Programutbudet i SVT utvecklingen

Transkript

1 Kent Asp Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Programutbudet i SVT utvecklingen Syftet med föreliggande analys är att undersöka hur programutbudet i Sveriges Televisions olika sändningskanaler långsiktigt har utvecklats i två olika avseenden: hur det informationsinriktade programutbudet förhåller sig till det underhållningsinriktade utbudet och hur mångfalden, bredden i programutbudet har utvecklats. Utbudet i SVT jämförs i vissa delar även med hur utbudet under samma period har utvecklats i de kommersiella tv-kanalerna (TV3, TV4 och Kanal 5). Analysen av SVT:s programutbud grundar sig på de undersökningar om svenskt TV-utbud som sedan 1998 har genomförts på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och tv, och senare på uppdrag av Myndigheten för radio och TV. Undersökningarna redovisas i årliga rapporter och syftar till att systematiskt och återkommande beskriva och analysera hur programutbudet i svensk television utvecklas. Kort om undersökningarna Undersökningarna av programutbudet utgår ifrån vad som anges i tv-kanalernas egen programinformation och programtablåer. De bygger på ett slumpmässigt urval av 17 veckor (12 veckor från 2012, minskningen beror på att undersökningarna sedan dess även omfattar radioutbudet). Programmens innehåll undersöks med andra ord endast med utgångspunkt ifrån det som framgår av kanalernas egen programinformation. Det är ett tillvägagångssätt som gör det möjligt att med begränsade resurser undersöka en stor andel av det totala programutbudet i ett stort antal tv-kanaler. Utbudet i SVT1, SVT2, UR, TV4, TV3, Kanal 5, ZTV/TV6 och TV8 har analyserats under samtliga undersökningsår ( ). Från och med 2005 ingår även SVT24, Barnkanalen, Kunskapskanalen och TV4 Plus/Sjuan. Samtliga undersökningar är gjorda efter samma grundläggande principer, med samma metod och klassificeringsschema. Resultaten är därför helt jämförbara 1

2 över tid och mellan olika tv-kanaler. Liksom i de flesta svenska och utländska vetenskapliga studier av televisionens programutbud utgör informationunderhållning den grundläggande dimensionen i klassificeringen av utbudet. Sammantaget klassificeras utbudet i 19 olika programområden och 143 programtyper (2014). Under årens lopp har ett antal nya programtyper tillkommit, bland annat olika typer av verklighetsunderhållning. Utbudet har också i relevanta fall klassificerats med utgångspunkt ifrån den målgrupp programmen i första hand vänder sig till: barn, ungdomar, etniska grupper och om de är särskilt anpassade till människor med funktionshinder. UR:s programutbud klassificeras i särskild ordning. För en mer ingående beskrivning av undersökningarna hänvisas till den senaste årsrapporten (Svenskt medieutbud 2014). Utgångspunkterna för undersökningarna presenteras mer utförligt i utvärderingsrapporten Mångfald och kvalitet i Sveriges Television. En utvärdering av tillståndsperioden (Rapport nr 27). Programutbudets omfattning I tabell 1 redovisas programutbudets omfattning i SVT:s olika sändningskanaler under 14 år från 2001 till Undersökningsresultaten presenteras genomgående med genomsnittsvärden i treårsperioder ( , , , ) och för de två senaste åren ( ). Eftersom det primära syftet är att analysera långsiktiga förändringar i SVT:s programutbud ger de fem perioderna en åskådlig bild av den utveckling som ägt rum. Tabell 1. Programutbudets omfattning utvecklingen (snittantal timmar/vecka) SVT SVT SVT SVT24 121* KK 30* SVTB 75* TV TV Kanal * Utbudet i Sveriges Television har ökat mycket kraftigt. Utbudet i SVT:s två huvudkanaler SVT1 och SVT2 har under perioden i genomsnitt ökat med 115 timmar per vecka eller med över 60 procent. Till det kommer tillkomsten av SVT24, 2

3 Barnkanalen och Kunskapskanalen där utbudet under de första åren ( ) till de senaste ( ) mer än fördubblats (UR stod dock under 2014 för cirka två tredjedelar av utbudet i Kunskapskanalen). De tre reklamkanalerna har också ökat sitt utbud under perioden, men i betydligt mindre utsträckning (cirka 12 procent). Den måttliga ökningen beror främst på att TV3 och Kanal 5 redan från början nästan sände dygnet runt (168 timmar/vecka) och att TV4 också hade lång sändningstid. De kommersiella TV-företagens huvudkanaler har också under perioden fått systerkanaler (TV6, Sjuan, TV9, TV10 m.fl.) liksom ett stort antal betalkanaler. I dag sänder med andra ord de fem stora tv-kanalerna i princip dygnet runt (det kommer med största säkerhet även SVT2 att göra under 2015), samtidigt som utbudet i andra slags tv-kanaler har ökat mycket kraftigt. I ett avseende haltar jämförelser mellan SVT:s kanaler och de tre reklamkanalerna. Samtliga resultat i tabell 1 och i kommande figurer och tabeller avser tablåtid, det vill säga den tid som anges i tv-kanalernas programtablåer. Det är alltså inte den verkliga programtiden, utan tiden inkluderar både reklam och tv-kanalernas egen programinformation/reklam. Jämförelser grundade på resultat som redovisas i index och procentandelar påverkas dock endast marginellt. Däremot påverkas jämförelser mellan resultat som anges i absoluta tal (som i tabell 1), eftersom den tid som anges för utbudet i reklamkanalerna även innefattar procent reklam och programinformation. Programinformationen i SVT1 och SVT2 uppgår till cirka 4-5 procent. Det bör också påpekas att samtliga resultat redovisas inklusive repriser och återutsändningar. Information&Underhållning Det som översiktligt bäst beskriver en tv-kanals programprofil är den ställning och den omfattning det informationsinriktade programutbudet har i förhållande till det underhållningsinriktade programutbudet. I figur 1 ges en översikt över den utveckling som ägt rum under perioden med hjälp av ett sammanfattande index. Skalans nollpunkt anger att utbudet av informationsinriktade program och utbudet av underhållningsinriktade program är lika stort och ytterpunkterna att tv-kanalens utbud i sin helhet är inriktat på information respektive underhållning. I figuren redovisas medelvärden för de fem perioderna. Figuren överst visar resultatet för det totala programutbudet och figuren nederst resultatet för programutbudet på bästa sändningstid. Resultaten för TV4 och ett genomsnitt för TV3 och Kanal 5 är med i figuren för att visa SVT-kanalernas position i det svenska tv-landskapet. 3

4 Figur 1: Information & underhållning. Utvecklingen (IU-index ±0 = lika stor andel) Totalt programutbud Övervikt informationsinriktat programutbud Lika stor andel Övervikt underhållningsinriktat programutbud KK SVT1+2 SVT24 TV4 TV3 Kanal KK SVT SVT1+2 TV4 Kanal 5 TV Utbud på bästa sändningstid Övervikt informationsinriktat programutbud Lika stor andel Övervikt underhållningsinriktat programutbud KK SVT1+2 SVT24 TV4 TV3 Kanal KK SVT SVT1+2 4 TV4 Kanal 5 TV

5 Det sammantagna programutbudet i SVT:s båda huvudkanaler (SVT1+SVT2) ligger mycket nära skalans nollpunkt under de fyra första undersökningsperioderna ( ); utbudet består av lika mycket information som underhållning. SVT:s utbud är i detta grundläggande avseende stabilt över tid. Under de senaste åren ( ) bryts detta mönster. Då ökar det informationsinriktade utbudet mycket kraftigt. Det beror till mycket stor del på att SVT2 på vardagar sänder SVT Forum som har en mycket lång sändningstid (cirka 7 timmar/dag). Den påtagliga balansen mellan information och underhållning gäller också SVT:s utbud på bästa sändningstid (program med start mellan ). Och som framgår av den undre figuren kan samma utveckling mot ett mer informationsinriktat programutbud under senare år även noteras när det gäller utbudet på bästa sändningstid. Denna förändring kan dock inte förklaras av satsningen på SVT Forum, eftersom det sänds på dagtid. Utbudet i SVT:s två huvudkanaler kan därför inte sägas vara mer inriktat på underhållning än tidigare, snarare är programutbudet mer informationsinriktat idag ( ) än det varit sedan undersökningarnas start Och det finns ingen större skillnad mellan den ställning underhållningsutbudet har i SVT på bästa sändningstid när tv-publiken är som störst och den ställning det har i utbudet i sin helhet. SVT24 som undersökts sedan 2005 har under årens lopp förändrats. Utbudet har gått från att vara starkt informationsinriktat till en större balans mellan information och underhållning. Det hänger till stor del samman med att kanalen ändrat profil (ursprungligen sände SVT24 de seminarier och konferenser som idag sänds i Kunskapskanalen). Under senare år delar SVT24 sändningskanal med Barnkanalen och sänder på kvällstid program som tidigare sänts i SVT1 och SVT2. Som framgår av den undre figuren är SVT24:s utbud på bästa sändningstid betydligt mer inriktat på fiktion och underhållning. Kunskapskanalen sänder som namnet antyder nästan uteslutande ett informationsinriktat programutbud. Kanalen görs i samverkan mellan SVT och UR där UR med åren kommit att stå för en större del (2014 cirka 2/3), bland annat genom vetenskapligt inriktade seminarier och konferenser på dagtid (UR Samtiden). TV3 och Kanal 5 ligger båda nära skalans ena ytterpunkt med en mycket stor övervikt för ett underhållningsinriktat programutbud, men både TV3 och Kanal 5 har över tid blivit mer inriktade på fiktion och underhållning och har under senare år i princip inget informationsinriktat programutbud. Samma utveckling gäller också för utbudet på bästa sändningstid. 5

6 TV4 ligger ungefär mittemellan utbudet i SVT1/SVT2 och TV3/Kanal 5. TV4:s utbud uppvisar ingen entydig utveckling över tid. Under de senaste fem åren har dock utbudet i TV4 trendmässigt blivit mer inriktat mot underhållning, och avståndet gentemot SVT:s huvudkanaler är generellt sett större på bästa sändningstid än i totalutbudet. Figur 1 visar hur det informationsinriktade programutbudet andelsmässigt förhåller sig till det underhållningsinriktade utbudet. Men resultat visat i index och procentandelar är en sak. Underhållningsutbudet i SVT kan exempelvis ha ökat räknat i timmar och minuter om det totala programutbudet samtidigt har ökat. I tabell 2 redovisas därför utvecklingen för SVT1 och SVT2 i absoluta tal antal timmar per vecka. Som framgår sker det en kraftig ökning av underhållningsutbudet med 30 timmar per vecka eller 35 procent. Men under samma period ökade det informationsinriktade programutbudet betydligt mer, med 84 timmar per vecka eller 94 procent. Tabell 2. Information och underhållning i SVT1 och SVT2 utvecklingen (snittantal timmar/vecka) SVT Programutbud Informationsinriktat Underhållningsinriktat Övervikt information ± SVT 1 och SVT2 olika programprofiler Figur 1 och i tabell 1 redovisar resultatet för det sammanlagda utbudet i SVT:s två huvudkanaler. Men de har olika programprofiler. SVT1 har ett större och bredare utbud av fiktion och underhållning än SVT2, medan SVT2 har ett större och bredare utbud av fakta och informationsinriktade program än SVT1. Skillnaden mellan kanalerna framgår av figur 2 som visar förhållandet mellan det informationsinriktade och underhållningsinriktade programutbudet under de senaste tio åren ( ). SVT2 har under hela tioårsperioden haft en klar övervikt för fakta och information, medan SVT1 har haft en om än inte lika klar övervikt för fiktion och underhållning. Bland annat genom satsningarna på SVT Forum har SVT2 över tid blivit mer informationsinriktat. Det sker däremot ingen förändring av SVT1:s programprofil i motsatt riktning under de senaste fem åren är snarast utbudet i SVT1 mindre underhållningsinriktat än under de föregående fem åren. 6

7 Figur 2: Information och underhållning i SVT1 och SVT2 utvecklingen de senaste tio åren (IU-index, ±0 = lika stor andel) Övervikt informationsinriktat programutbud SVT2 +20 ±0 +20 SVT Övervikt underhållningsinriktat programutbud Det gäller också och ännu tydligare om vi som i figur 3 ser till SVT1:s programutbud på bästa sändningstid. Under tioårsperiodens första fem år är övervikten för fiktion och underhållning betydligt större än under de senaste fem åren. SVT2:s allt starkare informationsinriktning märks inte på bästa sändningstid eftersom det främst är satsningen på det dagliga SVT Forum som ligger bakom ökningen. 7

8 Figur 3: Information och underhållning på bästa sändningstid i SVT1 och SVT2 utvecklingen de senaste tio åren (IU-index, ±0 = lika stor andel) Övervikt informationsinriktat programutbud ±0 +20 SVT2 SVT Övervikt underhållningsinriktat programutbud Nyheter och fakta nöje och förströelse Hittills har de övergripande trenderna i SVT:s programutbud redovisats när det gäller förhållandet mellan information och underhållning. Även om indelningen i information och underhållning är klassisk inom vetenskapliga studier om televisionen handlar det om en förenkling, bland annat därför att det inte är självklart vad begreppen står för och att det finns gränsfall där det är svårt att avgöra om en viss typ av program skall betraktas som informationsinriktade eller underhållningsinriktade. En lösning har traditionellt varit att föra in en tredje kategori genom att beteckna vissa program som blandprogram; program som både innehåller inslag av fakta och underhållning. Det är en typ av program som också finns med i de 143 olika programkategorier (2014) som klassificeras i studierna av Svenskt medieutbud. 8

9 I dessa fall (och även när det gäller andra typer av program) har handlar det om att bestämma om programmet/programtypen i huvudsak kan betraktas som informationsinriktat eller underhållningsinriktat. I årsrapporternas appendix anges hur var och en av de 143 programkategorierna har klassificerats. Som exempel kan nämnas tre programkategorier som klassificeras som blandprogram. De har alla tre omfattande programtid och kan därför tänkas påverka resultatet. Det gäller Morgon-TV, Matprogram och olika typer av Verklighetsunderhållning. SVT:s och TV4:s morgonprogram (där endast nyhetsinslagen kan särskiljas i programtablåerna) har i sin helhet betraktats som informationsinriktade. Matprogram har generellt sett betraktats som i huvudsak underhållningsinriktade de har under senare år utvecklas till att i stor utsträckning bli tävlingsdokusåpor. Verklighetsunderhållning, dokusåpor och reality shows, har också (med något enstaka undantag) betraktats som underhållningsinriktade. I princip har det som programföretagen själva i tablåerna betecknat som faktaprogram räknats som informationsinriktat utbud även om det innebär att både program om strängteori och det som närmast kan ses som freakshows har klassificerats som faktaprogram. Någon värdering om vad som kan ses som seriösa faktaprogram eller god underhållning har inte gjorts. Både SVT:s konserter med klassisk musik (under årens lopp i snitt cirka 2-4 timmar per vecka) och TV4:s buskisteater har klassificerats som upplevelseprogram och därmed betraktats som i huvudsak underhållningsinriktade. Det gäller också långfilmsutbudet. Oavsett om filmen som visas är Jungfrukällan eller Terminator. Tabell 3. Faktainriktat programutbud i SVT1 och SVT2 utvecklingen (procentandel av totalutbudet) Totalt programutbud Nyheter Samhällsprogram Kulturprogram Faktaprogram Summa fakta Utbud på bästa sändningstid Nyheter Samhällsprogram Kulturprogram Faktaprogram Summa fakta

10 För att mer konkret belysa hur programutbudet i SVT1 och SVT2 har utvecklats över tid redovisas i tabell 3 utvecklingen för ett antal faktainriktade programområden, och i tabell 4 utvecklingen för ett antal nöjesinriktade programområden. Som framgår av tabell 3 finns det en anmärkningsvärd stabilitet i det faktainriktade programutbudet (41 procent och 43 procent ). I SVT1:s och SVT2:s totala utbud är andelen nyheter och andelen samhällsprogram i stort sett densamma under perioden i sin helhet (I tabellen ingår inte SVT Forums omfattande utbud). Andelen kulturprogram minskar något trendmässigt, medan utbudet av övriga faktaprogram ökar. Det bör påpekas att det under perioden sker en kraftig ökning av sändningstiden, så ett minskat utbud i andelar kan innebära en ökning räknat i programtimmar. På bästa sändningstid är andelen faktainriktat utbud större än i utbudet i sin helhet. Det förklaras av att nyhetsprogrammen upptar en stor del av utbudet. Utbudet av faktaprogram ökar trendmässigt på bästa sändningstid, i första hand gäller det utbudet av samhällsprogram. På motsvarande sätt redovisas i tabell 4 resultatet för ett antal nöjesinriktade programområden. Även när det gäller det nöjesinriktade utbudet råder det anmärkningsvärd stabilitet över tid (37 procent både och ). Det ökade utbudet av verklighetsunderhållning och det minskade långfilsmutbudet är de enda trendmässiga förändringarna som kan noteras. Det gäller särskilt för utbudet på bästa sändningstid. Tabell 4. Nöjesinriktat programutbud i SVT1 och SVT2 utvecklingen (procentandel av totalutbudet) Totalt programutbud Nöjesprogram Såpor, sit-coms, talk shows TV-serier Långfilmer Verklighetsunderhållning Sport Summa underhållning Utbud på bästa sändningstid Nöjesprogram Såpor, sit-coms, talk shows TV-serier Långfilmer Verklighetsunderhållning Sport Summa underhållning

11 På bästa sändningstid sker det en kraftig ökning av andelen nöjesprogram i SVT:s huvudkanaler från 9 procent till 16 procent Däremot ökar inte den totala andelen program inriktade på nöje och förströelse (43 procent och 44 procent ). En stor del av ökningen under de senaste åren beror på frågesportsprogrammet Vem vet mest? Programmet, som klassificeras som ett lek- och tävlingsprogram (= underhållning), står för en betydande programtid eftersom det sänds varje vardag mellan med repriser på helger och i SVT24. Programmångfalden Den genremässiga mångfalden i en tv-kanal att utbudet innehåller många olika typer av program är kanske den egenskap i programutbudet som är mest påtaglig för tittarna. Sett i ett public service-perspektiv handlar det om att tittarna erbjuds många olika typer av program för att på så sätt tillgodose de skiftande förutsättningar och intressen som finns hos tv-publiken. För att på ett enkelt och överskådligt sätt jämföra den genremässiga mångfalden undersöks och presenteras i årsrapporterna ett index som visar bredden i tvkanalernas programutbud. Med en tv-kanals programbredd avses förhållandet mellan det antal typer av program som finns i en tv-kanals programutbud och det totala antalet programtyper som teoretiskt kan antas vara relevanta sett i ett mångfaldsperspektiv. Ju fler olika typer av program en tv-kanal uppvisar i sitt utbud, desto större bredd har den i sitt programutbud. En maximal programbredd utmärks med andra ord av att samtliga teoretiskt relevanta programtyper förekommer i utbudet (i 2014 års undersökning handlar det om 143 olika slags program). En mer ingående beskrivning och diskussion kring programbredd och mångfaldsbegreppet finns i utvärderingsrapporten Mångfald och kvalitet i Sveriges Television (nr 27). Bredden i programutbudet i SVT:s kanaler under de fem tidsperioderna presenteras i figur 4. För åskådlighetens skull redovisas medelvärdet för SVT1 och SVT2 (i figuren angett med SVT½), och programbredden i SVT24 och i Kunskapskanalen för de fyra senaste perioderna ( ). Programbredden i TV4 liksom medelvärdet för TV3 och Kanal 5 (de skiljer sig lite åt) finns med som jämförelse. Programbredden i SVT1 och SVT2 minskar långsiktigt, men under de senaste fem åren har det inte skett någon minskning. I SVT24 har bredden i utbudet varierat över tid bland annat som ett resultat av att kanalen bytt programprofil. Programbredden i Kunskapskanalen är däremot stabil över tid. 11

12 Figur 4: Programbredden utvecklingen (breddindex) Totalt programutbud Mycket liten bredd Mycket stor bredd TV3/Kanal 5 KK TV4 SVT24 SVT½ KK SVT TV3/Kanal 5 TV4 SVT½ Utbud på bästa sändningstid Mycket liten bredd Mycket stor bredd TV3/Kanal 5 KK TV4 SVT½ SVT KK SVT TV3/Kanal 5 TV4 SVT½

13 SVT:s huvudkanaler har som framgår av figur 4 en betydligt större bredd i sitt programutbud än de kommersiella tv-kanalerna. Bredden i TV3:s och Kanal 5:s utbud är betydligt mindre, och det gäller även TV4. Men under större delen av tidsperioden liknar TV4:s mångfaldsprofil i högre grad SVT:s kanaler än sina kommersiella konkurrenter. Det är först under de senaste fem åren som TV4 klart har fjärmat sig från SVT:s mångfaldsprofil och närmat sig TV3 och Kanal 5. Gemensamt för de tre kommersiella tv-kanalerna är att bredden i deras programutbud blivit allt mindre över tid. Det hänger troligen, i varje fall till en del, samman med att huvudkanalerna under de senare perioderna fått systerkanaler (Sjuan, TV9, TV10 m.fl.). De skillnader och de trender som kan iakttas i det totala programutbudet finns i stort sett också i utbudet på bästa sändningstid. På bästa sändningstid är bredden dock generellt sett mindre än i totalutbudet i sin helhet (den undre figuren). Skillnaderna är också mindre mellan kanalerna. Det är inte särskilt överraskande eftersom det finns en gräns för hur brett ett utbud kan vara på den begränsade tid som bästa sändningstid utgör ( ). Förändringen mellan bredden i en kanals totala programutbud och bredden på bästa sändningstid blir därför större för en kanal som i utgångsläget har en stor bredd i sitt programutbud (exempelvis SVT1) än för en kanal som uppvisar en mindre bredd (exempelvis TV3). Bredden inom olika programområden I figur 4 ovan redovisades bredden för programutbudet i sin helhet. Men en tvkanal kan uppvisa stor bredd inom ett område, och liten bredd inom ett annat område. I figur 5 redovisas därför också hur bredden i SVT1:s och SVT2:s (SVT½) informationsinriktade programutbud har utvecklats de senaste tio åren ( ). Som jämförelse finns även resultatet för TV4 med. Bredden i SVT1:s och SVT2:s informationsinriktade programutbud minskar trendmässigt över tid, men trenden bryts under 2013 och Samma neråtgående trend finns hos TV4, men är mycket kraftigare. En tv-kanal kan med andra ord uppvisa såväl en stor som liten bredd i sitt informationsinriktade programutbud, och en stor som liten bredd i sitt underhållningsutbud. 13

14 Figur 5: Bredden i SVT½:s och TV4:s informationsinriktade programutbud Stor bredd SVT½ TV Liten bredd I figur 6 har de två dimensionerna sammanförts. På den lodrätta axeln redovisas vilken programbredd SVT1, SVT2, TV4, TV3 och Kanal 5 har inom det informationsinriktade programutbudet och på den vågräta axeln vilken programbredd respektive tv-kanal har inom det underhållningsinriktade programutbudet. För att beskriva den utveckling som ägt rum över tid redovisas resultatet från den senaste undersökningen 2014 och motsvarande resultatet som det såg ut för tio år sedan i 2005 års undersökning. SVT:s två huvudkanaler SVT1 och SVT2 utmärks både 2005 och 2014 av att de uppvisar en stor mångfald inom både det informationsinriktade och det underhållningsinriktade programutbudet. Kanalerna skiljer sig åt genom att SVT1 uppvisar en större bredd i det underhållningsinriktade utbudet, medan SVT2 har en relativt större bredd i det informationsinriktade utbudet. Både SVT1 och SVT2 kan med andra ord karaktäriseras som breda public service- 14

15 Figur 6: TV-kanalernas programbredd utvecklingen de senaste tio åren Stor programbredd 100 =2005 = I N F O R M A T I O N SVT2 SVT1 SVT1 TV4 Kanal 5 TV4 TV Liten programbredd TV3 Kanal UNDERHÅLLNING Stor programbredd kanaler. Programbredden har inte förändrats särskilt mycket under tioårsperioden. SVT2 uppvisar samma mångfaldsprofil som för tio år sedan, och SVT1 har ungefär samma bredd i sitt underhållningsutbud, men en mindre bredd i sitt informationsinriktade utbud. Mångfaldsprofilen i SVT:s huvudkanaler har alltså inte över tid närmat sig de kommersiella kanalerna. Programbredden 2014 är i stora drag densamma som den var TV4 kunde i 2005 års undersökning uppvisa nästan lika stor bredd i sitt programutbud som SVT1 och SVT2, både när det gällde underhållningsutbudet och det informationsinriktade utbudet. Tio år senare har bredden i TV4:s programutbud minskat kraftigt. TV4 av årgång 2014 har fjärmat sig från SVT1:s och SVT2:s mångfaldsprofil och närmat sig hos TV3 och Kanal 5. 15

16 TV4 uppvisar 2014 samma mångfaldsprofil som TV3 och Kanal 5 gjorde Men det finns fortfarande en skillnad mellan TV4 årgång 2014 och TV3 och Kanal 5 årgång Bredden har under de senaste tio åren blivit ännu mindre i de båda andra reklamkanalerna. Slutsatser Undersökningen av hur SVT:s programutbud långsiktigt har utvecklats kan sammanfattas i tre huvudresultat. 1. SVT:s utbud har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Både SVT1 och SVT2 sänder idag i princip dygnet runt. Till det ökande utbudet i SVT:s två huvudkanaler har nya programtjänster tillkommit som SVT24, Barnkanalen och Kunskapskanalen (delas med UR). 2. Programutbudet i SVT1 och SVT2 har inte blivit mer inriktat på underhållning. Över tid framstår utbudets sammansättning som anmärkningsvärt stabilt där det underhållningsinriktade utbudet är ungefär lika stort som det informationsinriktade utbudet. Under de tre senaste åren har det även skett en klar ökning av det informationsinriktade programutbudet. Det gäller både om man ser till utbudet i sin helhet och till det utbud som sänds på bästa sändningstid. SVT:s två huvudkanaler har olika programprofiler där SVT1 är mer inriktat mot underhållning och SVT2 mer informationsinriktat. Utbudet i SVT1 blir över tid dock inte mer underhållningsinriktat. I SVT2 blir utbudet än mer faktainriktat. 3.Mångfalden i programutbudet i SVT:s två huvudkanaler har sett i ett långsiktigt perspektiv minskat. Men under senare år tycks trenden ha brutits och SVT1 och SVT2 uppvisar i stort sett samma bredd i sitt programutbud som de båda kanalerna gjorde för tio år sedan. Det gäller både bredden i det informationsinriktade och i det underhållningsinriktade utbudet. Slutsatsen blir därför att inget direkt pekar på att programutbudet i SVT1 och SVT2 över tid har utvecklats i kommersiell riktning. Vad som är kommersiellt kan man ha olika uppfattningar om, men den jämförande analysen visar att utbudet i SVT:s huvudkanaler över tid i varje fall inte närmat sig eller i allt större utsträckning börjat likna det utbud som sänds i de kommersiella tv-kanalerna. Avståndet mellan SVT och de kommersiella tv-kanalerna har snarare ökat över tid. I denna mening finns det därför knappast något stöd för uppfattningen att SVT blivit alltmer kommersiellt. 16

17 Det bör dock understrykas att slutsatsen gäller programutbudet i vad som kan kallas SVT:s traditionella plattform utsändning av TV-program. Det handlar inte om programföretagets utbud eller aktiviteter på andra plattformar. (SVT Play har undersökts de tre senaste åren och resultaten tyder på att utbudets sammansättning i stort överensstämmer med utbudet i SVT:s huvudkanaler). Det bör också understrykas att det handlar om en slutsats som grundar sig på hur programutbudet i sin helhet har utvecklats över tid inte en undersökning av enskilda program. Debatten kring SVT:s kommersialisering har oftast tagit fasta på kritik mot enskilda program eller programserier. Man kan ha olika uppfattningar om huruvida enskilda program står för en ökande kommersialisering eller att de snedvrider konkurrensen, men ser man till programutbudet i sin helhet och till de program som sänds på bästa sändningstid finns det inget empiriskt stöd för uppfattningen att programutbudet i Sveriges Television under de senaste tio åren utvecklats i kommersiell riktning. 17

18