Sjöbefälsföreningen, har aviserat en gemensam inställning till en ny sjöfartspolitik. Det finns en enighet i frågorna om tonnageskatt och den tidigare så kallade registerfrågan. Frågan om register har omformulerats till en skatte- och och socialavgiftsfråga. Med lagstiftning enligt EU:s riktlinjer på plats hoppas rederinäringens parter kunna skapa nya överenskommelser som kan gagna svensk sjöfart. Liksom under tidigare år lämnades 2012 ett antal motioner från båda riksdagsblocken om tonnageskatt och andra villkor för handelssjöfarten. Nya rapporter om sjöfart har presenterats

9 under året, såväl inom akademin som inom det statliga utredningsväsendet. Redareföreningen har bidragit med resurser i detta arbete. Avgifter hämmar konkurrensen När det gäller Sjöfartsverket och Transportstyrelsen har Sjöfartsverkets kundanpassade inriktning vidareutvecklats. Trots att sjöfartsverksamheterna (tidigare Sjöfartsinspektionen) inom Transportstyrelsen inte längre får något kostnadsbidrag från de av Sjöfartsverket inkasserade farledsavgifterna och att Sjöfartsverkets omsättning minskats, har inga sänkningar av farledsavgifterna skett. Farledsavgifterna snedvrider konkurrensen och ökar kostnaderna för den svenska industrin att nå sina marknader. Till detta kommer de kraftigt höjda tillsynsavgifterna som Transportstyrelsen genomför på regeringens uppdrag. Arbete på många plan Redareföreningen har medverkat i Sjöfartsforums strategiprocess avseende det svenska sjöfartsklustret och deltar aktivt i styrelsearbetet i Sjöfartsforum. Redareföreningen har också varit engagerad inom ett flertal olika sjöfartsanknutna verksamheter, arbetsgrupper, stiftelser, styrelser, råd och organisationer, liksom i nordiska redarsammanhang samt inom ICS, ECSA, EU och IMO. n n Per A. Sjöberger Näringsvillkor per-henrik sjöström Över 100 handelsfartyg har flaggats ut de senaste fyra åren, främst till nordeuropeiska länder som Danmark, Färöarna och Finland.

10 8 sjöfarten och eu svavel fortfarande aktuellt i bryssel Inom EU pågick Ett intensivt arbete med sjöfartsfrågor under Bland de aktuella frågorna märktes europeiska nätverk, sjösäkerhet, utbildning och miljö. Konsekvenserna av nya svavelregler samt växthusgaser och fartygsåtervinning får uppmärksamhet även fortsättningsvis. De sex första månaderna 2012 ansvarade Danmark för EU:s ordförandeskap, med ett omfattande arbetsprogram. Flera delar av programmet var av intresse för sjöfarten. Där ingick en översyn av riktlinjerna för de transeuropeiska nätverken, en EU-satsning på infrastruktur som kopplar samman olika europeiska länder, samt en översyn av den europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA:s verksamhet. På programmet stod även en utvärdering av pilotprojektet Blue Belt, ett EU-initiativ för att reducera administrativa bördor för sjöfarten. Dessutom arbetade man med vissa förändringar av STCW, konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning från FN-organet IMO, som arbetar med sjöfartsfrågor. Danskarna avslutade även lagstiftningsprocessen kring det kontroversiella svaveldirektivet om sänkta gränsvärden för svavelutsläpp. De slutliga reglerna är nu fastställda. Under andra halvan av 2012, under Cyperns ordförandeskap, inleddes diskussionerna om fartygsåtervinning. Dessutom lanserades konceptet MRV, som står för Monitoring, Reporting and Verification av växthusgasutsläpp. Jobbfokus 2013 I början av 2013 är Irland ordförande i EU, och har aviserat att man tänker fokusera på stabilitet, jobb och tillväxt. Av intresse för sjöfarten är reducering av växhusgaser, utveckling av transeuropeiska transportnätverk, förstärkning av Maritime Labour Convention, ökad passagerarsäkerhet, utveckling av Blue Belt-projektet samt att nå en överenskommelse med Europaparlamentet om nya regler för återvinning av fartyg. Efter Irland tar Litauen över ordförandeskapet. Uppföljning av svavelregler Miljöfrågorna spelar fortsatt en framträdande roll inom EU. Om 2012 handlade om skapandet av nya svavelregler ligger fokus 2013 på att hjälpa sjöfarten att överleva införandet av dessa regler. Kommissionen har, som ett direkt resultat av oron som visats från medlemsstaterna och industrin, tagit fram ett arbetsdokument som berör tänkbara möjligheter att lindra effekterna av de nya reglerna. Dit hör möjligheter till stöd, lån samt infrastruktur- och forskningsprojekt. Man skapar även plattformen European Sustainable Shipping Forum (ESSF), där både industrin och medlems staterna deltar. ESSF skapar fyra expertgrupper för LNG,scrubbers, innovation & technologies respektive finansierings - mekanismer. Växthusgaser studeras Under våren planerar Kommissionen även att presentera ett lagförslag om MRV, det vill säga mätning, rapportering och verifiering av växthusgaser. Förslaget väntas komma i mars eller april tillsammans med en kommunikation som kommer att beröra även marknadsbaserade mekanismer samt marknadsbarriärer. Samtidigt inleder Kommissionen en 16 månader lång konsultationsstudie. Diskussioner i Rådet kommer att inledas i maj eller juni. ECSA har tillsatt en expertgrupp som granskar frågan. Översynen av EU:s statsstödsriktlinjer för sjöfarten fortsätter under året, och avslutas förhoppningsvis. Arbetet med förslaget om återvinning av fartyg fortsätter i Europaparlamentet. Ledamöterna föreslår att man skapar en återvinningsfond eller en försäkring som ska garantera att återvinning sker vid godkända anläggningar, ett förslag som kritiseras av Europaparlamentets rättstjänst. Industrin och medlemsstaterna i Rådet förespråkar en lösning som ligger i linje med IMO:s Hongkongkonvention. n n christopher frisk eu-samordnare, bryssel

11 Miljöfrågorna spelar en fortsatt framträdande roll inom EU. Om 2012 handlade om skapandet av nya svavelregler ligger fokus 2013 på att hjälpa sjöfarten att överleva införandet av dessa regler. Sébastien Bertrand

12 10 miljö samverkan bas för lyckat miljöarbete Den allt överskuggande miljöfrågan för rederinäringen är införandet av nya regionala regler för svavelutsläpp. Branschen fortsatte under 2012 arbetet för att anpassa sig till reglerna, men efterfrågar stöd i processen. På längre sikt arbetar Redareföreningen för att helt eliminera branschens negativa påverkan på miljön. Sjöfarten står inför mycket stora och omedelbara utmaningar när det gäller att reducera sin påverkan på hälsa, miljö och klimat. Den kanske viktigaste framgångsfaktorn i att hantera utmaningarna är förståelse och samarbete, dels inom sjöfarten, dels, och framför allt, med kunder samt andra viktiga intressenter, inte minst staten och andra trafikslag. Över tid kan det pågående miljöarbetet delas in i perioden fram till 2015, då nya utsläppsregler för svavel börjar gälla, åren , med utmaningar som uppstår som en konsekvens av svaveldirektivet, samt hela tidsspannet fram till 2050, som är slutåret för att uppfylla nollvisionen. Ämnesmässigt omfattar miljöarbetet två huvudteman som gäller val av bränsle respektive ökad energieffektivitet. Nollvision kräver samverkan Sveriges Redareförening antog 2009 EU:s nollvision om en sjöfart utan negativ påverkan i luft och vatten. Sedan dess har föreningens sektioner och kommittéer aktivt arbetat mot att uppnå nollvisionen Östersjöpositionen lanserades 2009, Baltic Sea Position arbetades fram tillsammans med Sveriges Hamnar 2010 och året därpå inkluderades ett tydligare kundperspektiv, samtidigt som en forskningsstrategi publicerades. Slutsatsen är att sjöfarten inte kan nå nollvisionen utan ett brett, konkret och målinriktat samarbete med alla berörda parter. I ett försök att bidra med sjöfartens del av sådant samarbete togs initiativet att, tillsammans med SSPA, ett företag inom Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, skapa samarbetsplattformen Zero Vision Tool, ZVT. Svavelregler ger utmaningar Att möta kommande utmaningar kan ske genom att byta bränsle, avsvavla bränslet ombord på fartyget (med en scrubber) eller använda ett bränsle som i sig självt uppfyller kravet på maximalt svavelinnehåll. Som en del av arbetet med att möta kraven fattade Redareföreningens styrelse under 2012 beslut om att inom ramen för ZVT samla tio av branschens aktuella investeringar i fartyg, vilka i sin tur sorterats in i tre pilotprojekt utifrån bränslena metanol och LNG respektive olja (scrubber). Pilotprojekten drivs med en gemensam struktur, där hinder som industrigrupperna inte själva kan överbrygga hanteras tillsammans med verk och myndigheter som arbetar med sjöfart. Utfall och lärdomar från industriprojekten kommer att utgöra underlag för investeringsbeslut för övriga fartyg i att anpassa sig så effektivt som möjligt till kommande regler. Anpassning kräver resurser Oaktat vilket alternativ som ett rederi har möjlighet att välja eller tvingas till att välja för sitt fartyg, kommer kostnaderna att öka.det medför försämrad konkurrenskraft för våra kunder och för närsjöfarten, den sjöfart som transporterar gods som direkt kan ersättas med andra trafikslag.det finns i dag inte tekniska lösningar eller alternativa bränslen klara för att installeras eller användas ombord på fartyg före Ett intensivt arbete med att hitta lösningar pågår, men behovet av omedelbart stöd i form av tid och pengar till utveckling och anpassning av teknik och bränslealternativ är stort. Sverige är redan beroende av sjöfart. För att Sverige och

13 claes axstål Den svenska regeringen har som ambition att Sverige ska vara drivande i regelutvecklingen för alternativa bränslen. Seagas är ett av de första LNG fartygen i världen för bunkring fartyg till fartyg. Den nya bil- och passagerarfärjan Viking Grace är första kunden. Östersjön ska klara av ökade gods- och passagerarvolymer kan sjöfarten dessutom utnyttjas betydligt mer och, än bättre, kompletteras av och samarbeta med övriga trafikslag. En utveckling i den riktningen, tillsammans med strävan att nå nollvisionen, kräver en långsiktig satsning på forskning och innovation. Gemensamt energikansli Under året fattades ett tydligt beslut av SRF:s medlemmar om att än mer gemensamt och fokuserat arbeta för en ökad energieffektivisering. Målet är att under 2013 kunna etablera ett gemensamt energikansli. Svensk sjöfart har alltid legat i absolut internationell framkant när det gäller utveckling av nya lösningar inom områdena sjö säkerhet och miljö. De pilotprojekt som nu initierats är också unika. Sverige är inte bara beroende av mer sjöfart utan har även krav och önskemål angående hur denna sjöfart ska se ut. Redareföreningen har redan antagit utmaningen att medverka till en sjöfart i Östersjön som uppfyller nollvisionen. Vägen dit går genom en lönsam svensk rederinäring. n n carl carlsson miljö

14 12 forskning och innovation Kunskap ger värde för näringslivet Forskningsverksamheten inom Lighthouse resulterade 2012 i doktorsavhandlingar, ett nytt temaområde inom IT samt insatser för att sprida kunskaper inom utbildningsväsende, näringsliv och omvärld. Samarbetet inom Lighthouse har sedan starten 2006 utvecklats till ett brett maritimt kunskapscentrum med en stabil bas i forskning och utbildning. Lighthouse är involverat i mer än 70 olika projekt tillsammans med ett brett spektrum av intressenter, och bedriver utbildning för närmare 800 studenter. Viktiga partners i kärnan av Lighthouse är utöver Sveriges Redareförening även Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet samt Vinnova, Västra Götalandsregionen och Sjöfartsverket. Sjöfartsfrågorna är den viktigaste och mest naturliga kärnan av den maritima kompetensen inom Lighthouse och utgör fokus för Chalmers och Handelshögskolans arbete där. Första doktorsgraden Det gångna året blev Per Hogström först ut att ta sin doktorsexamen inom ramen för Lighthouse. Han var 2006 den första student som blev antagen till forskarutbildningen inom ramen för samarbetet. I mars 2012 presenterade han sin avhandling RoPax Ship Collision a Methodology for Survivability Analysis. Arbetet ger bland annat en fördjupad förståelse för samspelet mellan skrovskador och fartygets stabilitet i vågor efter en kollision. Vidare ger det kunskap om effekten av olika konstruktionsprinciper. Arbetet bidrar till säkrare fartygskonstruktioner och till bättre förståelse för räddningsoperationer. Under året har också en rad andra avhandlingar, främst på licenciatnivå, lagts fram och inom Lighthouse ser man fram emot att flera nya doktorander tar examen de närmsta åren. Nytt temaområde Forskning sker långsiktigt och det tar tid att flytta fram forskningsfronten. Den stabilitet och styrka som Lighthouse kan visa upp inom de fem områdena Eco Ship, Business Ship, Ergo Ship, Cargo Ship och Safe Ship är resultatet av sådan framsynthet och skapar också förutsättningar för att framöver bedriva än mer effektiv forskningsverksamhet. Under året skapades även det nya temaområdet Info Ship, som kommer att fokusera på de möjligheter som modern informations- och kommunikationsteknologi kan ge inom sjöfarten. Utveckling för högskolan Forskning och kunskap har sitt stora värde då den kan omsättas i nytta för näringsliv och samhälle. Kraven på att omsätta kunskap till nytta har ofta mycket kortare tidsperspektiv än det som krävs för att utveckla själva kunskapen (forskningen). Ett tydligt exempel på nyttiggörande av ny kunskap är att den omsätts i utbildning. För att säkerställa högsta möjliga utbildningskvalitet introduceras forskningsresultat kontinuerligt till studenter. Under 2012 har nya utbildningar och kurser tagits fram. Vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet utvecklas möjligheten att ha en tydlig sjöfartsinriktning. På Chalmers tekniska högskola utvecklas ett helt nytt Mastersprogram i Maritime Management (start höstterminen 2013). Under Lighthousesamarbetets första år har tyngdpunkten legat på att bygga upp en forsknings- och kunskapsbas. I

15 Oscar Mattsson I november höll Lighthouse öppet hus med seminariet Forskning och utveckling i samverkan. Besökarna fick då möjlighet att prova på att manövrera ett fartyg i Chalmers simulatoranläggning. ökande grad riktas nu fokus mot uppgiften att omsätta forskningsresultat och kunskap till konkret nytta för den svenska sjöfartsnäringen. Lighthouse drivs av en vilja att göra skillnad med den kunskap som byggs upp och att göra detta i nära samverkan med näringsliv och myndigheter. I syfte att tydliggöra hur detta kan ske hölls i november ett seminarium på temat Forskning och verklighet i samverkan. klas brännström föreståndare lighthouse Där presenterades exempel på hur forskningen genom aktiv samverkan kan skapa värde och nytta för sjö fartsnäringen. Bland annat presenterades arbeten kring ballast vattenrening, avskrivningsregler för rederier samt maskin rumsergonomi. Ambitionen för Lighthouse är att utveckla kommunikationen kring verksamheten. Syftet är att förstärka intresset inom hela sjöfartsnäringen för att kunskaperna ska komma till nytta. n n carl carlsson forskning och innovation

16 14 kansli Sveriges Redareförening arbetar efter en arenamodell med olika områden inom kansliet för att tydliggöra de viktigaste frågorna som föreningen driver. Redareföreningen har sitt huvudkontor i Göteborg med sex medarbetare. Kontoret finns i Näringslivets Hus, där vi tillsammans med Svenskt Näringsliv delar på lokaler och vissa gemensamma administrativa funktioner. Under 2012 etablerades också ett kontor i Näringslivets Hus i Stockholm för Redarföreningens kommunikatör. Sedan flera år har föreningen också ett kontor i Sverigehuset i Bryssel för en medarbetare som arbetar med EU-frågor. Tryggve Ahlman Sjösäkerhet och Teknik Carl Carlsson Miljö, Forskning och innovation Linda Friberg Reception, medlemsservice Christopher Frisk EU-samordnare, Brysselkontoret Tel: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Tel: E-post:

17 Anders KÄmpe Irene Fällström Kommunikation Christer Schoug Verkställande direktör Per A. Sjöberger Direktör Näringsvillkor, personalförsörjning Marie Talcott Administration Telefon: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Tel: Mobil: E-post: Telefon: Mobil: E-post:

18 16 sektioner och kommittéer Ett stort antal medlemsföretag är med i en eller flera sektioner eller kommittéer. Detta stora engagemang borgar för att de beslut som fattas är väl förankrade hos medlemmarna. De olika sektionerna och kommittéerna hanterar frågor inom sin sektor av sjöfarten. Ledamöterna utses av styrelsen på förslag av medlemmarna i samband med föreningens årsmöte. Färje - och RoRosektionen Ordförande: Jan-Eric Nilsson, Rederi AB Gotland Sekreterare: Per A. Sjöberger, Sveriges Redareförening Tank - och Bulksektionen Ordförande: Jonas Backman, Sirius Rederi AB Sekreterare: Carl Carlsson, Sveriges Redareförening Ekonomiska kommittén n Bevakar att svenska skatte- och redovisningsregler utformas på ett konkurrensneutralt sätt för svensk rederiverksamhet. n Bevakar svenska rederiers möjligheter till finansiering. Ordförande: Bo Svensson, Broström AB Sekreterare: Christer Schoug, Sveriges Redareförening Forsknings- och innovationskommittén n Samordnar verksamheten vid Lighthouse. n Informerar medlemsrederier om aktuella forskningsprojekt. n Arrangerar tävlingen The Swedish Shipping Innovation Award, vars syfte är att stimulera forskning och utveckling av uthålliga sjötransportsystem. Ordförande: Harry Robertsson, Stena Rederi AB Sekreterare: Carl Carlsson, Sveriges Redareförening Juridiska kommittén n Bevakar juridiska- och försäkringsfrågor som påverkar svensk rederiverksamhet. Ordförande: Annica Burenstam-Linder, Walleniusrederierna AB Sekreterare: Christopher Frisk, Sveriges Redareförening Kommittén för utbildning och rekrytering n Leder verksamheten för rekrytering. n Bevakar utbildning- och kompetensutvecklingsfrågor för personal, både till sjöss och i land. n Inspirerar ungdomar att söka sig till sjöfartens arbetsmarknad. Ordförande: Angela Jenhed, Stena Marine Management AB Sekreterare: Per A. Sjöberger, Sveriges Redareförening Kommittén för miljö och teknik n Verkar för en miljö- och konkurrenseffektiv sjöfart. Ordförande: Balder Hansson, Viking Supply Ships AB Sekreterare: Carl Carlsson, Sveriges Redareförening Kommittén för Sjösäkerhet och Teknik n Fastlägger principer för hur det tekniska och operativa utvecklingsoch påverkansarbetet ska drivas inom föreningen för att tillgodose medlemmarnas behov. n Bevakar att reglerna för fartygens tekniska nivå och annan fartygsanknuten utrustning utformas av myndigheterna och tillämpas på ett sätt som tillgodoser svensk rederiverksamhet. Ordförande: Peter Jodin, Walleniusrederierna AB Sekreterare: Tryggve Ahlman, Sveriges Redareförening kommunikationskommittén n Uppdraget är att öka kunskapen och nyttan med sjöfarten generellt samt lyfta fram fördelen med svensk sjöfart. Ordförande: Cecilia Kolga, Walleniusrederierna AB Sekreterare: Iréne Fällström, Sveriges Redareförening Ordförande presidiet Anders Boman Walleniusrederierna AB Jan Hanses Viking Rederi AB Jan-Eric Nilsson Rederi AB Gotland

19 styrelse Vice Ordförande presidiet Dan Sten Olsson Stena AB Vice Ordförande presidiet Lars Höglund Furetank Rederi AB Jonas Backman Sirius Shipping AB Mikael Laurin Laurin Maritime AB Torkel Hermansson Tarbit Shipping AB Ragnar Johansson SOL North Europe Service AB Anders Källsson Erik Thun AB Claes Berglund Stena AB Olav K. Rakkenes Atlantic Container Line AB presidiet Christer Schoug Sveriges Redareförening Styrelsens sekreterare Per A. Sjöberger Sveriges Redareförening helene mellquist Adjungerad Rederi AB Transatlantic

20 18 sjösäkerhet säkerhetsarbete över gränserna Att förbättra säkerheten i sjötrafiken är en process med många involverade aktörer. Under 2012 har fokus till stor del legat på katastrofen med kryssningsfartyget Costa Concordia, som får regelmässiga konsekvenser. Ett annat arbete rör nya säkerhetsregler i ishaven. Det primära syftet med införande av nya sjösäkerhetsregler är att hindra sjöolyckor, till gagn för både människa och miljö. Att ständigt jobba och utveckla sjösäkerheten är en naturlig del i svensk sjöfartsnäring. Det ger också resultat. Sverige har även 2012 en toppnotering i Port State Control. Trots en ålderstigen flotta intar Sverige andraplatsen. Det är ett betyg på att standarden på fartygen inte sitter i årsringarna utan i väl underhållna fartyg. I Shipping Industry Flag State Performance Table är Sverige helt utan anmärkningar. Internationell process Den internationella regelprocessen för sjöfarten hanteras av FN-organet IMO, med 170 beslutande medlemsländer och 77 rådgivande specialistorganisationer. Besluten inom IMO får ett brett genomslag och arbetet vilar på kända sjöfartskonventioner. Även inom EU finns en gemensam sjöfartspolitik som i utförandet hanteras via den Europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA. FN:s och EU:s regler genomförs i svensk rätt. IMO:s arbete med framtagande av nya regler kan ta fyra eller fem år från förslag till genomförande. Detta anses av många som en oacceptabel lång tid, speciellt i regelutvecklingsfrågor som är konsekvenser av olyckor som till exempel Costa Concordia. Avsaknaden av ekonomiska resurser hos vissa flaggstater, som möjliggör genomförande av nya regler, så kallad capacity building, är ett vanligt förekommande inslag som fördröjer regelprocessen. Säkrare över ishaven Ett viktigt pågående sjösäkerhetsarbete ska ge en säkrare sjöfart i den växande trafiken över Ishaven på Norra och Södra halvklotet. Utvecklingen av en Polarkod är i slutfasen inom IMO. Koden kommer att omfatta både sjösäkerhets- och miljökrav. De fartyg som seglar in i Arktisregionen Norr om 58:e breddgraden respektive i Antarktis Syd om 60:e breddgraden ska uppfylla kodens krav uppfylla kodens krav och ha ett Iscertifikat och en Polar-manual. Koden omfattar passageraroch lastfartyg över 500 bruttoregisterton och ska uppfylla kraven i någon av de tre föreslagna iskategorierna A B och C, där kategori A är det mest omfattande med bland annat strukturella krav i enlighet med polar isklass 1 5. Isläget och fartygets strukturella styrka kommer att styra fartygens behörighet att trafikera Ishaven.Kraven syftar till att förebygga olyckor och skydda den känsliga miljön. Fyra miljoner människor lever i Arktisregionen och dessa människor är helt beroende av sjöfarten som transportmedel. Komplexiteten vid regelutvecklingen av Polarkoden belyses väl när den Ryska delegationen lyfter fram frågor som urbefolkningens oro, vid Sibiriens Ishavskust, över fördyrande sjötransporter då krav på nya lättflyktiga bränslen och ny utrustning på fartygen är kostnadsdrivande. Målet är att Polarkoden ska finnas färdig Katastrof får konsekvenser Olyckan med kryssningsfartyget Costa Concordia utanför den italienska kusten den 13 januari 2012 kommer att få stor betydelse för regelutvecklingen de närmaste åren. Cirka passagerare och besättning fanns registrerade ombord då fartyget gick hårt på grund öster om ön Isola de Giglio människor räddades och 32 omkom. Det är fortfarande oklart när haverirapporten från Italien kan bli färdigställd. Senfärdighet kritiseras av såväl internationella näringslivsorganisationer som IMO. Italien förklarar den långa handläggningstiden med den nationella jurisdiktionen där tre parallella utredningar pågår samtidigt; teknisk, administrativ och kriminell. Då kaptenen suttit häktad har den kriminella utredningen haft företräde och kunnat låsa den helt avgörande

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

SCA Logistics AB Sveriges

SCA Logistics AB Sveriges Luleå Bogserbåts AB SCA Logistics AB Sveriges rederinäring Rederi Eckerö Sverige AB Viking Rederi AB Frederiet AB Destination Gotland AB Rederi AB Gotland Wisby Tankers Hamburg Süd Norden AB Nynas AB Preem

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs 12-10-30 JIP Svenska Skeppshypoteks illustration av hur respektive Joint Industry Project (JIP) organiseras.. ställde sig Sveriges Redareförening (SRF), som första redareförening

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka.

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka. Nr 12 2012 2012-12-21 SKEPPSMÄKLARNYTT Kampanj för renare sjöfart Sjöfartens entreprenörsdag 28 maj Vill ditt företag synas bland dem som idag studerar sjöfart och Logistik? Dags att anmäla sig till vårens

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sveriges Hamnars vision... 1 Verksamhetsidé... 2 Omvärldsförutsättningar... 2 Sveriges Hamnars förutsättningar... 2 Kortsiktiga

Läs mer

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och

Läs mer

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm DEN MARITIMA STRATEGIPROCESSEN Redovisning av fokusgrupperna Konkurrensvillkor och Hållbar värdetillväxt Sjöfartsforum

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Redarens syn på p LNG

Redarens syn på p LNG LNG och Sjöfart Energigas Sverige och Sveriges Hamnar 9.2.2011 Redarens syn på p LNG Direktör Marine Operations & NB Tony Öhman Viking Line i korthet Noterat på Helsingfors fondbörs sedan 5.7.1995 Omsättningen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi, Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten Näringsdepartementet 2016-03-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 82 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Sveriges Redareförening. Forskningspolicy

Sveriges Redareförening. Forskningspolicy Sveriges Redareförening Forskningspolicy Forskningspolicy Sjötransporter är ett säkert och miljövänligt transportslag. Det godstransportarbete som sjöfarten utför kopplat till vår import och export är

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten 1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2001-01-10 0403-0102005 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015*

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Tabell 1a. Svenska handelsflottan ( 300 GT). 2005-2015 Handelsflottan totalt Svensk flagg Utländsk flagg År (1 jan) fartyg GT fartyg GT fartyg GT 2005 456 6 433 101 252

Läs mer

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven Svensk Sjöfart Nyckeltal juli 2008 Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven 2008-07-01 Tabell 1. Svenska handelsflottans utveckling (300GT och över)* Handelsflottan

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT MOMSKURSEN ÄR FULLSTÄNDIGT FULLBOKAD! REKORDMÅNGA SKREV ICS-EXAMEN VÄRLDEN ÖVER

SKEPPSMÄKLARNYTT MOMSKURSEN ÄR FULLSTÄNDIGT FULLBOKAD! REKORDMÅNGA SKREV ICS-EXAMEN VÄRLDEN ÖVER Nr 7-8 2012 2012-08-31 SKEPPSMÄKLARNYTT Momskursen är fullständigt fullbokad! Rekordmånga skrev ICS-examen världen över Sjöfartspub och Maritim Mötesplats i Almedalen Inbjudan till work shop: Svensk sjöfart

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

NYTT NAMN PÅ FÖRENINGEN

NYTT NAMN PÅ FÖRENINGEN Sjöfartsåret 2014 1 NYTT NAMN PÅ FÖRENINGEN Sveriges Redareförening blir Svensk Sjöfart, The Swedish Shipowners Association. Under år 2014 beslutade styrelsen för Sveriges Redareförening att föreningen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Samt: n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Göteborg 2016-03-11 Remissvar: Inriktningsunderlag inför

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten Den emissionsfria och hållbara sjöfarten hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0 Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Regeringskansliet Näringsdepartementet SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Undertecknade får härmed avge synpunkter på betänkandet. Vi är medarbetare i svenska advokatbyråer och lämnar

Läs mer

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Per-Erik Holmberg Viktoriainstitutet Sjöfartsforum Stockholm 20121108 Innovation..the creation and adoption of an idea, a product,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

INFORMATION om SJÖFART 2011 och 2012

INFORMATION om SJÖFART 2011 och 2012 INFORMATION om SJÖFART 211 och 212 Text Carina Z Jonsson Text- och bildredigering Kjell Ljung 1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Sjöfartsforums nyhetsbrev juni, 2014

Sjöfartsforums nyhetsbrev juni, 2014 Sjöfartsforums nyhetsbrev juni, 2014 I DETTA NYHETSBREV: - Ett maritimt valmanifest; fyra punkter för att stärka sjöfarten som trafikslag och näring - 30 seminarier och aktiviteter på den Maritima Mötesplatsen

Läs mer

Omvärldsrapport 5 sep 19 sep

Omvärldsrapport 5 sep 19 sep Omvärldsrapport 5 sep 19 sep 160915 Aktuellt med bäring på vår verksamhet 5 september EU/Handelsministern Ann Linde samlar nio länder i Itoffensiv 12 september Småföretagsbarometern presenteras, Småföretagen

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Skärgårdsredarna år 2014

Verksamhetsberättelse för Skärgårdsredarna år 2014 Verksamhetsberättelse för Skärgårdsredarna år 2014 Årsmötet 2014 på Teaterskeppet var välbesökt. Vi deltog i Kollektivtrafikdagen 2014 i Stockholm. Under Almedalsveckan arrangerade vi en paneldiskussion

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Rapport om Passagerarrederierna, mars 2006 Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri e Regeringen Regeringsbeslut 2016-11-24 N2016/07305/FÖF 14 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Klarabergsviadukten 70 111 64 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Mediakit med annonsprislista & utgivningsplan 2013

Mediakit med annonsprislista & utgivningsplan 2013 Mediakit med annonsprislista & utgivningsplan 2013 Ett spännande tjugohundratretton! Äntligen kan vi erbjuda sjöfartsnäringen den tidning, den webbplats och det nyhetsbrev som den förtjänar. Vi har vässat

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Välkommen till ACi Transport & Spedition AB

Välkommen till ACi Transport & Spedition AB Välkommen till ACi Transport & Spedition AB ACi erbjuder ett prisvärt transportsystem inom Europa med högsta kvalitet och säkerhet. Vår affärsidé består i att på ett personligt och serviceinriktat sätt

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

Remissyttrande Fi2015/699 Göteborg Betänkandet Ett svenskt tonnageskattesystem (SOU 2015:4)

Remissyttrande Fi2015/699 Göteborg Betänkandet Ett svenskt tonnageskattesystem (SOU 2015:4) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissyttrande Fi2015/699 Göteborg 2015-05-19 Betänkandet Ett svenskt tonnageskattesystem (SOU 2015:4) Föreningen Svensk Sjöfart (tidigare

Läs mer

Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward.

Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Hur kan trafiken på Vänern utvecklas och vad säger varuägarna? Inledning. Vad är Project WaterwaysForward? Vad är skillnaden på inlandssjöfart och kustsjöfart?

Läs mer