Reviderad

Transkript

1 Reviderad RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER (förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola) Barn och elevhälsa ansvarar för att planen revideras kontinuerligt.

2 RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION FÖR BARN OCH ELEVER Enligt de kommunala riktlinjerna för introduktion av nyanlända. Barn och ungdom 0-18 år Barnkonventionen artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Huvudmål Barns och ungas uppväxtvillkor är uppmärksammade och deras förutsättningar för ett gott liv i Sverige är så gynnsamma som möjligt. Delmål för den allmänna introduktionen Att varje barns och ungdoms behov av egna förutsättningar ska vara utgångspunkt i en individuell introduktionsplan upprättad på Integrationsenheten för de barn/ungdomar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Att ensamkommande flyktingbarn/ungdomar utan vårdnadshavare får sina särskilda behov tillgodosedda. Att planeringen utformas i nära samarbete med vårdnadshavare, särskilt utsedd förmyndare/god man. De skall vara delaktiga och ha möjlighet att påverka de insatser som görs för och med barnen/ungdomarna. Att planeringen skall innehålla möjlighet till en aktiv och utvecklande fritid. Att kommunen följer de riktlinjer som dragits upp i strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen m.fl myndigheter Artnr ) Delmål för förskola och skola barn och elever 0-18 år. Barnets kompetenser och erfarenheter skall kartläggas och uppmärksammas så att ett optimalt lärande uppnås. Avsnitt 2.2 och 2.7 i Lgr 11 för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (LGR11) Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (SKOLFS 2009:15) Avsnitt 2.6 Lpfö 98:10 Barn och elever skall ha en individuell introduktionsplan (förskolan)/utvecklingsplan (grundskolan)/studieplan (gymnasiet)som tar hänsyn till deras bakgrund och levnadsvillkor och som är möjlig för vårdnadshavare att förstå. Avsnitt 2.7 LGR11 1 kap 7 Gymnasieförordningen Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (SKOLFS 2009:15) Barnet och eleven skall ges tillgång till sitt modersmål. Inom förskolan och förskoleklass får barnet detta i form av modersmålsstöd. Inom grundskola eller gymnasium erbjuds eleven undervisning i modersmål. Vid behov skall eleven få studiehandledning på sitt modersmål eller tidigare skolspråk, för att kunna bedriva studier inom ordinarie studieplan/kursplan. 5 kap Skolförordningen (2011:185) 4 kap Gymnasieförordningen Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (SKOLFS 2009:15) Avsnitt 2.2 Lpfö 98 rev 2010, Skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) Stödja goda vänskapsrelationer i skolan och motverka utanförskap. Avsnitt LGR11 Avsnitt Lpfö 98 reviderad 2010 Att skolan introducerar eleven i svenskt samhällsliv genom att vara utåtriktad och samverka med fritidsverksamheter, kulturinstitutioner och organisationer, samt ger eleven tillgång till studie- och yrkesorientering. Avsnitt 2.6 i LGR11 Avsnitt 2.4 GY11 Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering (SKOLFS 2009:20) 1

3 Stenungsunds kommuns utbildningssystem för nyanlända Förskola: Alla vårdnadshavare i Stenungsunds kommun har möjlighet att söka barnomsorgsplats, se Stenungsunds kommuns hemsida. Man har möjlighet att önska förskola, närhetsprincipen råder i mån av plats. Modersmålsstöd erbjuds inom förskolan. Målsättningen är att modersmålsstöd erbjuds i alla språk. Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola Ansvaret för eleven ligger på hemskolans rektor. Alla blivande förskoleklassbarn kontaktas av sin hemskola varje år i februari om erbjudande om förskoleklass inför skolstart. Alla elever erbjuds skolhälsovård, studievägledning och kuratorskontakt. Modersmålsstöd erbjuds inom förskoleklass och modersmålsundervisning inom grundskolan/grundsärskola. För nationella minoritetsspråk gäller att dessa skall erbjudas oberoende av antal elever och elevens förkunskaper i språket. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Studiehandledning skall erbjudas på elevens modersmål eller tidigare skolspråk. Gymnasiet/Gymnasiesärskola Inom Introduktionsprogrammet, IM, erbjuds nyanlända elever språkintroduktion Studiehandledning skall erbjudas på elevens modersmål eller tidigare skolspråk. Modersmålsundervisning erbjuds. Alla elever erbjuds skolhälsovård, studievägledning och kuratorskontakt. 2

4 Handlingsplanen När nytt barn/ungdom anländer tar vårdnadshavare/god man eller Integrationsenheten kontakt med hemskolans rektor eller barnomsorgen. Rektor kontaktar skolans elevhälsoteam. Ett samtal för inskrivning bokas. Inskrivningssamtal information om kartläggning påbörjas. se bilaga 1. *Auktoriserad tolk bokas av skolan. *Deltagare på detta möte är: elev, vårdnadshavare/god man, rektor/förskolechef, skolsköterska, specialpedagog, kurator, studie -och yrkesvägledare (SYV) för elever år, integrationshandläggare (i förekommande fall). Gymnasiet har även med lärare från IM, Språkintroduktion. *Inom förskolan träffas ovan nämnda förutom skolsköterska, SYV och kurator. En individuell Introduktionsplan upprättas under samtalet(se bilaga 2). *Informationsmaterial från Skolverket delas ut (se bilaga 5). Länk till dessa foldrar, med olika språk, finns även på Stenungsunds kommuns hemsida. Punkter som skall gås igenom under inskrivningssamtalet finns i inskrivningsdokumentet (bilaga 1). Boka in Välkomstsamtal en vecka efter Inskrivningssamtalet. Klassplacering/avdelning sker av rektor efter inskrivningssamtal. Första tiden: Rektor tar kontakt med kommunsamordnaren för modersmål för att boka studiehandledning (bilaga 4). Rektor ansvarar för att en kartläggning i alla ämnen genomförs. Vägledning för detta finns i bilaga 3. Kartläggningen sker under introduktionsperioden, som omfattar 8 veckor. Kartläggningen består av: 1) kunskapsmässig kartläggning, 2) samtal med kurator för att kartlägga barnets psykosociala situation, 3) hälsosamtal och hälsokartläggning, 4) fritidsintressen. Elever i de äldre åldrarna erbjuds samtal med SYV som då också presenterar och förklarar det svenska skolsystemet. Ett uppföljningsmöte med berörda från kartläggningen skall hållas efter 8 skolveckor, introduktionsperioden. Kartläggningen gås igenom. I möjligaste mån skall eleven få undervisning i sin hemklass. Inom förskolan utvärderas den introduktionsplan som upprättats vid introduktionssamtalet. Inom grundskola/grundsärskola upprättas en individuell utvecklingsplan och ev. åtgärdsprogram. Unikum går bra att använda. Inom gymnasiet upprättas en studieplan och ev. åtgärdsprogram. Nyanlända följs upp kontinuerligt Inom gymnasiet ser uppföljning kontinuerligt i olika forum. Förskoleklass/grundskolan/grundsär följer upp nyanlända via EHT(elevhälsa team). Förskolan följer upp via ansvarspedagog. Detta sker regelbundet. Ett uppföljningsmöte med Integrationsenheten, för elever som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet, bokas av ansvarig rektor vid inskrivningssamtalet. Mötet bokas vid behov med den berörda samverkansparter. Här går vi igenom nuläge i skolan, i hemmet, fritidssysselsättning. Vid behov bokas nytt möte. Översättning av dokument: Under barnets/elevens tid som nyanländ kan eleven ha kontakt med flera olika myndigheter. Varje myndighet ansvarar för översättning av sina dokument så att vårdnadshavaren kan ta del av dokumentet på sitt modersmål. 3

5 Nösnäs, Skola och Barnomsorg Bilaga 1 Nyanländ elev/nyanlänt barn Blanketten är gjord för att användas från förskolan till och med gymnasiet. Använd de frågor som är relevanta för elevens/barnets ålder. Namn. Födelsedatum/personnr. Adress Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 1 tel/mobil Vårdnadshavare 2 tel/mobil Annan kontaktperson. tel/mobil. Mail- adresser:.. Inskrivningsdatum:. Skola/förskola: Närvarande personer:... Ev. personal från Integrationsenheten:.. Ankomst till Sverige När?... Familjesituation/syskon. Hemland.Modersmål. Andra umgänges- eller undervisningsspråk.. Svensktalande i hemmet/vänkretsen?. Tidigare skolgång/förskola (i Sverige? annat land? hur länge?.)... Finns skolbetyg?... Önskas modersmålsundervisning (skolan), modersmålsstöd (förskolan)?... 4

6 Finns förkunskaper i engelska hos elev/barn eller vårdnadshavare?.... Vad tycker du som elev att du är bra på? I skolan?... Intressen/ Fritidsintressen.. Övrig information för kännedom?. Elevens mål med sin utbildning? Vilket yrke/vilken inriktning satsar du på? Tidigare svenskstudier? Övrigt (kost, allergier, sjukdomar, simkunnig mm) Datum och tid för Välkomstsamtal: Datum för skolstart: Kom ihåg att informera om: - att en introduktionsplan kommer att upprättas. Gäller förskolan. - att ett uppföljande möte är bokat efter introduktionsperioden (2 mån.), datum/tid för detta. - att en hälsoundersökning, av skolsköterska, erbjuds och tid bokas. För elever som inte omfattas av det kommunala flyktingmottagandet uppmanar skolsköterskan vårdnadshavarna att uppsöka Vårdcentral för en hälsoundersökning. Förskolan informerar om BVC-kontakt. -Telefonnr för sjukanmälan och rutiner för ledighet. Skolplikten inom grundskolan Ev. informationsfolder ges till vårdnadshavaren - att inom skolan startar en kartläggning av elevens kunskaper, som blir underlag för en IUP/studieplan och ev. beslut om åtgärdsprogram. Kartläggningen sker sedan fortlöpande. - att ett samtal med kurator och SYV (elever år) erbjuds och tid bokas. - att rektor tar kontakt med IT ang. IT-konto och vad detta innebär för eleven. - Skolverkets informationsmaterial delas ut (se länk, bilaga 5). 5

7 Bilaga 2.. (förskolans namn) Stenungsunds kommun Förskolechef... Introduktionsplan för... född: Förskola/avd:... Övergripande ansvar för handlingsplanen: Förskolechef Handlingsplanen sammanställd av: Gäller från datum: t.o.m datum: Övergripande mål ur Lpfö-98 rev 10, sid 9, Utveckling och lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn -som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 6

8 Delmål för Organisationen Så här gör vi Ansvariga Utvärdering Datum för utvärdering: Delmål för arbetet i gruppen/på avdelningen Så här gör vi Ansvariga Utvärdering 7

9 Bilaga 3 Vägledning för den första kartläggningen av nyanländ elev/nyanlänt barn Tidsperiod: 8 veckor från skolstart/start i förskoleklass/förskolan, introduktionsperioden. Allmänt: Enligt de allmänna råden (sid.12) och Skolinspektionens rapport 2009 Utbildning för nyanlända elever (2009:3, sid 14) har eleven/barnet rätt till en första kartläggning av dess kunskaper och styrkor i alla ämnen direkt vid skolstart. Detta blir ett underlag för en första individuell utvecklingsplan (grundskola/grundsärskola) eller studieplan (gymnasiet). Alla elever har enligt grundskoleförordning och gymnasieförordning rätt till prövning i samtliga ämnen och kurser i grundskola och gymnasieskola (Skolinspektionen 2009:3, sid 15) Kartläggningen måste sedan ske och kompletteras fortlöpande, eftersom eleven/barnet inte kan visa alla kunskaper/förmågor vid ankomsten. Individuell utvecklingsplan eller studieplan revideras fortlöpande när nya kunskaper eller behov hos eleven blir synliga. All kartläggning, under introduktionsperioden, genomförs i samarbete med lärare i studiehandledning eller tolk. Kartläggningen bör innehålla elevens läs och skrivförmåga, kunskaper i modersmålet, andra språk och svenska. I andra ämnen kartläggs elevens kunskaper beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning (2009:3, sid 15). Förskolan Inom förskolan i Stenungsunds kommun finns arbete med digitalportfolio. Här synliggörs barnets socialisering, intressen, styrkor och pedagogerna kartlägger utifrån tanken om det kompetenta barnet. Kartläggningen för ett nyanlänt barn sker med detta portfolioarbete, precis som för andra barn inom förskolan. Om det inom kommunen finns modersmålslärare i barnets modersmål kan denne hjälpa till språkligt, när det behövs. Om frågeställningar utöver det vanliga dyker upp under portfolioarbetet kartläggs barnet av förskolans specialpedagoger. Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola Kartläggning görs av ämneslärare i elevens arbetslag i samarbete med modersmålslärare, lärare i studiehandledning eller tolk. Mentor/klasslärare samordnar kartläggningen i arbetslaget, tillsammans med studiehandledaren. Specialpedagog finns som stöd för de lärare som kartlägger eleven och sammanställer kartläggningen, om den inte dokumenteras i Unikum. Syftet med kartläggningen är att hitta elevens styrkor, något som eleven har förkunskaper i eller intresse för och som eleven kan börja arbeta med i olika ämnen. Det är viktigt att fokusera på styrkor, hitta möjligheter och inte hamna i ett brist-tänkande. I detta läge handlar det i första hand om en kartläggning som underlag för elevens första individuell utvecklingsplan och ev. åtgärdsprogram. I Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 2008 står: För att undervisningen ska kunna anpassas till elevens tidigare kunskaper behöver en pedagogisk kartläggning av elevens erfarenheter av och kunskaper i alla ämnen göras. Det är viktigt att det individuella stöd och den undervisning eleven får planeras och utgår från elevens kunskaper och styrkor och inte i första hand fokuserar på elevens eventuellt bristande förmåga. För att få en så god bild som möjligt av elevens kunskaper och förmågor är det av stor vikt att klasslärare och ämneslärare samarbetar med modersmålsläraren eller den lärare som ger studiehandledning på modersmålet (sid.12). Skolverkets inspektion visar att nyanlända elever som har en god skolbakgrund inte sällan upplever att deras ämneskunskaper får ligga i träda medan de ensidigt ägnar sig åt att lära sig svenska (sid. 16) Inom grundskolan i Stenungsunds kommun finns en del kartläggningsverktyg som används för alla elever och som också kan användas för nyanlända. I språk används Språket lyfter och Språket på väg, vilka bygger på kunskapskraven i LGR11. Alla skolor i Stenungsunds kommun dokumenterar bedömning och IUP-mål digitalt i Unikum. Här går att koppla kartläggningen direkt till kunskapskraven. Den finns då kvar och kan kompletteras fortlöpande. 8

10 Elever i förskoleklass och de lägre årskurserna: Normer och värden i LGR11( sid 12) används för sociala färdigheter och dokumenteras i Unikum. Språket lyfter används för kartläggning av elevens språk/läs/skrivförmåga i modersmål, andra språk och ev. svenska. Ett annat verktyg är EU:s språkportfolio. Diamant, Skolverkets diagnosverktyg i matematik från åk.1-9 innehåller en hel del ickespråkliga diagnoser som kan användas. Tänk på att elever kan ha lärt sig andra algoritmer eller räknestrukturer. Be eleven visa dig. Det är viktigt att eleven får fortsätta använda fungerande räknemetoder. Äldre elever Förutom de tre punkterna ovan, för yngre elever, så skall även andra ämnen kartläggas: I all kartläggning kring eleven, vad gäller kunskaper, styrkor och skolarbete, är det bra att börja prata med eleven om det den arbetat allra sist med, innan ankomsten till Stenungsund. Då undviker man att eleven måste tänka alltför mycket retrospektivt. I modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i när den anländer, används Språket lyfter och för sent anlända elever Språket på väg, som kopplar förmågor och kunskaper direkt till kunskapskraven. Andra möjliga kartläggningsverktyg för språkutveckling är EU:s språkportfolio. I andra skolämnen kartläggs eleven efter kunskapskraven i aktuell läroplan som gäller för årskursen. Det kan vara bra att börja med övergripande förmågor som att kunna reflektera och välja ut några grundläggande kunskapskrav i ämnet som inte är kopplade till specifikt vår svenska kunskapskultur. I de flesta ämnen finns kunskapskrav som är allmängiltiga oavsett nationalitet och kultur. Välj några av dessa. Försök hitta något område/moment som eleven kan börja arbeta med inom ämnet, med stöd av studiehandledning. Det kan vara det som klassen just nu arbetar med eller något annat område där du i samtalet med eleven upptäckt att den har förkunskaper, intresse eller en styrka. Tanken är att hitta något område/moment, planerat av ämneslärare, så eleven får fortsätta sitt lärande med språkligt stöd av studiehandledare. 9

11 Bilaga 4 Modell för studiehandledning på modersmål inom grundskolan. grundsärskolan och gymnasieskolan i Stenungsunds kommun Studiehandledning på modersmålet är en särskild stödinsats som ges till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven (Skolförordningen 2011:185, 5 kap 4 ). Om lärare, övrig skolpersonal, eleven eller elevens vårdnadshavare befarar att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor som ska se till att behoven utreds, för att se om ett åtgärdsprogram skall upprättas (Skollagen, 3kap 9 ). Nyanlända, utan några kunskaper i svenska, behöver tillgång till sitt modersmål så snart som möjligt. Den första kartläggningen (se sid. 3 och bilaga 3) visar på elevens behov. Upprättande av åtgärdsprogram eller inte beslutas av rektor. I beslutet ska det lämnas upplysning om rätten att överklaga. Studiehandledning på modersmålet syftar till att stödja undervisningen i andra ämnen. Det är inte undervisning i modersmålet eller i andra ämnen utan en handledning på det språk eleven talar. Eleven lär sig ord och begrepp på två språk. Studiehandledning kan även ges på ett annat språk än modersmålet om eleven före sin ankomst till Sverige har undervisats på detta språk, skolspråk. Studiehandledningen ligger inom ordinarie skoltid och på elevens skola. Arbetsgång Studiehandledaren kontaktar ansvarig ämneslärare/klasslärare. Dessa två bestämmer hur kontakten dem emellan skall ske framöver. Detta kan ske genom personligt möte eller digital kontakt. Det är viktigt att ämnesläraren/klassläraren i god tid ger material och arbetsuppgifter till studiehandledaren, så studiehandledaren hinner förbereda sig. Utvärdering och uppföljning av studiehandledning görs kontinuerligt av ämneslärare och studiehandledare. Studiehandledning kan ges på olika sätt. Studiehandledaren är med eleven på lektionen. Studiehandledaren förbereder sig inför uppgiften, sitter med eleven i klassrummet och studiehandledning sker parallellt med den ordinarie undervisningen. Studiehandledaren förbereder eleven för en kommande lektion/arbetsuppgift Studiehandledaren ger eleven förförståelse av arbetsuppgiften på modersmålet. Studiehandledaren repeterar en redan genomförd lektion/arbetsuppgift. Studiehandledaren går igenom ett ämnesområde som eleven redan är bekant med, för att befästa kunskaper på modersmålet. Studiehandledaren har studieverkstad, öppet hus dit eleverna går när de behöver. Digitala verktyg som t.ex. Skype kan användas som kommunikationsverktyg mellan studiehandledare, elever och ämneslärare. Framgångsfaktorer enligt Skolverket Noggrann kartläggning av både språk- och ämneskunskaper Åtgärdsprogram ska vara avgränsade och möjliga att följa upp Samverkan och samsyn mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare Organisera arbetet mitt i verksamheten, ett inkluderande arbetssätt, inte vid sidan av Flexibla insatser som hela tiden kan anpassas efter elevens utveckling Arbeta växelvis på modersmålet och på svenska Eleven utvecklar verktyg för sitt eget lärande Bilaga 5 Informationsmaterial ifrån Skolverket, se länk: 10