jobbpeng: Centerpartiets modell för en reformerad arbetsförmedling valfrihet Matchning förtroende Mångfald

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jobbpeng: Centerpartiets modell för en reformerad arbetsförmedling valfrihet Matchning förtroende Mångfald"

Transkript

1 jobbpeng: Centerpartiets modell för en reformerad arbetsförmedling Matchning valfrihet förtroende Mångfald

2 Jobbpeng: Centerpartiets modell för en reformerad arbetsförmedling SAMMANFATTNING För att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden och därmed minska arbetslösheten föreslår Centerpartiet en ny arbetsförmedlarmodell. Genom en jobbpeng får arbetssökande möjlighet att välja arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingen ansvarar för att certifiera de fristående arbetsförmedlarna, även kallade aktörer. För att ge de fristående arbetsförmedlarna möjligheten att kunna verka på lika villkor renodlas Arbetsförmedlingens roll som myndighet. Arbetsförmedlingens myndighetsutövning förtydligas och inriktas mot certifiering, kontroll och resultatorienterad styrning av fristående arbetsförmedlare. De fristående arbetsförmedlarnas De fristående arbetsförmedlarnas förmåga att få förmåga att få arbetssökande i jobb arbetssökande i jobb ska utvärderas kontinuerligt och ska utvärderas kontinuerligt i en redovisas i en offentlig rating. Detta för att synliggöra och offentlig rating. underlätta för arbetssökande och arbetsgivare att välja och välja bort. Lågpresterande aktörer riskerar att bli utan uppdrag under certifieringsprocessen. Resurstilldelningen till aktörerna sker genom en jobbpeng som betalas ut i tre omgångar enligt en trappstegsmodell; inskrivning, jobb, varaktighet i jobb. Ersättningssummorna baseras på vilka behov och förutsättningar den arbetssökande har, det vill säga högre ersättning till arbetsförmedlaren ju svårare den enskilde bedöms att få jobb. För denna bedömning ansvarar Arbetsförmedlingen genom så kallad profilering som görs genom ett bedömningsverktyg baserat på variabler som myndigheten använder sig av idag. Fokus för de fristående arbetsförmedlarna ska vara att förmedla jobb. Detta uppnås genom prestationsbaserade ersättningar utifrån arbetssökandes profilering och en tydlig myndighetsstyrning av Arbetsförmedlingen, skild från förmedlingsverksamhet. Friheten för arbetsförmedlarna att organisera sitt arbete så länge resultat uppnås prioriteras före detaljstyrning. Reformen syftar till att skapa incitament för arbetsförmedlare att nischa sig på olika branscher, geografiska områden och behov, vilket underlättar kompetensförsörjningen och matchningen för arbetsgivare. Ändamålet med reformen är att skapa förutsättningar för jobbsökande att få makt över sin egen situation samtidigt som vi tillvaratar den förmedlings- och omställningskunskap som finns hos fristående arbetsförmedlare. Det finns många skickliga arbetsförmedlande aktörer som kan bidra till att arbetstagare och arbetsgivare bättre kan matchas på dagens komplexa arbetsmarknad. Att ge fler personer, som till exempel inte har tillgång till stöd via något omställningsavtal, tillgång till denna aktiva matchningsprocess kräver en konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen. Införandet av en jobbpeng ställer även fortsättningsvis krav på säkerställandet av robusta kontrollsystem för arbetslöshetsförsäkringen.

3 Bakgrund och problemformulering Matchningen på svensk arbetsmarknad har försämrats och långtidsarbetslösheten ökar. Sverige befinner sig i ett läge med runt åtta procent arbetslöshet samtidigt som många företag har problem med rekryteringen. Företag pekar bland annat på Endast ett av sexton småföretag svårigheten att hitta rätt utbildad arbetskraft, men kritik använder sig av Arbetsförmedlingen riktas också mot Arbetsförmedlingens ineffektivitet och tungrodda för att rekrytera byråkrati. Exempelvis använder endast ett av sexton småföretag sig av Arbetsförmedlingen för att rekrytera. Även många arbetssökande anser att Arbetsförmedlingen har svårt att leva upp till deras behov av en fungerande jobbförmedling, inte minst ungdomar och långtidsarbetslösa. Enligt en rapport från Riksrevisionen anser 75 procent av arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen att de inte har tillräcklig tid för arbetsgivarkontakter. Detta är synnerligen allvarligt då jobbförmedling i stor utsträckning handlar om konkreta 1 kontakter med just arbetsgivare. Som en konsekvens av en illa fungerande arbetsförmedling hamnar många människor i långtidsarbetslöshet, samtidigt som arbetsgivarna har svårt att hitta nya medarbetare. Hur arbetsmarknaden fungerar påverkar givetvis också statens kostnader för arbetsmarknadspolitiken och hur mycket skattebetalarna får betala per förmedlat jobb. Statistik och uträkningar pekar på siffror där Arbetsförmedlingens anställda i snitt ansvarar för 2,7 förmedlade 2 jobb per år till en kostnad på kronor per jobb. Detta kan jämföras med trygghetsfonden TSL, som använder upphandlade omställningsföretag, där kostnaden per förmedlat jobb ligger 3 runt kronor. Givetvis bör dessa siffror nyanseras då Arbetsförmedlingen har många fler uppgifter än bara arbetsförmedling. Det är också självfallet svårt för myndighetens medarbetare att isolera all tid åt att förmedla jobb. Dock är det relevant att framhålla att siffrorna blottar ett allvarligt systemfel, givet att Arbetsförmedlingen har statens uppgift att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Det brukar också invändas att många inskrivna hos Arbetsförmedlingen är personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden, till exempel är hälften av de inskrivna utrikes födda eller har en funktionsnedsättning. Dessa personer är ju dock i än större behov av en välfungerande statlig arbetsmarknadspolitik där professionell vägledning till jobb kan ges i ett tidigt skede. I början av 1990-talet började staten öppna upp möjligheten för icke-offentliga alternativ tilläts fristående förmedlingar. Sedan 2007 har fristående arbetsförmedlare fått en allt större roll i genomförandet av den svenska arbetsmarknadspolitiken. För att förbättra matchningen och motverka utanförskap för arbetssökande fick Arbetsförmedlingen 2007 i uppdrag att köpa upp tjänster från externa programanordnare. De fristående arbetsförmedlarna ska vara ett komplement till den offentliga förmedlingen och alltså inte konkurrera med Arbetsförmedlingen. 5 1 Ungdomars väg till arbete Riksrevisionen 2013:6 2 Reformer för en träffsäker arbetsmarknadspolitik Li Jansson, Svenskt Näringsliv, 2013, s.1 3 Den hjälpande handens ekonomi Bemanningsföretagen Almega, 2011, s. 2 4 Marknaden för arbetsmarknadspolitik: om privata komplement till Arbetsförmedlingen IFAU 2011:13, s. 9 5 Ibid, s. 12

4 Från den 1 juli 2010 får Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett så kallat valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Systemet infördes med syftet att den arbetssökande själv skulle få välja vem han eller hon kunde få hjälp av för att finna ett nytt jobb med syftet att förskjuta makt från politiker/tjänstemän till medborgare, öka inflytandet för den enskilde, samt att få fler utförare och större mångfald inom arbetsförmedlingssektorn. 6 Ändringen från 2010 har varit ett steg i rätt riktning men också genererat problem i form av ett svårnavigerat system med en stor offentlig aktör och många fristående, där de fristående arbetsförmedlarna fått hantera det faktum att deras uppdragsbeställare varit densamma som deras största konkurrent. Mycket tyder också på att upphandlingar gjorda av Arbetsförmedlingen har varit ineffektiva och incitamentsstrukturerna som premierat goda resultat har varit frånvarande. Dagens Arbetsförmedling och dess användande av fristående aktörer förmedlar helt enkelt för få jobb. För att svensk arbetsförmedling och matchning ska komma på fötter bör vi skapa ett förmedlarsystem baserat på framgångsrika metoder. Redan idag finns en mängd resultatrika arbetsförmedlande aktörer som förstår och kan se behoven på den svenska arbetsmarknaden. Det vore slöseri med våra gemensamma resurser om vi inte tillfullo kan utnyttja den kompetens som finns hos exempelvis arbetsmarknadens parter, omställningsföretag och ideella aktörer att lotsa och matcha arbetssökande till jobben. För att komma tillrätta med ovan krävs en renodling av Arbetsförmedlingens roll tillsammans med en konkurrensutsättning av den arbetsförmedlande verksamheten. Mycket inspiration finns att hämta från andra länder som lyckats reformera den nationella arbetsförmedlingen. Australien och Tyskland har efter genomgripande reformer lyckats få igång ett arbetsförmedlarsystem som fungerar som smörjmedel i ekonomin snarare än grus i maskineriet. Tydligare rollfördelning mellan stat och aktörer samt effektiva ersättningssystem som skapar rätt incitament är viktiga komponenter. Australien och Tyskland har efter genomgripande reformer lyckats få igång ett arbetsförmedlarsystem som fungerar som smörjmedel i ekonomin snarare än grus i maskineriet Inspiration finns även att hämta på hemmaplan, där exempelvis Trygghetsfonden TSL och Nacka kommun är föredömen. 6

5 Omvärldsanalys AUSTRALIEN Australien har genomfört omfattande arbetsmarknadspolitiska reformer de senaste femton åren. Den traditionella arbetsmarknadspolitiken, med staten som huvudsaklig utförare av arbetsmarknadstjänster, upphörde Förbättrad matchning och ökad valfrihet för den arbetssökande har möjliggjorts genom strategiska och omsorgsfulla certifieringar av fristående arbetsförmedlare samt kontinuerlig uppföljning, utvärdering och framtagande av ett transparent ratingsystem. Systemet har haft en positiv effekt på sysselsättningen och inneburit att kostnaderna för arbetsförmedling sjunkit. Systemet är uppbyggt kring den statliga myndigheten Centrelink, med kontor över hela landet, som gör en första bedömning av den arbetssökande. Detta sker genom en bedömningsmodell, så kallad profiling, för att på ett tidigt stadium identifiera vilka människor som behöver särskilt kvalificerade insatser. Beroende på utfallet av profileringen, bedömningen, kategoriseras den arbetssökande i en av fyra grupper. De som placeras i grupp ett bedöms stå nära arbetsmarknaden, har relevanta färdigheter och har nyligen varit i arbete. I grupp fyra placeras sökande som har en svårmatchad profil eller anställningsbarhet. Om den arbetssökande inte får arbete inom en viss tid kan den flyttas över till en annan grupp med mer resursstöd. 7 Vid den första registreringen hos Centrelink får jobbsökande den information som krävs för att kunna välja lämplig aktör. 8 Bedömningen av den enskilde lägger grunden för arbetsförmedlarens ersättning genom en prismodell som anpassas till olika gruppers förutsättningar samt huruvida resultat uppnås. Efter Centrelinks bedömning ska de arbetssökande registrera sig hos en av de i förväg certifierade förmedlarna, som de själva väljer. The Department of Education, Employment and Workplace Relations, DEEWR, är regeringens departement som ansvarar för certifieringen och granskningen av de fristående aktörerna. 9 Samtliga fristående arbetsförmedlare certifieras centralt och utvärderas vart tredje år. Den senaste certifieringen (2009) inkluderade 40 procent fristående företag och 60 procent ideella aktörer. Certifieringen går till så att existerande och potentiella aktörer deltar i ett anbudsförfarande där de specificerar den marknadsandel eller geografiska område de avser vara verksamma i. Det är sedan DEEWR som avgör vilka fristående arbetsförmedlare som kvalificerar sig och vilken del av markanden de ska agera på. DEEWR är också ansvarig för utvecklingen av arbetsmarknadspolitiken och har över 6000 anställda Activating Jobseekers: How Australia Does It, OECD 2012, s. 23, Ibid, s Ibid, s Ibid, s. 63, 69

6 I Australien har renodlingen av statens roll gentemot arbetsförmedlarna varit central i förändringsarbetet. När förändringarna genomfördes innehade den tidigare offentliga arbetsförmedlingen en 40 procentig marknadsandel. Sedan 1998 är certifieringsdelen avskilt utförandet där staten avhåller sig från att producera arbetsförmedlingstjänster i egen regi. Detta är en viktig faktor till reformens lyckade resultat där de fristående aktörerna kan agera på en mer förutsägbar spelplan. Kostnaden per förmedlat jobb har samtidigt sjunkit och antalet förmedlade jobb har ökat. Utvärderingar vittnar om att de fristående arbetsförmedlarna är mycket aktiva när det gäller att uppsöka möjliga jobb till sina arbetssökande kunder. Vanligt är att arbetsförmedlaren ringer runt till arbetsgivare i syfte att informera och sälja in sina arbetssökande. Ett aktivt jobbsökande som också skapar kunskap om vad arbetsgivarna efterfrågar samt skapar relationer med olika arbetsgivare. Detta i sin tur leder ofta till att arbetsförmedlarna i Australien blir specialinriktade på att arbeta med vissa kategorier av arbetssökande, exempelvis funktionshindrade och ungdomar. 11 Två intressanta aspekter av förändringen i Australien är dels att reformen inte är särskilt politiskt laddad då den inte bedöms som varken höger- eller vänsterorienterad, dels att de ideella aktörerna numera utgör en majoritet av arbetsförmedlarna. Gällande den politiska aspekten kan reformen uppfattas som att staten blivit distinktare i sin styrning. Genom kontinuerlig uppföljning och en ersättningsmodell som skapat en tydlig resultatorientering har duktiga arbetsförmedlare främjats på bekostnad av resultatlösa arbetsförmedlare. De företag som ständigt visat låga resultat har helt enkelt blivit utan uppdrag för kommande certifieringsperiod. Denna omedelbara diskvalificering av dåliga aktörer har haft stor effektivitetshöjande effekt. För närvarande består den australiensiska förmedlingsmarknaden av över 100 kontrakterade fristående arbetsförmedlare, både vinstdrivande och icke-vinstdrivande. Profil och bakgrund på dessa skiljer sig åt, allt från välgörenhets- och utbildningsorganisationer till rekryteringskonsulter och fristående aktörer. 12Den icke-vinstdrivande sektorn har stor betydelse på marknaden, framförallt den förmedlingsverksamhet som startats av religiösa organisationer utgör en stor del. En anledning till att även mindre frivilligorganisationer från civilsamhället är viktiga på marknaden beror mycket på att de täcker upp i de områden som är mindre attraktiva för vinstdrivande aktörer. Tendensen har varit att icke-vinstdrivande samhällsaktörer har minskat samtidigt som religiösa icke-vinstdrivande aktörer har ökat. En annan orsak till att den ickevinstdrivande sektorn har sådan betydelse är att regeringen har uppmuntrat dessa och mindre aktörer att lämna anbud på större kontrakt. 13 Sammanfattningsvis har reformen i Australien blivit så framgångsrik tack vare uppdelningen av statens roll gentemot de fristående arbetsförmedlarna samt att de sämsta aktörerna sållas bort genom utvärderingssystemet. 11 Ibid, s Ibid, s Job Services Australia: design and implementation lessons for the British context Finn 2011, s. 30f

7 TYSKLAND Tyskland har sedan 2002 ett system med jobbpeng i form av en voucher. Reformeringen har inneburit ekonomiska incitament att i högre utsträckning fokusera på resultat. Den arbetssökande kan själv välja en aktör som sedan vänder sig till den tyska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen för ersättning. Jobbpengen kan vara tidsbegränsad eller gälla bara regionalt. Från krävs också att den fristående förmedlingen är certifierad för att undvika oseriösa aktörer. Vouchern anger mål och innehåll för åtgärderna. Den arbetslöse måste skriva ett avtal med den fristående arbetsförmedlaren om uppdraget, men kan anlita flera förmedlingar samtidigt. Innan en insats påbörjas måste den fristående förmedlingen få godkänt av en den offentliga Arbetsförmedlingen. Resultatbaserad ersättning till aktörerna är, liknande Australien, en viktig komponent i systemet. Exempelvis krävs att den sökande har fått ett arbete på minst 15 timmar i veckan för att en privat förmedling ska kunna få ersättning. Avtalet om anställningen måste dessutom gälla minst tre månader. Ersättningen utgår i omgångar baserat på kontroller om hur länge de enskilde stannar i jobb. 15 TRYGGHETSFONDEN TSL Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse bildad av Svenskt Näringsliv och LO som har till uppgift att hjälpa privatanställda arbetare som blivit uppsagda att hitta ett nytt jobb. Omställningsavtalet omfattar personer som varit anställda i minst 12 månader och arbetat minst 16 timmar i veckan. TSL erbjuder hjälp av en jobbcoach men har inga egna anställda coacher, utan tecknar istället samarbetsavtal med olika omställningsföretag vars jobbcoacher arbetar med omställningen. TSL engagerar i nuläget 119 leverantörer eller omställningsföretag och omkring företag är anslutna till TSL-systemet. 16 Nästan två tredjedalar, 57 procent, av dem som fått omställningsstöd via TSL En SIFO-undersökning visar att situationen för för tre år sedan har idag en de allra flesta som fått omställningsstöd via TSL tillsvidareanställning har förbättrats markant tre år efter avslutat omställningsprogram. Nästan två tredjedelar, 57 procent, av dem som fått omställningsstöd via TSL för tre år sedan har idag en tillsvidareanställning. En färsk rapport visar också att 74 procent av dem som avslutat ett omställningsprogram under september i år har fått ett nytt jobb Arbetsmarknadspolitik Europeiska länder som följer Australiens exempel Riksdagens utredningstjänst , s. 4 Stärkt matchning för unga Svenskt Näringsliv , s. 8 ningsstod_ html?utm_source=newsletter&utm_medium= &utm_content= &utm_ campaign=nfsn

8 TSL har endast 14 anställda i Sverige men är likväl framgångsrika. Enligt Lars Walter vid Handelshögskolan i Göteborg, som forskar i hur arbetsmarknaden är organiserad, är en av orsakerna deras arbete med uppföljning, både vad gäller leverantörerna och hur det går för personerna efteråt. 18 TSL betonar själva vägen till framgång genom att de lyckas med att bygga förtroende mellan arbetssökande, fack och arbetsgivare. De menar vidare att TSL-systemet egentligen är ett barn av den svenska modellen och där grundandet 2004 var ett resultat av att den statliga 19 Arbetsförmedlingen inte förmådde lösa arbetsmarknadens omställningsfrågor. Detta problem kvarstår. TSL-systemet visar tydligt att det finns fungerande alternativ till en stor statlig Arbetsförmedling. NACKAMODELLEN Nackamodellen syftar till att fånga upp den stora grupp människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och som ofta har komplexa behov. Genom att skapa ett integrerat system som tillgodoser olika typer av behov ska fler kunna komma ut i arbete. Modellen är ett samarbete mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget och riktar sig till en bred målgrupp bestående av både arbetslösa, sjukskrivna, personer med försörjningsstöd, de som är i behov av kompetenshöjande insatser eller vill starta eget. Modellen fungerar genom att kommunen betalar ut en check till de anordnare, både privata och ideella företag, som är certifierade. De arbetar för att få ut individerna i arbete genom att såväl kartlägga personliga behov, coacha och stötta som att bygga allianser med företag som kan tänka sig att anställa personerna. En person som blir utan försörjning ska snabbt få kontakt med en arbetsvägledare hos kommunen som inom några veckor ska ha utrett personens behov i kontakt med socialtjänst, hälso- och sjukvård, Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen. Därefter räknar arbetsförmedlaren ut checkens storlek utifrån personens behov och den enskilde får sedan välja den anordnare som bäst passar dennes behov och preferenser. De viktigaste grundprinciperna handlar, utöver individens valfrihet, om att anordnaren har i uppdrag att både rusta den arbetslöse för arbetsmarknaden och att matcha individen med företag som är villiga att anställa. I likhet med Australien bygger modellen på ett ersättningssystem där anordnaren får mer betalt ju fler av de personer man får ut i arbete har stått länge utanför arbetsmarknaden och ju fler som behåller arbetet

9 Kort sikt - Pilotverksamhet Ett regionalt pilotprojekt för att testa en ny svensk arbetsförmedlarmodell med jobbpeng har tidigare lyfts av Centerpartiet. På kort sikt skulle detta utgöra ett första steg för hur dels fristående arbetsförmedlare kan effektivisera matchningen, dels hur konkurrensutsättning bäst kan organiseras. Piloten skulle appliceras på några få utvalda orter i landet där en mångfald av fristående arbetsförmedlare tillåts verka på lika villkor med tydlig uppföljning av kvalitet och resultat. Målgruppen av arbetssökande bör vara öppen där alla deltagare screenas i enlighet med Arbetsförmedlingens befintliga bedömningsstöd av arbetssökande. Riksrevisionen har i en rapport om effektivitetsmätning som metod för att jämföra arbetsförmedlingskontor dragit slutsatsen att det finns få yttre faktorer som samvarierar med huruvida arbetsförmedlarkontor är effektiva eller ej. 21 Detta kan tolkas som att en effektiv arbetsförmedling inte är bunden av arbetsmarknadsläget. Detta talar för att lämpliga pilotområden bör testas där Arbetsförmedlingen uppvisar lägst resultat och inte i första hand ta hänsyn till hur arbetsmarknaden ser ut. Ett grundproblem som identifierades i Australien på 1990-talet var den statliga Arbetsförmedlingens dubbla roller: dels som upphandlare, dels som utförare Ett grundproblem som identifierades i Australien på 1990-talet var den statliga Arbetsförmedlingens dubbla roller: dels som upphandlare, dels som utförare. Ett pilotprojekt på kort sikt skulle förutsätta att någon annan än Arbetsförmedlingen ansvarar för certifiering, kontroll- och tillsynsfunktion då myndigheten sannolikt inte kan upphöra med sin förmedlingsroll under ett pilotprojekt. Vi föreslår att det i ett pilotprojekt är kommunerna själva, med stöd från staten, som ansvarar för certifieringen av fristående arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingens roll i ett regionalt pilotprojekt blir att ansvara för inskrivningsprocessen för deltagare i projektet och att hantera bedömningsverktyget (profilering) för deltagarna. Den kunskap som växer fram under försöksperioden kan sedan användas i nästa steg på vilket sätt ett nytt arbetsförmedlarsystem kan skräddarsys för svenska förhållanden. Utvärderingen av en försöksverksamhet med privat arbetsförmedling i Skåne, Östergötland och Västernorrland som genomfördes under visade bland annat på att de arbetssökande hos de privata förmedlingarna hade tätare kontakt med arbetsförmedlarna och att utrikes födda fick jobb i större utsträckning. Detta trots att denna pilotverksamhet hade en mycket begränsad omfattning jämfört med den som föreslås här, och inte heller fick samma genomslag Effektivitetsmätning som metod för att jämföra arbetsförmedlingskontor Riksrevisionen 2012:9

10 Förslag till ny svensk modell RENODLA STATENS ROLL Genom att skapa en tydlig boskillnad mellan certifiering och egen produktion inom Arbetsförmedlingen ökar möjligheten för fristående arbetsförmedlare att verka på lika villkor. Därmed skapas också förutsägbara regler när beställaren och konkurrenten inte är en och samma aktör. Arbetsförmedlingens myndighetsutövning ska samtidigt förtydligas och inriktas mot kontroll och resultatstyrning av fristående arbetsförmedlare. Ett kontraktstänkande mellan Arbetsförmedlingen och de fristående arbetsförmedlarna skapar tydliga roller. Centralt i att renodla statens roll är också att ge de fristående arbetsförmedlarna stora möjligheter att utforma vilka insatser som den arbetssökande behöver, det vill säga ha mandat att fatta viktiga beslut för den arbetssökande så länge de leder till jobb. Detta till skillnad från dagens utgångsläge där Arbetsförmedlingen i många fall är den enda aktör som har mandat att besluta om avgörande insatser för den enskilde i form av till exempel utbildning. CERTIFIERINGSFÖRFARANDE OCH RATINGSYSTEM Liknande det australiska systemet ska certifieringen baseras på kvalitet där negativ prisbudgivning ska förhindras genom att priset på förmedlingsservicen fastställs av staten. Arbetsförmedlingen certifierar genom lagen om valfrihetssystem, LOV, där den arbetslöse i så stor utsträckning som möjligt kan välja bland de godkända aktörerna. En avgörande del i ett effektivt system för arbetsförmedling är ett transparent kontrollsystem, ett så kallat ratingsystem, som bygger på att arbetsförmedlarna utvärderas kontinuerligt utifrån det resultat som deras arbete medför. Aktörer som under en längre period uppvisar låga resultat i Arbetsförmedlingens ratingsystem ska kunna uteslutas i nästa certifiering genom reglering i lagen om valfrihetssystem. Utvärderingar av starratingen i Australien och dess koppling till urvalet av 23 utförare har visat sig haft en mycket stor betydelse för den ökade effektiviteten. Likt systemet i Australien ska samtliga fristående arbetsförmedlare godkännas och certifieras av myndigheten Arbetsförmedlingen i ett transparent anbudsförfarande. Relevanta parametrar för utvärdering är tidseffektivitet, förmedlingseffektivitet, klientnöjdhet och arbetsgivarnas upplevelser av tjänsten. Ett fungerande ratingsystem har stor betydelse för arbetsförmedlarnas utveckling och för kontakterna mellan dessa och Arbetsförmedlingen. Avgörande är att de sämst presterande arbetsförmedlarna kan bli av med sina uppdrag genom att Arbetsförmedlingen kan välja bort med hänvisning till låga resultat. Med ratingssystemet som grund ges också den arbetssökande möjligheten att själv välja lämplig arbetsförmedlare. Ratingsystemet i Australien anses, tillsammans med ersättningssystemets utformning, vara den viktigaste styrande faktorn inom arbetsförmedlingssystemet. Systemet i Australien baseras på 3 Q : 1. Quality hur många av de arbetssökande behåller det jobb som de fått 2. Quantity hur många får jobb 3. Quick hur snabbt får den arbetssökande jobb 23 Activating Jobseekers: How Australia Does It, OECD 2012, s. 20ff

11 Hög rating innebär att man får behålla sitt avtal genom en enkel anmälan, låg rating innebär att man stryks och inte får ett nytt avtal (man får inte ens vara med och konkurrera om avtalen), medelhög rating innebär att man måste konkurrera för att försöka behålla ett avtal (eller få ett annat/nytt avtal). Vi föreslår att ett liknande ratingsystem införs i Sverige. Precis som i Australien ska Arbetsförmedlingen ha en kontinuerlig dialog med de fristående arbetsförmedlarna och ska, utöver granskning och rating, också engagera aktörerna i samtal och en kontinuerlig förbättringsprocess. PROFILERING Arbetsförmedlingen ska genom bedömningsstöd som verktyg kunna profilera den enskilde i rätt svårighetsgradsgrupp och fastställa jobbpengens storlek. Metoden brukas redan idag av Arbetsförmedlingen för att tidigt identifiera vilka som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Genom att identifiera den arbetssökandens behov i ett tidigt skede kan information ges till den arbetssökande om lämpliga arbetsförmedlare och därmed kan skräddarsydda lösningar arbetas fram. Bedömningsstödet utgår från variabler som samvarierar med lång arbetslöshet, allt från personliga och individuella förutsättningar till arbetsmarknaden i regionen och inom det egna yrket. Det svenska bedömningsstödet består sedan 2012 av tolv variabler som är särskilt viktiga för att identifiera dem som riskerar långtidsarbetslöshet. Detta i syfte att kunna sätta in lämpliga insatser i ett tidigt skede. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har visat att en särskild modell för bedömningsstöd till nästan 70 procent kan förutspå vem som riskerar att bli arbetslös i minst sex månader. 24Bedömningsvariablerna är; ålder; funktionsnedsättning; födelseland; högsta utbildning; anmäld arbetslöshetskassa; tidigare arbetslöshetstid; senast arbetslös; inskrivningsmånad; arbetslösheten i kommunen; sökt yrke; erfarenhet i sökt yrke; utbildning i sökt yrke. Utöver dessa tillsynes snäva variabler bör det framhållas att ett förtroendefullt samspel mellan fristående arbetsförmedlare och arbetssökande är centralt i en modell som ska lotsa människor, som många gånger kan befinna sig i en svår situation, till jobb. För detta krävs inte minst att den enskilde arbetsförmedlaren ser till helheten och ger tid till engagemang för den enskildes situation. Det personliga mötet mellan arbetssökande och fristående arbetsförmedlare kan inte nog understrykas. Efter Arbetsförmedlingens bedömning kategoriseras den arbetssökande i en av fyra grupper, där första gruppen bedöms stå nära arbetsmarknaden och den fjärde gruppen uppskattas ha betydande svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Istället för att successivt kvalificera sig för olika insatser, vilket är fallet i dag, ska den arbetssökande direkt få information om lämpliga arbetsförmedlare som passar dennes behov. Därefter kan valet göras och jobbpengen träder in. I det fall arbetssökande inte väljer någon aktör blir det Arbetsförmedlingens ansvar att placera dem hos en lämplig arbetsförmedlare. 24 Vem blir långtidsarbetslös? IFAU, 2007:20 s. 26

12 De uppgifter som framkommer om den enskilde i bedömningsstödet ska hanteras med försiktighet gentemot arbetsgivare. Både av integritetsskäl och för att minimera risken av stigmatisering i jobbsökarprocessen. Viktigt att betona är att bedömningsstödet finns dels för att sätta fokus på de arbetssökandes individuella behov, dels av rättviseskäl för att arbetssökande med stora behov tidigt ska kunna erbjudas mer resurser för att minska risken för långtidsarbetslöshet. ERSÄTTNINGSMODELLER TILL FRISTÅENDE ARBETSFÖRMEDLARE UTIFRÅN SVÅRIGHETSGRAD OCH RESULTAT Problemet med dagens ersättningssystem är att dessa inte är tillräckligt resultatbaserade och tar för lite hänsyn till vilken svårighetsgrad som föreligger för den arbetssökande att få jobb. Utifrån vår modell ska ersättningen baseras på både svårighetsgrad genom fyra grupper och varierad ersättning beroende på svårighetsgrad. Ersättningen till arbetsförmedlarna kommer alltså att variera utifrån utfallet av profileringsprocessen vid Arbetsförmedlingen. Dagens ersättning till externa jobbcoacher bygger på att den arbetsförmedlande aktören får betalt i två steg. I det första steget utbetalas 82 procent (9 020 kr) när en arbetssökande har påbörjat aktiviteten hos jobbcoachen och den gemensamma planeringen har överlämnats till Arbetsförmedlingen. I steg två utgår en bonus på 18 procent (1 980 kr) i samband med att den arbetssökande får anställning under jobbcoachningsinsatsen. Att se anställningen enbart som en bonus ger inte tillräckliga incitament och ger dessutom en felaktig signal om att anställningen inte är huvudmålet vilket det naturligtvis måste vara. Vi föreslår att ersättningen betalas ut i tre omgångar i en trappstegsliknande modell. Utbetalning sker dels (1) när arbetsförmedlaren tar sig an den arbetssökande, dels (2) när den arbetssökande får ett jobb oavsett längd och anställningsform, dels (3) när den arbetssökande haft arbete i sex månader. För en arbetssökande i grupp ett, lättplacerade, är ersättningen relativt låg i steg 1 och steg 2. Detta beroende av att svårighetsgraden att få in den arbetssökande i ett första steg på arbetsmarknaden inte upplevs som den främsta utmaningen. Snarare kan utmaningen vara att få den arbetssökande i långvarig anställning. Därför bör ersättningen i steg tre vara högre, se figur nedan. Denna utformning kan också motverka arbetsförmedlare att endast sikta på kortare anställningar för lättplacerade i kortare anställningar då den huvudsakliga ersättningen utbetalas när denne varit anställd i sex månader. Bild 1: Ersättning till lättplacerade

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-13 LS 2015-0521 Landstingsstyrelsen Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Föredragande landstingsråd:

Läs mer

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB ALLA VERKSAMHETER FÖRÄNDRAS. FÖR- ÄNDRING ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV. VISSA FÖRETAG UTVECKLAS OCH VÄXER, ANDRA KRYMPER OCH EN DEL AVVECKLAS.

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D)

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D) 1 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad, Emil Johansson 2015-06-08 20150163 ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-25 A2015/881/A Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Trender sedan finanskrisen

Trender sedan finanskrisen Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och 200 000 färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A 2014:D) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 30 juni 2015

Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A 2014:D) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 30 juni 2015 PM 2015:98 RIII (Dnr 110-550/2015) Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A 2014:D) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 30 juni 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Fackförbundet ST våren 2012. Referens: Ann-Britt Bern, utredare: 072-212 99 77 Ann-britt.bern@st.org Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24,

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Unionen om Arbetsförmedlingen

Unionen om Arbetsförmedlingen Unionen om Arbetsförmedlingen 1 2 Förord Arbetsförmedlingen är en central myndighet när det gäller matchningen på arbetsmarknaden och genomförandet av regeringens arbetsmarknadspolitik. Hur väl Arbetsförmedlingen

Läs mer

Privata leverantörer av förmedlingstjänster

Privata leverantörer av förmedlingstjänster Privata leverantörer av förmedlingstjänster VAD KAN VI LÄRA OSS AV ERFARENHETERNA FRÅN AUSTRALIEN? WORKING PAPER 2013:5 Maria Mikkonen Sida: 2 av 24 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning...

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Så byter tjänstemännen jobb

Så byter tjänstemännen jobb ? Så byter tjänstemännen jobb 1 2 Innehåll Förord... 4 Hur byter tjänstemännen jobb?...5 Om undersökningen...6 Bakgrundsintervjuer...6 En arbetsmarknad med svårdefinierade rekryteringsvägar påverkar jobbytet

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb Framtidskontrakt för Värmdös jobb 2014-2018 Jobben först Det går bra för många i Värmdö. Många får en allt bättre ekonomi beroende på en god reallöneutveckling och växande kapitaltillgångar. Samtidigt

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd.

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd. Kyrkans trygghetsråd Omställningsavtal I samband med avtalsrörelsen 2005 tecknades Omställningsavtalet och avtalet trädde i kraft den 3 juli 2006, efter upphandling av utförare och administration. För

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet genom att ge stöd till omställning och kompetensutveckling, både till

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

KF 47 31 MARS 2014. Nr 47. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om ökad anställning av långtidsarbetslösa KSN-2013-0401

KF 47 31 MARS 2014. Nr 47. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om ökad anställning av långtidsarbetslösa KSN-2013-0401 KF 47 31 MARS 2014 Nr 47. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om ökad anställning av långtidsarbetslösa KSN-2013-0401 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Social hänsyn i upphandling

Social hänsyn i upphandling Social hänsyn i upphandling - en modell för Göteborgs stad Maja Ohlsson & Jörgen Larzon Olympic Village London I know in the future I will be able to turn round and say I was part of that. Joseph Adjei,

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Etablering av utrikes födda genom företagande

Etablering av utrikes födda genom företagande Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2012/13:AU12 Etablering av utrikes födda genom företagande Sammanfattning I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Omställningsfonden för företag

Omställningsfonden för företag Sida 1 Omställningsfonden för företag Innehåll Inledning... 2 Omställningsfondens uppdrag... 2 Omställningsavtalets finansiering... 2 Omställningsavtalets tillämpningsområde... 2 Tillämpningsområdets innebörd...

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Omställningsfonden för dig som blir uppsagd inom kommuner och landsting.

Omställningsfonden för dig som blir uppsagd inom kommuner och landsting. Omställningsfonden för dig som blir uppsagd inom kommuner och landsting. Omställningsfonden är en förmån för alla som jobbar inom kommuner, landsting och företag anslutna till Pacta. Förmånen innebär att

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Mål och budget 2015-2017

Mål och budget 2015-2017 2014-09-11 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/128-040 Arbets- och företagsnämnden Mål och budget 2015-2017 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden föreslår utifrån kommunstyrelsens förslag till mål

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Social hänsyn i upphandling

Social hänsyn i upphandling Social hänsyn i upphandling - en modell för Göteborgs stad Maja Ohlsson & Jörgen Larzon Olympic Village London I know in the future I will be able to turn round and say I was part of that. Joseph Adjei,

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen 2014-11-20 Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen Antagen av styrgruppen 2014-11-20 Denna arbetsordning utgör grunden för hur man i upphandlingen kan skapa förutsättningar till arbete för

Läs mer

En rapport om villkor för bemanningsanställda

En rapport om villkor för bemanningsanställda mars 2013 Granskning av upphandling av arbetsförmedling En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad Förord Arbetsförmedlingen har sedan 2007 haft regeringens uppdrag att

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Vad händer om villkor för resultat 2 uppnås efter avslutad lotstjänst?

Vad händer om villkor för resultat 2 uppnås efter avslutad lotstjänst? Sida: 1 av 6 Leverantörer Vad händer med vår ersättning? Svar: Ni fortsätter att leverera tjänsten enligt avtal under uppsägningstiden, med bibehållen ersättning. Innan ni skickar in den sista månadsrapporten

Läs mer