Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se"

Transkript

1 Fördjupning #5/ Noten om långfristiga lån inte lätt och blir inte rätt Per Lindblom 5 Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Emilia Sörensson 10 Nedskrivning av fartyg En studie av hur IAS 36 har tillämpats i europeiska rederier Anna Karin Pettersson 13 Dubbelprövningsförbudet ( ne bis in idem ) vad gäller för revisorer i displinärenden? Urban Engerstedt 17 Reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Carl Svernlöv Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se

2 Balans Balans Fördjupning Nummer 5/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB , Balans Fördjupning en bilaga i Balans Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se. Du som är intresserad av att skriva en artikel är välkommen att kontakta mig! Trevlig läsning! Funderar du på att skriva en fördjupningsartikel? Hör av dig till mig. Balans Fördjupning ges ut av FAR. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2014) Adress Box Stockholm Pernilla Halling, chefredaktör pernilla.halling@far.se

3 FÖRFATTARE: PER LINDBLOM Balans Fördjupning #5/2015 Noten om långfristiga lån inte lätt och blir inte rätt Den första högsäsongen med obligatoriska K-regelverk är över. I denna artikel konstaterar Per Lindblom att det finns en tilläggsupplysning till årsredovisningar upprättade enligt K2 och K3 som oftare blir fel än rätt. Ide flesta fall verkar det som om den som upprättat årsredovisningen lugnt utgår från att årets amortering styr hur mycket av skulderna som ska klassificeras som långfristiga och hur mycket av det långfristiga lånet som förfaller senare än fem år efter balansdagen. Detta synsätt leder, enligt min mening, inte sällan till en felaktig klassificering och nästan alltid felaktiga tilläggsupplysningar rörande företagets skulder. I årsredovisningslagen kap står det att det ska lämnas uppgifter i årsredovisningen om lån som förfaller senare än ett år efter balansdagen, samt om den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. Motsvarande regler finns i kapitel 19 Tilläggsupplysningar i K2. Av kapitel 4 Uppställningsformer för Årsredovisningen i K2 framgår av tabell 4.5 att den långfristiga delen är den del som förfaller till betalning senare än 12 månader från balansdagen. I kapitel 4 Balansräkning vid punkten 7 Kortfristig eller långfristig skuld i K3 anges att ett företag ska redovisa en skuld som kortfristig när: Företaget avser att reglera skulden under företagets normala verksamhetscykel. Företaget primärt innehar skulden för handelsändamål. Skulden förfaller inom tolv månader efter balansdagen. Företaget inte har en ovillkorad rätt att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter balansdagen. Så långt tror jag att de allra flesta är medvetna om vad som står i de aktuella regelverken, men jag vågar påstå att nuvarande tillämpning inte stämmer med regelverket. Enligt min mening är det två saker som leder oss fel. Dels har vi inte förstått vad begreppet förfaller får för konsekvens, dels har vi inte reflekterat över syftet med noten. Betydelsen av sannolikheten att krediten förlängs enligt lag och norm I såväl årsredovisningslagen som i K2 och K3 är vattendelaren vid klassificering och tilläggsupplysning begreppet förfaller. I detta sammanhang kan begreppet förfalla inte tolkas som något annat än att lånet formellt förfaller och ska betalas eller förnyas. För att kunna göra denna bedömning på ett korrekt sätt måste man läsa kreditavtalen. Då blir man varse att det i många kreditvillkor står att banken har ensidig rätt att säga upp lånet vid räntejustering eller i samband med att lånet löper ut. Skrivningen i K3 om att företaget ska ha en ovillkorad rätt att senarelägga skuldens reglering för att få redovisa skulden som långfristig, anser jag är ett kvitto på hur viktigt det faktum att banken kan säga upp krediten är för klassificering och tillläggsupplysningar. I K2 p anges att en skuld som förfaller inom ett år ska klassificeras som en kortfristig skuld med undantag för checkräkningskrediten. Denna kan klassificeras som lång skuld om krediten förlängts och det är ett rimligt antagande att krediten kommer att utnyttjas. Det är tydligt att normgivaren tar sikte på den faktiska förfallodagen när det gäller klassificering av skulden som kortfristig respektive långfristig, men att det just för checkräkningskrediten görs ett undantag. Finns det då inte utrymme för att göra fler undantag i denna fråga utifrån att det är ett rimligt antagande att krediten förlängs? Jag anser att svaret på den frågan är nej. I SRF U3 Klassificering av checkräkningskredit och factoringkredit enligt K2 konstateras att även om en factoringskuld är mycket lik en checkräkningskredit som förnyas årligen kan inte en factoringskuld redovisas som lång skuld eftersom undantaget i K2 uttryckligen bara gäller checkräkningskrediten. Eftersom det inte finns någon särskild regel som behandlar hur factoringskulder ska klassificeras ska därför posten klassificeras utifrån de regler som finns i I kombination med att det i 17.5 finns 3

4 Balans Fördjupning #5/2015 FÖRFATTARE: PER LINDBLOM ett klart uttryckt undantag för checkräkningskrediten innebär det att andra skulder ska klassificeras enligt huvudregeln och regleringen avseende skuldens klassificering därmed är fullständig. Jag har inte sett att någon aktör framfört någon avvikande uppfattning i frågan än den SRF:s redovisningsgrupp givit uttryck för. Personligen tycker jag det är en rimlig tolkning av K2. Att företaget beviljas ett lån till och med en viss förfallodag är en omständighet som får beaktas i ljuset av just denna omständighet. Om banken sedan förlänger krediten är det en ny omständighet och får hanteras i bokföringen den dagen omständigheten inträffar. I K3 är möjligheten ännu snävare, i just detta avseende, givet skrivningen i 4.7 (se ovan) om den ovillkorliga rätten att senarelägga betalningen vilket styrks av att alla är överens om att checkräkningskrediten klassificeras som kortfristig skuld i K3. Jag anser i och med detta att det är klarlagt att det faktum att det är ett rimligt antagande att krediten förlängs inte har någon betydelse för hur klassificeringen görs eller hur noten ska utformas, annat än för checkräkningskrediten i K2. Syftet med informationen Om klassificeringen och tilläggsupplysningar utgår ifrån årets amortering anser jag att informationen inte blir tillfyllest för läsaren av årsredovisningen. Information som lämnas enligt denna princip talar i bästa fall om att bolaget har ett långsiktigt lånebehov. Detta är information som läsaren ändå får genom att jämföra kassaflödet för verksamheten i relation till långa skulder. Då kommer det, för de allra flesta verksamheter som är belånade, klart framgå att man inte har ett kassaflöde från driften som gör att man kan amortera ned sina skulder till 0 kronor inom fem år. Sålunda är det troligen inte lagstiftarens eller normgivarens syfte att det ska vara obligatoriskt med tillläggsinformation som vi med lätthet kan bedöma själva utifrån övriga obligatoriska uppgifter. Snarare är det så att läsaren som förstått att det finns ett långsiktigt lånebehov i företaget måste få information om när företaget ska förnya sina krediter. Med andra ord ska läsaren ges chansen att bedöma om det finns risk för att företaget vid en framtida tidpunkt inte har möjlighet att refinansiera sin verksamhet. För övrigt torde det vara en rimlig fråga att ställa sig, inom ramen för såväl boksluts- som revisionsprocess när man bedömer företagets förmåga till fortsatt drift. Effekter/Åtgärd Självklart förändras likviditetsnyckeltalet till det sämre, men samtidigt blir det mer rätt. Förändringen beror ju på att man inte har gjort rätt historiskt och man kan alltid räkna om nyckeltalen i årsredovisningen så att de blir jämförbara mellan åren åtminstone för det enskilda företaget. Inom ramen för vår profession är det ett rimligt krav att vi verkar för att upprätta korrekta finansiella rapporter. Som auktoriserad redovisningskonsult överväger jag lämplig åtgärd utifrån ett Reko-perspektiv om kunden väljer att avstå från att följa gällande lag och norm, och om felet är väsentligt meddelar jag skriftligt varför bokslutsrapport inte kan lämnas. Som revisor överväger jag på vilket sätt jag ska kommunicera avvikelsen från lag och god sed, vilket kan sluta med att jag får avstyrka att balansräkningen fastställs. Var och en kan förstå att om vi ska vända skutan, och få de finansiella rapporterna korrekta i denna fråga, kommer det bli en tämligen grumlig bild vid jämförelser mellan åren och vid jämförelsen mellan företag. Detta eftersom vi kommer att hantera denna ändrade hantering på olika sätt, och att en del troligen inte alls kommer att beakta den. Jag tror mig veta att några där ute tänker att så här kan det inte vara; så här har vi ju aldrig gjort förut och dessutom har ju alla andra gjort som vi. Ni kanske minns progressiva avskrivningar? Det som eventuellt blev fel bakåt i tiden är inte mycket att lägga energi på. Fel har vi alla gjort, och fel kan vi alla göra. Det väsentliga är hur man förhåller sig till sina fel. Jag vill uppmana alla att från och med nästa bokslut/revision begära in kopior på kreditavtalen så att vi ger oss själva möjligheten att göra en korrekt klassificering och lämna korrekta tilläggsupplysningar avseende korta och långa lån. Då hjälper vi oss själva och branschen att göra bättre finansiella rapporter. Det är en uppenbar fördel om man i sin konsultroll förstår regelverket och i god tid kan föreslå sina kunder en åtgärd för att minska eventuella olägenheter som kan uppstå utifrån hur skulderna ska klassificeras och hur tilläggsupplysningarna ska utformas. Låt oss säga att ett företag med bokslut tog upp ett lån för fyra år sedan om tio miljoner kronor med en löptid om fem år. Bolaget har amorterat kronor årligen och har per bokslutsdagen en kvarvarande skuld om 9,6 miljoner kronor. Eftersom lånet formellt förfaller till betalning , alltså inom 12 månader från bokslutsdagen, ska skulden i sin helhet redovisas som kort skuld enligt resonemanget ovan. I detta fall skulle jag rekommendera min kund att försöka utverka en skriftlig bekräftelse från kreditgivaren före bokslutsdagen att lånet kommer att förlängas under förutsättning att räntor och amorteringar erläggs enligt avtal. Om företaget kan utverka en sådan bekräftelse uppkommer ett nytt förhållande som ska beaktas vid klassificeringen av skulden. I sådana fall torde den korrekta klassificeringen vara att som kort skuld redovisa kronor (lika med planerad amortering under 2016) samt resterande 9,5 miljoner kronor som en långfristig skuld. Med andra ord finns det alla möjligheter att dels upprätthålla kvalitén i den finansiella rapporten, dels minimera svängningarna i balansräkningen, bara man är proaktiv som det står i Reko. Per Lindblom är auktoriserad revisor på Allians Revision & Redovisning. 4

5 FÖRFATTARE: EMILIA SÖRENSON Fördjupning #5/2015 Balans Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering. Det innebär att det är möjligt att t har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden. I denna artikel belyser Emilia Sörenson ts betydelse för investerare och en fungerande kapitalmarknad med utgångspunkt i företagsledningens roll att skapa tillit. Det har gång på gång konstaterats att är en förutsättning för en fungerande kapitalmarknad, då investerare måste kunna lita på den information som delges dem och på de aktörer som verkar på marknaden, för att kunna fatta investeringsbeslut. Flera forskare hävdar att ekonomiska kriser ofta är kriser i just och att krascher visar på en flykt från risk som ett resultat av brister i tilliten till den finansiella informationen eller till aktörerna på kapitalmarknaden. Den senaste finanskrisen handlade inte främst om avsaknaden av information utan snarare om bristen på trovärdig och rättvisande information. Ett primärt syfte inom externredovisningen är att skapa på kapitalmarknaden, genom att ge användarna av finansiella rapporter tillgång till tillförlitlig, trovärdig och rättvisande information. Det är företagsledningens ansvar att skapa finansiella rapporter med dessa egenskaper. Därmed har de en viktig roll för kvaliteten på den finansiella informationen och t på kapitalmarknaden. Det har också slagits fast att företag som inte lyckas skapa tillit till redovisningen upplever en ökad svårighet att få extern finansiering. Då redovisningen skapas, implementeras och övervakas av individer är tilliten slutligen underbyggd av för företagsledningen. Eftersom investerare endast har tillgång till den finansiella informationen som delges dem, medan företagsledningen känner till de underliggande transaktionerna och den verkliga ekonomiska substansen, föreligger en informationsasymmetri mellan dem. Det ger upphov till en informationsrisk, då det föreligger en risk att den verkliga ekonomiska substansen inte tillfullo reflekteras i den finansiella informationen. Således har företagsledningen ett informationsövertag, vilket en riskavers investerare kräver kompensation för i form av en högre riskpremie. Både mer information och information av högre kvalitet som är tillförlitlig och rättvisande har visat sig kunna sänka en investerares upplevda risk och därmed den riskpremie de kräver. Forskare har även kunnat påvisa att, i dess egenskap av att kunna begränsa och motverka osäkerhet och risk, kan vara ett alternativ till information. Förtroende har identifierats som en villighet att acceptera risk, då det möjliggör beslutsfattande i situationer utan fullständig information. Möjliga effekter av Givet vikten av på kapitalmarknaden och företagsledningens roll i dess skapande, skulle för företagsledningen kunna minska informationsrisken för en investerare? Eller kan leda till att investerare accepterar den befintliga risken till följd av att de litar på den finansiella informationen eller företagsledningen? Om t för redovisningen är underbyggt av för individen, borde tillförlitliga och rättvisande finansiella rapporter vara lika viktiga som för de ledande befattningshavare som är ansvariga för och kan påverka dem. Syftet med denna studie är att testa om huruvida för företagsledningen kan minska den upplevda risken hos investerare, vilket styr förväntad avkastning, och om därmed kan ha reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden. På förhand har två möjliga effekter av identifierats. Den första effekten beskrivs som en indirekt effekt, där för företagsledningen kan påverka hur en investerare bedömer den finansiella informationen. Om investerare har tilllit till företagsledningen skulle de kunna uppleva en större 5

6 Balans Fördjupning #5/2015 FÖRFATTARE: EMILIA SÖRENSON tillförlitlighet till de finansiella rapporterna. Med andra ord litar investeraren på att den finansiella informationen reflekterar den underliggande ekonomiska substansen och därmed är av en högre kvalitet. Den andra effekten beskrivs som en direkt effekt, där för företagsledningen innebär tillit till de personer som innehar nyckelpositionerna inom företagsledningen, såsom vd och ekonomichef. Om investerare har tillit till deras integritet och förmåga att fatta beslut som genererar framtida kassaflöden samtidigt som de inte agerar opportunistiskt, skulle detta ensamt kunna minska deras upplevda risk kopplat till investeringen. Att mäta, osäkerhet och informationsrisk För att kunna testa sambandet som är syftet med studien, krävs att för företagsledningen och investerares upplevda risk och osäkerhet på något sätt går att kvantifiera och att deras samband går att mäta. Tidigare forskning har visat att de antal år som en ledande befattningshavare har innehaft sin position inom bolaget med fördel kan användas som ett mått på. Detta går i linje med att är något som antas växa fram och skapas över tid. När kapitalmarknadens för ett bolag hotas, vilket har varit synligt vid den senaste tidens redovisningsskandaler, är påföljderna ofta att medlemmar av företagsledningen tvingas avgå eller frivilligt lämnar sina roller. En längre ämbetstid för dessa individer visar att de årligen fått fortsatt av bolagsstämman, vilket tyder på måttets förmåga att spegla tillit från aktieägarna. Förtroende för företagsledningen definieras därför som antal verksamma år för ledande befattningshavare och begränsas i studien till vd och ekonomichef, sett till deras ansvar för och möjliga påverkan på den finansiella informationen. Som mått på den upplevda risken hos investerare används spread, volatilitet i aktiekurs, handelsvolym och spridningen bland analytikers prognoser, vilka alla är mått på osäkerhet eller informationsrisk. Spread är skillnaden mellan köp- och säljkurs för en aktie som ställs ut av en marknadsgarant eller market maker på den finansiella marknaden och dess storlek reflekterar den informationsasymmetri som finns närvarande. En ökad informationsrisk och osäkerhet leder till en högre spread för att kompensera för eventuella förluster som marknadsgaranten inte kan förutse givet sitt informationsläge. Då detta ökar transaktionskostnaderna och därmed minskar likviditeten för en aktie, är högre spread ofta kopplat till en lägre investeringsvilja bland aktörer på marknaden eftersom innehavet av mindre likvida tillgångar utgör en större risk. Volatilitet i aktiekurs och handelsvolym är också två mått som speglar informationsasymmetri och osäkerheter på kapitalmarknaden. Volatilitet reflekterar den systematiska risk som investerare inte kan diversifiera bort och under perioder av osäkerhet tenderar volatiliteten på aktiemarknaden att öka, då investerare kräver en högre avkastning till följd av ökad informationsrisk. Handelsvolym mäter investeringsviljan hos aktörer på kapitalmarknaden, vilket, som tidigare nämnts, är nära kopplat till en akties likviditet. Ökad risk och osäkerhet på aktiemarknaden ökar transaktionskostnaderna och minskar likviditeten, vilket tenderar att sänka handelsvolymen. Slutligen har spridningen bland analytikers prognoser använts som ytterligare mått på osäkerhet och informationsrisk. Spridningen mäts som standardavvikelsen för prognoserna, där en ökad spridning indikerar en lägre grad av konsensus mellan analytiker till följd av osäkerhet kring ett bolags framtida resultat. Det kan bero på bristande information eller att informationen är av lägre kvalitet. Därför är måttet en reflektion av osäkerhet och informationsrisk, då ökad spridning indikerar ett behov av ytterligare eller mer precis information. Tabell 1 (se sid. 7) innehåller en sammanfattning över variablerna, vad de mäter och hur de har tagits fram. Studiens utformning och genomförande Studien genomfördes på europeiska bolag från 17 länder, inom 105 industrier och med aktier noterade på en reglerad marknad. Detta resulterade i bolagsspecifika observationer för ledande befattningshavare under tidsperioden Tidsramen gjorde det möjligt att studera fenomenet under en längre tid och minimerade effekten av tillfälliga marknadschocker på resultatet. Tidigare forskning har visat att ett bolags storlek, rykte och industri, antal analytiker som följer bolaget och det som på engelska kallas för free float 1 är nära relaterade till ett bolags informationsmiljö. Då de kan ha en inverkan på informationsasymmetrin har studien kontrollerat för deras effekt på osäkerhet och informationsrisk för att säkerställa att utfallet av de statistiska testerna reflekterar det samband som är syftet med studien. Sambandet mellan för företagsledningen och investerares upplevda risk har testats med hjälp av statistiska regressioner, där antal år för vd och ekonomichef utgör den oberoende variabeln och måtten på osäkerhet och informationsrisk utgör de beroende variablerna. Regressionerna har genomförts med så kallade fixed effects, vilket gör det möjligt för tiden att vara den enda faktorn som tillåts att variera. Resultat och analys Förväntat och faktiskt utfall från de statistiska testerna presenteras i tabell 2 (se sid. 8) och resultaten visar att det föreligger signifikanta samband mellan variabeln och samtliga mått på osäkerhet och informationsrisk. Dock är det riktningen på sambandet som skiljer sig från det förväntade utfallet, frånsett det negativa sambandet synligt för spread. Sett till och analytikers prognoser gällande intäkter kan inget signifikant samband urskiljas. När spread används som mått på informationsrisk och osäkerhet tycks för företagsledningen kunna sänka en investerares upplevda risk, vilket är i enlighet med det förväntade sambandet. Då en lägre spread ofta är ett resultat av mer likvida aktier, kan resultatet förklaras av att minskar informationsrisk och osäkerhet, vilket sänker transaktionskostnaderna och ökar likviditeten. Eftersom lägre spread ofta speglar en större vilja bland marknadsaktörer att handla med en aktie, kan resultatet tyda på att för företagsledningen ökar investeringsviljan. Det kan i sin tur signalera att företagsledningen anses vara trovärdiga aktörer på kapitalmarknaden, vilket minskar investerarens upplevda risk. Detta skulle kunna vara ett exempel på den direkta effekten av, eftersom den upplevda risken då minskar till följd av för individen. Då en högre spread ofta är förenad med en högre förväntad avkastning, kan de empiriska resultaten tyda på att för företagsledningen har en förmåga att sänka kostnaden av kapital och därmed ha reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden. För testerna där volatilitet, handelsvolym och spridning bland analytikers prognoser använts som mått på informationsrisk och 6

7 FÖRFATTARE: EMILIA SÖRENSON Fördjupning #5/2015 Balans Tabell 1 Variabel Typ Källa Period Mäter (primärt) Antal år som VD, ekonomichef Oberoende variabel Execucomp Jan dec 2011 Förtroende för företagsledningen Spread Beroende variabel Datastream Jan dec 2011 Informationsrisk/ osäkerhet Volatilitet i aktiekurs Beroende variabel Datastream Jan dec 2011 Informationsrisk/ osäkerhet Handelsvolym Beroende variabel Datastream Jan dec 2011 Informationsrisk/ osäkerhet Spridning bland analytikers prognoser Beroende variabel Datastream/ I/B/E/S Jan dec 2011 Informationsrisk/ osäkerhet Marknadsvärde av eget kapital Kontrollvariabel Datastream Jan dec 2011 Storlek/rykte "Free float" Kontrollvariabel Datastream Jan dec 2011 Informationsmiljön/ strategiskt innehav Industri/bransch Kontrollvariabel Datastream Jan dec 2011 Industri/bransch Antal följare (analytiker) Kontrollvariabel Datastream/ I/B/E/S Jan dec 2011 Informationsmiljön/antal analytiker osäkerhet är resultaten mer otydliga och svårtolkade. För det första går de faktiska sambanden mellan och investerares upplevda risk åt motsatt håll än de förväntade sambanden och för det andra tycks regressionsmodellerna vara sämre på att förklara variationen i den oberoende variabeln när dessa mått används. Detta tyder på att det kan vara andra faktorer som påverkar sambandet, som inte fångas upp av de statistiska testerna. Vidare har framför allt volatilitet och handelsvolym kritiserats för att de kan påverkas av faktorer som är orelaterade till informationsrisk. Denna svaghet får vara i åtanke när resultaten tolkas och analyseras. Då tidigare forskning har kunnat konstatera att kan begränsa risk, motverka osäkerhet och möjliggöra beslutsfattande i situationer utan fullständig information, är det högst osannolikt att resultaten visar att skapar osäkerhet och adderar risk. Frånsett det faktum att det kan finnas andra faktorer som inte fångas av regressionsmodellen, kan det finnas andra förklaringar till de faktiska sambanden som är kopplade till informationsrisk och osäkerhet men som påverkar i en annan riktning än den som först förväntades. Dessa presenteras nedan. Det oväntade positiva sambandet mellan och volatilitet skulle kunna härledas till fenomenet PEAD ( Post- Earnings Announcement Drift ) och ts indirekta effekt på en investerares upplevda risk. PEAD beskrivs som en synlig prisdrift mot en jämviktsläge efter att ny information släppts till marknaden. Om investerare upplever att informationen är en osäker indikator på den underliggande ekonomiska substansen, kommer det ta längre tid för dem att agera och anpassa sina förväntningar. Detta resulterar i en synlig prisdrift mot ett nytt jämviktsläge på kapitalmarknaden. Om det inte föreligger någon osäkerhet kring informationen skulle investerare reagera direkt och omedelbart anpassa sina förväntningar. Således är fenomenet ett resultat av osäkerhet kring informationssignaler och därmed en reflektion av informationsrisk. Om investerare litar på den information som delges dem till följd av för företagsledningen, skulle det faktiska sambandet mellan och volatilitet kunna vara ett resultat av en mer direkt prisanpassning och att därmed motverkar uppkomsten av prisdrift. Om hög volatilitet till följd av direkt prisanpassning påvisar en lägre upplevd osäkerhet bland investerare, kan det indikera en lägre kostnad av kapital genom en lägre förväntad avkastning. Det oväntade negativa sambandet mellan och handelsvolym tyder på att handelsvolym minskar med. Handelsvolym reflekterar både viljan bland investerare att köpa aktier och viljan bland de som innehar aktier att sälja. Om för företagsledningen gör att de som innehar aktier i bolaget väljer att inte sälja skulle effekten på totala handelsvolymen kunna vara en förklaring till varför tycks minska handelsvolymen. Beträffande och spridningen bland analytikers prognoser tyder resultaten på att inte tycks öka konsensus mellan analytiker. Således verkar för företagsledningen inte leda till att den generellt upplevda kvaliteten på informationen ökar och därmed sänker den upplevda risken, vilket är kopplat till den indirekta effekten av. I stället tycks öka spridningen, vilket skulle kunna vara kopplat ts direkta effekt på analytiker och investerares upplevda risk. Tidigare forskning har kunnat påvisa situationer där investerare tenderar att ignorera fördelarna med diversifiering och investerar i det som upplevs familjärt och tryggt. I dessa fall är för individen, såsom företagsledningen, en viktig aspekt i investerarens riskbedömning. Om för företagsledningen har en förmåga att påverka analytiker och investerare på en subjektiv nivå skulle kunna ha en direkt effekt på den individuella investerarens riskbedömning. 7

8 Balans Fördjupning #5/2015 FÖRFATTARE: EMILIA SÖRENSON Tabell 2 Spridning bland analytikers prognoser Variabler Spread Volatilitet i aktiekurs Handelsvolym EPS EBITDA Intäkter Förtroende (antal år som VD, ekonomichef) -0,093*** 0,029*** -0,100*** 0,026*** 0,018*** -0,005 Marknadsvärde av eget kapital (log) -0,334*** -0,338*** 0,065*** -0,265*** -0,191*** -0,073*** "Free float" -0,589*** 0,095*** 0,472*** -0,208*** -0,129*** -0,120** Antal följare (analytiker) -0,265*** 0,122*** 0,019 0,004 0,016 0,051** Industri/bransch 0,000-0,001 0,001-0,005** -0,007** -0,000 R-squared (R 2 ) 1 0,393 0,288 0,112 0,055 0,033 0,009 ***p<0,01, **p<0,05, *p<0,1 Förväntad riktning Negativ Negativ Positiv Negativ Negativ Negativ Förväntat samband Spread minskar med Volatilitet minskar med Handelsvolym ökar med Spridning minskar med Spridning minskar med Spridning minskar med Faktisk riktning Negativ Positiv Negativ Positiv Positiv Negativ 2 Faktiskt samband Spread minskar med Volatilitet ökar med Handelsvolym minskar med Spridning ökar med Spridning ökar med Spridning minskar med 2 1 R 2 tolkas som hur stor del av variationen i den beroende variablen som förklaras av regressionsmodellen (dvs. av den oberoende variabeln och kontrollvariablerna). 2 Sambandet och riktningen är inte signifikant. Detta kan öka antalet personliga uppfattningar bland analytiker kring ett bolags framtida prestation och därmed ge upphov till en större spridning bland prognoserna. Den direkta effekten av kan således vara en möjlig förklaring till det positiva sambandet mellan variablerna. Avslutande kommentarer Givet de blandade, oväntade och ibland otydliga empiriska resultaten föreligger det inget direkt svar på hur för företagsledningen påverkar en investerares upplevda risk och osäkerhet. Dessutom kräver utfallen i de statistiska testerna, tillsammans med variablernas förmåga att påverkas av andra aspekter än informationsrisk, att resultaten tolkas och analyseras med stor försiktighet. För att dra några generella slutsatser krävs vidare forskning på området och att de statistiska modellerna kontrollerar för ytterligare faktorer och aspekter som kan påverka sambandet. Trots detta är de beroende variablerna indikatorer på informationsrisk och osäkerhet, vilket gör att studien, genom de starka signifikanta sambanden, påvisar att för företagsledningen kan ha reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden, även om det i nuläget råder en viss oklarhet i hur. Spread, som tycks vara det bästa måttet på att förklara sambandet, och spridning bland analytikers prognoser kan påvisa att en direkt effekt av är möjlig, medan volatilitet i aktiekurs indikerar att en indirekt effekt kan föreligga. Att tycks ha en förmåga att direkt och subjektivt kunna påverka den individuella investerarens riskbedömning och leda till investeringsbeteenden som avviker från portfolioteorin gör att en reflektion kring bra och dåligt har uppstått. Om kan få investerare att se förbi fördelarna med riskspridning, kan koncept såsom blind tillit eller dåligt diskuteras. Är alltid värdeskapande för en investerare eller kan det även ge upphov till ett osunt och 8

9 FÖRFATTARE: EMILIA SÖRENSON Fördjupning #5/2015 Balans naivt risktagande på kapitalmarknaden? Trots blandade och otydliga resultat ger denna artikel indikationer på att kan påverka den upplevda risken och beteendet hos investerare. Vidare forskning får utvisa om är en aspekt som kan förändra hur vi ser på risk och förväntad avkastning och rentav är en faktor att ta hänsyn till i modeller för prissättning på kapitalmarknaden. Fotnot 1) Free float definieras som andelen av totala antalet aktier som finns tillgängliga för handel bland ordinarie investerare, vilket motsvarar totala antalet aktier reducerat med strategiska aktieinnehav (fem procent eller mer). Emilia Sörenson belönades med Svenska Revisionsakademins stipendium för sin uppsats Capital Market Trust in Managemen. An empirical study on trust in management with regard to investors risk perception and capital market effects, framlagd vid Handelshögskolan i Göteborg Hon är nu verksam inom EY. Penningtvätt Ny E-Kurs Som revisor, redovisningskonsult och rådgivare är du skyldig att planera för att upptäcka, uppmärksamma och rapportera in fall som berör penningtvätt. FAR Akademis e-learningkurs på 75 minuter tar upp de grundläggande principerna i Penningtvättslagen samt hur egen och kunders verksamhet påverkas. Du lär dig vilka krav som ställs på dig och vad som kan utgöra misstänkta ageranden samt hur dessa ska hanteras. Innehållsansvariga Ulf Sandlund, PwC Forensic Services Åsa Lenhoff, PwC Advisory Services Sara Orback, FAR Huvudinnehåll Vad är penningtvätt? Regler Sanktioner Penningtvättens faser Varningsflaggor Kundkännedom Transaktionsgranskning Riskbedömning och utbildning Vidareutbildningstimmar 3 timmar Läs mer om våra digitala utbildningar på farakademi.se/digitalt 9

10 Balans Fördjupning #5/2015 FÖRFATTARE: ANNA KARIN PETTERSSON Nedskrivning av fartyg En studie av hur IAS 36 har tillämpats i europeiska rederier Hur tillämpas ett principbaserat regelverk som IFRS i praktiken? Denna fråga undersöker Anna Karin Pettersson i sin avhandling. Mer specifikt undersöks hur IAS 36 Nedskrivningar tillämpas med fokus på noterade europeiska rederier och nedskrivning av fartyg. Redovisningsområdet nedskrivningar är av särskilt intresse eftersom nedskrivningsprövningen i hög grad baseras på företagsledningens bedömningar. Denna artikel bygger på de viktigaste slutsatserna i studien. Bakgrunden till harmonisering av redovisning och gemensamma redovisningsstandarder är viljan att uppnå jämförbarhet i redovisningen. I takt med att ekonomin blivit mer global och världens kapitalmarknader integrerats har behovet av en jämförbar redovisning ökat. Ett steg mot en harmoniserad redovisning var införandet av IFRS i EU år En förutsättning för att uppnå en jämförbar redovisning är dock att företag tillämpar standarderna på ett enhetligt sätt. Det innebär att likartade ekonomiska händelser ska redovisas på ett likartat sätt. Det gäller både i samma företag över tid och mellan företag i samma period. IFRS innebär principbaserade redovisningsstandarder, vilket innebär att bedömningar gjorda av företagsledningen får stor betydelse för hur standarder tillämpas. Det är därmed inte givet att harmonisering av redovisningsstandarder resulterar i enhetlig tillämpning i praktiken. Tidigare studier visar att det föreligger en spänning mellan å ena sidan behovet av neutrala bedömningar för att avbilda ett ekonomiskt tillstånd i redovisningen och å andra sidan ett utrymme för bedömningar som kan komma att utnyttjas opportunistiskt. Det är vidare en utmaning att uppnå enhetlig tillämpning över nationsgränser. För att studera hur IFRS tillämpas i praktiken fokuseras på redovisningsområdet nedskrivningar, ett område som är starkt beroende av bedömningar, vilket kan få till följd att företag kan redovisa på olika sätt. En viktig del av IAS 36 är därför upplysningskrav som ska möjliggöra en utvärdering av nedskrivningsprövningen. Tillgångars värde påverkas även av avskrivningar. Avskrivningar kan ses som en periodisering av en tillgångs värde och nedskrivningar som en justering om värdet på tillgången är för högt. Redovisningsområdet avskrivningar berörs därför i avhandlingen, även om nedskrivningar är i fokus. För att studera hur IAS 36 tillämpas fokuseras på sjöfart, en bransch som är både kapitalintensiv och global. Fartygen är betydelsefulla tillgångar i rederiernas balansräkning och frågan om nedskrivning central. Trots införandet av IFRS visar tidigare forskning att institutionella skillnader mellan länder fortfarande kan ha betydelse för upprättande av redovisning. Det finns ett antagande att skillnader reduceras av det faktum att företagen tillhör en global bransch och har tillgångar som kan flyttas mellan dem. Syften och metod Studien har två syften som är empiriskt baserade. Det första syftet är att identifiera faktorer som har betydelse för genomförandet av nedskrivningsprövningar och förekomsten av nedskrivningar. Det andra syftet är att studera upplysningarnas informationsinnehåll, det vill säga hur väl informationen i upplysningar stämmer med underliggande antaganden och att det inte saknas relevant information. När det gäller materiella anläggningstillgångar inträder upplysningskrav i huvudsak när en nedskrivning redovisas eller reverseras. Redovisas ingen nedskrivning uppmuntras företag att lämna upplysningar om det anses vara väsentligt. Saknas upplysningarna uppstår frågan om informationen är oväsentlig eller om företaget ignorerar upplysningskravet. Två studier har genomförts. Inledningsvis gjordes en 10

11 FÖRFATTARE: ANNA KARIN PETTERSSON Fördjupning #5/2015 Balans årsredovisningsstudie där samtliga noterade rederier i Europa ingår och därefter fallstudier som omfattar ett urval av rederier. Syftet med årsredovisningsstudien är att ge en övergripande bild av fartygens nedskrivningar för åren 2007 till Syftet med fallstudierna är att studera nedskrivningsprövningar på företagsnivå och ta del av information som inte framgår av en årsredovisning. Fallstudierna omfattar tio fallföretag som kommer från sex olika länder. Fallföretagen valdes ut för att få en variation i urvalet med avseende på nationell hemvist, storlek, ägarstruktur, lönsamhet, soliditet, segmentstillhörighet samt historik av nedskrivningar, vilket är faktorer som tidigare studier anger har betydelse för hur redovisning upprättas. Data kommer från intervjuer, årsredovisningar och interna dokument. Utgångspunkten är årsredovisningen för 2011 samt i förekommande fall första kvartalsrapporten för Resultat och slutsatser Studien visar att det inte är någon exakt lära hur nedskrivningsprövningen går till och att det förekommer skillnader mellan fallföretagen. Vid bokslutet 2011 var nedskrivningar ett prioriterat område. Detta är inte förvånande, beaktat den kris som sjöfartsbranschen genomgår vid tiden för studierna. I takt med fallande fartygspriser och kraftigt minskande fraktrater får nedskrivningsprövningar en allt större betydelse. Beslut om nedskrivningar och vilken information som ska lämnas i årsredovisningarna var därför en fråga för högsta företagsledningen och styrelsen. Under den studerade perioden redovisar hälften av fallföretagen nedskrivningar. Ställt i relation till fartygens totala redovisade värde per balansdagen utgör nedskrivningarna mellan 1 procent och 22 procent. Det finns stora möjligheter för en företagsledning att genom sina bedömningar påverka när i tiden nedskrivningar redovisas och till vilka belopp. Det förekommer exempel på en inkonsekvent tillämpning av IAS 36, som i huvudsak berör fartyg som portföljvärderas. Vad gäller upplysningar har informationen om nedskrivningsprövningar utökats i jämförelse med åren före krisen. Ett övergripande intryck är att företagen vill ha en transparens mot omgivningen och är villiga att lämna information, men till en viss gräns. När det finns offentlig marknadsdata tillgänglig tenderar informationen att bli mer företagsspecifik. Saknas marknadsdata är företagsspecifik information mycket känsligare att lämna, varför detta undviks. När det gäller information om antaganden föreligger inga tydliga skillnader mellan fallföretagen huruvida de redovisat nedskrivningar eller inte. Däremot är det i huvudsak de företag som redovisar nedskrivningar som lämnar information om känslighetsanalyser och förändringar av antaganden. Studien visar att nedskrivningsprövningar är komplexa och att det är många faktorer som har betydelse för om fartygen skrivs ned eller inte. I grunden finns en ovilja mot nedskrivningar, eftersom det antas ge en negativ signal till marknaden och en oönskad volatilitet i redovisningen. Det finns därför incitament för en företagsledning att undvika att redovisa nedskrivningar och att redovisa så få nedskrivningar som möjligt. Detta kan få till följd att en nedskrivning fördröjs. Om väl en nedskrivning redovisas finns incitament att göra nedskrivningen så stor som möjligt. Är nedskrivningen för liten finns det en risk att den kan behöva följas upp av ytterligare nedskrivningar kommande perioder. Vidare finns incitament att inte reversera redan gjorda nedskrivningar, med risk för att bli tvungen att redovisa nya nedskrivningar i framtiden. Enligt IAS 36 ska en nedskrivning reverseras om motiven för nedskrivningen inte längre kvarstår. Studien tyder inte på att fallföretagen har denna avsikt, även om förutsättningar skulle infinna sig. Oviljan mot nedskrivningar har medfört att fallföretagen utvecklat strategier som har betydelse för hur fartygen värderas och prövas för nedskrivning. Strategierna syftar till att uppnå en önskad redovisning enligt olika utgångspunkter, som i denna studie benämns neutral, icke-neutral och standardiserad redovisning. Neutral innebär en korrekt redovisning, icke-neutral att nedskrivningar undviks, fördröjs eller blir för stora. Standardisering innebär en annan dimension än de två övriga. Det innebär en redovisning som är kostnadseffektiv, förenklar administrationen eller undviker fluktuation. Kategorin ger uttryck för den branschpraxis som har utvecklats. Utgångspunkten enligt IAS 36 är snarare att redovisningen ska baseras på neutrala bedömningar. Tabell 1 sammanfattar kategorierna samt de metoder som används för att uppnå en önskad redovisning. Studien visar att det framförallt är företag i segment med volatila marknader, och där fartygen är lätta att värdera, som gör icke-neutrala redovisningsval för att få ned fartygens redovisade värden. Här avses i huvudsak tank- och bulksegmenten. Sannolikheten för nedskrivningar ökar i en sådan ekonomisk miljö och man föredrar att minska fartygens redovisade värde på annat sätt än genom nedskrivningar. Det finns därför incitament att redovisa höga avskrivningar och på så sätt minska volatiliteten i redovisningen. När marknader inte är lika volatila, och fartygen är mer eller mindre svåra att värdera, föreligger en ekonomisk miljö där sannolikheten för nedskrivningar är mindre. Här avses specialiserade fartyg som sällan är ute på öppna marknaden, som specialbyggda ro-ro fartyg, passagerarfartyg eller specialfartyg. Fallstudierna visar att rederier i en sådan miljö inte har samma behov av en försiktig redovisning, vilket speglar sig i deras redovisningsval som i huvudsak är neutrala. Det finns dock inget incitament för dem att anpassa värden på fartyg man planerar att behålla. Det går därför inte att utesluta att även dessa företag gör icke-neutrala redovisningsval för att undvika nedskrivningar, i huvudsak genom att portföljvärdera fartygen. Om det saknas, eller finns få referenspunkter i marknaden och i egna realisationsresultat, föreligger inte samma externa press att anpassa fartygsvärden, jämfört med om fartygen är lätta att värdera och omvärlden kan observera nedskrivningbehoven. Studien visar att ytterligare faktorer har betydelse för tilllämpningen av IAS 36. En faktor är branschens storlek på den nationella aktiemarknaden. Betydelsen är dock störst för upplysningar och begränsad med avseende på värderingsfrågor. När det finns många noterade rederier på samma nationella aktiemarknad, tenderar informationsinnehållet i upplysningarna att öka. Investerare, analytiker, revisorer och övervakare är insatta i branschspecifika frågor och efterfrågar företagsspecifika upplysningar. Fler rederier betyder ökad konkurrens och fler företag att jämföra redovisningen med. Detta leder sammantaget till att mer relevant information lämnas i upplysningarna, jämfört med om det finns få noterade rederier i samma land. Fokuserar man på företagsspecifika egenskaper visar studien att företag som har en svår ekonomisk situation, med betydande förluster och en låg soliditet, kan tvingas till en neutral redovisning. Det är helt enkelt för stora risker med att inte ha en redovisning som är korrekt. Studien visar vidare att fallföretagens storlek har betydelse för tillämpningen av IAS 36. Större företag har mer resurser till sitt förfogande, vilket innebär att de kan tillämpa IAS 36 på ett mer varierat sätt och beakta 11

12 Balans Fördjupning #5/2015 FÖRFATTARE: ANNA KARIN PETTERSSON Tabell 1: Kategorier som speglar utgångspunkter i redovisningen samt metoder för att uppnå dessa Kategori 1. Neutral 2 a. Icke-neutral 2 b. Icke-neutral 3. Standardisering Utgångspunkt i redovisningen Att avspegla ett ekonomiskt tillstånd Att undvika eller senarelägga en nedskrivning Att vilja redovisa en nedskrivning Att förenkla administrationen, kostnadseffektivitet Att undvika fluktuation Metoder för att uppnå en önskad redovisning: Avskrivningar Neutrala bedömningar Höga avskrivningar för att få ned det redovisade värdet Enligt branschpraxis Nedskrivningsprövning Neutrala bedömningar Antaganden för att undvika en nedskrivning Antaganden för att redovisa en så stor nedskrivning som möjligt Enligt branschpraxis skillnader i ekonomiska omständigheter. Det är resurskrävande att tillämpa IAS 36 på ett korrekt sätt och mindre företag efterfrågar i större omfattning standardiserade redovisningsregler som en förenkling. Baserat på storlek föreligger dock inga tydliga skillnader med avseende på värdering. Däremot lämnar större företag mer information i sina upplysningar än mindre företag. Betydelsen av ägarstruktur visar på liknande resultat. Det föreligger inga tydliga skillnader med avseende på värdering huruvida företagen har en dominerande ägare eller ett spritt ägande. Företag med spritt ägande lämnar dock mer information i sina upplysningar. Resultaten förstärks troligen av en samvariation mellan storlek på företag, ägarstruktur samt branschens storlek på den nationella aktiemarknaden. I studien är det i huvudsak större företag med spritt ägande som är noterade på aktiemarknader i länder där sjöfart är en betydande bransch samt mindre företag med en dominerande ägare som är noterade på aktiemarknader i länder där sjöfart är en begränsad bransch. Som tidigare nämnts finns en generell ovilja mot nedskrivningar. Att det trots oviljan förekommer nedskrivningar har flera förklaringar. Nedskrivningar kan redovisas för att det finns ett tvång i någon mening. När marknaden vet om att ett nedskrivningsbehov föreligger, kan företag tvingas att redovisa en nedskrivning för att intressenter inte ska förlora t för deras finansiella rapportering. Ett företag kan genomföra en icke-neutral nedskrivningsprövning något enstaka år, men inte hur länge som helst. I synnerhet avser detta segment där det är möjligt att marknadsvärdera fartygen. Nedskrivningar kan även redovisas för att ett företag har en förmåga till det. I synnerhet avser detta företag med ett stort eget kapital som kan absorbera en nedskrivning. När en hel bransch går dåligt och marknaden förväntar sig nedskrivningar kan rederier passa på att skriva ned fartygens redovisade värden och härigenom skapa förbättrade förutsättningar inför framtiden. Slutligen kan nedskrivningar redovisas för att fartyg ska skrotas eller säljas. En sådan nedskrivning är i grunden en annan ekonomisk omständighet och baseras på reella beslut och händelser och förblir permanent. Denna typ av nedskrivning kan till viss del förklara nedskrivningar som uppgår till mindre belopp. När det gäller upplysningar visar studien att informationen anpassas efter nationella användare, snarare än internationella, och att upplysningar sannolikt påverkas av nationella traditioner. Vidare kan det vara svårt för användare att förstå hur en nedskrivningsprövning är genomförd baserat på den information som lämnas i årsredovisningen. Det är även svårt att utvärdera var riskerna finns i fartygens värdering. Trots identifierade brister visar studien att principbaserad redovisning fungerar på ett övergripande plan, åtminstone för sjöfartsbranschen. Som helhet förefaller det som fallföretagen har beaktat rådande ekonomiska omständigheter och redovisat nödvändiga nedskrivningar, om än troligtvis med en viss fördröjning. Sannolikt har det betydelse för resultaten att nedskrivningar studeras för ett tillgångsslag med ett i många fall observerbart marknadsvärde. I jämförelse med många andra branscher är detta unikt. De flesta studier av nedskrivningar fokuserar på goodwill, som är mycket svårare att värdera. Det finns troligen även ett bias i urval av fallföretag. Företagen som accepterat att ingå i min studie har antagligen en större transparens i sin redovisning, jämfört med många andra företag. En fråga som kan ställas är om det är möjligt att standardisera regler för nedskrivningsprövningen. Svaret är nej givet att nedskrivningsprövningen ska spegla någon typ av ekonomisk substans. Studien visar att rederierna bedriver sin verksamhet på olika sätt och är utsatta för olika risker. Det måste därför förekomma skillnader dem emellan. Samtidigt visar studien att det är svårt att uppnå de facto harmonisering inom områden där företag har möjlighet att redovisa på olika sätt. Även branschpraxis betydelse för en principbaserad redovisning bör belysas. Det finns en risk att branschpraxis medför att skillnader i omständigheter inte beaktas. Man kan anta att de flesta praktiker uppskattar och är positiva till branschspecifika tolkningar. Redovisningen kan dock bli för standardiserad och därmed inte lika användbar som beslutsunderlag för användare. Dessutom kan branscher utveckla olika praxis, vilket kan leda till skillnader i redovisningen, trots liknande ekonomiska omständigheter. Hur blir det med jämförbarhet mellan branscherna då? Detta är en fråga för framtida forskning! Anna Karin Pettersson är lektor och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon arbetar även som redovisningsspecialist vid PwC och har en bakgrund som auktoriserad revisor. 12

13 FÖRFATTARE: URBAN ENGERSTEDT Fördjupning #5/2015 Balans Dubbelprövningsförbudet ( ne bis in idem ) vad gäller för revisorer i disciplinärenden? De händer att revisorer begår brott inom eller utom yrkesverksamheten. Om brottet är sådant att det påverkar tilltron till revisorns redbarhet och lämplighet, uppkommer som regel också frågan om disciplinärt ingripande från Revisorsnämndens (RN) sida. Påföljderna är erinran, varning eller, i allvarliga fall, upphävande av auktorisationen/godkännandet. Ofta går det lång tid mellan rättegången i brottmålet respektive disciplinutredningen. I denna artikel belyser Urban Engerstedt hur denna dubbla prövning förhåller sig till det så kallade dubbelprövningsförbudet ( ne bis in idem ) i Europakonventionen. Europakonventionen (artikel 50 i EU:s rättighetsstadga) innehåller en rätt att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott. Artikeln lyder: Ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen. Dubbelprövningsförbudet har i den svenska rättsutvecklingen framför allt aktualiserats och diskuterats i fråga om skattetillägg och skattebrott. Fram till nyligen har den ordningen gällt att en person kan tvingas föra process både i förvaltningsdomstol (om skattetillägg) och i allmän domstol (om straffpåföljd för skattebrott) rörande samma handling. Fram till 11 juni 2013 har således både Högsta förvaltnings- domstolen (HFD) och Högsta domstolen (HD) ansett att det svenska systemet med skattetillägg och en straffrättslig sanktion inte är oförenligt med Europakonventionens dubbelprövningsförbud (RÅ 2009 ref. 94 och NJA 2010 s. 168 I och II). Genom HD:s beslut i plenum 11 juni 2013 ändrades dock praxis (NJA 2013 s. 502). Sammanfattningsvis ansåg HD att rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (gärning) omfattar systemet med skattetillägg och påföljd för brott mot skattebrottslagen. Rätten omfattar såväl mervärdesskatt som andra skatter och avgifter. Den gäller när skattetillägg och påföljd för skattebrott aktualiseras för en och samma fysiska person, men också i vissa situationer när en juridisk person är primärt ansvarig för skattetillägget. Det föreligger hinder mot åtal för skattebrott även om beslutet om skattetillägg inte vunnit laga kraft. Mot bakgrund av HD-domen har regeringen i juni 2015 överlämnat en proposition (prop. 2014/15:131) gällande dubbelprövningsförbudet avseende skattetillägg och skattebrott till riksdagen. Anledningen till propositionen är att det svenska systemet med dubbla förfaranden anses stå i strid med artikel 50 i EU:s rättighetsstadga och artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen. De förändringar som föreslås är ett införande av en spärreglering som innebär att åklagaren inte får väcka åtal om Skatteverket (SKV) har fattat beslut gällande skattetillägg i samma ärende. Det innebär i sin tur att SKV inte får fatta beslut om skattetillägg i situationer där åklagaren har väckt åtal eller vidtagit andra åtgärder. För att stärka rättssäkerheten ytterligare föreslår regeringen att det införs en reglering genom vilken sanktionsförfarandet är samlat i en domstol. Det innebär att allmän domstol i en skattebrottsprocess får besluta om skattetillägg på yrkande av åklagare. Syftet med de föreslagna lagändringarna är således att stärka rättssäkerheten på skatteområdet, bland annat genom att förhindra att samma person prövas för samma gärning flera gånger. I propositionen föreslås sammanfattningsvis följande: Åklagaren får inte inleda en skattebrottsprocess om SKV dessförinnan har beslutat om skattetillägg gällande samma fråga och samma person. 13

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering.

Läs mer

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa

Läs mer

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se

Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se Fördjupning #5/2015 3 Noten om långfristiga lån inte lätt och blir inte rätt Per Lindblom 5 Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Emilia Sörensson 10

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Avgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter

Avgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter PROMEMORIA Datum 2006-10-10 Författare Oskar Ode, Andrea Arppe och Mattias Olander Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning

Läs mer

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så

Läs mer

Vägledningen i Redovisningsrevision Vad är på gång i vårt gemensamma arbete.

Vägledningen i Redovisningsrevision Vad är på gång i vårt gemensamma arbete. Vägledningen i Redovisningsrevision Vad är på gång i vårt gemensamma arbete. Hans Gavin Karin Selander 2014-09-19 Projektets historik God sed kommittén gick 2007 genom RS och Intosai. Styrelsen svarade

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad

Läs mer

Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden

Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2012-06-08 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling

Läs mer

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker

Läs mer

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel

Läs mer

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...

Läs mer

Introduktion till Open 2012

Introduktion till Open 2012 Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),

Läs mer

skuldkollens ordlista

skuldkollens ordlista skuldkollens ordlista en ordlista om skulder och krediter Vår vardagsekonomi är full av ord som kan kännas svåra och främmande. Det är lätt att känna sig osäker och maktlös inför till exempel avtalens

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller

Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller 2016-06- 06 Detta dokument presenterar den historiska avkastning som hade uppnåtts vid två typiska sparanden med hjälp av Sigmastocks modeller Historisk

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,

Läs mer

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(10) Filial af K/S Karlstad Bymidte, Sverige, Danmark Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %) Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18 Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson och justitierådet Lars Dahllöf. Sänkt kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja

Läs mer

Organisationsnummer 717905-3256. Årsredovisning 2014. Riberstads Samfällighetsförening

Organisationsnummer 717905-3256. Årsredovisning 2014. Riberstads Samfällighetsförening Organisationsnummer 717905-3256 Årsredovisning 2014 Riberstads Samfällighetsförening 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Låt lönsamma kunder driva affären!

Låt lönsamma kunder driva affären! Låt lönsamma kunder driva affären! Studie vår 2016 Låt lönsamma kunder driva affären! Vår erfarenhet visar att många företag inte vet vilka affärer som genererar vinst eller förlust, vilket gör det svårt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Jämförelse länder - Seminarium

Jämförelse länder - Seminarium Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro

Läs mer

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4 Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Bygga proformamodeller

Bygga proformamodeller Prognostisering av resultat- och balansräkning att bygga proformamodeller med Excel Anders Isaksson Åhörarkopior & Excelfil finns att hämta på: http://www.fek.umu.se/~ai/ Exempel och lösningar från boken

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även

Läs mer

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014 1 INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014 Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) skall bolag som omfattas av Koden ha en valberedning som representerar

Läs mer

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International

Läs mer

Omfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Omfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation. SHIFT 1 Vänder sig till dig som samarbetar med människor. SHIFT 1 är en utbildning i det coachande förhållningssättet och grundläggande kunskaper i coaching som metod. Du får praktiska verktyg baserade

Läs mer

e-cm Elektronisk Cash Management dygnet runt, världen över.

e-cm Elektronisk Cash Management dygnet runt, världen över. e-cm Elektronisk Cash Management dygnet runt, världen över. Välkommen till gränslösa affärsmöjligheter. Goda affärer kräver rätt förutsättningar. Rätt information när du behöver det och möjligheten att

Läs mer

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en

Läs mer

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR 3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller

Läs mer

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari mars 2011

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari mars 2011 Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 23,8 (14,9) Mkr +60% EBITDA -0,2 (0,5) Mkr Resultat efter skatt uppgick till -1,6 (-0,2)

Läs mer

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar i enlighet med förslagen nedan.

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar i enlighet med förslagen nedan. Punkt 18 a) Styrelsens för Elekta AB (publ) förslag till beslut om Prestationsbaserat Aktieprogram 2016 Prestationsbaserat Aktieprogram 2016 ( PSP 2016 ) inkluderar styrelsens förslag om beslut att implementera

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2016-05-06 B E S L U T Swedbank AB FI Dnr 15-13124 Verkställande direktören Delgivning nr 2 105 34 Stockholm Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut Skolinspektionen 2015-02-05 Ridskolan Strömsholm RS AB jamandersson@stromsholm.com Rektorn vid Ridsportgymnasiet Strömsholm becky.evensen@stromsholm.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir. Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till

Läs mer

Valuation table current & next year compared to average of 2006-2012

Valuation table current & next year compared to average of 2006-2012 Marknadskommentar januari Risky Assets?... I den här månadens kommentarer tänkte jag göra en djupdykning i börsvärdering. Detta för att få en logisk uppföljning till förra månadens betraktelse kring de

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 HSB BRF BROGÅRDEN

ÅRSREDOVISNING 2013 HSB BRF BROGÅRDEN ÅRSREDOVISNING 2013 HSB BRF BROGÅRDEN HSB EN KOOPERATIV ORGANISATION I SAMVERKAN MED MEDLEMMARNA HSB Södertälje är en kooperativ organisation som ägs av sina medlemmar bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar

Läs mer

Distribuerade Informationssystem VT-04

Distribuerade Informationssystem VT-04 Distribuerade Informationssystem VT-04 2 Projekt Kassasystem DS är ett stort varuhus som består av ett flertal fristående butiker. Varje butik i DS säljer sina egna varor samt varor som är specifika för

Läs mer

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

Två rapporter om bedömning och betyg

Två rapporter om bedömning och betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Repetitivt arbete ska minska

Repetitivt arbete ska minska Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt? VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån

Läs mer

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer. Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...

Läs mer

Överviktskirurgi vid Carlanderska

Överviktskirurgi vid Carlanderska Överviktskirurgi vid Carlanderska Välkommen till oss på Carlanderska! Att gå ner i vikt är svårt och våra förutsättningar att hålla en hälsosam vikt är mycket olika. Det är definitivt inget att skämmas

Läs mer

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om 8 Är intuition och medial förmåga samma sak? Av Kevin J. Todeschi Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om hur man kan utveckla sin egen mediala förmåga. Frågorna formulerades

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 11

Rekommendationer - BFN R 11 Rekommendationer - BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring Bakgrund och omfattning 1. Denna rekommendation behandlar enskild näringsverksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt 1 bokföringslagen

Läs mer

Swedbanks Bear-certifikat x 15 tjäna pengar vid nedgång

Swedbanks Bear-certifikat x 15 tjäna pengar vid nedgång Swedbanks Bear-certifikat x 15 tjäna pengar vid nedgång Tror du att marknaden kommer falla? Tjäna pengar ändå, med Swedbanks Bear-certifikat! Swedbanks Bear-certifikat passar dig som tror att marknaden

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

Konkurrensverkets prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten

Konkurrensverkets prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten KKV1000, v1.3, 2011-12-15 BESLUT 2016-04-20 Admnr 67/2016 1 (5) Konkurrensverkets prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten Konkurrensverket utreder inte alla tips och klagomål som anmäls till Konkurrensverket

Läs mer