domkretsen Ny generaldirektör för Domstolsverket De bygger verktyg för förtroende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Ny generaldirektör för Domstolsverket De bygger verktyg för förtroende"

Transkript

1 nr Nya sammanläggningar Barnet i fokus Praktikplats Europa Pedagogiskt teknikstrul Ny generaldirektör för Domstolsverket domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR De bygger verktyg för förtroende

2 Nya sammanläggningar Barnet i fokus Praktikplats Europa Pedagogiskt teknikstrul nr EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR ledare innehåll Domstolsverket verkar för samverkan Mycket av det som vi på Domstolsverket arbetar för handlar om myndighetssamverkan på olika sätt och olika nivåer. Regleringsbrevet vi får från Regeringen klargör att detta är centralt i vårt uppdrag, och det utgör en väsentlig del av våra strategiska ställningstaganden och vår verksamhetsplanering. Naturligtvis innebär det att vi ska underlätta för samverkan mellan domstolarna, och mellan domstolarna och Domstolsverket. Våra IT-system, verksamhetsstödet Vera och säkerhetsarbetet är tre områden där detta sker i praktiken. Just dessa tre samverkansområden råkar dessutom sammanfalla i detta nummers artikel om hur Sveriges Domstolars övergripande kontinuitetsplan tillsammans med lokala planer ska garantera att kärnverksamheten, dömandet, fortlöper trots problem med tekniken, som vi är så beroende av och hjälpta av till vardags. Även myndigheter utanför Sveriges Domstolar är viktiga att ha ett gott samarbete med. Det gäller centralt likaväl som lokalt. När en brist på åklagarresurser hotade att leda till inställda förhandlingar i Stockholm i slutet av april, löste sig situationen tack vare snabb reaktion från berörda domstolar och just samverkan mellan Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten, både centralt och lokalt. Ännu ett exempel: Lagmannen Pia Johansson i Blekinge tingsrätt vittnar i detta nummer av Domkretsen om hur viktigt det är att etablera ett gott lokalt samarbete med övriga aktörer i rättsprocessen, särskilt då det gäller komplexa och påpassade mål som det så kallade Rödeby-målet, där Pia Johansson var rättens ordförande. Sveriges Domstolar samarbetar också med andra myndigheter i ännu vidare cirklar, vilket artikeln om ENCJ, det europeiska nätverket för domstolsadministrationer inom EU, visar. Domstolsverket deltar i flera olika arbetsgrupper som drivs inom ramen för det nätverket. Samverkan kräver delaktighet från alla beröda; Domstolar, Domstolsverket, andra myndigheter med flera, men det lönar sig i längden. Genom samverkan i olika former och genom att Domstolsverket kan ta på sig ett samordnande ansvar frigörs resurser för den dömande verksamheten. Samverkan underlättar och effektiviserar helt enkelt i slutänden vår verksamhet i Sveriges Domstolar! u Monica Dahlbom, tf generaldirektör, Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 3 Domstolsverket får ny gd 6 Länsrätter blir färre och större 8 Lärdomar av sammanläggningar 10 Förtroendeutredning tar form 14 Mediehantering i Rödeby-målet 15 TFN blir Domarnämnd 16 Utbildning i barnperspektiv 18 Försök med Barnahus 20 Utbildning i salsteknik 23 Nya regler om myndighetsstyrning 24 Praktik på Europadomstolen 26 Plan på papper vid driftavbrott 27 À JOUR 12 Förtroendearbete i Europa 22 Processuella förändringar av EMR domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. domkretsen Ny generaldirektör för Domstolsverket De bygger verktyg för förtroende POSTADRESS Domstolsverket redaktör OCH Jönköping Produktionsledare Marcus Nilsson TELEFON layout Ulrika Bladelius Fax tryck Davidsons Tryckeri AB e-post domkretsen@dom.se UPPLAGA ex ansvarig utgivare Petra Thor Jonzon PERIODICITET Fyra gånger per år Förtroendeutredning Tryckt på miljövänligt papper. tar form. Se sid FOTO DOMKRETSEN Lars Lydig nr 3/2006 Marcus Nilsson och Ulrika Bladelius

3 aktuellt Ny gd är en lagens ängel Öppna dörrar och gränsöverskridande samarbete är några begrepp som Domstolsverkets nya generaldirektör, Barbro Thorblad, värnar om. Som chef vill hon vara närvarande och lyssnande. Privat är rollen som mormor i fokus och en och annan match med Änglarna, favoritlaget IFK Göteborg. Text Ulrika Hotopp Foto lars lydig Efter sex år som chef för Malmö tingsrätt har Barbro Thorblad nu blivit Domstolsverkets nya generaldirektör (gd). Bakom sig har hon en lång och gedigen erfarenhet som domare. Att inte längre få döma är kanske det enda tråkiga med min nya tjänst. En helt vanlig kväll några dagar före påsk i år tog Barbro Thorblad emot ett oväntat samtal från Justitiedepartementet. Skulle hon kunna tänka sig att blir Domstolsverket högste chef? Naturligtvis vägde jag för- och nackdelar mot varandra. Det går inte att bara säga ja för att man tycker om förändring och är smickrad. Arbetsuppgiften måste verkligen vara något jag vill göra, förklarar Barbro Thorblad. Det tog inte heller så lång tid innan hon bestämde sig för att arbetsuppgifterna som generaldirektör skulle bli spännande och utmanande efter en lång domarkarriär. Även om det innebär att hon och maken nu flyttar från Malmö till Stockholm. Där kommer hon att bo och arbeta. Men hon kommer också att pendla till verkets huvudkontor i Jönköping några dagar i veckan. Stor erfarenhet Vi träffas i hennes pampiga kontor i Malmös tingsrätt som är inhyst i stadens gamla rådhus. Här har hon trivts mycket bra, vilket alltid gör ett uppbrott svårare. Hon ser sig omkring och blir aningen eftertänksam. DOMKRETSEN nr 2/2008 3

4 aktuellt»samarbete och samverkan ska vara ledord.«som alltid är det svårt att skilja sig från de du lärt känna och tycker om. Men genom gd-posten får jag också behålla kontakten med mina gamla arbetsplatser. Barbro Thorblad var inte en av dem som sökte gd-tjänsten och hon hade egentligen inte sett sig själv i den rollen eftersom hon till exempel aldrig har arbetat med mer övergripande ekonomiska frågor. Men det är få chefer inom Sveriges Domstolar som slår henne vad gäller erfarenhet från den dömande verksamheten. Det ska bli jätteroligt att få syssla med helhetsbilden efter att ha jobbat i olika domstolar så länge. Hon har varit lagman vid Malmö tingsrätt sedan Dessförinnan hovrättslagman i Hovrätten för Västra Sverige i ett par år och chefsrådman i Göteborgs tingsrätt från 1993 där hon tidigare varit rådman i fem år. Barbro Thorblad blev hovrättsassessor i Svea hovrätt 1984 och var under några år därefter rättssakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet. Sin juristkarriär började hon 1972 som 23-årig notarie vid Varbergs tingsrätt. Ordet karriär gillar hon däremot egentligen inte och menar att det låter så planerat. För henne har varje steg i yrkesbanan kommit när det känts naturligt med en förändring och nya utmaningar. Kärnan i arbetet, själva dömandet, har hela tiden funnits kvar. För det enda som var planerat sedan gymnasietiden var just att Barbro Thorblad skulle bli domare. Det var med siktet inställt på detta hon började läsa juridik vid Lunds universitet. Det lockade mig att vara den som väger för och emot för att sedan välja. Och att göra det utan att på något sätt vara partisk. Som domare ställs du också ständigt inför nya frågor som du aldrig stött på tidigare. Det är oerhört roligt, säger Barbro Thorblad. Det är denna passion hon också vill förmedla till unga jurister som funderar på domarbanan. Locka fler Generationsskiftet inom Sveriges Domstolar är en av de stora frågorna som den nya generaldirektören kommer att sätta tänderna i. De stora pensionsavgångarna har börjat och besparingar under 90-talet gjorde att det fylldes på med för få domare och domstolssekreterare under en tid. Dessutom har belastningen ökat och nya domstolar, migrationsdomstolarna, har tillkommit.»det ska bli jätteroligt att få syssla med helhetsbilden efter att ha jobbat i olika domstolar så länge.«barbro Thorblads recept för att höja statusen för domaryrket är långt ifrån klart. Men det handlar, enligt henne, en hel del om resurser. Bland annat lönerna. Det spelar in, även om det nog inte är avgörande. Samtidigt måste vi också arbeta med kvaliteten. Den traditionella domarutbildningen räcker inte heller till för att tillgodose behovet av nya domare. Vi måste rekrytera jurister utifrån, men då också tillhandahålla kompletterande utbildning. Barbro Thorblad ser därför fram emot att fortsätta det arbete som hennes företrädare har inlett. Bland annat med Domarskolan som ska höja kompetensen hos nyutnämnda domare.»ju mer domstolens roll lyfts fram i uppmärksammande mål ju viktigare är det hur vi agerar utåt. Vi måste leva med vår tid och bli bättre på att förklara vår roll och våra beslut.«i en förlängning kan hon också tänka sig att skolan erbjuder vidareutbildning och uppfräschningskurser för domare som varit verksamma ett tag. Hon framhåller också att det är viktigt att även domstolssekreterare erbjuds bra grundutbildning och möjlighet till kompetensutveckling. Kompetens är en viktig del i att förbättra arbetet inom domstolarna. Barbro Thorblad är kritisk till för långa handläggningstider då de inte bara gör rättsprocessen mer ineffektiv och mindre rättssäker, utan också undergräver allmänhetens förtroende för domstolarna. Ett sätt att förbättra effektiviteten är att tänka gränsöverskridande inom domstolen, men också domstolar emellan. Samarbete och samverkan ska vara ledord, säger Barbro Thorblad beslutsamt. Kommunikation är därför en prioriterad fråga. Både internt och externt. Inte minst medieläget har ändrats på senare år och enskilda domar och domare bevakas och ifrågasätts oftare. 4 DOMKRETSEN nr 2/2008

5 aktuellt Ju mer domstolens roll lyfts fram i uppmärksammande mål ju viktigare är det hur vi agerar utåt. Vi måste leva med vår tid och bli bättre på att förklara vår roll och våra beslut. Utan att föra nya processer i massmedia. Förtroendefrågan i fokus Det handlar i slutändan om förtroendet för domstolarna och det svenska rättssystemet i dess helhet. Det är frågor som ligger Barbro Thorblad varmt om hjärtat och hon ingår också som expert i den statliga utredningen Förtroende och kvalitet i domstolarna som ska presenteras i höst. Man måste alltid förtjäna ett förtroende och man skapar respekt genom sitt agerande, påpekar hon.»jag har lätt för att delegera, men gillar att hålla mig informerad och tycker om att vara synlig.«för Barbro Thorblad gäller detta även som chef. Till hennes kontor är dörrarna sällan stängda och genom naturliga dagliga samtal med medarbetare vill hon ständigt ta temperaturen på hur arbetsplatsen mår. Utan att för den sakens skull kontrollera allt. Jag har lätt för att delegera, men gillar att hålla mig informerad och tycker om att vara synlig. Barbro Thorblad pratar lugnt, öppet och tydligt. Prestige ger hon inte mycket för, men när det gäller har hon vid flera tillfällen visat att hon kan sätta ner foten. Diskriminering och kränkande beteenden är till exempel något som kan få henne att ta i med hårdhandskarna. Även om hon själv inte upplevt sig diskriminerad har det historiskt sett inte varit helt lätt att ta sig fram som kvinna i en mansdominerad bransch. Detta har ändrats avsevärt och på Malmö tingsrätt liksom på många andra domstolar är könsfördelningen bland domarna numera relativt jämn.»det är tveklöst möjligt att förena aktivt föräldraskap med chefskap.«men det är för få kvinnor på chefsnivå. Jag vill inte lyfta fram kvinnor på männens bekostnad, men det måste vara lika självklart för en kvinna att söka sig till en chefspost som för en man. Barbro Thorblad vill genom sig själv visa fler kvinnliga kollegor att en chefspost inte innebär en uppoffring. Att det går att förena ett aktivt liv utanför arbetstid med ansvar på jobbet. Hon är också en av grundarna till Ida-nätverket för kvinnliga domstolschefer som nu har 15 medlemmar. Och hon är också med i det bredare kvinnliga juristnätverket, Hilda. Med mindre barn hemma krävs det mer planering men det är tveklöst möjligt att förena aktivt föräldraskap med chefskap. Det får aldrig vara ett hinder. Hon hade själv små barn i början av sin yrkesbana och vet vad hon talar om. Nu är barnen vuxna och två barnbarn upptar en del av gd:ns fritid. Det är en viktig roll i livet, säger hon och lyser upp som en sol. Något som också får henne på gott humör är en hemmamatch på Ullevi med IFK Göteborg. Detta är inte heller någon hemlighet inom Domstolsverket i Jönköping som välkomnade sin nya gd med en stor blåvit flagga vid ett besök under våren. Det uppskattade jag verkligen! Tittar du då extra på fotbollsdomarna under en match? Nja, jag är i alla fall minst lika kritisk mot dem som övriga publiken, säger Barbro Thorblad med ett leende. u barbro Thorblad Född: I Skara 1949 men uppväxt i Göteborg där hon också har bott större delen av sitt vuxna liv. Familj: Man, två barn och två barnbarn Intressen: Resa, vandra, cykla, se fotboll och läsa. Gärna deckare, men har svårt för grava juridiska fel i dem. Meriter: 1984 Hovrättsassessor i Svea hovrätt Rättsakkunnig och utredningssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet Rådman vid Göteborgs tingsrätt Chefsrådman vid Göteborgs tingsrätt Hovrättslagman i hovrätten för Västra Sverige Lagman vid Malmö tingsrätt DOMKRETSEN nr 2/2008 5

6 Större länsrätter ska ge högre kvalitet 23 länsrätter blir 10 om Domstolsverkets förslag blir verklighet. Färre och större länsrätter är nödvändiga för att hålla uppe kvaliteten, menar utredaren Sten Heckscher. Text Lars Collin Grafik Ulrika Bladelius Efter tingsrätterna är länsrätterna näste man till rakning. Sedan länsrätterna år 1979 blev självständiga, allmänna förvaltningsdomstolar har både antalet och typ av mål ökat betydligt utan att organisationen förändrats. Framför allt har långa handläggningstider visat att effektivheten kunnat skärpas, men även frågor kring rekrytering och specialisering har kommit upp till ytan. Därför var det inte oväntat att Domstolsverket år 2006 initierade ett seminarium med kammarrättspresidenterna och länsrätternas lagmän. I stor enighet pekade domstolscheferna på att landets länsrätter behöver bli så pass stora att de även i framtiden kan vara fristående och bland annat kunna inrikta sig just mot mer specialisering och bättre rekrytering för att vara en attraktiv arbetsplats. Som ett resultat av seminariet gav Domstolsverket in en princippromemoria till regeringen om länsrätternas framtid. Den remissbehandlades med mycket positivt resultat. Med denna bakgrund gav regeringen på nytt Domstolsverket i uppdrag att utreda länsrättsorganisationen mer i detalj och föreslå antal och orter för en framtida organisation. Arbetet, som inleddes i höstas, har letts av Regeringsrättens ordförande Sten Heckscher: Viktigast är att se till att säkra kvaliteten på förvaltningsdömandet i första instans. Det här är en fråga som ju har en tid på nacken, men det har kommit att stå allt klarare för alla inblandade att många av länsrätterna faktiskt är för små för att på sikt bland annat kunna rekrytera och specialisera sig. UPPFYLLER INTE KRAVEN Utredningen konstaterar att vissa länsrätter är så små och sårbara att de inte kan leva upp till kraven på ett effektivt dömande. Regeringens verksamhetsmål på sex månaders genomströmningstid uppfylls inte heller. Därför föreslår utredningen att 23 länsrätter blir tio förvaltningsrätter med cirka mål per domstol och år. Geografiskt 6 DOMKRETSEN nr 2/2008 innebär förslaget att ingen förvaltningsrätt förläggs norr om Umeå. Det är en fråga både om personalens och medborgarnas förflyttningsbehov. Även om det förekommer muntliga förhandlingar också i förvaltningsdomstolarna, har de i princip skriftlig process. Därför är behovet att komma till förvaltningsdomstolen mindre än på allmänna domstolar. När det gäller mål kring lagen om psykiatrisk tvångsvård, åker domstolarna ut till sjukhusen. Där kan det självklart bli långa avstånd, men vi har pekat på möjligheterna att resorna kan genomföras med flyg, säger Sten Heckscher. Så framför allt handlar det om att vara där folk bor? Det är viktigt, bland annat av rekryteringsskäl. I valet av orter har ett kriterium varit högskola eller universitet, ett annat hur arbetsmarknaden kan förväntas se ut. Men det har också att göra med att lagmännen i länsrätterna själva har slagit fast att en storlek på ungefär mål är minimum. Då räcker det inte till fler domstolar än vad vi har föreslagit. Enligt utredningen kan en långsiktig konsekvens av de nya förvaltningsrätterna bli att kostnaderna för personal och förvaltning minskar med 75 miljoner till 100 miljoner kronor per år. Men Sten Heckscher poängterar att det är verksamhetsnyttan och inget annat som har styrt utformningen. Det är inte ett förslag som har tagits fram för att spara pengar, ändamålet är att slå vakt om kvaliteten. Sedan tror vi att kostnaderna kan sjunka på sikt, men det är ingenting som händer nu. Är det rimligt att förändringarna kan vara gjorda redan 2010? Ja, om vi kan få besked i år. Det är angeläget att regeringen tar ställning i frågan innan årets slut, eftersom de domstolar som vi föreslår ska läggas ner nu kommer i en ännu sämre rekryteringssituation. u De nya domstolarna föreslås få följande kansliorter: Målunderlag 1. Förvaltningsrätten i Stockholm varav Länsrätten i Stockholms län Länsrätten i Gotlands län Förvaltningsrätten i Göteborg varav Länsrätten i Göteborg Länsrätten i Vänersborg Länsrätten i Hallands län Förvaltningsrätten i Malmö varav Länsrätten i Skåne län Förvaltningsrätten i Umeå varav Länsrätten i Västerbottens län Länsrätten i Norrbottens län Förvaltningsrätten i Sundsvall varav Länsrätten i Västernorrlands län Länsrätten i Jämtlands län Länsrätten i Dalarnas län Länsrätten i Gävleborgs län Förvaltningsrätten i Uppsala varav Länsrätten i Uppsala län Länsrätten i Västmanlands län Länsrätten i Stockholms län Länsrätten i Dalarnas län Länsrätten i Gävleborgs län Förvaltningsrätten i Örebro varav Länsrätten i Örebro län Länsrätten i Värmlands län Förvaltningsrätten i Linköping varav Länsrätten i Östergötlands län Länsrätten i Södermanlands län Länsrätten i Kalmar län Förvaltningsrätten i Jönköping varav Länsrätten i Jönköpings län Länsrätten i Mariestad Länsrätten i Vänersborg Förvaltningsrätten i Växjö varav Länsrätten i Kronobergs län Länsrätten i Blekinge län Länsrätten i Kalmar län Länsrätten i Hallands län Vid beräkningen av den nya domstolens målunderlag har först alla psykiatrimål tagits bort och sedan har målunderlaget beräknats utifrån befolkningsunderlag. Slutligen har de psykiatrimål som hamnar inom den nya domstolens domkrets lagts tillbaka.

7 AKTUELLT Den minimumgräns som lagmännen i länsrätterna föreslagit (6 000 mål) motsvaras av en stapel av denna storlek. Den nuvarande organisationen 23 länsrätter Staplarna motsvarar målunderlaget (antal mål) under 2007 (se tabell). Den föreslagna organisationen 10 förvaltningsrätter Staplarna motsvarar en beräknad fördelning av målunderlaget (antal mål) under 2007 (se tabell). Luleå Umeå Umeå Östersund Härnösand Sundsvall Falun Gävle Karlstad Örebro Uppsala Västerås Stockholm Örebro Uppsala Stockholm Vänersborg Mariestad Linköping Nyköping Linköping Göteborg Jönköping Visby Göteborg Jönköping Halmstad Växjö Kalmar Växjö Karlskrona Malmö Malmö DOMKRETSEN nr 2/2008 7

8 Elizabeth Thoor, Domstolsverkets samordnare för sammanläggningarna. Erfarenheter samlas till modell för sammanläggningar Omorganisationen av landets tingsrätter fortsätter. Tydligt ledarskap och fokus på delaktighet och kommunikation är viktiga framgångsfaktorer. Det visar erfarenheter från alla de sammanläggningsprojekt som genomförts under de senaste tio åren. Text pia roxell Foto Robert eriksson Uppdrag sammanläggningar av tingsrätter Av uppdraget framgår att Domstolsverket ska stödja lagmannen så att det skapas en god arbetsmiljö med tydligt och väl fungerande ledarskap på alla nivåer, en väl fungerande administration och att frågor som rör förändrade arbetsformer och ökad specialisering med mera, uppmärksammas. Slutligen ska den personal som berörs ägnas särskild omsorg. Tingsrätter på tur Sedan 1998 har antalet tingsrätter minskat i antal från 96 till 53 och under de närmaste åren planeras det för fler omlokaliseringar och sammanläggningar: Ångermanlands tingsrätts kansli i Örnsköldsvik omvandlas till tingsställe och kansliet omlokaliseras istället till Härnösands kansli senast 1 juni Tingsrättskansliet i Motala omlokaliseras till Linköping senast 1 januari Ett nytt uppdrag väntas komma från regeringen i juni enligt följande: Tingsrätterna i Katrineholm och Nyköping bildar en tingsrätt med kansli i Nyköping senast 1 maj Tingsrätterna i Lidköping, Mariestad och Skövde blir en domstol med kansli i Skövde senast 1 januari Karlskogas och Örebros tingsrätter blir en tingsrätt med kansli i Örebro senast 1 januari Mölndals tingsrätt läggs samman med Göteborgs tingsrätt. (Redan 2006 gavs ett uppdrag att genomföra denna andra etapp 2009 i Västra Götaland, men ett nytt uppdrag med framflyttad tidpunkt väntas). Under de senaste tio åren har antalet tingsrätter närapå halverats. I utvärderingar gjorda av Domstolsverket och regeringen har värdefulla erfarenheter i detta arbete fångats upp och nu finns en genomarbetad modell till stöd inför kommande omorganisationer av tingsrätter.»det absolut viktigaste är att ledarskapet fungerar.«elizabeth Thoor, Domstolsverkets I de första sammanläggningarna gick uppdraget endast till Domstolsverket som i sin tur involverade domstolschefen i genomförandet av sammanläggningen. Numera är det berörd domstolschef som tillsammans med Domstolsverket får regeringens uppdrag. Det är en modell som visat sig fungera mycket bra därför att uppdraget är tydligt, säger Elizabeth Thoor, som är Domstolsverkets samordnare för sammanläggningarna. Samordnande stöd Domstolsverkets stödjande funktion innebär bland annat att bistå med stöd för bra informationsrutiner, stödja chefen i arbetet med att bygga upp en ledningsstruktur, se över arbetsprocesser och en mängd andra praktiska detaljer. På Domstolsverket finns en projektorganisation som är uppbyggd för att kunna stödja domstolen i genomförandet utifrån varje domstols specifika behov och förutsättningar. För varje sammanläggning finns en projektledare utsedd på Domstolsverket som är domstolens kontaktperson och som håller ihop frågorna från verkets sida. Det finns också en beslutande styrgrupp som varje vecka har en inbokad tid där beslut kan tas om större frågor om policy och sådant som kanske kräver större ekonomiska resurser. På så vis ska väntetiden för besked om viktiga frågor aldrig behöva bli lång, säger Elizabeth Thoor. Ett annat stöd är den så kallade sammanläggningspärmen som innehåller checklistor. Den har visat sig vara mycket brukbar för att kunna hålla koll på vad som måste göras, liksom för att kunna ha en bra översyn på tidpunkter för genomförande och vilka som ansvarar för vad. Pärmens områden spänner över alltifrån frågor om arbetsmiljö och kompetensanalys till lokaler och arkivhantering. Domstolschef som ser medarbetarna Med en blick i backspegeln på tidigare sammanläggningar kan Elizabeth Thoor konstatera att kontinuerlig information och kommunikation är viktigt redan i ett tidigt stadium. Likaså att det finns en medvetenhet om vikten av samverkan och delaktighet: Allt går så mycket lättare om alla medarbetare involveras tidigt i processen. Är man inte med från början kan förändringsprocessen upplevas som onödigt tung och de avlämnande domstolscheferna kan då få svårt att uppbringa någon större entusiasm från sin domstols sida. Det är förstås en helt naturlig reaktion i ett inledningsskede, men om inte alla snabbt kommer med i förändringsarbetet redan från start riskerar man låsningar. 8 DOMKRETSEN nr 2/2008

9 Erik Lempert, lagman i Uppsala tingsrätt. Tydligt budskap viktigt i lyckad omorganisering I slutet av år 2005 gick Tierps, Enköpings och Uppsalas tingsrätter samman till en stor tingsrätt. Två och ett halvt år senare kan domstolschefen och lagmannen Erik Lempert konstatera att den nya stora tingsrätten klarar sina verksamhetsmål och har en personalstab som trivs bra på sin arbetsplats. Text pia roxell Foto carl johan erikson Men den enskilt absolut viktigaste framgångsfaktorn är att ledarskapet fungerar. Om lagmannen, som blir den nya domstolens chef, för ett tydligt ledarskap där medarbetarna känner sig sedda och dessutom formerar en motiverad ledningsgrupp så blir motgångarna mindre och man kan tillsammans glädja sig åt framgångar, understryker Elizabeth Thoor. Kunskaper till vidare nytta Alla samlade erfarenheter ska nu bidra till att framtida sammanläggningar av tingsrätter ska ske på enklast möjliga sätt. Men Elizabeth Thoor tror att erfarenheterna även kan komma till stor användning inför nästa stora förändring av Sveriges Domstolar: Troligtvis kommer vi att få se en omorganisation av länsrättsorganisationen som på många vis liknar tingsrättssammanslagningarna. I det arbetet kommer vi säkerligen att ha mycket stor nytta av alla lärdomar vi nu samlat på oss. u Kunskapsunderlag De utvärderingar som ligger till grund för Domstolsverkets modell för omorganisationer av tingsrätter är en analys som Statskontoret gjorde 2007 samt en tidigare utredning av Justitiedepartementet (SOU 2003:5). Dessutom har Domstolsverket gjort flera uppföljningar av gjorda sammanställningar, bland annat en uppföljning av sammanläggningen när Uppsala, Eskilstuna och Tierps tingsrätter blev Uppsala tingsrätt. Därifrån finns många erfarenheter och kvalitetshöjande åtgärdsförslag som kommer att tas tillvara framöver. Sammanläggningen tog mindre än ett år att genomföra. Först var det utredningsfasen då det gjordes kompetensinventeringar, de yttre organisationsformerna tog form och det bildades arbetsgrupper med representanter från de olika domstolarna. Därifrån kunde vi sedan snabbt gå vidare in i uppbyggnadsfasen, säger Erik Lempert som är lagman i Uppsala tingsrätt. Uppsala tingsrätt är numera en organisation med tre enheter för mål, en serviceenhet och en enhet för administration. Enligt en utvärdering som Domstolsverket gjort av sammanläggningen är detta en modell som från början upplevts som klar och tydlig av alla. Medarbetarna menar att ledarskapet varit tydligt och att sammanläggningen fungerat mycket bra. Det finns också en utbredd stolthet över att jobba på en välfungerande och trivsam arbetsplats. Vilken var den enskilt starkast bidragande orsaken till att det fungerat så bra? Att det viktiga budskapet ständigt upprepades om att det är tre domstolar som tillsammans ska bilda en ny tingsrätt och inte att två tingsrätter ska ätas upp av en tredje. Ditt tydliga ledarskap sägs vara en bidragande framgångsfaktor? Jo, att tydligt förmedla vart man är på väg är förstås viktigt. Men också se till att alla vet vad som förväntas av dem och att det ska finnas möjligheter för alla att vara delaktiga i organisationsutvecklingen. Vad fungerade mindre bra? Det var detaljer som att jag var väldigt tydlig med att ingen medarbetare riskerade att bli av med jobbet men att Domstolsverket ändå valde att ge massvis av information om Trygghetsrådet, vilket gav ett motsatt budskap och därmed väckte onödig oro. Likaså tycker jag att Domstolsverket kunde vara tydligare gentemot avvecklande chefer för att säkerställa att dessa är med på tåget så tidigt som möjligt.»klara informationsvägar är bästa sättet att undvika oro och ryktesspridning.«erik Lempert, lagman i Uppsala tingsrätt Vad har du för tips till andra tingsrätter som står inför en sammanläggning? Informera, informera och åter informera. Av erfarenhet från det redan pågående samverkansprojektet mellan Uppsala tingsrätt och Uppsala länsrätt visste vi att klara informationsvägar är bästa sättet att undvika oro och ryktesspridning. Därför skickades det ut veckobrev med aktuell information och lika ofta hölls möten där samtliga medarbetare kunde ta upp olika frågor och där alla gavs samma information. Månadsmöten med olika teman har också fungerat bra som fördjupande informationskälla för alla. Det har dessutom visat sig vara ett mycket trevligt sätt att få olika personalkategorier på domstolen att mötas. u DOMKRETSEN nr 2/2008 9

10 Förtroendeutredning satsar på handfasthet Förtroende för domstolarna är ett brett och svårdefinierat område. Därför har den statliga utredningen Förtroende och kvalitet i domstolarna under ett års arbete satsat på att ta fram konkreta, handfasta verktyg snarare än driva teoretiska resonemang. Domkretsen kan redan nu berätta lite varåt det lutar när uppdraget ska redovisas den 31 november. Text Marcus Nilsson Foto Lars Lydig Fredrik Bohlin, utredningssekreterare och åklagare i Malmö. Det har varit min ambition från början att vara så handfast som möjligt. Det är angeläget att betänkandet inte får flumkaraktär med mycket ord och lite konkretion, säger Sigurd Heuman, lagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge, som leder utredningen. Utredningen har tre utpekade områden i fokus: Domstolarnas kommunikation med allmänheten via massmedia; domskrivning ur ett medborgarperspektiv där begriplighet är en central aspekt; och bemötandet av den allmänhet som besöker domstolarna.»det är angeläget att betänkandet inte får flumkaraktär med mycket ord och lite konkretion.«sigurd Heuman, utredare och lagman Det är nog på domskrivningsområdet som vi har kommit längst. Vi har bland annat inspirerats av ett projekt i Köpenhamns byrätt, där domare granskar varandras domar efter ett antal kriterier, till exempel hur man redovisar bevisning, hur man formulerar domskälen, den språkliga utformningen. Syftet är inte att rangordna och betygsätta utan att få igång en diskussion bland domarna själva om hur det skulle kunna bli ännu bättre och mer begripligt, berättar Fredrik Bohlin, utredningssekreterare och till vardags åklagare i Malmö. Tillsammans med ett antal domstolschefer har Sigurd Heuman och Fredrik Bohlin tagit fram en liknande kriterielista och låtit domarna i utredningens referensgrupp testa den på ett 50-tal för utredningen utvalda domar. Metoden verkar fungera och mottas överlag positivt, konstaterar Sigurd Heuman: Vi har varit ute ganska mycket och berättat om vårt arbete och jag har faktiskt blivit förvånad över det stora intresset och det positiva gensvaret. Det var nog lite tabubelagt tidigare, som jag känner det, men nu tror jag helt enkelt att tiden är mogen för att ta tag i de här frågorna på allvar. Språkvetenskapliga verktyg I ett samarbete med Uppsala universitet och utredningens klarspråksexpert Barbro Ehrenberg-Sundin görs tre parallella undersökningar på domskrivningsområdet. Dels pågår just nu en läsförståelseundersökning där Marie Sörlin, institutionen för Nordiska språk i Uppsala, gör djupintervjuer med fem erfarna advokater angående hur de, och framför allt deras klienter, generellt sett uppfattar begripligheten i domar. Dels gör hon en undersökning av ordförståelsen i de särskilt utvalda domarna tillsammans med Barbro Ehrenberg-Sundin. Dels genomför Marie Sörlin en studie av skrivprocessen bland domare i Stockholms underrätter, där hon bland annat studerar skillnaden mellan förvaltningsdomstolars domskrivning och allmänna domstolars.»vi har bland annat inspirerats av ett projekt i Köpenhamns byrätt.«fredrik Bohlin, utredningssekreterare och åklagare i Malmö Allt ska mynna ut i ett diagnosinstrument, en slags lista med frågor man kan ställa till sin text för att testa av begripligheten. Ett mera allmänt sådant verktyg utvecklades en gång av Regeringens klarspråksgrupp och 10 DOMKRETSEN nr 2/2008

11 kallas Klarspråkstestet, det finns fortfarande tillgängligt på nätet.* Barbro Ehrenberg- Sundin har utredningens uppdrag att utforma motsvarande instrument för domar, säger Fredrik Bohlin. Förhoppningen är också att de olika studierna ska ge en ökad förståelse för vad allmänheten egentligen har för problem med domskrivningen. Det är inte alltid självklart ur domarens perspektiv, menar utredarna. Domstolsverket bör bli mer aktivt Förslagen på massmedieområdet kretsar kring ett system med presstalesmän vid de olika domstolarna och en förstärkning av Domstolsverkets stödfunktioner, men den dömande domaren i varje enskilt mål bör ta ett större eget ansvar för mediekontakterna. För det första måste domarna själva lära sig att möta media. Utbildningen för detta idag är rent bristfällig, så här måste Domstolsverket bli mycket mer aktivt. Domstolsverket bör dessutom stödja domstolarna genom att utforma strategier och ta fram en mediepolicy tillsammans med domstolarna. Det är då viktigt att Domstolverket också förstärks resursmässigt, för att kunna erbjuda den här servicen, säger Sigurd Heuman.»Det var nog lite tabubelagt tidigare, men nu tror jag helt enkelt att tiden är mogen för att ta tag i de här frågorna på allvar.«sigurd Heuman Domstolsverkets informationsavdelning bör enligt utredarna förstärkas när det gäller till exempel stöd till domstolarna kring pressmeddelanden och presskonferenser. Dessutom bör verket ansvara för inrättandet av en pressjour dit journalister kan få hjälp med sina frågor, framför allt på kvällar och helger. Jag tror också att det måste finnas presstalesmän i de flesta domstolar, som ska arbeta med att föra domstolens talan i generella frågor den dömande domaren är alltjämt den som bör uttala sig om enskilda mål och att lotsa media vidare till rätt person, kort sagt vara länken mellan domstolen och media, säger Sigurd Heuman, och fortsätter: En annan viktig uppgift för presstalesmännen bör bli att bilda en ny massmediegrupp, med utökat administrativt stöd från Domstolsverket. Vi kan också tänka oss att ordföranden för den gruppen kan utses till en talesperson för hela Sveriges Domstolar, och medverka i till exempel tv- och radiodebatter. Idag är det ofta någon rättsvetenskapsman eller en advokat som uttalar sig om våra frågor. Stor enkätundersökning Utredarna har alltså en relativt klar bild av vad man tänker föreslå på massmedieområdet och vad det gäller domskrivning. På det breda och komplexa bemötandeområdet är det lite lösare än så länge. Vi har inte riktigt satt ner foten om vad vi vill föreslå här. Det mer personliga bemötandet verkar uppfattas som rätt hyggligt av domstolarnas besökare. Det som efterfrågas i olika brukarundersökningar är snarare mer information om vad som ska hända i kallelsen, när man anländer till domstolen, under väntan, under förhandling och så vidare. Det som annars är närmast förestående är sammanställningen av den stora enkätundersökning som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av utredningen slumpmässigt utvalda personer har intervjuats och fått svara på frågor om sitt förtroende för domstolarna, men också kunskapsorienterade frågor. Ytterligare 500 personer som faktiskt varit i kontakt med någon domstol har vaskats fram och de har sedan fått svara på samma frågor, samt frågor om bemötande, domens begriplighet och så vidare. Även advokater och åklagare, domare och nämndemän har fått svara på liknande enkäter. De spänt emotsedda svaren på dessa undersökningar ska förhoppningsvis leda utredarna vidare, och då inte minst ge ledtrådar till hur förslagen på bemötandeområdet ska utformas. Även där är det ju viktigt att det mynnar ut i något konkret och handfast. Det är trots allt domstolarna själva som ska jobba med allt detta. Vi ska överhuvudtaget vara försiktiga med att skriva något snusförnuftigt i ett betänkande om hur man borde göra. Istället vill vi kunna tillhandahålla användbara verktyg det är ambitionen, säger Sigurd Heuman. u * Klarspråkstestet hittar man idag hos myndigheten Språkrådet, på webbadressen Sigurd Heuman, utredare och lagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge. DOMKRETSEN nr 2/

12 EU samarbetar kring förtroendefrågor»utifrånperspektivet och verksamhetens koppling till medborgarna är tydligare idag än tidigare. Idag är det nyttan för medborgaren som sätts i centrum.«petra Thor Jonzon, informationschef på Domstolsverket Allmänhetens förtroende för domstolarna uppfattas som en aktuell och viktig fråga i hela EU. Detta fastslår organisationen ENCJ, som initierat en arbetsgrupp i ämnet. Intresset för förtroendefrågor är just nu stort, men det är egentligen inget nytt. Bara ett nytt perspektiv; ett utifrånperspektiv på något som domstolarna arbetar kontinuerligt med, säger Petra Thor Jonzon, informationschef på Domstolsverket. Text sandra håkansson Foto robert eriksson ENCJ, European Network of Councils for the Judiciary, är ett samarbete mellan de olika motsvarigheterna till Domstolsverket inom Europeiska Unionen. Nätverket fungerar som organ för utbyte och samverkan mellan unionens institutioner och de nationella domstolarna. Det driver flera olika arbetsgrupper; bland andra en om allmänhetens förtroende för domstolarna. Ämnet är högaktuellt och berör samtliga länder. Ett primärt syfte med gruppen är att bana väg för de olika ländernas fortsatta arbete med förtroendefrågor på nationell nivå. Polens motsvarighet till Domstolsverket är ansvarig för arbetsgruppen och har varit värd för två möten under vintern och våren. För att få en nulägesbeskrivning om hur man arbetar med de här frågorna i respektive land har samtliga domstolsadministrationer svarat på en enkät. Vid det senaste mötet i april presenterades resultatet av enkätundersökningen. Komplext ämne Variationen i enkätsvaren indikerar att ämnet är oerhört komplext och beroende av varje lands olika förutsättningar, system och strukturer. Undersökningen visar ändå att det finns en gemensam vilja bland medlemsländerna att stärka allmänhetens förtroende för domstolarna. Projektgruppen har gjort en sammanställning över några faktorer som påverkar förtroendet. Faktorer med positiva effekter på rättssystemet är till exempel självständiga och opartiska domstolar, en effektiv organisation, öppenhet, hög kompetens, moral och etik. Korruption, oordning, politisk påverkan och en ineffektiv organisation är däremot exempel på faktorer med negativa effekter.»syftet med sådana insatser är just att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som förtjänar ett högt förtroende.«petra Thor Jonzon Av enkätundersökningen framgår bland annat att förtroendet för de rättskipande myndigheterna i regel är större än förtroendet för regeringen. Det framgår också att de europeiska domstolarna präglas av öppenhet och transparens gentemot allmänheten. Samtliga medlemsländer garanterar öppna rättegångar. Men i några stater, som till exempel Sverige, är det möjligt att hålla dom- stolsförhandlingar bakom stängda dörrar om det finns särskilda skäl för detta. Spanien understryker att det finns ett svagt intresse bland medborgarna att närvara på rättegångar och att de flesta hellre bildar sig en uppfattning om vad som händer inom rättsväsendet via media. Enligt enkätsvaren har alla länder, utom Cypern, särskilda press- och informationsavdelningar. Jurister och domareär oftast domstolarnas språkrör, men i Spanien bärs rollen av journalister. Sveriges Domstolar har skapat en särskild mediegrupp som kan svara på generella frågor kring den dömande verksamheten. 12 DOMKRETSEN nr 2/2008

13 for the Judiciary European Network of Councils for the Judiciary European Network of Councils for the Judiciary European Svaren i enkäten visar också att Internet har en betydande funktion för förtroendet och formar allmänhetens inställning till domstolarna. Viktigt projekt Arbetsgruppen upplever att insatserna kommer att spela en viktig roll för de europeiska domstolarnas fortsatta arbete med förtroendefrågor. De kan bland annat bidra med ny kunskap om hur man kan stärka allmänhetens förtroende för domstolarna genom att det utförs fler och mer djupgående undersökningar i ämnet. Petra Thor Jonzon, informationschef på Domstolsverket, var en av deltagarna vid det senaste mötet i Polen. Det känns som om alla länder tycker att förtroendefrågor är ett aktuellt och viktigt ämne just nu. Att länder med fungerande system får möta länder som inte har så väl fungerande system tror jag är oerhört viktigt för utvecklingen i ett större sammanhang. Hon betonar att det inte är något nytt att arbeta med förtroendefrågor inom Sveriges Domstolar. Tidigare har man haft ett inifrånperspektiv. Domstolarna har under många år arbetat med effektivitet, kvalitet och samordning. Syftet med sådana insatser är just att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som förtjänar ett högt förtroende. På senare år har det skett förändring i synsätt, anser Petra Thor Jonzon. Utifrånperspektivet och verksamhetens koppling till medborgaren är tydligare än tidigare. Nu är det nyttan för medborgaren som sätts i centrum. Det får vi också tydliga signaler från regeringen om i såväl regleringsbrev som tankar kring e-förvaltning.* En del domstolar har fångat upp signalerna och bedriver fler aktiviteter gentemot allmänheten. För många är domstolarna en doldis i samhället som man vet lite om. En av anledningarna kan vara att få faktiskt kommer i kontakt med en domstol under sin livstid. Det finns en risk att brist på kunskap kan påverka förtroendet negativt. Fel förväntningar kan självklart leda till missnöje. Mer information som är bättre både till innehåll och till riktning kan vara ett sätt att styra förväntningarna rätt. Rättegångsskolor för allmänheten är ett bra exempel på en aktivitet som ökar kunskapen om hur vårt svenska rättssystem fungerar. Fler besöker webben Domstolsverkets informationsavdelning svarar dagligen på frågor från allmänheten. Telefon och e-post är de vanligaste kanalerna in, men det är webbplatserna som har utvecklats mest som kontaktyta. Informationsavdelningen ansvarar för domstol.se och på endast ett par år har antalet besökare fördubblats från till unika besök per månad. Internet är ett effektivt sätt att kommunicera med medborgarna och att komma i kontakt med till exempel brukare, skolor, media och potentiella medarbetare. Idag söker allt fler information på nätet och broschyrer fungerar mer som komplement. Informationsavdelningen gör regelbundna undersökningar genom webben, då användarna får svara på frågor om vårt utvecklingsarbete av domstol.se. Vi har kommit en bit på vägen men det finns fortfarande mycket kvar att göra för vår del, både för att stödja domstolarna i sina kontakter men också för att öka kunskapen om vår verksamhet ut mot en bredare allmänhet. u * E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. encj The European Network of Councils for the Judiciary (ENCJ) inrättades 2004 och består av 24 domstolsadministrationer, motsvarande Domstolsverket, från medlems- och kandidatländer i EU. Sverige är i dagsläget med som observatör. Nätverket styrs av en generalförsamling som sammankallas en gång om året. Mellan mötena driver en styrkommitté arbetet som sker i olika arbetsgrupper. Ett exempel på en arbetsgrupp är den som jobbar med att undersöka hur de olika länderna arbetar för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna (se artikel här intill). Bland övriga arbetsgrupper finns en som undersöker hur en eventuell gemensam europeisk straffrätt skulle påverka de nationella domstolarna, en annan undersöker möjligheterna att utnyttja modern teknik i dömandet och ytterligare en samlar erfarenheter om olika kvalitetshöjande aktiviteter. DOMKRETSEN nr 2/

14 Trygghet i mediestormen Det så kallade Rödeby-målet var ett av flera medialt uppmärksammade rättsfall under våren. Omständigheterna kring fallet var mycket speciella och blev på flera sätt en utmaning för Blekinge tingsrätt, en relativt liten domstol som inte hanterar medieanstormningar varje dag. Text Marcus Nilsson Foto Drago Prvulovic/Scanpix Inför ett stort mediepådrag meddelade rättens ordförande, lagman Pia Johansson, och hennes meddomare, rådman Björn Lindén, domen i det så kallade Rödebymålet. Försvarsadvokaten, representanter för polisen och kriminalvården, samt den åtalades stödperson från Röda Korset medverkade på presskonferensen den 7 maj.j. Trygghet var ledordet. Den endast 17-årige målsäganden var allvarligt skadad och hade nyss mist en kamrat, och den åtalade 50- årige mannen har bland annat diagnosen Aspergers syndrom och befanns vid gärningstillfället lida av en allvarlig störning. Han behöver strikta rutiner och förutsebarhet. Att få dessa nyckelpersoner att känna sig trygga nog att kunna medverka i rättegången var avgörande. Jag förstod på ett tidigt stadium att detta var ett mål med speciella omständigheter, som också bjöd på flera svåra juridiska överväganden. Det skulle också bli massmedialt intressant. Därför ansåg jag att det var ett lagmansmål. Målets komplexitet var sedan skälet till att jag beslöt utöka sitsen med en domare och en nämndeman, berättar Pia Johansson. En rad andra åtgärder vidtogs också. Förhandlingstiden planerades att bli längre än vanligt, en notarie och en beredningssekreterare avdelades för förberedelser och planering. Domstolens övriga personal informerades och förbereddes, bevakningspersonal kallades in, med mera. I säkerhetsfrågorna samverkade åklagarmyndigheten, polismyndigheten, kriminalvården, domstolens egen säkerhetsgrupp samt bevakningspersonalen. Kriminalvården beslutade att häktespersonalen alltid var densamma, för 50-åringens trygghets skull. Röda korset ställde upp med en och samma stödperson under rättegångsdagarna. Denna samverkan var nödvändig för att domstolen skulle kunna få det bästa beslutsunderlaget, menar Pia Johansson. Öppenhet från dag ett Även advokater och åklagare involverades tidigt: Eftersom målet sannolikt skulle generera stort massmedialt intresse och då målet var komplicerat hade vi öppenhet som utgångspunkt. Domstolens förklaringsbörda kom att bli tung. Den underlättades av att allmänheten kunnat följa rättegången genom media. Rätten hade dialog med försvararen, åklagaren och målsägandebiträdena inför öppen ridå under hela rättegången. Detta för att skapa förtroende. Jag väckte även frågan om förhöret med rättspsykiatrikerna och expertvittnena kunde ske inför öppna dörrar. Det fanns inte särskild anledning att anta att 50-åringen skulle lida men av att uppgifterna om hans sinnestillstånd och psykiatriska tillstånd röjdes. Öppenheten krävde dock att Pia Johansson kunde upprätthålla ordningen och säkerheten i rättssalen. Det fanns en hotbild, varför hon meddelade beslut om så kallad särskild säkerhetskontroll. För att upprätthålla ordningen tog hon också beslut om särskilda föreskrifter, till exempel i vilken ordning man fick gå in och ut ur rättssalen. Föreskrifterna dokumenterades skriftligen och avkunnades vid förhandlingens början. Den åtalade och hans familj fick lämna rättssalen först. Därefter lämnade åklagaren och målsägandena. Parterna erbjöds speciellt avsatta och avskilda rum. På så sätt behövde de inte mötas om de inte ville och de kunde välja om de ville ställa upp i intervjuer eller inte. Presskonferens om domen Tillsammans med meddomaren rådman Björn Lindén skrev Pia Johansson ett pressmeddelande kvällen innan domen skulle offentliggöras. De hade också kallat till presskonferens i samband med det. Alla aktörer även 50-åringens stödperson från Röda Korset var inbjudna och hade tilldelats några minuter att tala inför journalisterna, innan tid gavs för frågor. Domen gjordes tillgänglig på dvd, mejl och i pappersform. 14 DOMKRETSEN nr 2/2008

15 aktuellt några Konkreta tips Pia Johansson, lagman i Blekinge tingsrätt, framhåller några viktiga tips Få igång samverkan med övriga rättsvårdande myndigheter på ett tidigt stadium. Avdela resurser och förbered personalen på alla nivåer och funktioner. Tar man in bevakningspersonal utifrån gäller det att få bra kontakt också med dem. Tänk igenom alla små praktiska saker, som att sätta ihop mejllistor till aktörer och media så att alla kan få tillgång till samma material, att reservera platser och märka ut var alla ska sitta och så vidare. Bredare rekrytering med Domarnämnden Nu skapas Domarnämnden, som från den 1 juli ersätter Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämnden ska ge förslag till regeringen på vem som ska anställas som ordinarie domare. Pia Johansson inhämtade många konkreta tips och råd från Justitieombudsmannens uttalanden med anledning av rättegången om mordet på statsministern. Det var bara en slump att jag kom att tänka på detta men jag har haft stor nytta av dem och kan rekommendera dem som läsning för mina kollegor. Se JO 1992/93, sidan 26. Jag visste ju att domen var oväntad och kontroversiell. Och visst var jag rädd för reaktionerna. Jag sov dåligt på natten innan och våndades verkligen när jag blev inbjuden att diskutera domen i Aktuellt. Men en vän sa till mig att det vore ganska konstigt om domstolen inte skulle få ett ansikte nu när vi vinnlagt oss om att vara öppna och förklarande. Pia Johansson säger att hon under rättegången kände sig trygg. Hon upplevde sig ha kontroll över situationen och hade jobbat mycket med att få kontakt med alla inblandade. Alla hade hela tiden tillgång till samma material, rutiner och ordningen var klara för alla. Nämnden kallades in i god tid för att få del av rättsfrågorna och rättsutredningen. Varje förhandlingsdag inleddes med en genomgång av vad som skulle hända. Och varje dag avslutades med viss form av handledning. Jag har haft nytta av den utbildning jag som mediedomare fått genom Domstolsverket. Men framför allt handlar det om ett förhållningssätt. Att vara trygg som sagt, att inte vara rädd för media utan se dem som ett redskap för att nå ut till allmänheten och stärka förtroendet för domstolen, säger Pia Johansson. u Text åsa nordström Regeringen vill öppna juristkarriärerna inom rättsväsendet så att det blir lättare för jurister att byta karriär och därmed överföra kunskap mellan de olika rollerna och verksamhetsområdena, säger Dan Töllborn, chef för Domstolsverkets enhet för organisationsutveckling. En bredare rekrytering gör att domstolarna får domare med särskilda kunskaper och erfarenheter inom olika områden. Kvaliteten i den dömande verksamheten kan därmed öka.»målet är att rekrytera de jurister som är mest lämpade för domaryrket.«dan Töllborn, Domstolsverket Nämnden, som ger förslag till regeringen på vilka som ska anställas som ordinarie domare, har en central roll och ett stort inflytande över vem som ska anställas. Att nämnden fungerar väl har stor betydelse för att domarrekryteringen ska bli mer öppen. Uppdraget till Domarnämnden är därför att säkerställa fortsatt professionella bedömningar och skapa förutsättningar för att fler jurister som inte har en bakgrund inom Sveriges Domstolar ska kunna få anställning som domare. Höga krav på nämnden Domarnämnden består av åtta ledamöter som utses av regeringen på tre år. Fem personer inklusive ordföranden alltså en majoritet av Domarnämndens ledamöter ska vara eller ha varit ordinarie domare. En av ledamöterna ska vara advokat. De övriga två platserna i Domarnämnden har regeringen valt att inte reservera för någon specifik kategori eller verksamhet. På så sätt kan över tid många skilda yrkeskategorier och verksamheter komma att representeras i nämnden och förtroendet för rekryteringen därmed öka, säger Dan Töllborn. Det viktigaste för en ledamot i Domarnämnden är förmågan att värdera de egenskaper som krävs för att bli en bra domare inte att han eller hon har erfarenhet från en viss typ domstol. Därför kommer platserna i nämnden inte att vara reserverade för vissa domarbefattningar eller vissa domstolar. Regeringens utgångspunkt är dock att både de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna ska vara representerade. Utöver de åtta ledamöterna kommer en representant för Domstolsverket att ingå i Domarnämnden när en domstolschef ska anställas. I övriga anställningsärenden får Domstolsverkets representant rätt att närvara och yttra sig vid nämndens sammanträden. Att rekryteringen av domare fungerar väl är en förutsättning för att den dömande verksamheten ska hålla hög kvalitet. Att medborgarna och de som söker en domaranställning känner förtroende för rekryteringsoch utnämningsförfarandet är också viktigt för tilltron till rättsväsendet. Målet är att rekrytera de jurister som är mest lämpade för domaryrket. Rekryteringen av domare ställer höga krav på Domarnämnden och det är av stor betydelse att nämnden, så som nu sker, utformas och utvecklas i enlighet med moderna principer för personalrekrytering, säger Dan Töllborn. u Fotnot: Läs mer i regeringens proposition 2007/08:113 Rekrytering av domare. DOMKRETSEN nr 2/

16 Anna Kaldal, doktorand i processrätt vid Stockholms universitet, föreläste om barns utsagor i rättsprocesser på ett möte för domare som specialiserar sig inom familjerätt. Pia Johansson, lagman i Blekinge tingsrätt, är initiativtagare till specialiseringsprojektet. Ulf Landin, rådman i Södertörns tingsrätt, är en av deltagarna. Domare behöver insyn i hur barnsamtal går till Det är inte bara viktigt att samtala med barn, utan också hur man gör det och i vilket syfte. Det är något som domare måste värdera i rätten inför att de ska fatta ett beslut. Det var en av de saker som kom fram när domarna som deltar i Domstolsverkets projekt för specialisering inom familjerätt träffades för andra gången. Text Annette Wallqvist Foto Lars Lydig Det bästa med den här utbildningen är att så mycket av det vi går igenom bygger på evidensbaserad forskning. Det säger Ulf Landin, rådman vid Södertörns tingsrätt och en av deltagarna i specialiseringsprojektet i familjerätt. När Domkretsen träffar honom är han på sin andra träff, och så långt är han nöjd. Programmet har bjudit på flera viktiga tankeställare, säger han. Under förmiddagen har han lyssnat på doktoranden Anna Kaldal som berättat om de senaste rönen kring barns utsagor och riskbedömningar. Bland annat pekade hon på vikten av att sätta in ett barns utsaga i rätt sammanhang. Det vill säga när samtalet med barnet hölls, vem som höll det och i vilket syfte. Ofta kan ett barn figurera i flera olika processer samtidigt, där en brottsmisstanke utreds på olika sätt. I ett brottmål är det viktigt med en så opåverkad utsaga från barnet som möjligt, men det gäller också i ett vårdnadsmål där barnets berättelse om sin livssituation kan vara avgörande när rätten ska fatta sitt beslut om barnets framtid. Även om beviskravet är högre ställt i ett brottmål, är det viktigt att domstolen också i ett vårdnadsmål har tillgång till ett så bra beslutsmaterial som möjligt. Det ställer höga krav på kunskap och metod hos den som håller samtalet med barnet. Barnets berättelse är central Oavsett mål är barnets berättelse en central källa. Men metod, dokumentation och presentation skiljer sig åt. Det innebär att när domaren får ta del av socialtjänstens bedömning är det inte alltid han eller hon vet hur samtalet med barnet har gått till, säger Anna Kaldal. Anna Kaldal påpekade också att i vårdnadstvister är barnets vilja och livssituation central och om barnets berättelse saknas i utredningen, eller om samtalet med barnet är bristfälligt genomfört, kan det vara en brist i domstolens beslutsunderlag och i värsta fall vara ett rättegångsfel. Jag vill lyfta fram vikten av barnets berättelse, säger hon.»domaren är ofta beroende av expertkunskap om barnet från andra myndigheter och verksamheter.«anna Kaldal, doktorand i processrätt Det var en av de saker som Ulf Landin funderade vidare på. Det väcker frågan om vi ska ställa större krav på att få veta hur uppgifterna kommit fram, eller möjligen ställa krav på videodokumentation av samtalen, säger Ulf Landin. Vi får ofta skriftliga bedömningar av barnets uppgifter, men hur de kommit fram redovisas sällan, säger han. 16 DOMKRETSEN nr 2/2008

17 I vårdnadsmål lämnar dessutom rekvisiten barnets bästa stort utrymme för tolkning vilket gör att det läggs ett tungt ansvar på beslutsfattaren. Som domare gäller det att ha hög integritet och kompetens. Domaren är ofta beroende av expertkunskap om barnet från andra myndigheter och verksamheter. Det ställer krav på att man gör en självständig bedömning och inte enbart lutar sig på andras. Och man får inte vara rädd för att begära in ytterligare upplysningar, säger Anna Kaldal. En självständig bedömning krävs Ett exempel på det är den riskbedömning som ingår när barnets bästa ska bedömas. Där är det viktigt att domaren inte ser en nedlagd förundersökning som ett kvitto på att det inte finns en risk att barnet far illa. Ett påstående om brott har skilda funktioner i de olika processerna. Om det finns uppgifter om ett brott i ett vårdnadsmål är det bevisfakta som ska värderas i relation till risken för att barnet far illa. Därför måste domaren göra en självständig bedömning av uppgifterna om ett brott, säger Anna Kaldal. Ulf Landin tyckte att mycket i Anna Kaldals anförande var tänkvärt, men han lyfte också fram ungdomspåföljderna som något att fundera vidare på. Docent Niklas Långström kom för att prata om unga förövare och ungas utveckling av riskbeteenden och påpekade då att forskningen visar att så kallade kontrakt kan uppfattas som mycket fyrkantiga och i vissa fall vara rent av skadliga istället för att förhindra att unga återfaller i brott. Det kan vara värt att ta upp en diskussion med socialförvaltningen om det, säger Ulf Landin. Andra ämnen som domarna hittills har gått igenom är barns utveckling, hedersrelaterat våld, unga sexualbrottsförövare och utsagoanalyser. Ulf Landin menar att det till stor del handlar om ämnen där det finns mycket tyckande, men att utbildningen ger en fördjupning som står på evidensbaserad grund. Det ger oss verktyg att förstå när vi behöver vara bättre på att ifrågasätta det som sker i rättssalen, säger han. u Fotnot: Anna Kaldal är doktorand i processrätt vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Större kunskap om barn viktigt för rättstryggheten Rättsprocessen är inte anpassad för barn. Det visar omfattande forskning sedan decennier. I ett specialiseringsprojekt som Domstolsverket bedriver har ett tjugotal domare fått chansen att skaffa sig större kunskaper om de speciella förhållanden som gäller mål där barn är inblandade. Text Annette Wallqvist Vi behöver kunskap om de speciella förhållanden som gäller både för unga förövare och barn som vittnen, säger lagmannen Pia Johansson vid Blekinge tingsrätt som tagit initiativ till projektet. Pia Johansson har följt barnfrågorna inom rättsväsendet länge. Hon var med i utredningen om en barnombudsman och hon skrev den första rapporten om hur Sverige uppfyllde FN:s barnkonvention. Förra året påpekade Barnombudsmannen, BO, att barn och ungdomar har svårt att förstå vad som händer i en domstol. Också Brå har tidigare kommit till liknande resultat. Då kan man inte påstå att vi fått många rätt, säger Pia Johansson självkritiskt. Små saker kan göra stor skillnad För att döma rätt när det gäller barnrätten, unga lagöverträdare och övergrepp mot barn och kvinnor krävs också kunskap om de speciella omständigheter som finns. Det här handlar det om I Domstolsverkets specialiseringsprojekt ska domare som handlägger mål och ärenden om våld och övergrepp mot kvinnor och barn, ingripande mot unga lagöverträdare samt om vårdnad, boende och umgänge, förutom de rättsliga reglerna, också få kunskap om hur människor reagerar i kris, hur parterna bör bemötas i domstol och kunskap om det patriarkala samhälls- och familjesystemet. Projektet ska pågå i tre år. Jag tycker själv att jag saknar den kunskapen. Ofta handlar det om vardagliga enkla saker, som att planera in mer tid för mål där unga är med eller att tänka på att unga uppfattar frågor exakt som de är ställda, säger Pia Johansson. Inom ramen för projektet får nu domarna bland annat lära sig mer om de utredningar och metoder andra myndigheter använder när de ska förse domstolarna med underlag. Det är för att de bättre ska kunna bedöma beslutsunderlaget och våga kräva bättre utredningar när det behövs. De får också lära sig mer om de sociala aspekterna av ungas brottslighet och det nya påföljdssystemet som trädde i kraft förra året. Jag hoppas att utbildningen ska hjälpa oss att få högre kvalitet på våra avgöranden och därmed höja rättssäkerheten och rättstryggheten, säger Pia Johansson. u Domarna får bland annat fördjupa sina kunskaper i: utvecklingspsykologi utrednings- och förhörsmetoder bevisvärdering straffmätning påföljdsval och behandling inom och utom kriminalvården/social- tjänsten och hälso-/sjukvården domstolens utredningsansvar. Målet med en specialiseringsutbildning i familjerätt är att domaren ska utveckla sitt barnperspektiv i handläggningen av familjemål, där utgångspunkten är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Syftet är att utbildningsserien ska främja kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, där större kunskap ska leda till ökad effektivitet, höjd rättssäkerhet samt förstärkt rättstrygghet i mål och ärenden av familjerättslig karaktär. Tanken är att ett domstolsövergripande nätverk av domare med specialkunskaper i familjerätt ska skapas och därefter fungera som en kunskapsbank i regionen. DOMKRETSEN nr 2/

18 Barnahus ger bättre barnperspektiv Tack vare barnahusen kommer fler barn till tals i rättsprocessen, åtalsunderlåtelserna blir färre och fler målsägandebiträden förordnas. TEXT Annette Wallqvist Foto Lunds universitet Sedan drygt två år tillbaka pågår verksamhet med så kallade barnahus på flera håll i landet. Till barnahusen kommer framförallt barn som misstänks ha varit utsatta för allvarliga brott, såsom misshandel och sexuella övergrepp. Ofta är det en förälder som misstänks för brotten knappt vart tionde barn misstänks ha blivit utsatt av en okänd förövare. Barnahusen har kommit till för att barnet ska slippa slussas runt mellan alla de myndigheter där parallella utredningar dras igång. Istället är det polis och åklagare, socialarbetare och rättsläkare som kommer till barnahuset för att träffa barnet. Eftersom alla är där samtidigt slipper barnet också utsättas för flera förhör av olika personer. Bättre beslutsunderlag Det finns också en förhoppning om att kvaliteten i utredningarna ska bli bättre tack vare den myndighetssamverkan som barnahusen bygger på. Men eftersom utvärderingen pågick samtidigt som försöksverksamheten går det ännu inte att säga hur det verkligen blir. Fyra av de sex barnahus som skulle utvärderas kom inte igång med sina verksamheter förrän försöksperioden redan pågått länge. Dessutom är fortfarande mycket oklart när det gäller krav och kvalitet på barnahusen, men det finns förutsättningar för att beslutsunderlagen blir bättre i framtiden, säger Annika Rejmer som är filosofie doktor vid rättssociologiska institutionen i Lund och som har projektlett utvärderingen. Eftersom det i direktivet finns en förhoppning om bättre beslutsunderlag för domstolarna, tycker hon att det är en brist att inte domstolarna tillfrågats om vad de vill ha i underlagen för att fatta bra beslut. Få domare kände överhuvudtaget till försöksverksamheten och vad som är bra kvalitet finns inte definierat någonstans, säger hon. Bättre bemötande Hon berättar att av de domare som tillfrågats om barnahusverksamheten var det bara några få som sade sig se någon skillnad på polisutredningarna mellan orter där det finns ett barnahus, jämfört med orter där det inte finns. Men utvärderingen pekar också på flera positiva effekter. Omhändertagandet och bemötandet fungerar bättre, liksom samverkan mellan myndigheter. Barnen blir mer synliga i förundersökningarna och kommer bättre till tals. De undersöks oftare av läkare och fler förundersökningar av anmälda brott inleds. Däremot har vi inte kunnat hitta några empiriska belägg för att utredningarna går snabbare, säger Karsten Åström som är professor i rättssociologi och vetenskapligt ansvarig för utvärderingen. Det beror troligen på att utvärderingen bygger på ett tunt underlag, om ett par år kan det se helt annorlunda ut, menar han. Samverkan kräver resurser Ytterligare en positiv effekt är att tjänstemännen från de olika myndigheterna har fått bättre förståelse för varandras yrkesroller, deras mål, syften och uppgifter. Men forskarna ser också brister. De riktigt små barnen mellan 0 och 4 år blir sällan hörda, inte heller barnen som är över fjorton år. Karsten Åström poängterar också vikten av att det sätts av resurser för samverkan. Det är exempelvis relativt vanligt att rättsläkarna uteblir från de samrådsmöten som hålls på barnahusen. De menar att det inte finns utrymme för det i deras tjänster. Resurstillgången är en svag länk som behöver förstärkas, säger Karsten Åström. Annika Rejmer pekar också på sekretessen som ett hinder för samverkan. Exempelvis skiljer sig synen på förundersökningssekretessen åt mellan olika åklagare och det är inte alla som tillåter att andra är med vid förhöret. Dessutom har myndigheterna olika sekretesser med olika syften. Därför kan det bli problem när det gäller tolkning och tilllämpning, säger hon. u Annika Rejmer, filosofie doktor vid rättssociologiska institutionen i Lund. Karsten Åström, professor i rättssociologi vid Lunds universitet. försök med barnahus Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen, har under perioden haft i uppdrag att etablera försöksverksamheter med så kallade barnahus vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott, till exempel sexuella övergrepp och misshandel. De orter som utvärderats är Umeå, Sundsvall, Stockholm, Malmö, Linköping och Göteborg. 18 DOMKRETSEN nr 2/2008

19 Filmkameran som används vid förhören med barnen. Margareta Moberg, samordnare på Barncentrum i Stockholm och Peter Lindgren från Familjevårdsgruppen på City-polisen. Snabbare utredningar tack vare samverkan Fler åtal och bättre samarbete. Det är några av de positiva effekter som kommit ut av arbetet med Barncentrum i Stockholm. Text Annette Wallqvist Foto Carl Johan Erikson En liten flicka sitter uppkrupen i en stor blå fåtölj. Hon klappar lite på fårskinnet hon har bredvid sig medan hon berättar om den där gången då pappa kissade på henne. Intill henne i en likadan fåtölj sitter den polisman som leder förhöret. Flickan upplever att hon är ensam med polismannen, men i själva verket går hennes berättelse via en filmkamera till rummet intill där flera vuxna sitter och lyssnar. Det är en åklagare, en socialarbetare, och en särskild företrädare för barnet, och eftersom polisen har en hörsnäcka på sig kan också de ställa frågor till barnet. Efter den läkarundersökning som görs i samband med förhöret beslutar sig åklagaren för att väcka åtal mot pappan. Bara några dagar tidigare höll några av dem samråd och gick igenom ärendet och beslutade att ta in barnet på förhör. Sedan vi började jobba så här går utredningarna mycket snabbare, skillnaden är enorm. Dessutom har antalet åtal ökat från fyra till nitton procent, säger Margareta Moberg som är en av två samordnare på Barncentrum Stockholm. Historien om den lilla flickan har inte hänt, men Margareta Moberg berättar den som ett typiskt exempel på hur ett ärende kan gå till. Miljön är hemlik Barncentrum Stockholm har varit igång sedan 2005 och ligger i en vacker gammal lägenhet i de centrala delarna av stan. Ljuset flödar in genom de spröjsade höga fönstren i väntrummet som mer ser ut som ett vardagsrum. På väggen i korridoren utanför Margareta Mobergs rum slår Emil en kullerbytta i gröngräset och Karlsson på Taket svävar över regnbågen. Läkarrummet där barnen undersöks ser ut som vilket barnrum som helst. Vi vill att miljön ska vara så hemlik som möjligt för att barnet lättare ska känna sig avslappnat, säger Margareta Moberg. Det har länge funnits en misstänksamhet poliser och socialarbetare mellan, men Margareta Moberg menar att den börjat försvinna tack vare det samarbete som bedrivs på Barncentrum. Alla inblandade har fått större respekt för varandras roller och de har hittat bra rutiner för arbetet. Det har också bildats en fast samrådsgrupp som förutom av samordnarna också består av en barnläkare, en barnsjuksköterska, en barnpsykolog, en polis och en åklagare. Tillsammans går de igenom barn de har träffat och var och en bidrar med den information de har. På det sättet får vi hela kedjan, från misstanke till dom. Det är värdefullt. Dessutom lär vi mycket av varandra, säger Margareta Moberg. u DOMKRETSEN nr 2/

20 Skratt och problemlösning som pedagogisk metod En modernare rättegång är en reform som innebär mycket ny teknik att få kläm på. Just nu utbildas de personer som ska bli lokala lärare för sina kollegor i höst, när införandet den 1 november närmar sig. TEXT marcus nilsson foto robert eriksson I Domstolsverkets lokaler i Jönköping huserar projektet En modernare rättegång. Förutom ett öppet kontorslandskap och ett par traditionella utbildningssalar med pc-datorer på rad, finns här en utbildnings- och testsal som kallas Framtiden. Den är full av de kameror, mikrofoner, pekskärmar och annan utrustning som är en förutsättning för reformen En modernare rättegång. I 250 salar runtom i Sverige kommer det att finnas en blandning av den nya och den gamla tekniken. I Framtiden finns dock all den nya teknik som också installeras i nybyggda rättssalar. Under våren, från sista mars till midsommar, riggas testsalen dessutom lite extra Där prepareras sju övningsstationer med var sitt fel eller tekniskt problem, som ska lösas av de blivande lokala lärare som genomgår sin tvådagarsutbildning i salsteknik. Det innebär in- och uppspelning av bild och ljud i verksamhetsstödet Vera, presentation av dvd från dator och andra apparater, videokonferens, kabelkunskap, och mycket annat. Själva handhavandet är faktiskt väldigt enkelt. Dessutom är ljudinspelning i Vera redan infört, så egentligen kopplar vi bara på bilddelen. När allt fungerar vilket det oftast verkar göra ute på testdomstolarna är det alltså inga större problem, säger Monica Cederholm, ansvarig för denna utbildningsdel av EMR-projektet. Vanliga fel De lokala lärarna kommer att fungera som en första linjens support ute på sina domstolar, och kommer då att ta emot frågor och ställas inför problem som liknar det de möter på de olika övningsstationerna. Det här bygger på vanliga fel som vi fått rapporterade från testverksamheten som just nu pågår ute på ett antal domstolar: Man glömmer ta bort linsskyddet på objektkameran som ska projicera bevismaterial på en skärm, någon har råkat sparka ur en sladd under bordet eller kopplat ett par sladdar fel. Det handlar ofta om sådant som kan verka banalt i efterhand men som är rätt jobbigt när hela rätten tittar på, säger Ulf Roos, en av projektets centrala lärare. Under den förmiddag då den praktiska felsökningen pågår blir det många lättnadens suckar och förlösande skratt när felen väl är upptäckta och avhjälpta. Men alla är också överens om att detta är ett mycket effektivt sätt att lära sig på. Det här är jättepedagogiskt upplagt. Så här skulle jag vilja kunna göra på min domstol, säger Göran Gärtner, IT-administratör. Projektet rekommenderar att varje domstol bokar upp en sal under hösten när de sammanlagt cirka 200 lokala lärarna minst två från varje domstol ska förmedla sina kunskaper till kollegorna, för att utbildningen ska kunna göras praktisk också. Och det är många kollegor det handlar om: Hela personalen, i den dömande verksamheten liksom övrig personal, bör få åtminstone information och en genomgång. Förutom kunskap om tekniken rustas de lokala lärarna också bland annat med lärarhandledning och information om hur den känsliga utrustningen ska skötas. Fotnot: Alla personer som nämns i reportaget, förutom de centrala lärarna, är från Malmö tingsrätt. 20 DOMKRETSEN nr 2/2008

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)

Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85) Remiss 2017-12-07 Ju2017/08641/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Anna Fridh Welin 08-405 38 44 0730-91 70 67 Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85) Remissinstanser

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Lönejämförelse från till

Lönejämförelse från till Lönejämförelse från 2010-09-30 till 2016-10-01 Myndighet Tjänstebenämning Datum Median Genomsnittslön 10:e percentil 90:e percentil Lägsta lön Högsta lön TINGSRÄTTER ALLINGSÅS TINGSRÄTT DOMSTOLSSEKRETERARE

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkandet Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)

Remissyttrande avseende betänkandet Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85) MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2018-03-09 Dnr 539-17 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Rekrytering av framtidens domare

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Remissyttrande SOU 2017:85 - Rekrytering av framtidens domare

Remissyttrande SOU 2017:85 - Rekrytering av framtidens domare YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande SOU 2017:85 - Rekrytering av framtidens domare Allmänt Tingsrätten kan rent allmänt anföra att innehållet i betänkandet är uppseendeväckande

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Rekrytering av framtidens domare, SOU 2017:85 (ert dnr

Rekrytering av framtidens domare, SOU 2017:85 (ert dnr REMISSYTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Rekrytering av framtidens domare, SOU 2017:85 (ert dnr Ju2017/08641/DOM) Förvaltningsrätten, som har anmodats

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018 Förvaltningsrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer, företag och myndigheter. Hit vänder man sig om

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Utfall per myndighet. Alingsås tingsrätt 2, Domstolshandläggare

Utfall per myndighet. Alingsås tingsrätt 2, Domstolshandläggare Utfall per myndighet Myndighet Utfall Medellön Medellön Högsta lön Högsta lön Lägsta lön Lägsta lön procent 30-sep-16 01-okt-16 30-sep-16 01-okt-16 30-sep-16 01-okt-16 Alingsås tingsrätt 2,2 29045 29698

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Ranking av företagsklimatet Läs mer på

Ranking av företagsklimatet Läs mer på Ranking av företagsklimatet 2017 Läs mer på www.foretagsklimat.se Vad är företagsklimat? Rankingens olika delar Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Statistik från SCB och UC 1/3 Sammanfattande omdöme

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg SOM HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg februari 2008 s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Nöjd med hur demokratin fungerar i den kommun där

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

BLEKINGE TINGSRÄTT , DOMSTOLSHANDLÄGGARE ,

BLEKINGE TINGSRÄTT , DOMSTOLSHANDLÄGGARE , Lägsta, högsta samt medellön för och efter revisionen 1 april 2018, därtil utfall i procent per myndighet. I de fall det är mer än fem personer i respektive tjänstebenämning så anges dessa separat. Myndighet

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet.

Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet. Kammarrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna förvaltningsdomstolarna

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

Lokalt företagsklimat Ranking 2017

Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Lokalt företagsklimat Rankingens olika delar Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Statistik från SCB och UC 1/3 Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen

Läs mer

RSV-rapport för vecka 11, 2016

RSV-rapport för vecka 11, 2016 RSV-rapport för vecka 11, 2016 Denna rapport publicerades den 24 mars 2016 och redovisar RSV-läget vecka 11 (14 20 mars). Hjälp oss att förbättra övervakningen och rapporteringen om RSV! Vi undrar vad

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Idébeskrivning. En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas!

Idébeskrivning. En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas! Idébeskrivning En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas! För att en idé ska komma på rätt spår från början är det viktigt att idébäraren har någon att prata med. Någon som har erfarenhet

Läs mer

Regeringskansliet S2016/07755/SF

Regeringskansliet S2016/07755/SF Regeringskansliet Remiss 2016-12-16 S2016/07755/SF Socialdepartementet KOM (2016) 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning

Läs mer

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket har under december 2001 och januari

Läs mer

Sveriges Domstolars arbete med domskrivning

Sveriges Domstolars arbete med domskrivning 1 Sveriges Domstolars arbete med domskrivning Upplägg Myndigheternas språk I grunden en fråga om demokrati Varför ser domar ut som de gör? Vem skriver vi för och hur står det till med mottagarnas läsförmåga?

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Lokalt företagsklimat Ranking 2017

Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Lokalt företagsklimat Rankingens olika delar Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Statistik från SCB och UC 1/3 Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

RSV-rapport för vecka 14, 2014

RSV-rapport för vecka 14, 2014 RSV-rapport för vecka 14, 2014 Denna rapport publicerades den 10 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 14 (31 mars 6 april). Lägesbeskrivning Antalet prover som analyseras för RSV har kontinuerligt

Läs mer

RSV-rapport för vecka 16, 2014

RSV-rapport för vecka 16, 2014 RSV-rapport för vecka 16, 2014 Denna rapport publicerades den 24 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 16 (14 20 april). Lägesbeskrivning Under vecka 16 diagnosticerades 103 fall av RSV vilket är en

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4 Strategi 2015 Innehåll GD Erik Wennerström har ordet... 2 Strategins syfte... 3 Brås övergripande mål och uppdrag... 3 Brås grundvärden... 4 Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Fokus

Läs mer

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Vision och styrkort 2015 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Länsstyrelsen och länet står inför stora utmaningar. Vi måste vara

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Bli hållbarhetscoach på riktigt

Bli hållbarhetscoach på riktigt Bli hållbarhetscoach på riktigt Nu kan Du som student bli hållbarhetscoach för ditt egna hotell! Vi söker 60 coacher som under ett drygt år vill vara med och förbättra hållbarhetsarbetet på Nordic Choice

Läs mer

Mentorskap Polisens chefs- och ledarcenter

Mentorskap Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsstöd Mentorskap Polisens chefs- och ledarcenter Polisens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Chefens uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet

Läs mer