Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Utbildningen för nyanlända elever vid Alfaskolan i Stockholms kommun. Verksamhetsrapport.

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av Utbildningen för nyanlända elever vid Alfaskolan i Stockholms kommun

2 1 (22) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Alfaskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Författningsstöd Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av Utbildningen för nyanlända elever under hösten 2013 och våren Av hänsyn till elevernas integritet har skolans namn anonymiserats och skolan kommer i denna rapport att kallas för Alfaskolan. Alfaskolan besöktes den november Ansvariga inspektörer har utredarna Anna Blom och Mårten Petersson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av Utbildningen för nyanlända elever genomförs i totalt 10 kommuner. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger beslutet med bilagd rapport en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Alfaskolan Alfaskolan ligger i Stockholms kommun. Skolan är en grundskola med förskoleklass och årskurs 1-9, och har sammanlagt drygt 700 elever. Enligt uppgift från skolan har ca 30 procent av eleverna utländsk bakgrund, och eleverna talar sammantaget drygt 20 olika modersmål. I Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2013 fick skolan kritik för bland annat otydliga beslut om anpassad studiegång, för åtgärdsprogram som saknade information om hur åtgärderna ämnade följas upp och utvärderas, samt för det systematiska kvalitetsarbetet som saknade en mer samlad analys av elevernas kunskapsresultat. Huvudmannen har angett att bristerna är åtgärdade, och tillsynen är nu avslutad.

3 2 (22) Resultat Planeras, genomförs och anpassas undervisningen efter den nyanlända elevens förutsättningar och behov? Utgår undervisningen från en kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter, samt annan relevant information? Rutinerna för att ta emot nyanlända elever i Alfaskolan skiljer sig inte nämnvärt från när andra elever tas emot; det uppger skolans rektor i intervjun vid Skolinspektionens besök. I skolan finns emellertid en promemoria som anger skolans rutiner för mottagande av nyanlända elever. Bland annat fattas beslut om anpassad studiegång. Anpassningen görs generellt och innebär att eleven deltar i klassens praktiskt estetiska ämnen, har så många lektioner i svenska som andraspråk (sva) som möjligt, minst två lektioner studiehandledning på modersmålet per vecka, samt modersmål. Det är biträdande rektor som ansvarar för det inledande mötet med elev och föräldrar/vårdnadshavare. Ofta finns en tolk med. Vid mötet brukar biträdande rektor fråga om elevens tidigare skolgång, som vad eleven läst för ämnen. Eleven får sin klasstillhörighet i en ordinarie klass, och biträdande rektor avgör vilka ämnen som ska prioriteras. Rutinerna är generella, och inkluderar inte någon individuell kartläggning av den nyanlända elevens kunskaper och förmågor i relation till läroplan och kursplaner. Biträdande rektor uppger dock att någon form av test brukar genomföras under den första tiden i skolan. I lärarintervjuerna framkommer att flera ämneslärare inte fått någon information om de nyanlända eleverna annat än att de skulle komma; i vissa fall inte ens det. Lärarna tog inte del av någon pedagogisk kartläggning av eleverna i urvalet, och fick heller ingen information om elevernas skolbakgrund. Mentor brukar emellertid bjuda in aktuella familjer till samtal, säger lärarna, men minns inte om det gjordes i samband med att eleverna i urvalet började i skolan. Lärarna uppger att biträdande rektor genomför viss kartläggning i syfte att ta reda på vilka elever som behöver studiehandledning. I övrigt ansvarar varje lärare för sitt eget ämne och genomför kartläggning av elevernas kunskaper i den utsträckning och på det sätt som den enskilda läraren bedömer vara lämpligt. I svenska som andraspråk testas alla nyanlända elevers språkkunskaper så snart det är möjligt, säger sva-läraren. I en pm (daterad ) från skolans huvudman anges att Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända (2008) följs. De allmänna råden är inte uppdaterade, och i intervjun säger representanter från förvaltningen att de inväntar de nya som ska komma, och därför avvaktar med att formulera nya riktlinjer för mottagande och undervisning av nyanlända elever. Viss styrning sker dock genom verksamhetsplanen. I den anges att skolorna ska validera kartlägga varje nyanländ elevs kunskaper och

4 3 (22) behov. Här finns ett tydligt fokus på individuella lösningar och kartläggning, uppges det i intervjun. Angående tidig kartläggning uttrycker några lärare i Alfaskolan att elevernas bakgrund inte spelar någon roll, eftersom alla ska behandlas lika. En lärare menar att elevens status och ämneskunskap kan ringas in efter ett par lektioner. Andra lärare anser att skolan faktiskt skulle behöva kartlägga de nyanlända elevernas kunskaper för att bättre kunna möta dem i undervisningen. Vad gäller den kontinuerliga uppföljningen av de nyanlända elevernas kunskapsutveckling, anger förvaltningens representanter att de har arbetat mycket med att alla skolor ska ha system för att följa upp samtliga elever. Skolorna rapporterar in elevernas resultat, men förvaltningen har ännu inte skilt ut resultaten för de nyanlända eleverna. Lärarna berättar att de nyanlända elevernas resultat och kunskapsutveckling diskuteras och följs upp på samma sätt som skolans övriga elevers; någon särskiljning av just dessa elevers resultat görs inte. De intervjuade mentorerna uppger emellertid att de ser ett utvecklingsområde i att göra mer frekventa avstämningar av hur det går för de nyanlända eleverna i olika ämnen, och att det också lätt ska kunna dokumenteras så att andra lärare kan ta del av informationen. Det sker inte i tillräcklig utsträckning, menar mentorerna. I samband med Skolinspektionens granskning begärdes pedagogiska kartläggningar, samt individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, in för de aktuella eleverna. Dokumentationen visade sig vara mycket bristfällig. Skolinspektionen bedömer att undervisningen av nyanlända elever i Alfaskolan i låg grad utgår från en kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter, eller annan relevant information. Skolan gör inte någon initial systematisk kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper och förmågor i relation till läroplan och kursplaner, utöver den information som muntligt delges skolan vid det inledande mötet med elev och föräldrar/vårdnadshavare. Någon systematisk kartläggning genomförs inte heller av skolans huvudman. Då detta inte sker, och lärarna inte heller i förväg informeras om att eleverna ska börja i skolan, har lärarna ingen möjlighet att utgå från elevernas tidigare erhållna kunskaper och förmågor i sin planering av undervisningen. Skolan behöver därför utveckla rutiner för att initialt kartlägga nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter.

5 4 (22) Anpassas innehåll, struktur och arbetsformer efter den nyanlände elevens individuella förutsättningar och behov? Vad gäller anpassning av undervisningens innehåll utifrån de nyanlända elevernas kunskaper, erfarenheter och intressen, säger lärarna i Alfaskolan att olika ämnen erbjuder olika förutsättningar för detta. Under en lektion i exempelvis ämnena svenska och svenska som andraspråk är det lätt att låta samtliga elever i klassen utgå från sig själva i olika skriv- och talövningar; något Skolinspektionen också kunde konstatera vid de observerade lektionerna. Undervisningens form och genomförande anpassas utifrån de nyanlända elevernas kunskaper, erfarenheter och intressen i samma utsträckning som utifrån skolans övriga elevers, säger intervjuade lärare. För en av de nyanlända eleverna anpassas undervisningen i matematik uppåt, berättar en lärare, då eleven arbetar med gymnasiematte. I engelskundervisningen, uppger en annan lärare, används så lite svenska som möjligt. Läraren menar att det är ett arbetssätt som passar elever som inte har svenska som modersmål. Biträdande rektor säger att hon som anpassning erbjuder den engelska versionen av nationella ämnesprov för årskurs 9 som Skolverket tillhandahåller; dock finns ämnesprov inte att tillgå på övriga språk. I den övervägande delen av antalet genomförda observationer anpassas emellertid såväl undervisningens innehåll som form och genomförande i mycket liten utsträckning efter eleverna i klassen. Det är vanligt att samtliga elever tilldelas identiska uppgifter både vad gäller innehåll, svårighetsgrad och tidsram. Skolinspektionen har inte sett eller fått exempel på något tillfälle där de nyanlända eleverna getts möjlighet att exempelvis förarbeta texter som ska avhandlas under kommande lektioner. I lärarnas beskrivning av hur de arbetar språkutvecklande inbegriper de samtliga elever; de flesta begrepp som ska avhandlas är ju nya för alla, menar lärarna. De exempel lärarna ger och som också iakttagits under observerade lektioner är att de tillsammans med eleverna resonerar kring nya begrepp, och att de, när de introducerar begreppen, skriver dessa på tavlan. De försöker också variera arbetssätten, säger de. Observationerna visar emellertid att ett språkutvecklande arbetssätt endast gäller ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och till viss del samhällsorienterande ämnen. Vid dessa tillfällen kan lärare även skapa ett dialogiskt klassrum; till exempel berättar läraren i svenska hur de ständigt har diskussion i klassen, och att de nyanlända är med i dessa diskussioner. Skolinspektionen har under observationerna sett exempel på dialogisk undervisning där läraren föreläser i helklass, men ger eleverna stora möjligheter, och stöd för, att yttra sig och utveckla sina utsagor. Ett annat exempel är då grupper av elever, där de nyanlända eleverna ingår, får gemensamma arbetsuppgifter som kräver att eleverna samtalar, samt ger möjligheter till att instruera varandra, under hög aktivitetsnivå. Skolinspektionen har även sett att en extra lärare finns tillgänglig på vissa lektioner, för att förstärka och förtydliga språkliga begrepp för en nyanländ elev.

6 5 (22) Skolans rektor berättar att ett språkutvecklande arbetssätt inom ramen för lärarnas undervisning har behandlats på en konferens där alla lärare deltog. Det är dock inget som är högprioriterat, säger rektorn vidare. Lärargruppen säger sig heller inte föra några specifika diskussioner om undervisningen av de nyanlända eleverna, varken generellt eller specifikt. Rektorn har inte organiserat någon särskild tid för lärarna att reflektera över undervisningen av nyanlända, utan menar att det ska rymmas inom lärarnas ordinarie arbetslagsmöten. Flera lärare uppger dock att frågor kring ett språkmedvetet arbetssätt vanligen inte alls lyfts i dessa sammanhang. Lärarna kan inte svara på hur rektor leder det språkutvecklande arbetet; exempelvis lämnar rektor till varje lärare att själv avgöra sitt eventuella behov av kompetensutveckling på området. Lärare som har ett eget intresse av frågan vänder sig till skolans sva-lärare. Även om lärare inom vissa ämnen arbetar språkutvecklande har Skolinspektionen sett mycket få inslag som kan förstås som språkutveckling ur ett andraspråksperspektiv, det vill säga i syfte att eleverna ska uppnå funktionell behärskning av det svenska språket. Skolans nyanlända elever läser efter kursplanen för svenska som andraspråk, men går i nästintill samtliga fall tillsammans med sin respektive klass på svensklektionerna, där de undervisas av ämneslärare i svenska. Vanligtvis läser de samma litteratur och får samma uppgifter som alla andra elever. Läraren i svenska som andraspråk undervisar de nyanlända eleverna i svenska som språkval, det vill säga då klassens övriga elever har möjlighet att välja bland moderna språk. Ett visst samarbete sker med denna sva-lärare, eftersom eleverna ska bedömas enligt kursplanen i svenska som andraspråk, påpekar den ämneslärare som undervisar i klassen. Vid elevintervjuerna framkommer att inte alla elever känner till om de kommer att få betyg i svenska eller i svenska som andraspråk. De nyanlända eleverna i granskningen är sinsemellan mycket olika, och möter också stimulans och utmaningar i varierande omfattning. Det förekommer lektioner där nyanlända elever, utifrån egen önskan, stimuleras och utmanas i hög grad. Skolinspektionen ser dock också lektioner som inte alls stimulerar eller utmanar de nyanlända eleverna, till exempel genom att läraren inte anpassar språket vid instruktion, och inte heller anpassar arbetsuppgifterna. Någon aktiv insats från lärares sida för att få de nyanlända eleverna att reflektera och problematisera inom ramen för undervisningen, eller för att utveckla lärandestrategier, har inte kunnat uppfattas vid observationerna. Vid elevintervjun säger ett par av de nyanlända eleverna att de uppgifter de ges vanligen är mycket lätta för dem att klara av. Skolinspektionen bedömer att innehåll, struktur och arbetsformer i Alfaskolan i viss grad anpassas efter den nyanlände elevens individuella förutsättningar och behov. Dock möter de nyanlända eleverna sällan en specifik anpassning; undervisningen bedöms vara språkutvecklande i flera ämnen, men sker på en generell nivå, till samtliga elever, och inbegriper därför i mycket liten utsträckning en språkutveckling utifrån de

7 6 (22) nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov. Metoder för att främja andraspråksinlärning används sällan, och skolan bedöms därmed inte arbeta aktivt för att de nyanlända eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket. Vidare bedöms de nyanlända eleverna inte alltid få en undervisning som är stimulerande och utmanande. Skolan behöver därför utveckla rutiner för att säkerställa att undervisningen anpassas utifrån de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov, för att i större utsträckning ha möjlighet att stimulera och utmana eleverna. Tillhandahåller skolan studiehandledning och annat särskilt stöd, anpassat efter elevens förutsättningar och behov? Då en ämneslärare i Alfaskolan anser att en elev är i behov av studiehandledning på sitt modersmål, ska läraren, enligt biträdande rektor, först tala med elevens lärare i svenska som andraspråk. Efter samtal mellan biträdande rektor och läraren i svenska som andraspråk beslutas sedan om eleven ska få studiehandledning. Studiehandledningen beställs från kommunens Språkcentrum. Ingen av de nyanlända eleverna som ingår i Skolinspektionens granskning har studiehandledning på sitt respektive modersmål i nuläget. Enligt uppgift från skolan har dessa elever dock haft studiehandledning tidigare; ett par timmar i veckan under sitt första, alternativt sina två första, år i skolan. Någon bedömning av elevernas individuella behov av studiehandledning har inte vid något tillfälle gjorts; inte heller någon uppföljning av studiehandledningens effekt på elevernas respektive resultat. Från Språkcentrum beställs även modersmålslärare, och i de flesta fall är det samma person som kommer till skolan, oavsett om uppdraget gäller studiehandledning eller modersmålsundervisning. Beställningen sköts via skolans expedition, och innehåller uppgift om vilket språk skolan vill ha studiehandledning på. Vilka ämneskunskaper som är lämpliga för det arbete som ska utföras anges inte i beställningen. Vid intervjun med skolledningen säger rektor att han utgår från att den beställda studiehandledaren har den kompetens som behövs för ämnet. De nyanlända elever som ingår i granskningen läser modersmål. I elevintervjun framkommer att eleverna använder modersmålsläraren som studiehandledare, genom att be om hjälp med exempelvis matematikuppgifter. Vidare; kontakten mellan en studiehandledare och en aktuell lärare uppges i flera intervjuer endast ske på lärarens initiativ. Någon uppgift om gemensam förberedelse av undervisningen, eller om att ämneslärare och studiehandledare samverkar i undervisningssituationen, lämnas inte under granskningen. Biträdande rektor säger att utvärderingen av det särskilda stöd skolan ger de nyanlända eleverna, däribland den studiehandledning de tidigare getts, utgörs av en bedömning av vilka framsteg eleven gör i de olika ämnena. Skolinspektionen har dock inte kunnat få klarhet i, i vilken utsträckning rektor ser till att de nyanlända elevernas behov av särskilt stöd utreds, att åtgärder vidtas, utvärderas och, vid behov, korrigeras. Det åtgärdsprogram för en av eleverna i urvalet som Skolinspektionen fått ta del av är

8 7 (22) upprättat höstterminen 2012, det vill säga ett år innan besöket. Åtgärderna består i studiehandledning på svenska, tid hos specialläraren och fortsatt tid hos sva-läraren. Något beslut om åtgärdsprogrammets upprättande, respektive beslut om särskilt stöd, finns inte med i dokumentet. Inte heller innehåller dokumentationen någon information om genomförd uppföljning av de åtgärder programmet innehåller. Under de genomförda observationerna har Skolinspektionen sett exempel på lärsituationer för en av eleverna i urvalet där behov av studiehandledning aktualiserats. I intervju med ett par av de nyanlända eleverna beskriver dessa hur de trots att båda uppfattar sig som relativt kunniga i det svenska språket kan begränsas i vissa ämnen av att de inte kan språket i tillräcklig omfattning. Om en av dessa elever säger en lärare att elevens svårighet att nå målen inte uppfattas som en språkfråga; någon formell bedömning av detta har dock inte gjorts. Vid besöket möter Skolinspektionen andra former av sådant särskilt stöd som regleras i åtgärdsprogram. I skolan ges specialpedagogiska insatser såväl enskilt som i grupp. Skolinspektionen observerade ett sådant lektionstillfälle där fem elever, varav en elev i urvalet, fick möjlighet att i lugn och ro förbereda sig inför ett prov, med tillgång till speciallärare. Detta stöd tilldelas den nyanlända eleven utifrån andra uppmärksammade svårigheter än vad som kommer sig av att inte ha svenska som modersmål. Huruvida nyanlända elevers bristande måluppfyllelse härrör från deras svenskspråkiga begränsning eller inte, är emellertid en särskild svårighet i bedömningen av dessa elever, säger flera av lärarna, och menar att det kan vara svårt att avgöra. Skolinspektionen har vid besöken i klassrummen sett flera exempel på när undervisande lärare inte ger en nyanländ elev tillräcklig uppmärksamhet; eleven har till exempel kunnat genomföra merparten av lektionerna utan någon som helst kontakt med undervisande lärare. Några exempel på utsträckt tid, eller tillgång till särskilda hjälpmedel, framkom inte under observationerna. Ett par av de nyanlända eleverna säger dock att de har översättningsmöjligheter genom sina mobiler; dessa får dock inte alltid användas, framför allt inte under provtillfällen, säger eleverna. Eleverna säger också att det är språket som ibland blir svårt, inte till exempel själva matteuppgiften. Elevernas mentorer säger att de alltid lyfter fram behov de uppmärksammat hos nyanlända elever vid sina veckovisa arbetslagskonferenser. Det finns emellertid ingen punkt i dagordningen som särskilt behandlar situationen för dessa elever, utan de diskuteras på samma sätt som övriga elever. Större uppmärksammade svårigheter tas upp då elevhälsoteamet deltar i mötet, vilket sker var fjortonde dag. Skolinspektionen bedömer att Alfaskolan i låg grad tillhandahåller studiehandledning, eller annat särskilt stöd, anpassat efter den nyanlända elevens förutsättningar och behov. Elevers behov av studiehandledning och andra stödinsatser ska utredas, och om utredningen visar att det finns behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas

9 8 (22) inom vilket det särskilda stödet ska beskrivas. Det innebär också att såväl studiehandledning som annat särskilt stöd ska utvärderas, något som inte sker i Alfaskolan. Skolan analyserar heller inte eventuell bristande måluppfyllelse hos de nyanlända eleverna mot bakgrund av elevernas individuella erfarenheter. Därmed riskerar eleverna att gå miste om adekvat stöd, såsom extra stöd under lektionen, mer tid till att träna färdigheter eller utföra moment och aktiviteter, lärverktyg och hjälpmedel såsom datorprogram, ordböcker eller översatt material. För att kunna tillhandahålla adekvat stöd behöver skolan utveckla tydligare rutiner för att identifiera och utreda de nyanlända elevernas behov av stöd, vidta åtgärder, samt vid behov korrigera dessa. Är de former i vilka undervisningen bedrivs anpassade efter den nyanlända elevens förutsättningar och behov? De yttre ramarna för nyanlända elevers undervisning i Alfaskolan sätts, enligt rektor, genom inkludering: Skolans policy är att nyanlända elever inte ska särbehandlas, utan inkluderas i ordinära klasser. Rutinerna för mottagandet av nyanlända elever beskrivs i tidigare nämnda promemoria. Enligt denna tilldelas eleven omgående en klasstillhörighet. Dock tillbringar nyanlända elever liksom de elever som Skolinspektionen följt sin första tid i den gruppering som lärarna kallar sva-grupp. Rektorn uttrycker emellertid tydligt att det inte är fråga om en förberedelseklass, utan om en konstellation där nyanlända elever undervisas i svenska som andraspråk. Undervisningen i svagruppen regleras genom att respektive elev ges anpassad studiegång, vilken innebär att flertalet teoretiska ämnen ersätts av svenska som andraspråk inom ramen för gruppen. Ingen av de elever Skolinspektionen följer har anpassad studiegång i nuläget; dock har de tidigare haft det. En av eleverna i urvalet hade gått i förberedelseklass i en annan stad innan hen kom till Alfaskolan, men fick ändå anpassad studiegång och började i sva-gruppen. Skolinspektionen har inte delgivits någon dokumentation som visar hur den löpande bedömningen och omprövningen av den anpassade studiegången skett, och några sådana uppgifter har inte heller framkommit vid intervjuerna. Biträdande rektor berättar att hon gör upp ett schema för hur undervisningen ska se ut utifrån det inskrivningssamtal hon har med en nyanländ elev och elevens vårdnadshavare. I detta samtal tillfrågas eleven om tidigare skolgång, om eleven kan engelska, etc. Därpå börjar eleven i sva-gruppen. I pm:n anges vidare att sva-läraren ska medverka vid utslussning till ordinarie klass. Generellt ges de nyanlända eleverna även möjlighet att redan inledningsvis läsa de estetiska, praktiska ämnena tillsammans med sin klass, säger biträdande rektor, medan övriga ämnen vanligtvis får stå tillbaka den första tiden. En av de nyanlända eleverna i urvalet uttryckte dock tydligt under inskrivningssamtalet att hen talade engelska, och ville gå i en klass så mycket som möjligt. Den eleven fick också vara med på många lektioner direkt, säger biträdande rektor. Nyanlända elever, som är i behov av det, erbjuds särskilt stöd av specialpedagogisk personal. Det är emellertid oklart om den undervisning i liten grupp som Skolinspek-

10 9 (22) tionen tagit del av, rörande en av de nyanlända eleverna, skett inom ramen för särskild undervisningsgrupp eller som enskild undervisning (i grupp). Vid de intervjuer som genomförts framkommer olika uppfattningar om huruvida skolan har någon särskild undervisningsgrupp. Rektor uttrycker emellertid att någon särskild undervisningsgrupp inte finns. Därmed skrivs inte heller några beslut på en sådan placering. I åtgärdsprogrammet för den aktuella eleven anges att eleven får möjlighet att arbeta i en mindre grupp både hos speciallärare och i sva-gruppen. Efter en tid går de nyanlända eleverna över till den ordinarie klassen på heltid. Som nämnts läser eleverna svenska som andraspråk, men går med sin respektive klass på svensklektionerna, där de undervisas av ämneslärare i svenska. Läraren i svenska som andraspråk som är den som betygssätter eleverna träffar de i svenska som språkval. Det innebär att de nyanlända eleverna, genom det sätt på vilket skolan arrangerar undervisningen, ges begränsad möjlighet att läsa ett modernt språk som språkval. En av de nyanlända eleverna har emellertid fått betyg i ett modernt språk inom ramen för elevens val. Skolinspektionen bedömer att de former i vilka undervisningen bedrivs i Alfaskolan till viss del är anpassade efter den nyanlända elevens förutsättningar och behov. Beslutet om anpassad studiegång föregås inte av någon systematisk utredning eller bedömning för att identifiera den enskilda elevens behov, men då den anpassade studiegången främst sker för att ge eleven initial svenskundervisning kan rutinen ses som en adekvat åtgärd. De andra ämnen nyanlända inledningsvis läser prioriteras emellertid på ett sätt som inte alltid utgår från elevens förutsättningar och behov. Skolan behöver se till att de nyanlända eleverna i större utsträckning ges inflytande över vilka ämnen som ska prioriteras, samt också ge dem möjlighet att läsa ett modernt språk som språkval. Arbetar skolan för att ge eleven tillit till den egna förmågan, motivation och inflytande? Uttrycker lärarna höga förväntningar på elevens förmågor och resultat? De lektionsobservationer som Skolinspektionen genomfört på Alfaskolan visar att eleverna i urvalet i varierande utsträckning möter höga och ändamålsenliga förväntningar. Vid observationerna framkommer exempel där lärarna generellt uppmuntrar eleverna i klassen att försöka ta sig an uppgifter och besvara utmanande frågor även om de riskerar att misslyckas. En av de nyanlända eleverna möter vid ett flertal tillfällen undervisning som innefattar sådana förväntningar, där lärare både ställer krav, ger positiv respons och stöttar elevens självtillit. Eleven säger själv ifrån när uppgiften inte är utmanande nog, och går ofta in i konstruktiv diskussion med lärare. Eleven ges tal-

11 10 (22) utrymme och uppmuntras att delta i samtal i både grupp och helklass. Detta bekräftas även i intervjuer med lärare samt i föräldraintervjun. Observationerna ger dock även ett flertal exempel på det motsatta förhållandet, där förväntningarna på eleverna framträder som mycket låga. En annan av de nyanlända eleverna får liten, eller mycket sällan, respons från lärare. Det förekommer lektioner där denna elev är passiv och inte samtalar med någon. Eleven möter lärare som helt saknar initiativ vad gäller att uppmärksamma eleven och elevens behov, som inte tar någon kontakt med eleven, och som inte heller ger någon kommentar när eleven vid ett lektionstillfälle kommer femton minuter för sent. Eleven söker själv stöd endast då undervisningen sker i en mindre elevgrupp. Vid intervjuer med de två övriga ny-anlända eleverna uttrycker dessa att de ofta uppfattar uppgifter de tilldelats som mycket lätta. Det gäller samtliga ämnen, enligt eleverna. Detta har också framträtt under flera observerade lektioner. Skolinspektionen bedömer att lärarna i Alfaskolan i varierande grad uttrycker höga förväntningar på den nyanlända elevens förmågor och resultat. I de fall de observerade lektionerna har bedömts inbegripa höga förväntningar på elevernas förmågor och resultat, har det i de flesta fall avsett klassen som helhet. Endast i ett fall gäller det specifikt en nyanländ elev. Lärarna kan inte sägas uttrycka varken ändamålsenliga eller höga förväntningar på eleverna i tillräcklig utsträckning. De nyanlända eleverna ges sällan positiv respons utifrån sina förutsättningar, och stöttas sällan i sin självtillit på annat sätt än vad som är fallet för klassens övriga elever. Mot bakgrund av ovanstående behöver skolans lärare utveckla undervisningen i syfte att ge de nyanlända eleverna större möjlighet att utifrån egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Ges de nyanlända eleverna möjlighet att påverka undervisningssituationen med utgångspunkt i egna erfarenheter och behov? I intervjuer med lärare uppges att de nyanlända eleverna i Alfaskolan ges möjlighet att utöva inflytande över undervisningen. Under de observerade lektionerna får eleverna vid vissa lektioner välja om de ska arbeta i grupp, i par eller individuellt för att lösa arbetsuppgifter. Vidare förekommer exempel på val av redovisningsform, såsom redovisning inför helklass eller enbart inför läraren, samt val mellan muntligt och skriftligt prov. Vid elevintervjuerna uttrycker dock några nyanlända elever att de inte fått välja redovisningssätt vid prov, och de observerade lektioner där eleverna har inflytande över undervisningen är mycket få. Under besöket som helhet har inte något tillfälle där någon av de nyanlända eleverna varit med och planerat undervisningen, förberett nya kunskapsområden, eller getts möjlighet att välja bland uppgifter med olika innehåll observerats. Skolinspektionen har inte heller sett något exempel där nyanlända elever fått förutsättningar eller möj-

12 11 (22) lighet att diskutera undervisningens mål, innehåll eller arbetssätt, i meningen samtala om utbildningen, och utvärdera såväl lektionens innehåll och form, som sitt eget lärande. Det framkommer inte heller några konkreta exempel på när så skett vid intervjuer med elever och lärare. Skolledningen anser att lärarna har en bra dialog med eleverna, och att skolan har en generell utmaning med elevernas inflytande över sitt eget lärande som inte bara omfattar de nyanlända. Elevernas inflytande sker främst genom klass- och elevråd, säger rektor. Dock; ingen av de nyanlända eleverna i urvalet är, eller har varit, med i skolans elevråd. Skolinspektionen bedömer att de nyanlända eleverna i Alfaskolan i låg grad ges möjlighet att påverka undervisningssituationen med utgångspunkt i egna erfarenheter och behov. Lärarna ger sällan eleverna inflytande över undervisningen genom att låta eleverna prova på, och välja mellan, olika arbetsformer, uppgifter med olika innehåll, samt olika arbetssätt. Inte heller ges eleverna inflytande i förberedandet av nya kunskapsområden. Vidare ger inte lärarna eleverna tillfälle att tänka och reflektera över undervisningens innehåll, arbetssätt och dess mål. Eleverna ges heller inte träning i att själva reflektera över och utvärdera sitt lärande. Skolans lärare behöver därmed utveckla strategier som ger de nyanlända eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Visar de lärare som eleverna möter i undervisningen ett gemensamt synsätt på engagemang och ansvar för eleverna? I nästintill samtliga lektioner som Skolinspektionen har observerat i Alfaskolan möts de nyanlända eleverna med respekt från undervisande lärare. Lärares förmåga att skapa en positiv atmosfär har emellertid endast kunnat iakttas vid hälften av de observerade lektionerna, och förmåga att skapa motivation inför olika aktiviteter vid en tredjedel. Även arbetsron och ordningen brister i flera fall; i nära hälften av de observerade lektionerna möter de nyanlända eleverna en mycket begränsad studiero i klassrummet. I några fall är situationen närmast kaotisk. Exempelvis observeras två lektioner, i olika ämnen och med olika (ordinarie) lärare, där lektionen urartar relativt snart. I båda fallen ska eleverna arbeta självständigt, och efter att uppgiften introducerats förväntas eleverna påbörja sitt arbete. Flera elever säger sig inte ha någon penna, börjar gå runt i klassrummet, boxar till varandra. Andra pratar högt, kastar saker. Någon sätter sig på någon annans bänk, och tar papper eleven håller på att skriva något på. Dörren till korridoren står öppen, och elever går ut och in, någon sover över bänken, några fotar sig med sina mobiler, och andra letar eluttag för att ladda mobilerna. De respektive lärarna gör mycket liten ansats för att åstadkomma studiero. Även observationer i andra klasser, med ordinarie lärare, visar på bristande studiero. Det tredje exemplet är av annat slag. Under en av observationerna såg eleverna en film om globalisering. Filmen visade situationen för befolkningen i några utvecklingsländer, varpå flera elever skrattar högt och hånfullt. Detta återkommer vid flera tillfällen under filmens gång. I

13 12 (22) klassen finns ett flertal elever som själva är födda i liknande länder, eller har föräldrar som är det. De ovan beskrivna exemplen delges lärarna och skolledningen i intervjugrupperna. Det framkommer att dessa inte alls överraskas av den bristande studieron eller händelserna i samband med filmvisningen. Rektor menar att det stundtals förekommer kränkningar och mobbing, men att det inte direkt har koppling till nyanlända elever; att vissa elever skrattar uppfattas av skolledningen inte heller som medvetet riktat mot dessa elever. Skolledningen säger vidare att det varit problem i just en av klasserna, och att de har arbetat med att förbättra studieron och ordningen genom att låta skolans kurator och likabehandlingsteam samtala med eleverna. De nyanlända eleverna i urvalet är inte aktivt drivande eller deltagande i ovan beskrivna situationer. Vid de genomförda observationerna har Skolinspektionen sett exempel på skolans idé om full inkludering; att låta nyanlända elever ingå som en elev bland andra. Då de nyanlända eleverna slussats ut i ordinär klass förväntas de delta i i stort sett samtliga lektioner under samma förutsättningar som övriga elever. Skolinspektionen har sett flera exempel på vardagliga samtal mellan de nyanlända eleverna och övriga elever, på lektioner och på raster, som uppfyller skolans förväntan på delaktighet under samma förutsättningar. Rektorn menar i intervjun att skolans lärare generellt har höga ambitioner, och att lärarna i svenska som andraspråk tar ett stort ansvar för att de nyanlända eleverna ska utvecklas. Det finns dock signaler om att nyanlända elever inte alltid känner sig trygga. I lärarintervjuerna uttrycks önskemål om att skolan skulle inrätta en särskild grupp för nyanlända elever, främst för att främja just trygghet för eleverna. I det mindre sammanhang, där nyanlända elever initialt placeras för att läsa svenska som andraspråk, arbetas det mycket med att bygga trygghet, säger intervjuad sva-lärare. Eleverna fortsätter senare att träffa sva-läraren under språkvalet. I syfte att ge trygghet åt de nyanlända eleverna har skolan ett särskilt faddersystem. De nyanlända eleverna tilldelas initialt två faddrar; något som av skolledningen antas bidra till att eleverna snabbt kommer in i gruppen/klassen. Biträdande rektor säger vidare att hon försöker placera eleverna så att de har någon i varje grupp som har koppling till elevens respektive kultur. Lärargruppen uttrycker emellertid att skolan, via elevhälsoteamet, generellt skulle behöva bli bättre på att hantera den psykosociala delen av elevernas skolgång. Hur skolans personal gemensamt ska arbeta för att de nyanlända eleverna ska bli, eller fortsätta vara, en del av skolans gemenskap är inget som diskuteras av skolledningen, utan ses som respektive lärares ansvar. Dock har man i skolans arbetsplan, då elevgruppen generellt blivit allt mer heterogen, tagit in mångfald ur ett kulturellt och socioekonomiskt perspektiv, säger biträdande rektor.

14 13 (22) Vid rektorsintervjun beskrivs att lärarna arbetar för att de nyanlända elevernas erfarenheter ska bli en tillgång genom att låta dem berätta om levnadsvanor och traditioner. Liksom vad gäller anpassning utifrån elevernas kunskaper, erfarenheter och intressen säger lärarna att olika ämnen lämpar sig olika bra för detta. I musiken är det enkelt att exempelvis ta upp utomeuropeisk musik, säger en lärare. I ämnet svenska/ sva är det också lätt att knyta ihop lästa böcker som handlar om andra länder och kulturer med elever som kan ha sådana erfarenheter, säger en annan. Och i samhällsorienterande ämnen, säger någon, finns det ju hela tiden. I intervjuer uppger de nyanlända eleverna att det hänt att de fått berätta om sina tidigare hemländer, bland annat redogöra för en revolution i ett av dessa. De intervjuade lärargrupperna menar emellertid att det inte är självklart att ta tillvara nyanlända elevers erfarenheter. Det kan vara svårt att inte peka ut elever på ett negativt sätt, och det kan vara känsligt om eleverna inte är mogna nog, säger lärarna. Några lärare är också försiktiga med att lyfta fram kulturer som de själva inte vet tillräckligt mycket om. Skolinspektionen bedömer att de lärare i Alfaskolan som de nyanlända eleverna möter i undervisningen i låg grad visar ett gemensamt synsätt på engagemang och ansvar för eleverna. Bristen på studiero och motivation påverkar tydligt undervisningens form och genomförande vid de observerade lektionerna, och begränsar förutsättningarna för en god undervisning av nyanlända elever. Vidare bedöms skolledningen inte arbeta medvetet för att de nyanlända eleverna ska bli en del av skolans gemenskap det ses som lärarnas eget ansvar. Flera lärare uttrycker dock osäkerhet kring hur de bäst tar tillvara nyanlända elevers erfarenheter så att de blir en tillgång för skolan. Utifrån detta behöver skolans ledning ta ett tydligare övergripande ansvar för de nyanlända elevernas utbildning; något som inkluderar såväl fortbildning för personalen som ett mer uttalat fokus på nyanlända elevers skolsituation och kunskapsutveckling i skolans kvalitetsarbete.

15 14 (22) Syfte och frågeställningar Den problem- och framgångsbild som fås från aktuell forskning och utredningar gällande skolsituationen för nyanlända elever pekar på det råder ett negativt samband mellan sen ankomst till landet och senare skolresultat. 1 Mottagning och kartläggning av nyanlända elever är av stor vikt för skolans fortsatta arbete med elevernas utbildning. 2 Bland de faktorer som, i forskning och annat utredande material, lyfts fram som avgörande för framgång för alla elever är lärarkompetens; tilltro till elevens förmåga; goda kontakter mellan hem, elever och lärare i olika ämnen. Elevens språkliga förmåga utgör en väsentlig kompetens som bör tas tillvara. Därför är modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet väsentliga för elevens språkliga och kunskapsmässiga utveckling men också alla undervisande lärares kompetens om språkutveckling och flerspråkig utveckling, liksom ett samarbete mellan klasslärare/ämneslärare och modersmålslärare. 3 Huvudsyftet med denna kvalitetsgranskning är att granska skolsituationen för nyanlända elever med fokus på om skolan anpassar undervisningen efter den nyanlända elevens behov. I detta ingår bland annat skolans arbete med att skapa motivation, inflytande över undervisningen och att visa tillit till elevens förmåga. Denna kvalitetsgranskning kommer att utgå från ett tydligt elevperspektiv där en central del är att gen granska elevernas undervisningssituation, kompletterad med elevernas egna erfarenheter av sin skolsituation. Granskningens övergripande frågeställning utgår från om huvudmannen och skolan ger den nyanlände eleven tillräckliga förutsättningar för att nå målen i svenska som andraspråk tillräckligt snabbt och samtidigt nå kunskapsmålen i övriga ämnen? Inom detta område fokuseras granskningen på följande frågeställningar: Anpassas undervisningen efter den nyanländas behov? Huvudsakligt fokus är att granska i vilken utsträckning undervisningen anpassas efter den nyanlände elevens individuella förutsättningar och behov, till exempel genom innehåll, struktur och arbetsformer. Av vikt är hur elevens förmågor, intressen, sätt att lära, styrkor och ämneskunskaper tas tillvara för att utveckla lärandet. Här granskas också i vilken utsträckning undervisningen utgått och utgår från en kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter, 1 Bunar, 2008; Böhlmark, 2007; Myndigheten för skolutveckling, 2005; Skolverket, 2005; Skolverket, 2006; Socialstyrelsen, 2010, s ; Statistiska centralbyrån, 2011; Szulkin, 2007; Ungdomsstyrelsen, 2008, s Bunar, 2010, s Se även Skolinspektionen, 2009a; Skolinspektionen, Bunar, 2010 s ; Skolinspektionen, 2009a; Skolinspektionen, 2010b; Sveriges Kommuner och Landsting & Migrationsverket, 2010.

16 15 (22) samt annan relevant information. Vidare granskas hur skolans inre organisation, exempelvis de former i vilka undervisning bedrivs, anpassas efter den nyanlända elevens behov. Slutligen granskas om skolan tillhandahåller studiehandledning och annat särskilt stöd, samt hur detta är anpassat efter elevens behov och förutsättningar och utifrån nationella mål. Arbetar skolan för att ge eleven tillit till den egna förmågan, motivation och inflytande? Här granskas om undervisningen ger den nyanlända eleven tillit till den egna förmågan, om lärarna ger uttryck för höga förväntningar på elevens förmågor och resultat samt om den nyanlända eleven ges möjlighet att utöva inflytande över sin skolsituation. Här granskas också om personalen skapar en positiv atmosfär där eleverna bemöts med respekt. I detta ingår att granska om det finns ett skolgemensamt synsätt på engagemang och ansvar för eleverna. Metod och material Projektets huvudsakliga metod för att granska utbildningen för nyanlända elever är fallstudier av enskilda elevers skolsituation. Utgångspunkten i arbetet är att följa enskilda elever via observationer av undervisningen och via intervjuer med elever. Detta underlag kompletteras genom intervjuer med vårdnadshavare, lärare och rektorer samt genom den dokumentation som skolan upprättat. Genom studiet av en elevs skolsituation går det att synlig- och levandegöra skolors och huvudmäns arbete med att ge nyanlända elever en ändamålsenlig utbildning. 10 kommuner har slumpmässigt valts ut att ingå i granskningen och i dessa kommuner har sedan skolor med nyanlända elever valts ut. Av tidsekonomiska skäl har i första hand skolor med fler än fyra nyanlända elever valts ut, i övrigt har urvalet av skolor också skett slumpmässigt. På de skolor som valts ut har sedan fyra nyanlända elever valts ut slumpmässigt. Eleverna och deras vårdnadshavare har fått skriftlig information och de har skriftligt samtyckt till att Skolinspektionen följt eleverna under besöket på skolan. Skolinspektionens har följt varje elev som ingår i urvalet under två till tre dagar och genomfört strukturerade observationer av all undervisning eleverna fått under denna period. De lektioner som observerats har bedömts efter ett observationsschema enligt Skolinspektionens modell för undervisningsgranskning. I slutet av Skolinspektionens besök har eleverna i urvalet intervjuats enskilt av den inspektör som följt dem. För att öka underlagets tillförlitlighet har intervjuerna spelats in. Efter besöket har de delar av intervjuerna som varit relevanta i relation till projektets frågeställnings transkriberats varpå själva inspelningen

17 16 (22) förstörts. Utöver intervjuer med elever har intervjuer med lärare, rektorer, annan personal på skolan, representanter för kommunens förvaltning och vårdnadshavare intervjuats i syfte att komplettera det material som samlats in genom observationer och elevintervjuer. Den dokumentation som projektet använder till underlag för rapporter och beslut utgår i första hand från eleverna i urvalet och speglar överväganden och omständigheter som funnits i skolans och huvudmannens arbete för att ge de nyanlända eleverna en ändamålsenlig undervisning. Resultaten av dokumentstudierna tillsammans med vad som framkommit vid observationerna har utgjort en utgångspunkt för intervjuerna. De bedömningspunkter och de verktyg för att samla in underlag, så som observationsscheman och intervjuguider, som använts i projektet har tagits fram utifrån Skollag, Skolförordning och Läroplan, samt utifrån Skolverkets material och relevant forskning. 4 Författningsstöd Utgår undervisningen från en kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter, samt annan relevant information? Enligt Skollagen ska det i utbildningen tas hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap. 4 ) 4 Det material från Skolverket som utgjort grund för granskningen är: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket, Stockholm, 2008; Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språkoch kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen, Skolverket, Stockholm, 2012; Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, 2. uppl., Skolverket, Stockholm, 2012; Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6 : enligt Lgr 11, Skolverket, Stockholm, 2011; Studiehandledning på modersmål - att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever, Skolverket, Stockholm, Den forskning som använts sammanfattas till stora delar i Bunar, Nihad, Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2010; Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel, Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, 1. utg., Natur & Kultur, Stockholm, 2012; Nilsson, Jenny, Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling: med fokus på samverkan, kommunikation samt undervisningens utformning och innehåll, Skolverket, Stockholm, För en utförligare litteraturlista hänvisas till granskningens projektplan och litteraturöversikt som finns på: granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/nyanlanda-elever-2013/

18 17 (22) Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar sak kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap. 3 ) Om det inom ramen för undervisning eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgift från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3 kap. 8 ) Enligt läroplanen ska läraren ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. (Lgr , Kunskaper, riktlinjer). Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. (Lgr Bedömning och betyg) Anpassas innehåll, struktur och arbetsformer efter den nyanlände elevens individuella förutsättningar och behov? Enligt Skollagen ska det i utbildningen tas hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap. 4 ). Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar sak kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap. 3 ) Enligt Skolförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska (Skolförordningen5 kap )

19 18 (22) Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan utbildningen aldrig utformas lika för alla (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning). Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Skolans uppdrag). Utforskande nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former (Lgr Kunskaper). Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola bland annat kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, att varje elev kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, att varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin förmåga, att varje elev kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden (Lgr Kunskaper, mål). Läraren ska bland annat ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, får möjlighet till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Lgr Kunskaper, riktlinjer).

20 19 (22) Läraren ska också svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer (Lgr 11 Elevernas ansvar och inflytande, riktlinjer). Tillhandahåller skolan studiehandledning och annat särskilt stöd, anpassat efter elevens förutsättningar och behov? Om det inom ramen för undervisning eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgift från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3 kap. 8 ) Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas (Skollagen 3 kap. 9 ). Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (Skollagen 3 kap. 10 ). Av Skolförordningen framgår att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. (Skolförordningen 5 kap. 4 ). Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (Lgr 11, 2.2 Kunskaper, riktlinjer). Rektorn har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver och för att resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör (Lgr 11, 2.8 Rektors ansvar).