Dags för mönstring igen?

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR Dags för mönstring igen? HÅKAN SPARR OMVALD SOM ORDFÖRANDE»Ju längre från ledningen man sitter, desto svårare är det att känna sig som en del av förändringen«försvarsmakten ANMÄLS FÖR UTEBLIVEN LÖNEKARTLÄGGNING LEDAREN: Nya styrelsen har många utmaningar att ta tag i.

2 MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR INNEHÅLL Dags för mönstring igen? HÅKAN SPARR OMVALD SOM ORDFÖRANDE»Ju längre från ledningen man sitter, desto svårare är det att känna sig som en del av förändringen«försvarsmakten ANMÄLS FÖR UTEBLIVEN LÖNEKARTLÄGGNING Omslag: Fystesterna på Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad. Foto: David Bergström LEDAREN: Nya styrelsen har många utmaningar att ta tag i. NR OM FÖRSVARSFÖRBUNDET Årgång 77. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, Stockholm. tf Redaktör Anna Hjorth anna.hjorth@forsvarsforbundet.se Telefon: Ansvarig utgivare Håkan Sparr hakan.sparr@forsvarsforbundet.se Telefon: Annonsansvarig Benny Eklund, tel benny.eklund@conmedia.se Produktion: Brand Manual. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 2/15 gick i tryck den 12 juni. Nr 3/15 har manusstopp den 20 augusti och kommer ut den 24 september. Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. ISSN Foto: David Bergström 15 Innehåll Ledaren...4 Mycket kvar att jobba med för FMV...6 Kongress-special: Besluten, siffrorna, valen...8 Håkan går en rond till som ordförande...12 Rekryteringsmyndigheten laddar om...15 Frågelådan Hur gör jag för att anmäla ett tillbud?...21 Så får du koll på lokala omställningsmedel Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: (telefontid och ) Sekreterare: Gülseren Kiyak, Kommunikatör/redaktör Anna Jonsson, Medlemsregister: Annica Arnared, (telefontid tisdagar fredagar 9 11) E-post: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, Ombudsmän: Hans Jonsson, Susanne Larsson Forman, Marika Olsson,

3 INNEHÅLL 8 6 Foto: Istockphoto Sommar, sol och pension Foto: Vince Reichardt 20 Foto: Sören Andersson Bildkälla: Kungliga biblioteket SOMMAREN ÄR KORT. Låt oss dock hoppas att det inte blir som i Tomas Ledins låt där nästa rad lyder Det mesta regnar bort. Men oavsett väder är det semestertider och alla har rätt till några veckors ledighet, minst 25 dagar enligt semesterlagen. En del har mer, kanske 30 dagar, oftast på grund av att det finns inskrivet i kollektivavtalet. Kollektivavtalen är en viktig del av den svenska modellen, där fack och arbetsgivarorganisationer förhandlar fram villkoren på arbetsmarknaden. Ett område som är mer kontroversiellt och långt mer komplicerat än semestern är våra framtida pensioner. Där håller facken och arbetsgivarna på det statliga området just nu på att förhandla om hur det ska bli framöver. Hittills har statligt anställda haft de bästa pensionsvillkoren på svensk arbetsmarknad. Nu vill arbetsgivarna ändra på det. Det är svåra frågor det handlar om: Hur MEDARBETARE I DETTA NUMMER: mycket ska avsättas till våra pensioner? Och enligt vilken modell? Hur länge måste vi egentligen räkna med att arbeta? För det är väl få 70- och 80-talister som på allvar tror att de ska kunna gå i pension vid 65. Själv är jag född på 60-talet och har just börjat försöka intressera mig för min framtida pension, trots att jag sannorlikt har minst 20 år kvar i arbetslivet. Jag kan villigt erkänna att jag inte har någon vidare koll på hur min ekonomi kommer att se ut på ålderns höst. Men lite klokare blev jag av att surfa in på sajten en guide från facken i staten som förhandlar tillsammans, bland andra Försvarsförbundet. Så, om du tröttnar på slappandet i hängmattan, kan du alltid läsa lite om din framtida pension under semestern. Men glöm inte bort att ta det lugnt också! ANNA HJORTH, tf redaktör redaktion@forsvarsforbundet.se 22 MARIA WIDEHED är en Malmöbaserad frilansjournalist som allra helst skriver om försvarsfrågor, friluftsliv och allt som har med cyklar att göra. När hon inte sitter på sitt frilanskontor lånar hon ut sin penna till bland annat Sydsvenskans redaktion. I det här numret har hon gjort reportaget om Rekryteringsmyndigheten. EMMELI NILSSON är frilansjournalist med stort intresse för kluriga arbetslivsfrågor. Hon för också en utdragen kamp mot byråkratiskt språk i sitt jobb som språkkonsult. Emmeli har sitt kontor i Stockholm men hjärtat i västra Sverige. I det här numret har hon skrivit om Försvarsmaktens lyckade arbete med omställningsmedel. Foto: Istockphoto DAVID BERGSTRÖM arbetar som frilansfotograf i Malmö med omnejd. Han har ett stort intresse för djur och natur. Har i detta nummer besökt Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad där han bland annat har fotograferat omslagsbilden. 3

4 FÖRBUNDET I KORTHET Försvarsförbundet Hundraårsjubileum! Ny kommunikatör på plats ANNA JONSSON HAR anställts som ny kommunikatör på Försvarsförbundets kansli. Hon har tidigare haft ett föräldravikariat på kansliet. Anna kommer också att vara redaktör för OM Försvarsförbundet. Foto: Sören Andersson Foto:Stockholms Stadsarkiv Tegelbacken 1919 Snart dags för jubileum OM FYRA ÅR är det dags för kongress igen. Det blir 2019, och då är det exakt hundra år sedan Försvarsförbundet grundades. Hur det ska firas är inte klart än, men OM Försvarsförbundets redaktion lovar att hålla koll på saken och rapportera när det närmar sig. På nytt jobb FÖRBUNDETS TIDIGARE INFORMATÖR och redaktör Karen McDougall har gått vidare mot nya utmaningar efter drygt åtta år på kansliet. Hon arbetar numera som informatör på Infranord. INTE EN ENDA MOTION skickades in till Försvarsförbundets kongress i år. Det kan ju vara ett tecken på att allt är bra. Eller är så är det för att man inte orkar. Jag tror dessvärre att det beror på det senare, säger Håkan Sparr, förbundsordförande. Biståndsnämnd blir Union to union LO OCH TCO har fått sällskap av Saco i biståndsnämnden. Samtidigt har den fått nytt namn och heter numera Union to union. Organisationen arbetar för demokrati, rättvis fördelning av resursers och för hållbar utveckling. Uppdraget är att stödja och samordna resurser för LO, TCO och Saco och deras medlemsförbund i det internationella fackliga arbetet. Union to union samarbetar med fackliga organisationer över hela världen. Studiecirkel på London distillers. Foto: Denny Lorentzen. 4

5 HÅKANSÄGER: Hej på er! Nu har vi haft vår kongress och jag fick nytt förtroende att verka som förbundsordförande fram till Tack så mycket för det! Jag ser med tillförsikt fram emot den kommande fyraårsperioden som avslutas med Försvarsförbundets hundraårsfirande. Var och hur det ska ske det får vi i styrelsen återkomma till. Hälften av kongressombuden var på en kongress för första gången och det kan tolkas positivt det visar på engagemang och intresse att arbeta fackligt. Vi fastställde verksamhetsinriktningen och en av de viktigaste prioriteringarna är rekrytering av nya medlemmar. I vår vision står följande: En förutsättning för att verka som ett attraktivt förbund är att vi har en god medlemsbas. Utöver att värna om våra medlemmar behöver vi också vara duktiga på att rekrytera nya. Ju fler medlemmar vi organiserar desto större förutsättning har vi att få genomslagskraft samt att kunna rekrytera duktiga och engagerade förtroendevalda på alla nivåer. Vi vill genom våra värderingar och insatser attrahera till medlemskap i Försvarsförbundet. Vi ska visa att vi är det bästa kollektivet för verksamma inom vårt område. Ett aktivt lokalt fackligt arbete är en förutsättning för ett bra rekryteringsarbete, lokalt som centralt. Rekrytering är allas vårt ansvar. För att vara attraktiva ska det fackliga innehållet spegla medlemmarnas behov. Detta mina vänner ska vi ta till oss och arbeta efter när det gäller rekryteringen. Vi har varit duktiga på det hittills men vi kan bli ännu bättre. Det gäller att alltid vara alert och fråga de nyanställda på våra myndigheter om de vill vara med i vårt förbund, de måste alltid få frågan. Jag kan inte nog påpeka det viktiga med rekrytering. Ju fler vi är desto starkare blir vi som förbund! Vi i den nya styrelsen har många utmaningar att ta tag i. Det är bra, för det kommer att pusha oss till ett bra fackligt arbete framåt. Jag önskar er alla en trevlig semester och sommar, så hörs vi framåt hösten igen! HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 5

6 AKTUELLT FMV fortfarande delad myndighet Knappt en av fem som jobbar inom förråd, service och verkstäder, FSV, på FMV känner sig som en del av myndigheten. Det visar en medarbetarundersökning som gjordes i höstas. Nu satsar FMV:s ledning på att stärka chefernas engagemang. TEXT: ANNA HJORTH När den första medarbetarundersökningen, den så kallade temperaturmätningen, gjordes efter att FSV bildats 2013 visade det sig att många kände sig som ett B-lag inom FMV. Man hade exempelvis inte fått tillgång till FMV:s datorer eller arbetskläder med rätt logotyp. Många såg inte heller poängen med den nya organisationen och hade hellre jobbat kvar inom Försvarsmakten. I uppföljningen, som gjordes i höstas, svarade en av fem på FSV att de fortfarande inte känner sig som en del av FMV. Det är fler än året innan. Magnus Andersson DÄREMOT HAR EN del av inkörningsproblemen, som arbetskläder och e-postadresser, löst sig. Samtidigt är det en del som har blivit rörigare, exempelvis måste många arbeta i både FMV:s och Försvarsmaktens datasystem. Det berättar Magnus Andersson som arbetar på markverkstaden i Skövde och är Försvarsförbundets platsombud där. Jobbet i sig är detsamma som tidigare, när vi var FM Log. Men det har blivit krångligare för oss i verkstaden, med flera system att arbeta i. Till exempel ska vi fortfarande göra vår tidredovisning i Försvarsmaktens datorer. Det gör ju inte precis att man känner sig som en del av FMV, säger han. ATT DET FORTFARANDE är många som inte känner sig hemma i den nya organisationen kom inte som någon överraskning för myndighetsledningen. Dels hade man den tidigare undersökningen i färskt minne, och dels räknar man med att en stor förändring tar tid. Men det betyder inte att man får se det som banalt. En förändringsprocess är inte enkel. Vi ser bland annat tydliga regionala och organisatoriska skillnader. Ju längre Tobias Steen från ledningen man sitter, desto svårare är det att känna sig som en del av förändringen. Likaså är det stor skillnad mellan de medarbetare som nyligen kommit från Försvarsmakten och de som jobbat länge inom FMV, säger Tobias Steen som är förändringsledare och arbetar med temperaturmätningarna på FMV. Receptet som myndighetsledningen nu har tagit fram är mer stöd till cheferna, Saxat ur FMV:s temperaturmätning från 2014:»Det känns som att det finns ett A- och B-lag inom FMV där vi är i B-laget«Medarbetare FSV MÅNGA FICK NY ARBETSGIVARE bland annat i form av seminarier och dialogverktyg. Genom att öka deras engagemang hoppas man också nå ut till medarbetarna. Oavsett var i organisationen de befinner sig. Samtidigt är en ny medarbetarundersökning på gång. Tobias Steen betonar att det är viktigt att ta chansen att förmedla sin åsikt till ledningen. DET FINNS TILL exempel en möjlighet till frisvar, som är en bra möjlighet att föra fram synpunkter. Vi läser alla svaren och går också tillbaka till dem för att kolla om det vi gör svarar upp emot de olika behov som har framförts.»det känns inte som att vi är prioriterade. Efter 1 år och 2 månader sedan övergången har vi ännu inte fått nya arbetskläder med FMV-logga«Medarbetare FSV»Att vi kommer fortsätta ha sämre telefoner är också en tydlig signal om att vi är B-laget inom FMV till både oss från FM Log och till personal från tidigare FMV 2012«Medarbetare FSV 1400 tidigare försvarsmaktsanställda fick ny arbetsgivare den 1/ Då tog FMV över de uppgifter som tidigare skötts av Försvarsmaktens logistikverksamhet (FM LOG). På FMV bildades FSV Förråd, Service och Verkstäder. FSV utgör runt hälften av de anställda på FMV. En medarbetarundersökning på FMV i början av 2014 visade bland annat att bara en av fyra på FSV kände sig som en del av FMV. En uppföljning under hösten visade att siffran sjunkit ytterligare knappt en av fem svarar att de känner sig som en del av FMV. Ytterligare uppföljningar är på gång. Illustration: istock 6

7 »Det här är ingen satsning«svenskt FÖRSVAR SKA gå från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar. Det står klart i den försvarspolitiska överenskommelsen och regeringens inriktningsproposition som lämnades till riksdagen i slutet av april. Försvarsförbundets ordförande Håkan Sparr välkomnar att försvarsfrågorna nu lyfts och att det finns en politisk enighet om att försvarsförmågan ska stärkas. Men anser att propositionen i sig inte innehåller några stora satsningar. Efter 11 september och efterföljande krig mot terrorn har USA skärpt säkerheten i handeln med militär högteknologi. Bland annat måste länder som vill göra försvarsaffärer med USA följa de så kallade ITAR-reglerna (se faktaruta). FÖR SVERIGE INNEBÄR det i förlängningen att jobb kan vara hotade, både i försvarsföretagen och i försvaret, eftersom man är beroende av amerikansk högteknologi. Både myndigheter och företag måste räkna med att de i en tillspetsad situation kan tvingas välja mellan att följa det amerikanska regelverket eller svensk lag. I båda fallen kan de bli skadeståndsskyldiga. Ett exempel på en sådan situation inträffade En 16-åring med dubbelt medborgarskap som antagits till ett gymnasieprogram i Trollhällan nekades praktikplats hos GKN Aerospace, som tillverkar komponenter till flyg och raketmotorer. Orsaken var hans irakiska medborgarskap. Diskrimineringsombudsmannen, DO, lämnade då in en stämningsansökan för etnisk diskriminering mot GKN Aerospace och Teknikföretagen. Fallet slutade dock med förlikning och avskrevs. MARTIN HJORTH, JURIST på DO, berättar att man inte har haft något liknande fall. Det handlar mer om att vidmakthålla det vi redan har. Så jag kan inte hålla med om att det här är någon satsning. Däremot är det positivt att man vill krigsplacera tidigare värnpliktiga och dessutom förlänga grundutbildningen, säger Håkan Sparr. Hur Försvarsmakten ska klara av att hantera en längre grundutbildning och krigsplaceringar är dock oklart, menar han. Det finns varken organisation eller personalstruktur kvar för att klara det längre. Klämda mellan amerikanska regler och svensk lag Konflikter mellan skärpta amerikanska handelsregler på försvarsområdet och svensk lag kan bli allt vanligare. I förlängningen kan det leda till att myndigheter och företag tvingas betala skadestånd och att jobb hotas. CARINA WAHLSTEDT JANSON Det saknas rättspraxis och han hade därför välkomnat en prövning i domstol. På GKN Aerospace vill man inte uttala sig i frågan. Pål Jonson, kommunikationsdirektör på SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen, menar att reglerna även kan komma att krocka med arbetsrätts- och personuppgiftslagstiftning. Han anser att detta måste lösas på politisk nivå. PÅ TEKNIKFÖRETAGEN menar man att frågan är livsavgörande för många svenska företag. I stort sett allt försvarsmateriel innehåller amerikansk högteknologi. I förlängningen ställer det frågan om ett eget svenskt försvar på sin spets, säger Per Dalekant, jurist och förhandlare på Teknikföretagen. ITAR-REGLERNA International Trafic in Arms Regulations (ITAR) är ett amerikanskt regelverk för handelskontroll av varor som kan användas i både militärt och civilt syfte. Reglerna gör det möjligt att kontrollera vissa varor från produktion till skrotning och styr även vem som får ta del av information och hantera dem. Det betyder bland annat att personer utan säkerhetsklassning eller med viss nationalitet kan stoppas. Därmed kan ITAR-reglerna hamna i konflikt med svensk lagstiftning. AKTUELLT HALLÅ DÄR LENA SKÖLD Gunnarsson, Försvarsförbundets vice ordförande. Förbundsstyrelsen har nyligen beslutat att anmäla Försvarsmakten till Nämnden mot diskriminering för att man inte har gjort någon lönekartläggning sedan Enligt lagen ska lönekartläggningar göras vart tredje år. Varför gör ni anmälan just nu? Vi har ju drivit detta i flera år och vi är skyldiga våra medlemmar att fullfölja, att pröva alla möjligheter. Nu ska vi naturligtvis också höra om de andra facken vill göra gemensam sak med oss, annars är vi beredda att gå själva. Jämställdhet är ett område som är starkt prioriterat för oss, en lönekartläggning måste till för att se så att det inte finns osakliga löneskillnader och för att rätta till det som man eventuellt upptäcker. Vad hoppas ni på för resultat? Målet är att en lönekartläggning görs. Nämnden kan ju också utdöma vite för Försvarsmakten, men det är inte det som driver oss. Det viktiga nu är att det blir uppmärksamhet på frågan, att vi visar att vi menar allvar. Det ska vara kännbart för Försvarsmakten, som en gång för alla måste motivera varför de inte lyckats följa lagen. Ser du några risker med att driva frågan vidare? Nej. Vi vet ju att de inte har gjort någon lönekartläggning, där har vi alla fakta i målet. Möjligtvis kan det här bidra till ett tuffare klimat mellan parterna, att det blir tuffare för de förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Det måste vi vara observanta på, och kommer i så fall att slå tillbaka. TEXT: ANNA HJORTH 7

8 KONGRESS 2015 Kongressen tog viktiga beslut för Jämställdhet, demokrati, stadgar, säkerhetsläget och pensioner. Det är bara några exempel på alla de ämnen som togs upp på Försvarsförbundets kongress som hölls maj på Bergendals kursgård i Sollentuna. Dessutom valdes en ny styrelse med omvalde ordföranden Håkan Sparr i spetsen. TEXTER: ANNA HJORTH FOTO: SÖREN ANDERSSON Tack så hemskt mycket för förtroendet! Jag ryser lite, nu vet jag ju vad jag ger mig in på, det gjorde jag inte när jag valdes för fyra år sedan. Men som vanligt ska jag göra mitt bästa, sa Håkan Sparr när det stod klart att han blivit enhälligt vald till fyra nya år som förbundsordförande. Ordförandevalet var, precis som omvalet av Lena Sköld Gunnarsson, odramatiskt. Inga motkandidater fanns och båda har haft sina uppdrag i förbundsstyrelsen de senaste fyra åren. När det var dags för val av styrelseledamöter och suppleanter hade det kommit in ett antal nomineringar utöver de som valberedningen föreslagit. Vilket bland annat resulterade i att Åsa Sundholm, som varit ledamot i förbundsstyrelsen, och Senadin Sela från förening 21, inte fick plats. Mer om den nya styrelsen kan du läsa på nästa uppslag. EN KONGRESS INNEHÅLLER mycket mer än val av styrelse och andra förtroendeposter. Det är förbundets högsta beslutande organ och den yttersta möjligheten att påverka vilken riktning förbundet ska gå åt och vilka frågor som ska vara i fokus. Dessutom ger den alla deltagare, som på olika sätt är engagerade i Försvarsförbundet, möjlighet att utbyta erfarenheter från det fackliga arbetet. Eller som Håkan Sparr uttryckte det i sitt inledningstal: Vi är ju alla Försvarsförbundare! Håkan Sparr tog också upp det hårdare klimatet på arbetsmarknaden, där det bland annat är svårare att få tid till fackligt arbete på många håll. Därför är det bra för oss som organi- 8

9 KONGRESS 2015 Vad tycker du har varit viktigast på kongressen och vad är viktigast för Försvarsförbundets framtid? foto: Anna Hjorth Mari Boussard Allvise, Förening 2, FM/ Kungsängen. Första kongressen. Det viktigaste jag tar med mig från kongressen är att det finns mycket som behöver göras framåt, det kommer att krävas mycket arbete. I vår förening har vi till exempel kämpat för att överleva, det har varit få som velat engagera sig. Men nu är vi på gång och då behöver vi mycket stöttning från förbundet, vilket vi också har fått. Det allra viktigaste framåt, både för vår förening och för förbundet, är nyrekryteringen. Och när nya medlemmar börjar så gäller det att vi tar hand om dem, vi måste visa vad vi får för nytta av att vara medlem. framtiden foto: Anna Hjorth Håkan Antonsson, Förening 310, FMV/ FSV Riksförening. Andra kongressen. Att träffa andra fackliga och utbyta erfarenheter. Det är intressant att se vilket håll förbundsstyrelsen tycker att vi ska jobba åt, vilka de prioriterade frågorna är. Sedan är det bra att det blir mycket allmän information om hur det fungerar i de olika myndigheterna. Det är också kul att träffa många nya. Det är så vi får bättre förståelse för varandra. Vi får tips om hur andra har löst olika problem. Så kringsnacket, utanför kongressprogrammet, är också viktigt. För framtiden är det allra viktigaste att det verkligen görs lönekartläggningar. sation att jobba tillsammans med andra, till exempel genom att vara med i TCO, sa han. OCH FRÅN TCO var ordförande Eva Nordmark på plats på kongressens första dag. Hon passade, precis som Håkan Sparr, på att betona vikten av att facken fortsätter jobba för ett mer jämställt arbetsliv. Det hänger också ihop med ohälsan, som ökar. Det är framförallt kvinnor som drabbas. Så jämställdheten är en oerhört viktig fråga och vi kan förändra med vårt fackliga arbete, med våra kollektivavtal och genom påverkansarbete. Vi ser att vi gör nytta, till exempel har vi drivit på för att det ska bli årliga lönekartläggningar igen, sa Eva Nordmark. foto: Anna Hjorth Clarence Arnstedt, Förening 101 FM/ FMLOG Riksförening. Andra kongressen. Att vi i förbundet träffas och lyssnar på varandras erfarenheter. Det blir tydligt att vi är ett förbund med olika förutsättningar att bedriva fackligt arbete. Att höra hur andra tacklar de problem som finns på olika ställen. För mig och min förening är det särskilt intressant att höra hur andra stora föreningar har lyckats med exempelvis e-poströstningar. För framtiden är det viktigast att arbeta för att alla ska ha rätt lön. Att det verkligen görs lönekartläggningar så att vi har en korrekt bild av verkligheten, annars kan det inte bli en korrekt lönesättning.» 9

10 KONGRESS 2015 Rekrytering avgörande för framtiden PÅ KONGRESSEN 2011 beslutades att förbundets verksamhetsinriktning ska gälla tills vidare. Därför handlade det den här gången mest om mindre justeringar. En av de främsta utmaningarna för framtiden är fortfarande att få fler medlemmar. Vi i förbundsstyrelsen hade som mål att vi skulle rekrytera minst 800 nya medlemmar under vår mandatperiod. Nu ser vi att fick 895 nya. Det är ni därute som har gjort ett jätteviktigt jobb, sa Lena Sköld Gunnarsson, vice ordförande. Samtidigt har över 600 medlemmar lämnat Försvarsförbundet, vilket gör att plussiffran inte är högre än 225. Åldersstrukturen i förbundet påverkar våra möjligheter att växa. Och nyanställda väljer i stor utsträckning att inte organisera sig. Så en utmaning och målsättning inför den kommande fyraårsperioden är att vi måste nå ut till fler oorganiserade. Vi ska bland annat jobba med fortsatta rekryteringskampanjer, sa Lena Sköld Gunnarsson. Förbundsmöte varje år ska stärka demokratin FRÅN OCH MED NÄSTA år kommer Försvarsförbundet att samlas till förbundsmöte varje år som det inte är kongress. Då kan motioner behandlas och dessutom ska bokslut, verksamhetsberättelse och frågan om ansvarsfrihet prövas. Tanken är att vi ska öka delaktigheten och demokratin i förbundet, sa Per Gunnarsson, ledamot i förbundsstyrelsen och i stadgeutskottet, när han presenterade förslaget. Förändringarna är resultatet av en ändring av förbundets stadgar som kongressen beslutade om. Stadgarna reviderades på flera punkter, bland annat minskar man antalet suppleanter i förbundsstyrelsen från tre till två. Även det anses öka möjligheten till delaktighet dessutom blir det större möjlighet till fyllnadsval när det blir förbundsmöte varje år. Styrelsens förslag till ändring av stadgarna väckte en del debatt på några punkter, bland annat fanns det olika uppfattningar om formuleringen om distansröstning i föreningarna. De omskrivna stadgarna kunde dock antas efter omröstning med de två tredjedelars majoritet som krävdes. Kongressen i siffror 32 ombud deltog. 16 av ombuden var med för första gången. 12 av ombuden var kvinnor. 20 av ombuden var män. Högre arvoden för styrelsen PÅ KONGRESSEN BESLUTADES att förändra förbundsstyrelsens arvoden. Tidigare baserades arvodena på det avtal som Försvarsförbundets kanslipersonal följer. Revisorerna Maria Ferngren och Malena Persson förklarade att många andra organisationer och förbund istället baserar arvodena på nivån på inkomstbasbeloppet. Det nya arvodet för förbundsordförande blir därmed kronor i månaden, jämfört med kronor tidigare. Även arvodena för vice ordförande, ledamöter och revisorer höjdes. Höjningar av arvodet kommer att göras vid de tillfällen då inkomstbasbeloppet höjs. FÖRSVARSFÖRBUNDETS KONGRESS Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Hålls enligt stadgarna i maj eller juni vart fjärde år. Varje förening har rätt att sända ett ombud. Föreningar med över 100 medlemmar får ha ytterligare ett ombud. Totalt får en förening ha högst fem ombud. FÖRSVARSFÖRBUNDETS MEDLEMMAR Totalt medlemmar. Av dem är aktiva och passiva. De flesta passiva medlemmar är pensionärer. För fyra år sedan hade förbundet totalt medlemmar. 10

11 KONGRESS 2015 De ska leda förbundet FRÅN VÄNSTER: Suppleant Marie-Louise Svensson. Förening 5. Nyval. Ledamot Per Gunnarsson 49 år. Förening 76. Omval. Pers viktigaste fråga: Medlemsfrågor är alltid i fokus, inte minst anställningstryggheten. Vice ordförande Lena Sköld Gunnarsson 54 år. Förening 330. Omvald. Lenas viktigaste fråga: Att hålla motivationen hög för de förtroendevalda samt att bredda basen för rekrytering av nya förtroendevalda. Ledamot Jan Berthilson 42 år. Förening 51. Nyval. Jans viktigaste fråga: Avtalsfrågor och medlemmarnas rättigheter. Suppleant Carola Blomdahl Förening 20. Nyval. Ordförande Håkan Sparr 61 år. Förening 150. Omvald. Håkans viktigaste fråga: Att föra våra medlemmars talan i alla lägen. Lobba för vår sak bland politiker och besluts fattare. Ledamot Pia Almström 46 år. Förening 114. Nyval. Pias viktigaste fråga: Den psykosociala arbetsmiljön och att samverkansavtalet efterlevs. Ledamot Jesper Nyberg 45 år. Förening 129. Omval. Jespers viktigaste fråga: Medlemsrekrytering och den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatserna. Ledamot Per Anders Andersson 52 år. Förening 101. Nyval. Per Anders viktigaste fråga: Jämställdhet. SAKNAS I BILD: Revisorer Ordinarie: Anders Wilhelmsson och Martina Brisman. Båda från förening 114. Revisors suppleant: Maria Ferngren. Förening 330. Valberedning Clarence Arnstedt, ordförande i valberedningen, från förening 101. Jimmy Svensson, ledamot, från förening 51. Håkan Antonsson, ledamot, från förening 310. Gun Zetterqvist, suppleant, från förening 330. Mer om kongressen på 11

12 KONGRESS 2015 Andra halvlek 12

13 KONGRESS 2015 för Håkan Håkan Sparr blev tidigt medveten om hur värdefullt ett medlemskap i facket kan vara. Nu har han just blivit vald till Försvars förbundets ordförande för en andra period och blickar helst framåt. TEXT: ANNA HJORTH FOTO: SÖREN ANDERSSON Vad var det som väckte ditt engagemang för facket? Det började redan när jag var tio år, då min far dog på jobbet i lastbilshytten. Han körde åt ett åkeri som inte var rätt organiserat, så morsan och jag fick inte en spänn. Efter olyckan så startade brevbäraren en insamling för att stötta oss. Annars var det ett samhälle, ungefär en mil utanför Örebro, som präglades av bönder som jag upplevde såg ner på oss. Så när jag började jobba som snickare när jag var 17 år var det självklart att gå med i facket, och det blev Byggnads. På något sätt ville jag ta revansch, det blev en drivkraft för mig. Hur kom det sig att du gick med i Försvarsförbundet? Jag började jobba i Försvarsmakten i slutet av 1970-talet, blev faktiskt i princip anställd på min mors begravningskaffe! Min farbror var säkerhetschef och tyckte att det skulle vara bra för mig att också arbeta där. Så jag anställdes som vaktman. Samtidigt som jag blev anställd gick jag med i facket, då var det motsvarigheten till dagens Seko. Allt eftersom tiden gick så förkovrade jag mig på olika sätt, blev vaktchef och bytte också fack till TCO-förbundet FCTF, det vill säga det som i dag är Försvarsförbundet. Efter ett tag blev jag skyddsombud och sedan gick jag vidare till att bli ordförande i Örebro, det var omkring år Du blev vald till förbundsordförande vid förra kongressen, 2011, hur upplevde du den första tiden? Det var jobbigt. Efter ett halvår kände jag nästan att jag ville kasta in handduken. Jag var ju ny i styrelsen också, och vi var många som var det. Så det var svårt att veta hur jag skulle gå till väga i olika sammanhang. På många sätt var den första tiden en resa för hela styrelsen, men efter ett par år tycker jag det började fungera väldigt bra. Vi har ju fått ett förtroende av medlemmarna, och det måste vi leva upp till. Vad minns du starkast från de första fyra åren som ordförande? Det är nog den stora omorganisationen, där Försvarsmaktens logistik flyttades över till FMV samtidigt som det skulle sparas 750 miljoner. Jag tycker att det var ett svek gentemot de anställda. Det gick alldeles för fort och har inte blivit bra. Jag tänker också på den stora strukturomvandlingen inom förbundet, som jag känner att vi kanske tog lite för lätt på. Vi borde ha åkt ut till föreningarna och informerat mycket mer. För när man väl är där ute och förklarar varför vi gjorde förändringen, att meningen är att göra förbundet mer demokratiskt, så förstår» de ju det. HÅKAN SPARR, 61 ÅR FACKLIG BAKGRUND: Har varit medlem i Byggnads, Seko och Försvarsförbundet. Skyddsombud och ordförande i Försvarsförbundets förening 150 i Örebro. Suppleant i förbundsstyrelsen från Ordförande i Försvarsförbundet från ANSTÄLLD: På FMTM i Örebro, men tjänstledig för fackligt uppdrag. FAMILJ: Gift med Gunilla, som är fritidspedagog. Fyra barn och sex barnbarn. En av sönerna, Martin Sparr, är också fackligt engagerad och ordförande i Försvarsförbundets förening i Örebro. BOR: I lägenhet i Örebro. Pendlar med tåg till Stockholm varje vecka. INTRESSEN: Mina barnbarn. Mycket intresserad av musik. Min favoritgenre är house, men det törs jag knappt säga. Jag gillar till exempel Avicii och Swedish House Mafia. Men jag fick inte med mig något av barnen på Summer Burst, så jag får väl gå själv. GÖR PÅ TÅGET: Jobbar. Läser mejl i paddan. GÖR PÅ SEMESTERN: Ska till Öland med tre av barnbarnen. Och till Bulgarien. Det är mitt semestertips, en liten fiskeby söder om den rumänska gränsen som heter Balcic. 13

14 KONGRESS 2015»Jag tycker att man som facklig gärna ska stanna upp någon gång om dagen och fundera på vad medlemmarnas pengar ska gå till. Vad är du mest nöjd med? Jag är faktiskt stolt över strukturomvandlingen, för den har gjort förbundet mer demokratiskt. Och så har jag varit med och tagit bort arvodet från TCO:s styrelse. Vi som sitter där är ju valda av våra förbund och går dit på dagtid, så jag ser inte varför vi skulle ha ett särskilt arvode för att vara med i den styrelsen. Jag tycker att man som facklig gärna ska stanna upp någon gång om dagen och fundera på vad medlemmarnas pengar ska gå till. Sedan är jag också stolt över min egen utveckling. Jag tycker att det är kul att kunna utvecklas i min ålder, från 59 och framåt! Min sociala förmåga har blivit stärkt, och det är lättare att få kontakt med till exempel politiker och tjänstemän. Och då kan jag driva medlemmarnas frågor på ett bättre sätt. Om du tänker framåt vad vill du åstadkomma de kommande fyra åren? Jag vill åka ut mycket i föreningarna, prata med folk på arbetsplatserna där det nu kommer in många nya anställda. Det är en viktig del i vårt arbete för att rekrytera nya medlemmar. Vi måste jobba för att de ska välja att gå med i Försvarsförbundet. Vi är ju det enda förbundet som är experter på försvarsgenrefrågor. Dessutom är vi verkligen det nära förbundet, där det till exempel alltid går att ringa direkt till sin ordförande. Jag har alltid telefonen på. Så hoppas jag förstås också att vi blir fler medlemmar. Min ambition är att Försvarsförbundet ska ha minst 5000 medlemmar om fyra år, då vi också fyller 100. Vad tror du behövs för att fler yngre ska engagera sig fackligt? Det där är en fråga som vi måste ta på allvar och diskutera fullt ut. Vi behöver få in fler yngre, nu är den yngsta i förbundsstyrelsen 42 år till exempel. Många orkar inte engagera sig och eller har inte tid. Till exempel måste vi bli bättre på att finnas där de unga finns på sociala medier till exempel. Det är sådant som är på gång. Sedan ska jag göra en riktig resa genom Sverige, för att besöka de flesta föreningarna. Jag kan driva lite med mig själv som gubbe och försöka få dem att förstå hur viktigt det är att arbetsmarknadens parter är starka. Så de förstår att de behövs i facket. Från granateld till simträning i i Homs Grums. Röda Korsets volontärer hjälper asylsökande med språkträning och sociala aktiviteter. Men vi behöver bli fler. Se våra lediga volontäruppdrag på redcross.se 14 #integrationipraktiken

15 REPORTAGE Dags att mönstra på igen? I april ställde sig fem av åtta riksdagspartier bakom förslaget att utreda ett återinförande av mönstring och värnplikt. Men kommer plikten tillbaka hamnar bollen hos en rekryteringsmyndighet som har omorganiserat för miljoner och i dag bara har kapacitet att ta emot en femtedel av Sveriges 18-åringar. TEXT: MARIA WIDEHED FOTO: DAVID BERGSTRÖM Det spelar ingen roll för mig om det är värnplikt eller GMU. Jag ser det både som en utmaning och ett möjligt yrke, säger mönstrande Alexandra Nilsson.» 15

16 REPORTAGE»Om försvarsminister Peter Hultqvist (S) får som han vill, återinförs snart obligatorisk mönstring.«med tre rösters majoritet i riksdagen avskaffade Sverige som enda land i Norden värnplikten Men om försvarsminister Peter Hultqvist (S) får som han vill, återinförs snart obligatorisk mönstring. Frågan är dock hur väl rustad Rekryteringsmyndigheten är? När Pliktverket blev Totalförsvarets rekryteringsmyndighet årsskiftet 2010/2011 kostade avvecklingen skattebetalarna nästan 70 miljoner kronor. Arbetet med att ställa om från värnplikt till frivillighet har varit krävande och resulterade i en stor omorganisation där ett 60-tal medarbetare sades upp står det i Pliktverkets sista årsredovisning. ATT INGEN LÄNGRE måste mönstra har också skapat stora luckor i de anställdas scheman. Det är ett arbetsmiljöproblem att inte ha någonting att göra, man känner ju inte att man åstadkommer något. När vi hade plikt mönstrade vi hela tiden, säger Jesper Nyberg, ordförande för Försvarsförbundets förening i Karlstad och ledamot i förbundsstyrelsen. Bengt Forssten, chef för avdelningen Central produktion på Rekryteringsmyndigheten, håller med: Vi har absolut en överkapacitet, men Försvarsmakten vill dra ner den. För oss vore det positivt med en återinförd plikt. I DAG ÄR Rekryteringsmyndigheten alltså fast i ett mellanläge. De har för många anställda för att mönstra till GMU (se faktaruta), samtidigt har nedskärningarna varit för stora för att på nytt klara ett pliktsystem. Efter att nyligen ha sagt upp 60 anställda skulle myndigheten behöva nyanställa. Direkt när det handlar om plikt blir det personärenden man vill vara vapenfri, söka uppskov, göra lumpen ett år senare eller så. Vi skulle behöva förstärka med administrativ personal. Hur många klarar ni att mönstra med befintlig organisation? Ungefär , men det ger inte så många soldater. Behöver man en skyttesoldat måste man testa tre. Och blir det mönstringsplikt för alla, tjejer och killar, så pratar vi årskullar om unga. Då klarar vi ungefär en femtedel, säger Bengt Forssten. 40 miljoner behöver skjutas till och de fyra kontor som finns kvar i dag räcker inte. Samtidigt ger pliktutredningen hopp. Vi har haft kraftiga nedskärningar och levt i en oro. Men i och med det här är det lite mer tro igen på att vi nog inte kommer att läggas ner, säger Jesper Nyberg. 16

17 REPORTAGE»Här är det bara att slå upp portarna«det ekar tomt i lokalerna där Totalförsvarets rekryteringsmyndighet huserar i Kristianstad har varannan anställd fått lämna sedan mönstringsplikten försvann. Men de som är kvar står redo att återinföra plikten på studs. I dag möter de för få kvalificerade sökande. Christoffer Holstensson, Linköping, genomför mönstringens styrketest under övervakning av sjuksköterskan Carina Nilsson. Mönstrande och besökare till Pliktverket står det på skylt efter skylt på Östra Kaserngatans parkering. Men i den enorma tegelbyggnaden har det inte funnits något pliktverk på snart fem år. Den välkomnande väggskylten med Pliktverkets vapen har bytts ut till Rekryteringsmyndighetens gråvita logga. De pliktbundna mönstrande har bytts ut mot frivilliga soldataspiranter. Va? Har inte ni lagts ner?, det är ju ofta det man får höra, säger Carina Nilsson, sjuksköterska på Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad. DEN HÄR MÅNDAGEN väntas tretton till mönstringen. Nio väljer att dyka upp. För fem år sedan testade Kristianstad sextio om dagen. Men det är inte felskyltningen som gör att få kommer dit. Det är plikten som är borta och informationen som inte når de unga, tror de anställda. Förr var vi ju delaktiga i att sprida information. Nu när vi är färre utför vi bara testerna, säger ställföreträdande chefen Rita Färm och får medhåll av Carina Nilsson: Det är uppdelat. Rekryteringsmyndigheten här. Och försvaret där. I DAG ÄR sjuksköterskorna i Kristianstad fem, när Pliktverket lades ner var de dubbelt så många. I den stora byggnaden finns 19 anställda kvar totalt och halva byggnaden är uthyrd till skolmatsal. Men mönstringen har inte förändrats. Dagen börjar med teoretiska prov och fortsätter med fysiska tester och undersökningar. Sist väntar en yrkesvägledare från Försvarsmakten. De som kom förr var mer vältränade. De visste att det är ett fysiskt jobb. De känns som att det i dag mer är ett sätt att få en sysselsättning. Det är hög arbetslöshet bland ungdomar och det är svårt att komma in på högskolor, säger Carina Nilsson. Försvarsmaktens yrkesvägledare Lennart Stridsberg håller med. Det är inga problem att fylla GMUplatserna i dag. Problemet är att fylla dem med kvalitet, säger han.» 17

18 REPORTAGE Yrkesvägledaren Bo Johansson går igenom dagens mönstringsresultat med Alexandra Nilsson. Färgseendet testas. Att återföra plikten vore ett utmärkt sätt att sprida information om försvaret till alla. Jag saknar en del människor från värnpliktsmönstringen de som var väl kvalificerade, men inte ville. De fick ofta en annan inställning när de kom hit och fick information, säger Försvarsmaktens yrkesvägledare Lennart Stridsberg. Om man återinför värnplikt kommer de anställda soldater som är gruppchefer att få ta lite mer ansvar. Annars räcker inte befälen till, säger fanjunkare Patrik Rosenberg, yrkesvägledare från Karlskrona.» FÖR ATT FÅ ett större urval, med fler sökande, har man sänkt de fysiska kraven för flera befattningar något som inte välkomnas på myndigheten. Försvarsmakten har sänkt testkraven på till exempel muskelstyrka för att få in folk, men det som kostar allra mest Elias Sjöberg är ju att rekrytera folk till en utbildning de inte klarar av, säger Robert Torstensson. De får åka hem efter två månader av sin GMU för att de har gått sönder i kroppen eller inte klarar den psykiska stressen att vara hemifrån, säger Carina Nilsson. Inte heller de som klarar GMU garanterar försvarets personalförsörjning, menar informatören Elias Sjöberg från Göta ingenjörregemente. GRUNDLÄGGANDE MILITÄR UTBILDNING GMU I dag är pliktsystemet vilande och värnplikten ersatt med en frivillig grundläggande militär utbildning, GMU, som är tre månader lång. Mönstringen till GMU börjar som regel med teoretiska prov och fortsätter med sjuksköterskans undersökningar av hörsel, syn, färgseende, EKG, blodtryck och fysiska tester av muskler och kondition. Sedan följer medicinska undersökningar och samtal med psykolog. Avslutningsvis får den mönstrande träffa en yrkesvägledare från Försvarsmakten. Efter genomförd GMU med godkända betyg är man behörig att söka till hemvärnet, en officersutbildning eller lediga tjänster som soldat eller sjöman. 18

19 REPORTAGE Vägen till förslaget om en ny värnplikt Konditionstest på cykel avskaffades värnplikten, beslutet gick igenom i riksdagen med tre rösters majoritet. Året därpå ersattes plikttjänstgöringen med ett frivilligt yrkesförsvar. Redan tre år senare kom plikten upp på tablån igen. Oktober 2013 lämnade Socialdemokraterna in en motion till riksdagen där de föreslog att en obligatorisk mönstring för både män och kvinnor skulle snabbutredas. Även Folkpartiet vill återinföra värnplikten. Dagens försvar med frivillig rekrytering har lett till att vi får väldigt få och dyra soldater, sa Jan Björklund på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen året efter. En månad före valet 2014 skrev Peter Hultqvist (S) tillsammans med Urban Ahlin (S) på Svenska Dagbladets opinionssida att han vill utreda en ny typ av värnplikt. I april 2015 enades Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om den försvarspolitiska inriktningspropositionen som lämnas över till riksdagen. Här föreslås att en utredning görs för att kunna föreslå en hållbar rekrytering och personalförsörjning till det svenska försvaret. De norska och danska systemen, där man har värnplikt kombinerat med yrkessoldater, ska studeras. Folkpartiet står inte bakom propositionen. Huvudskälet är en för tunn försvarsbudget. Inte heller Sverigedemokraterna stöttar den. Vänsterpartiet står också utanför och skriver som svar på propositionen att i regeringens proposition tas steg i rätt riktning vad gäller personalförsörjning av försvaret, men det räcker inte. Propositionen kommer att behandlas i riksdagen under Även om man fyller soldatplatserna så lämnar de ju förr eller senare. Lönerna är för låga och man är borta för mycket. Det är lättare att ha värnpliktiga än anställda soldater. På Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad ser man gärna en återinförd mönstringsplikt. Och en arbetsplats som nyanställer och åter fyller ut sina lokaler. Den stora utmaningen tror de anställda ligger hos förbanden där har ÖB flaggat för att det varken finns personal eller resurser att ta emot värnpliktiga i nuläget. Det är ett mindre problem för oss än vad det skulle vara för Försvarsmakten att öppna upp förband, utbildningsplatser och organisera utbildare. Det är en maskin som kan ta lång tid. Här är det bara att slå upp portarna igen, säger Carina Nilsson. REKRYTERINGSMYNDIGHETEN Rekryteringsmyndigheten har kontor i Karlstad, Kristianstad, Göteborg och Stockholm på de tre sistnämnda utförs urvalstester. Totalt arbetar cirka 120 personer på myndigheten, däribland läkare, sjuksköterskor, psykologer, systemtekniker, personalhandläggare, medarbetare som handlägger krigsorganisationer och informatörer. Rekryteringsmyndighetens uppgift är i dag att ge stöd vid rekrytering. Just nu genomför myndigheten urvalsuppdrag åt bland andra Försvarsmakten, Polisen och Kriminalvården. 19

20 KRÖNIKA GYLLENHAAL Sverigebilden behöver uppdateras Allierade militärbaser började i hemlighet etableras i Sverige Året därpå började en svensk frivilligkår för Norge att skapas med den svenska regeringens godkännande. Varför har det så länge varit tyst om detta? Värvningsaffischen som fick över 6,400 svenskar att anmäla sig som norgefrivilliga BILDKÄLLA: Kungliga biblioteket Nästan sovjetiska soldater kom till Luleå. Det var under några veckor i juni-juli 1945 som de anlände med tåg och fick mat och logi av det lokala luftvärnsregementet och lottakåren. Men det var först 70 år senare, den 9 maj 2015, som det på platsen sattes upp information om händelsen. Detta uppmärksammades givetvis i lokal press men det blev inget eko i huvudstadens tidningar. ALLA SOM INTE bor i Stockholm känner nog igen fenomenet det ska rätt mycket till för att rikspressen ska skriva om händelser utanför 08-området. Det enda säkra sättet att få uppmärksamhet är att involvera en TV-kändis och att sedan denna utsätts för någon typ av skandal. Nu var visserligen de sovjetsoldaterna inte angripare utan före detta krigsfångar i Hitlers slavarbetsläger i Norge, men inte desto mindre var det en stor händelse när Luleå, Sundsvall och Gävle sommaren 1945 tog emot sammanlagt över sovjetiska soldater. Många möten mellan dem och svensk militär och nyfikna civila förekom. Det blev i Norrlands stora hamnstäder både kosackdans, byteshandel och mindre rolig väntan för de sovjetmedborgare som bäst anade vad som väntade dem. Det var enligt Stalin ett brott att låta sig tas tillfånga. Därför blev det för de allra flesta tidigare krigsfångar en ny lägervistelse vid hemkomsten till Sovjet. FÖR MÅNGA AV dem som hade överlevt Hitlers läger blev efterspelet alltså Gulag/döden. För alla blev vistelsen i väst en synd, som de fick känna av i flera decennier. Det påverkade var de fick bo och arbeta liksom deras barns liv. Av de drygt som fördes med tåg från Narvik till Luleå kom två tillbaka - till avtäckningen av den första minnesstenen till deras minne, den 8 maj Valentina Stjåpina och Jurij Salnikov föddes bägge i nordnorska Bodö där deras mödrar var tvångsarbetare vid den fabrik som försåg tyska armén med fiskkonserver. Deras fäder var krigsfångar. Jurij Salnikov berättade för mig att han först när han fyllt 15 fick höra sanningen om var han fötts i Norge. Det var farlig kunskap i Sovjet. Minnesstenen över de drygt 25,000 sovjetiska soldater, före detta krigsfångar hos tyskarna i Norge, som kom till Luleå sommaren Detta det första minnet av dem på plats invigdes först den 8 maj FOTO: Lars Gyllenhaal 20