UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 1 6 UTVÄRDERING AV FORSKNINGSPROGRAMMET WOOD DESIGN AND TECHNOLOGY - WDAT C H R I S T E R H E I N E G Å R D, P E K K A P E U R A & K N U T M A G N A R S A N D L A N D

2 Titel : Utvärdering av forskningsprogrammet Wood Design And Technology - WDAT Författare: Christer Heinegård, Pekka Peura & Knut Magnar Sandland Serie : VINNOVA Rapport VR 2006:16 ISBN: ISSN: Utgiven: December 2006 Utgivare : VINNOVA - Verket för Innovatonssystem VINNOVA Diarienr : Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, tel , fax eller order.fritzes@nj.se VINNOVA s publications are published at

3 Utvärdering av forskningsprogrammet Wood Design And Technology - WDAT av Christer Heinegård Pekka Peura & Knut Magnar Sandland

4

5 Industrigruppens och VINNOVAs förord År 1997 inleddes en omfattande nationell satsning på svensk skogsindustri kallad Strategiska satsningar på svensk skogsnäring. Dåvarande NUTEK gavs ansvar för delar av detta program, bl a WDAT-programmet, som genomförs vid Växjö universitet. En parallell satsning, kallad Skewood, genomförs vid Luleå tekniska universitet. WDAT-programmet regleras i ett avtal mellan en industrigrupp och staten, representerad av NUTEK/VINNOVA, vilka vardera svarar för 50% av finansieringen. Programmet har letts av en styrgrupp medan en programdirektör har haft det operativa ansvaret. En nordisk vetenskaplig grupp genomförde en begränsad peer reviewutvärdering under hösten 2003 (rapport jan 04). I avtalet sägs bl a att en slututvärdering ska genomföras. Inför utvärderingen formulerades följande målsättningar: Industrigruppen efterfrågade en feedback på programgenomförandet för att kunna lära av denna erfarenhet. Hur har programmet skötts? Programmet är en insats bland flera vad var särskilt bra? Lärdomar? Effekter? Industrigruppen önskade feedback på det egna arbetet. Växjö universitet, som varit utföraren av programmet, efterfrågade en likartad erfarenhetsåterföring, bl a för att få underlag för att kunna utveckla sin samverkan med näringslivet och samhället (3:e uppgiften). VINNOVA ser WDAT-programmet som en delinsats av flera inom ett prioriterat område. VINNOVA efterfrågar en bedömning av den valda programstrategins lämplighet i förhållande till de motiv och mål för programmet som formulerats. Erfarenheterna efterfrågas som underlag för formulering av framtida insatser. Ett nordiskt team med utvärderare anlitades för analysen. Här ingick Christer Heinegård, ordförande, vicerektor vid SLU, vidare Pekka Peura, teknologi- och forskningsdirektör vid UPM-Kymmenes Trädivision samt Knut Magnar Sandland, avdelningschef vid Norsk Treteknisk Institutt i Oslo. Vi vill här tacka utvärderarna och också alla dem som bidragit till analysen genom att medverka vid intervjuer och på annat sätt.

6 VINNOVA lägger stor vikt vid analyser som kan belysa vilka effekter som följer av sina insatser. Synpunkter med anledning av analysen välkomnas och kan lämnas till Torbjörn Winqvist, som hållit i utvärderingsprojektet. Stockholm i november 2006 VINNOVA Industrigruppen Lars Wärngård Direktör avd Kompetensområden Michael Eliasson Marknadschef Setra Group AB

7 Sammanfattning Näringsdepartementets och VINNOVAs övergripande mål med de satsningar som presenterade i Skellefteå 1997 var att stärka förädlingen i Sverige av skogsråvaran. En stor del av satsningarna gick till att skapa ett antal noder eller kluster för detta, två inom pappers- och massaområdet i Sundsvall respektive Karlstad och två inom det trämekaniska området i Skellefteå respektive Växjö. I det planeringsarbete som beställdes av NUTEK (numera VINNOVA) och KK-stiftelsen togs programdokument och avtal för WDAT fram. Syftet med detta var: att skapa en stark forsknings- och utbildningsmiljö för förädling av trä att Växjö universitet skulle bli en attraktiv partner till industrin framför allt träindustriklustret i Sydsverige I programplanen för WDAT har ett stort antal mål definierats som skall uppfyllas i programmet. Dessa upprepas i Programavtalet som har undertecknats av samtliga parter inklusive Växjö universitet. Enligt utvärderingsgruppen står det alldeles klart att programplanen var orealistisk redan från början och omöjlig att uppfylla med de förutsättningar som rådde. Det är förvånansvärt att ingen realistisk analys av förutsättningarna gjordes av möjligheterna att uppnå målen, särskilt av Växjö universitet. Om så hade gjorts hade förmodligen en mycket stor del av de friktionsförluster som uppstod i programmets första hälft kunnat undvikas och mer realistiska planer kunnat upprättas och följas. Det man framför tappade bort i programplanen var att det tar tid och kostar mycket pengar att bygga upp en ny konkurrenskraftig forskningsmiljö, särskilt om det sker utifrån en kompetensbas som inte finns utan måste rekryteras utifrån. Att i det läget också satsa så mycket på doktorander i stället för att ta erfarna forskare, eventuellt som gästforskare gör inte att det går fortare. Vid Växjö universitet var det ännu mer komplicerat än det hade varit på ett etablerat universitet eftersom det praktiskt taget inte fanns någon forskningstradition. Dessutom fanns ett antal ofinansierade forskare inom området skog och trä vid universitet med fel profil i förhållande till WDAT. Utvärderingsgruppen anser dock att förutsättningarna finns vid Växjö universitet för att skapa den goda utbildnings- och forskningsmiljö inom träförädling som man eftersträvar, och att man har kommit en god bit på väg. Förutom att man inom WDAT har fått igång en bas tillsammans med SP Trätek och industrin för en sådan miljö, är förutsättningarna för ett unikt regionalt samarbete i Växjöregionen goda, vilket inte minst framgår av bildandet av inrättandet av Centrum för Byggande och Boende i Trä

8 (CBBT), donationen från Södra Skogsägarna till en träbyggnadsprofessur och möjligheterna till storskaliga FoU-projekt i samband med trähusprojektet Välle Broar. Det skulle dock behövas ytterligare en treårsperiod med satsning från staten, industrin och Växjö universitet själva för att stabilisera miljön så att den kan stå på egna ben och på sikt bli ett excellence center med nationell och internationell konkurrenskraft. Utvärderingsgruppen förordar en fortsatt satsning i WDAT s fotspår, men då utifrån en tydlig, genomtänkt och långsiktig plan. För att åstadkomma detta, behöver alla parter gå åt samma håll, och gruppen har utformat ett antal rekommendationer till de olika aktörerna.

9 Innehåll 1 Syfte och metoder för utvärderingen Bakgrund Historik för området skog och trä vid Växjö Universitet Syfte mål och strategi med WDAT Halvtidsutvärderingen Resultat Måluppfyllelse Forskarutbildning och publicering Uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö Industriell relevans Samarbete med forskningsmiljöer Kompetent nod Kompetensnivå/internationellt nivå Omdöme om forskningsmiljön Kunskapsförmedling till industrin Forskningsmiljöns styrka Speciellt för delprogrammet utbildning och kommunikation Speciellt för delprogrammet kund-/marknadsstyrt produktutveckling Speciellt för delprogrammet träbyggsystem Generellt Effekter av WDAT Additionalitet Effektivitet Programledning och administration Planering och strategiarbete Rekrytering av forskare och doktorander Projektutformning Prioritering och beslutsprocess Rapportering och uppföljning Samverkan inom programmet Extern samverkan Slutsatser och kommentarer Rekommendationer Rekommendationer till Växjö Universitet Rekommendationer till VINNOVA... 33

10 8.3 Rekommendationer till näringslivet Rekommendationer till Växjö kommun Rekommendationer till SP/Trätek Rekommendationer till de regionala aktörerna Bilagor Bilaga 1 - Uppdraget (4 sidor) Bilaga 2 - Självvärderingsfrågor (1 sida) Bilaga 3 - Intervjuade personer (2 sidor) Bilaga 4 - Projektlista (2 sidor)

11 1 Syfte och metoder för utvärderingen VINNOVA pekade i uppdragsbeskrivningen för utvärderingen (bilaga 1) på ett antal centrala frågeställningar, bland annat att utvärderingen ska vara framåtriktad och syfta till att peka ut lärdomar och annan reflexion för berörda aktörer. Den ska ha en processinriktning för att försäkra om att viktiga avnämare görs medvetna om utvärderingen och dess resultat. Följande frågor ska särskilt belysas: Har de mål som formulerats för WDAT-programmet uppnåtts? Har programstrategin varit effektiv och ändamålsenlig? Häri ingår frågan om målen för programmet varit ändamålsenligt formulerade givet ambitionen att utveckla ett innovationssystem. Var det t ex lämpligt att lägga upp WDAT som en forskarskola med långa doktorandprojekt när man efterfrågar en orientering mot marknadens behov? Är resultaten av programmet relevanta för intressenterna ur regionalt resp. nationellt perspektiv? Har programmet genomförts på ett effektivt sätt? Har den centrala styrningen av programmet varit ändamålsenlig? Har styrgruppen haft lämplig kompetens för sin uppgift? Vilka effekter av programmet kan iakttas respektive förutses uppstå? Bedömningen ska göras i ett systemperspektiv (aktörer och processer mellan aktörerna). I vilken utsträckning har WDAT tillfört additionalitet? Grundfrågan är i vilken utsträckning som reella effekter har uppstått genom programmet eller om de hade uppstått ändå? Har programmet givit upphov till effekter vid sidan av de ambitioner som avtalet avsåg? Utvärderingsgruppen har bestått av: Christer Heinegård, ordförande, vicerektor vid SLU Pekka Peura, teknologi- och forskningsdirektör vid UPM-Kymmenes Trädivision Knut Magnar Sandland, avdelningschef vid Norsk Treteknisk Institutt i Oslo Arbetet inleddes med ett första möte med representanter för VINNOVA och WDAT s styrgrupp den 16 juni. Innan dess hade utvärderingsgruppen sammanställt en frågelista riktad till projekten inom WDAT för en självvärdering (bilaga 2). Under sommaren tog utvärderingsgruppen del av programplanen, verksamhetsplaner och årsredovisningar för åren 2000 t o m 9

12 2005, projektbeskrivningar samt diverse annat material med anknytning till WDAT. Dessutom togs en plan fram för intervjuer med de personer varit aktiva inom WDAT. Intervjuerna genomfördes i månadsskiftet augusti/september. Utvärderarna har fått en uttömmande bild av hur programmet har fungerat samt om olika personers tankar om framtiden genom att de har tagit del av relevant material samt träffat i stort sett samtliga aktörer, inalles 49 personer (bilaga 3). 10

13 2 Bakgrund Växjö ligger i ett område med en betydande verksamhet inom den träråvarubaserade näringen. Inom regionen finns framför allt många små och medelstora företag och ett par större med varierande inriktning såväl trämekanisk industri som byggverksamhet i trä. Det finns ett stort antal företag som framställer träprodukter med varierande förädlingsgrad i regionen. Företagen kompletterar varandra och bildar tillsammans ett kluster som täcker många tillämpningar för skog och trä. Mot bakgrund av detta är förutsättningarna goda för att i Växjö skapa en stark och livskraftig FoU-miljö inriktad mot användning av skog och trä. För att åstadkomma detta är det dock nödvändigt att det sker i nära dialog med näringslivet så att det leder till en ömsesidig nytta för såväl universitet som industrin. Det är också en styrka att det finns ett brett spektrum av verksamheter att utgå från även om målet är att bygga upp en excellent miljö inom ett centralt område. Det är viktigt att en sådan satsning inom ett område blir förankrad brett i en väsentlig av näringslivet så att man enas om mål och strategier när det gäller utbildning och forskning. Först då kan satsningen leda till en utveckling mot en ökad total träanvändning. I Sverige har forskning och högre utbildning inom träområdet varit alltför svag och splittrad, vilket i slutet på 90-talet ledde till satsningar bland annat från Stiftelsen för Kunskap och Kompetens (KK-stiftelsen) och från VINNOVA. En del av KK-stiftelsen uppdrag är att bidra att bygga upp forskning vid de nya högskolorna. Det gjorde man på 90-talet bland annat genom att göra plattformssatsningar där högskolorna fick medel under ca tre år för att utveckla profilområden. I 1997 satsade KK-stiftelsen i tre år på en plattform på dåvarande Växjö Högskola. Mot bakgrund av de ovan beskrivna breda näringslivet inom skog/träområdet lades dessa medel på en forskningssatsning som baserades på tankegången om värdekedjan från hygge till bygge där många frågeställningar från skog till färdig produkt ingår. Dessutom gick en del av pengarna till en bioenergisatsning. Med detta som grund rekryterades ett antal professorer till Växjö universitet inom området skog och trä. Under hösten 1997 lanserade regeringen fem olika satsningar på FoU till nytta för den skogsråvarubaserade industrin. Tre av dessa handlade om träförädling, varav en på teknikspridning till små och medelstora träföretag. Syftet med de övriga två satsningarna var att bygga upp FoU-miljöer inom träproduktområdet i Sverige, dels en i norr i Skellefteå och dels en i söder i 11

14 Växjö på totalt 60 respektive 70 miljoner kr på 6 år. Hälften av denna finansiering skulle komma från industrin och hälften från staten. VINNOVA fick regeringens uppdrag att organisera satsningarna på träområdet. Satsningen i Växjö fick namnet Wood Design And Technology, WDAT. 2.1 Historik för området skog och trä vid Växjö Universitet Växjö Universitet är ett ungt universitet som bildades Innan dess var lärosätet en högskola med mycket begränsad forskningsverksamhet. Den första egentliga satsningen inom skog- och träområdet gjordes 1994 då man erhöll 2 miljoner kr från Arbetsmarknadsdepartementet för att forska inom detta område. Den utveckling som sedan skett inom området måste ses ur detta perspektiv. I och med KK-stiftelsen plattformssatsning i 1997 på 15 miljoner kr till Växjö universitet kunde utvecklingen av området skog och trä fortsätta. Mot bakgrund av detta rekryterade Växjö universitet vetenskaplig personal för att täcka den skogliga värdekedjan brett. I värdekedjan från skog till färdig produkt ingår många fackområden, något som innebar att man rekryterade vetenskaplig personal med ganska olika bakgrund (råvarukunnande, träteknologi, logistik, marknad, sortering, byggkonstruktion, etc.). Kompetensuppbyggnaden gick i stort sett till så att man anställde en professor inom de olika fackområdena. Därefter rekryterade man en eller två doktorander kopplad till varje professor/fackområde. Att etablera det breda värdekedjekonceptet inom forskningen och samtidigt försöka skapa forskargrupper med en kritisk massa inom de olika delområdena, innebar naturligtvis en stor utmaning. När den första plattformssatsningen slutade 2000, d v s samtidigt som WDAT startade, erbjöd KK-stiftelsen Växjö universitet en ny plattformssatsning. Universitet fick själv välja om man skulle följa upp och stärka den tidigare satsningen på skog och trä eller om man skulle satsa på nya områden. Den interna processen inom universitetet ledde till att området skog och trä inte fick någon del av denna plattformssatsning med motiveringen att detta område redan var väl försett med finansiering genom WDAT. Problemet var att WDAT hade en helt annan inriktning än den tidigare satsningen. Det innebar att ett antal forskare och doktorander som rekryterats utifrån plattformssatsningens kompetensbehov i princip var ofinansierade omkring En del kunde naturligtvis kompenseras genom att Växjö Högskola i och med att man blev universitet 2000 fick ett fakultetsanslag från staten. Detta anslag skulle dock räcka till många områden i det uppbyggnadsskede som universitet befann sig i. 12

15 Under år 2000 blev det alltså klart att VINNOVA och träindustrin i Småland satsade på att stötta programmet WDAT vid Växjö universitet. WDAT bestod av tre delprogram: Utbildning och informationsspridning, produktutveckling av trädprodukter samt byggande i trä. Programskrivningen för WDAT var mycket ambitiös, i flera stycken orealistisk. Den gick ut på att Växjö Universitet på 6 år skulle bygga upp en ny forskningsverksamhet riktad mot träförädling tillsammans med industrin samt en civilingenjörsutbildning inom träområdet. Att etablera en ny forskningsmiljö och en ny akademisk grundutbildning tar lång tid, i synnerhet om man från början saknar väsentliga delar av den kompetens som behövs. I Växjöfallet var det ännu mer komplicerat eftersom man också hade ett antal ofinansierade forskare som såg WDAT som ett sätt att finansiera sin forskning. Problemet var att dessa forskare inte hade den kompetens som behövdes i WDAT. Detta ledde i början av programmet till stora motsättningar mellan styrgruppen för WDAT och VINNOVA på ena sidan och forskare och Växjö universitet på andra sidan. I praktiken kan man säga att Växjö universitet hade ingått ett avtal om att utföra ett forskningsprogram som egentligen var för ambitiöst och orealistisk utifrån de gällande förutsättningarna. Risken var därför överhängande att syftet och målsättningarna med WDAT inte skulle kunna nås. Efter stora problem i programmets första hälft gjordes en halvtidsutvärdering. Denna pekade på diskrepansen mellan programskrivning och utfall, vilket fick till följd att flera förändringar gjordes som skulle medverka till att programmets färdriktning korrigerades mot byggande i trä. I den andra halvan av WDAT har det också byggts upp ett forskningsteam inom träbyggnad, samtidigt som nya initiativ har gjorts från industrin, Växjö kommun och universitetet (donationsprofessuren från Södra i träbyggnad, CBBT och demonstrationsprojektet Välle Broar). I figur 1 visas en schematisk översikt over historiken. 13

16 Figur 1. Historisk utveckling av WDAT Begynnande tr ä forskning ved vid Växjö VXU U Halvtids- WDAT med evaluering: tydlig, men Fokus på u -realistisk orealistisk byggande i Ny tr ä - bestälning ällning trä professor KK- - plattform finansiering Rekruttering Rekrytering av prof. i hele hela kjeden kjedjan diskusjon diskussion mellan styrgrupp och Prioriterings- professorer CBBT 14

17 3 Syfte mål och strategi med WDAT Programmet Wood Design And Technology, WDAT, har syftat till att utveckla kunskap och teknik som möjliggör en ökad användning av trä i högförädlad form, främst inom områdena husbyggnad, möbler och interiörer. Det långsiktiga målet är att stödja skogs-, trä- och de träanvändande bygg- och möbelnäringarnas utveckling i södra Sverige. Programmets måluppfyllelse skall, enligt programavtalet mätas såväl genom traditionella akademiska mått som genom industriell relevans. Som konkret mätbara mål angav man att Växjö universitet skall, senast när slutrapporten upprättas, ha: utbildat och examinerat tio doktorer (därvid jämställs en doktorsexamen med två licentiatexamina) skrivit 20 artiklar och konferensbidrag publicerat 20 artiklar i fackpressen etablerat en civilingenjörsutbildning år 2005 tagit fram en plan för forskningsinformation och kunskapsspridning Strategin var från början att fokusera på användning av trä, på att bygga upp en stark forskningsmiljö, på doktorander samt på att organisera verksamheten i följande tre delprogram: 1 ett utbildnings- och kommunikationsprogram som innebär att ge en generell teknik- och affärsutbildning inriktad mot framtida vidareförädling av skogsråvara 2 kund/marknadsstyrd produktutveckling och studier av marknadsmekanismer för träbaserade konsumentprodukter 3 utveckling av kunskapsbas, redskap och marknadsstrategier för öppna träbyggsystem som är generellt användbara i modernt byggande. Av programmets totala resurser på 70 miljoner kr på 6 år skulle 10 % gå till delprogram 1, 40 % till delprogram 2 och 50 %.till delprogram 3. I programavtalet framgick dessutom att Växjö Universitet skall visa: 1 att en uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö har skett vid universitetet med tyngdpunkt på WDAT s tre delprogram 2 att forskning som är industriellt relevant har bedrivits i denna miljö 3 att forskningsmiljön vid Växjö universitet har byggts upp i nära samarbete med andra relevanta forskningsmiljöer där Luleå Tekniska Universitet och SP Trätek är självklara exempel på partners 15

18 4 att forskningsmiljön vid Växjö universitet har utvecklats till att inom WDAT s prioriterade områden bli en kompetent nod i det nationella forskningssystemet 5 att forskningen har nått en så hög vetenskaplig nivå inom WDAT s prioriterade områden, att den kan delta i det internationella forskningsutbytet och inom något område ligga i forskningsfronten 6 att den internationella utvecklingen inom WDAT s forskningsområden har bevakats och har bidragit till att intressanta resultat och metoder tagits hem 7 att svensk kunskapsförsörjning på området har nått internationellt ledande position, att satsningen inriktats så att Växjö universitet inom WDAT:s prioriterade områden har blivit den forskningsmiljö i Sverige dit industri och forskningsinstitutioner i första hand vänder sig för sin kunskapsförsörjning 8 att det har skapats fungerande former för kunskapsöverföring mellan industrin och högskolan och att forskning och utbildning har bedrivits så att företrädare för berörda industribranscher aktivt kan involveras. En plan för forskningsinformation och kunskapsspridning skall ha tagits fram 9 att information om WDAT och dess forskningsresultat och uppnådda kunskaper har spritts till industrin samt att forskningsmiljön har nått en sådan styrka att dess fortlevnad efter programtiden kan tryggas utifrån den finansiering som industrin och högskolan i förening kan generera Det är uppenbart, åtminstone så här i efterhand, att kraven och målen var orealistiska och i många avseenden omöjliga att uppnå framför allt med bakgrund av att Växjö Högskola/Universitet var en mycket oerfaren forskningsinstitution som höll på att bygga upp en forskning mer eller mindre från scratch. Att bygga upp starka forskningsmiljöer med internationell slagkraft i samverkan med industrin tar betydligt längre tid och fordrar större resurser än som fanns tillgängliga inom WDAT och Växjö universitet. Detsamma gäller utbildningsmålet. Att etablera en civilingjörsutbildning på 5 år inom ett helt nytt område med svag forskningsbas är till och med orealistiskt för ett tekniskt universitet. 16

19 4 Halvtidsutvärderingen Under 2003 fick en grupp bestående av Staffan Brege från Linköpings Universitet, Rolf Birkeland från Norges landbrukshøgskole, Alexander Lauber från Högskolan i Kalmar, Arto Usenius från VTT i Finland och Mikko Viljakainen från Wood Focus Oy i Finland. i uppdrag att genomföra en halvtidsutvärdering av WDAT- programmet. Uppdraget breddades dock till att omfatta merparten av den skogsindustriella forskningen vid Växjö universitet. Orsaken var att WDAT då var en relativt integrerad del hela verksamheten vid institutionen och att WDAT-finansieringen utgjorde en viktig basfinansiering för hela den trä- och skogsindustriella forskningen inom universitetet. Utvärderingen innefattar tre huvudområden; den strategiska inriktningen på programnivå och dess genomförande, forskningen samt forskarutbildningen. Utvärderarna konstaterade bland annat: att det fanns skilda föreställningar om programmet och dess inriktning mellan de olika aktörerna (VINNOVA, industrin, Växjö universitet, professorerna) att det fanns slitningar mellan WDAT s styrgrupp och forskningsledarna att inriktningen mot bygg måste tydliggöras och förstärkas att de vetenskapliga målen (doktorander, publikationer) verkar uppfyllas. Följande rekommendationer gavs inför programmets fortsättning: Den strategiska inriktningen bör tydliggöras ytterligare och resurser säkras, bl a för att långsiktigt verka inom den bygg- och konsumentnära i forskningen. Då det krävs stora resurser för att täcka de trä-byggmöbel-relaterade värdekedjorna är det viktig att fortsatta uppbyggnaden av samarbeten med andra lärosäten. Visionerna och målbilderna skulle kunna ytterligare kompletteras med kvalitativa inslag kopplade till olika trender i omvärlden. Kollegiet av professorer och andra disputerade bör ytterligare stärka sitt engagemang i WDAT/IPS forskning. Fortsätta den ambitiösa satsningen mot näringsliv och samhälle i information, kommunikation och utbildning. Forskningsprojekten får inte vara för många och bör inriktas mot att var och en nå kritisk massa. Doktorandprojekten kan ges ökad stringens i formulering av deras bidrag avseende industriell respektive akademisk relevans. Ökat fokus på publicering. 17

20 Det är viktigt att kunna attrahera egna doktorer och andra för mellantjänster och naturligtvis samtidigt säkra finansieringen för dessa tjänster. Det är viktigt att professorerna och övriga seniorforskare engagerar sig i skrivande tillsammans med doktoranderna. Doktorandprocessen skulle kunna fokuseras ytterligare med diskussioner om ledtider, kvalitetssäkring, handledning etc. Det är viktigt att arbeta vidare på grundutbildningssidan för att säkra olika typer av rekryteringsbaser. 18

21 5 Resultat 5.1 Måluppfyllelse Målen i WDAT är tydligt beskrivna i programavtalet mellan Växjö universitet, VINNOVA och industrin. I programskrivningen som är en bilaga till avtalet har man angivit dels generella mål och dels mål för vart och ett av de tre delprogrammen. Många av dessa mål var alltför ambitiösa och orealistiska att uppnå för Växjö universitet, något som borde ha diskuterats och åtgärdats före uppstarten av WDAT. I det följande kommenteras hur de olika målen har uppfyllts: Forskarutbildning och publicering Forskarutbildningen i WDAT har varit acceptabel rent antalsmässigt, men många ämnen stämmer inte med WDAT s inriktning. Detsamma gäller också publiceringen, även om det är svårt att få en god uppfattning om den totala publiceringsverksamheten i och med att ingen översikt presenterats av de olika aktiviteterna för kunskapsöverföring inom program. Inte heller har det tydligt presentats vilka publikationer inom skog och trä som kan direkt hänföras till WDAT Uppbyggnad av en kompetent forskningsmiljö Av de tre delprogrammen inom WDAT, är det bara inom bygg- och delvis inom informationsprogrammet som man har lyckats att bygga upp kompetens. Inom produktutvecklingsområdet tycks verksamheten ha varit närmast obefintlig Industriell relevans En hel del av forskningen är industriellt relevant. Det har varit kopplingar med industrin bland annat genom doktorandprojekten. På andra områden brister det emellertid ännu i samverkan mellan forskningen och industrin Samarbete med forskningsmiljöer Samarbetet med SP Trätek har varit gott och förstärkts successivt under programtiden. Man har dock inte lyckats bygga upp någon nämnvärd samverkan med andra viktiga svenska FoU-institutioner inom träanvändningsområdet, däribland Luleå Tekniska Universitet. 19

22 5.1.5 Kompetent nod Ett av målen var att Växjö universitet skulle bli en kompetent nod inom programmets prioriterade områden. På några enstaka punkter har detta uppfyllts, men den generella bilden är att detta man har en bra bit kvar innan man kan se sig som en konkurrenskraftig nod i det svenska FoU-systemet inom träanvändningsområdet Kompetensnivå/internationellt nivå Den internationella samverkan har varit överraskande låg, med hänsyn taget till det betydande antal doktorandprojekt som har bedrivits inom WDAT. Några enskilda personer vid Växjö universitet inom WDAT s ämnesområden innehar kompetens på hög internationellt nivå, men det är framför allt en effekt av tidigare upparbetad kompetens. Generellt kan det inte sägas at Växjö universitet genom WDAT har uppnådd så hög kompetens inom träanvändningsområdet att det ligger i internationellt fronten. Mot bakgrund av detta saknas det utveckling av internationell spetskompetens på WDAT s utvalda fokusområden Omdöme om forskningsmiljön Växjö universitet har blivit en av flera träforskningsinstitutioner i Sverige. Uppbyggnaden har skett under relativt kort tid. I målsättningen anges att WDAT skall leda till att Växjö universitet inom de prioriterade områden inom programmet har blivit den forskningsmiljö i Sverige dit industri och forskningsinstitutioner i första hand vänder sig för sin kunskapsförsörjning. Denna ambitiösa målsättning kan man inte säga har uppnåtts Kunskapsförmedling till industrin Inom WDAT har kunskapsförmedlingen till industrin i perioder fungerat relativt bra och ibland haft uppenbara brister. Information om WDAT och dess resultat har spritts bland annat vid en årlig trädag i Växjö. Däremot har man inte, i enlighet med programavtalet, utarbetat en plan för forskningsinformation och kunskapsspridning till svensk träbearbetande och träanvändande industri Forskningsmiljöns styrka På något område har forskningsmiljön blivit så stark att den är livskraftig även efter WDAT, men på en del områden har det inte lyckats. Trots detta är det viktigt att konstatera att det ändå har byggts upp en forskningsmiljö inom träområdet som det kan vara värt att bygga vidare på. 20