Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling Datum Diarienummer HSS Ärende 6 HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antar förslaget till yttrande. Sammanfattning Region Halland har fått betänkandet av Psykiatrilagsutredningen Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) för yttrande. Utredningen föreslår att de nuvarande tvångsvårdslagarna LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (Lagen om rättspsykiatrisk vård) upphävs och att bestämmelserna samlas i en ny gemensam lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Därigenom upphör särregleringen när det gäller psykiatrisk vård för brottslingar. I utredningen diskuteras de grundläggande förutsättningarna för tvångsvård. Utredningen markerar att tvångsvård enbart ska väljas när frivillig vård prövats utan framgång eller när det anses lönlöst att pröva sådan vård. I den nya lagstiftningen ska det tydligt framgå vilka tvångsåtgärder som får användas och under vilka förutsättningar det får ske. En Tvångsåtgärdsnämnd föreslås bli inrättad för att pröva användandet av vissa extraordinära tvångsåtgärder som kan behöva användas mot svårt sjuka patienter Rättspsykiatrisk vård ska avskaffas som självständig påföljd. I stället ska normala bestämmelser om påföljd gälla även för psykiskt störda lagöverträdare. En person ska vara tillräknelig för att en gärning ska utgöra ett brott. En förutsättning är att personen inte själv har förorsakat otillräkneligheten genom rus eller på något annat sätt.

2 2(6) En ny form av fängelsestraff sluten stödenhet införs för vissa lagöverträdare med svår utvecklingsstörning, t ex autism. Personer som begått en gärning som medfört fara för någon annans liv eller hälsa eller om det finns risk att personen på nytt begår en sådan gärning kan placeras i särskilda skyddsenheter. Bakgrund Region Halland har fått betänkandet av Psykiatrilagsutredningen Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) för yttrande. Utredningens uppdrag har varit att göra en översyn av LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård). En utgångspunkt för arbetet har varit att göra lagstiftningen så pedagogisk och lättillgänglig som möjligt och anpassad till de etiska, medicinska och juridiska krav som bör ställas i samband med tvångsomhändertagande av personer med psykisk sjukdom. En annan utgångspunkt har varit att staten ska ta över ansvaret för de kostnader inom den psykiatriska tvångsvården av psykiskt störda lagöverträdare som orsakas av kravet på samhällsskydd. Utredningen föreslår att de nuvarande tvångsvårdslagarna LPT och LRV upphävs och att bestämmelserna samlas i en ny gemensam lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Därigenom upphör särregleringen när det gäller psykiatrisk vård för brottslingar. Utredningen är indelad i tre delar: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen, psykiskt störda lagöverträdare och gemensamma frågor. Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen I utredningen diskuteras de grundläggande förutsättningarna för tvångsvård. Utredningen markerar att tvångsvård enbart ska väljas när frivillig vård prövats utan framgång eller när det anses lönlöst att pröva sådan vård. I utredningen föreslås ändrade kriterier och vidgning av målgruppen för intagning till tvångsvård. För beslut om psykiatrisk tvångsvård krävs i dag att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som bara kan tillgodoses inom den psykiatriska slutenvården. Utredningen föreslår i stället att det ska krävas ett påtagligt behov av vård, det vill säga att patienten kan få sin psykiska funktionsförmåga avsevärt förbättrad genom vården. Dessutom föreslås att nuvarande undantag för intagning, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgörs enbart en utvecklingsstörning, tas bort.

3 3(6) I den nya lagstiftningen ska det tydligt framgå vilka tvångsåtgärder som får användas och under vilka förutsättningar det får ske. En patient ska kunna omfattas av tvångsåtgärder inte bara på grund av aggressivt och störande beteende utan även när det är nödvändigt utifrån patientens egen vård. En Tvångsåtgärdsnämnd föreslås bli inrättad för att pröva användandet av vissa extraordinära tvångsåtgärder som kan behöva användas mot svårt sjuka patienter (dispensförfarande). Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att utfärda anvisningar för hur förnyad medicinsk bedömning ska tillämpas inom den psykiatriska tvångsvården. En patient kan bli föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård utan att sådan vård har föregåtts av sluten psykiatrisk tvångsvård. Exempelvis kan en patient, under vissa förutsättningar, ges läkemedel mot sin vilja. En förutsättning är att läkemedelsbehandlingen är nödvändig. En patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård ska vara skyldig att underkasta sig drogkontroll. Skyldigheten för behandlande läkare att underrätta socialtjänsten om att en person som skrivits in i den slutna psykiatriska vården kan komma att behöva insatser efter utskrivning ska utvidgas och gälla samtliga patienter som skrivs in i denna typ av vård. Tidsfristen för när betalningsansvaret övergår från landsting till kommun beträffande utskrivningsklara patienter inom den slutna psykiatriska tvångsvården föreslås minskas från trettio till femton vardagar. Chefsöverläkaren ska kunna besluta om att en patient ska övergå från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård. Övergång från öppen till sluten tvångsvård ska även i fortsättningen kräva medgivande av domstol. Polisen ska även i fortsättningen ha möjlighet att hjälpa till vid förflyttningen av patienter som är föremål för psykiatrisk tvångsvård. Sådan hjälp får dock endast ske om det är absolut nödvändigt. Möjligheten för polisen att tillfälligt omhänderta person som lider av allvarlig psykisk störning ska behållas. Polisen får dock inte ta den omhändertagne i förvar utan denne ska föras till sjukvårdsinrättning för läkarundersökning. Psykiskt störda lagöverträdare När det gäller psykiskt störda lagöverträdare läggs förslag som till stor del sammanfaller med förslagen från den tio år gamla Psykansvarsutredningen.

4 4(6) En person ska vara tillräknelig för att en gärning ska utgöra ett brott. En förutsättning är att personen inte själv har förorsakat otillräkneligheten genom rus eller på något annat sätt. Otillräckligheten bedöms vid en rättspsykiatrisk undersökning. Rättspsykiatrisk vård ska avskaffas som självständig påföljd. I stället ska normala bestämmelser om påföljd gälla även för psykiskt störda lagöverträdare. Detta innebär att fler personer med psykiatrisk problematik kommer att dömas till fängelse. Verkställigheten av t ex ett fängelsestraff ska dock kunna ske inom ramen för öppen eller sluten psykiatrisk tvångsvård så länge det finns förutsättningar för sådan vård. En ny form av fängelsestraff sluten stödenhet införs för vissa lagöverträdare med svår utvecklingsstörning, t ex autism. Verksamheten bedrivs i små bostadsenheter med särskild service. Personer som begått en gärning som medfört fara för någon annans liv eller hälsa eller om det finns risk att personen på nytt begår en sådan gärning kan placeras i särskilda skyddsenheter, såväl öppna som slutna. Det är främst sådana personer som inte uppfyller tillräknelighetskravet och som i dag döms till rättspsykiatrisk vård som ska kunna bli föremål för särskilda skyddsåtgärder. Staten föreslås vara huvudman för verksamheten. Bestämmelserna om särskilda skyddsåtgärder föreslås bli reglerad i en särskild lag. Särskilda skyddsåtgärder är inte en del av påföljdssystemet utan är en fristående åtgärd knuten till den otillåtna gärningen eller brottet. Gemensamma frågor Skyddet för brottsoffren ska bli bättre genom att chefsöverläkaren ska ta hänsyn till dessa vid placering av en tvångsvårdad patient. Chefsöverläkaren får dessutom ökade befogenheter att höja säkerheten genom besöksrestriktioner, kroppsvisitationer, förbud mot att använda mobiltelefon, e- post och internet mm. Förslagen som avser ändringarna rörande tvångsvården inom allmänpsykiatrin bedöms inte medföra några kostnadseffekter. Förslagen angående psykiskt störda lagöverträdare bedöms minska kostnaderna för sjukvårdshuvudmännen främst på grund av att staten föreslås bli huvudman för de särskilda skyddsenheterna. Remiss Utredningen har skickats till driftnämnden Psykiatrin för yttrande. Nedan görs ett sammandrag av nämndens yttrande.

5 5(6) Driftnämnden anser att ett av de föreslagna kriterierna för intagning till tvångsvård, nämligen att patienten utgör en påtaglig fara för sitt eget eller andras liv eller hälsa, är en olycklig formulering då det inte är i linje med svenskt rättsmedvetande att frihetsberöva personer på denna grund. Det är positivt att tillräknelighet ska vara ett krav för att en gärning ska utgöra ett brott. Analogt med detta bör då också otillräkneliga lagöverträdare vara befriade från ansvar i skadeståndshänseende. Samhället bör ta över detta ansvar. Genom förslaget kan en psykiskt störd lagöverträdare återföras till fängelse efter den psykiatriska vårdtiden. I dag har patienter som vårdas enligt LRV med särskild utskrivningsprövning tydliga incitament att samarbeta i vård och rehabilitering, eftersom framgång i vården är avgörande för när frihetsberövandet kan hävas. Dessa incitament försvinner genom det nya förslaget. Förslaget om särskilda skyddsåtgärder innebär en mycket radikal frihetsinskränkning för psykiskt störda lagöverträdare som inte uppfyller tillräknelighetskravet. Förslaget innebär i vissa delar ett återinförande av interneringsstraffet, som avskaffades För detta straff krävdes bl a ett straffvärde på två års fängelse, medan utredningen bl a föreslår ett straffvärde på minst sex månaders fängelse för att dömas till särskilda skyddsåtgärder. Nämnden anger vidare att återfallsrisken för våldsbrott är betydligt större för personer som dömts till fängelse utan att vara allvarligt psykiskt störda vid gärningstillfället jämfört med återfallsrisken för psykiskt störda personer. Utredningens beräkning av kostnaderna för genomförandet av förslaget är otillräcklig. En förnyad och grundligare beräkning behöver göras. Sjukvårdshuvudmännen och kommunerna behöver också ges tid för omställning för att onödiga kostnader inte ska uppkomma. Psykiatriförvaltningen har i särskild skrivelse bedömt förslagets påverkan på den psykiatriska vården i Halland. Om fler personer kommer att vårdas enligt LPT kan undanträngningseffekter uppstå för andra patientgrupper som behöver slutenvård. En anpassning av slutenvårdsresurserna till detta innebär ökade kostnader för vårdresurser. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin kan också undanträngning ske av övriga patienter.

6 6(6) Regionkontoret Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör Emma Pihl Avdelningschef