UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT"

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 1 6 UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT C H R I S T E R H E I N E G Å R D, P E K K A P E U R A & K N U T M A G N A R S A N D L A N D

2 Titel : Utvärdering av forskningsprogrammet Wood Design And Technology - WDAT Författare: Christer Heinegård, Pekka Peura & Knut Magnar Sandland Serie : VINNOVA Rapport VR 2006:16 ISBN: ISSN: Utgiven: December 2006 Utgivare : VINNOVA - Verket för Innovatonssystem VINNOVA Diarienr : Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, tel , fax eller VINNOVA s publications are published at

3 Utvärdering av forskningsprogrammet Wood Design And Technology - WDAT av Christer Heinegård Pekka Peura & Knut Magnar Sandland

4

5 Industrigruppens och VINNOVAs förord År 1997 inleddes en omfattande nationell satsning på svensk skogsindustri kallad Strategiska satsningar på svensk skogsnäring. Dåvarande NUTEK gavs ansvar för delar av detta program, bl a WDAT-programmet, som genomförs vid Växjö universitet. En parallell satsning, kallad Skewood, genomförs vid Luleå tekniska universitet. WDAT-programmet regleras i ett avtal mellan en industrigrupp och staten, representerad av NUTEK/VINNOVA, vilka vardera svarar för 50% av finansieringen. Programmet har letts av en styrgrupp medan en programdirektör har haft det operativa ansvaret. En nordisk vetenskaplig grupp genomförde en begränsad peer reviewutvärdering under hösten 2003 (rapport jan 04). I avtalet sägs bl a att en slututvärdering ska genomföras. Inför utvärderingen formulerades följande målsättningar: Industrigruppen efterfrågade en feedback på programgenomförandet för att kunna lära av denna erfarenhet. Hur har programmet skötts? Programmet är en insats bland flera vad var särskilt bra? Lärdomar? Effekter? Industrigruppen önskade feedback på det egna arbetet. Växjö universitet, som varit utföraren av programmet, efterfrågade en likartad erfarenhetsåterföring, bl a för att få underlag för att kunna utveckla sin samverkan med näringslivet och samhället (3:e uppgiften). VINNOVA ser WDAT-programmet som en delinsats av flera inom ett prioriterat område. VINNOVA efterfrågar en bedömning av den valda programstrategins lämplighet i förhållande till de motiv och mål för programmet som formulerats. Erfarenheterna efterfrågas som underlag för formulering av framtida insatser. Ett nordiskt team med utvärderare anlitades för analysen. Här ingick Christer Heinegård, ordförande, vicerektor vid SLU, vidare Pekka Peura, teknologi- och forskningsdirektör vid UPM-Kymmenes Trädivision samt Knut Magnar Sandland, avdelningschef vid Norsk Treteknisk Institutt i Oslo. Vi vill här tacka utvärderarna och också alla dem som bidragit till analysen genom att medverka vid intervjuer och på annat sätt.

6 VINNOVA lägger stor vikt vid analyser som kan belysa vilka effekter som följer av sina insatser. Synpunkter med anledning av analysen välkomnas och kan lämnas till Torbjörn Winqvist, som hållit i utvärderingsprojektet. Stockholm i november 2006 VINNOVA Industrigruppen Lars Wärngård Direktör avd Kompetensområden Michael Eliasson Marknadschef Setra Group AB

7 Sammanfattning Näringsdepartementets och VINNOVAs övergripande mål med de satsningar som presenterade i Skellefteå 1997 var att stärka förädlingen i Sverige av skogsråvaran. En stor del av satsningarna gick till att skapa ett antal noder eller kluster för detta, två inom pappers- och massaområdet i Sundsvall respektive Karlstad och två inom det trämekaniska området i Skellefteå respektive Växjö. I det planeringsarbete som beställdes av NUTEK (numera VINNOVA) och KK-stiftelsen togs programdokument och avtal för WDAT fram. Syftet med detta var: att skapa en stark forsknings- och utbildningsmiljö för förädling av trä att Växjö universitet skulle bli en attraktiv partner till industrin framför allt träindustriklustret i Sydsverige I programplanen för WDAT har ett stort antal mål definierats som skall uppfyllas i programmet. Dessa upprepas i Programavtalet som har undertecknats av samtliga parter inklusive Växjö universitet. Enligt utvärderingsgruppen står det alldeles klart att programplanen var orealistisk redan från början och omöjlig att uppfylla med de förutsättningar som rådde. Det är förvånansvärt att ingen realistisk analys av förutsättningarna gjordes av möjligheterna att uppnå målen, särskilt av Växjö universitet. Om så hade gjorts hade förmodligen en mycket stor del av de friktionsförluster som uppstod i programmets första hälft kunnat undvikas och mer realistiska planer kunnat upprättas och följas. Det man framför tappade bort i programplanen var att det tar tid och kostar mycket pengar att bygga upp en ny konkurrenskraftig forskningsmiljö, särskilt om det sker utifrån en kompetensbas som inte finns utan måste rekryteras utifrån. Att i det läget också satsa så mycket på doktorander i stället för att ta erfarna forskare, eventuellt som gästforskare gör inte att det går fortare. Vid Växjö universitet var det ännu mer komplicerat än det hade varit på ett etablerat universitet eftersom det praktiskt taget inte fanns någon forskningstradition. Dessutom fanns ett antal ofinansierade forskare inom området skog och trä vid universitet med fel profil i förhållande till WDAT. Utvärderingsgruppen anser dock att förutsättningarna finns vid Växjö universitet för att skapa den goda utbildnings- och forskningsmiljö inom träförädling som man eftersträvar, och att man har kommit en god bit på väg. Förutom att man inom WDAT har fått igång en bas tillsammans med SP Trätek och industrin för en sådan miljö, är förutsättningarna för ett unikt regionalt samarbete i Växjöregionen goda, vilket inte minst framgår av bildandet av inrättandet av Centrum för Byggande och Boende i Trä

8 (CBBT), donationen från Södra Skogsägarna till en träbyggnadsprofessur och möjligheterna till storskaliga FoU-projekt i samband med trähusprojektet Välle Broar. Det skulle dock behövas ytterligare en treårsperiod med satsning från staten, industrin och Växjö universitet själva för att stabilisera miljön så att den kan stå på egna ben och på sikt bli ett excellence center med nationell och internationell konkurrenskraft. Utvärderingsgruppen förordar en fortsatt satsning i WDAT s fotspår, men då utifrån en tydlig, genomtänkt och långsiktig plan. För att åstadkomma detta, behöver alla parter gå åt samma håll, och gruppen har utformat ett antal rekommendationer till de olika aktörerna.

9 Innehåll 1 Syfte och metoder för utvärderingen Bakgrund Historik för området skog och trä vid Växjö Universitet Syfte mål och strategi med WDAT Halvtidsutvärderingen Resultat Måluppfyllelse Forskarutbildning och publicering Uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö Industriell relevans Samarbete med forskningsmiljöer Kompetent nod Kompetensnivå/internationellt nivå Omdöme om forskningsmiljön Kunskapsförmedling till industrin Forskningsmiljöns styrka Speciellt för delprogrammet utbildning och kommunikation Speciellt för delprogrammet kund-/marknadsstyrt produktutveckling Speciellt för delprogrammet träbyggsystem Generellt Effekter av WDAT Additionalitet Effektivitet Programledning och administration Planering och strategiarbete Rekrytering av forskare och doktorander Projektutformning Prioritering och beslutsprocess Rapportering och uppföljning Samverkan inom programmet Extern samverkan Slutsatser och kommentarer Rekommendationer Rekommendationer till Växjö Universitet Rekommendationer till VINNOVA... 33

10 8.3 Rekommendationer till näringslivet Rekommendationer till Växjö kommun Rekommendationer till SP/Trätek Rekommendationer till de regionala aktörerna Bilagor Bilaga 1 - Uppdraget (4 sidor) Bilaga 2 - Självvärderingsfrågor (1 sida) Bilaga 3 - Intervjuade personer (2 sidor) Bilaga 4 - Projektlista (2 sidor)

11 1 Syfte och metoder för utvärderingen VINNOVA pekade i uppdragsbeskrivningen för utvärderingen (bilaga 1) på ett antal centrala frågeställningar, bland annat att utvärderingen ska vara framåtriktad och syfta till att peka ut lärdomar och annan reflexion för berörda aktörer. Den ska ha en processinriktning för att försäkra om att viktiga avnämare görs medvetna om utvärderingen och dess resultat. Följande frågor ska särskilt belysas: Har de mål som formulerats för WDAT-programmet uppnåtts? Har programstrategin varit effektiv och ändamålsenlig? Häri ingår frågan om målen för programmet varit ändamålsenligt formulerade givet ambitionen att utveckla ett innovationssystem. Var det t ex lämpligt att lägga upp WDAT som en forskarskola med långa doktorandprojekt när man efterfrågar en orientering mot marknadens behov? Är resultaten av programmet relevanta för intressenterna ur regionalt resp. nationellt perspektiv? Har programmet genomförts på ett effektivt sätt? Har den centrala styrningen av programmet varit ändamålsenlig? Har styrgruppen haft lämplig kompetens för sin uppgift? Vilka effekter av programmet kan iakttas respektive förutses uppstå? Bedömningen ska göras i ett systemperspektiv (aktörer och processer mellan aktörerna). I vilken utsträckning har WDAT tillfört additionalitet? Grundfrågan är i vilken utsträckning som reella effekter har uppstått genom programmet eller om de hade uppstått ändå? Har programmet givit upphov till effekter vid sidan av de ambitioner som avtalet avsåg? Utvärderingsgruppen har bestått av: Christer Heinegård, ordförande, vicerektor vid SLU Pekka Peura, teknologi- och forskningsdirektör vid UPM-Kymmenes Trädivision Knut Magnar Sandland, avdelningschef vid Norsk Treteknisk Institutt i Oslo Arbetet inleddes med ett första möte med representanter för VINNOVA och WDAT s styrgrupp den 16 juni. Innan dess hade utvärderingsgruppen sammanställt en frågelista riktad till projekten inom WDAT för en självvärdering (bilaga 2). Under sommaren tog utvärderingsgruppen del av programplanen, verksamhetsplaner och årsredovisningar för åren 2000 t o m 9

12 2005, projektbeskrivningar samt diverse annat material med anknytning till WDAT. Dessutom togs en plan fram för intervjuer med de personer varit aktiva inom WDAT. Intervjuerna genomfördes i månadsskiftet augusti/september. Utvärderarna har fått en uttömmande bild av hur programmet har fungerat samt om olika personers tankar om framtiden genom att de har tagit del av relevant material samt träffat i stort sett samtliga aktörer, inalles 49 personer (bilaga 3). 10

13 2 Bakgrund Växjö ligger i ett område med en betydande verksamhet inom den träråvarubaserade näringen. Inom regionen finns framför allt många små och medelstora företag och ett par större med varierande inriktning såväl trämekanisk industri som byggverksamhet i trä. Det finns ett stort antal företag som framställer träprodukter med varierande förädlingsgrad i regionen. Företagen kompletterar varandra och bildar tillsammans ett kluster som täcker många tillämpningar för skog och trä. Mot bakgrund av detta är förutsättningarna goda för att i Växjö skapa en stark och livskraftig FoU-miljö inriktad mot användning av skog och trä. För att åstadkomma detta är det dock nödvändigt att det sker i nära dialog med näringslivet så att det leder till en ömsesidig nytta för såväl universitet som industrin. Det är också en styrka att det finns ett brett spektrum av verksamheter att utgå från även om målet är att bygga upp en excellent miljö inom ett centralt område. Det är viktigt att en sådan satsning inom ett område blir förankrad brett i en väsentlig av näringslivet så att man enas om mål och strategier när det gäller utbildning och forskning. Först då kan satsningen leda till en utveckling mot en ökad total träanvändning. I Sverige har forskning och högre utbildning inom träområdet varit alltför svag och splittrad, vilket i slutet på 90-talet ledde till satsningar bland annat från Stiftelsen för Kunskap och Kompetens (KK-stiftelsen) och från VINNOVA. En del av KK-stiftelsen uppdrag är att bidra att bygga upp forskning vid de nya högskolorna. Det gjorde man på 90-talet bland annat genom att göra plattformssatsningar där högskolorna fick medel under ca tre år för att utveckla profilområden. I 1997 satsade KK-stiftelsen i tre år på en plattform på dåvarande Växjö Högskola. Mot bakgrund av de ovan beskrivna breda näringslivet inom skog/träområdet lades dessa medel på en forskningssatsning som baserades på tankegången om värdekedjan från hygge till bygge där många frågeställningar från skog till färdig produkt ingår. Dessutom gick en del av pengarna till en bioenergisatsning. Med detta som grund rekryterades ett antal professorer till Växjö universitet inom området skog och trä. Under hösten 1997 lanserade regeringen fem olika satsningar på FoU till nytta för den skogsråvarubaserade industrin. Tre av dessa handlade om träförädling, varav en på teknikspridning till små och medelstora träföretag. Syftet med de övriga två satsningarna var att bygga upp FoU-miljöer inom träproduktområdet i Sverige, dels en i norr i Skellefteå och dels en i söder i 11

14 Växjö på totalt 60 respektive 70 miljoner kr på 6 år. Hälften av denna finansiering skulle komma från industrin och hälften från staten. VINNOVA fick regeringens uppdrag att organisera satsningarna på träområdet. Satsningen i Växjö fick namnet Wood Design And Technology, WDAT. 2.1 Historik för området skog och trä vid Växjö Universitet Växjö Universitet är ett ungt universitet som bildades Innan dess var lärosätet en högskola med mycket begränsad forskningsverksamhet. Den första egentliga satsningen inom skog- och träområdet gjordes 1994 då man erhöll 2 miljoner kr från Arbetsmarknadsdepartementet för att forska inom detta område. Den utveckling som sedan skett inom området måste ses ur detta perspektiv. I och med KK-stiftelsen plattformssatsning i 1997 på 15 miljoner kr till Växjö universitet kunde utvecklingen av området skog och trä fortsätta. Mot bakgrund av detta rekryterade Växjö universitet vetenskaplig personal för att täcka den skogliga värdekedjan brett. I värdekedjan från skog till färdig produkt ingår många fackområden, något som innebar att man rekryterade vetenskaplig personal med ganska olika bakgrund (råvarukunnande, träteknologi, logistik, marknad, sortering, byggkonstruktion, etc.). Kompetensuppbyggnaden gick i stort sett till så att man anställde en professor inom de olika fackområdena. Därefter rekryterade man en eller två doktorander kopplad till varje professor/fackområde. Att etablera det breda värdekedjekonceptet inom forskningen och samtidigt försöka skapa forskargrupper med en kritisk massa inom de olika delområdena, innebar naturligtvis en stor utmaning. När den första plattformssatsningen slutade 2000, d v s samtidigt som WDAT startade, erbjöd KK-stiftelsen Växjö universitet en ny plattformssatsning. Universitet fick själv välja om man skulle följa upp och stärka den tidigare satsningen på skog och trä eller om man skulle satsa på nya områden. Den interna processen inom universitetet ledde till att området skog och trä inte fick någon del av denna plattformssatsning med motiveringen att detta område redan var väl försett med finansiering genom WDAT. Problemet var att WDAT hade en helt annan inriktning än den tidigare satsningen. Det innebar att ett antal forskare och doktorander som rekryterats utifrån plattformssatsningens kompetensbehov i princip var ofinansierade omkring En del kunde naturligtvis kompenseras genom att Växjö Högskola i och med att man blev universitet 2000 fick ett fakultetsanslag från staten. Detta anslag skulle dock räcka till många områden i det uppbyggnadsskede som universitet befann sig i. 12

15 Under år 2000 blev det alltså klart att VINNOVA och träindustrin i Småland satsade på att stötta programmet WDAT vid Växjö universitet. WDAT bestod av tre delprogram: Utbildning och informationsspridning, produktutveckling av trädprodukter samt byggande i trä. Programskrivningen för WDAT var mycket ambitiös, i flera stycken orealistisk. Den gick ut på att Växjö Universitet på 6 år skulle bygga upp en ny forskningsverksamhet riktad mot träförädling tillsammans med industrin samt en civilingenjörsutbildning inom träområdet. Att etablera en ny forskningsmiljö och en ny akademisk grundutbildning tar lång tid, i synnerhet om man från början saknar väsentliga delar av den kompetens som behövs. I Växjöfallet var det ännu mer komplicerat eftersom man också hade ett antal ofinansierade forskare som såg WDAT som ett sätt att finansiera sin forskning. Problemet var att dessa forskare inte hade den kompetens som behövdes i WDAT. Detta ledde i början av programmet till stora motsättningar mellan styrgruppen för WDAT och VINNOVA på ena sidan och forskare och Växjö universitet på andra sidan. I praktiken kan man säga att Växjö universitet hade ingått ett avtal om att utföra ett forskningsprogram som egentligen var för ambitiöst och orealistisk utifrån de gällande förutsättningarna. Risken var därför överhängande att syftet och målsättningarna med WDAT inte skulle kunna nås. Efter stora problem i programmets första hälft gjordes en halvtidsutvärdering. Denna pekade på diskrepansen mellan programskrivning och utfall, vilket fick till följd att flera förändringar gjordes som skulle medverka till att programmets färdriktning korrigerades mot byggande i trä. I den andra halvan av WDAT har det också byggts upp ett forskningsteam inom träbyggnad, samtidigt som nya initiativ har gjorts från industrin, Växjö kommun och universitetet (donationsprofessuren från Södra i träbyggnad, CBBT och demonstrationsprojektet Välle Broar). I figur 1 visas en schematisk översikt over historiken. 13

16 Figur 1. Historisk utveckling av WDAT Begynnande tr ä forskning ved vid Växjö VXU U Halvtids- WDAT med evaluering: tydlig, men Fokus på u -realistisk orealistisk byggande i Ny tr ä - bestälning ällning trä professor KK- - plattform finansiering Rekruttering Rekrytering av prof. i hele hela kjeden kjedjan diskusjon diskussion mellan styrgrupp och Prioriterings- professorer CBBT 14

17 3 Syfte mål och strategi med WDAT Programmet Wood Design And Technology, WDAT, har syftat till att utveckla kunskap och teknik som möjliggör en ökad användning av trä i högförädlad form, främst inom områdena husbyggnad, möbler och interiörer. Det långsiktiga målet är att stödja skogs-, trä- och de träanvändande bygg- och möbelnäringarnas utveckling i södra Sverige. Programmets måluppfyllelse skall, enligt programavtalet mätas såväl genom traditionella akademiska mått som genom industriell relevans. Som konkret mätbara mål angav man att Växjö universitet skall, senast när slutrapporten upprättas, ha: utbildat och examinerat tio doktorer (därvid jämställs en doktorsexamen med två licentiatexamina) skrivit 20 artiklar och konferensbidrag publicerat 20 artiklar i fackpressen etablerat en civilingenjörsutbildning år 2005 tagit fram en plan för forskningsinformation och kunskapsspridning Strategin var från början att fokusera på användning av trä, på att bygga upp en stark forskningsmiljö, på doktorander samt på att organisera verksamheten i följande tre delprogram: 1 ett utbildnings- och kommunikationsprogram som innebär att ge en generell teknik- och affärsutbildning inriktad mot framtida vidareförädling av skogsråvara 2 kund/marknadsstyrd produktutveckling och studier av marknadsmekanismer för träbaserade konsumentprodukter 3 utveckling av kunskapsbas, redskap och marknadsstrategier för öppna träbyggsystem som är generellt användbara i modernt byggande. Av programmets totala resurser på 70 miljoner kr på 6 år skulle 10 % gå till delprogram 1, 40 % till delprogram 2 och 50 %.till delprogram 3. I programavtalet framgick dessutom att Växjö Universitet skall visa: 1 att en uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö har skett vid universitetet med tyngdpunkt på WDAT s tre delprogram 2 att forskning som är industriellt relevant har bedrivits i denna miljö 3 att forskningsmiljön vid Växjö universitet har byggts upp i nära samarbete med andra relevanta forskningsmiljöer där Luleå Tekniska Universitet och SP Trätek är självklara exempel på partners 15

18 4 att forskningsmiljön vid Växjö universitet har utvecklats till att inom WDAT s prioriterade områden bli en kompetent nod i det nationella forskningssystemet 5 att forskningen har nått en så hög vetenskaplig nivå inom WDAT s prioriterade områden, att den kan delta i det internationella forskningsutbytet och inom något område ligga i forskningsfronten 6 att den internationella utvecklingen inom WDAT s forskningsområden har bevakats och har bidragit till att intressanta resultat och metoder tagits hem 7 att svensk kunskapsförsörjning på området har nått internationellt ledande position, att satsningen inriktats så att Växjö universitet inom WDAT:s prioriterade områden har blivit den forskningsmiljö i Sverige dit industri och forskningsinstitutioner i första hand vänder sig för sin kunskapsförsörjning 8 att det har skapats fungerande former för kunskapsöverföring mellan industrin och högskolan och att forskning och utbildning har bedrivits så att företrädare för berörda industribranscher aktivt kan involveras. En plan för forskningsinformation och kunskapsspridning skall ha tagits fram 9 att information om WDAT och dess forskningsresultat och uppnådda kunskaper har spritts till industrin samt att forskningsmiljön har nått en sådan styrka att dess fortlevnad efter programtiden kan tryggas utifrån den finansiering som industrin och högskolan i förening kan generera Det är uppenbart, åtminstone så här i efterhand, att kraven och målen var orealistiska och i många avseenden omöjliga att uppnå framför allt med bakgrund av att Växjö Högskola/Universitet var en mycket oerfaren forskningsinstitution som höll på att bygga upp en forskning mer eller mindre från scratch. Att bygga upp starka forskningsmiljöer med internationell slagkraft i samverkan med industrin tar betydligt längre tid och fordrar större resurser än som fanns tillgängliga inom WDAT och Växjö universitet. Detsamma gäller utbildningsmålet. Att etablera en civilingjörsutbildning på 5 år inom ett helt nytt område med svag forskningsbas är till och med orealistiskt för ett tekniskt universitet. 16

19 4 Halvtidsutvärderingen Under 2003 fick en grupp bestående av Staffan Brege från Linköpings Universitet, Rolf Birkeland från Norges landbrukshøgskole, Alexander Lauber från Högskolan i Kalmar, Arto Usenius från VTT i Finland och Mikko Viljakainen från Wood Focus Oy i Finland. i uppdrag att genomföra en halvtidsutvärdering av WDAT- programmet. Uppdraget breddades dock till att omfatta merparten av den skogsindustriella forskningen vid Växjö universitet. Orsaken var att WDAT då var en relativt integrerad del hela verksamheten vid institutionen och att WDAT-finansieringen utgjorde en viktig basfinansiering för hela den trä- och skogsindustriella forskningen inom universitetet. Utvärderingen innefattar tre huvudområden; den strategiska inriktningen på programnivå och dess genomförande, forskningen samt forskarutbildningen. Utvärderarna konstaterade bland annat: att det fanns skilda föreställningar om programmet och dess inriktning mellan de olika aktörerna (VINNOVA, industrin, Växjö universitet, professorerna) att det fanns slitningar mellan WDAT s styrgrupp och forskningsledarna att inriktningen mot bygg måste tydliggöras och förstärkas att de vetenskapliga målen (doktorander, publikationer) verkar uppfyllas. Följande rekommendationer gavs inför programmets fortsättning: Den strategiska inriktningen bör tydliggöras ytterligare och resurser säkras, bl a för att långsiktigt verka inom den bygg- och konsumentnära i forskningen. Då det krävs stora resurser för att täcka de trä-byggmöbel-relaterade värdekedjorna är det viktig att fortsatta uppbyggnaden av samarbeten med andra lärosäten. Visionerna och målbilderna skulle kunna ytterligare kompletteras med kvalitativa inslag kopplade till olika trender i omvärlden. Kollegiet av professorer och andra disputerade bör ytterligare stärka sitt engagemang i WDAT/IPS forskning. Fortsätta den ambitiösa satsningen mot näringsliv och samhälle i information, kommunikation och utbildning. Forskningsprojekten får inte vara för många och bör inriktas mot att var och en nå kritisk massa. Doktorandprojekten kan ges ökad stringens i formulering av deras bidrag avseende industriell respektive akademisk relevans. Ökat fokus på publicering. 17

20 Det är viktigt att kunna attrahera egna doktorer och andra för mellantjänster och naturligtvis samtidigt säkra finansieringen för dessa tjänster. Det är viktigt att professorerna och övriga seniorforskare engagerar sig i skrivande tillsammans med doktoranderna. Doktorandprocessen skulle kunna fokuseras ytterligare med diskussioner om ledtider, kvalitetssäkring, handledning etc. Det är viktigt att arbeta vidare på grundutbildningssidan för att säkra olika typer av rekryteringsbaser. 18

21 5 Resultat 5.1 Måluppfyllelse Målen i WDAT är tydligt beskrivna i programavtalet mellan Växjö universitet, VINNOVA och industrin. I programskrivningen som är en bilaga till avtalet har man angivit dels generella mål och dels mål för vart och ett av de tre delprogrammen. Många av dessa mål var alltför ambitiösa och orealistiska att uppnå för Växjö universitet, något som borde ha diskuterats och åtgärdats före uppstarten av WDAT. I det följande kommenteras hur de olika målen har uppfyllts: Forskarutbildning och publicering Forskarutbildningen i WDAT har varit acceptabel rent antalsmässigt, men många ämnen stämmer inte med WDAT s inriktning. Detsamma gäller också publiceringen, även om det är svårt att få en god uppfattning om den totala publiceringsverksamheten i och med att ingen översikt presenterats av de olika aktiviteterna för kunskapsöverföring inom program. Inte heller har det tydligt presentats vilka publikationer inom skog och trä som kan direkt hänföras till WDAT Uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö Av de tre delprogrammen inom WDAT, är det bara inom bygg- och delvis inom informationsprogrammet som man har lyckats att bygga upp kompetens. Inom produktutvecklingsområdet tycks verksamheten ha varit närmast obefintlig Industriell relevans En hel del av forskningen är industriellt relevant. Det har varit kopplingar med industrin bland annat genom doktorandprojekten. På andra områden brister det emellertid ännu i samverkan mellan forskningen och industrin Samarbete med forskningsmiljöer Samarbetet med SP Trätek har varit gott och förstärkts successivt under programtiden. Man har dock inte lyckats bygga upp någon nämnvärd samverkan med andra viktiga svenska FoU-institutioner inom träanvändningsområdet, däribland Luleå Tekniska Universitet. 19

22 5.1.5 Kompetent nod Ett av målen var att Växjö universitet skulle bli en kompetent nod inom programmets prioriterade områden. På några enstaka punkter har detta uppfyllts, men den generella bilden är att detta man har en bra bit kvar innan man kan se sig som en konkurrenskraftig nod i det svenska FoU-systemet inom träanvändningsområdet Kompetensnivå/internationellt nivå Den internationella samverkan har varit överraskande låg, med hänsyn taget till det betydande antal doktorandprojekt som har bedrivits inom WDAT. Några enskilda personer vid Växjö universitet inom WDAT s ämnesområden innehar kompetens på hög internationellt nivå, men det är framför allt en effekt av tidigare upparbetad kompetens. Generellt kan det inte sägas at Växjö universitet genom WDAT har uppnådd så hög kompetens inom träanvändningsområdet att det ligger i internationellt fronten. Mot bakgrund av detta saknas det utveckling av internationell spetskompetens på WDAT s utvalda fokusområden Omdöme om forskningsmiljön Växjö universitet har blivit en av flera träforskningsinstitutioner i Sverige. Uppbyggnaden har skett under relativt kort tid. I målsättningen anges att WDAT skall leda till att Växjö universitet inom de prioriterade områden inom programmet har blivit den forskningsmiljö i Sverige dit industri och forskningsinstitutioner i första hand vänder sig för sin kunskapsförsörjning. Denna ambitiösa målsättning kan man inte säga har uppnåtts Kunskapsförmedling till industrin Inom WDAT har kunskapsförmedlingen till industrin i perioder fungerat relativt bra och ibland haft uppenbara brister. Information om WDAT och dess resultat har spritts bland annat vid en årlig trädag i Växjö. Däremot har man inte, i enlighet med programavtalet, utarbetat en plan för forskningsinformation och kunskapsspridning till svensk träbearbetande och träanvändande industri Forskningsmiljöns styrka På något område har forskningsmiljön blivit så stark att den är livskraftig även efter WDAT, men på en del områden har det inte lyckats. Trots detta är det viktigt att konstatera att det ändå har byggts upp en forskningsmiljö inom träområdet som det kan vara värt att bygga vidare på. 20

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi, Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

utvärdering av forskningsprogrammet skewood

utvärdering av forskningsprogrammet skewood vinnova rapport vr 2009:05 utvärdering av forskningsprogrammet skewood christer heinegård, jyrki kettunen & knut magnar sandland Titel: Utvärdering av forskningsprogrammet SkeWood Författare: Christer

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Forskning och utveckling inom landstinget

Forskning och utveckling inom landstinget Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Strategi Kungl. Musikhögskolan

Strategi Kungl. Musikhögskolan Strategi Kungl. Musikhögskolan 2015-2017 KMH:s vision KMH ska vara ett framstående internationellt centrum för utbildning av musiker och musiklärare av högsta kvalitet. KMH:s vision Kungl. Musikhögskolan

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande:

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande: Spår från verksamheten 2007 Vår vision Det gemensamma målet för alla intressenter i TräCentrum Norr är en svensk träindustri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri e Regeringen Regeringsbeslut 2016-11-24 N2016/07305/FÖF 14 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Klarabergsviadukten 70 111 64 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25 Mer trä i byggandet Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25 Inledning Efter de stora stadsbränderna i slutet på 1800-talet förbjöds trä i bärande stommar för hus högre än 2 våningar. Detta förbud har

Läs mer

Svensk byggforskning i samverkan

Svensk byggforskning i samverkan Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221

15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 Ärendet Som ett led i att säkra den framtida kompetensförsörjningen

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem 2014-03-06 - Styrelsen Innehållsförteckning Inledning... 3 Medlemsnyttan i fokus... 3 Opinion... 4 Stöd... 5 Service... 5 Tjänster... 5 Kommunikation...

Läs mer

Högskolan i Borås vision och mål

Högskolan i Borås vision och mål Högskolan i Borås vision och mål Vision det tredje universitetet i Västsverige Högskolan i Borås är en av landets starkaste högskolor med framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer samt en tydlig

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Lean Wood Engineering

Lean Wood Engineering Kompetenscenter Lean Wood Engineering LWE i ett tioårsperspektiv LWE skall vara en ledande Europeisk miljö för Forskning och utveckling inom industriellt trä byggande och industriell trämanufaktur (inklusive

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL 2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer