ROADS KVINNORS KOMPETENS STÅR HÖGT I KURS/9. Stabil asfalt ersätter betong/4 Beläggningen som sväljer buller/8 Byggboom hotar grusmålet /14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ROADS KVINNORS KOMPETENS STÅR HÖGT I KURS/9. Stabil asfalt ersätter betong/4 Beläggningen som sväljer buller/8 Byggboom hotar grusmålet /14"

Transkript

1 ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELAGGNING KVINNORS KOMPETENS STÅR HÖGT I KURS/9 Stabil asfalt ersätter betong/4 Beläggningen som sväljer buller/8 Byggboom hotar grusmålet /14

2 Midnatt råder, tyst det är på vägen ROADS När man berättar för vänner och bekanta att man jobbar i asfaltbranschen får man sällan höra Wow, vad häftigt! eller Åh, så spännande!. Jag har förstått att vår bransch helt enkelt inte anses vara så het och modern. När man i samhället i stort pratar om high tech-produkter så är det sällan grus, kross och asfalt man syftar på. Och bilden av någon som arbetar i asfaltbranschen tycks vara en medelålders man. Jag har funderat på varför det är så. Visst kan det stämma att vår bransch är konservativ och inte den mest förändringsbenägna. Men våra produkter spelar en viktig roll i samhället på ett eller annat sättoch alla människor berörs av det vi gör. Och när det gäller ny teknologi och produktutveckling så tror jag ändå att vi har en del att komma med. Själv fick jag en aha-upplevelse så sent som förra veckan. Jag deltog då i årets Asfaltdagar, arrangerade av VTI på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Jag var förstagångsbesökare och väl på plats blev jag mycket imponerad över det samlade kunnande som finns i vår bransch. Det var också härligt att se och höra så många engagerade föredragshållare som verkligen ville dela med sig av sin kunskap. Den senaste tiden har tyst asfalt fått stort genomslag i media. I det här numret av ROADS kan du läsa mer om ett lyckat NCC-projekt med bullerdämpande asfalt. Under asfaltdagarna handlade flera föreläsningar om tyst asfalt och Skanska har i dagarna fått Vägverkets miljöpris för sina landvinningar på området. Jag tycker att tyst asfalt är ett bra exempel på ny teknologi som med stort genomslag kommer att göra skillnad för många människor. I livsmedelsindustrin pratar man om functional food, mat som inte bara mättar utan som också har en annan positiv inverkan på kroppen. Det kan vara i form av vitaminer, mineraler, kolestrolsänkande ämnen eller annat. Jag tycker man kan säga att tyst asfalt är en parallell i vår bransch asfalt som inte bara ger farbara och säkra vägar utan som också dämpar bullret från den trafik den bär fram. En annan variant på functional food i asfaltbranschen är aktiv asfalt som vi på NCC Roads nu jobbar med. Det är en asfalt som binder upp de farliga partiklarna som annars förorenar luften kring våra vägar. Det är definitivt en produkt ni kommer att få höra mer om i framtiden. Som ni märker är det mycket på gång i vår bransch, den är både high-tech och spännande. Lyckas vi dessutom med vår föresats att rekrytera fler kvinnor till olika befattningar inom NCC så kanske vi också kan nyansera bilden av den typiska medarbetaren i asfaltbranschen så att den också omfattar Åsa, Hanna, Jenny och Ann. NCC-tjejer som ni kan läsa mer om i det här numret av ROADS. Med det får jag önska er alla en trevlig läsning och framförallt en god och avkopplande julhelg! Densit gör asfalten starkare Densiphalt är en cementstabiliserad dränasfalt som kan ersätta traditionella betonggolv i industrin. Beläggningen kan även användas som slitlager på tungt belastade gator och broar. 4 Tyst beläggning Intresset för bullderdämpande beläggningar är fortsatt högt. Nu har det blivit tystare kring Högsboleden i Göteborg. 8 Kvinnors kompetens behövs Asfalt- och beläggningsbranschen domineras av män. Men nu ropar man efter kvinnlig kompetens. 9 Täkter är sevärda Länsstyrelsen har stakat ut vägen till geologiska sevärdheter i Västenorrland. NCC Roads bergtäkt i Råsta, utanför Sundsvall, är en av dessa. 12 KRISTINA GRADIN ROADS GÖTEBORG Tel: Fax: E-post: ANSVARIG UTGIVARE: Kristina Gradin, NCC Roads PROJEKTLEDNING: Johan Lundberg, Frilansreportage FORMGIVNING: Folke Müller folkem.se REPRO & TRYCK: Grafiska Punkten, Växjö OMSLAGSBILD: Mikael Lundgren Tidningen Roads ges ut av NCC Roads. Upplagan är ca 5800 ex. För gratis prenumeration, använd talongen på sidan 20 eller skicka ett mejl till redaktionen. NCC Roads är Sveriges ledande leverantör av vägbyggnadsmaterial, beläggningsarbeten och vägservice. NCC Roads ingår i NCC-koncernen som är Nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. Citera oss gärna men ange källan. Fokus på gruset När det byggs mycket betonghus går det åt mycket betonggrus. Nu gör SGU bedömningen att det blir svårt att nå miljömålet för användningen av naturgrus till år ROADS

3 DENSIT HÄRDARASFALTEN Över den nylagda svarta asfalten i körfältet för kollektivtrafiken framför Dramaten i Stockholm sprider Erland Wärn och hans medarbetare ett cementgrått slam som kallas densit.vätskan sipprar ner i asfaltens hålrum och stelnar. Det färdiga resultatet blir Densiphalt en specialbeläggning som förenar de bästa egenskaperna hos asfalt och betong. Stockholms stad har sedan mitten av 90-talet haft kvalitetsproblem med busshållplatser av fiberbetong. Hans Hellberg, anläggningsingenjör på Stockholms Stads Trafikkontor besökte Danmark för sex, sju år sedan och fick upp ögonen för cementstabiliserad dränasfalt. Den första hållplatsen belades för fyra år sedan. Den här beläggningen är billigare än betong och går snabbare att lägga. Vi vet inget om livslängden ännu, men den bör vara lika lång som för betong, säger Hans Hellberg Totalt har Stockholms Stad använt cementstabiliserad asfalt på cirka 50 hållplatser och på vissa håll har de utnyttjat möjligheten att färga produkten för att markera stombusslinjerna. NCC Roads har ansvarat för ett 20-tal hållplatser, bland annat i Årsta och på Vasagatan. Dessutom ansvarar organisationen för kollektivkörfältet utanför Dramaten som ställer extra höga krav. Vi måste förstärka där eftersom det är hårt belastat, samtidigt kan vi inte riva upp rälsen. Vi ska följa det projektet noga när vi gör vår utvärdering, säger Hans Hellberg. Kollektivtrafikkörfälten vid Nybroplan får en beläggning som består av två lager ren asfalt och ett slitlager av Densiphalt. Cementstabiliseringen går snabbt och beläggningen är farbar för tung trafik redan efter 48 timmar. Totalt ska cirka 1000 kvadratmeter beläggas i den här etappen. Om Stockholms Stad blir nöjda med resultatet kan det bli aktuellt att belägga hela spårvägslinjen ut till Djurgården. Det här är vårt största jobb åt Stockholms stad hittills, säger Dan Eriksson, arbetsledare hos NCC Roads, som i det här uppdraget fungerar som underentreprenör åt NCC Construction. Beprövad specialprodukt Densiphalt är en beprövad beläggningstyp som utvecklats av NCC Roads i Danmark i samarbete med Densit i Aalborg. I Danmark har Densiphalt använts i tio, femton år. I Sverige har NCC Roads jobbat med produkten i två år. Intresset för produkten ökar stadigt. Under de senaste åren har vi lagt cirka kvadratmeter, berättar Martyn Luby, som ansvarar för marknadsföring och försäljning i Sverige. Densiphalt förenar asfaltens flexibilitet med betongens förmåga att tåla hög belastning, vilket gör beläggningen särskilt lämplig att använda på exempelvis busshållplatser och uppställningsytor av olika slag. Beläggningen är mindre temperaturkänslig än betong och samtidigt helt tät. Den tål spill från både olja, diesel och andra lösningsmedel. I Tyskland används Densiphalt ofta som beläggning på bensinstationer. Bra golvmaterial Men Densiphalt går lika bra att använda inomhus. NCC Roads har under de senaste två åren använt beläggningsmetoden vid anläggande av golv i bland annat industrier, logistikcentraler och parkeringshus. På industrigolv som utsätts för höga statiska belastningar är Densiphalt mycket lämpligt. Beläggningen ger mjukare och tystare trucktransporter eftersom den, till skillnad från betong, inte har några skarvar. Ytan blir glatt och lättstädad och kan vid behov även slipas, säger Martyn Luby. Har Densiphalt några svagheter? Nej, egentligen inte. Det krävs naturligtvis lite mer handarbete vid anläggande av en Densiphaltyta än vid anläggande av en vanlig asfaltyta. Det gör att kostnaden blir högre. Å andra sidan är produktionskostnaden vanligtvis lägre än för betonggolv. Allra bäst är den här beläggningen när man har ont om tid och ska renovera gamla ytor, säger Martyn Luby. TEXT: GUNILLA SCHÖNNING Kort om:densiphalt Densiphalt är en 3-6 cm slitlagerbeläggning där asfalten stabiliserats med densit, som är en cementprodukt. Slitlagret läggs antingen ovanpå ett ca 13 cm tjockt lager av cementstabiliserat grus eller på ett 6-10 cm tjockt lager av vanlig asfalt Densiphalt härdar snabbt och den färdiga ytan är tät och tål temperaturer mellan 30 och grader Celsius. Densiphalt består enbart av naturmaterial och är hundra procent återvinningsbart. 4 ROADS ROADS

4 DENSIPHALT HAR MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN G A T O R O C H T O R G NCC I N D U S T R I : En av landets största järnhandelsgrossister, Bergman & Beving Services i Ulricehamn, har i höst byggt ut sin lagerhall och godsterminal. NCC Roads har, som underentreprenör till Tage & Söner, belagt hela golvet i nybyggnaden med Densiphalt. Totalt handlar det om ca kvadratmeter. Den stora poängen är att golvet är helt fogfritt. Det är mjukare och inte lika stumt att köra på som betong, säger projektledaren Leif Carlsson, som är imponerad av att hela jobbet gjordes på bara 14 dagar. BB Services har ytterligare kvadratmeter lagerlokaler där de har betonggolv och Leif Carlsson menar att de ska utvärdera Densiphaltbeläggningen noga. Järnvaruprodukter väger en del och golvbeläggningen ska klara en punktbelastning på nio ton. Ett problem med betong är att det ofta spricker i fogarna och skadar hjulen på våra truckar. Det hoppas jag vi slipper med Densiphalt. Jag räknar med att livslängden ska vara minst lika lång som för betongen. NCC P A R K E R I N G S H U S : Bostadsrättföreningen Örnen i Timrå har, trots flera renoveringar, haft stora problem med ett parkeringshus i tre våningar som byggdes i början av 1990-talet. Bland annat har man haft svårt att komma till rätta med fukt och läckage i betongbjälklaget. Den konventionella asfaltbeläggningen har inte heller klarat hjultrycket från parkerade bilar. Med ett tätt och stabilt Densiphaltgolv tycker bostadsrättsföreningens ordförande Bertil Lehto att de hittat en bra lösning. NCC Roads har fräst bort 80 ton asfalt och lagt helt nytt golv. Det har blivit ett lyft för de boende här, säger en mycket nöjd Bertil Lehto. Jämfört med svart asfalt ger det ljusgrå Densiphaltgolvet en trivsammare miljö som dessutom minskar driftkostnaderna för belysning Densiphalt är visserligen ett dyrare alternativ än vanlig asfalt, men Bertil Lehto tror ändå att investeringen kommer att betala sig. Merkostnaden tror jag vi får igen i form av lägre driftoch underhållskostnader i framtiden, säger han. BRF ÖRNEN F L Y G P L A T S E R : Densiphalt kan användas som slitlagerbeläggning på gator och broar där det ställs särskilda krav på stabilitet och/eller täthet. Ett exempel är ytor för kollektivtrafiken, där NCC Roads lagt Densiphalt på busshållplatser ibland annat i Linköping och Stockholm. Framför Dramaten i Stockholm har körfälten för buss- och spårvagn fått en toppbelägning av densitstabiliseradasfalt för att klara påfrestningarna bättre. En bro över Klarälven i Karlstad har också fått en slitlagerbeläggning av Densiphalt. Intresset för produkten ökar stadigt säger Martyn Luby som ansvarar för försäljningen av Densiphalt i Sverige. På Arlanda flygplats har ett 20-tal gater belagts med Densiphalt i år och på Luleå flygplats finns beläggningen på avisningsytor, som är särskilt utsatta för kemikaliespill. Även Landvetters flygplats utnyttjar Densiphalt på tungt belastade ytor. LFV har testat beläggningen i drygt tio år och ännu har inte Eilert Johansson, flygplatskonsult på LFV Teknik, upptäckt några sprickor eller andra skador. Vi ser Densiphalt som ett intressant alternativ till betong på ytor där vi har tung och statisk belastning. Det blir billigare än betong, men den riktigt stora fördelen är att den går så snabbt att lägga. Det ger bättre totalekonomi när vi kan öppna gaterna nästan direkt. LFV har planerat att belägga fler gater med Densiphalt, både på Arlanda och i Luleå. Det här är en lösning som kommer, säger Eilert Johansson. DENSIT 6 ROADS ROADS

5 ROGER LUNDSTEN Kent Franzén, labbchef i Göteborg, visar asfalten som absorberar ljudet på nylagda Högsboleden i Göteborg. Beläggningen som käkar buller Det är tyst. Så tyst att bilarna kommer nästan ljudlöst. Först på något tiotals meters avstånd hör man dem, ett surr från motorn. Kent Franzén, labbchef hos NCC Roads i Göteborg, berättar om försöken med bullerdämpande beläggning på Högsboleden i Göteborg och i Torslanda. Proven har slagit väl ut. Nu kommer studiegrupper för att lyssna på tystnaden. KONTAKT MED KVINNOR SÖKES Det här är inte de första försöken med tyst asfalt. Både Skanska och NCC testar metoder att få ner däckbullret och skona dem som bor och verkar utefter vägarna. I ROADs nr berättade vi om EU-projektet Q- City, som NCC Roads deltar i med utvecklingschef Nils Ulmgren. En av de metoder som han har testat är att skapa en mjukare vägbeläggning genom att blanda in gummi från nermalda bildäck i asfaltmassan. En annan metod, som NCC nu använder på bland annat på Högsboleden, i Torslanda samt på en bit av motorvägen mellan Malmö och Lund, är att lägga Intresset för tyst asfalt är mycket stort, konstaterar Nils Ulmgren, utvecklingschef Asfalt hos NCC Roads. KURT JOHANSSON asfaltbanan i två skikt. I det undre skiktet finns det ganska stora hålrum mellan stenen. Det övre skiktet är tätare, men också detta innehåller hålrum. Vägbeläggningen fungerar så att ljudet absorberas ner i vägbanan istället för att studsa ut i omgivningen. De båda skikten har en sammanlagd tjocklek på cirka 90 millimeter. Kräver mer underhåll Man vet från tidigare försök med tyst asfalt att sådan fungerar bäst när vägen är ny. Efterhand fylls hålrummen med damm och partiklar och då avtar den ljudabsorberande effekten. Tyst asfalt kräver alltså underhåll. Vägbanan måste rengöras och dammsugas med jämna mellanrum för att tystnaden ska bestå och det är främst frågor om underhållsbehovet som ska besvaras nu med pågående försök. I andra länder har man arbetat med tyst asfalt på olika sätt. Det finns tyst asfalt på 70 procent av vägnätet i Nederländerna och holländarna har bestämt sig för samma beläggning även på resten av vägarna. Där rengörs vägbanorna två gånger per år. Men där har bilarna inte dubbar. I Sverige blir nog slitaget värre och det blir mer partiklar som lägger sig i hålrummen, påpekar Nils Ulmgren I Japan lär man rengöra de tysta beläggningarna en gång i veckan. Nils Ulmgren: Vi hamnar väl någonstans där emellan. Men vi får se, vi behöver underlag för ett underhållprogram som vi kan diskutera med väghållaren. Det behövs nya rutiner för att den tysta asfalten ska behålla sin ljuddämpande effekt. Det är gatorna inne i städerna som fortast sätts igen med smuts. På motorvägarna, där farten är högre, blåser en del av dammet bort. Den tysta asfalten kostar något mer att lägga, den slits fortare än traditionell asfalt (hållbarheten minskar med procent) och det utökade underhållet kostar förstås pengar. Dämpa vid källan Men det finns också klara vinster att göra med att dämpa trafikbullret vid källan, istället för att arbeta med bullerplank, ljuddämpande fasader på husen och ljusisolerade fönster. Bullerplank försämrar utsikten för dem som bor bakom skärmen och är inte alltid särskilt effektiva. Ljudvågor kan studsa på dem och förvärra bullret för boende som tidigare inte varit störda. Inne i städer är bullerplank förstås inte aktuellt och ljudisolering på fasader och fönster hjälper bara dem som befinner sig inomhus. Om trafikbullret dämpas kan en del mark som varit trafikstörd bli byggbar. TEXT: GÖRAN KRISTIANSSON Kort om VIACOQUIET Den beläggning som NCC Roads lagt på Högsboleden i Göteborg är en egenutvecklad asfaltprodukt VIACOQUIET. Det är en porös, dränerande asfalt som effektivt sväljer mycket av det buller som uppstår i kontakten mellan däck och vägbana. Vid ett tidigare försök med VIACOQUIET på en motorvägssträcka i Skåne sjönk ljudnivån initialt med 6 db(a). Även många trafikanter uttryckte sin förtjusning över den nya beläggningen som leder till minskat ljud inne i bilen och även dränerar bort vatten från körbanan. ROGER LUNDSTEN Om asfalt- och beläggningsbranschen ska klara det förestående generationsskiftet måste en bred rekrytering ske. Unga människor med olika bakgrund behövs. Inte minst är det en stor utmaning att locka kvinnorna till branschen. Hans Säll Än råder inte personalbrist i asfalt- och beläggningsbranschen, men inom ett par år kan detta vara verklighet, konstaterar Hans Säll, personalchef på NCC Roads. Fyrtiotalisterna går i pension och andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar. Det ser ut att bli slagsmål om arbetskraften. Asfalt- och beläggningsbranschen har ett förändringsarbete framför sig, konstaterar Hans Säll. De traditionsenliga och rätt speciella villkoren i branschen på yrkesarbetarsidan med säsongsanställningar, arbete på annan ort och långa arbetsdagar passar vissa människor, men knappast det stora flertalet unga. Nytänkande behövs Vi måste bredda rekryteringsbasen totalt sett för att undvika att vi behöver säga nej till jobb på grund av personalbrist. Vi skulle gärna se fler personer med annan erfarenhet och etnisk bakgrund i verksamheten. Vi hoppas också att fler kvinnor ska upptäcka de utvecklingsmöjligheter som finns i vår bransch, säger Hans Säll. För att få in nya krafter behövs nya sätt att tänka kring arbetsvillkor men också kring marknadsföring och rekrytering. Vi har börjat förbereda oss. Som arbetsgivare gäller det att hitta nya erbjudande på yrkesarbetarsidan, där rekryteringsbehoven kommer att vara störst. Vi måste bli mer attraktiva, inte minst för dom som står i början av livet och familjebildningen. Delat ansvar Hans Säll har själv småbarnsåren i färskt minne. Det är en speciell tid och det är viktigt med flexibilitet, bland annat när det gäller arbetstider. Dagens och framtidens unga delar på ansvaret för hem och barn, till skillnad från äldre generationer där männen var iväg och yrkesarbetade medan kvinnorna tog ansvar på hemmafronten. Om vi lyckas vara attraktiva för småbarnsföräldrar så lockar vi en bred målgrupp, inte bara unga män utan även kvinnor, säger Hans Säll och framhåller att det faktiskt inte finns några riktigt bra skäl till att kvinnor inte kan arbeta i branschen. Branschen har visserligen traditionellt mycket av machostatus över sig men på den punkten har det blivit mycket bättre. De flesta arbetsuppgifterna ute i fält klaras av kvinnor, det är sällan som det behövs ren råstyrka. När det gäller att köra fordon kan det rentav finnas fördel för oss att ta in fler kvinnor. Vi har inte gjort någon egen studie, men det finns undersökningar inom andra branscher som visar att kvinnor kör med mer varsam hand än män. Flexibla arbetstider, utbildning, information NCC Roads driver för närvarande projekt gällande arbetsrotation inom arbetslagen. Det ger ökad flexibilitet och större möjligheter för lagmedlemmarna att täcka upp för varandra om någon måste gå hem tidigare för att hämta barn på dagis, till exempel. Flexiblare arbetstider, fler tillsvidareanställningar och ökade utbildningsinsatser internt är förhoppningsvis andra delar i ett framgångsrecept, tror Hans Säll. Mer information om branschen till skolungdomar redan på högstadienivå är ett annat prioriterat område. Totalt är andelen kvinnor 13 procent (ca 600) inom NCC Roads, inräknat tjänstemän och yrkesarbetare. Men om man bara ser till yrkesarbetarna är andelen kvinnor mindre än en procent. Vi vill gärna ändra på trenden. Det går att jobba i branschen som kvinna! Det syns kanske inte i statistiken, men det finns trots allt kvinnor på alla nivåer inom vårt affärsområde. TEXT: ANNA KIM-ANDERSSON 8 ROADS ROADS

6 De är inte många. Kvinnorna i asfalt- och beläggningsverksamheten. Men de finns. ROADS har träffat fyra: två tjänstemän och två yrkesarbetare. Kompetens viktigare än kön ANN LIND, 33 år, entreprenadingenjör, arbetade som tf. arbetschef inom NCC Roads Nord i somras. Utbildning: Teknisk kandidat i byggteknik. Hemort: Umeå. Ann Lind är entreprenadingenjör hos NCC Roads i Umeå. Ann Lind kom till NCC Roads i mitten av 1990-talet. Det var hennes första fasta anställning efter examen. Pappa och farfar var i branschen. Jag är uppvuxen i miljön och upplever inte att det är något speciellt att jobba här som tjej. Jag är en person, som vilken som helst! Som entreprenadingenjör stöttar hon arbetschefen och platscheferna i planeringen och utförandet av beläggningsarbeten. Det handlar primärt om kvalitets- och miljöstyrning, kalkylarbete och ekonomisk uppföljning. Hon är även involverad i ett projekt som syftar till att ta fram ett gemensamt datasystem för NCC Roads i Sverige, Norge och Danmark. Hon stortrivs och värderar friheten i yrket högt, liksom ansvaret. Det är många roliga människor i branschen över lag, det finns en oerhörd kunskap och det råder god stämning i våra arbetslag. Även om det är slitsamt ibland kan vi ändå alltid hitta något att skratta åt. I somras fick Ann hoppa in som tillförordnad arbetschef i fyra månader. Det var lärorikt och utvecklande. Som arbetschef har man övergripande ansvar för asfalttillverkningen- och utläggningen i sin region. Arbetschefen ingår även i affärsenhetens ledningsgrupp. Jag fick inblick i helheten, ekonomistyrning och ledningsgruppsarbetet på ett helt annat sätt än tidigare. Branschens rekryteringsbehov ser Ann Lind främst ur ett kompetensperspektiv. Om det är kvinnor eller män som kommer in spelar nog inte så stor roll. Huvudsaken är att man har rätt kompetens. Generellt är det viktigt att få in ett arbetssätt där man jobbar med rekrytering löpande, fortsätter hon och påpekar också att människor har olika behov under olika stadier i livet. Arbetet och arbetsmiljöerna kan situationsanpassas bättre. Det är viktigt att människor trivs bra ihop. Att blanda människor från olika generationer i arbetslagen skulle vara positivt ur flera perspektiv. Kunskapsöverföringen förenklas. Om teamen fungerar väl kan det ge ökad flexibilitet och man kan enklare täcka upp för varandra. Män och kvinnor har olika styrkor. Med fler kvinnor skulle det säkert bli ett lite öppnare klimat. Arbetsledarjobbet kan exempelvis vara väldigt slitsamt och pressat ibland... I branschen förväntas det att man bara ska bita ihop och fixa det! Men många gånger skulle det kanske inte skada om någon i omgivningen frågade: Hur är det? Hur mår du? Kanske är kvinnor bättre på att göra sådant? MIKAEL LUNDGREN Nu vårdar hon vägar Jenny Thorén, 26 år, maskinförare. Säsongsanställd 2005 och Utbildning: Läste Barn och Fritid på gymnasiet. Hemort: Karlstad. Fram till förra sommaren hade Jenny Thorén bland annat arbete inom vården, som personlig assistent. Hon fick dock tips om att det fanns lediga jobb i asfalt- och beläggningsbranschen. Jag hade en provanställning i tre månader, fick gå bredvid i flera olika arbetslag och lära upp mig. Sedan arbetade jag resten av säsongen som vikarie. Jenny fortsatte även säsongen I år är jag med i ett eget arbetslag som maskinförare, jag kör en liten asfaltläggare. Det är stor omvälvning mot att jobba med barn eller som personlig assistent. Men jag trivs! Man får vara utomhus mycket, det är lite mer teknik och lönen är bra! Jenny har i grundlön, därutöver tillkommer bland annat traktamenten. Att vara tjej i en mansdominerad bransch upplever hon som positivt. Jag tror inte att jag får någon särskild särbehandling. Möjligtvis om det är något extra fysiskt tungt att göra, då får jag kanske mer hjälp. Men annars är det ingen skillnad. Fler tjejer borde våga prova! Eftersom pojkvännen är inom branschen är detta med långa arbetsdagar och många resor inget problem. Jenny Thorén kör asfaltläggare hos NCC Roads i Karlstad. Vi förstår varandras situation. Ja, säsongsarbetet funkar, konstaterar Jenny Thorén, men i längden känns det osäkert. Om hon blev erbjuden en tillsvidareanställning i NCC tror hon att hon skulle nappa. Vi måste marknadsföra oss bättre Åsa Öhlander, 32 år, platschef. Utbildning: Fyraårig teknisk linje med inriktning Bygg, trä och anläggning. Hemort: Gävle. PER ANDERSSON Åsas första jobb var som trafikvakt Kort därefter började hon i produktionen som säsongsarbetare. Sedan 1998 är Åsa Öhlander tillsvidareanställd och sedan 2001 har hon arbete som platschef inom NCC Roads. Som platschef koordinerar jag resurser, ser över tidsåtgången, beräknar asfaltvolymer, beställer leveranser, tar fram skyltplaner och så vidare. Jag uppskattar mitt jobb och trivs jättebra. Det är omväxlande och fritt! Åsa Öhlander ansvarar för beläggningsjobb på orter inom Gästrikland. I början reste jag mer, jag åkte iväg veckovis vid några tillfällen. Då hade jag inte familj, men jag hade hästar och de fick helt enkelt följa med! Idag finns en liten två-ochett-halvt-åring hemma och nytillskott väntas. Det har funkat bra även med familj. Min sambo täcker upp på är jag inte kan lämna eller hämta på dagis, exempelvis händer det att jag börjar tidigt på mornarna. I början fick jag nog en del extra uppmärksamhet för att jag var tjej, men nu har jag varit med så pass många år att jag bara är en i gänget. Däremot kan det väl i externa sammanhang hända att folk höjer på ögonbrynen när de noterar att jag är kvinna. När Åsa Öhlander tänker på rekrytering av nya målgrupper poängterar hon marknadsföringen. Vi är en ganska osynlig bransch. Vet skolungdomarna, som ska välja utbildning och inriktning, om att vi överhuvudtaget finns? Att det finns en nisch på anläggningssidan som handlar om just asfalt- och beläggning? Traditionellt tänker man kanske snarare på snickeri, målning, golvläggning och så vidare när man pratar byggbransch. Åsa Öhlander är platschef hos NCC Roads i Gävle. MARIE LARSSON Tjejer vill också ha hög lön Hanna Thunander, 28 år, screedoperatör. Säsongsanställd Utbildning: Samhällsvetareprogrammet. Yrkeschaufförsutbildning. Hemort: Örebro. Hanna Thunander började i asfalt- och beläggningsbranschen för tre år sedan. Säsongsarbetet passar bra eftersom hon har jobb som chaufför åt Riksteatern om vintrarna. Nu har hon precis avslutat sin första säsong som screedoperatör. Screedoperatören bestämmer vägbanans form och ser till att beläggningen blir som den ska. Hon har pendlat från hemorten Örebro till jobbet i norra Värmland, vilket i klartext betyder att hon bott i husvagn hela säsongen. Det har funkat. Fast på hemmaplan har det funnits en numera före detta partner som inte velat vänta. Värmland är långt hemifrån, men jag ville ha jobbet! I dagsläget är det en ganska grabbig miljö, som tjej får man nog inte vara för känslig. Det är också viktigt att man trivs i arbetslagen, menar Hanna Thunander. Man jobbar så tätt inpå varandra och arbetspassen kan vara jättelånga. Med fler tjejer i branschen tror hon att det skulle bli förändringar. Lite mildare stämning blir det nog. Och kanske skulle det komma mer hjälpmedel för det fysiska arbetet. Kanske skulle körbeteendet kring vägarbetsplatserna också förändras. Som trafikvakt upplevde jag i alla fall att folk körde lugnare när de såg att det fanns tjejer på vägen. Att vara utomhus mycket och att jobba med kroppen är något som Hanna trivs med. Möjligheten till bra inkomst är en annan morot. Tjejer vill också ha hög lön! TEXT: ANNA-KIM ANDERSSON 10 ROADS ROADS

7 THOMAS EKENBERG Berget är en sevärdhet nu blir Råsta visningstäkt NCC Snöyra i Råstatäkten. Geologerna Göran Nordin och Lena af Geijerstam vid länsstyrelsen i Västernorrland med platschef Olle Lindberg. Vid NCC Roads täkt i Råsta norr om Sundsvall bryts och krossas cirka berg per år. Här finns också ett asfaltsverk som producerar cirka ton/år. Anläggningen har 17 året runt-anställda plus ytterligare ett 20-tal under sommartid tilldelades anläggningen Sundsvalls kommuns miljöpris för sitt effektiva sätt att återvinna uppsopad sand. Stelnade vulkaner med diamanter, norrländska raukar och NCC Roads anläggning i Råsta utanför Sundsvall. Alla ingår i ett projekt för locka turister och uppmärksamma geologins betydelse i samhället. Projektet Geologivägen ska genom informationstavlor, utställningar och en databas på Internet hjälpa turister och andra besökare att hitta Västernorrlands geologiska skatter. En av dessa är NCC Roads bergtäkt i Råsta utanför Sundsvall. Det här är en bra visningslokal. Besökarna får en bra bild av vad berget kan användas till och hur verksamheten bedrivs ef-tersom det finns både en bergtäkt och ett asfaltsverk här, säger Göran Nordin, geolog vid länsstyrelsen som tillsammans med kollegan Lena af Geijerstam driver ett treårigt projekt med syfte att lyfta Västernorrlands geologi. Målgruppen är allmänheten, turister och skolor. Sten är roligt. Jag tror inte minst att vi kan locka många skolklasser till våra visningslokaler, säger Lena af Geijerstam. I Råsta kommer en inhägnad att byggas på en platå ovanför täkten. Här kan besökarna dels få en fin utblick över hela området, dels läsa om verksamheten på en informationstavla. Grupper som bokar ska även kunna få guidade visningar. Unik geologi Förutom Råsta ingår flera andra visningslokaler i projektet. I Västernorrland finns mycket av geologiskt intresse att titta på grottor, frostprängningar, gruvor, fossila dyner, klapper. I länet finns även diatrem stelnade vulkanrör som är intressanta inte minst för diamantbrytning. Det finns också sällsynta urbergsraukar längs kusten. Höga kusten är norra Europas enda geologiska världsarv vilket har bidragit till att sätta geologin i fokus i länet. Det bygger vi nu vidare på, säger Göran Nordin. Alla geologiska sevärdheter ska göras tillgängliga för allmänheten, märkas upp och förses med informationstavlor. De kommer också att exponeras i en sökbar databas på Internet. Vi ser också geologin som en utvecklingsmöjlighet, exempelvis när det gäller att locka turister, säger Lena af Geijerstam. Bergmaterialindustrin i fokus En tanke med projektet är också att belysa samhällets behov av berg och att uppmärksamma den ganska anonyma krossbranschen. Det handlar om att lyfta fram såväl exploatering som naturvärden. Vi vill koppla ihop dessa delar, påpekar Lena af Geijerstam. Bergmaterialindustrins stora betydelse i samhällsbyggandet beskrivs i liten omfattning i massmedia. När så sker är det mest problem och klagomål som lyfts fram. Vi vill bidra till att lyfta debatten och tala både om nyttan och riskerna med täkter, säger Göran Nordin. Bra initiativ Finns det då något intresse från allmänheten att titta på en bergtäkt? Ja, det tror jag. Vi ser på de grupper som kommer hit på studiebesök att de tycker att det är intressant när de får veta hur det går till att exempelvis tillverka asfalt, konstaterar Olle Lindberg, som är platschef för NCC Roads grus- och krossverksamhet i Västernorrland. Han påpekar också möjligheterna att lyfta fram företagets miljöarbete. Vi återvinner både asfalt och sopsand här och det är det nog inte så många som känner till. TEXT: THOMAS EKENBERG LÄNSSTYRELSEN Geologins spännande väg går över mossbelupen klappersten. En av de sällsynta urbergsraukarna. LÄNSSTYRELSEN Kort om: Geologiväg Västernorrland Projektet är initierat av länsstyrelsen i Västernorrland. Det startade 2004 och pågår till slutet av Budgeten är 4,5 miljoner kronor, varav knappt hälften är EU-bidrag. Även länets kommuner, länsstyrelse, Vägverket, Banverket, SGU och privata företag som NCC deltar. Syftet med projektet är att nyttja, skydda och bevara naturresurser och se geologin som en utvecklingsmöjlighet för länet. Utställningslokaler skapas på tre platser: Västanå, Näsåker och Skule. Dessutom skyltas ett antal geologiskt intressanta lokaler runt om i länet, allt från grottor till klapperstensfält. En internetportal, geologivagen.se, ska byggas upp med information om alla geologiska lokaler. 12 ROADS ROADS

8 Grusmålet kan bli svårt att nå Det är ett miljömål att minska användningen av naturgrus i byggandet. År 2010 ska utvinningen av sand och grus från svenska grustäkter vara högst 12 miljoner ton. Men när hela byggsektorn går på högvarv kan det bli svårt att nå målet. Det befarar Lars Arell, miljöhandläggare hos Sveriges geologiska undersökning, SGU, som är den myndighet som har till uppgift att övervaka grusmålet. Naturgrusets andel av de totala leveranserna av bergmaterial har stadigt minskat. Mellan åren 1984 och 2000 minskade uttagen av naturgrus i tillståndsgivna täkter från cirka 70 till 25 miljoner ton. Minskningen beror bland annat på att vägsektorn, som är den enskilt största användaren av bergmaterial, under den här perioden fasat ut naturgruset. Moderna vägar byggs med krossat berg eftersom det har visat sig ge stabilare konstruktioner som står pall för den ökade trafiken. Under samma period har de stora producenterna av bergmaterial också i stor utsträckning ställt om från grus till berg. De stora, resursstarka företagen var tidigt ute och skaffade sig bergtäkter och är medaktörer i den omställning som nu sker, säger Lars Arell. Fortfarande finns det dock åtskilliga lokala grusproducenter kvar ute i bygderna. Det handlar vanligtvis om mindre företag som länge livnärt sig på en grustäkt och varken ekonomiskt eller kompetensmässigt har resurserna att ställa om till dyrare bergtäktproduktion. De är förlorarna i den process som pågår. Visst skulle man teoretiskt kunna slå igen flertalet av dessa täkter, men det skulle få stora konsekvenser både för verksamhetsutövarna och för deras kunder. Konkurrensen på bergmaterialsidan skulle på sina håll bli lidande med kraftiga prishöjningar som följd. Därför kan omställningen inte påskyndas hur mycket som helst, säger Lars Arell. Stor efterfrågan Under 2000-talet har uttagen av naturgrus fortsatt att minska, men inte i samma takt som tidigare. Under 2005 ökade de totala leveranserna av bergmaterial från tillståndsgivna täkter med 9 procent till 84,1 Mton jämfört med året innan, enligt SGUs statistik. Merparten, eller tre fjärdedelar, var krossat berg från bergtäkter eller separata krossar men en knapp fjärdedel, 19,9 Mton, kom från grustäkter. När det byggs mycket ökar efterfrågan på bergmaterial med automatik. Då blir det svårare för naturgruset att minska snabbt, säger Lars Arell. Han konstaterar att utvecklingen går i rätt riktning. Men för närvarande ser den ut att gå för långsamt för att delmålet 12 miljoner ton år 2010 ska kunna nås. Därför ska Sverige spara på gruset De svenska grustillgångarna skapades av den senaste inlandsisen och gruset betraktas därför i princip som en icke förnyelsebar resurs. Under 1900-talet har grustillgångarna exploaterats hårt och gruset är i dag en bristvara på flera håll i landet eller riskerar att bli det om utvinningen skulle fortsätta i samma takt som tidigare. Grusavlagringarna, i synnerhet de större rullstensåsarna, är viktiga grundvattenmagasin och dessutom bedöms ha höga naturvärden. Cirka 2/3 av alla grussuttag görs i geologiska formationer som bedöms vara av betydelse för dricksvattenförsörjningen, enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU. En skatt på uttag av naturgrus med 5 kronor per ton infördes 1996 och har därefter höjts i olika omgångar och uppgår nu till 13 kr per ton. Ett annat statligt styrmedel är de nya generationsmålen för det svenska miljöarbetet som riskdagen antog Här slås fast att naturgruset i framtiden endast får användas i sådana tillämpningar där det inte går att ersätta med annat material. Som ett delmål på vägen beslutade riksdagen senare att uttagen av naturgrus år 2010 inte ska överstiga 12 miljoner ton. Betongtillverkning i fokus ROADS träffar Lars Arell på SGUs filialkontor invid Sergels torg i Stockholm. Det är här mitt i den vimlande sten- och betongstaden som han har sin arbetsplats. Om detta är en god bebyggd miljö kan det säkert råda delade meningar men en sak är säker: betongen i stadens centrum innehåller väldigt mycket naturgrus. Ja, betongproducenterna spelar en nyckelroll för möjligheterna att minska uttagen av naturgrus. Om tillverkarna av fabriksbetong gick över till att använda krossat berg i stället skulle uttagen kunna begränsas till några få miljoner ton om året, säger Lars Arell. Enligt miljömålet skall naturgrus i framtiden endast få användas i sådana tillämpningar där det är absolut oundgängligt. Den svenska betongindustrins företrädare framhåller ibland att de är mer eller mindre beroende av naturgruset för att kunna producera betong av hög kvalitet. Lars Arell håller inte med. Det pågår en omställning från grus till berg även i betongbranschen. I synnerhet de större företagen är mycket väl medvetna vad framtiden kräver av dem och att det inte finns någon återvändo. Men vi har en betongindustri som vet vad dom kan med de ingredienser de traditionellt sett har haft god tillgång till. En omställning är inte okomplicerad. Det innebär att man måste lära om, utveckla helt nya recept och bygga om produktionsfaciliteterna. Att det tar tid är inte konstigt. Att ändra i beprövade recept är ett kommersiellt risktagande. Företagen måste kunna säkerställa att de nya be-tongrecepten uppfyller kvalitetskraven. De färdiga konstruktionerna får inte drabbas av missöden. Samhället har inte råd att förvandla byggandet till en experimentverkstad. Ingen är betjänt av att man om tjugo år upptäcker sprickbildningar och andra svagheter i betongen som kan härledas till att recepten inte var tillräckligt väl utprovade, säger Lars Arell. Det byggs mycket just nu. Även om uttagen av naturgrus minskar kan det bli svårt att nå miljömålet 12 miljoner ton år 2010, tror SGU. Krav på ökad restriktivitet Lars Arell betonar att även kommun och stat har ett stort ansvar för att underlätta och påskynda en omställning. Det finns två saker som kan bli betydligt bättre. Den första är den kommunala översiktsplaneringen. I alldeles för många kommuner är begreppet materialförsörjning en främmande fågel. I översiktplaneringen bör kommunerna peka ut lämpliga platser för bergtäktsetableringar. Men för att kunna göra det behöver de ett bra underlag från länsstyrelserna. Vi har nu tagit fram en modell för hur länsstyrelserna med ganska begränsade resurser kan hjälpa kommunerna i det avseendet. Att få in materialförsörjningen i översiktsplanerna är viktigt, eftersom det även skulle underlätta den statliga tillståndsprövning som föregår varje täktetablering, säger Lars Arell. Den andra punkten han tar upp är just tillståndsprövningen av täkter enligt miljöbalken. Det har med tiden blivit en riktig dyr och omständlig procedur för både företag och samhälle. Från SGUs sida vill vi se en större restriktivitet när det gäller tillstånd till grusbrytning och en mer generös inställning Miljömålen är formulerade efter vad som är ett hållbart sätt att utnyttja naturen på mycket lång sikt. Våra barn och barnbarn ska också ha tillgång till opåverkat grundvatten. Det är viktigare än att vi under några årtionden kan bygga hus marginellt billigare, säger Lars Arell, miljöhandläggare på SGU. till bergtäktsetableringar. Men jag kan inte påstå att vi har lyckats fullt ut i den argumentationen. Fortfarande tycks det ibland finnas en tro att man kan ta bort gruset utan att ersätta det med något annat. Men det är en omöjlighet. Bergmaterial är en nödvändighet i samhällsbyggandet. Lars Arell menar att länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har möjlighet att väga in miljömålen i sina bedömningar, men för sällan utnyttjar den möjligheten. Den allmänna bilden i dag är nog att myndigheterna är mycket restriktiva när det gäller att bevilja tillstånd till fortsatt grusbrytning. Men bilden är inte entydig. Därför kommer vi nu att titta närmare på detta. Ur miljömålssynpunkt är det ett problem om det visar sig att man i vissa län beviljar fortsatt långa tillståndstider till grusbrytning. Utvecklingen på lång sikt viktigast Som ansvarig myndighet för grusmålet är det SGUs uppgift att utvärdera, övervaka och komma med förslag till lämpliga åtgärder som gör att grusmålet nås. SGU ska under det närmaste året också fundera på vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas för att påskynda omställningen från grus till berg. Vilka åtgärder som kan bli aktuella att föreslå vill Lars Arell inte ha någon uppfattning om i dag. Det är alldeles för tidigt, men eftersom det arbete vi nu inleder inte kommer att hamna på regeringens bord förrän 2009 så är det knappast meningsfullt att ensidigt rikta in arbetet på åtgärder för att uppfylla delmålet Vi måste i stället fundera på om det behövs nya delmål efter 2010 och titta på åtgärder som långsiktigt säkerställer en god hushållning med landets grusresurser. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Minskad grusproduktion NCC Roads är Sveriges ledande producent av bergmaterial och var tidigt ute när det gällde att påbörja omställningen från grus till berg. Bolaget har i dag bergtäkter över hela landet Naturgrusets andel av bolagets totala produktionsvolym har successivt sjunkit och uppgick år 2005 till 19 %. (Källa: Per Murén, NCC Roads) 14 ROADS ROADS

9 Göran ersätter Göran men strategin ligger fast Göran Landgren, 50, är ny chef för NCC Roads. Han beskriver sig själv som engagerad och helt prestigelös. Jag hoppas att jag ska kunna bidra till att NCC Roads blir ett mer kundorienterat bolag. Det säger Göran Landgren, 50, som i september tillträdde som ny chef för NCC Roads. Kundnyttan ska stå i fokus i allt vi gör, slår han fast. De tre första månaderna på chefsstolen har han bland annat ägnat åt att försöka sätta sig in i och förstå verksamheten. Jag har besökt ett antal anläggningar i Sverige, Norge och Danmark. Jag har mött en välskött verksamhet och medarbetare med stort engagemang och kan konstatera att det finns en bra grund att bygga vidare på. Sin syn på kross- och asfaltoch beläggningsverksamhet har han delvis fått omvärdera. Det hävdas ibland att det här är en ganska mossig och gubbig bransch, men det stämmer ju inte. Jag har stött på många unga duktiga medarbetare, både killar och tjejer. Jag är exempelvis mycket imponerad av vår kross- och asfaltverksamhet i Borås, som drivs av en kvinnlig platschef. De har lyckats förena en effektiv produktion med ett starkt kundfokus och framstår i mina ögon lite som en idealanläggning. Den produktionsteknik som används i krossanläggningar, asfaltverk och beläggningsverksamhet är inte heller stenåldersmässig, utan tvärtom mycket avancerad och högteknologisk. Det är några få operatörer som sköter hela ruljangsen och övervakar alltihop med hjälp av datorer. Det tror jag inte man som utomstående har riktigt klart för sig. Att höja verksamheternas status och image både internt och externt ser han som en mycket viktig uppgift framöver. Ja, det är mycket viktigt inte minst ur rekryteringssynpunkt. Vi behöver bredda vår rekryteringsbas för att fylla luckorna efter de som går i pension under kommande år. Lönsamheten måste upp Göran Landgren har ett lång erfarenhet av bygg- och anläggningsverksamhet med bland annat 22 år i NCC bakom sig. Under andra hälften av 1990-talet var han framgångsrik projektchef vid byggandet av den 3,7 km långa sänktunneln under Öresund. Närmast kommer han från en befattning som vice VD i NCC Construction. Han ersätter Göran Svensson som blir chef för marknad och affärsutveckling inom NCC Construction. Några stora växlar på chefsbytet vill han inte dra. Nej, den strategi för Roads verksamhet som utarbetades under Göran Svenssons ledning ligger fast. Vilka är huvuddragen i den strategin? Att öka lönsamheten i den verksamhet vi bedriver, bland annat genom att utnyttja de skalfördelar som finns i en stor organisation som vår. Vi behöver trimma samarbetet mellan våra verksamheter i de olika länder där vi finns i dag, till exempel när det gäller inköp, investeringar, forskning, utveckling och erbjudanden till kund. Här har vi kommit en bit på väg, men det finns mer att göra. Kunden i fokus Att utveckla utbudet av tjänster till offentliga och privata kunder är en en annan central del av strategin. Jag ser framför mig en utveckling där kunderna kommer att efterfråga mer och mer funktion och helhetslösningar. Vi kan inte bara leverera krossprodukter och asfalt utan måste kunna ta ett större ansvar för att anlägga, driva och underhålla kundernas infrastruktur. Ska vi tjäna mer pengar måste vi kunna erbjuda ett mervärde som kunderna är beredda att betala för. Det finns en enorm kunskap om vägar och beläggning i den här organisationen som inte fullt ut kommer kunderna till del i dag, säger Göran Landgren. Ett konkret exempel på ett modernt affärskoncept som Göran Landgren vill se mer av är den typen av erbjudande till kommuner som NCC Roads i Danmark utvecklat och som nu även introducerats i Sverige med Mariestads kommun som pionjärkund (se vidare sid 20). De som har utvecklat det här affärskonceptet i Danmark och Sverige är våra hjältar, säger han. Att det finns en stark produktionsorientering i en organisation som i stor utsträckning bedriver tillverkning av krossprodukter och asfalt och består av tekniker är inte konstigt. Men framtiden kräver av oss att vi blir mer kundorienterade. Tekniken kommer att vara fortsatt viktig och den ska vi utveckla. Men minst lika viktigt är det att utveckla våra kundrelationer, vår marknadsföring och försäljning, säger Göran Landgren. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG 16 ROADS ROADS

10 ROADS AKTUELLT N Y H E T E R / I N F O R M A T I O N F R Å N N C C R O A D S NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS Redaktör: Kristina Gradin TEL Gott kamratskap gör personalen friskare Gaffeln har sin plats på anslagstavlan. Rengjord mot byxan väntar den på nästa måltid. Ulf Davidsson fixar alltid morgonkaffet, och han har också köpt in kopparna med specialtext. Till vänster sitter Patrik Jonsson. Sammanhållningen i laget är viktig för trivseln. Alla har en roll och betydelse. Här är det Ulf Davidsson som kör välten, Nicklas Sewing som går på skruven och Ronny Johansson som kör asfaltsläggaren. Statistiken över sjukfrånvaro och yrkesskador visar entydigt att NCC Roads siffror ligger långt under riksgenomsnittet i svenska företag. Det gäller både yrkesarbetare och tjänstemän. De som arbetar inom NCC Roads, särskilt beläggningsarbetarna, har ett stressigt och utsatt liv ute på vägarna. Detta faktum borde öka risken för både sjukdomar och skador. Men verkligheten ser annorlunda ut. De anställda vid NCC Roads är friskare och drabbas av färre arbetsskador än medarbetare i svenska företag i allmänhet. Den sammanlagda sjukfrånvaron (både kort- och långtidssjukdskrivna) var 2,82 procent förra året för yrkesarbetarna. För tjänstemännen var siffran 1,58 procent. Snittet i svenska företag ligger över 5 procent. Arbetsskadestatistiken talar samma språk. För yrkesarbetare på NCC Roads var den 5,9 olyckor per miljon arbetade timmar vilket också är klart under riksgenomsnittet Vi är ganska bra på att arbeta med skyddsronder och riskbedömningar och utifrån dem förbättra arbetsmiljön, säger Thomas Blomgren, arbetsmiljöingenjör hos NCC Roads. Målmedvetet arbete Personalchef Hans Säll håller med. Han konstaterar att de positiva sifforna är resultatet av ett långsiktigt arbetsmiljöarbete på alla nivåer. Vi säger varje år att siffrorna inte kan bli bättre. Men det blir de. När det gäller att hitta förklaringar till den låga sjukfrånvaron och de låga skadetalen nämner han trivseln som en viktig faktor. Ett gott kamratskap i arbetslaget skapar en allmän trivsel. Dessutom har arbetet decentraliserats de senaste fyra, fem åren. Det skapar delaktighet och större ansvarskänsla, vilket också ger bättre trivsel. Sammanhållningen viktig Läggarlaget från Jönköping, som en kylslagen novembermåndag lägger ny asfalt på P-platser hos industrier i småländska Vaggeryd, gör ungefär samma analys. Asfalten är 160 grader varm när den skruvas fram genom tråget ner mot marken. Lagbasen Nicklas Sewing går vid sidan av maskinen och reglerar skruvens höjd mot marken och mängden asfalt som sprids i sidled och i höjd. Förr var jobbet tyngre men nu kan vi reglera kvantiteteterna och slipper det tunga jobbet att ösa bort överskottet. Just här lägger vi 100 kilo per kvadratmeter. Det gör 40 millimeter tjocklek, ungefär, säger Nicklas. Sammanhållningen i gruppen är viktig. Ingen är borta i onödan eftersom det ställer till problem för de andra. Dessutom har vi ett ansvarsfullt och fritt jobb som vi trivs med. Vi blir tränade i NCC Roads samordnar hanteringen av bitumen NCC Roads tar nu ytterligare ett steg för att stärka och utveckla den interna samordningen av olika frågor rörande bitumen, framförallt inköp och logistik. Därför utses Bjørn B. Lauritzen att ansvara för dessa frågor för i första hand de svenska, norska och danska Roadsenheterna. Bjørn B. Lauritzen har jobbet och får kanske en viss motståndkraft mot skador, säger Nicklas. Ronny Johansson, som kör asfaltläggaren, nickar instämmande. Vi är ett litet bra gäng, säger han när lagets medlemmar en stund senare klämt in sig i omklädningsbaracken för frukost. Vältföraren Ulf Davidsson plockar fram sin termos och bjuder runt, han har alltid med frukostkaffe till hela gänget. Nicklas Sewing tänder ett stearinljus. Jag brukar göra den under den mörka årstiden, lite stämning skadar inte... TEXT: SVEN MAGNUSSON, EVA THIBAUD FOTO: SVEN MAGNUSSON tills nu varit anställd inom NCC Roads Danmark. Olle Ehrlén ny vd och koncernchef i NCC Styrelsen i NCC AB har utsett Olle Ehrlén till ny vd och koncernchef i NCC. Olle Ehrlén är i dag vice vd i NCC och chef för koncernens största affärsområde NCC Construction Sweden. Han efterträder Alf Göransson och tillträder den 12 februari Olle Ehrlén är 56 år och har varit anställd i NCC sedan 1973 och har haft ett flertal olika befattningar inom NCC-koncernen, såväl inom hus- som anläggningsverksamhet. Han är dessutom ordförande i Sveriges Byggindustrier. NCC utvecklas väl och det är därför särskilt roligt att tillsätta en person från bolaget som ny vd. Olle Ehrlén har goda ledaregenskaper. Även en liten rastkoja kan behöva stämningsljus i november. Nicklas tänder alltid ljuset under den kalla årstiden. Under hans ledning har affärsområdet utvecklats till en vältrimmad byggverksamhet som i dag står för mer än 50 procent av koncernens rörelseresultat och som genererar en utmärkt avkastning sett till de senaste tolv månaderna, säger Tomas Billing, styrelseordförande i NCC. Bästa vägmaten Resultatet av av enkäten i nummer 3 publiceras i nästa Roads. 18 ROADS ROADS

11 AVSÄNDARE: NCC ROADS, GÖTEBORG Om något är fel på adressuppgifterna, ändra här tack! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: Klipp ur eller kopiera hela kupongen och faxa din korrigering tillsammans med den felaktiga adressuppgiften till eller skicka till NCC ROADS, , GÖTEBORG Tidigare i år blev Mariestad första kommun i Sverige att satsa på en ny modell för beläggningsunderhåll. I mars slöt kommunen ett långt funktionsavtal med NCC Roads som innebär att Roads kommer att ansvara för beläggningsunderhållet i Mariestad fram till år Det första kontraktsåret är snart till ända. Hur har den nya modellen fungerat? ROADS ställde frågan till Ulf Wallgren, gatuchef i Mariestad. Det har fungerat väldigt bra. Vi slöt det här avtalet i mars månad. Efter det har det varit en febril aktivitet i staden. NCC Roads har fräst upp och lagt ny asfalt på cirka kvadratmeter gata. Man kan säga att vi upplevt en smärre revolution vad gäller gatuunderhållet. Vilka beläggningsinsatser har gjorts? Under de inledande tre åren av kontraktstiden fokuserar vi på att rusta upp de delar av gatunätet som har mest trafik. I år har NCC koncentrerat sig på tre av våra stora infartsgator samt lagt ny beläggning på en del av den kringfartsled vi har här i stan som heter Marieforsleden. Har folk inte retat sig på alla gatuarbeten? Nej, faktiskt inte. Man har snarare vinkat och hejat på dem som jobbat på vägen. Det har bara varit positiv stämning. Jag tror att man har upplevt NCC Operation upprustning har startat Gatuchefen Ulf Wallgren prövar en ny modell för att lyfta standarden på gatorna i Mariestad. lite grann som en frälsare. Många har stannat och sagt att det här borde ha gjorts för länge sedan. Och det har kommuninvånarna helt rätt i. Vi har ju haft ett stort eftersläpande underhållsbehov här i Mariestad och inte satsat tillräckligt mycket på gatorna tidigare. Men det försöker vi råda bot på nu. Andra kommuner intresserade Den modell ni infört i Mariestad rönt uppmärksamhet eftersom den kan vara intressant även för andra kommuner som har eftersatt underhåll och begränsade resurser att åtgärda problemen. Har ni märkt av det? Jag har fått telefonsamtal från fyra, fem kommuner som vill veta mer om modellen och tre eller fyra kommuner har varit här på studiebesök. Den 1 juli nästa år ska de tekniska förvaltningarna i Mariestad och grannkommunerna Töreboda och Gullspång gå samman i en gemensam organisation. Kan det bli aktuellt att Kort om: Mariestadsmodellen NCC Roads har fått uppdraget att sköta gatuunderhållet i Mariestads kommun under 15 år framåt. Kontraktet är värt 49 MSEK och bygger på en i Sverige helt ny avtalsform. Modellen, som sedan 1999 används i Danmark, skiljer sig från traditionella underhållsavtal på i huvudsak tre sätt: Avtalstidens längd Avtalet är baserat på funktionella krav Finansieringen. För mer information, kontakta: God Jul & Gott Nytt År foto? önskar redaktionstomtarna! MARKNADSTIDNING B upphandla beläggningsunderhållet på samma sätt i dessa kommuner? Ja, det är jag övertygad om. Det kommer jag att jobba för i alla fall, säger Ulf Wallgren. Långsiktighet i gatuunderhållet Vad är det bästa med Mariestadsmodellen, enligt din uppfattning? Det är att den säkerställer både en snabb upprustning av de mest förslitna gatorna samtidigt som den säkerställer en långsiktig finansiering av gatuunderhållet. Vi får ett mer planerat gatuunderhåll, helt enkelt, och slipper den ryckighet och osäkerhet som annars präglar finaniseringen av gatuunderhåll i svenska kommuner. Även Håkan Wiljén, NCC Roads chef på plats i Mariestad, tycker att det första kontraktsåret fallit väl ut. Tack vare mycket god planering klarade vi av att göra hela jobbet under två intensiva veckor i juni. Från början hade vi tänkt att genomföra uppdraget i två etapper, en före och en efter semestern. Men genom att koncentrera insatserna på det här viset blev det mindre störningar för trafikanterna. Planeringen inför nästa års beläggningsarbeten har redan startat. Före jul ska vi ha ett möte med kommunen och dra upp riktlinjerna, säger Håkan Wiljén. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG 20 ROADS

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB 1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu

Läs mer

NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT.

NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT. NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT. FÖR DIG SOM VÄRDESÄTTER KREATIVITET, MILJÖ, HÅLLBARHET OCH ESTETIK. Idag kan du skapa fantastiska bostadsmiljöer av betong, med stor variation på både struktur,

Läs mer

Läs mer på sidan 3. Läs mer på sidan 4. Läs mer på sidan 5

Läs mer på sidan 3. Läs mer på sidan 4. Läs mer på sidan 5 Styrelsen visar riktningen för IBAB Uno Jöelaid, styrelseordförande i Industribyggnader i Borås AB, ser med stolthet och glädje tillbaka på vad som har åstadkommits under det senaste året. Bolaget står

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Student: Handledare NCC: Mats Bergquist Handledare LTH: Annika Mårtensson Innehållsförteckning NCC... 3 PROJEKT SIGNALFABRIKEN... 3 MINA ARBETSUPPGIFTER... 4 AKTÖRER JAG

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Modern Betong Fogfria golvlösningar Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Polyuretan Den mest övertygande egenskapen hos polyuretan är dess förmåga att tillmötesgå olika krav genom

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Loket och Vagnarna. Tips. Rekrytering Marknadsföring Sponsring

Loket och Vagnarna. Tips. Rekrytering Marknadsföring Sponsring Loket och Vagnarna Tips Rekrytering Marknadsföring Sponsring Undertecknad var under våren och hösten 2006 ute och besökte sammanlagt 28 föreningar runt om i Sverige. Jag hade med mig representanter från

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval 1 Tiden på tåget är min gyllene stund på dagen Det finns många goda anledningar att resa kollektivt eller samåka. En viktig anledning är att det nästan

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Funktionsupphandlingar i kommuner

Funktionsupphandlingar i kommuner Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Weber Industrigolv. Anpassade industrigolv för olika användningsområden

Weber Industrigolv. Anpassade industrigolv för olika användningsområden Weber Industrigolv Anpassade industrigolv för olika användningsområden Weber Industrigolv Webers Industrigolv har vunnit världsrykte genom förnämliga bruksegenskaper och god ekonomi. Produkterna är cementbundna

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare fordon och avancerad kommunikation, är förarens vardag lika

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig!

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! 1VI VÅGAR TÄNKA NYTT JSB vågar tänka nytt. På så sätt kan vi leverera vad samhället behöver både idag och imorgon. Det är ett nytänkande

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER PLATS 02 TILLVÄXTPROCENT 103 % Logent med lappen i bakfickan Logistikbranschen växer så det knakar. Men ingenstans knakar det mer än det gör i Logent AB. Hemligheten är mycket enkel: En lapp i bakfickan.

Läs mer

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september INFORMATIONSBREV FRÅN CEMENTA AB April 2011 Organisationsförändringar Marknad Sedan den 1 mars är Jan Gånge ny vd och Fredrik Jansson är vice vd/marknadschef. Läs mer på sidan 2 Råd vid hantering av cement

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

NCC Construction Sweden

NCC Construction Sweden NCC Construction Sweden Tomas Carlsson Affärsområdeschef NCC Construction Sweden 2010-05-27 1 Verksamhetsområden Affärsområden NCC BYGG OCH CONSTRUCTION ANLÄGGNING KROSS, ASFALT, NCC ROADS BELÄGGNING OCH

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Olikhet Berikar Av Claes Ullén

Olikhet Berikar Av Claes Ullén Olikhet Berikar Av Claes Ullén ember na 21-22 Septe Dagarn Peab är ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Omsättningen är 40 miljarder kronor och antalet anställda 15.000. CLAES ULLÉN Arbetschef

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Smarta servicelösningar som skapar mervärde

Smarta servicelösningar som skapar mervärde Smarta servicelösningar som skapar mervärde Ja, service kan vara smart! SMARTA LÖSNINGAR SOM GER AFFÄRSNYTTA Som Nordens ledande serviceleverantör levererar vi professionella lösningar som frigör tid och

Läs mer

Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden

Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden PMS 286 Den här lilla skriften handlar om hur vi alla tillsammans ska vara med och göra SVEAB till det

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap.

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. MOTION 23 Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. Inlämnad av: Patrick Nyfors Förening: Ledarna inom Energi & Teknik Då problematik har uppstått kring rekrytering till dagens Ledarförbund

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Kartlagd: Morgondagens it-chef

Kartlagd: Morgondagens it-chef Kartlagd: Morgondagens it-chef Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vad lockar morgondagens it-chefer? Vi har svaren 2 Vi fortsätter

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Vattenfall Inlandskraft AB

Vattenfall Inlandskraft AB Vattenfall Inlandskraft AB S-E Åkerlind 3 juni 2009 Bakgrund Vattenfall är beroende av fungerande samhällen i Norrlands inland och har arbetat med näringslivsutveckling i detta område under många år. För

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR Tryckfolder Version 1.04 TERRAKOMP FRAMTIDENS HÅLLBARA STENSÄTTNING FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR TERRAKOMP, VAD ÄR DET? Att bygga ett attraktivt naturstensfarthinder i stadsmiljö är en tidskrävande

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Betong överraskar Betong är ett spännande material. Med sina unika egenskaper hjälper det arkitekter och byggare över hela världen att skapa hus, broar,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Arbeta för en bättre värd

Arbeta för en bättre värd Arbeta för en bättre värd Långsiktig lönsamhet och tillväxt skapas genom nöjda kunder och engagerade medarbetare. Som arbetsgivare ska Vasakronan erbjuda branschens bästa utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö.

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Snabb och välsorterad butik i hård bransch

Snabb och välsorterad butik i hård bransch 12 AKTUELL PRODUKTION / NR 3 2013 Snabb och välsorterad butik i hård bransch Vi tar vid där rostfritt slutar - så sammanfattar Jonas Pihl familjeföretaget Harald Pihls produktkatalog. text olle hernegren

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

ETT MODERNT TRANSPORT- OCH LOGISTIKFÖRETAG

ETT MODERNT TRANSPORT- OCH LOGISTIKFÖRETAG ETT MODERNT TRANSPORT- OCH LOGISTIKFÖRETAG OLSSONS ÅKERI Under alla år har Volvo varit och är alltjämt den största uppdragsgivaren. På senare tid har även SCA kommit in som en stor kund. Vår huvudsysselsättning

Läs mer

AFFÄRSIDÉ Svets & Montage Industri Partner AB ska, på bas av hög teknisk nivå, tillhandahålla metallprodukter, industritjänster och systemlösningar i

AFFÄRSIDÉ Svets & Montage Industri Partner AB ska, på bas av hög teknisk nivå, tillhandahålla metallprodukter, industritjänster och systemlösningar i AFFÄRSIDÉ Svets & Montage Industri Partner AB ska, på bas av hög teknisk nivå, tillhandahålla metallprodukter, industritjänster och systemlösningar i en helhet som ger kunden stabilitet, trygghet och kvalitet.

Läs mer

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt S:t Eriks gymnasium ett partneringprojekt Jag brukar jämföra ett partneringprojekt med en tågresa mellan Stockholm och Göteborg. Alla är med på hela resan. Ingen kliver av i Hallsberg eller Skövde. John,

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer