Barn som bor med en gömd mamma med skyddade personuppgifter: samhällets insikt och agerande

Transkript

1 Institutionen för hälsovetenskap Barn som bor med en gömd mamma med skyddade personuppgifter: samhällets insikt och agerande Mina Moozarmi Examensarbete i folkhälsovetenskap, D-uppsats 15 hp Januari 2011 Sundsvall

2 ABSTRAKT För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en våldsam man som förföljer och hotar dem, är de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett väldigt kringskuret liv samt under ständig stress, påverkas deras fysiska och psykiska hälsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och påfrestande livssituation, behöver de få stöd från samhället. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie. Totalt genomfördes det sex individuella semistrukturerade intervjuer och två gruppintervjuer. Innehållsanalys valdes som analysmetod för att analysera det manifesta innehållet, d.v.s. det som var synligt i texten. Analysen resulterade i följande fem kategorier: Säkerhetsåtgärd som stöd, Indirekt stöd, Administrativt samarbete, Kännedom och Barnperspektiv och skyddade personuppgifter. Studiens resultat pekade på att det inte fanns någon stödverksamhet för barn som lever med skyddade personuppgifter, som inriktar sig på svårigheterna barnen upplever till följd av skyddet. Däremot fick dessa barn ett mer s.k. indirekt stöd, där de fick möjligheten att bearbeta sina upplevelser av våldet som de tidigare hade bevittnat i hemmet. För att minimera risken att barnens identitet skulle röjas, stöttade aktörerna dem ur ett mer säkerhetsåtgärdsperspektiv. Dessutom visade studien att kunskapsnivån om dessa barn bör höjas, för att bättre kunna stödja och stärka dem i de svårigheter som de möter i vardagen som gömda. Slutligen visade studien att barnen bör få adekvat stöd i form av samtalsstöd samt gruppverksamhet. NYCKELORD: barn, identitet, personuppgifter, skydd, stöd 2

3 ABSTRACT Women and children have to live under protective measures, in order to protect themselves from a violent man who is stalking them. In Sweden children are living under protective measures today. These children often live a very restricted and stressful life, and their physical and mental health is negatively affected by the protection. They need support from the community to be able to cope with their unusual and difficult life situation. The aim of this study was to determine the support given to children living under protective measures in a middle-sized municipality in central Sweden. People who in their profession meet these children were interviewed in this study. Six semi-structured individual interviews and two group interviews were conducted. Qualitative content analysis was applied in this study to analyse the manifest content. These five categories emerged from the analysis: Support as a safety measure, Indirect support, Administrative support, Knowledge and Child perspective and protected personal data. This study indicated that there is not a support group, which should focus on the difficulties these children face as a consequence of their protection. However, these children got an indirect support where they had the opportunity to process the violence they had witnessed at home. To be able to minimize the risk of disclosing the children s protected personal data; the community supported them by utilizing a safety measurement approach. Furthermore the study implicated that the level of attainment about these children should increase, in order to support and strengthen them in the problems they are facing in hiding. Finally the study showed that these children should get appropriate support, by offering them counseling and a group activity. KEYWORDS: children, identity, personal data, protection, support 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 Våld i nära relationer... 5 Barn som bevittnat våld... 5 Skyddade personuppgifter Barn som lever med skyddade personuppgifter... 6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 7 BAKGRUND... 7 Separation och förföljelse... 7 Skyddsåtgärder Tidigare forskning Barnkonventionen och barnets bästa... 9 METOD Metodval Datainsamlingsmetod Urval Genomförande Analys Studiens kvalitet Etiska överväganden DISKUSSION Resultatdiskussion Säkerhetsåtgärd som stöd Indirekt stöd Administrativt samarbete Kännedom Barnperspektiv och skyddade personuppgifter Studiens styrkor och svagheter Studiens betydelse Framtida forskning Slutsats REFERENSER BILAGOR: Bilaga 1 - Intervjuguide Bilaga 2 - Informationsbrev

5 INTRODUKTION Våld i nära relationer Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett omfattande samhälls- och folkhälsoproblem runt om i världen (SOU, 2006:65; Världshälsoorganisationen [WHO], 2002; Wolfe, Zak, Wilson & Jaffe, 1986). Hemmet där kvinnor och barn ska kunna känna sig trygga, förvandlas ofta till en plats där en närstående man använder sig av våld och förtryck (United Nations Children s Fund [UNICEF], 2000). Våldsutsatta kvinnors psykiska hälsa påverkas negativt av våldet, och de kan utveckla depression, ångest, ätstörningar, tvångstankar, posttraumatisk stressyndrom (PTSD), självskadebeteenden m.m. (SOU, 2006:65; WHO, 2002). Även barnen påverkas negativt av mäns våld mot kvinnor, då de ständigt bevittnar hur deras pappa utsätter deras mamma för våld i hemmet (UNICEF, 2000). Deras mamma upplever mångdubbel smärta när hon blir misshandlad, eftersom hon både får fysisk smärta samtidigt som hon tvingas uppleva att hennes barn inte får den barndom hon önskar dem (Socialstyrelsen, 2005, s.29). Barn som bevittnat våld Barn som bevittnat våld mot närstående kan bli traumatiserade, eftersom våldet har en negativ inverkan på deras utveckling och hälsa (Gewirtz & Edelson, 2007; Spilsbury et al., 2007). Emellertid är stigande ålder en skyddsfaktor, d.v.s. ju äldre barnet är desto mindre är risken att han/hon utvecklar traumatiska symptom som ångest, depression eller PTSD (Spilsbury et al., 2007). Generellt har barn som bevittnat våld i hemmet en försämrad självkänsla, en ökad rädsla (Levendosky & Graham-Bermann, 2001) samt är självmordsbenägna (UNICEF, 2000). Våldet och konflikterna i hemmet utlöser även synbara reaktioner hos barnen, som aggressivitet och ett antisocialt beteende (Formoso, Gonzales & Aiken, 2000; Gewirtz & Edelson, 2007; Jaffe, Wolfe & Wilson, 1990; Socialstyrelsen, 2005). Risken finns att barnen när de blir äldre och bildar en egen familj tar över pappans roll som förövare, eftersom de har lärt sig att våld kan bli ett sätt att lösa konflikter i nära relationer (Jaffe et al., 1990). Skyddade personuppgifter I Sverige finns det i dag personer som lever med skyddade personuppgifter och av dessa är ca 37 procent (4 562) barn under 18 år (Skatteverket, personlig kommunikation, 15 oktober, 2010). Antalet personer som lever med skyddade personuppgifter ökar i genomsnitt med sex procent varje år (Weinehall, Jonsson, Eliasson & Olausson, 2007). Enligt Hindberg, Eliasson, Weinehall, & Landberg (2009) kan det finnas olika skäl till att man är tvungen att leva med skyddade personuppgifter. Weinehall et al. (2007) framhåller att ca 60 procent av alla människor som lever med skyddade personuppgifter är kvinnor vars före detta män utgör det aktuella hotet. Det finns ingen statistikbas om varför dessa drygt barn är tvungna att leva med skyddade personuppgifter i Sverige, men ofta handlar det om barn som bor med en gömd mamma som har utsatts för hot av en närstående man (Hindberg et al., 2009). Tillsammans med sin mamma skyddas de mot en vuxen person som förföljer, hotar och/eller trakasserar dem, och den här personen brukar oftast vara barnens pappa eller styvpappa (Hindberg et al., 2009). På nästa sida följer exempel på personer som kan tvingas att leva med skyddade personuppgifter i Sverige: 5

6 Kvinnor som utsatts för hot och/eller misshandel av någon närstående En utsatt persons familj, t.ex. barn eller föräldrar Barn som riskerar att föras ut ur landet Flickor och pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld Personer från andra länder som hotas av meningsmotståndare Hotade brottsoffer och vittnen Offer för utpressning och beskyddarverksamhet Kriminella som är rädda för hämnd från andra kriminella Personer som hotas i sin yrkesverksamhet, t.ex. socialsekreterare, åklagare, poliser, kriminalvårdare och anställda vid Försäkringskassan (Hindberg et al., 2009, s.11). Barn som lever med skyddade personuppgifter Barn som lever med skyddade personuppgifter bär oftast på två svåra trauman i livet. Det ena är att ha bevittnat våld i hemmet (Hindberg et al., 2009), och det andra är att vara tvungen att fly och leva ett isolerat liv som gömd. För att barn ska kunna hantera traumat av att ha bevittnat våld i hemmet, behöver de tillgång till ett gott socialt nätverk och en välfungerande förälder (Arnell & Ekbom, 1999). Mödrar som lever med skyddade personuppgifter lever ofta i ständig ovisshet och skräck för att bli upptäckta. Denna ständiga rädsla kan påverka deras ork att vara en välfungerad förälder för sina barn (Weinehall et al., 2007). Weinehall et al. (2007) hävdar att samhället ofta glömmer bort barn som lever med skyddade personuppgifter och hur man ska stödja de, då denna grupp har inte i lika stor utsträckning uppmärksammats i samhället som mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Det finns många aktörer i dag som erbjuder stöd till barn som bevittnat våld i hemmet, däribland socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och kvinnojouren (Socialstyrelsen, 2005). Barn som bevittnat våld i hemmet har även sedan 2006 rätt till brottskadeersättning (Brottsoffermyndigheten, 2008). Myndigheter som socialtjänsten har utformat handlingsplaner för att kunna stödja barn som bevittnat våld i hemmet, men inga direkta kända riktlinjer har ännu utformats av socialtjänsten eller andra myndigheter för att kunna stödja barn som lever med skyddade personuppgifter (Weinehall et al., 2007). Eftersom dessa barn är tvungna att hemlighålla för andra om att de lever med skyddade personuppgifter, kan det leda till ständig anspänning hos dem. En annan viktig orsak till att de är tvungna att leva under stark stress är att de är välmedvetna om att både de själva och deras mamma lever i fara, eftersom pappan/styvpappan som hotar och förföljer deras mamma kan när som helst hitta dem. Barnen har även svårt att bygga upp nya relationer då de inte kan vara spontana som alla andra barn, eftersom de inte får avslöja något som kan äventyra skyddet. (Weinehall et al., 2007) För att barn som är tvungna att leva med skyddade personuppgifter ska kunna få gå vidare i sin utveckling, är det viktigt att de möter vuxna som lyssnar, förstår och inte dömer (Weinehall et al., 2007, s.121). Barnen ska inte behöva vara rädda för att tala om sitt ursprung, sin speciella vardagssituation eller sina känslor med någon annan vuxen förutom mamman (Hindberg et al., 2009). Weinehall et al. (2007) menar att på längre sikt kan det leda till stora samhällskostnader, om barnen inte får möjligheten att kunna bearbeta det som har hänt och det som de går igenom i dag. Därför är det ytterst viktigt att samhället stödjer barnen genom att underlätta deras svåra vardag som gömda. 6

7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna studie är att studera hur utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter ser ut i en mellanstor kommun i Mellansverige. Utifrån studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur uppmärksammar och stödjer olika aktörer barn som lever med skyddade personuppgifter? På vilket sätt samarbetar aktörer för att underlätta barnens vardag? Hur ser kunskapsnivån ut hos aktörerna om barn som lever med skyddade personuppgifter? Vilka åtgärder anses vara relevanta för att kunna verka för dessa barns bästa? BAKGRUND Separation och förföljelse Stalkning handlar om att en gärningsman (d.v.s. en stalkare) förföljer, trakasserar och hotar någon annan person, med syfte att få offret att känna sig ständig bevakad, kränkt, orolig och rädd (Burgess et al., 1997; James & Farnham, 2003; Syrén, 2007). Den systematiska förföljelsen förorsakar offret lidande och psykiska, sociala och ekonomiska problem (SOU, 2008:81). Den utlösande faktorn för stalkning kan vara en ensidig avslutad kärleksrelation (Syrén, 2007), d.v.s. när en kvinna beslutar sig för att separera från sin våldsamma man kan dödshotelser och våld eskaleras (Jaffe, Johnston, Crooks & Bala, 2008; Shalansky, Ericksen & Henderson, 1999; WHO, 2002). För att kvinnorna och barnen ska kunna undkomma hot och våld efter separationen, är de tvungna fly och gå under jorden för att komma bort från den våldsamma och hotfulle mannen (Shalansky et al., 1999; Syrén, 2007; Weinehall et al., 2007). Barn som utsätts för stalkning reagerar ofta med ett aggressivt beteende (Syrén, 2007). Separationen och flykten påverkar även barnen mentalt, då de ofta måste byta bostadsort, bryta upp kamratrelationer, byta skola m.m. (Schechter & Edelson, 1994; Weinehall et al., 2007). Risken för mobbning och utanförskap kan öka om barnen måste flytta flera gånger (Hindberg et al., 2009). Enligt Syrén (2007) utsätter stalkaren offret för psykiskt våld, eftersom offret tvingas flytta och drastiskt ändra på sin livssituation. Detta visar vilken makt och kontroll förövaren har över offrets livsutrymme (Syrén, 2007). Skyddsåtgärder I dag finns det olika former av skydd som samhället erbjuder förföljda våldsutsatta kvinnor och barn, som exempelvis besöksförbud och skyddade personuppgifter (SOU, 2008:81). Besöksförbud innebär att mannen (i det här fallet) inte får följa efter eller ta kontakt med kvinnan och barnen som skyddas av förbudet (Syrén, 2007). Eftersom förbudet inte endast omfattar ett besök utan även andra kontaktsätt som exempelvis sms, brev, telefon m.m., 7

8 beslutade regeringen (2010) att ändra namnet på besöksförbud till kontaktförbud. Syrén (2007) framhåller att risken finns att förövaren överträder besöksförbudet, eftersom en beslutsam stalkare bryr sig inte om besöksförbudet (s.131). En lösning till detta är att männen i framtiden får bära en elektronisk fotboja (Regeringen, 2010). Eftersom det ibland inte räcker med att inskränka mannens möjligheter att förfölja kvinnan, blir nästa steg att stärka skyddet genom att skydda kvinnans och barnens personuppgifter (SOU, 2008). Persondatauppgifter är offentliga och lyder under offentlighetsprincipen (Syrén, 2007), men om en person har blivit utsatt för trakasserier, våld etc. kan den personen få sina personuppgifter skyddade (Skatteverket, 2010). När det handlar om skyddade personuppgifter så är det offret som är tvungen att hålla sig gömd, medan om det istället rör sig om ett besöksförbud är det personen som är skyldig till hotelserna och våldet som ska hålla sig borta från de drabbade (Hindberg et al., 2009). Skatteverket tar hand om ansökningar om skyddade personuppgifter, och vid en begäran krävs det att personen ska kunna styrka sitt behov av skydd genom att bland annat skicka med ett intyg från polisen (Skatteverket, 2010). Däremot är frågan om att få skyddade personuppgifter inte lagreglad, och därför finns det i dag inga formella krav på hur beslutsunderlaget bör se ut (Hindberg et al., 2009, s.12). Skyddade personuppgifter är inget fullständigt skydd mot mäns våld mot kvinnor, eftersom risken finns att mannen hittar kvinnan och barnet: Sverige är ett litet land. Det är därför svårt att gömma sig någonstans i landet oavsett om man har skyddade personuppgifter eller inte. Var man än befinner sig riskerar man att träffa någon som man känner eller att bli igenkänd. Ett fullständigt skydd är därför i princip omöjligt att få (SOU, 2008:81, s.223). Det finns i dag tre olika typer av skyddsåtgärder inom folkbokföringen i Sverige: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Ett samlingsnamn för alla dessa tre skyddsåtgärder är skyddade personuppgifter. Sekretessmarkering innebär att ens personuppgifter, d.v.s. namn, personnummer, familjeförhållanden, medborgarskap, adress m.m., blir skyddade folkbokföringsuppgifter och därmed inte offentliga för allmänheten. Det är inte endast den sökande som får skyddade personuppgifter, utan även samboende vuxna och barn omfattas av skyddet. Sekretessmarkering kallas även för skyddad identitet och skyddad adress. (Skatteverket, 2010) Om en person flyttar till en annan ort, men är fortfarande folkbokförd på den gamla orten kallas det för kvarskrivning (som oftast kombineras med en sekretessmarkering). Denna typ av skyddsåtgärd ges till människor, där man bedömer att en sekretessmarkering inte utgör ett tillräckligt skydd. (Hindberg et al., 2009) Om individen är så pass hotad att han/hon måste byta namn och personnummer, kallas den starkaste skyddsåtgärden för fingerade personuppgifter. Personer som vill byta identitet får först ansöka det hos Rikspolisstyrelsen, som därefter skickar ansökan till Stockholms tingsrätt som fattar beslut i frågan. I Sverige finns det ca personer som får använda en annan identitet. (Skatteverket, 2010) Tidigare forskning Människor som lever med skyddade personuppgifter har inte uppmärksammats i samhället eller i forskningsvärlden. G(l)ömda en studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter (Weinehall et al., 2007), är den första och enda forskningsrapporten som har 8

9 som syfte att öka kunskapen om barnens och kvinnornas levnadsvillkor som gömda. G(l)ömda är även ett interventionsprojekt, där målet är att ge gömda barn och kvinnor möjligheten att kunna bearbeta sina upplevelser samt skapa nya nätverk genom att bryta sin isolering (Weinehall et al., 2007). I forsknings- och interventionsprojektet G(l)ömda får barn som lever med skyddade personuppgifter möjligheten att få prata om sin situation och sina känslor, i enskilda samtal med en vuxen som är insatt i problematiken. Barnen får även delta i olika gruppaktiviteter, där de träffar andra barn som lever med skyddade personuppgifter (Weinehall et al., 2007). I gruppverksamheten behöver inte barnen berätta för de andra barnen om sin situation, utan syftet är att de ska känna sig mindre isolerade genom att ha roligt med andra barn som lever med skyddade personuppgifter. Weinehall et al. (2007) framhåller att även om barnen inte direkt berättar för de andra i gruppen om sin situation, så vet alla att de delar likande erfarenheter när det gäller våldet och skyddet. Nyligen har det kommit ut en bok i stiftelsen Allmänna Barnhusets regi, som har fokuserat på hur myndigheter och organisationer stödjer och uppmärksammar barn som lever med skyddade personuppgifter. Boken heter Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter och målet är att den ska kunna stimulera till lokalt utvecklingsarbete, genom att öka medvetenheten och kunskapen om barn som lever med skyddade personuppgifter runt om i landet. (Hindberg et al., 2009) Barnkonventionen och barnets bästa För att kunna stärka barns och ungdomars rättigheter antog Förenta Nationens (FN) generalförsamling 1989 en konvention om barnets rättigheter, som kallas för Barnkonventionen (Regeringskansliet, 1999; UNICEF, 1997). Enligt Hindberg et al. (2009) fattas inte beslut om skyddade personuppgifter i enlighet med Barnkonventionens artikel 12: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (Regeringskansliet, 2006, s.38). Barn som bor med en mamma som lever med skyddade personuppgifter, blir automatiskt tvungna att leva med skyddade personuppgifter utan att själva kunna få uttrycka sin mening (Hindberg et al., 2009). Eftersom det räcker att mamman begär att barnen som bor på samma adress som hon ska få skyddade personuppgifter, ger samhället ut felaktiga signaler om att barnen i denna situation ska uppfattas som ett bihang till sin förälder (Hindberg et al., 2009). Vidare menar Hindberg et al. (2009) att när barnet inte får komma till tals, är det omöjligt att bedöma barnets bästa. Artikel 3 belyser principen om barnets bästa, som är det mest centrala begreppet i Barnkonventionen (Barnombudsmannen, 2001): Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet (Regeringskansliet, 2006, s.34). Barnperspektiv är ett mångtydigt begrepp och det kan bland annat handla om att verka för barns bästa. Detta kan göras genom att man exempelvis försöker att se beslutsalternativ ur barnets synvinkel, d.v.s. analysera hur han/hon påverkas av beslutet (Barnombudsmannen, 2001). När barnet lever med skyddade personuppgifter och skyddas från en biologisk pappa som har domstolsbeslut om umgänge, är det helt upp till barnet att inte avslöja mammans adress när han/hon träffar honom (Hindberg et al., 2009). Det här ansvaret och kravet av att inte avslöja sin hemadress strider mot Barnkonventionens artikel 3, där barnets bästa ska komma i främsta rummet (Regeringskansliet, 2006; Weinehall et al., 2007). 9

10 METOD Metodval För att kunna studera aktörernas egna erfarenheter och åsikter kring stödåtgärder till barn som lever med skyddade personuppgifter, användes det kvalitativ metod i denna studie. När man ska svara på frågeställningar som belyser hur starkt ett samband är, bör kvantitativ framför kvalitativ metod användas i studien. I en kvalitativ studie svarar man istället på frågor som belyser hur och varför (Dahlgren, Emmelin & Winkvist, 2004). Jag ansåg att det inte var lämpligt att välja kvantitativ metod i denna studie, eftersom jag skulle studera hur man stödjer och inte hur starkt ett samband är. Dahlgren et al. (2004) framhåller att inom kvantitativ forskning är målet att kunna verifiera en hypotes, medan man inom kvalitativ forskning fokuserar på att upptäcka samt koncentrera på meningen av ett fenomen. Inom folkhälsovetenskaplig forskning är det enklare att på djupet förklara samt studera kulturella, politiska och sociala faktorer som påverkar hälsa och sjukdomar med hjälp av kvalitativa metoder (Baum, 2008). En fördel med kvalitativa metoder är att resultaten presenteras på ett lättförståligt sätt (Baum, 1995). En nackdel kan vara att data bygger på små urval, som leder till att den ofta möts med skepsis pga. att det inte är representativt för hela befolkningen i statistisk mening (Trost, 2005). Datainsamlingsmetod I kvantitativa studier väljs oftast enkäter som datainsamlingsmetod, medan intervju väljs som metod i kvalitativa studier (Dahlgren et al., 2004). Vidare menar Dahlgren et al. (2004) att kvalitativ intervju väljs som metod, för att kunna ta del av människors egna perspektiv, attityder och tankar kring ett ämne. I denna studie användes det en semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Enligt DiCicco-Bloom och Crabtree (2006) är en semistrukturerad intervju uppbyggd på ett fåtal s.k. öppna frågor, som informanten tilläts och uppmuntras att svara på genom att använda sina egna ord (Dahlgren et al., 2004). Förutom dessa öppna frågor uppkommer det, genom den unika dialogen mellan informanten och den som intervjuar, fler frågor och tankar i en semistrukturerad intervju (DiCicco-Bloom & Crabtree, 2006). Denscombe (2009) hävdar att forskaren ofta väljer att spela in intervjun i en ljudfil än i en videofil, eftersom en videoinspelning kan ha en störande och påträngande effekt på informanten. Intervjuer i denna studie dokumenterades med hjälp av en diktafon och egna anteckningar. Fördelen med kvalitativa intervjuer är att de genererar komplexare och rikligare data jämfört med kvantitativa enkäter (Baum, 2008). Dessutom ger denna metod en relativ hög svarsfrekvens (Denscombe, 2009). Nackdelen med intervjuer är att analysen av data (efter att intervjun är genomförd) är mer tidskrävande än exempelvis en förkodad frågeformulär (Denscombe, 2009). Urval Enligt Dahlgren et al. (2004) kallas urvalet av informanter inom den kvalitativa forskningen för ett s.k. ändamålsenligt urval (purposive), eftersom urvalet väljs medvetet och inte slumpmässigt som i en kvantitativ studie. Denscombe (2009) framhåller att i intervjubaserade undersökningar väljs ofta människor ut medvetet och därför räknas det inte som ett sannolikhetsurval. 10

11 I denna studie intervjuades aktörer som arbetar i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörerna som medvetet valdes ut, kom i kontakt med barn i sitt arbete och/eller arbetade med frågor som rörde barn. Följande aktörer intervjuades: en kommunal verksamhet som riktar stöd till människor som är berörda av våld i nära relationer, kvinnojouren, polisen, försäkringskassan, vårdcentralen och skolan. Genomförande Totalt genomfördes det sex individuella intervjuer och två gruppintervjuer mellan den 15:e oktober till den 10:e november Varje intervju tog i genomsnitt 30 minuter. Innan första intervjun förberedde jag en intervjuguide (se bilaga 1) med förslag på cirka fyra öppna frågor, som jag sedan ställde till alla mina tolv informanter. När informanterna intervjuades ställde jag även följdfrågor, för att kunna förtydliga och utveckla det som de sade under intervjun (Dahlgren et al., 2004). När den kommunala verksamheten (som riktar stöd till människor som är berörda av våld i nära relationer) intervjuades, intervjuade jag en socialsekreterare och en familjestödjare samtidigt. Därefter intervjuades en anställd på kvinnojouren, och sedan två personliga handläggare på försäkringskassan som handlägger personer som lever med skyddade personuppgifter. Sedan intervjuades en biträdande verksamhetschef och en barnsjuksköterska som arbetar på en vårdcentral. Barnsjuksköterskan arbetar på barnavårdcentralen på samma vårdcentral som den biträdande verksamhetschefen. När det var dags att intervjua polisen, intervjuade jag en kriminalinspektör som arbetar inom familjevåldroteln. Slutligen genomfördes en gruppintervju på en högstadieskola, där rektorn, två skolsköterskor och en kurator samtidigt deltog. Samtliga intervjuer genomfördes på aktörernas arbetsplatser. Efter varje avslutad intervjutillfälle transkriberade jag intervjun, och därefter påbörjade jag analysprocessen med hjälp av analysmetoden innehållsanalys. Analys Bryman (2008) framhäver att innehållsanalys var från början en analysmetod som forskare främst använde inom kvantitativ forskning. Numera går det även att välja innehållsanalys som metod, för att kunna analysera texter inom kvalitativ forskning (Graneheim & Lundman, 2004). Intervjuerna i denna studie analyserades med hjälp av analysmetoden innehållsanalys, eftersom frågeområden var påtagliga. Denscombe (2009) påstår att innehållsanalys som analysmetod passar till texter som inte har komplexa innebörder. Enligt Bryman (2008) används innehållsanalys för att analysera innehållet i utskrifter av semioch ostrukturerade intervjuer. Latent och manifest innehåll är två olika varianter av innehållsanalys. När den underliggande meningen analyseras i en text kallas det för latent innehåll, medan manifest innehåll handlar om att analysera det som är synligt (sägs) i texten (Graneheim & Lundman, 2004). Jag valde att fokusera på det manifesta innehållet i mina intervjuutskrifter. Graneheim och Lundman (2004) menar att transkriberade intervjuer som med hjälp av innehållsanalys ska analyseras, kallas för enhet av analys (unit of analysis). Stycken, meningar eller ord som genom sitt sammanhang och innehåll relateras till varandra, kallas för meningsbärande enhet (meaning unit). För att kunna finna viktiga meningsbärande enheter, läste jag först igenom samtliga transkriberade intervjuer. Därefter kondenserades (condensation) meningsbärande enheterna, d.v.s. jag reducerade texten, och slutligen 11

12 utarbetade jag koder och kategorier genom att abstrahera (abstraction) den reducerande texten. Jag utarbetade inga teman, eftersom jag fokuserade på att analysera det manifesta och inte det latenta innehållet i texten. (Graneheim & Lundman, 2004) Studiens kvalitet Informanter med olika erfarenheter ökar trovärdigheten (credibility) i en studie, genom att det skapas olika infallsvinklar kring frågeställningarna (Graneheim & Lundman, 2004). I min studie valde jag att fokusera på aktörer från sex olika yrkeskategorier, och detta medförde att trovärdigheten ökade än om jag endast skulle ha fokuserat på aktörer ur en yrkeskategori. För att läsaren ska kunna bedöma överförbarheten (transferability) i denna studie, har jag beskrivit urvalet, hur jag har samlat in data samt hur jag har analyserat intervjuutskrifterna. För att ytterligare öka överförbarheten i studien, presenterade jag även citat från intervjuerna under rubriken Resultatdiskussion. (Graneheim & Lundman, 2004) Etiska överväganden Innan denna studie påbörjades frågade jag mina informanter (via en telefonkontakt) om de ville delta i studien, genom att jag kort beskrev min studie och hur den skulle genomföras. Om de var intresserade att delta i studien, skickade jag därefter ett informationsbrev via e-post där frivillighet, konfidentialitet och undersökningens syfte var väl beskriven (se bilaga 2). Kvale och Brinkmann (2009) framhåller att i en intervjuundersökning är det viktigt att kunna erhålla informantens informerade samtycke. På intervjudagen (innan informanterna intervjuades) beskrev jag åter igen syftet med studien och därefter spelade jag in mina informanter, när de gav ett muntligt informerat samtycke till att delta i studien. Vidare menar Kvale och Brinkmann (2009) att det är viktigt att kunna utlova informanten om hans/hennes konfidentialitet. För att skydda informanternas identitet, presenterades varken deras namn, ålder och kön i denna uppsats (Vård i Norden, 2003). Däremot framgick informanternas yrkestitel i studien, för att enklare kunna presentera hur olika aktörer stödjer barn som lever med skyddade personuppgifter. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2009, s.14). I denna studie har detta krav fullföljts, då det insamlade materialet endast presenterades i en magisteruppsats. DISKUSSION Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Studiens resultat tyder på att det inte finns någon stödverksamhet för barn som lever med skyddade personuppgifter, som fokuserar på vilka svårigheter barnen upplever i dag till följd av skyddet. Däremot stöttar aktörerna barnen ur ett mer säkerhetsåtgärdsperspektiv, genom att minimera riskerna att deras skyddade personuppgifter ska röjas. Dessutom indikerar studiens resultat på att kunskapsnivån om barn som lever med skyddade personuppgifter bör höjas, för att lättare kunna stödja dessa barn i de svårigheter som de möter i vardagen som gömda. 12

13 Resultatdiskussion Följande fem kategorier utarbetades ur analysen av intervjuutskrifterna: 1. Säkerhetsåtgärd som stöd 2. Indirekt stöd 3. Administrativt samarbete 4. Kännedom 5. Barnperspektiv och skyddade personuppgifter Tabellen här nedanför illustrerar dessa kategorier och underkategorier samt koder: Kategori Säkerhetsåtgärd som stöd Indirekt stöd Administrativt samarbete Kännedom Barnperspektiv och skyddade personuppgifter Under- Kategori Minimera risker Bearbeta våldsupplevelser Skatteverket är en huvudaktör Öka kunskapen om barn som lever med skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter och dess inverkan på barn Koder Utsedda handläggare Skickar kallelser via skatteverket Namn på klasslistor och bild i skolkatalogen saknas Uppmärksam när någon ringer och frågar om eleven Våld i nära relationer Verksamhet för barn som bevittnat våld Enskilda samtal med barnen Fokus på tidigare upplevelser Samarbete med skatteverket Samarbete med skola Konsultativ roll Ett kringskuret liv Kunskapsnivån borde höjas Mer forskning kring dessa barn Barnen är pjäsen mellan två parter Fokus på mamman än på barnet Svårt att hitta en alternativ lösning Barnen är dubbelt utsatta Ett stort ansvar läggs på barnen Barnets rätt till sina föräldrar Säkerhetsåtgärd som stöd Denna kategori beskrev hur aktörerna stödjer dessa barn, genom att säkerställa att barnens personuppgifter inte röjs. Stödet handlade främst om att kunna minimera risken att den person som de gömmer sig för ska kunna hitta dem. Försäkringskassan har utsedda handläggare som arbetar med barnens och mammornas ärenden. Riskerna ökar om allt fler kan komma åt uppgifter i ett register. Genom att minimera antalet personer som har befogenhet att komma åt uppgifterna så säkerställer du betydligt mycket mer. (Försäkringskassan) 13

14 Skatteverket ansvarar för postkorrespondensen mellan aktörer och de som lever med skyddade personuppgifter. Brev skickas då först till skatteverket som därefter förmedlar det till barnen och mödrarna. Om vi behöver skicka någonting, som provsvar eller kallelse, så skickar vi det alltid till skatteverket. (Vårdcentralen) Elever som lever med skyddade personuppgifter får oftast inte finnas med på klassfoton eller klasslistan. Eftersom klassen inte brukar veta att det finns en elev som lever med skyddade personuppgifter, kan det ibland uppstå frågor om varför eleven inte får vara med i skolkatalogen eller varför deras namn inte finns med på klasslistan. Det är ju klart att ungarna frågar, varför är inte du med på klasslistan? Eller så kan de säga varför är vi bara 21 i vår klass men de andra är 22, och vi är 22 som sitter i salen! (Skolan) Det är viktigt att skolan är uppmärksam om mannen som hotar barnen och mamman, kontaktar skolan och frågar om eleven. Vi är uppmärksamma om någon skulle ringa och fråga om en elev som lever med skyddade personuppgifter. (Skolan) Den första kategorin visar att aktörerna stödjer barnen genom att de är varsamma med att deras skyddade personuppgifter inte ska röjas. Det finns ett antal utsedda handläggare inom försäkringskassan, som fokuserar på handläggning av ärenden som rör personer som lever med skyddade personuppgifter. Detta säkerställer att barnens och deras mammors skyddade uppgifter endast är synliga för ett fåtal handläggare. En annan säkerhetsåtgärd är att skatteverket vidarebefordrar brev, som andra aktörer skickar till personer som lever med skyddade personuppgifter. Denna säkerhetsrutin skyddar barnens och mödrarnas personuppgifter, eftersom endast ett fåtal personer känner till den skyddade adressen. Enligt Weinehall (2008) känner elever som lever med skyddade personuppgifter sig ofta utanför och annorlunda i skolan, eftersom de inte kan prata om sig själva utan förbehåll. Vidare menar hon att eleverna ofta har svårt att koncentrera sig på skolarbetet, pga. deras speciella situation som gömda (Weinehall, 2008). Eleverna behöver därför extra stöd från skolan för att inte känna sig så utpekade, när de exempelvis inte får vara med på klasslistan. Ett förslag kan vara att skolan tillsammans med elevens förälder kan komma överens om ett fiktivt namn (som eleven kan ha), som kan stå på närvarolistan när dennes namn ropas upp i klassen. Indirekt stöd Barn som lever med skyddade personuppgifter har ofta bevittnat våld i hemmet. I dag finns det en hel del stödverksamheter för dessa barn. Den kommunala verksamheten, som riktar stöd till människor som är berörda av våld i nära relationer, stödjer barnen genom att hjälpa de att bearbeta sina upplevelser av våldet som de har bevittnat i hemmet. Här har vi en verksamhet där vi träffar barn som bevittnat våld i hemmet. I våras så träffade vi fyra barn, där två av barnen levde med skyddade personuppgifter. (Kommunal verksamhet) 14

15 Kvinnojouren stödjer kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Eftersom dessa kvinnor oftast kommer med sina barn till jouren, stödjer man även barnen så att de kan bearbeta sina upplevelser. Kvinnojouren träffar kvinnor och barn i det akuta skedet, d.v.s. oftast när de ännu inte lever med skyddade personuppgifter. Därför fokuserar man mer på att hjälpa barnen att bearbeta det som har hänt. Denna kategori fick namnet Indirekt stöd, eftersom stödet som ges till barnen är mer fokuserat på det våld som de har upplevt i hemmet än på hur skyddade personuppgifter påverkar deras liv i dag. Man glömmer bort att fokusera på just vad det gör med barnen, och vilka svårigheter de möter i livet när de lever med skyddade personuppgifter. Jag tror att det är mer att vi glömmer det här fokuset och vi pratar mer om just vad som har hänt. (Kvinnojouren) Den andra kategorin handlar främst om det stöd som kvinnojouren och den kommunala verksamheten erbjuder barnen. Dessa två aktörer fokuserar på att stödja barn som bevittnat våld. Kvinnojouren möter oftast barnen i det akuta skedet, d.v.s. när deras mamma söker upp jouren för att få tillgång till ett skyddat boende efter att ha lämnat en hotfull och våldsam man. Det är oftast när kvinnorna och barnen lämnar kvinnojouren och det skyddade boendet, som de ansöker om skyddade personuppgifter (Hindberg et al., 2009). Det stöd som kvinnojouren och den kommunala verksamheten erbjuder barn som bevittnat våld är viktigt. Däremot är det lika viktigt att barn som i dag lever med skyddade personuppgifter erbjuds en stödverksamhet, för att de ska kunna klara av den svåra vardagen som gömda och bearbeta hur isoleringen påverkar dem. Därför föreslår jag att den här stödverksamheten ska inrikta sig på att barnen ska kunna träffa andra barn som lever med skyddade personuppgifter. Minnesotamodellens pedagogiska barngruppverksamhet, Children are people too (CAP) är en viktig insats riktad till barn som bevittnat våld i hemmet (Eriksson, Biller & Balkmar, 2006). Syftet med CAP är att ge barnen insikt om våldet, ett emotionellt stöd samt att visa att de inte är de enda barnen som har upplevt våld i hemmet (Eriksson et al., 2006; Socialstyrelsen, 2005; SOU, 2006). I CAP får barnen chansen att berätta vad de har upplevt för andra barn i samma situation. Detta i sin tur medför att de kan få upplevelserna bekräftade och därmed lättare kunna bearbeta våldshändelserna (Eriksson et al., 2006; Socialstyrelsen, 2005). Jag anser att en liknande stödverksamhet som CAP bör finnas för barn som lever med skyddade personuppgifter, där de kan få möjligheten att kunna träffa andra barn som lever med skyddade personuppgifter. I G(l)ömda (Weinehall et al., 2007) behövde inte barnen berätta för de andra barnen i gruppverksamheten, om att de levde med skyddade personuppgifter. Den här gruppverksamheten som man bör erbjuda barn som lever med skyddade personuppgifter, ska vara en plats där de får chansen att kunna lättare prata om sin aktuella vardagssituation som gömda med andra barn i samma situation. Barn vill känna gemenskap och glädje, inte ensamhet och rädsla som de känner när de lever med skyddade personuppgifter. Gruppverksamheten som är CAP-insiprerad, kommer att hjälpa barn som lever med skyddade personuppgifter att känna sig mindre annorlunda, eftersom de kommer att träffa andra barn som lever som dem. Den tidigare forskningen visar även på att barn som lever med skyddade personuppgifter bör erbjudas enskilda samtal, där de får prata med någon som är insatt i problematiken (Weinehall 15

16 et al., 2007). Därför bör (förutom gruppverksamheten CAP) även en vuxen som är insatt i de problem och begränsningar barnen får pga. skyddade personuppgifter, erbjuda dem personliga stödsamtal där barnen får möjligheten att kunna prata om sina dagliga dilemman som gömda. För att barn ska kunna hantera stressiga situationer i livet är det viktigt att de har tillgång till ett socialt nätverk och stöd (Formoso et al., 2000). Gruppverksamheten och samtalsstödet kommer att hjälpa barnen att bearbeta svårigheterna, isoleringen och stressen som de upplever varje dag i skolan, hemmet och på fritiden. Därför rekommenderar jag att en aktör som både har tiden, resursen och expertisen planerar och utformar en stödverksamhet för barn som lever med skyddade personuppgifter. Administrativt samarbete Ett samarbetsnätverk som ska fokusera på barn och deras utsatthet som gömda saknades enligt studien. Däremot sker det ett mer administrativt samarbete mellan skatteverket och de andra aktörerna i studien. Vår bollplank är skatteverket. Vi har nyligen varit på en fortbildningskurs som skatteverket anordnade, där vi fick information om posthanteringen för elever som lever med skyddade personuppgifter. (Skolan) Det sker ett samarbete mellan den kommunala verksamheten och skolan. Där har verksamheten en konsultativ roll, genom att de bland annat informerar skolans personal om hur barnen påverkas av att ha bevittnat våld i hemmet. Vi kan berätta hur det kan bli för de här barnen och vilka dilemman de oftast hamnar i. (Kommunal verksamhet) Den tredje kategorin beskriver att det saknas ett konkret samarbetsnätverk, där olika aktörer arbetar tillsammans för att stötta barnen och underlätta deras svåra vardag som gömda. Emellertid samarbetar många aktörer i studien med skatteverket, för att få mer information om olika administrativa åtgärder när det gäller barn som lever med skyddade personuppgifter. Den kommunala verksamheten brukar även ofta förmedla den kunskap som de har om barn som bevittnat våld till andra aktörer, när de är ute och informerar på förfrågan om våld i nära relationer. I frågor som rör skyddade personuppgifter är det ofta huvudaktören skatteverket som har ett samarbete med andra aktörer. Därför fick denna kategori namnet administrativt samarbete, eftersom samarbetet handlar främst om att fokusera på administrativa frågor än att direkt stödja barnet på bästa möjliga sätt. Jag föreslår att ett samarbetsnätverk bör skapas där olika aktörer i samhället, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, träffas och utbyter information och kunskap om skyddet och hur det kan påverka barnen. Kännedom Denna kategori beskrev vilken kunskap aktörerna hade om barnen som lever med skyddade personuppgifter, samt om kunskapsnivån var tillräcklig eller om den borde höjas. Aktörer som polisen, kvinnojouren och den kommunala verksamheten, var eniga om att människor som lever med skyddade personuppgifter har ett väldigt kringskuret liv: 16

17 Jag tror att om man kommer så långt att man får skyddade personuppgifter, så får man ett väldigt begränsat livsutrymme. Då begränsar man ju kontakten med anhöriga samt att man blir tvungen att börja ett helt nytt liv. (Polisen) Har du skyddade personuppgifter och flyttar iväg någonstans, så blir du väldig isolerad. Vi har ju en del kvinnor som blir rädda för att säga till sina nya grannar eller klasskompisar vad de heter eller var de kommer ifrån. Då blir man ju lätt tyst och inbunden, och då har man ju inte lätt för att skaffa sig ett nytt nätverk. Så det blir lite som en ond cirkel. (Kvinnojouren) Jag tror att man inte förstår fullt ut vad det innebär att ha skyddade personuppgifter, förrän man börjar leva med det här. Att leva med skyddade personuppgifter är ju att leva ett begränsat livsutrymme i förhållande till mannen. Det kan ju vara så att han blir dömd till ett frihetsberövande straff, och sen när han har avtjänat sitt straff är han fri. Medan kvinnan och barnen fortfarande kanske upplever att de lever kvar i det här fängelset. Han kan göra vad han vill, men vi kan inte göra vad vi vill. Det här kan vi möta då och då, att mamman och barnen upplever en stor orättvisa. (Kommunal verksamhet) För att bättre kunna stödja barn som lever med skyddade personuppgifter, ansåg man att kunskapsnivån om hur det är att leva gömd och hur det påverkar barnen bör höjas. Jag kan ju tänka mig att det kan komma fall där man säkert kan känna att i det akuta skedet borde man kunna mycket mera. Det vore nog bra om man fick mer information om hur skyddet påverkar barnen. Jag har själv bara läst böcker om hur livet kan se ut för dem som lever med skyddade personuppgifter. (Vårdcentralen) Aktörerna hade kunskap om dessa barn, men den kunskapen grundade sig endast på erfarenheter av att ha träffat ett fåtal barn som lever med skyddade personuppgifter. Mer forskning kan hjälpa till att öka kunskapsnivån hos alla aktörer som i sina yrken möter barn som lever med skyddade personuppgifter. Vi vet ju att det är ca barn i Sverige som lever med skyddade personuppgifter, och som man skulle kunna göra en forskning på. En del barn kan ju ha levt ganska länge med skyddade personuppgifter. Hur kan skyddet påverka barnen på längre sikt? (Kommunal verksamhet) Den fjärde kategorin klargör samhällets kännedom om barn som lever med skyddade personuppgifter. Den kunskap som aktörerna har om barnen är att de lever ett begränsat liv som gömda. Hindberg et al. (2009) framhåller att den här isoleringen kan medföra att barnen hamnar i en depression, eftersom de kan tappa sin självkänsla och identitet för att de inte har andra människor att spegla sig i. Människor som förföljs och trakasseras under många år utsätts för mycket stark fysisk och psykisk press (Syrén, 2007, s.69). Denna press kan yttra sig på olika sätt, exempelvis kan den drabbade ha svårt att känna tillit och kärlek till andra människor och därför undviker han/hon nära och intima kontakter med andra människor (Syrén, 2007, s.69). Det framgår även i denna kategori att det behövs mer forskning om dessa barn. Forskning, fortbildning, och konferenser kan verka som en viktig funktion, för att öka kunskapsnivån hos 17

18 aktörer som möter barn som lever med skyddade personuppgifter. Åsa Landberg som är leg. psykolog och leg. psykoterapeut, menar att det är viktigt att barn inte ska behöva undervisa de professionella (Hindberg et al., 2009). För att aktörer ska kunna ställa de rätta följdfrågorna och stödja barnen, är det viktigt att de har erfarenhet av att ha mött någon som har levt med skyddade personuppgifter (Hindberg et al., 2009). För att bättre kunna stödja människor som lever med skyddade personuppgifter, har Centerpartiet bland annat diskuterat om att inrätta ett nationellt centrum i Sverige. Där ska människor som lever med skyddade personuppgifter kunna få hjälp med olika praktiska problem som kan uppstå till följd av skyddet. Betydelsefull sakkunskap från aktörer som polisen, brottsoffermyndigheten och socialförvaltningen ska enligt förslaget finnas med i centrumet. (Sveriges radio, 2010) Barnperspektiv och skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter och att verka för barns bästa går oftast inte hand i hand. Barnen kan inte föra sin egen talan och blir då endast en pjäs mellan två parter, den våldsutsatta mamman och den hotfulle pappan. Barn är mer utsatta än vuxna eftersom de inte för sin egen talan. De är ju utlämnade till vad vi i vuxenvärlden styr och ställer. Skyddade personuppgifter kan ju också innebära att barn naturligtvist bryts upp från sin kanske invanda miljö, som inte bara handlar om mamma och pappa utan även handlar om skola och kamrater. (Försäkringskassan) Eftersom det oftast handlar om våldsutsatta kvinnor som är tvungna att fly och gömma sig, så blir det ofta mycket fokus på mammorna än på barnen som lever med skyddade personuppgifter. I dagsläget verkar det inte finnas några andra lösningar för att kunna skydda barnen och deras mamma från mannens våld, hot och förföljelse. Det kan verka lite komplicerat att fråga barnet om han/hon vill eller bör ha skyddade personuppgifter, för om de säger nej så kan mannen hitta deras mamma och fullfölja sina hot. Man kan ju tycka att man ska höra med barnen om vad de vill, sen så är det väl inte alltid så enkelt. Om vi säger att pappan har hotat mamman och om hon är ensam vårdnadshavare, så finns det ju inte andra alternativ. Skyddade personuppgifter handlar väl främst om att mamman lever under livshotande hot, och barnen kanske inte ska separeras från sin mamma av en eller annan orsak. (Polisen) Det blir en svår situation om endast mamman skulle få skyddade personuppgifter och inte barnen, för då går det ju att hitta mamman. Barnen behöver skyddet även om pappan inte skulle göra dem illa, eftersom de bor med sin mamma och då måste alla leva med skyddade personuppgifter. (Kvinnojouren) Barn som lever med skyddade personuppgifter är oftast dubbelt utsatta, eftersom de bär på två stora hemligheter. Den första är den stora familjehemligheten, att de har bevittnat våld i hemmet, och den andra är att de lever med skyddade personuppgifter. Detta hemlighetsmakeri medför att barnet har svårt att skaffa sig vänner och känner sig därför ofta isolerad. 18

19 Barnen får inte säga vad som helst om sig själva eller om sitt tidigare liv. Säger barnen någonting fel, så kan det bidra till att mannen kan hitta dem. I och med att barnen ska hitta på en historia, så blir det väldigt svårt för dem att skaffa sig vänner. Det finns ett par barn hos oss som tycker att det är besvärligt vad man kan säga och inte säga, så att man inte försäger sig. (Kommunal verksamhet) Om pappan, som de gömmer sig för, har umgängesrätt måste barnen träffa honom. Då är det upp till barnen att inte röja deras hemadress. Det blir då barnets ansvar att inte pappan ska hitta deras mamma. Även om det ofta handlar om att hämta och lämna barnen och att detta kan lösas på en neutral plats, så är det inte så lätt då det kan bli en utpressningssituation när han frågar barnen var de bor. (Skolan) Det finns en möjlighet att man har ett övervakat umgänge. Trots det så lägger man ju ett oerhört stort ansvar på barnen, att de inte ska avslöja var de bor. Har de dessutom inte svenska som sitt modersmål så blir det ju en omöjlighet för kontaktpersonen (om han/hon inte talar deras språk), att veta vad som sägs mellan barnen och pappan. Det räcker ju med att pappan frågar vad skolan heter, för att en dag stå utanför byggnaden och följa efter barnet hem. (Kommunal verksamhet) Även om barnet inte vill träffa sin pappa, så är det ofta andra som bestämmer hur vårdnaden och umgänget ska se ut. Skyddade personuppgifter och vårdnadstvister har två saker gemensamt; både två bortser från att barnets behov och önskemål ska tillgodoses. Det blir mer fokus på föräldrarnas bästa, än på barnets bästa. Det jag funderar på, som är en sådan övergripande fråga som jag har haft med mig i alla de här åren jag har arbetat här, är ju det här förtroendekapitalet som pappan har förbrukat, för att han har låtit barnen se/höra mamma bli utsatt för våld. Vilken rätt har han till sina barn? Hur bra förälder är han egentligen, när han har gjort så här mot sina barn och sin fru? Det är barnens rätt, det är inte föräldrarnas rätt. Det är barnens rätt till sina föräldrar vi pratar om. När ett barn inte vill träffa sin pappa, hur ska vi kunna ta reda på vad som är barnets bästa? (Kommunal verksamhet) Den femte och sista kategorin belyser om det finns en tanke bakom den välkända principen om barnets bästa och beslut om skyddade personuppgifter. Barnen får skyddade personuppgifter utan att deras behov, situation och bästa bedöms (Hindberg et al., 2009). Detta menar Hindberg et al. (2009) strider mot Barnkonventionen, som bland annat bygger på principen att barn är autonoma individer med rättigheten att uttrycka sin mening i frågor som rör dem. I Sverige bör myndigheter som fattar beslut om barn följa Barnkonventionen, genom att ta hänsyn till barnperspektivet och till barnets bästa (Halldén, 2003). Resultaten i denna kategori indikerar på att det i dagsläget inte går att skydda barnen och mödrarna på annat sätt än att de måste leva med skyddade personuppgifter. Det kan bli komplicerat att fråga barnen om huruvida de vill ha skyddet eller inte, eftersom de bor med en gömd mamma med skyddade personuppgifter och för att skyddet ska kunna vara effektivt bör alla i hushållet leva med skyddade personuppgifter. 19

20 Enligt Hindberg et al. (2009) hemlighåller barn våldet som de tidigare har bevittnat i hemmet. För att skyddet ska vara effektivt bör barn berätta så lite som möjligt om sig själv och sin situation (Hindberg et al., 2009, s.44). Detta medför att barnet blir isolerade och har svårt att släppa in andra människor i sitt liv. Den här dubbla utsattheten belystes i denna kategori, då barn som lever med skyddade personuppgifter undviker att tala om sitt tidigare liv (som har varit fylld av våldsupplevelser), samtidigt som de inte får berätta för sina vänner om att de i dagsläget lever med skyddade personuppgifter. En annan svår situation som åskådliggörs i den femte kategorin, är att barnen ibland måste träffa sin pappa som deras mamma ska skyddas från. Eftersom det ofta blir fokus på pappans rätt till umgänge, blir det att man fokuserar på hans bästa framför barnets bästa. Pappan ifrågasätts inte i sin fadersroll, eftersom våldets effekter på barnet oftast minimeras (Weinehall et al., 2007). Jaffe et al. (2008) framhåller att förövarna i våld i nära relationer saknar värme samt är bristfälliga föräldrar. Vidare menar Jaffe et al. (2008) att den våldsamma pappan kan utnyttja umgängessituationen för att få barnen på hans sida, genom att berätta negativa saker om deras mamma (exempelvis att det främst var hennes fel att familjen var tvungen att splittras). Dessutom kan pappan ställa frågor om mamman när de träffar barnen (Wyndham, 1998), och detta kan innebära mycket stora krav på barnet vid umgängestillfällen att inte lämna uppgifter som kan avslöja var familjen finns (SOU, 2006, s.189). Hindberg et al. (2009) framhåller att det inte ska vara upp till barnet att se till att deras adress inte ska kunna spåras. När en kvinna beslutar sig för att lämna sin våldsamma man, gör hon det för att hon vill få slut på allt våld och alla trakasserier. Om mannen har rätt att träffa sina barn känner kvinnan sig aldrig helt fri, eftersom han fortfarande kan hota, trakassera, manipulera och kontrollera henne genom sitt umgänge med barnen (Shalansky et al., 1999). Vidare menar Shalansky et al. (1999) att umgänget skapar stress hos både kvinnorna och barnen och förhindrar de att kunna gå vidare i sina liv. Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att beslut om skyddade personuppgifter och en dom om gemensam vårdnad eller umgänge inte kan förekomma samtidigt (Hindberg et al., 2009, s.74). Det blir helt enkelt svårt för mamman och barnen att upprätthålla de skyddade personuppgifterna, när pappan har umgängesrätt med barnen (SOU, 2006). Skyddade personuppgifter handlar ju främst om att en mamma känner sig hotad av en våldsam man och att barnen automatiskt får skyddet eftersom de bor med sin mamma. Även i denna situation blir det att man fokuserar på förälderns bästa framför barnets bästa. Hur ska barnets bästa beaktas i denna situation? Det ideala scenariot vore om barnen och mammorna inte behövde leva med skyddade personuppgifter och att samhället i stället fokuserade på att ställa högre krav på förövaren (pappan i det här fallet), så att offret inte ska behöva gömma sig: Det råder en allmän uppfattning om att det i första hand är kvinnor och barn som ska fly på grund av våldsamma män, och samhället ger genom det befintliga systemet för stöd och åtgärder legitimitet åt en sådan syn. Det vore naturligare att i första hand begränsa mannens möjligheter till våldsutövande (Weinehall et al., 2007, s.147). Nu är det tyvärr så att offret tvingas att leva ett kringskuret liv, inte förövaren. För att bättre kunna stödja barn som är tvungna att leva med skyddade personuppgifter, bör samhället därför fokusera på att underlätta deras vardag som gömda. Stödverksamheter som jag nämnde tidigare i texten, skulle kunna hjälpa barnen att känna sig lite mindre utsatta och isolerade. 20