Byggenskap och Vårdhygien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggenskap och Vårdhygien"

Transkript

1 Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler Arbetsgruppen BOV

2 Förord Grunden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att korrekta och sakligt underbyggda omvårdnads- och vårdrutiner tillämpas. Som en hjälp till personalen att ge en god vård och omvårdnad samt för att understödja de infektionsförebyggande effekterna som rutinerna syftar till krävs en vårdhygieniskt genomtänkt lokalplanering och att adekvat utrustning finns tillgänglig. Socialstyrelsens rapport 1998:12 Att förebygga infektioner i vården II, sammanfattar bakgrunden till de vårdrutiner som rekommenderas för att förebygga de mer frekventa vårdrelaterade infektionerna. I rapporten ges inga synpunkter på lokalernas utformning ur vårdhygienisk synpunkt. Sådana redovisades tidigare i Sprirapport 127 (1983). Att denna skrift inte uppdaterades i samband med produktionen av Socialstyrelsens rapport har upplevts som en brist och Svensk Förening för Vårdhygien tillsatte därför en arbetsgrupp med uppgift att sammanfatta vårdhygieniska synpunkter på byggenskap. Genom tillmötesgående av Gert Persson, vd för Spri s avvecklingsorganisation, fick arbetsgruppen tillgång till sprirapporten och har använt den som grund för sitt arbete. Rapporten vänder sig till såväl vårdhygieniskt verksamma som planerare, byggkonsulter och beslutsfattare. Syftet är att underlätta samarbetet mellan vårdhygienisk- samt bygg- och planerings teknisk expertis. I föreliggande rapport har vi koncentrerat oss på frågor som bedömts vara mest väsentliga vid lokalplaneringen. I texten hänvisas inte till de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för anvisningarna, dessa är listade i alfabetisk ordning i litteraturlistan. I denna hänvisas också till SoS- rapport 1998:12. De referenser som finns där har inte tagits upp igen i litteraturlistan. Vi vill tacka Stockholms läns landsting, Landstinget Sörmland och Jämtlands läns landsting som låtit oss ta del av deras riktlinjer inom området samt Uno Dellgar för meddelade synpunkter på vårdrumsventilation. I arbetsgruppen har följande personer ingått. Ahlgren Åsa, avdelningsdirektör Enheten för hälsoskydd, Socialstyrelsen, Stockholm Dahlberg Anna, hygiensjuksköterska Vårdhygien Norrands universitetssjukhus, Umeå Hambraeus Anna, f d överläkare Sjukvårdshygien Akademiska sjukhuset, Uppsala Hedborg Karin, hygiensjuksköterska Vårdhygien Karolinska sjukhuset Stockholm Lundholm Rolf, överläkare Vårdhygien Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Ordförande Nilsson Lena, hygiensjuksköterska Vårdhygien Centrallasarettet, Växjö Svensk Förening för Vårdhygien ISBN

3 Inledning Socialstyrelsens rapport 1998:12. Att förebygga infektioner i vården innehåller en sammanfattning av bakgrunden till de vårdrutiner som rekommenderas för att förebygga de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. I rapporten saknas synpunkter på vårdlokalers utformning ur vårdhygienisk synpunkt. Sådana fanns tidigare redovisade i Sprirapport 127 (1983) tillsatte Svensk Förening för Vårdhygien (tidigare Svensk Förening för Sterilisering och Sjukhushygien) en arbetsgrupp, BOV (Byggenskap och Vårdhygien) med uppgift att sammanfatta nuvarande kunskap vad gäller betydelsen av utformningen av vårdlokaler för att förebygga smittspridning. Avsikten med den här skriften är att underlätta samarbetet mellan vårdhygienisk- och byggteknisk expertis så att ändamålsenliga lokaler byggs. Det är viktigt att vårdhygieniska krav harmoniserar med det övergripande regelsystemen för byggande och brukande av lokaler. Viktiga lagar och förordningar inom området finns: - Plan- och bygglagen och Byggnadsverkslagen med anknutna författningar som ställer krav på att byggnader som uppförs eller ändras ska uppfylla väsentliga tekniska egenskaper i fråga om bl. a hygien, hälsa och miljö samt energihushållning. - Miljöbalkens regler om hälsoskydd som bl. a syftar till att reglera de olägenheter för människors hälsa som kan uppkomma vid användning av en byggnad. Här finns också allmänna hänsynsregler om att lokalisera verksamhet till bästa plats, skyldighet att använda kemiska eller biotekniska produkter som innebär lägsta möjliga risk för påverkan på människors hälsa eller miljön. Det finns också en skyldighet att hushålla med råvaror och energi, att utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning och att i första hand använda förnybara energikällor. Att inrätta och driva vårdlokaler klassas som miljöfarlig verksamhet vilken kräver tillstånd enligt miljöbalken. I vissa fall räcker det med en anmälan till miljönämnden i kommunen. Den som avser att driva verksamhet ska också ur hälsoskyddssynpunkt göra en anmälan om detta till miljönämnden innan vårdlokalen tas i bruk. - Hälso- och sjukvårdslagen som framhåller att vården ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler

4 - Smittskyddslagen vars syfte är att hindra smittspridning. - Arbetarskyddsstyrelsens/Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) där det finns författningar och anvisningar vars syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet

5

6 Innehåll FÖRORD... 1 INLEDNING SMITTA OCH SMITTSPRIDNING INOM VÅRDEN... 9 Smittkälla... 9 Smittväg... 9 Byggnadstekniska åtgärder för att förebygga smittspridning BYGGTEKNISK STANDARD Golv, väggar, tak och inredning Golv, trösklar och golvstoppar Väggar Tak Dörrar, dörrhandtag och fönster Fast och lös inredning VVS INSTALLATIONER Ventilation Kylning av luft Ventilation på vårdrum Ventilation i operationssalar Ultraren luft Ventilationskontroll Normer för luftkvalité inom tillverkningsindustrin Ultraviolett ljus Återanvändning av luft Värmeåtervinning ur frånluft Befuktning av luft VS-tekniska installationer Golvbrunn Badkar Bassäng Bidédusch Dusch Tvättställ WC-stol Diskbänk Utslagsback Legionella och vattensystem Central reningsanläggning för vatten Smittreningsanläggning för avloppsvatten Medicinska gasanläggningar TVÄRFUNKTIONER Städning Städcentral Lokaler för förrådshållning Sterilgods Hjälpmedelscentral Lokaler för avfallshantering Lokaler för tvätthantering Transporter och transportmaterial Förvaring av sängar Omklädningsrum för personal Sjuktransporter - ambulans LOKALER INOM VÅRDAVDELNINGAR Flerpatientrum Enkelrum Isoleringsenhet med förrum Isoleringsenhet med sluss Toalett och duschutrymme för patienter Desinfektionsrum/Miljörum Undersöknings- och behandlingsrum

7 Läkemedelsrum Förråd Lokalvårdsrum/Städrum Uppsamlingsrum för avfall och smutstvätt Avdelningskök Personalutrymmen Personaltoalett Dimensionering av vårdavdelning Behov av isoleringsenheter LOKALER INOM SPECIALVÅRDSAVDELNINGAR Barnsjukvård Neonatalvård/nyföddhetsvård Dimensionering Behandlingsrum/Akutrum Laboratorierum Apparatrengöringsrum/desinfektionsrum Apparatförråd Mjölkkök/barnkök Föräldrarum och föräldrakök Pumprum Barnavdelning Barnmottagning Förlossningsavdelning Förlossningsrum Eftervårdsavdelning BB Övervakningsrum/observationsrum Föräldrakök Intensivvårdsavdelning Dimensionering Enkelrum Isoleringsenhet Flerpatientrum Toalett och duschutrymme för patient Behandlingsrum Laboratorierum Apparatrengöringsrum Apparatförråd Desinfektionsrum Anhörigrum LOKALER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Dialysavdelning Hygienutrymmen för patienter Operationsavdelning och uppvakningsavdelning Gruppering av lokaler. Lokalbehov Entrézoner för personal, patienter och gods Operationssalen Uppdukningsrum Förberedelse- och avvecklingsrum Förråd, sterilförråd, desinfektions- och rengöringsrum, personalutrymmen Operationsenhet för öppenvårdspatienter, dagkirurgi Lokalbehov Decentralt placerat operationsrum Röntgenavdelning Operativa ingrepp Övrig verksamhet Kliniskt fysiologiskt laboratorium Arbets- och fysioterapiavdelningar Kliniska laboratorier Obduktionsavdelning Obduktionssal Desinfektionsrum Omklädningsrum LOKALER INOM MOTTAGNINGSVERKSAMHET Funktioner för vilka mottagningar ska dimensioneras

8 Akutrum Behandlings- undersökningsrum Kirurgiska ingrepp Desinfektionsrum Steriliseringsverksamhet Laboratorie- provtagningsrum Läkemedelsrum inom mottagningsverksamhet Väntrum för sängliggande patienter Förråd Akutmottagning Barnmottagning Mottagning inom infektionsklinik Endoskopimottagning Distriktssköterskemottagning Enhet för avancerad hemsjukvård Tandvård SÄRSKILDA BOENDEFORMER Enkelrum Tvåbäddsrum Undersöknings- och behandlingsrum Övriga kringlokaler Tvättstuga Lokal för medicinsk fotvård Desinfektionsrum/Miljörum Förråd Kök Matsal /Dagrum Lokalvårdsrum/Städrum LITTERATUR OCH REFERENSER

9

10 1 Smitta och smittspridning inom vården Vård och behandling innebär alltid en viss infektionsrisk för individen. Smittan kan komma från andra personer, eller från omgivningen, så kallad exogen smitta eller från individens egen normalflora så kallad endogen infektion. Ibland leder smitta inte till infektion utan bara till att smittämnet införlivas i individens normalflora (kolonisering). Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), ampicillinresistenta enterokocker och många av de multiresistenta gramnegativa bakterierna ger oftare upphov till kolonisering än infektion. Denna kolonisering kan emellertid senare leda till en infektion med smittämnet, t ex i samband med operation, så kallad sekundär endogen infektion. Det är därför viktigt att förhindra smittspridning mellan vårdtagare oavsett om de är infekterade eller ej. Personalen kan också bli smittad under arbetet, risken är emellertid liten om hygienrutinerna följs. Smittkälla När det gäller vårdrelaterade infektioner är individen den viktigaste smittkällan. I fuktig miljö och vätskor kan vissa miljöbakterier både överleva och föröka sig. Utrustning som t ex luftfuktare och kuvöser kan därför också sprida smitta. Den viktigaste smittkällan för legionella är varmvattensystemet. Smittväg Inom vården överförs smitta huvudsakligen via kontakt, direkt eller indirekt, via droppar eller via luften. I de flesta fall finns det goda rutiner för omhändertagande och hantering av instrument och material. Det är svårare att komma till rätta med smitta som förs vidare via personalens händer eller kläder. Spill och stänk av infektiöst material till fast inredning, golv och väggar innebär en risk för fortsatt smittspridning via händerna. Endast en liten del av de bakterier som finns på golv virvlar upp i luften. Byggnadstekniska åtgärder för att förebygga smittspridning Viktigast när det gäller att förebygga vårdrelaterade infektioner är ett riktigt arbetssätt. Det är också viktigt att lokaler där vård eller behandling bedrivs är ändamålsenligt utformade och lättstädade. Vårdutrymmen ska därför planeras och utrustas så att personalens arbete underlättas t ex genom närhet till utrustning för handdesinfektion och handtvätt, plats för skyddsrock eller förkläde nära sängen. Dåligt planerade vårdutrymmen försvårar möjligheterna att arbeta rätt. I vissa fall räcker emellertid inte vårdhygieniska rutiner för att

11 förhindra smittspridning. För att förebygga direkt kontakt- eller droppsmitta mellan vårdtagare krävs tillräckligt sängavstånd eller enkelrum. Kort avstånd mellan patienterna ökar risken för indirekt smittspridning via personalens kläder. Luftburen smitta kan endast hindras om patienten vårdas i enkelrum med särskild ventilation. För att förhindra smittspridning på operationssalar krävs särskild utrustning och ventilation. För att förhindra indirekt smitta via instrument och material krävs utrymmen för rengöring, desinfektion och sterilisering samt för avfallshantering

12 2 Byggteknisk standard Golv, väggar, tak och inredning Golv, trösklar och golvstoppar Bakteriemängden på golv är huvudsakligen en följd av trafikintensiteten i lokalerna. Uppdelning av golvet i samma lokal i ren och oren sida är därför från vårdhygienisk synpunkt inte meningsfull. Bakteriemängden på golv minskas inte genom användning av skoskydd, klibbmattor vid dörrar eller liknande åtgärder. Det har också visats att endast en liten del av de bakterier som finns på golvet virvlar upp till sådan höjd att de utgör risk för luftburen smitta. Golv inom vårdlokaler ska vara synligt rena. Vid spill av infektiöst material krävs endast punktdesinfektion. Vid val av golvmaterial måste hänsyn till underliggande grundläggning och aktuell verksamhet tas. I vård och behandlingslokaler ska golvet vara av icke absorberande material, fogfritt eller med svetsade fogar. Övergången mellan golv och vägg ska vara tät och rundad, golvmaterialet bör dras upp på väggen som sockel. Vidare ska golvmaterialet vara lättstädat och smutsavvisande. Golvet får inte vara så mjukt att gropar finns kvar när tyngre föremål flyttats. Färg och mönster får inte försvåra upptäckten av fläckar och spill. Golvbeläggningen i vårdlokaler ska vara sådan att den är lätt att hålla ren med gängse städmetoder. Golvet ska tåla behandling med städmaskin och i vissa fall skurmaskin. Golvbeläggningen ska tåla desinfektionsåtgärder (punktdesinfektion) med förekommande desinfektionsmedel, såsom alkoholer, oxiderande medel och klorpreparat. Stegsäkra golv ska endast användas där speciella krav på halkfrihet finns som till exempel i vissa våtrum. Heltäckande textilmattor i vårdbyggnader ska av praktiska och hygieniska synpunkter inte användas. Dörrstoppare bör placeras på vägg i stället för på golv eller golvsockel. Trösklar i golv bör om möjligt undvikas. De försvårar såväl transport av sängar och vagnar som städning

13 Väggar På väggar förekommer i allmänhet inte bakterier i ett antal som utgör någon risk för smittspridning, utom när väggen förorenats med stänk av infektiöst material. Väggbeklädnaden i vårdrum ska vara icke absorberande, fri från sprickor och lätta att rengöra. I desinfektionsrum, hygienutrymmen och miljörum bör t ex våtrumsmatta med svetsade fogar eller glaserat keramiskt material användas. Stänkskydd bör finnas vid tvättställ, diskbänk, arbetsplatser med stänkrisk, bakom ångande maskiner (ibland även i tak), pentryenheter, utslagsback och laboratoriebänkar. Glaserat keramiskt material eller rostfri plåt kan t ex användas. I vårdlokaler ska väggytorna kunna rengöras med gängse städmetoder. Ytskiktet ska tåla punktdesinfektion med samma desinfektionsmedel som angivits för golv. I lokaler med höga krav på renhet eller där stark nedsmutsning ofta förekommer, ställs särskilda krav på tålighet hos ytskiktet. Dessutom bör utanpåliggande ledningar och kanaler vara släta och lätta att hålla rena och dammfria. Tak I tak förekommer ännu färre bakterier än på väggar. Rengöring ska dock kunna ske i samband med storstädning. Några speciella vårdhygieniska krav behöver inte ställas på takytor i vårdlokaler. Installation av undertak är en praktisk lösning. Ytor ovanför undertak behandlas med dammavvisande eller dammbindande färg. Rör ska vara rena och mögelfria då de installeras. Dörrar, dörrhandtag och fönster Val av dörrtyp - vanlig dörr eller skjutdörr - liksom automatisk öppningsanordning saknar sannolikt vårdhygienisk betydelse, men väljs skjutdörr får dessa inte förses med golvskena. Dörrvred till vårdlokaler och desinfektionsrum bör utformas så att dörren kan öppnas utan att man använder händerna. Fönster vid vårdavdelning bör vara utformade så att de kan öppnas. Utomhusluft utgör sällan någon infektionsrisk

14 Fast och lös inredning Fast och lös inredning ska vara synligt ren när den installeras. Den ska vara lätt att rengöra och tillverkad av sprickfritt och icke absorberande material. Ytmaterial i inredning ska tåla punktdesinfektion med gängse desinfektionsmedel. Vägg- och högskåp ska vara takanslutna eller ha snedställt tak för att underlätta städning. Inredningstextilier som gardiner och draperier i vårdutrymmen ska vara tvättbara i minst 60 0 C. Möbler i vårdrum och gemensamhetsutrymmen ska ha en avtorkbar ytbeklädnad alternativt kan klädseln vara avtagbar och tåla vattentvätt minst 70 0 C eller tvättprocess med motsvarande dokumenterad effekt på t ex enterokocker och stafylokocker

15 3 VVS installationer Ventilation I de flesta fall är den viktigaste anledningen till att ventilera att skapa en bra inomhusmiljö. Allmänna synpunkter på inomhusmiljö och ventilation finns bland annat i skriften Ventilation och hälsoskydd (1998). Där patienter vårdas och behandlas ventilerar man i vissa fall också för att minska risken för smittspridning. Teknisk litteratur i detta ämne är mycket sparsam, det mesta finns att hämta inom den medicinska litteraturen. En byggnads totala luftsystem påverkas av både yttre och inre faktorer. Då inomhusluften är varmare än uteluften är den lättare och detta resulterar i ett invändigt övertryck i den övre delen av byggnaden och ett invändigt undertryck i den undre delen. Figur 1 visar hur luft i princip transporteras på grund av termik i en byggnad vid kall väderlek och hur tryckfall över fasaden fördelar sig i byggnadens höjdled. Lägger man dessutom till ett vindtryck kan man få en strömningsbild liknande figur 2. I vissa fall kan ventilationssystem och obalanser mellan tilluft och frånluft ytterligare komplicera bilden. Detta är några förklaringar till varför luftströmmar mellan vårdrum, även då de är försedda med specialventilation eller slussystem, inte rör sig enligt ritningarna. Figur 1 Inverkan av termik. Återkoppling utanför byggnaden mellan frånluft och tilluft förekommer ofta om inte frånluften förs bort helt från byggnaden, t ex med en hög skorsten eller genom att blåsas vertikalt uppåt med hög hastighet. Om frånluften Figur 2 Inverkan av termik och vind. inte släpper från byggnaden kan den också sugas tillbaka via otätheter i höljet. Man får även se upp med var i systemet frånluftsfläkten är placerad. Ingen vanlig ventilationskanal är helt tät och det finns alltid en risk att smitta kan läcka ut och spridas från den kanal som ligger efter frånluftsfläkten

16 Kylning av luft Aerosoler från kyltorn kan innehålla legionella-smitta. Kyltorn ska placeras så att aerosoler från dem inte kan föras in i byggnaden via tilluften. Ventilation på vårdrum Utomhusluften är i de flesta fall riskfri ur smittsynpunkt även om det finns beskrivning av smitta med legionella i samband med anläggning av golfbana och fall av aspergillos hos immunsupprimerade patienter i samband med rivningsarbeten. Att öppna fönstret för att vädra bidrar i hög grad till trevnaden och är för de flesta patienter inte förenat med någon smittrisk. I bland kan emellertid ventilationen på avdelningen eller en isoleringsenhet vara konstruerad så att luftströmmarna ändras på ett oförutsett sätt om man öppnar fönstret vilket kan leda till spridning av smittämne. Det kan också innebära att lukter sprids och att temperaturregleringen sätts ur spel och därmed minskar komforten. Det är emellertid önskvärt att ventilationen på vårdavdelningar utformas så att fönstervädring är möjlig. Ventilationen av vårdrummet kan vara utformad så att ren luft (tilluft) tillförs i takhöjd och rumsluften (frånluften) evakueras nära golvet. Ibland tillförs luft vid golvet och evakueras i takhöjd. Idén med den senare tekniken var att utnyttja och förstärka de uppåtgående luftströmmar som alstras av lampor, människor och andra värmekällor. Oavsett system är emellertid luftvolymer och lufthastigheter så små att man har oregelbundna (turbulenta) luftrörelser och inte en riktad luftström. Smittämnen och andra luftföroreningar späds ut. Det är därför viktigt att ventilationen utformas så att man får största möjliga omblandning och därigenom utnyttjar tilluftens utspädningseffekt maximalt. Om både tilluft och frånluft placeras t ex i takhöjd kan man riskera att en stor portion ren tilluft transporteras direkt till frånluftsdonet och aldrig utnyttjas för att späda ut rumsluften. Partiklar försvinner också ur luften därför att de så småningom sedimenterar (faller ner). Fallhastigheten för en partikel är beroende av partikelns storlek, form och densitet. Tabell 1 visar fallhastighet för sfäriska partiklar med densiteten 1000 kg/m³

17 Tabell 1. Sedimentering Partikeldiameter µm Fallhastighet mm/s ,75 1 0,036 0,5 0,010 Partiklar mindre än 0,1 µm rör sig som gasmolekyler och sedimenterar alltså inte. Mikroorganismer som förekommer fritt i luften, t ex svampsporer, håller sig länge svävande. Hud- och sårbakterier däremot är fästade vid större partiklar (hudfjäll och sekretdroppar) då de lämnar kroppen och har därför en viss fallhastighet. I oventilerade lokaler med vanlig takhöjd motsvarar sedimentationen ungefär en luftomsättning på sex gånger per timme. Sedimentation minskar således mängden luftburna bakterier men innebär samtidigt att bakteriebärande partiklar faller ned på olika ytor och sedan kan spridas vidare via t ex händer. Det är inte praktiskt genomförbart att förhindra luftburen smitta mellan personer som vårdas i samma rum. Genom öppna dörrar sprids luft som genom alla övriga luftkommunikationer på grund av termik, vind och obalanserad ventilation. Dessutom dras luft med personer som passerar dörren. Temperaturskillnader mellan två rum driver på luftutbytet. Är temperaturskillnaden mellan rummen exempelvis 2 C sker ett luftutbyte på l/s genom den öppna dörren. En person som passerar genom en dörr drar med sig en luftmassa motsvarande c:a 1000 liter. Av ovanstående framgår att man för att förhindra luftburen smitta mellan patienter måste använda isoleringsenhet med sluss. Se kapitel 5 Lokaler inom vårdavdelningar. Ventilationen på vårdrum dimensioneras för att skapa en god inomhusmiljö och inte med tanke på att minska smittspridning. Ofta anges ventilationen i l/s per person eller m 2 golvyta, för att kunna räkna om detta till luftomsättningar krävs uppgifter om rummets storlek. Det är viktigt att anpassa ventilationen och inte bara inredningen då man bygger om ett vårdrum till annan verksamhet. Ventilationsanläggningens prestanda ska vara dokumenterad och upphandlaren ska lämna en kravspecifikation som kan ligga till grund för slutbesiktningen

18 Ventilation i operationssalar Barriär mellan operationssalen och dess omgivning Det finns enstaka exempel på spridning av sårbakterier (främst clostridier) via inkommande uteluft. Placeringen av friskluftsintaget är viktig. Tilluften till en operationssal ska filtreras med ett förfilter och ett finfilter. Finfilter (F9) ska placeras så nära tilluftsdon som möjligt. Filterbyte ska kunna göras utan nedsmutsning av kanalen till tilluftsdonet. Filterinpassningen ska kunna testas genom till exempel provtryckning. Ventilationskanalerna ska vara rena och avfettade när de installeras och när anläggningen tas i bruk. Kanalerna mellan finfilter och tilluftsdon ska förses med inspektionslucka för att möjliggöra inspektion och rengöring. Ventilationen ska vara igång dygnet runt men kan reduceras då salen inte används. Forcerad till- eller frånluft för att åstadkomma över- eller undertryck i operationssalen krävs inte för att förhindra överföring av mikroorganismer från en sal till en annan. Experimentella studier har visat att, även under pågående aktivitet (en dörröppning/min), överförs färre än 1 av bakteriebärande partiklar mellan konventionellt ventilerade (17-20 luftväxlingar) operationsrum via luftströmmar vid balanserad ventilation. Omhändertagande av luftburen smitta som alstras på operationssalen De luftburna bakterierna i operationssalen kommer från de personer som finns där. I operationssalen överförs den luftburna smittan till det öppna såret, till vätskor och instrument genom sedimentation av de bakteriebärande partiklarna. Tekniskt sett kan ventilationen lösas på många sätt. När ventilationssystem för operationssalar började diskuteras i England på 1960-talet visade undersökningarna att upp till 20 luftväxlingar/h gav en proportionell minskning av luftburen smitta. Detta är anledningen till rekommendationen 20 luftväxlingar/h för konventionell operationssalsventilation. 15 l/s per m 2 golvyta ger vid en takhöjd på 3 m ungefär 17 luftväxlingar/h. En tidig idé var att försöka pressa luften som en pistong ned mot golvet genom att placera flera inblåsningsdon i taket och på så sätt transportera bort bakterierna via luftens rörelser. Med de luftvolymer som används kan man inte uppnå en sådan riktad luftström, utan den tillförda luften blandar sig med rumsluften och man får turbulenta luftströmmar i rummet. Minskningen av antalet luftburna bakterier sker genom utspädning. Det samma gäller de system där man för in ren luft vid golvet och har frånluftsdon i taket. Luften har en strömningsbild, som vid verksamhet i rummet aldrig är stationär. Strömningen karaktäriseras

19 av en storskalig turbulens där fluktuationerna varierar starkt, 0 0,5 m/s. Fluktuationerna kan vara så snabba att dagens instrument både vad gäller föroreningskoncentration och lufthastigheter återger mer eller mindre dämpade värden, vilket högst väsentligt begränsar den önskvärda informationen. Virvlar uppstår och försvinner. Detta beror på interferensen mellan ventilation, arbetande människor, föremål, värmekällor etc. Om en förorening emitteras i ett virvelområde söker virveln p.g.a. strömlinjernas slutenhet kvarhålla föroreningen och borttransporten sker därmed endast med hjälp av diffusion. Den rena tilluften utnyttjas inte. Virvelstrukturen bestämmer föroreningssituationen. Var virveln hamnar kan endast bestämmas empiriskt. Vid upphandling av ett konventionellt ventilationssystem för en operationssal bör man kräva att dess prestanda finns dokumenterad eftersom variationer i placeringen av tillufts- och frånluftsdon kan påverka hur effektivt den rena luften utnyttjas för utspädning av bakteriebärande partiklar. I kravspecifikationen ska anges godkänt antal bakteriebärande partiklar (cfu) per m 3 luft under pågående verksamhet. Ett riktmärke är <100 cfu/m 3 med 6-8 personer närvarande. Det finns emellertid konventionella ventilationssystem som ger lägre värden. I de flesta fall är det svårt att få en förklaring till skillnaden i prestanda mellan olika konventionella ventilationssystem och mellan samma system uppsatt i olika lokaler. Det är inte upphandlande vårdgivare som ska bära risken vid installation av ett ventilationssystem. Används bakterietät arbetsdräkt av personalen på operationssalen bör riktmärket för antal bakteriebärande partiklar ligga 80% lägre dvs < 20 cfu/m 3 då 6-8 personer är närvarande. Ultraren luft. Det har visats att infektionsrisken är mindre om höft- och knäledsplastiker utförs i ultraren luft definierad som < 10 cfu per m 3 luft under pågående operation. För att åstadkomma denna luftkvalité konsturerades så kallade laminar air flow system (LAFventilation eller uni-directional air flow). Luften tillförs från taket över operationbordet (vertikalt flöde) med en lufthastighet över operationsområdet på ca 0,4 0,5 m/s vilket medför luftflöden som är 5 8 gånger högre än i konventionella omblandande system. Det förekommer också att luften tillförs från en stor väggyta (horisontellt flöde). Värmekällor som t ex lampor och människor samt operationslagets rörelser ger emelertid turbulens även vid denna typ av ventilation. En del studier tyder på att störningen blir större vid horisontellt flöde

20 än vid vertikalt flöde. För att åstadkomma stabilitet försågs taken med nedhängande halva eller hela väggar (operationsboxar). Nya ventilationssystem för att åstadkomma ultraren luft har konstruerats och konstrueras. Målen är att åstadkomma stabila system utan väggar, minska energiåtgången, dragkänsla och kostnaderna. Tester under pågående operationer krävs för att dokumentera ventilationssystemens prestanda. Vid tolkningen av sådana tester måste man tänka på att systemet åstadkommer en reduktion av den luftburna smittan inte en absolutnivå. Det vill säga det är inte säkert att man med ett system som sänker den luftburna smittan från 40 cfu/m 3 till nära 0, uppnår samma nivå om den ursprungliga nivån ligger på 200 cfu/m 3. För att värdera ventilationssystemets prestanda måste det ha utmanats med tillräckligt höga nivåer luftburen smitta. I kravspecifikation ska anges godkänt antal bakteriebärande partiklar/m 3 luft under pågående operation. Används bakterietäta kläder ska godkänt antal läggas 80% lägre. Ventilationskontroll I Boverkets föreskrifter, BFS 1999:25, om ändring av föreskrifter och allmänna råden om funktionskontroll av ventilationssystem, anges att återkommande besiktning ska utföras med två års intervall i vårdlokaler

21 Normer för luftkvalité inom tillverkningsindustrin För vårdlokaler finns inga bindande normer som specificerar tillåtna mängder partiklar eller mikroorganismer i luft. Tabell 2 ger en uppfattning om vilka nivåer som tillåts inom tillverkningsindustrin. Tabell 2. Rekommenderade gränsvärden för partiklar och mikroorganismer i luft under tillverkning av medicintekniska produkter. Description of operational zones European Commission vol iv Annex 1 on the Manufacture of sterile Medicinal Products Grade At rest (1) Maximum permitted number of particles per m 3 (ft 3 ) Maximum permitted number of particles per m 3 (ft 3 ) 0.5 µm 0.5 µm Aseptic core A (2) (3) (100) (100) Aseptic B processing area (100) (10.000) Controlled processing area Controlled support area C (10 000) D ( ) ( ) In operation Maximum permitted number of CFU per m 3 (per 10ft 3 ) Less than 1 (0,3) 10 (3) 100 (30) (57) 1. The particulate conditions given in the table for the at rest state should be achieved throughout the environment where unmanned, and recovered after a short clean up period, usually between minutes. 2. The particulate condition for grade A in operation given should be maintained in the zone immediately surrounding the product whenever the product or an open container is exposed to the environment. It is accepted that it may not always be possible to demonstrate conformity with particulate standards at the point of fill when filling is in progress, due the generation of particles or droplets from the product itself 3. Normally such conditions are provided by a laminar air flow work station. Laminar air flow systems should provide a homogeneous air speed of 0.3 m/s (60 ft/min) for vertical flow and 0.45 m/s (90 ft/min) for horizontal flow

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Vårdhygienska aspekter

Vårdhygienska aspekter Sidan 1 (18) September 2015 Vårdhygienska aspekter - för mottagningsverksamhet för vårdvalsområden inom somatisk specialistvård Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Byggenskap och Vårdhygien

Byggenskap och Vårdhygien Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler 2:a upplagan Arbetsgruppen BOV Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Hur mycket kostar det? Bestämmelser

Hur mycket kostar det? Bestämmelser Miljöförvaltningen Solarium Du som ska starta en solarieverksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium måste göra en anmälan till miljönämnden innan verksamheten startar. En väl inredd lokal, god

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Solarium Miljöförvaltningen informerar

Solarium Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Solarium Miljöförvaltningen informerar Solarium Du som ska öppna en verksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium ska göra en anmälan till miljönämnden senast sex veckor innan

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

MILJÖ & HÄLSOSKYDD. fotvård. Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet

MILJÖ & HÄLSOSKYDD. fotvård. Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet MILJÖ & HÄLSOSKYDD kungsbacka fotvård Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet REGLER FÖR FOTVÅRD Fotvård faller under begreppet yrkesmässig hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta. Det

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Tillsyn av fotvårdsverksamheter SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun

Läs mer

Checklista för inredning av städvänliga lokaler

Checklista för inredning av städvänliga lokaler 1 (8) Checklista för inredning av städvänliga lokaler Checklistan beskriver vad ni själva ska göra för att underlätta städningen av era lokaler. Checklistan tar både upp sådant som kan förbättras i befintliga

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Planering och utformning av livsmedelslokal

Planering och utformning av livsmedelslokal Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.

Läs mer

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011 Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 SIS/TK 527 Renhet i operationsrum konstituerades den 25 mars 2009

Läs mer

ATT BEDRIVA HYGIENISK BEHANDLING

ATT BEDRIVA HYGIENISK BEHANDLING ATT BEDRIVA HYGIENISK BEHANDLING En informationsbroschyr för dig som funderar på att starta eller redan bedriver hygienisk behandling 1 Innehåll Vad är en hygienlokal? 3 Anmälan och handläggning 3 Lokalen

Läs mer

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter INNEHÅLL Inledning... 1 Ändamålsenliga lokaler... 2 Val av material och utformning... 2 Val av inredning...

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Miljökontoret Linköpings kommun

Miljökontoret Linköpings kommun Projekt Tillsyn av Hotell och Vandrarhem April Maj 2004 Miljökontoret Linköpings kommun Malin Hultegård Katarina Mathson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 Miljöbalken... 3 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Krav på livsmedelslokaler

Krav på livsmedelslokaler Krav på livsmedelslokaler Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

A.1 Falldefinition enl SMI

A.1 Falldefinition enl SMI 1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine

Läs mer

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 2 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Jessica Nilsson 019-21 14 16 Box 33200,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C. Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin

Läs mer

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem?

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? 1(6) 1 Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? Hur ser den hygieniska sfären ut? Odling av nerfallsplattor efter 4 timmars arbetspass under en vanlig tandvårdsbehandling ett kvalitetsutvecklingsprojekt

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet

Läs mer

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. 1 Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare:Tanja Mladenovic Handledare:

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 Inspektionsdatum: DNR: Privat Kommunal Skolans namn: Adress: Årskurser: Antal elever: Antal personal: Verksamhetsutövare: Verksamhetsutövarens e-post:

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Riktlinje för vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler

Riktlinje för vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler 1(34) Riktlinje för vårdhygieniska vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler 2(34) INLEDNING... 4 REFERENS... 4 HYGIENKLASSER... 5 INREDNING, UTRUSTNING OCH INSTALLATIONER... 6

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Lokala

Läs mer

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar. restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar. restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll Inledning Den här information vänder sig främst till dig

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdhygien Stockholms län Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län Vårdhygien Stockholms län Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Anvisningar och lagstiftning Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial till det nationella tillsynsprojektet

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt.

Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt. Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt. Ver:05-01 Sida 1(1) Luften måste alltid vårdas lika omsorgsfullt

Läs mer

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER SKÖTSEL OCH STÄDNING Bostadens material och ytskikt är i regel tåliga och lätta att hålla rena. De flesta materialleverantörer har omfattande dokumentation om materialens egenskaper i olika avseenden,

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer