MARCUS OCH ÖRJAN HASSELBLAD Ja, skåningar och norrlänningar går bra ihop 2/2014

Transkript

1 2/2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning MARCUS OCH ÖRJAN HASSELBLAD Ja, skåningar och norrlänningar går bra ihop > Därför misslyckades kommunaliseringen av skolan > Vad har du i matlådan? > Vi är varandras arbetsmiljö

2 I DETTA NUMMER: Att se helheten När jag arbetade i Rosengård, lärde jag känna Amine, en ung flicka som bodde i stadsdelen och som engagerade sig i att förändra bilden av sitt område. Hon tyckte med rätta att bilden av området var ensidigt mörk, så hon ville visa på alla goda krafter och talanger som borde få mer ljus på sig. Amine skrev en bok tillsammans med sin syster och startade ett företag. Nu har hon fått ett fint stipendium för sin unga företagsamhet och detta uppmärksammades i Sydsvenskan. När Amine fick frågan om vem som var hennes favoriteldsjäl, sa hon utan att tveka; min lärare Karin på Malmö Borgarskola. Och så beskriver hon hur Karin såg hennes förmåga och fick henne att växa ännu mer. Några dagar senare fick jag se och höra en annan av våra elever, Ellen på Malmö latinskola, sjunga i Melodifestivalen inför miljontals TV-tittare och en stor publik på Friends Arena. Jag vet inte, men jag är ändå säker på att Ellen också har en Karin, en lärare, som har fått henne att våga tro ännu mer på sin förmåga, som gett henne kraft att växa. Det finns såklart många, många Amine och Ellen, och Karin har många, många kollegor, som ser och ger näring till unga kvinnor och män att våga tro på sin förmåga. Men jag tycker att dessa båda exempel är så klockrena för att lyfta fram vad vi som organisation är till för att möjliggöra så att varje möte ger kraft att växa. Och vi behöver säkra att vi också ser och bygger förmågor hos pojkar och flickor som kanske inte lyser lika tydligt som Amine och Ellen. Som kanske inte ens vågar tro att han eller hon faktiskt kan. Om bara någon månad kommer vi att få nya kollegor som har ett uppdrag att möjliggöra att fler kvinnor och män i vår stad, finner vägen till arbete och det som är så viktigt / Direktör Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen för oss alla - att ha en roll i samhället, att vara behövd och att göra nytta. Vi kommer att ha ett brett uppdrag, utbildning och arbetsmarknad. Ett hedersuppdrag, för utbildning och arbete, är grundpelarna för hälsa och ett gott liv. Vi behöver bygga strukturer där vi samarbetar på tvären, både inom vår förvaltning, med kollegorna inom de två andra skolförvaltningarna och med andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet. Just för att vårt uppdrag har tydliggjorts och också breddats, behöver vi titta på vår organisation och se till att den möjliggör det goda mötet, det som är själva essensen i vårt uppdrag. Att vi som arbetar ser oss som en helhet och att vi lär av varandra och bygger på de goda exemplen. Att vi känner oss som lika viktiga delar i ett större sammanhang för att kunna gå mot samma mål. Förändring skapar ofta oro och osäkerhet, det är svårt att känna sig som en vinnare när man befarar att man ska förlora något. När jag pratar om helhet, menar jag inte att vi ska släta ut det som är karaktären i delarna. Det är bara det att alla delar behöver vara lika starka. Jag har sett så mycket som jag är imponerad av och glad för sedan jag började arbeta tillsammans med er alla. Det ska vi inte bara behålla, utan även stärka. Men jag är inte så säker på att vi drar nytta av alla styrkorna i ett större perspektiv för att kunna arbeta med våra utmaningar. Därför vill jag utveckla, inte avveckla, vår ledningsorganisation. Vi är en stor organisation och vi måste säkra att vi arbetar strategiskt och långsiktigt på ett övergripande plan med hela vårt gemensamma uppdrag, på samma sätt som vi måste se till att det nära ledarskapet i vardagen har rätt förutsättningar att vara den nära ledare, som ger kraft att växa. För både medarbetare som Karin och hennes kollegor och för Malmöbor som Amine och Ellen. Och att vi också blir riktigt bra på att se och ge kraft att växa åt de unga och äldre kvinnor och män vi möter i våra skolor och verksamheter som ännu inte har funnit vägen till sin förmåga. Läs mer om arbetet med organisationen på sid 19. Ledaren: Att se helheten 2 Hallå där Ingela Svensson 3 Tanzania 4-5 Kompetensutveckling 6 Framtidens arbetsmarknad 7 Invigning Malmö latinskola 8-9 VLC Minister x Örjan och Marcus Hasselblad: Far och son på Värnhemsskolan Byggymnasiet 17 Gymnasievalet 18 Nya ledningsorganisationen 19 Ordet är ditt: Arbetsmarknad i utbildningen eller utbildning till arbetsmarknaden? Lunchlådan Kommunaliseringen 24 Frukostsamtal 25 Handledarutbildning 25 Qualis 26 Krönikan: Cocktails for two 27 Bowling 27 7 snabba 28 EDICO ges ut av Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Katarina Falk, informationsavdelningen GRAFISK FORM Utbildningsförvaltningens informationsoch kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET Komin/utbildningsforvaltningen MEDARBETARE Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro, Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Susan Englund, Komvux Malmö Södervärn OMSLAGSBILD Gustaf Johansson TRYCK WikingTryck AB, MultiArt Silk, 2200 ex

3 Hallå där! HALLÅ DÄR Ingela Svensson Berätta om ditt fackliga engagemang Efter att ha arbetat några år på Oxievångs förskola kände jag att jag ville utvecklas. Jag tycker att det är roligt att kunna hjälpa folk och så dök möjligheten med facket upp. Det jag är bäst på är att förhandla i rehab- och försäkringsärenden. Det känns bra att kunna vara med och se till att våra medlemmar får det de har rätt till. Vi har ganska många som är utbrända, får belastningsskador eller drabbas av någon typisk kvinnosjukdom som fibromyalgi. Då är det viktigt att se till att de kan börja arbeta innan de blir utförsäkrade, fast kanske med andra arbetsuppgifter. Att få en bra rehabilitering är jätteviktigt och vi är duktiga på det. Framförallt om vi är med från början. Om man har svårigheter med svenskan, hur kan man få veta vilka rättigheter man har? Om man ringer till Folksam som är kopplat till alla LO-förbund kan man få svar på övergripande fackliga frågor på 12 olika språk. Hos Folksam får du också rabatt på försäkringar om du är medlem hos oss. Det kan vara bra att veta. Hur kommer man i kontakt med dig? Då kan man mejla mig på ingela.m.svensson@ malmo.se. Alla som vill är dessutom välkomna att besöka oss på Stadiongatan 60. Ingela Svensson är utbildad kock och har en tjänst som ekonomibiträde på Oxievångs förskolas mottagningskök i botten. Hennes fackliga engagemang började redan på 80-talet och från och med nu är hon huvudskyddsombud för Kommunals medlemmar inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen främst lokalvårdare och vaktmästare. FOTO: SANNE CEDERSTAM FOTO: SANNE CEDERSTAM Hur ska dina medlemmar veta att du finns och vad du kan vara behjälplig med? Så fort jag kommit i ordning och löneförhandlingarna är klara ska jag besöka skolorna och Kommunals medlemmar. Jag kommer att göra både spontanbesök och riktade besök och så kommer jag att bjuda in till informationsmöte. Ambitionen är att besöka alla arbetsplatser några gånger per termin. Jag planerar även att fortsätta arbeta för att medlemmarna ska få kompetensdagar och möjlighet att utvecklas. Eurovision Song Contest Gymnasievalet Välfärdens viktigaste kvinnor Då ESC arrangerades i Malmö förra året var elever från Heleneholms gymnasium stand-in rehearsals när kameramän, bildproducenter m.fl. övade och förberedde respektive lands framträdande i tävlingen. I år ska de göra samma sak inför ESC i Danmark. Den 28 februari var det audition på Malmö latinskola. Uppdraget kan öppna dörrar för eleverna. Det var under repetitionerna förra året som Christer Björkman blev imponerad av Ellen Benediktson när hon sjöng Frankrikes bidrag. Det ledde till att Ellen fick vara med i årets svenska Melodifestival där hon i den första deltävlingen knep en direktplats till finalen med sitt bidrag. Emilia Ekelund gör audition inför ESC i Danmark totalt har sökt gymnasieutbildning i Malmö. Då är även utlandssvenskar, danskar, norrmän, de som gått introduktionsprogram osv. inräknade niondeklassare har sökt gymnasieutbildning i Malmö. De som går Bladins internationella är inte medräknade. 706 av de sökande är obehöriga till ett nationellt program vid den preliminära antagningen. 58 niondeklassare har inte sökt någon gymnasie- utbildning alls. 30 elever beräknas hamna på uppföljningen (erbjudande till de under 20 år som varken arbetar eller studerar). Läs mer om gymnasievalet på sidan 16. Vår förvaltningsdirektör, Eva Ahlgren, är för andra året i rad en av den svenska välfärdens viktigaste kvinnor, enligt tidningen Dagens Samhälle. Tidningens redaktion har granskat hundratals kvinnliga beslutsfattare inom offentlig sektor och utgått från omsättning och antal anställda. Cheferna på listan står ofta i skuggan av politikerna, men det är de som dagligen ser till att våra skattepengar inom vård, skola och omsorg. De har ett omfattande ansvar för vår gemensamma välfärd. Av alla toppchefer inom kommuner och landsting är drygt hälften kvinnor. I den privata sektorn är en av tio kvinna. BILD: COLOURBOX.COM FOTO: PELLE JERNRYD SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET 905 SÖKANDE NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 638 SÖKANDE 3 Förra året kom Eva på 64:e plats, i år på plats 74.

4 Tanzania Mobilen är en kär ägodel och uppåt 70 procent av afrikanerna har tillgång till en mobiltelefon. Ett nytt och föränderligt Afrika Det mötte S:t Petri skola när elever och personal besökte Tanzania. En sådan här studieresa i en något annorlunda miljö med aktiviteter från morgon till kväll innebär en stor påfrestning på kroppen vilket inte alltid är så lätt att hantera, säger Niklas Pettersson. TEXT OCH FOTO: MAGNUS GRAHN S:T PETRIS TANZANIA-PROJEKT har en historia eller t o m flera; den längre varianten inleddes då Petris nuvarande rektor Eva Daun i början av 1990-talet var verksam som biståndsarbetare just i Tanzania; den kortare historien startade 2009 när S:t Petri skola initierade samarbetet med Bukoba i Tanzania. Det var dock ett annat Tanzania som elever och personal från S:t Petri mötte i slutet av januari Afrika och Tanzania har förändrats; såväl med den långa som den korta historien som måttstock. En utveckling som noteras med blotta ögat, till exempel i form av allt fler motorfordon, transnationella företag och mobiltelefoner. Sistnämnda ger oanade utvecklingsmöjligheter och det finns statistik som pekar mot att 70 procent av afrikanerna idag har tillgång till mobiltelefon. OMVÄXLING I Bukoba i nordvästra Tanzania, som är S:t Petris undersökningsregion, utgör mobiltelefonen ett påtagligt inslag i stadsbilden. Med den virtuella valutan M-Pesa kan tanzanierna och många andra afrikaner med hjälp av mobiltelefonen sätta in pengar på de många M-Pesa-kontoren som finns överallt i Bukoba och på den afrikanska kontinenten; pengar som sedan kan tas ut på en helt annan plats och med rätt kod även av någon annan än insättaren. Med hjälp av mobilen kan tanzanierna utföra penningtransaktioner som inte alls är beroende av banksfären. Dessutom öppnar mobilen dörrar till demokrati, affärsvärlden, personliga kontakter etc. GYMNASIEARBETE I FOKUS För S:t Petri skolas representanter var det inte enkelt att registrera den snabba utvecklingen och det var inte heller syftet med 4

5 Tanzania årets projekt. Elevernas gymnasiearbeten kring områden såsom Waste Management, flickors drömmar, fred och konflikter samt flickors och pojkars utbildningsmöjligheter hänger ändå ihop med den snabba utvecklingen i Tanzania. Samarbetet med Hekima Girls Sceondary School utanför Bukoba uppskattades av alla. Jag är glad över det schema Hekimaskolan hade skapat till oss. Det gjorde det möjligt för oss elever att komma i kontakt med människor vi troligtvis inte annars skulle träffat. Dessa möten gjorde det möjligt för oss att samla in värdefullt material till våra gymnasiearbeten, anser eleven Alice Schmitz. Hon får medhåll av läraren Niklas Petterson som ansvarade för studieresan. Glädjande att se hur vår tanzanianska partner ordnat så att eleverna fick bästa möjliga förutsättningar att få fram ett bra underlag som de kan använda i sina gymnasiearbeten. Vardag i Tanzania. ÅTERKOMST För Niklas del blev resan till Tanzania något av en come back. För drygt tio år sedan genomförde han nämligen en praktikperiod på sin lärarutbildning just i Tanzania. Det var intressant att notera den förändring som skett i Tanzania sedan jag senast var där, funderar Niklas. En förändring som bara har börjat. Niklas Pettersson planerade resan och bland annat tillsammans med Sr Esther Buberwa, rektor på Hekima Girls Secondary School. TRE TANZANIA-TOPPAR En skolledning som intresserar sig för den här typen av projekt underlättar dess genomförande. Bloggen. S:t Petri skolas Tanzaniablogg som hade visningar under de två veckor som studieresan till Tanzania pågick. Internationellt samarbete ger oerhört mycket, från kulturmöten och fördjupade internationella relationer till konkret insamling av information till gymnasiearbeten. UTMANINGAR Gymnasiearbete. Eleverna på S:t Petri skola fältarbetade under studieresan till Tanzania. Här är det Amalia Ydrefelt Hanell som intervjuar elever på en pojkskola. Röda tråden. Att finna och följa den röda tråd som ligger till grund för ett projekt, i det här fallet hållbar utveckling; samtidigt som projektet måste förnyas. Kulturmötet. Visst går det att förbereda sig inför ett möte med en annan kultur, men det dyker alltid upp nya situationer. Hur hanterar man dem? Delaktighet. Att känna delaktighet, att få tillgång till processen, undvika informationsskugga och ge möjlighet att påverka. Det finns alltid en risk att man går för fort fram och då tappar man engagemang eller skapar missförstånd. 5

6 Kompetensutveckling Önskan om mer respekt Att vara lokalvårdare på en skola är kanske ett av de mest otacksamma yrken som finns, ett riktigt Sisyfosarbete. Ett klassrum, en korridor eller en toalett har knappt hunnit städas klart innan någon är där och skräpar ner igen och mest uppmärksamhet får arbetet om det inte görs. TEXT OCH BILD: SANNE CEDERSTAM NÄR ETT TRETTIOTAL av gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningens lokalvårdare träffades i en februarilovstom Borgarskola diskuterades bland annat hur betydelsefullt lokalvårdarnas arbete är för trivseln på en arbetsplats och att de har, eller i alla fall skulle kunna ha, en viktig roll som vuxen förebild för eleverna. Man pratade också om yrkets status och yrkesgruppens brist på inflytande. Det skulle till exempel kunna vara en idé att få lokalvårdarnas åsikt inför köp av ny inredning. OPERA OCH TIO MINUTERS PULS Dagen, som var en kompetensutvecklingsdag, innehöll olika workshops och gemensam lunch. HR-konsult Annika Ekman ledde en OPERA-övning med utgångspunkt i frågorna: Vilka är våra styrkor? Vad är vi bra på som är till nytta för organisationen? Representanter från Nilfisk, Staples och Procurator presenterade städnyheter och ergonomen Nenad Jemelka från Avo- nova pratade belastningsergonomi. Blodcirkulationen är jätteviktig, förklarar Nenad. Blodet måste få syre att ta med sig till musklerna. Om en muskel är konstant spänd får den inget blod, därför ska man variera arbetsställning ofta och motionera på fritiden. Han rekommenderar cykling och simning men säger att det är pulshöjningen som är det viktiga. Tio minuters ordentlig pulshöjning om dagen gör stor skillnad för välbefinnandet, menar han. SÅ VILL FACKET Förutom att lokalvårdare ofta drabbas av belastnings- och förslitningsskador är den psykosociala miljön lika viktig som den fysiska. Många lokalvårdare önskar bättre dialog med både personal och elever. Fackets viktigaste uppgift just nu är att höja statusen för lokalvårdarna. Hur? Genom löneförhandlingar och samtal med arbetsgivarna. Vi arbetar för att yrket och yrkeskåren ska få den respekt de förtjänar, berättar fackets representant Tina Klint Kronkvist. Hon pratar också om kombinationstjänster som ett sätt att både kompensera bristen på karriärsmöjligheter och minska sjukskrivningarna. EN ONYTTJAD TILLGÅNG Det sammanfattade resultatet av dagen var insikten om att man som lokalvårdare har kvaliteter och kompetens som inte nyttjas till fullo. Att arbeta som lokalvårdare betyder att man är duktig på att organisera sitt arbete och att man har förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Dessa förmågor skulle kanske kunna komma till nytta mer än i omvårdnaden av lokalerna. Önskemål: En arbetsbeskrivning som ligger i tiden, en vikariepool och mer kompetensutveckling och ergonomi. 6

7 Vilken framtid utbildar vi för? Framtidens arbetsmarknad Arbetslösheten i Malmö ligger på tio procent, ungdomsarbetslösheten på tjugofem procent personer finns inskrivna på Arbetsförmedlingen i Skåne och Blekinge. Ändå har arbetsgivarna svårt att rekrytera och många företag måste säga nej till uppdrag på grund av personalbrist. Problemet är att de arbetssökandes kompetens inte matchar de arbeten som finns. Representanter från några branscher med rekryteringsbehov presenterade sig för Malmö stads studie- och yrkesvägledare under en heldag i mars. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: PELLE JERNRYD BESÖKSNÄRINGEN I MALMÖ kommer att fördubblas mellan 2010 och 2020 enligt hotell- och restaurangbranschens prognoser och man är redan en bra bit på väg. Det betyder många nya arbetstillfällen i en bransch som öppnar dörren till första-jobb, framförallt för ungdomar. Hotell- och restaurangbranschen är i princip den enda denna dag som inte upplever akut brist på kompetens. Lena Andersson från SLA - Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, berättar om veterinärbrist och goda framtidsutsikter för de som utbildar sig inom trädgårdsanläggning och trädgårdsodling. Vi har många parker i Malmö och de sköter sig inte själva. Dessutom har vi efterfrågan på kompetens inom nya områden såsom tulpanodling och vinodling. KRAVEN PÅ UTBILDNING HAR ÖKAT El, VVS, teknik- och verkstadsbranscherna behöver kompetent arbetskraft på alla plan, från montörer till ingenjörer. Alla dessa, liksom transportbranschen, har tidigare varit branscher utan höga krav på utbildning. Men ny teknik och diversifierade arbetsuppgifter har gjort att kraven på utbildning ökat. Industrin är en framtidsbransch där det kommer att finnas över 9000 framtida jobb. Idag har industriprogrammet 120 elever inskrivna. Även vården saknar arbetskraft, framförallt är det brist på specialiserade sjuksköterskor. SVÅRT ATT TÄNKA NYTT Goran Sehovac, regional branschstrateg från Arbetsförmedlingen menar att en orsak till svårigheterna med att matcha outnyttjad arbetskraft med arbete är att vi människor är programmerade att se saker på ett visst sätt och har svårt att tänka om. Han betonar också vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv, att få unga att förstå den framtida arbetsmarknaden. Goran berättar om yrkesintroduktionsanställning för unga mellan 15 och 24 som inte är anställningsbara på grund av bristande utbildning. Yrkesintroduktionsanställning är en sorts lärlingsutbildning där den anställda arbetar 75 % och har obetald handledning 25 %. FRÅN 0-4 MILJONER PÅ ETT HALVÅR Om man får tro Claes Magnusson från Malmö Yrkeshögskola är den hetaste av alla branscher just nu app-branschen. Han menar att branschen inom några år kommer att sysselsätta 5 miljoner människor i EU, bara i Danmark och att anställningsgraden av de som är apputbildade är över 100 %. Han berättar också om en före detta elev som efter avslutad utbildning startade eget och omsatte över 4 miljoner det första halvåret. Snacka om löneutveckling! Goran Sehovac regional branschstrateg på Arbetsförmedlingen. 7

8 Invigning Malmö latinskola Triumf att finnas till TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: CAMILO POZO & PELLE JERNRYD FLERA HUNDRA SÄRSKILT inbjudna gäster trängdes i Malmö latinskolas foajé när skolan efter år av till- och ombyggnad invigdes. Både kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och kommunalrådet Andreas Schönström lovordade Malmö latinskola i sina tal under invigningen. Malmö latinskola är av Naturskyddsföreningen utsedd till modellskola för att utveckla nya pedagogiska arbetsformer med fokus på hållbar utveckling. Planen är att goda exempel från Malmö latin ska spridas till fler skolor i staden och runt om i landet. Vi vill att eleverna ska känna att skolan öppnar dörren till framtiden, sa Katrin Stjernfeldt Jammeh i sitt invigningstal. Det genomgående temat var Triumf att finnas till med specialkomponerad musik av före detta eleven Martin Svensson. Det bjöds på rundvandring i skolan, prova-på-stationer, uppträdanden, snittar och bubbel. En välarrangerad och smakfull invigning på alla plan lyder den sammanfattande recensionen. I restaurang Choice bjöds det på kryddiga färsbullar, glasnudlar, skaldjurssnittar, morotsrondeller och bubbel. Mattias Gregorius grupp skapade förstasidor med hjälp av graf- och fotoelever. Naturskyddsföreningens ordförande, Mikael Karlsson, berättade om samarbetet med Malmö latinskola. 8

9 Invigning Malmö latinskola På grund av regn trängdes gästerna i foajén i stället för på skolgården som planerats från början. Alla gäster fick kort i olika färger. Elevguidernas tröjor hade samma färger som korten, vilket gjorde det lätt att hitta respektive guide bland allt folk. På den guidade rundvandringen besökte man flera olika stationer med både dans, teater och musik. Vid åtta olika stationer skulle gästerna skapa saker. Konsteleverna hade riggat en Yoko Ono-inspirerad uppgift. Man skulle skriva sitt svar på frågan varför finns du till? på ett blad och hänga upp det i livsträdet. Elevensemblen framförde stycket Triumf att finnas till. Inspirerat av Edith Södergrans dikt med samma namn och komponerat av den före detta eleven Martin Svensson. Maria Jarlsdotter tackade alla som varit med i arbetet med Malmö latinskola. Katrin Stjernfeldt Jammeh klippte bandet och så var Malmö latinskola även formellt invigd. 9

10 VLC Vi är varandras arbetsmiljö Vi bär alla på fördomar och normer och ibland avspeglas de i hur vi förhåller oss till andra. På Vägledningscentrum arbetar man aktivt för att alla som arbetar där ska bli medvetna om sitt bagage och vilket förhållningssätt de har mot folk de möter, både kollegor och bes ökare. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: PELLE JERNRYD METODEN FÖR ATT bli medveten om sig själv och hur man bemöter andra heter värderingsövningar. Åtminstone på Vägledningscentrum. Där arbetar man sedan 2012 regelbundet med värderingsövningar i syfte att alla som kommer dit ska bemötas likadant. Denise Elger-Bjerding och Eva Gonner är initiativtagare till arbetet med värderingsövningar som metod för att bibehålla och öka kvaliteten i det de gör. Övningarna tillsammans med den samtalsmetod som kollegorna Annika Skörvald och Eva Jacobsson arbetat fram gör att de får nya sätt att vägleda menar de. Vi vill kvalitetssäkra vårt arbete genom att arbeta för ett gemensamt synsätt och likadan samtalsmetodik när vi möter dem som kommer till oss, förklarar de. Det hela började i april 2012 när Eva och Denise blev inbjudna till räddningstjänst syds jämställdhetsutbildning med värderingsövningar. Utbildningen inspirerade dem till att göra något liknande fast på sitt eget vis och med fokus på jämställdhet och samtalsmetodik. Materialet som låg till grund för många av värderingsövningarna var hämtat från Komvux 10

11 VLC VÄRDERINGSÖVNING 2 Lägenheten Här ska man välja vilka som ska flytta in i ens hyreshus. Det finns tre lediga lägenheter och man får ett antal personer och familjer att välja mellan. Man måste motivera varför man väljer eller väljer bort potentiella hyresgäster. Ex på hyresgäster En familj med två minderåriga barn. Det gifta paret har båda fått arbete i närheten. Kvinnan är socionom och mannen är förskollärare. En romsk familj på fyra personer. De har två minderåriga barn. Mannen är egen företagare och kvinnan är hemarbetande. En ensamstående kvinna med tre minderåriga barn. Fadern till barnen har omkommit i en bilolycka. Kvinnan hoppas hitta ett deltidsarbete. Tre högskolestuderande som vill dela lägenhet. En kvinna 21 år och två män, båda 23 år. Röster från de som var med Gav otroligt mycket. Bra att fördomarna kommer fram till diskussion och att man blivit medveten. Mycket intressant och tankeväckande. Här får man igång sina tankar. Från vänster: Eva Gonner och Denise Elger-Bjerding VÄRDERINGSÖVNING 2 4-hörn Övningen går ut på att ta ställning till olika påståenden och ställa sig i det hörn i rummet som stämmer överens med det man tycker. Sedan får var och en motivera varför de står i just det hörnet. Man får ändra åsikt och hörn under övningen. Södervärn som arbetat med liknande övningar. De presenterade idén för sin chef Anette Stoltz som gav klartecken, och så körde de igång. Hittills har de genomfört 6 tvåtimmarspass med värderingsövningar och tillhörande reflektioner och diskussioner. Utvärderingarna och reflektionerna kommer att ligga till grund för Vägledningscentrums likabehandlingsplan. För att få nya idéer och infallsvinklar gick de Skolverkets utbildning i genusmedveten vägledning på Malmö högskola hösten Under våren 2014 kommer de att fortsätta med jämställdhetsarbete och värderingsövningarna för att hålla tankarna vid liv. Ex på påstående: Här på VLC bidrar vi alla till en positiv arbetsmiljö. Jag vågar inte säga vad jag egentligen tycker om kvinnoförtryck. Här på VLC gör alla sitt bästa och vi arbetar som ett team. Röster från de som var med Känns bra att ta ställning. Ibland känns det som att alla inte vågar ta ställning = ställa sig i rätt hörn. Ett bra sätt att möjliggöra perspektivskifte! 11

12 Minister x 2 Intresserad minister på drop-in-besök Tidningen Socionomen skrev förra sommaren en lång artikel med rubriken En av tio unga går varken i skolan eller jobbar, så kallade dropouts. Artikeln handlar om hur projektet Drop-in 4 Dropouts på Vägledningscentrum i Malmö arbetar med dessa ungdomar. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) läste artikeln och ville veta mer. I början av februari träffade han både före detta dropouts och de som står bakom projektet. TEXT & BILD: SANNE CEDERSTAM DET KOMMUNALA INFORMATIONSANSVARET innebär att kommunerna har skyldighet att hålla sig informerade om ungdomar mellan 16 och 20 år som varken arbetar eller studerar, för att kunna erbjuda dem åtgärder. Men ungdomar som varken går i skolan, arbetar eller är inskrivna på arbetsförmedlingen är svåra att hitta. Vi får listor från gymnasieantagningen efter den 15/9 och gör då ett utskick per brev till alla dessa. Efter ca tre veckor börjar vi ringa dem som inte svarat på utskicket. Parallellt söker vi via FB, Twitter, Instagram m.m. för att få svar på vad dessa ungdomar gör. När vi inte får tag på dem börjar vi göra hembesök, berättar Richard Rasmussen som är studie- och yrkesvägledare och samordnare för Ungdomsuppföljningen på Vägledningscentrum. NYTT HELHETSGREPP Normalt erbjuder Vägledningscentrum ungdomarna hjälp att hitta en praktikplats, söka utbildning, stödsamtal samt studieoch yrkesvägledning. Drop-in 4 Dropouts är ett projekt som ungdomsuppföljningen startade i form av en extra åtgärd för de ungdomar som inte är redo för en sysselsättning. Drop-in 4 Dropouts är ett 10 veckors program där ungdomarna deltar i olika aktiviteter, 3 dagar i veckan. Både studie- och yrkesvägledare och kurator har arbetat med ungdomarna. Man äter frukost tillsammans, åker på studiebesök och utflykter, lär sig skriva CV och personligt brev matchar dessa mot jobbannonser, tittar på film, bjuder in inspirerande föreläsare och arbetar individuellt med vägledande övningar och handlingsplaner. Syftet med projektet är att vidga deltagarnas perspektiv så att drömmar och möjligheter kan växa fram. Målet är att ungdomarna, efter de 10 veckorna ska fortsätta till vidare studier, jobb eller praktik. Hittills har man lyckats till 100 % med de 20 ungdomar som varit med i Drop-in 4 Dropouts. Den här terminen ligger dock projektet nere i väntan på utredning om vilka insatser som ska göras i framtiden. STEFAN OCH CHRISTIAN Stefan och Christian är två ungdomar som hoppade av gymnasiet. Socialförsäkringsministern vill veta varför. Bråk i skolan. Jag kom inte överens med lärare och tyckte det kändes meningslöst att läsa så många kärnämnen. Jag ville ta körkort och fokusera på bilar, inte läsa religion och sånt, berättar Stefan som läste fordonsteknik på Agnesfrids gymnasium. Kompisarna spelade också stor roll. Jag umgicks med folk som inte var bra för mig. Hade jag inte kommit hit så hade det gått riktigt illa. Nu pluggar Stefan på Komvux och ska sedan gå en förberedande polisutbildning. Christian har dyslexi och har aldrig gillat skolan. Drop-in 4 Dropouts gjorde att han fick upp ögonen för möjligheter han inte visste fanns. Nu ska han först gå en studiemotiverande kurs på Malmö folkhögskola och sedan fortsätta läsa den allmänna linjen med dyslexistödet till hösten. Richard Rasmussen och hans kollegor på Vägledningscentrum hoppas att Ungdomsuppföljningen kommer att bli en permanent verksamhet med olika aktivitetserbjudanden. Vi behöver bredda våra aktiviter med mer än praktik och studie- och yrkesvägledning, det behövs mer, avslutar Richard innan socialförsäkringsministerns avsatta timme är slut och han är tvungen att åka vidare till nästa möte. 12

13 Minister x 2 Statsministern på Borgarskolan Inte nog med att socialförsäkringsministern visade sitt intresse för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens verksamhet. Den 26 februari besökte statsminister Fredrik Reinfeldt Borgarskolan där han för en fullsatt aula bland annat talade om jobb och utbildning. Besöket var en del av Fredrik Reinfeldts återkommande resande i Sverige. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: PELLE JERNRYD I SITT TAL pratade statsministern om vikten av att värna om välfärden och inte ta den för givet. Han pratade länge om ökad förväntad livslängd och rättfärdigade regeringens förslag om höjd pensionsålder. Han menar att det är viktigt att uppmuntra folk att arbeta längre. Men om folk ska jobba längre, blir det då inte ännu svårare för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden? undrade en elev. Reinfeldts svar var att arbetsmarknaden inte är som en hink som, när den blir full, svämmar över med arbetslösa. Han betonar i stället vikten av att skapa nya arbetstillfällen, låta hinken växa, och det menar han ska göras genom att ta bort handelshinder, Några av Malmös drygt förstagångsväljare lyssnade på och ställde frågor till statsministern öka utbildningsnivån, skapa introduktionsplatser på företag och sänka arbetsgivaravgiften för unga under 23 ytterligare. Borgarskolans elever hade förberett frågor till statsministern. De handlade om miljö och bostäder men främst om jobb, vilket bekräftar att jobbfrågan blir förstagångsväljarnas viktigaste fråga även i 2014 års val. Ung vänster tog emot statsministern utanför skolan 13

14 Hasselbladen assisterar på Värnhemsskolan De är far och son. De kommer från Sundsvall. De gillar Malmö. De tycker om att arbeta med ungdomar. De är elevassistenter på Värnhemsskolan. Möt Örjan och Marcus Hasselblad. AV: SUSAN ENGLUND FOTO: GUSTAF JOHANSSON VÄRNHEMSSKOLANS RECEPTION. PÅ utsatt tid kommer de, Hasselbladen, och hälsar mig med klingande Sundsvallsdialekt. Pappa Örjan har varit malmöbo i 18 år, medan Marcus flyttade ner från Sundsvall till Svedala i höstas. Det var när jag hälsade på hos kompisar i Svedala som jag kände att jag gärna vill bo härnere. Och jag visste redan innan att jag ville jobba inom skolan, säger Marcus som började jobba på Värnhemsskolan i september och har planer på att utbilda sig till lärare så småningom. Jag frågade specialpedagogerna om vi behövde elevassistenter och Marcus blev kallad till intervju och fick tjänsten. Det är bra att de satsar på ungdomar i kommunen. Jag vet många elevassistenter som hade varit super som lärare! Satsa på pedagogisk utbildning för dem, säger Örjan, som har jobbat som elevassistent på Värnhemsskolan de senaste 11 åren. ÖRJAN HASSELBLAD Ålder: 50 år Gör just nu: Arbetar som elevassistent på Värnhemsskolan Livsfilosofi: Lev gott, må bra Född: Sundsvall Bor: Malmö Familj: Sambo + 4 barn + hund Intressen: Sport, mat, stugan och min hund MARCUS HASSELBLAD Ålder: 22 år Gör just nu: Arbetar som elevassistent på Värnhemsskolan. Livsfilosofi: Behandla andra som du själv vill bli behandlad Född: Sundsvall Bor: Svedala Familj: Mamma, Pappa och 4 syskon Intressen: Gillar hemmakvällar med vänner och sitta vid datorn FRÅN SÄLJARE TILL IDROTTSLÄRARE TILL ELEVASSISTENT Örjan arbetade tidigare som säljare av kontorsmateriel men fick tjänst som idrottslärare i Malmö. Jag är bra på idrott och var kompis med en rektor på Monbijouskolan, där jag fick jobb som idrottslärare. Sedan blev det fast anställning på Rönnen, där jag trivdes väldigt bra. Men de drog ner en idrottslärartjänst och då fick jag gå. Ett kort tag var jag syslöjdslärare på Rörsjöskolan! säger Örjan och ler stort. Men sedan sökte jag jobb här på Värnhemsskolan via annons. Och jag stortrivs här, det är den bästa skolan i Malmö med fantastiska elever och trevliga kollegor. ELEVASSISTENTER SOM VILL MER Örjan är elevassistent inom Hantverksprogrammet, medan sonen Marcus assisterar inom Restaurang och Livsmedel. Egentligen är begreppet elevassistent fel, tycker jag. Att man hjälper en elev. Man 14

15 15 Örjan och Marcus Hasselblad

16 Örjan och Marcus Hasselblad hjälper i själva verket en hel klass och jobbar tillsammans med lärarna. Jag känner alla elever och all personal och ställer gärna upp för dem som behöver hjälp. Dessutom har jag lätt för att prata med ungdomar och föräldrar, vi har bra kontakt, säger Örjan. MARCUS SIKTAR PÅ LÄRARYRKET Jag har hamnat helt rätt, även om eleverna i början var förvånade över att jag var så ung, säger Marcus som är 22 år. Tankarna på att bli lärare har förstärkts under tiden jag jobbat här. Frågan om inriktning får komma senare, det är lärarjobbet som lockar. Det bästa med arbetet är att jobba med eleverna, det är kul att se att de utvecklas. Hur det är att jobba med pappa? Det är skönt. Jag har ju bott i Sundsvall och han i Malmö under lång tid. Vi träffas mer nu. NORRLÄNNINGAR SOM GILLAR SKÅNE Örjan har fyra barn. De två yngsta bodde kvar hos mamman i Sundsvall när de skildes. De två äldsta flyttade ner med mig. De yngsta barnen hämtade jag på Sturup när de hälsade på under loven, säger Örjan. I Sundsvall bodde vi på en ö som heter Alnö och kallas Norrlands Hawaii. Där finns sandstränder och sommarstugor. Jag saknar det lite, men har alltid trivts härnere. Människor är trevliga här, säger Marcus. Ja, skåningar och norrlänningar går bra ihop! inflikar Örjan. För honom är det Malmö som gäller nu. Han hejar visserligen fortfarande på GIF Sundsvall men MFF har också stor plats i hans idrottshjärta. Så klart! Jag går på en del matcher. STUGA, SPORT OCH DATORER På fritiden är det annars stugan som gäller. Förutom sport. Då åker vi till vår stuga som ligger utanför Onslunda, mellan Tomelilla och St Olof, och bara njuter. Jag gillar att bygga och fixar mycket med huset. Och jag har alltid haft stort intresse för sport. Till skillnad från min son, säger Örjan och kastar en menande blick på Marcus. Jag är mer intresserad av datorer, säger han. Örjan har ett förflutet som fotbollsmålvakt. Jag spelade i GIF och IFK Sundsvall och i Timrå. Under en kort period provade jag också på att spela i Egypten. Men jag hade humöret emot mig och var mycket utvisad. SKOLTIDEN I SUNDSVALL Skoltiden spenderade Örjan i Nackstaskolan i en förort till Sundsvall. Jag gillade att vara i skolan, tyckte om det sociala och har fortfarande vänner kvar från den tiden. Idrotten var viktig och alla ville bli fotbollsproffs. I gymnasiet gick jag Bygg- och anläggningsteknisk linje, men var inte så intresserad av studierna. Det var mest fotboll som gällde. Marcus var duktig i skolan men tappade intresset i 9:an. Men jag hade bra kontakt med lärarna och fortsatte sedan till gymnasiet. Ett tag funderade jag på att bli polis. Jag tycker om att hjälpa andra, precis som min pappa. Men jag insåg att jag vill inrikta mig på ett arbete med ungdomar. Jag tror det passar mig, jag är lugn till läggningen och brusar aldrig upp för någonting. Inte som jag! säger Örjan och ler. UPPSKATTAR SIN ARBETSPLATS De uppskattar sin arbetsplats och är måna om att eleverna ska trivas. Det ska vara roligt att komma till sitt jobb på morgnarna. Precis som det ska vara roligt för eleverna att komma till sin skola. Äntligen, ska de säga. Det måste vara så för att det ska gå bra, för att eleverna ska hitta rätt. Vi måste jobba i den riktningen och göra vad vi kan för att få dem att trivas i skolan. Och samarbetet med lärarna här är jättebra, säger Örjan. SKOLAN VÄRD ETT GOTT RYKTE Både Örjan och Marcus menar att Värnhemsskolan förtjänar ett gott rykte. Det är skolan värd. Och många här jobbar jättehårt för det. Inte minst elevassistenterna, som gör ett stort jobb på skolan. När jag började här var det en viss jargong bland tuffa ungdomar, men det känns som om det börjar bli bättre nu. Vi har ärliga och bra elever. Många har det inte lätt och är inte födda med silversked i mun. Jag ringer hem till dem som inte varit här och tar reda på var de är. Ibland har jag till och med hämtat elever hemma, säger Örjan. Det märks att både far och son Hasselblad trivs enormt bra med sina jobb. Det enda jobb jag kan tänka mig som alternativ till detta är att hjälpa ensamkommande barn. De behöver en sådan som jag, som kan hjälpa dem med läxorna och se till att de ägnar sig åt idrott, säger Örjan. 16

17 17 Örjan och Marcus Hasselblad

18 Gymnasievalet SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET 905 SÖKANDE NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 638 SÖKANDE EKONOMIPROGRAMMET 468 SÖKANDE Gymnasievalet TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: COLOURBOX.COM DEN FÖRSTA ANSÖKNINGSPERIODEN till gymnasiet är nu klar. Den 15 februari kl gick ansökningstiden ut för ungdomar som sökt gymnasieskola i Malmö och resten av Skåne samt Västra Blekinge. Efter den första ansökningsperioden har 3724 elever sökt nationella program i Malmö som sitt förstahandsval. Detta är 56 färre förstahandsval än 2013 vid samma tidpunkt. De senaste två åren har den demografiska minskningen lett till att friskolorna tappat i förhållande till de kommunala. I år är förhållandet det motsatta, andelen förstahandsval till kommunal skola är nu 58,9 % jämfört med 60 % Förstahandsvalen till kommunal skola har minskat med 74 och de fristående skolorna har fått 18 fler förstahandsval jämfört med Yrkesprogrammen har ökat något vad gäller andelen förstahandssökande. I år har 33,1 % sökt ett yrkesprogram som sitt förstahandsval jämfört med 29 % förra året. I mars kommer gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att besluta om sin organisation med målsättningen att bereda så många ungdomar som möjligt plats på sitt förstahandsval. Omkring den 15 april kan de sökande se resultatet av den preliminära antagningen på webben. Fördelningen av förstahandsvalen ser ut enligt följande den 15 februari: Program kommunala skolor och friskolor i malmö Förstahandsval Förändring mot 2013 Bygg- och anläggningsprogrammet 92-7 Barn- och fritidsprogrammet El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet 29-2 Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet 4-4 Naturvetenskapsprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet 76 8 Vård- och omsorgsprogrammet TOTALT

19 - Ny ledningsorganisation för ett helhetstänk Processen med att arbeta fram en ny effektivare ledningsorganisation för förvaltningen rullar på. Nya ledningsorganisationen TEXT: PIA OREDSSON BIRGERSSON FOTO: COLOURBOX.COM ARBETSGRUPPERNA HAR REDOVISAT sitt arbete dels i ledningsgruppen, dels på en ledardag för samtliga chefer inom förvaltningen. Det råder delade meningar i både arbetsgrupperna och i ledningsgruppen. Eva Ahlgren är bekymrad över processen. Det cirkulerar en mängd rykten. Det är viktigt att vi håller oss till fakta och att vi som är ledare klarar av att bära det. Förvaltningens uppdrag är väldigt brett och vi har aldrig anpassat organisationen efter den nya skollagstiftningen och inte heller till det faktum att vi nu är en av tre skolförvaltningar. Det finns stora åtaganden och många förväntningar på oss. Snart går JobbMalmö över till oss och därmed kommer ett nytt verksamhetsområde att bli en del av förvaltningen, säger Eva Ahlgren. I förra numret av Edico talar Eva om de grundläggande skälen till förändringen en ökad måluppfyllelse för eleverna, en likvärdig utbildning, mer resurser till mötet mellan lärare och elev samt ett strukturerat samarbete med de andra skolförvaltningarna. På vilket sätt kan en förändrad ledningsorganisation öka elevernas måluppfyllelse och öka likvärdigheten? Skolhustänket är förödande för likvärdigheten. Varje skola skapar sina egna förutsättningar. På sina ställen är man duktig på det normkritiska förhållningssättet, på andra är man duktig på inflytan- defrågor, några skolor har lånedatorer - andra har ipads och så finns det skolor som inte har vare sig det ena eller det andra. Alla elever måste få samma möjligheter oavsett vilken skola och program de valt. Vi kan inte tänka skolhus om vi vill utvecklas. Vi har så många duktiga lärare som måste få en chans att dela med sig av sina styrkor. Om en styrka hålls isolerad i ett skolhus så kan den inte växa. Vi har så många resurssvaga elever som behöver extra insatser för att lyckas. Vi måste arbeta gränsöverskridande så att alla får ta del av våra olika styrkor, säger Eva. VI MÅSTE TA ANSVAR FÖR HELHETEN! Om man tänker helhet istället för enhet, om t.ex, en elevgrupp på en skola har stora svårigheter med matematiken så skulle lärare från en framgångsrik matteskola gå in och antingen hjälpa eleverna eller lärarna. Det innebär att vi kan utnyttja kompetenserna på ett gränsöverskridande sätt och att vi i detta också blir en lärande organisation. Att vi aktivt arbetar med att använda de bästa kompetenserna för att lösa de svåraste knutarna. Vad vi måste åstadkomma är en ökad måluppfyllelse på totalen och det innebär att de elever som har det svårast måste få ytterligare stöd för att klara sina gymnasiestudier. En ny ledningsorganisation möjliggör detta genom att ett fåtal utbildningschefer ansvarar för mer än ett skolhus och samverkar gränsöverskridande med varandra för att skapa likvärdighet och öka måluppfyllelsen, säger Eva. På vilket sätt kan en förändrad ledningsorganisation skapa mer resurser till mötet mellan lärare och elev? Än en gång är det helhet framför delen. Genom att se till helheten så kan vi effektivisera exempelvis de administrativa delarna av förvaltningen. Det går inte sitta på sin kammare och lösa de administrativa uppgifterna efter eget huvud. Här måste effektiviseras och samordnas. En del administrativa uppgifter som idag ligger på skolhusen kan med fördel läggas på kansliet. Det måste vara tydligt vilka uppdrag som ligger på vilken nivå. Det finns inte så många sätt att organisera skolor. Det alternativ som står till buds om förslaget inte kan genomföras är att följa skollagen en rektor, en skola (läs skolhus). Rektor får därefter uppdraget att skapa sin organisation med biträdande rektorer. Dagens organisation med utbildningschefer som är placerade på skolorna är passé då de saknar mandat. Lagen är tydlig rektor har mandat som pedagogisk ledare. Morgondagens utbildningschefer får ett helhetsuppdrag kopplat till Malmö stads mål för skolan. Här handlar det om att bland annat driva gemensamma utbildningsfrågor, avslutar Eva Ahlgren. I slutändan är både uppdraget och beslutet Eva Ahlgrens. Pågående process är ett sätt att få ett bättre underlag för beslut. I skrivande stund planerar förvaltningen en workshop för rektorer och chefer den 10 april. 19

20 Ordet är ditt! Skriv till oss: Arbetsmarknad i utbildningen eller utbildning till arbetsmarknaden? FOTO: PELLE JERNRYD I MAJ FLYTTAS JobbMalmö från Serviceförvaltningen till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Detta kan leda till att förvaltningen ska genomgå ett nytt namnbyte då namnet bör förtydliga vad organisationen innehåller. Några namnförslag finns redan men om förvaltningen byter namn till gymnasie- och vuxenarbetsmarknadsutbildningsförvaltningen eller Framtidsförvaltningen kan kännas oviktigt om inte förändringar inom den samlade organisationen sker. Även om vuxenutbildningen redan idag har en stark koppling till arbetsmarknaden är det för mig väldigt tydligt att nya förvaltningens utbildningar ska ha ännu större koppling till arbetsmarknaden. Lokala och nationella diskussioner har länge pågått om att ungdomsarbetslösheten ska minska och att fler medborgare ska bli självförsörjande. Arbetslösa skriker efter arbete samtidigt som många företagare inte får den arbetskraft de behöver. Detta skapar utmaningar och större fokus på arbetsmarknaden för den nya organisationen. Jag hoppas att arbetsmarknadsfokuset även kommer att omfatta gymnasieskolan. Det pratas om ökat samarbete och samordning mellan organisationerna. Jag hoppas mer på integration mellan verksamheterna. En sammanföring av verksamheter skulle kunna få de samlade krafterna att ge långsiktliga hållbara lösningar för den enskilda? Och då tänker jag inte bara på att alla ska ha ett arbete. Jag och många andra hoppas även att fler av de studerande som inte omedelbart har arbete som främsta mål ska kunna få utbildningsplatser mot vidare studier. I dimensioneringen av vuxenutbildningen måste därför vidaregång till högre studier i högre grad möjliggöras. Utestängs dessa studerande genom att de som har kort tidigare utbildning eller är längst från arbetsmarknaden prioriteras kommer det finnas brist på högt utbildade personer. Vi kan i vårt samhälle få ännu svårare att rekrytera alla de ingenjörer, läkare och lärare vi behöver. Idag finns det redan stor brist på utbildad per- sonal inom vissa yrkesområden. Även om det inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen redan idag finns en hel del kontakter med arbetsmarknaden, både på central nivå och på anordnarnivå, bör vi i högre grad samarbeta med näringslivet om vilken personal som behövs och anpassa utbildningssatsningar efter detta. Utbildningssatsningarna bör inte främst anpassas till de lärare och skolor vi har utan till elevernas förutsättningar och efterfrågan på arbetsmarknaden. Även sättet att studera på kan i högre grad individanpassas och effektiviseras. Motiverade elever som studerar det de brinner för torde skapa högre engagemang och bättre studieresultat. Ser de dessutom att de är nära ett mål borde de bli ännu mer motiverade. Vi bör även i högre grad anpassa utbildningarna till dem som har svårt att klara av teoretiska ämnen. Det är inte alla som klarar av ordinarie teoretiska utbildningar. Därför bör fler arbetsplatsförlagda utbildningar skapas. Yrkeselever bör i högre grad få möjligheter att kombinera studier och praktik motsvarande arbetsmarknadens villkor på 40 timmars arbetsvecka. På många utbildningsplatser idag bedrivs skolförlagd undervisning endast timmar i veckan: Eleven förväntas då att bedriva självstudier övrig tid. Endast ett fåtal av yrkesutbildningseleverna kan bedriva självstudier hemma. Vad ska de elever göra under den tiden de inte studerar om de inte kan bedriva självstudier? Skulle det inte vara bättre om dessa elever gick snabbare genom sina utbildningar och fick stöd på en arbetsplats så att de kunde lära sig mer genom praktiska exempel? De arbetsplatsförlagda kunskaperna kan eventuellt valideras. Antalet timmar i utbildningen är oftast en kostnadsfråga. Omfattningen av dagens utbildningar tar sin utgångspunkt i nationella regelverk och då räknas 20 timmar per vecka som heltidsstudier och utgör en grund för heltidsstudiestöd från CSN. Även statsbidrag för lärlingsutbildning ges för 20 poäng per vecka. Det 20 JOHNNY FUNCH, Utvärderingssamordnare Vuxenutbildningen Det pratas om ökat samarbete och samordning mellan organisationerna. Jag hoppas mer på integration mellan verksamheterna. SKRIV AV DIG! Är det något du skulle vilja säga? Är du arg, nöjd eller förbryllad över något som rör skolans värld? Det är viktigt att vi debatterar och låter åsikter brytas mot varandra. Det är ju så utveckling och förändring drivs framåt. Ordet är ditt är platsen där vi publicerar insändare från medarbetare. Vill du vara anonym går det också bra, bara vi på Edicos redaktion behöver ditt namn och kontaktuppgifter. Välkommen att mejla till edico@malmo.se