AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 6 JUNI

Transkript

1 AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 6 JUNI 2008 En heldag bland tigrar, delfiner och Bamse Jan Siezing ny vd för EIO Jan Siezing (54), för närvarande VD i EIO:s dotterbolag Euu (Elbranschens utvecklings- och utbildningscenter) i nyköping sätter sig den 1 december på vdstolen i EIO. Det är roligt att få jobba med framtidsfrågor, det har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det är intressant att försöka förutsäga hur elteknikbranschen kommer att utvecklas, och vad den lilla eller den stora installatören kan göra för att påverka sin framtid, menar Jan Siezing som anser att elteknikbranschen måste bli mer affärsinriktad och tror att det finns mycket att lära av andra yrkesgrupper. Jag skulle vilja göra affärsmän av hela branschen för att skapa mervärde för elföretagens kunder. Foto: Peter Olofsson EIO Östgöta-Sörmlands dag den 17 maj i kolmårdens Djurpark utanför norrköping lockade besökare från olika elföretag. Stor succé! Bland de första som kom genom EIO-entrén strax efter klockan 10 på lördagsförmiddagen var Daniel Gustavsson. Han jobbar till vardags på Skanska Electro i norrköping. nu hade han med sig familjen Åsa larsson och Axel och Agnes Gustavsson för en heldag bland tigrar, delfiner och Bamse. Läs mer på sidan 4 5 Kajsa är bäst på elinstallation Yrkes-Sm 2008 avgjordes den 17 maj, och två historiska segrare korades. kajsa Eriksson Rosenqvist (bilden) från Huaröd tog som första kvinna någonsin guldmedalj i elinstallation och Patrik lindström från Stockholm segrade i den för året nya tävlingsgrenen telekommunikation. Läs mer på sidan 6... och Henrik blir ny företagsrådgivare Den 15 maj började Henrik Claesson (37) sin anställning som företagsrådgivare i EIO Göteborg. Jag har tidigare erfarenhet av företagsrådgivning och förhandlingar. Att nu få jobba med detta i samband med frågor som bland annat rör arbetsrätt känns inspirerande, säger Henrik Claesson. Han kommer närmast från finansbranschen där han arbetade som jurist på Collector Finance & law. Vi finns också på EIO-AKTUELLT nr

2 INLEDAREN Att leva med #4389 Peter Olofsson, informationschef, tel Det är viktigt att synas - också bland vilddjuren! Vår webbplats är ett av flera viktiga hjälpmedel som vi använder för att nå ut med budskap till medlemsföretag och allmänhet. EIO-Aktuellt är en annan viktig kanal som når ut till medlemsföretagen. I bägge kanalerna kan du nu läsa om vad som verkligen hände i Kolmårdens Djurpark den 17 maj då EIO Östgöta-Sörmlands elföretagare drabbade samman med tigrar, lejon och delfiner personer kom - det blev succé. Jag var själv på plats och fotograferade många av dem som kom påpälsade med regnjackor denna kyliga och regntunga lördag. Fantastiskt att konstatera att så många trotsade vädergudarna för att tillsammans få ha lite roligt i givande EIOatmosfär. Arrangörerna med företagsrådgivare Hans Tedesjö och förre ordföranden Bengt Swartz i spetsen var mycket nöjda; de hade inte vågat drömma om denna stora tillströmning. Jag tror att det är viktigt med den här typen av arrangemang. Det stärker gemenskapen över företagsgränserna, och det visar presumtiva medlemsföretag mycket påtagligt hur roligt man kan ha det inom EIO. Livet är ju inte arbete allena men jag tror att om arbetskamrater ägnar en stund åt varandra också utanför arbetstid, ja då stärker man företaget i grunden. En av EIO:s målbilder är att organisationen ska vara kraftfull, aktiv och synlig i olika sammanhang. Att vara det på det lokala planet är nog så viktigt. Ett arrangemang som i Kolmården stärker säkert distriktsföreningen. Och på det här viset får vi också säkert flera medlemsföretag aktiva i föreningslivet. Jag ser redan fram emot nästa liknande EIO-arrangemang! Nåväl. Som du säkert redan vet vi det här laget, så är det nu klart vem som blir vd i EIO efter Hans Enström som lämnar skutan i december. Ny kapten blir Jan Siezing, nu vd för EUU i Nyköping. Personligen ser jag fram emot att få Janne som chef men det är klart att han lämnar ett tomrum efter sig på EUU efter fem utvecklande år där. Vill du läsa mer om den nye vd:n så rekommenderar jag att du beställer EIO:s hundraårsbok, Spänning och ledning under hundra år. Beställ via Lev väl och synligt! EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, Redaktion: Peter Olofsson, , peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, , sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Tord Martinsen, , tord.martinsen@eio.se Ulf Pettersson, , ulf.pettersson@eio.se Hans Tedesjö, , hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box , Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius, tryck: Gävle Offset Adressändringar: Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se EIO arrangerade den 24 april ett seminarium kring ämnet teleregistrering för att diskutera möjligheter med den nya standarden och lyfta den problematik som finns när två standarder lever sida vid sida. Det väl besöka seminariet tyder på att ämnet intresserar många. Ett femtiotal representanter från både konsult-, entreprenad- och beställarledet var på plats i Frösundavik, Stockholm, för att delta i diskussionerna. Den nya standarden SS utgåva 6 Dokumentation av teletekniska anläggningar - utkom för två år sedan och ersatte den tidigare. Tyvärr är det få som har tagit den nya till sig i sitt arbete, sa Joakim Carlsson, ansvarig för tele-, data, säkerhet på EIO, inledningsvis. Den första standarden för teleregistrering i Sverige utkom Den vidareutvecklades med nya utgåvor 1976, 1978, 1990 och Den femte utgåvan från 1992 är den som de flesta fortfarande använder trots att den slutade att gälla som svensk standard 31 mars 2006, berättade Nicholas Melin, ordfö- rande i SEK:s Tekniska Kommitté, TK 215, som tagit fram den nya standarden. Den gamla standarden handlade om interna telenät. Nu finns det behov av, dels interna nät, men också dokumentering av regionala och även nationella nät. Våra nya standarder kommer att harmoniseras med EU-direktiv och i detta fall är det europanormen SS EN som utgjort underlaget för den nya standarden för teleregistrering, berättade Nicholas Melin. SEK:s arbetsgrupp har bestått av representanter från konsult-, en- Olsson och Forslund var på plats EIO-medlemmen Dan Olsson från Telekontakt i Partille: Mitt företag är ett renodlat svagströmsföretag vilket gör att de här frågorna intresserar mig eftersom vi jobbar mycket med dokumentation och registrering. När de nya normerna kom för två år sedan deltog två representanter från mitt företag på en kurs rörande detta. Jag sitter även med i EIO:s Teleutskott där vi diskuterar de här frågorna. I dagsläget använder vi oss både av den gamla och den nya standarden. Det är viktigt att ha en öppen dialog med kunderna; vissa kunder vill ha den nya standarden och andra med äldre anläggningar vill använda den äldre standarden. Just nu håller vi på med en ny byggnad och då använder vi självklart den nya standarden. En anledning till att många väljer att hålla kvar vid den gamla standarden är att till exempel datasystemen inte har reviderats så de passar den nya. De flesta slutkunder vet inte ens om att det finns en ny standard, så det är viktigt att vi informerar om det.... och Johan Forslund från EIO-företaget Dalarnas Säkerhets System AB var en annan av deltagarna på seminariet. Vi jobbar med larm och då är dokumentationsbiten viktig. Det gäller att hålla sig uppdaterad inom området, vi har berört den nya standarden men inte kommit igång ordentligt. Det är ju trots allt den nya standarden som gäller nu så därför är vi med här. Det är också viktigt att höra vad andra i branschen tycker och tänker. 2 EIO-AKTUELLT nr

3 två standarder Föreläsarnas presentationer går att ladda hem från Moderator Jerker Björk förändringskompaniet, Thomas Ahlberg Locum AB, Björn Stålstierna Telehantering, Nicholas Melin ordf. TK215 i SEK, Dan Gilljam EUU. treprenörsledet samt Stadsnätsföreningen, Swelarm och EIO. Den nya benämningen, det vill säga SS utgåva 6, kan lätt förväxlas med en del i de gamla som heter SS utgåva 5. SkIllnADER OCH likheter Dan Giljam från Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter (EUU), berättade om skillnader och likheter mellan standarderna. Generellt kan man säga att skillnaderna inte är så stora, men några förändringar finns. Referensbeteckningarna är helt nya och harmoniserade med europeiska och svenska normen SS-EN Dessutom kan man dokumentera en anläggning utifrån flera aspekter; placering, funktion eller produkt, berättade Giljam och hänvisade till ytterligare en europanorm SS EN , som legat till grund för dokumentbeteckningarna i den nya standarden. krav PÅ DOkumEntAtIOn Dokumentationen ska säkerställa funktionen i teleanläggningar, vilka får allt mer livsavgörande roll i sjukhusarbetet, sa Thomas Ahlberg, teleansvarig på Locums fastighetsavdelning som förvaltar ett 60-tal fastigheter på cirka 2,2 Mkvm i Stockholm. Med det stora fastighetsbeståndet har vi tidigt sett behovet av en tydlig dokumentation av våra telesystem. Idag nyttjar vi Elkoda 2000 till att göra registrering av våra fastighetsnät och egna planritningar för att ange nät utanför och mellan fastigheterna. Vi ser över hur vi kan få in brandlarm, passagesystem, inbrottslarm och allmän tele i dessa dokument, berättade Thomas Ahlberg. Han poängterade att en bra dokumentation också ger ekonomiska vinster då det vid förändringar är optimalt att kunna utnyttja redan gjorda installationer istället för att dra nya. RISkFYllt med två StAnDARDER Björn Stålstierna från Telehantering, pratade om riskerna med två standarder. Den gamla standarden lever kvar i form av alla byggnader som registrerats tidigare. Det skapar risk för förväxlingar som kan bli mycket kostsamma. Han tryckte hårt på vikten av att Under 2007 kunde vi i EIO-Aktuellt följa de fem första företagens väg till en ISO-certifiering inom EIO-Q Intressegrupp. Nu har gruppen fått tillskott med ytterligare två företag som certifierats under maj Tommy och Björn El & Säkerhet AB i Göteborg och Elektriska AB Lennström i Stockholm. Sedan i våras deltar dessutom 25 företag i EIO-Qutbildning i Göteborg, Stockholm och Östersund. Alla företag har ännu inte tagit ställning till om de kommer att certifiera sig, men de flesta har siktet inställt på en certifiering, säger Pär Lanner, kvalitetschef på EIO. EIO-Aktuellt har besökt ett utbildningstillfälle i Östersund. De första utbildningsdagarna ägnas åt företagets strategiprocess och att förankra de fem hörnstenarna för offensiv kvalitetsutveckling: 1) Kunden i centrum, 2) Alla man i alla led måste göra klart vilken standard beställaren vill ha anläggningen dokumenterad efter. Dessutom saknas ett bra sätt att glida över från den gamla till den nya eftersom de inte harmoniserar med varandra, fortsatte Björn Stålstierna. En övergång kommer att kosta enorma summor både när det gäller utbildning i alla led samt i uppdatering av programvaror. BRYGGA mellan DEn GAmlA OCH nya Avslutningsvis deltog föreläsarna i en debatt ledd av Jerker Björk. Den resulterade i en livlig frågestund där man bland annat undrade hur Utbildningsdagarna består av många praktiska övningar. Lars Jonasson, Carl Åkermo och Lars Nilsen från Sejfa i Östersund gör en genomgång av företagets miljöfrågor. ska vara med, 3) Ständiga förbättringar, 4) Faktabaserade beslut och 5) Jobba med processer. Rent praktiskt handlar det om att göra nulägesanalyser inom olika områden och fastlägga mål och strategier. Ett viktigt och givande inslag är att göra mätningar av kundnöjdhet och nöjda medarbetare. De olika analyserna ger många uppslag till förbättringsmöjligheter. För att hantera förbättringar används System C2, ett datorbaserat man ska klara övergången från den gamla till den nya standarden på ett bra sätt. De flesta var överens om att man bör bilda en arbetsgrupp som tar fram rekommendationer på hur man skapar en brygga mellan den gamla och nya standarden. EIO ska ta upp den här frågan i Tele- och datautskottet och försöka se på vilka sätt vi bäst kan hjälpa branschen, lovade Joakim Carlsson, som tillsammans med representanter från EIO:s medlemsföretag arbetar med tele-, data- och säkerhetsfrågor inom Tele- och datautskottet. Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, , joakim,carlsson@eio.se Flera medlemsföretag ISO-certifierade med EIO-Q verktyg som bidrar till bra struktur i förbättringsarbetet. Intresse finns för ytterligare kursstarter runt om i landet, dock är inget kursprogram fastlagt ännu eftersom kursstart kan ske tidigast i början av 2009, eller möjligen under hösten 2008 säger Pär Lanner och lovar att återkomma i frågan. Vill du veta mer? Kontakta Pär Lanner, , par.lanner@eio.se EIO-AKTUELLT nr

4 Succé för EIO-företagens familj lördagen den 17 maj klockan slogs dörrarna upp för de EIO-besökare som trotsade regn och kyla för att bese tigrar, elefanter och delfiner i kolmården Djurpark utanför norrköping. När vi började planera för dagen skämtade vi om att det vore roligt om vi kunde locka tusentals EIO-företagare med familjer, säger Hans Tedesjö, företagsrådgivare på EIO:s distrikt EIO Östgöta-Sörmland, en av de personer som rangerade evenemanget. ar- Det var tydligen ett skämt som gick hem... Jag kunde aldrig drömma om att så många slutligen skulle komma. Jätteroligt! En av EIO:s målsättningar är att synas mera. Kraftfull, aktiv och synlig, det är några av ledorden. Det har distriktsföreningen EIO Östgöta-Sörmland verkligen tagit fasta på. Ja, det är viktigt att EIO syns och hörs lokalt. På det sättet tror jag att det är enklare att behålla de medlemsföretag vi har, och dessutom locka nya elföretagare till föreningen, säger Christer Göransson, nyvald ordförande för distriktet och tillika nybliven vd i Elektrotjänst i Katrineholm AB. Det var alltså många anställda bland distriktsföreningens 200 företag som kom till Kolmårdens Djurpark. Arrangörerna var mycket nöjda - det talades till och med om succé. För avgående ordföranden Bengt Swartz blev detta den stora tack och avskedsföreställningen. Det känns alltid skönt att dra sig tillbaka med flaggan i topp, hälsade Bengt. Text & bild (människor): Peter Olofsson Bild (djur): Sofia Pettersson Glad företagsrådgivare, Hans Tedesjö. Bengt Swartz och Christer Göransson var på hugget med EIO-flaggan denna Kolmårdensdag. Man får faktiskt vara lite pömsig också innan man hälsat på Bamse. Ellen Gustafsson tar igen sig medan pappa Niklas från Åby Eltjänst köar vid EIO-insläppet. Vid det här lägget ringlade kön låååång från parkeringen till entrén. Elefanterna nästa! Norrköpingsborna Erik Berg från El & Teknikservice och Theo hade nära till Kolmårdens Djurpark. Det var lite kallt och regnigt i kön, men humöret var det inget fel på. Sofia Ekedahl och Fredrik Lundberg med sonen Emil. Familjen bor i Rimforsa och pappa Fredrik jobbar på Skanska Electro i Linköping. Marcus Eklånge med Svea. Pappa jobbar på Eklånges Elektriska i Eklången i Ärla. EIO:s it-ansvarige, Carl Leijon, kom från Stockholm. Aporna lockade. Han hade med sig Natalia. 4 EIO-AKTUELLT nr

5 edag på kolmården Hela klanen Swartz. Bengt Swartz (näst längst t h) lockade både barn och barnbarn till ett regnigt Kolmården. Vart ska vi gå först? Minna Airaksinen och Felix Svensson funderar. Första anhalten blev vargarna. Tre generationer Tyrén på Kolmårdens Djurpark. Per och Christer sitter i EIO Östgöta-Sörmlands styrelse. William får vänta några år. Fredrik Pettersson med William Öberg på axlarna kom från Överum för tigerspaning. Det blev också en och annan varg. Stora elefanter. Och Bamse lockade förstås. kajsa och Patrik segrade i yrkes-sm kajsa Eriksson Rosenqvist från Huaröd tog som första kvinna någonsin guldmedalj i elinstallation i Yrkes-Sm 2008 som avgjordes den 17 maj. Patrik lindström från Stockholm segrade i den för året nya tävlingsgrenen telekommunikation. Vinnarna kommer från EIO-företagen Everöds Elbyrå i Everöd respektive Carlfors nätteknik i Solna. De har nu ett år på sig att förbereda sig inför yrkes-vm i kanada På årets yrkes-sm som hölls på Elmia i Jönköping tävlade sex ungdomar inom elinstallation och fyra inom telekommunikation. Tävlingarna pågick under tre dagar och deltagarna hade 14 timmar på sig att genomföra olika tävlingsmoment, både större installationer och snabbövningar på tid. Det var jämt mellan de tävlande och både besökare och tävlingsdomare fick se bra prov på yrkesskicklighet från de unga elteknikerna. Man kan inte annat än att bli imponerad. Trots stressen, alla besökare och oväsen runt omkring gör de ändå mycket bra jobb, säger Joakim Carlsson, domare inom telekommunikation. Pontus Slättman, en av domarna inom elinstallation, håller med. Oavsett hur det går och vem som slutligen står högst upp på pallen så är alla deltagarna vinnare. Att ha varit här och tävlat är en merit som väger tungt i branschen. För mer information och resultat se Vill du veta mer? Kontakta Pontus Slättman, pontus.slattman@eio.se, eller Joakim Carlsson, , joakim.carlsson@eio.se Som ensam tjej bland årets tävlande i elyrken är Kajsa dessutom den första och ende kvinnliga tävlande som tagit guldmedalj i elinstallation sedan nationella tävlingar började geomföras Patrik Lindström tog hem guldet i telekommuniktion och blev också han historisk eftersom det är första gången som yrkesgrenen finns med i yrkes-sm. Foto: Patrik Cederman EIO-AKTUELLT nr

6 AKTUELLA FRÅGAN Vad tycker du om att man planerar att återinföra fyraårig teknisk linje på gymnasiet? I Gymnasieutredningen som presenterades i slutet av mars föreslås att ett fjärde år ska erbjudas för teknikprogrammet. Det ska leda till en särskild examen som kan jämföras med tidigare fyraårig teknisk linje (nedlagd 1992), som utbildade gymnasieingenjörer. kanske är detta en lösning på den brist som idag råder när det gäller tekniker och chefer på olika nivåer inom elteknikbranschen. Bengt Nylén, affärschef, Skanska Installation, Malmö Det är väldigt bra för vi tappade en rekryteringsbas när motsvarande utbildning lades ner En fyraårig teknisk gymnasieutbildning ger precis den typen av människor som elteknikbranschen behöver, det vill säga en lagom blandning av teoretiker och praktiker. Efter lite startsträcka kan de arbeta med exempelvis kalkylarbete, inköp, tid- och resursplanering eller som projektledare. Många av de personer som idag sitter på chefsposition hos oss har den bakgrunden. På några ställen i landet finns yrkestekniska högskolor men de täcker inte rekryteringsbehovet och civilingenjörer är nästan överkvalificerade för vår bransch. Allra svårast är det att hitta bra projektledare utifrån vilket leder till att rekryteringen blir för ensidig. I dagsläget är det nästan uteslutande ledande montörer som blir projektledare. De är duktiga men elteknikföretagen skulle må bra av större variation bland medarbetarna. Jörgen Mattsson, chef division Elsystem, YIT Sverige Det är ett mycket bra förslag eftersom det råder brist på tekniker i dagens samhälle. Vi behöver medarbetare med större teoretisk kunskap inom främst mellan- och högspänningsområdet som kan göra avancerade beräkningar och arbeta med teknisk problemlösning. Med en fyraårig teknisk linje i bagaget har studenterna bättre kompetens och därmed möjligheter att snabbare utvecklas inom företaget. Idag rekryterar vi främst från det gymnasiala Elprogrammet, konsultledet och kolleger i branschen. Det här skulle alltså bli en ny rekryteringsbas. För många studenter är det ett stort steg att läsa vidare på högskola. På det här sättet kommer de bättre förberedda ut i arbetslivet. Vi har ett stort behov av projektledare och tekniker som kan bistå i projekten, till exempel med energibesparande åtgärder. EIO arbetar även aktivt för att högskolorna ska öka antalet platser inom elteknikutbildning på poängs nivå. Lars Erik Andersson, personalchef, Emil Lundgren, Göteborg Det låter intressant, som en ny nivå mellan gymnasiet och högskolan. En del av våra projektledare och chefer gick fyraårig teknisk linje på gymnasiet. Idag är det svårt att rekrytera nya projektledare utifrån medan det tar lång tid att utbilda och utveckla någon internt. Det beror på att kompetenskraven har ökat, nu ska en projektledare vara kunnig inom teknik, logistik, ledarskap, ekonomi och entreprenadjuridik med mera. Det är också viktigt att vi som företagare engagerar oss i utvecklingen av högskolan för att anpassa utbildningen till vår bransch. Enligt mina erfarenheter är skolorna mycket positiva till att samarbeta med näringslivet. Ulf Pettersson, EIO:s utbildningschef: Morgondagens jobb kräver eftergymnasial kompetens Vad tycker du om regeringens förslag om att återinföra ett fjärde gymnasieår på de tekniska gymnasieutbildningarna? Det nya förslaget innebär ett påbyggnadsår både på Teknikprogrammet och på El- och Energiprogrammet. Det gör det möjligt för branschen att rekrytera elutbildade elever som inte bara är elektriker. Eftersom gymnasieingenjörsutbildningen las ner 1992 råder idag akut brist på konstruktörer, projektledare och mellanchefer. Vad händer med den högskoleingenjörsutbildning som 1992 ersatte den dåvarande gymnasieutbildningen? Det är oklart i dagsläget. Högskoleingenjörsutbildningen inom elteknik har tyvärr inte attraherat ungdomarna. Företagen tror att en högskoleingenjör inte kan jobba praktiskt, vilket är helt felaktigt. En sak är säker och det är att morgondagen jobb kräver eftergymnasial kompetens. 6 När träder det nya förslaget i kraft? Redan hösten 2010 ska den 4-åriga utbildningen erbjudas. Syftet är att komma tillbaka till nivån då ingenjörer årligen utexaminerades, idag går knappt ut per år. Vad innebär den försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning som startar under hösten 2008? Det innebär att en elev kan få halva sin utbildning förlagd till ett företag. Jag ser stora svårigheter i att våra företag ska kunna förmedla den teoretiska delen till eleven, vilket krävs om man ska uppfylla kraven i försöksutbildningen. Elprogrammet, som är ett teoretiskt/praktiskt program, är av stor betydelse för branschens utveckling och konkurrenskraft. Det är viktigare att företagen engagerar sig och ser till att alla elever på Elprogrammet får sina 15 veckor APU. Det är viktigt att deltagande elever läser kärnämnen i samma Ulf Pettersson, utbildningschef på EIO. omfattning som övriga elever på Elprogrammet och att branschkraven uppfylls, annars är man inte anställningsbar. Vad gäller för de 19 nationella program som Gymnasieutredningen föreslår? De 14 yrkesprogrammen ska leda till anställningsbarhet och erbjudas som antingen skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning. För vår bransch finns programmet för El- och energiteknik, en sammanslagning av tidigare Elprogram och Energiprogram. 5 program är högskoleförberedande. Åtta gemensamma ämnen föreslås för samtliga program: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott och hälsa. Man föreslår också att gymnasieutbildningen ska leda fram till en yrkesförberedande eller högskoleförberedande examen. Gynnar de nya förändringarna företagen i branschen? Jag tror att de nya förslagen ökar möjligheten att rekrytera kompetent personal. Men det krävs engagemang, till exempel gäller det att el- och teleteknikföretagen engagerar sig i programråden på gymnasiets elutbildningar. Att erbjuda APU-platser är ett unikt tillfälle att syna en kommande medarbetare under 2-3 år, samtidigt som man kan påverka innehållet i utbildningen. Det är också viktigt att erbjuda eleverna i Yrkeshögskolan de högt eftertraktade LIA-platserna och även där engagera sig i styrgrupper eller styrelser för att påverka utbildningens innehåll och omfattning. EIO-AKTUELLT nr

7 Branschen välkomnar ISA I tidigare nummer av EIO-Aktuellt kunde du läsa om ISA Instruktioner för spänningsskyddat arbete. Det är ett nytt arbetssätt för arbeten på elanläggningar upp till V med fokus på säkerhetstänkande. ISA innebär lika begrepp och terminologi i hela elteknikbranschen. ISA är en revolution, säger Håkan Lidman, Elsäkerhetsverket. ISA är en del av ESA-familjen och välkomnas av flera tunga aktörer i branschen. Det kommer att innebära en revolution för branschen, då den här typen av anvisningar inte har funnits tidigare, anser Håkan Lidman som är enhetschef i norra tillsynsdistriktet hos Elsäkerhetsverket. Jag ser det som en styrka att arbetsgivare och arbetstagare har kommit överens om ett gemensamt dokument. Svå- righeten med att skriva anvisningar av det här slaget är att hålla det så kort som möjligt utan att bortse från väsentligheter, vilket inte alltid är lätt när ambitionen är hög. De gjorde helt rätt som utgick från ESA grund nu talar hela branschen samma språk. Rätt arbetsmetod minskar elolyckorna Enligt Elsäkerhetsverkets senaste stora undersökning får cirka 20 procent av yrkesmännen i elteknikbranschen en eller flera strömgenomgångar varje år. 80 procent av de anmälda elolyckorna är arbetsrelaterade och nu hoppas Elsäkerhetsverket på en nedgång. Många elolyckor beror på dålig planering, meddelar Håkan Lidman. Ett branschanpassat dokument som ISA bidrar förhoppningsvis till att man väljer rätt arbetsmetod i större utsträckning än tidigare och därmed minskar antalet olycksfall. Nu är det viktigt att elteknikföretagen utbildar sig så att de kan börja tillämpa ISA på bred front. ISA underlättar samarbete Även Energiföretagens Arbetsgivareförening EFA menar att ISA höjer elsäkerhetsnivån. De anser dessutom att det nya arbetssättet förenklar samarbetet mellan deras medlemsföretag och landets elinstallatörer. Jag har bevakat utformningen av ISA från energiföretagens sida, berättar Anders Angerfelt, ingenjör på EFA. Våra medlemmar anlitar ofta elinstallatörer för att ISA underlättar samarbeten, menar Anders Angerfelt, EFA. utföra arbeten på deras anläggningar. Den typen av samarbeten underlättas av ISA. Jag hoppas att landets elteknikföretag accepterar och använder ISA som en anvisning för hur man ska bedriva elsäkert arbete. Då kommer även antalet elolyckor att minska. När jag jobbade på EIO diskuterade vi ofta behovet av gemensamma definitioner och arbetsrutiner för hela branschen. Därför är det extra roligt att det äntligen blir av. Vill du veta mer om ISA? Kontakta Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert EIO, , tord.martinsen@eio.se Leif Pettersson, företagsrådgivare, EIO , leif.pettersson@eio.se Lennart Månsson, arbetsmiljöansvarig EIO, , lennart.mansson@eio.se Ändring i arbetsmiljöförordningen Regeringen har beslutat om ändringar i arbetsmiljöförordningens paragraf 10. Ändringarna innebär att anmälan av skyddsombud inte längre ska ske till Arbetsmiljöverket utan endast till arbetsgivaren. Ändringarna trädde i kraft den 8 april Det innebär att skyddsombudets namn, adress, skyddsområde samt den tid för vilken skyddsombudet har utsetts, snarast möjligt (efter förrättat val) skriftligen ska lämnas till arbetsgivaren. Den organisation eller de arbetstagare som förrättat valet av skyddsombud är ansvarig att anmäla denna/dessa personer till arbetsgivaren. Om ett skyddsombud ersätts ska det tidigare skyddsombudet också anges. Arbetsgivaren är skyldig att sätta upp anslag på arbetsstället alternativt på annat lämpligt sätt meddela namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté. LO och dess förbund har tagit fram en blankett för att underlätta anmälan till arbetsgivaren. Av blanketten framgår bland annat vilken typ av skyddsombud som är utsett; lokalt skyddsombud (på större arbetsställen där flera skyddsombud utses kallas skyddsombuden lokalt skyddsombud), huvudskyddsombud, enskilt skyddsombud alternativt regionalt skyddsombud. Vill du veta mer? Kontakta Lennart Månsson, , lennart.mansson@eio.se. Foto: Eva-Lotta Holmen Grattis Parkskolan i Örnsköldsvik bästa resultat i ECY Cup! I förra numret av EIO-Akuellt intervjuades några av de elever som deltog i årets ECY Cup, en rikstäckande tävling för elever i gymnasieskolans år 3 på Elprogrammet. Totalt deltog elever i ECY Cup Parkskolan i Örnsköldsvik hade det bästa klassresultatet på 88,81 poäng och vann därmed kr. Även det bästa individuella priset presterades på Parkskolan; Jon Holmström vann priset för bästa individuella resultatet och direktkvalificerades därmed till Yrkes-SM 2010 tillsammans med Simon Andersson som kom på andra plats samt Joakim Sjödin, tredje plats. Grattis till er alla! Flera resultat presenteras på Vill du veta mer? Kontakta Pontus Slättman, , pontus.slattman@eio.se Avtal tecknat med Mercedes och Chrysler Under juni månad kan du gå in på medlemssidan på och läsa om rabattsatser under rubriken rabattavtal. Här finns rabattsatser för Bilar Finansiering Inredning i bilar Vill du veta mer? Kontakta Lars G Andersson, , , lars.g.andersson@eio.se EIO-AKTUELLT nr

8 POSTTIDNING B REtuRADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box StOCkHOlm NYA CIRKULÄR FRÅN EIO Kompletterande material till EIO:s årsmöte 30 maj Företagsförsäkring via Willis AB Möjligheten att teckna EIO:s företagsförsäkring via mäklaren Willis AB erbjuds. Samarbetet har pågått i 10 år och villkoren har ständigt förbättrats. Under juni lanseras en ny sjukvårdsoch rehabiliteringsförsäkring för företagen och dess anställda, en unik produkt för de företag som tecknat EIO:s företagsförsäkring. Alla cirkulär finns att läsa i sin helhet på medlemssidorna på Välkommen till EIO! nya medlemsföretag i april 2008 Örebro Värmland Englunds El och Bemanning i Grums, Grums Råtorps Elservice, Karlstad Otis AB, filial, Karlstad Otis AB, filial, Örebro LIKA El i Kristinehamn AB, Kristinehamn Västra Sverige L J Elektronik KB, Götene Göteborg Atrox Elteknik AB, Göteborg Otis AB, filial, Västra Frölunda Sydöstra Sverige ELTT Automation AB, Ljungby Otis AB, filial, Kalmar Stockholm Axelvall Elteknik AB, Haninge Ulvsunda El & Service, Bromma ELONET i Sverige AB, Solna Ziplies Elektriska AB, Sköndal Otis AB, Solna Mellersta Norrland El Tele & Data i Åre AB, Åre Otis AB, filial, Sundsvall Otis AB, filial, Örnsköldsvik Västra Sverige El-Installationer Bjarne Gustafsson AB, Bengtsfors Industri El i Borås AB, Seglora Otis AB, filial, Borås Östgöta Sörmland Otis AB, filial, Eskilstuna Otis AB, filial, Norrköping Otis AB, filial, Linköping Skåne Otis AB, filial, Malmö Otis AB, filial, Helsingborg Gävle Dala Otis AB, filial, Borlänge Otis AB, filial, Bollnäs Övre Norrland Otis AB, filial, Röbäck Uppsala Västerås Otis AB, filial, Uppsala Anders Pettersson, Pettersson El & Fastighetsteknik, Tierp. EIO Uppsala Västerås. Företaget har 2 anställda Företaget är verksamt inom flera områden, bland annat el, tele och installation. Vi arbetar främst med uppdrag i Uppsalaområdet. Jag ansökte om medlemskap i EIO i samband med att jag anställde medarbetare. Tidigare, när jag jobbade ensam, tyckte jag inte att behovet var lika stort. Nu känns det bra att vara med i EIO om jag till exempel skulle behöva hjälp i kommande förhandlingar eller övriga arbetsgivarfrågor. KRÖNIKAN Är du med på marknaden för energitjänster? I höstas deltog jag på kursen Energideklaration för byggnader vid Installatörernas Utbildningscentrum, IUC, i Katrineholm. Den är utformad efter de krav som Boverket ställer på personer som vill bli certifierade energiexperter. Utbildningen genomförs under sex dagar som kompletteras med självstudier. Av alla kursdeltagare var bara två elinstallatörer och generellt tycker jag att det pratas förvånansvärt lite om energibesparande åtgärder i branschen. Det får mig att undra om vår kunskapsnivå räcker till för att vara med och konkurrera på en av de viktigaste framtidsmarknaderna? massor AV JOBB Till årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader över m² ha genomgått en energideklaration. Det är byggnadsägaren som ansvarar för att en certifierad person från ett ackrediterat företag upprättar en energideklaration för byggnaden. Den ska innehålla byggnadens energiprestanda, referensvärden som byggnaden kan jämföras mot samt förslag till lönsamma energieffektiva åtgärder. I praktiken innebär det massor av jobb Bengt Swartz för bygg-, kyl-, VVS-, ventilations- och inte minst elteknikbranschen. EIO-företagen kan exempelvis arbeta med belysning, fastighetsautomation med centrala styr- och övervakningssystem, installering av luftvärmepump som minskar behovet av elradiatorer, system för individuell mätning av värme och vatten, byte av vitvaror samt justering av system och undercentraler. BYGG nätverk För att elteknikföretagen ska kunna hävda sig i konkurrensen från andra aktörer krävs en genomtänkt strategi för utbildning och rekrytering. Särskilt som kraven på teoretisk kunskap är betydligt högre än vid traditionella elinstallationer. Jag skulle också rekommendera att man så snabbt som möjligt bygger upp ett nätverk av konsulter och företag från övriga branscher som berörs av energideklarationen. På så sätt kan man ta ett helhetsansvar och gemensamt marknadsföra sig mot fastighetsägarna. tack FÖR DEn HÄR tiden Efter cirka 30 år har jag avyttrat Åby Eltjänst till Mårten Klint och startat ett konsultföretag som heter Energiberäkningar i Östergötland. I skrivande stund håller jag som bäst på med de sista förberedelserna inför en EIO-dag på Kolmårdens Djurpark den 17 maj. EIO Östgöta-Sörmland har bjudit in samtliga EIO-företag i distriktet, inklusive alla montörer och deras familjer, till en heldag full av olika aktiviteter. Totalt blir vi över personer! Avslutningsvis vill jag passa på att tacka för min tid som ordförande i EIO Östgöta-Sörmland. Det har varit mycket intressant och jag önskar min efterträdare Christer Göransson, till vardags vd på Elektrotjänst i Katrineholm, stort lycka till. För mer information: Bengt Swartz, , bengt.swartz@abyeltjanst.se 8 EIO-AKTUELLT nr