UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT"

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 1 6 UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT C H R I S T E R H E I N E G Å R D, P E K K A P E U R A & K N U T M A G N A R S A N D L A N D

2 Titel : Utvärdering av forskningsprogrammet Wood Design And Technology - WDAT Författare: Christer Heinegård, Pekka Peura & Knut Magnar Sandland Serie : VINNOVA Rapport VR 2006:16 ISBN: ISSN: Utgiven: December 2006 Utgivare : VINNOVA - Verket för Innovatonssystem VINNOVA Diarienr : Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, tel , fax eller VINNOVA s publications are published at

3 Utvärdering av forskningsprogrammet Wood Design And Technology - WDAT av Christer Heinegård Pekka Peura & Knut Magnar Sandland

4

5 Industrigruppens och VINNOVAs förord År 1997 inleddes en omfattande nationell satsning på svensk skogsindustri kallad Strategiska satsningar på svensk skogsnäring. Dåvarande NUTEK gavs ansvar för delar av detta program, bl a WDAT-programmet, som genomförs vid Växjö universitet. En parallell satsning, kallad Skewood, genomförs vid Luleå tekniska universitet. WDAT-programmet regleras i ett avtal mellan en industrigrupp och staten, representerad av NUTEK/VINNOVA, vilka vardera svarar för 50% av finansieringen. Programmet har letts av en styrgrupp medan en programdirektör har haft det operativa ansvaret. En nordisk vetenskaplig grupp genomförde en begränsad peer reviewutvärdering under hösten 2003 (rapport jan 04). I avtalet sägs bl a att en slututvärdering ska genomföras. Inför utvärderingen formulerades följande målsättningar: Industrigruppen efterfrågade en feedback på programgenomförandet för att kunna lära av denna erfarenhet. Hur har programmet skötts? Programmet är en insats bland flera vad var särskilt bra? Lärdomar? Effekter? Industrigruppen önskade feedback på det egna arbetet. Växjö universitet, som varit utföraren av programmet, efterfrågade en likartad erfarenhetsåterföring, bl a för att få underlag för att kunna utveckla sin samverkan med näringslivet och samhället (3:e uppgiften). VINNOVA ser WDAT-programmet som en delinsats av flera inom ett prioriterat område. VINNOVA efterfrågar en bedömning av den valda programstrategins lämplighet i förhållande till de motiv och mål för programmet som formulerats. Erfarenheterna efterfrågas som underlag för formulering av framtida insatser. Ett nordiskt team med utvärderare anlitades för analysen. Här ingick Christer Heinegård, ordförande, vicerektor vid SLU, vidare Pekka Peura, teknologi- och forskningsdirektör vid UPM-Kymmenes Trädivision samt Knut Magnar Sandland, avdelningschef vid Norsk Treteknisk Institutt i Oslo. Vi vill här tacka utvärderarna och också alla dem som bidragit till analysen genom att medverka vid intervjuer och på annat sätt.

6 VINNOVA lägger stor vikt vid analyser som kan belysa vilka effekter som följer av sina insatser. Synpunkter med anledning av analysen välkomnas och kan lämnas till Torbjörn Winqvist, som hållit i utvärderingsprojektet. Stockholm i november 2006 VINNOVA Industrigruppen Lars Wärngård Direktör avd Kompetensområden Michael Eliasson Marknadschef Setra Group AB

7 Sammanfattning Näringsdepartementets och VINNOVAs övergripande mål med de satsningar som presenterade i Skellefteå 1997 var att stärka förädlingen i Sverige av skogsråvaran. En stor del av satsningarna gick till att skapa ett antal noder eller kluster för detta, två inom pappers- och massaområdet i Sundsvall respektive Karlstad och två inom det trämekaniska området i Skellefteå respektive Växjö. I det planeringsarbete som beställdes av NUTEK (numera VINNOVA) och KK-stiftelsen togs programdokument och avtal för WDAT fram. Syftet med detta var: att skapa en stark forsknings- och utbildningsmiljö för förädling av trä att Växjö universitet skulle bli en attraktiv partner till industrin framför allt träindustriklustret i Sydsverige I programplanen för WDAT har ett stort antal mål definierats som skall uppfyllas i programmet. Dessa upprepas i Programavtalet som har undertecknats av samtliga parter inklusive Växjö universitet. Enligt utvärderingsgruppen står det alldeles klart att programplanen var orealistisk redan från början och omöjlig att uppfylla med de förutsättningar som rådde. Det är förvånansvärt att ingen realistisk analys av förutsättningarna gjordes av möjligheterna att uppnå målen, särskilt av Växjö universitet. Om så hade gjorts hade förmodligen en mycket stor del av de friktionsförluster som uppstod i programmets första hälft kunnat undvikas och mer realistiska planer kunnat upprättas och följas. Det man framför tappade bort i programplanen var att det tar tid och kostar mycket pengar att bygga upp en ny konkurrenskraftig forskningsmiljö, särskilt om det sker utifrån en kompetensbas som inte finns utan måste rekryteras utifrån. Att i det läget också satsa så mycket på doktorander i stället för att ta erfarna forskare, eventuellt som gästforskare gör inte att det går fortare. Vid Växjö universitet var det ännu mer komplicerat än det hade varit på ett etablerat universitet eftersom det praktiskt taget inte fanns någon forskningstradition. Dessutom fanns ett antal ofinansierade forskare inom området skog och trä vid universitet med fel profil i förhållande till WDAT. Utvärderingsgruppen anser dock att förutsättningarna finns vid Växjö universitet för att skapa den goda utbildnings- och forskningsmiljö inom träförädling som man eftersträvar, och att man har kommit en god bit på väg. Förutom att man inom WDAT har fått igång en bas tillsammans med SP Trätek och industrin för en sådan miljö, är förutsättningarna för ett unikt regionalt samarbete i Växjöregionen goda, vilket inte minst framgår av bildandet av inrättandet av Centrum för Byggande och Boende i Trä

8 (CBBT), donationen från Södra Skogsägarna till en träbyggnadsprofessur och möjligheterna till storskaliga FoU-projekt i samband med trähusprojektet Välle Broar. Det skulle dock behövas ytterligare en treårsperiod med satsning från staten, industrin och Växjö universitet själva för att stabilisera miljön så att den kan stå på egna ben och på sikt bli ett excellence center med nationell och internationell konkurrenskraft. Utvärderingsgruppen förordar en fortsatt satsning i WDAT s fotspår, men då utifrån en tydlig, genomtänkt och långsiktig plan. För att åstadkomma detta, behöver alla parter gå åt samma håll, och gruppen har utformat ett antal rekommendationer till de olika aktörerna.

9 Innehåll 1 Syfte och metoder för utvärderingen Bakgrund Historik för området skog och trä vid Växjö Universitet Syfte mål och strategi med WDAT Halvtidsutvärderingen Resultat Måluppfyllelse Forskarutbildning och publicering Uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö Industriell relevans Samarbete med forskningsmiljöer Kompetent nod Kompetensnivå/internationellt nivå Omdöme om forskningsmiljön Kunskapsförmedling till industrin Forskningsmiljöns styrka Speciellt för delprogrammet utbildning och kommunikation Speciellt för delprogrammet kund-/marknadsstyrt produktutveckling Speciellt för delprogrammet träbyggsystem Generellt Effekter av WDAT Additionalitet Effektivitet Programledning och administration Planering och strategiarbete Rekrytering av forskare och doktorander Projektutformning Prioritering och beslutsprocess Rapportering och uppföljning Samverkan inom programmet Extern samverkan Slutsatser och kommentarer Rekommendationer Rekommendationer till Växjö Universitet Rekommendationer till VINNOVA... 33

10 8.3 Rekommendationer till näringslivet Rekommendationer till Växjö kommun Rekommendationer till SP/Trätek Rekommendationer till de regionala aktörerna Bilagor Bilaga 1 - Uppdraget (4 sidor) Bilaga 2 - Självvärderingsfrågor (1 sida) Bilaga 3 - Intervjuade personer (2 sidor) Bilaga 4 - Projektlista (2 sidor)

11 1 Syfte och metoder för utvärderingen VINNOVA pekade i uppdragsbeskrivningen för utvärderingen (bilaga 1) på ett antal centrala frågeställningar, bland annat att utvärderingen ska vara framåtriktad och syfta till att peka ut lärdomar och annan reflexion för berörda aktörer. Den ska ha en processinriktning för att försäkra om att viktiga avnämare görs medvetna om utvärderingen och dess resultat. Följande frågor ska särskilt belysas: Har de mål som formulerats för WDAT-programmet uppnåtts? Har programstrategin varit effektiv och ändamålsenlig? Häri ingår frågan om målen för programmet varit ändamålsenligt formulerade givet ambitionen att utveckla ett innovationssystem. Var det t ex lämpligt att lägga upp WDAT som en forskarskola med långa doktorandprojekt när man efterfrågar en orientering mot marknadens behov? Är resultaten av programmet relevanta för intressenterna ur regionalt resp. nationellt perspektiv? Har programmet genomförts på ett effektivt sätt? Har den centrala styrningen av programmet varit ändamålsenlig? Har styrgruppen haft lämplig kompetens för sin uppgift? Vilka effekter av programmet kan iakttas respektive förutses uppstå? Bedömningen ska göras i ett systemperspektiv (aktörer och processer mellan aktörerna). I vilken utsträckning har WDAT tillfört additionalitet? Grundfrågan är i vilken utsträckning som reella effekter har uppstått genom programmet eller om de hade uppstått ändå? Har programmet givit upphov till effekter vid sidan av de ambitioner som avtalet avsåg? Utvärderingsgruppen har bestått av: Christer Heinegård, ordförande, vicerektor vid SLU Pekka Peura, teknologi- och forskningsdirektör vid UPM-Kymmenes Trädivision Knut Magnar Sandland, avdelningschef vid Norsk Treteknisk Institutt i Oslo Arbetet inleddes med ett första möte med representanter för VINNOVA och WDAT s styrgrupp den 16 juni. Innan dess hade utvärderingsgruppen sammanställt en frågelista riktad till projekten inom WDAT för en självvärdering (bilaga 2). Under sommaren tog utvärderingsgruppen del av programplanen, verksamhetsplaner och årsredovisningar för åren 2000 t o m 9

12 2005, projektbeskrivningar samt diverse annat material med anknytning till WDAT. Dessutom togs en plan fram för intervjuer med de personer varit aktiva inom WDAT. Intervjuerna genomfördes i månadsskiftet augusti/september. Utvärderarna har fått en uttömmande bild av hur programmet har fungerat samt om olika personers tankar om framtiden genom att de har tagit del av relevant material samt träffat i stort sett samtliga aktörer, inalles 49 personer (bilaga 3). 10

13 2 Bakgrund Växjö ligger i ett område med en betydande verksamhet inom den träråvarubaserade näringen. Inom regionen finns framför allt många små och medelstora företag och ett par större med varierande inriktning såväl trämekanisk industri som byggverksamhet i trä. Det finns ett stort antal företag som framställer träprodukter med varierande förädlingsgrad i regionen. Företagen kompletterar varandra och bildar tillsammans ett kluster som täcker många tillämpningar för skog och trä. Mot bakgrund av detta är förutsättningarna goda för att i Växjö skapa en stark och livskraftig FoU-miljö inriktad mot användning av skog och trä. För att åstadkomma detta är det dock nödvändigt att det sker i nära dialog med näringslivet så att det leder till en ömsesidig nytta för såväl universitet som industrin. Det är också en styrka att det finns ett brett spektrum av verksamheter att utgå från även om målet är att bygga upp en excellent miljö inom ett centralt område. Det är viktigt att en sådan satsning inom ett område blir förankrad brett i en väsentlig av näringslivet så att man enas om mål och strategier när det gäller utbildning och forskning. Först då kan satsningen leda till en utveckling mot en ökad total träanvändning. I Sverige har forskning och högre utbildning inom träområdet varit alltför svag och splittrad, vilket i slutet på 90-talet ledde till satsningar bland annat från Stiftelsen för Kunskap och Kompetens (KK-stiftelsen) och från VINNOVA. En del av KK-stiftelsen uppdrag är att bidra att bygga upp forskning vid de nya högskolorna. Det gjorde man på 90-talet bland annat genom att göra plattformssatsningar där högskolorna fick medel under ca tre år för att utveckla profilområden. I 1997 satsade KK-stiftelsen i tre år på en plattform på dåvarande Växjö Högskola. Mot bakgrund av de ovan beskrivna breda näringslivet inom skog/träområdet lades dessa medel på en forskningssatsning som baserades på tankegången om värdekedjan från hygge till bygge där många frågeställningar från skog till färdig produkt ingår. Dessutom gick en del av pengarna till en bioenergisatsning. Med detta som grund rekryterades ett antal professorer till Växjö universitet inom området skog och trä. Under hösten 1997 lanserade regeringen fem olika satsningar på FoU till nytta för den skogsråvarubaserade industrin. Tre av dessa handlade om träförädling, varav en på teknikspridning till små och medelstora träföretag. Syftet med de övriga två satsningarna var att bygga upp FoU-miljöer inom träproduktområdet i Sverige, dels en i norr i Skellefteå och dels en i söder i 11

14 Växjö på totalt 60 respektive 70 miljoner kr på 6 år. Hälften av denna finansiering skulle komma från industrin och hälften från staten. VINNOVA fick regeringens uppdrag att organisera satsningarna på träområdet. Satsningen i Växjö fick namnet Wood Design And Technology, WDAT. 2.1 Historik för området skog och trä vid Växjö Universitet Växjö Universitet är ett ungt universitet som bildades Innan dess var lärosätet en högskola med mycket begränsad forskningsverksamhet. Den första egentliga satsningen inom skog- och träområdet gjordes 1994 då man erhöll 2 miljoner kr från Arbetsmarknadsdepartementet för att forska inom detta område. Den utveckling som sedan skett inom området måste ses ur detta perspektiv. I och med KK-stiftelsen plattformssatsning i 1997 på 15 miljoner kr till Växjö universitet kunde utvecklingen av området skog och trä fortsätta. Mot bakgrund av detta rekryterade Växjö universitet vetenskaplig personal för att täcka den skogliga värdekedjan brett. I värdekedjan från skog till färdig produkt ingår många fackområden, något som innebar att man rekryterade vetenskaplig personal med ganska olika bakgrund (råvarukunnande, träteknologi, logistik, marknad, sortering, byggkonstruktion, etc.). Kompetensuppbyggnaden gick i stort sett till så att man anställde en professor inom de olika fackområdena. Därefter rekryterade man en eller två doktorander kopplad till varje professor/fackområde. Att etablera det breda värdekedjekonceptet inom forskningen och samtidigt försöka skapa forskargrupper med en kritisk massa inom de olika delområdena, innebar naturligtvis en stor utmaning. När den första plattformssatsningen slutade 2000, d v s samtidigt som WDAT startade, erbjöd KK-stiftelsen Växjö universitet en ny plattformssatsning. Universitet fick själv välja om man skulle följa upp och stärka den tidigare satsningen på skog och trä eller om man skulle satsa på nya områden. Den interna processen inom universitetet ledde till att området skog och trä inte fick någon del av denna plattformssatsning med motiveringen att detta område redan var väl försett med finansiering genom WDAT. Problemet var att WDAT hade en helt annan inriktning än den tidigare satsningen. Det innebar att ett antal forskare och doktorander som rekryterats utifrån plattformssatsningens kompetensbehov i princip var ofinansierade omkring En del kunde naturligtvis kompenseras genom att Växjö Högskola i och med att man blev universitet 2000 fick ett fakultetsanslag från staten. Detta anslag skulle dock räcka till många områden i det uppbyggnadsskede som universitet befann sig i. 12

15 Under år 2000 blev det alltså klart att VINNOVA och träindustrin i Småland satsade på att stötta programmet WDAT vid Växjö universitet. WDAT bestod av tre delprogram: Utbildning och informationsspridning, produktutveckling av trädprodukter samt byggande i trä. Programskrivningen för WDAT var mycket ambitiös, i flera stycken orealistisk. Den gick ut på att Växjö Universitet på 6 år skulle bygga upp en ny forskningsverksamhet riktad mot träförädling tillsammans med industrin samt en civilingenjörsutbildning inom träområdet. Att etablera en ny forskningsmiljö och en ny akademisk grundutbildning tar lång tid, i synnerhet om man från början saknar väsentliga delar av den kompetens som behövs. I Växjöfallet var det ännu mer komplicerat eftersom man också hade ett antal ofinansierade forskare som såg WDAT som ett sätt att finansiera sin forskning. Problemet var att dessa forskare inte hade den kompetens som behövdes i WDAT. Detta ledde i början av programmet till stora motsättningar mellan styrgruppen för WDAT och VINNOVA på ena sidan och forskare och Växjö universitet på andra sidan. I praktiken kan man säga att Växjö universitet hade ingått ett avtal om att utföra ett forskningsprogram som egentligen var för ambitiöst och orealistisk utifrån de gällande förutsättningarna. Risken var därför överhängande att syftet och målsättningarna med WDAT inte skulle kunna nås. Efter stora problem i programmets första hälft gjordes en halvtidsutvärdering. Denna pekade på diskrepansen mellan programskrivning och utfall, vilket fick till följd att flera förändringar gjordes som skulle medverka till att programmets färdriktning korrigerades mot byggande i trä. I den andra halvan av WDAT har det också byggts upp ett forskningsteam inom träbyggnad, samtidigt som nya initiativ har gjorts från industrin, Växjö kommun och universitetet (donationsprofessuren från Södra i träbyggnad, CBBT och demonstrationsprojektet Välle Broar). I figur 1 visas en schematisk översikt over historiken. 13

16 Figur 1. Historisk utveckling av WDAT Begynnande tr ä forskning ved vid Växjö VXU U Halvtids- WDAT med evaluering: tydlig, men Fokus på u -realistisk orealistisk byggande i Ny tr ä - bestälning ällning trä professor KK- - plattform finansiering Rekruttering Rekrytering av prof. i hele hela kjeden kjedjan diskusjon diskussion mellan styrgrupp och Prioriterings- professorer CBBT 14

17 3 Syfte mål och strategi med WDAT Programmet Wood Design And Technology, WDAT, har syftat till att utveckla kunskap och teknik som möjliggör en ökad användning av trä i högförädlad form, främst inom områdena husbyggnad, möbler och interiörer. Det långsiktiga målet är att stödja skogs-, trä- och de träanvändande bygg- och möbelnäringarnas utveckling i södra Sverige. Programmets måluppfyllelse skall, enligt programavtalet mätas såväl genom traditionella akademiska mått som genom industriell relevans. Som konkret mätbara mål angav man att Växjö universitet skall, senast när slutrapporten upprättas, ha: utbildat och examinerat tio doktorer (därvid jämställs en doktorsexamen med två licentiatexamina) skrivit 20 artiklar och konferensbidrag publicerat 20 artiklar i fackpressen etablerat en civilingenjörsutbildning år 2005 tagit fram en plan för forskningsinformation och kunskapsspridning Strategin var från början att fokusera på användning av trä, på att bygga upp en stark forskningsmiljö, på doktorander samt på att organisera verksamheten i följande tre delprogram: 1 ett utbildnings- och kommunikationsprogram som innebär att ge en generell teknik- och affärsutbildning inriktad mot framtida vidareförädling av skogsråvara 2 kund/marknadsstyrd produktutveckling och studier av marknadsmekanismer för träbaserade konsumentprodukter 3 utveckling av kunskapsbas, redskap och marknadsstrategier för öppna träbyggsystem som är generellt användbara i modernt byggande. Av programmets totala resurser på 70 miljoner kr på 6 år skulle 10 % gå till delprogram 1, 40 % till delprogram 2 och 50 %.till delprogram 3. I programavtalet framgick dessutom att Växjö Universitet skall visa: 1 att en uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö har skett vid universitetet med tyngdpunkt på WDAT s tre delprogram 2 att forskning som är industriellt relevant har bedrivits i denna miljö 3 att forskningsmiljön vid Växjö universitet har byggts upp i nära samarbete med andra relevanta forskningsmiljöer där Luleå Tekniska Universitet och SP Trätek är självklara exempel på partners 15

18 4 att forskningsmiljön vid Växjö universitet har utvecklats till att inom WDAT s prioriterade områden bli en kompetent nod i det nationella forskningssystemet 5 att forskningen har nått en så hög vetenskaplig nivå inom WDAT s prioriterade områden, att den kan delta i det internationella forskningsutbytet och inom något område ligga i forskningsfronten 6 att den internationella utvecklingen inom WDAT s forskningsområden har bevakats och har bidragit till att intressanta resultat och metoder tagits hem 7 att svensk kunskapsförsörjning på området har nått internationellt ledande position, att satsningen inriktats så att Växjö universitet inom WDAT:s prioriterade områden har blivit den forskningsmiljö i Sverige dit industri och forskningsinstitutioner i första hand vänder sig för sin kunskapsförsörjning 8 att det har skapats fungerande former för kunskapsöverföring mellan industrin och högskolan och att forskning och utbildning har bedrivits så att företrädare för berörda industribranscher aktivt kan involveras. En plan för forskningsinformation och kunskapsspridning skall ha tagits fram 9 att information om WDAT och dess forskningsresultat och uppnådda kunskaper har spritts till industrin samt att forskningsmiljön har nått en sådan styrka att dess fortlevnad efter programtiden kan tryggas utifrån den finansiering som industrin och högskolan i förening kan generera Det är uppenbart, åtminstone så här i efterhand, att kraven och målen var orealistiska och i många avseenden omöjliga att uppnå framför allt med bakgrund av att Växjö Högskola/Universitet var en mycket oerfaren forskningsinstitution som höll på att bygga upp en forskning mer eller mindre från scratch. Att bygga upp starka forskningsmiljöer med internationell slagkraft i samverkan med industrin tar betydligt längre tid och fordrar större resurser än som fanns tillgängliga inom WDAT och Växjö universitet. Detsamma gäller utbildningsmålet. Att etablera en civilingjörsutbildning på 5 år inom ett helt nytt område med svag forskningsbas är till och med orealistiskt för ett tekniskt universitet. 16

19 4 Halvtidsutvärderingen Under 2003 fick en grupp bestående av Staffan Brege från Linköpings Universitet, Rolf Birkeland från Norges landbrukshøgskole, Alexander Lauber från Högskolan i Kalmar, Arto Usenius från VTT i Finland och Mikko Viljakainen från Wood Focus Oy i Finland. i uppdrag att genomföra en halvtidsutvärdering av WDAT- programmet. Uppdraget breddades dock till att omfatta merparten av den skogsindustriella forskningen vid Växjö universitet. Orsaken var att WDAT då var en relativt integrerad del hela verksamheten vid institutionen och att WDAT-finansieringen utgjorde en viktig basfinansiering för hela den trä- och skogsindustriella forskningen inom universitetet. Utvärderingen innefattar tre huvudområden; den strategiska inriktningen på programnivå och dess genomförande, forskningen samt forskarutbildningen. Utvärderarna konstaterade bland annat: att det fanns skilda föreställningar om programmet och dess inriktning mellan de olika aktörerna (VINNOVA, industrin, Växjö universitet, professorerna) att det fanns slitningar mellan WDAT s styrgrupp och forskningsledarna att inriktningen mot bygg måste tydliggöras och förstärkas att de vetenskapliga målen (doktorander, publikationer) verkar uppfyllas. Följande rekommendationer gavs inför programmets fortsättning: Den strategiska inriktningen bör tydliggöras ytterligare och resurser säkras, bl a för att långsiktigt verka inom den bygg- och konsumentnära i forskningen. Då det krävs stora resurser för att täcka de trä-byggmöbel-relaterade värdekedjorna är det viktig att fortsatta uppbyggnaden av samarbeten med andra lärosäten. Visionerna och målbilderna skulle kunna ytterligare kompletteras med kvalitativa inslag kopplade till olika trender i omvärlden. Kollegiet av professorer och andra disputerade bör ytterligare stärka sitt engagemang i WDAT/IPS forskning. Fortsätta den ambitiösa satsningen mot näringsliv och samhälle i information, kommunikation och utbildning. Forskningsprojekten får inte vara för många och bör inriktas mot att var och en nå kritisk massa. Doktorandprojekten kan ges ökad stringens i formulering av deras bidrag avseende industriell respektive akademisk relevans. Ökat fokus på publicering. 17

20 Det är viktigt att kunna attrahera egna doktorer och andra för mellantjänster och naturligtvis samtidigt säkra finansieringen för dessa tjänster. Det är viktigt att professorerna och övriga seniorforskare engagerar sig i skrivande tillsammans med doktoranderna. Doktorandprocessen skulle kunna fokuseras ytterligare med diskussioner om ledtider, kvalitetssäkring, handledning etc. Det är viktigt att arbeta vidare på grundutbildningssidan för att säkra olika typer av rekryteringsbaser. 18

21 5 Resultat 5.1 Måluppfyllelse Målen i WDAT är tydligt beskrivna i programavtalet mellan Växjö universitet, VINNOVA och industrin. I programskrivningen som är en bilaga till avtalet har man angivit dels generella mål och dels mål för vart och ett av de tre delprogrammen. Många av dessa mål var alltför ambitiösa och orealistiska att uppnå för Växjö universitet, något som borde ha diskuterats och åtgärdats före uppstarten av WDAT. I det följande kommenteras hur de olika målen har uppfyllts: Forskarutbildning och publicering Forskarutbildningen i WDAT har varit acceptabel rent antalsmässigt, men många ämnen stämmer inte med WDAT s inriktning. Detsamma gäller också publiceringen, även om det är svårt att få en god uppfattning om den totala publiceringsverksamheten i och med att ingen översikt presenterats av de olika aktiviteterna för kunskapsöverföring inom program. Inte heller har det tydligt presentats vilka publikationer inom skog och trä som kan direkt hänföras till WDAT Uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö Av de tre delprogrammen inom WDAT, är det bara inom bygg- och delvis inom informationsprogrammet som man har lyckats att bygga upp kompetens. Inom produktutvecklingsområdet tycks verksamheten ha varit närmast obefintlig Industriell relevans En hel del av forskningen är industriellt relevant. Det har varit kopplingar med industrin bland annat genom doktorandprojekten. På andra områden brister det emellertid ännu i samverkan mellan forskningen och industrin Samarbete med forskningsmiljöer Samarbetet med SP Trätek har varit gott och förstärkts successivt under programtiden. Man har dock inte lyckats bygga upp någon nämnvärd samverkan med andra viktiga svenska FoU-institutioner inom träanvändningsområdet, däribland Luleå Tekniska Universitet. 19

22 5.1.5 Kompetent nod Ett av målen var att Växjö universitet skulle bli en kompetent nod inom programmets prioriterade områden. På några enstaka punkter har detta uppfyllts, men den generella bilden är att detta man har en bra bit kvar innan man kan se sig som en konkurrenskraftig nod i det svenska FoU-systemet inom träanvändningsområdet Kompetensnivå/internationellt nivå Den internationella samverkan har varit överraskande låg, med hänsyn taget till det betydande antal doktorandprojekt som har bedrivits inom WDAT. Några enskilda personer vid Växjö universitet inom WDAT s ämnesområden innehar kompetens på hög internationellt nivå, men det är framför allt en effekt av tidigare upparbetad kompetens. Generellt kan det inte sägas at Växjö universitet genom WDAT har uppnådd så hög kompetens inom träanvändningsområdet att det ligger i internationellt fronten. Mot bakgrund av detta saknas det utveckling av internationell spetskompetens på WDAT s utvalda fokusområden Omdöme om forskningsmiljön Växjö universitet har blivit en av flera träforskningsinstitutioner i Sverige. Uppbyggnaden har skett under relativt kort tid. I målsättningen anges att WDAT skall leda till att Växjö universitet inom de prioriterade områden inom programmet har blivit den forskningsmiljö i Sverige dit industri och forskningsinstitutioner i första hand vänder sig för sin kunskapsförsörjning. Denna ambitiösa målsättning kan man inte säga har uppnåtts Kunskapsförmedling till industrin Inom WDAT har kunskapsförmedlingen till industrin i perioder fungerat relativt bra och ibland haft uppenbara brister. Information om WDAT och dess resultat har spritts bland annat vid en årlig trädag i Växjö. Däremot har man inte, i enlighet med programavtalet, utarbetat en plan för forskningsinformation och kunskapsspridning till svensk träbearbetande och träanvändande industri Forskningsmiljöns styrka På något område har forskningsmiljön blivit så stark att den är livskraftig även efter WDAT, men på en del områden har det inte lyckats. Trots detta är det viktigt att konstatera att det ändå har byggts upp en forskningsmiljö inom träområdet som det kan vara värt att bygga vidare på. 20

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Lean Wood Manufacturing Discipline

Lean Wood Manufacturing Discipline Utlysningstext Delprogram 2 2006-02-17 1(11) Utlysning inom VINNOVAs program Trämanufaktur Lean Wood Manufacturing Discipline Uppbyggnad av en kunskapsplattform för utveckling av industriellt byggande

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet 1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet För att underlätta för projektledare och andra deltagare i MERA-projekt finns här en slutrapporteringsinstruktion med mallar för olika delar av slutrapporteringen.

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Forskningsprofiler 15

Forskningsprofiler 15 Sida 1 (11) UTLYSNING Forskningsprofiler 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprofiler. Programmet syftar till att vara ett avgörande

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer