EN SKOLA TVÅ KULTURER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN SKOLA TVÅ KULTURER"

Transkript

1 D-uppsats i pedagogik vid institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande EN SKOLA TVÅ KULTURER Assyriska/syrianska elevers uppfattning av sig själva i relation till etniska svenskar och den egna folkgruppen Josefina Eliaso Lärarhögskolan i Stockholm Forskningsgruppen för interkulturell kommunikation och lärandeprocesser

2 Titel: En skola två kulturer Författare: Josefina Eliaso Färdigställt år: 2005 Handledare: Ing-Marie Parszyk Abstract: Studien belyser assyriska/syrianska tonåringars upplevelser av sig själva i skolmiljön. Syftet är att öka förståelse för och kunskaper om elevernas förhållande till det svenska relaterat till den assyriska/syrianska kulturen. Genom tolkning (en hermeneutisk ansats) av elevernas berättelser om hur de själva upplever att de blir bemötta av lärare och klasskamrater belyses deras uppfattning av sig själva i relation till etniska svenskar och den egna folkgruppen. Tolkningarna styrks i tvärvetenskaplig forskning ur pedagogiskt, sociologiskt och språkvetenskapligt perspektiv. Studien visar att ungdomarna finner sig väl tillrätta i sin skola som domineras av elever med samma etniska bakgrund som dem själva, men att skolan av samma anledning av omgivningen uppfattas vara sämre och problemfylld. Eleverna som deltagit i studien har ett gott självförtroende i den segregerade skolan men i mötet med etniska svenskar blir de ständigt påminda om att de betraktas som språkligt och socialt underlägsna samt de skilda värderingar som ligger till grund för svenska och assyriska/syrianska ungdomars fostran. Det är bland annat en av anledningarna till att de flesta väljer att umgås med elever med assyrisk/syriansk eller annan utländsk bakgrund. Sökord: Assyrier/syrianer, grundskola, integration, självuppfattning

3 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE... 3 METOD OCH URVAL... 4 Metod och genomförande... 4 Urval... 5 Forskningsetiska principer... 5 Tolkning... 5 Förförståelse... 6 TIDIGARE FORSKNING... 8 Socialisation... 8 Identitet och etnicitet... 9 Integration och etnicitet Språkinlärning och kommunikationsmönster Kultur Synen på föräldraauktoritet och uppfostran RESULTAT Om skolan Om lärare och hur de uppfattar eleven Tolkning av elevernas berättelser om skolan och lärare Inställning till den svenska kulturen och svenska kamrater Elevernas inställning till den egna kulturen Tolkning av elevernas inställning till den svenska kulturen/kamraterna och den egna kulturen Om språk och den egna identiteten Tolkning av elevernas inställning till språk och den egna identiteten Eleverna berättar om skolämnen Tolkning av elevernas berättelser om skolämnen Lärares och kamraters inställning till elevens etnicitet Om kamraters inställning enligt de intervjuade Om lärares inställning enligt de intervjuade Tolkningar om hur lärares och kamraters inställning till elevernas hemkultur upplevs Eleverna berättar om föräldrarnas inställning till skola och utbildning Tolkning av elevernas berättelser om föräldrarnas inställning till skola och utbildning SAMMANFATTANDE TOLKNING Social sammanhållning Ungdomarnas självuppfattning De andras och gruppens uppfattning Språk som livlina till två kulturer Socialt utanförskap och stereotypier Utbildning ett sätt att lyckas REFERENSLITTERATUR BILAGOR Bilaga Bilaga

4 BAKGRUND Tonåren är en konfliktfylld period i de flesta människors liv. Att göra sig fri från sina föräldrar och accepteras som en självständig individ är en påtaglig process under tonårstiden. Identitetsutvecklingen för ungdomar med utländsk bakgrund påverkas dessutom av hur man i skolan och samhället blir bemött på grund av sin etniska identitet. Den sociala verklighet som många barn med utländsk bakgrund lever i kan därför vara fylld av motsättningar. Skolan utgör en stor del av barns vardag och är den verklighet som barn och ungdomar lever och verkar i. Det är under skolåren som man formar och skapar sig en identitet. Min ambition med denna studie är att beskriva assyriska/syrianska elevers livssituation och identitetsuppfattning i grundskolans senare år. Nedan följer en kort faktabakgrund om assyrier/syrianer. Assyrierna/syrianerna lever på olika platser i landet. Men den största bosättningsplatsen är idag Södertälje. Många personer inom gruppen har under åren också flyttat till Södertälje för att bosätta sig nära släktingar. Det assyriska/syrianska folket har under flera generationer varit utspritt i olika delar av världen. Området mellan floderna Eufrat och Tigris som kallas Mesopotamien har sedan urminnes tider varit assyriernas/syrianernas hembygd. Folkgruppen har därför varit utbredd i olika länder kring Mellanöstern. Det betyder att utvandringen som skett från Mellanöstern inneburit att många, förutom dialekter av det egna språket, även talar sina exilländers språk. Eftersom den största koncentrationen i Sverige gjorts till Södertälje går det att urskilja tendenser enligt Andersson (1983) till att gruppen har utvecklat ett samhälle i samhället och slutit sig mot omvärlden. Vidare menar han också att den syrisk ortodoxa kyrkans gamla centrala samhällsroll inom gruppen till viss mån överförts till de nya förhållandena i Södertälje. Cetrez (2000) påstår dock att kyrkan hos den yngre generationen inte utgör en lika viktig resurs som för den äldre generationen i deras anpassning till Sverige. Religionen har för den yngre generationen mer betydelse av att markera en social funktion, att individen väljer att hålla sig till den etniska gruppen, än ett andligt värde. Ett centrum för social och religiös ledning inom den assyriska/syrianska gruppen finns nu i Södertälje. Framför allt med anledning av placeringen av två biskopssäten för den syriskortodoxa kyrkan samt assyriska och syrianska riksförbundens huvudkontor i staden. En omfattande namnstrid med början på sjuttiotalet har, enligt Andersson, haft sin gång inom gruppen. Många väljer att antingen gå under beteckningen assyrier eller syrian. Därför har den dubbla beteckningen av den etniska tillhörigheten varit en självklar del i min studie liksom beteckningen av språket. Suryoyo benämns språket som talas av de allra flesta inom gruppen och det är också den mest neutrala och opolitiska benämningen på det gemensamma talspråket. Det är främst religionen som haft stor betydelse för assyrier/syrianer i exil eftersom den är det enda som förenar dem under ett gemensamt namn och som det varit minst konflikter kring. Större delen av identiteten formas kring den kristna religionen som medlem av den syrisk ortodoxa kyrkan. Inom gruppen assyrier/syrianer är socialisation, interaktion, svårigheter och utbildningsstruktur samt yrkesutövande på flera sätt likartade. Min studie ger insikt i hur samtliga av undersökningens grundskoleelever upplever sig själva i skolans vardag. Eleverna som ingår i studien går alla i bostadsområdets skola där flertalet elever är assyrier/syrianer. Skolan är belägen i en av de fyra stadsdelarna i Södertälje som berörts av Storstadssatsningen i syfte att bryta segregationen. Med andra generationen menas i denna studie de barn som är födda i hemlandet och kommit hit efter det att deras fostran påbörjats samt de barn som är födda i Sverige av föräldrar som invandrat. Dessutom benämns elever tillhörande majoritetsbefolkningen som etniska svenskar eller modersmålssvenskar. 2

5 SYFTE Syftet med studien är att belysa och beskriva några relevanta aspekter av assyriska/syrianska elevers självupplevelse i skolmiljön. Hur ungdomarna upplever sig själva i förhållande till andra skiljer sig från individ till individ. Tanken med studien är främst att belysa tio assyriska/syrianska grundskoleelevers upplevelser av sig själva i relation till skolkamrater och lärare med hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever de assyriska/syrianska eleverna sig själva i förhållande till etniskt svenska lärare och kamrater? Hur upplever de assyriska/syrianska eleverna sig själva i förhållande till den egna folkgruppen? Studien ska bidra till kunskap om assyriska/syrianska elevers speciella skolsituation. 3

6 METOD OCH URVAL Studiens syfte är att belysa assyriska/syrianska grundskoleelevers uppfattning av sig själva i förhållande till etniska svenskar och personer inom den egna etniska folkgruppen. I detta avsnitt beskrivs den metod som används för att beskriva och tolka tio elevers utsagor om skilda upplevelser i skolan. Metod och genomförande En kvalitativ metod har använts i undersökningen för att uppfylla syftet att belysa och beskriva några relevanta aspekter av assyriska/syrianska elevers självupplevelse i skolmiljön. Enligt Holme & Solvang (1997) är fördelarna med den kvalitativa metoden närheten till den verklighet som ska undersökas samt möjligheten att fånga egenarten hos den enskilde och dennes speciella livssituation. Undersökningen har utförts i en av flera skolor i Södertälje som domineras av den assyriska/syrianska folkgruppen. För att få en djup kunskap om ungdomarnas egen självuppfattning valde jag en strategi inom den kvalitativa metoden som bestod av öppna intervjuer (Kjaer Jensen, 1995) som noga förberetts (se Bilaga 2). Metoden har enligt Kjaer Jensens resonemang givit mig mer öppenhet och närhet till mitt undersökningsobjekt, samt möjlighet att eliminera felkällor under datainsamlingens gång. Syftet med de öppna frågorna är enligt Holme & Solvang att de kan ge mycket olika svar då eleverna får utrymme att berätta fritt om sina upplevelser av skollivet. En kategorisering dvs. att innehållet i berättelserna delades upp i olika teman, gjordes utifrån det insamlade materialet eftersom många svar återkom upprepade gånger. Varje intervju har bandats och transkriberats ordagrant. I studien används även strukturerade frågor (Kvale, 1997). Med hjälp av de strukturerade frågorna fick jag den bakgrundsinformation som behövdes om eleverna. Därefter gav jag ungdomarna, i så hög utsträckning som möjligt, utrymme att prata fritt. Till de öppna frågorna lades, vid behov, följdfrågor för att nå bättre förståelse. Det fanns bland dessa elever ett större behov av att få berätta om sina livsvillkor än att svara på frågor (jfr Parszyk, 1999). Det underlättade därför att ge ungdomarna mer omfattande ämnen att prata kring eftersom det gav dem tillfälle att få berätta fritt om sina upplevelser. Det har i sin tur bidragit till att jag inte styrt elevernas utsagor. Perspektivet kommer därför i huvudsak att vara elevernas och genom tolkningar av deras berättelser belyser jag ungdomarnas självupplevelser. Mina tolkningar styrks med hjälp av utsagor och citat som valts ut för att belysa och uppnå syftet med studien. Därför har jag också valt att återge valda citat av ungdomarnas berättelser ordagrant. Det som framkommit från mitt empiriska material går inte att generalisera till hela den assyriska/syrianska gruppen i Sverige. Men mycket av det som framkommit i min studie kan dock beskrivas som generellt för minoritetselever i situationer där den egna etniska gruppen dominerar i skollivet och i bostadsområdet. Det grundar jag på de tolkningar av de fria berättelserna (jfr Parszyk) jag gjort för att uppnå förståelse av ungdomarnas skolsituation. För att eleverna på bästa möjliga sätt skulle känna sig trygga under intervjuerna valde jag att genomföra dessa på deras skola. Intervjuerna utfördes både under lektionstid och under raster men en del intervjuer gjordes även efter skoltid. Intervjuerna varade cirka en timme. Alla intervjuerna skedde inledningsvis på svenska, vilket var det språk som ungdomarna själva valde att tala. De ansåg att det är det språk som de bäst kan uttrycka sig på. Dock förekom även suryoyo under samtalen då jag som intervjuat är suryoyo talande. Ibland för att de inte hittade orden på svenska men också för att ge en mer känsloladdad inlevelse av någon 4

7 situation. Det bör också nämnas att en av intervjuerna påbörjades på svenska men det dröjde inte länge förrän personen valde att fortsätta intervjun på suryoyo. Detta beror främst på att intervjupersonen under större delen av sin uppväxt varit bosatt i föräldrarnas ursprungsland. Urval I urvalet av undersökningsmaterial valde jag att genomföra studien på assyriska/syrianska ungdomar i Sverige. De flesta är födda i Sverige men en del har invandrat med sina föräldrar. Den empiriska undersökningen bestående av tio intervjuer med assyriska/syrianska grundskoleelever i år 9 genomfördes under slutet av vårterminen Fem av de intervjuade var flickor och resterande fem var pojkar. I niondeklass gör eleverna ett val inför framtiden och de funderar på vilka möjligheter de har för att uppnå sina drömmar. Till följd av detta valde jag att genomföra studien på dessa ungdomar som då var i års åldern eftersom de då också utvecklat en relativ självupplevelse som de kan resonera kring. Forskningsetiska principer Rektorn vid den aktuella skolan informerades om syftet med studien. Samtliga i ledningen tycktes positiva till undersökningen. Därefter informerades eleverna i den grupp som medverkade i elevrådet och dessa fick sedan i uppdrag att finna klasskamrater med assyriskt/syrianskt ursprung som var villiga att intervjuas. Vid nästa grupp- och informationstillfälle delade jag ut ett brev till föräldrarna innehållande information om studiens vetenskapliga syfte och min bakgrund samt förfrågan om deras godkännande av barnens deltagande i studien (se Bilaga 1). Utgångspunkten är HSFR: s (1990) formulering av de fyra forskningsetiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Det innebär att jag utgick från att informera föräldrarna och få deras samtycke. Enligt konfidentialitetskravet skulle eleverna få vara anonyma. Av den anledningen har jag använt mig av fingerade namn. Dessutom informerades de om att materialet enligt nyttjandekravet endast skulle vara till för forskning. Samtliga elever som tillfrågats att delta i studien var positivt inställda till min forskning. Tolkning Studien bygger på en empirisk undersökning och tar utgångspunkt i hermeneutiken för att tolka hur de intervjuade ungdomarna upplever sig själva i skolmiljön. Det som utgör grunden för valet av ett hermeneutiskt perspektiv är försöket att tolka och förstå den verklighet vi är delaktiga i. Tolkningarna gör jag med hjälp av min kunskap och förförståelse samt med stöd av tvärvetenskaplig forskningslitteratur (Parszyk, 1999). Förutsättningen för att förstå elevernas livssituation som beskrivs i mötet med dem sker samtidigt som jag förstår mig själv på ett nytt sätt (Ödman, 1994). Hermeneutiken erkänner således att världen kan förstås på flera sätt och att företeelser kan tolkas ur olika perspektiv. Gadamer (1988) hävdar att det är viktigt med öppenhet och ödmjukhet gentemot företeelsen som studeras och ifrågasätter möjligheten att finna en objektiv sanning. Vi bör istället förstå att en företeelse kan förstås på flera olika vis. Ett öppet och upptäckande förhållningssätt är nödvändigt om forskaren vill upptäcka någonting nytt förklarar Ödman. Den grundläggande utgångspunkten i studien är således att tolkningar alltid har en relativ objektivitet (jfr Alvesson & Sköldberg, 1994). Jag utgår därför i min undersökning från att verkligheten är subjektiv och att den upplevs olika av olika personer, vilket föranleder ett resonemang om förförståelse. 5

8 Förförståelse Utgångsläget i mitt tolkande av elevernas utsagor består i en hermeneutisk existentiell ambition. Det innebär att två existentiella världar konfronteras när jag med egna inre referensramar och värderingar försöker förstå och skapa en bild av assyriska/syrianska elevers existentiella värld genom att försöka leva mig in i hur eleverna som tolkats uppfattar och upplever sig själva och sina livsvillkor. Dessutom har jag använt mig av good-reason-assay när jag försökt sätta mig in i hur de assyriska/syrianska eleverna uppfattar andra personers förhållningssätt. Detta har jag gjort utifrån elevernas förutsättningar vilket Ödman (1994) beskriver som ett försök att förklara en viss handling mot bakgrund av aktörens syften. Mina tolkningar sker inom min egen förståelsehorisont vilket enligt Gadamer (1988) innebär att vi som tolkar inte lämnar vår egen föreställning bakom oss vid tolkningen. Istället förändras förståelsehorisonten i samband med förändringen i kunskapsprocessen och mitt perspektiv av elevernas berättelser vidgas. Även nya aspekter på mitt kunskapssökande ges när mina intentioner styr hur jag går vidare och delarna i den ena fasen bildar nya helheter i nästa. Enligt Ödman (1994) kan vi vara omedvetna om vår intentionalitet men den avspeglar på ett eller annat vis vårt handlande. Den har alltså att göra med att vi är levande och upplevande helheter och att vi som helheter inriktar vår existens mot olika objekt. (s 82) Vidare menar Ödman att när det gäller den existentiella tolkningen finner vi att vissa tolkningar verkar ha ett bättre samband med det uttolkade vilket också egentligen är en fråga om hur vi tolkar symboler. Ödman (1994) förklarar att det är omöjligt att ställa oss utanför oss själva när vi tolkar verkligheten. Tolkningen präglas av vår bakgrund och egna referensramar när vi låter förförståelsen, som är ett uttryck för vår bakgrund i familj, samhälle och stat, ge riktning i vårt sökande. För att komma igång med tolkningsprocessen måste vi ha en förförståelse. Det är den som avgör vilken aspekt vi lägger på det föremål som studeras, förklarar Ödman (1994). Förförståelsen hänger samman med vår intentionalitet, som också är ett fenomen och något mer än en medveten avsikt vi har. Ödman förklarar att det råder ett samspel mellan förförståelse, förståelse och intentionalitet. Genom tolkandet och den vidgade förståelse detta ger får vi nya objekt för våra strävanden och upplevelser. Vi skapar ny mening, vilket kanske åstadkommer att vi ändrar riktning i våra strävanden. Vi utvecklar därmed en ny förförståelse att utgå ifrån. Och den sida av vår intetionalitet, som strävar efter klarhet och struktur, fordrar ständigt att vi omtolkar vår verklighet och lär oss förstå den på ett nytt sätt. (Ödman, 1994 s 82) Genom att förförståelsen utvecklas under tolkningsprocessen förändras den hermeneutiska cirkeln. Det innebär att jag genom att skapa relation mellan delarna och helheten, genom att delarna bekräftar helheten och helheten stödjer delarna, omtolkar verkligheten och lär mig förstå den på ett nytt sätt (jfr Parszyk, 1999). Min förförståelse som avgör vilket perspektiv jag lägger på tolkningen av elevernas utsagor beror främst på min egen bakgrund som assyrier/syrian samt erfarenhet som lärare i olika skolor i Södertälje. Min nationalitet bidrog till att eleverna upplevde mig som en av dem och det underlättade för dem att göra sig förstådda både språkligt och kulturellt. Trots min bakgrund kan jag inte i tolkningen definitivt identifiera mig med elevernas upplevda situationer i skolan, eftersom samhället de lever och verkar i är unikt i sig och jag saknar erfarenhet av detta. Med hjälp av min yrkesverksamma och nationella bakgrund försöker jag att inte tolka materialet alltför ensidigt samtidigt som jag 6

9 i tolkningen av olika fenomen styrker det med aktuell forskning (jfr Parszyk). Läsaren kan kontrollera tolkningarna utifrån de citat som består av utvalda utsagor i de återkommande teman som förekommer i elevernas berättelser. I tolkningen som sedan görs av varje kategori försöker jag ge en helhetsbild av de intervjuade assyriska/syrianska elevernas existentiella villkor i skolan. 7

10 TIDIGARE FORSKNING Med hjälp av de begrepp som redovisas i detta avsnitt förklaras hur de assyriska/syrianska ungdomar som deltagit i studien upplever sig själva i skollivet. Det är utifrån dessa begrepp som jag tvärvetenskapligt styrker mina tolkningar om hur assyriska/syrianska ungdomar upplever sig i förhållande till majoritetsbefolkningen samt till den egna kulturen. Socialisation Socialisation är något som ständigt pågår i våra liv och som innebär att vi införlivas i en kulturell gemenskap. Enligt Mead (1976) utvecklar vi jaget genom socialisation där vi tillsammans med andra individer upptas i en social gemenskap. Jaget är något som har en utveckling; det finns inte där till att börja med, vid födelsen, utan uppstår i den sociala erfarenhets- och aktivitetsprocessen, dvs., utvecklas i individen som ett resultat av hans relationer till denna process i dess helhet och till andra individer inom denna process (Mead, 1976 s 109). Denna symboliska interaktionism som beskriver att människans jag och medvetande uppstår och omskapas i interaktion med andra människor är något som även Cooley (1981) förespråkar. I den fulla utvecklingen av jaget beskriver Mead två generella stadier. I det första stadiet utgörs individens jag av en spegling av andras attityder gentemot henne/honom. De signifikanta andra är i detta stadium framför allt de närmaste så som föräldrar, syskon och närstående släktingar. Cooley som benämner detta som primärgruppen menar att ett barn som växer upp utan tillräcklig erfarenhet av primärgruppssamvaro inte blir helt och fullt mänsklig. Berger & Luckmanns (1998) uppfattning om jagets karaktär av återspegling härleds också från Cooley och Mead och understryker fostran inom familjen som den primära socialisationen och internaliseringen av normer och värderingar utanför familjen som den sekundära socialisationen. Under den primära socialisationen som är viktigast för en individ överför den signifikanta andra (Mead, 1976), som på detta stadium i första hand består av familjen, samhällets normer och värderingar till barnet. Berger & Luckmann beskriver detta med orden: Dessa signifikanta andra påtvingas honom. Deras definitioner av hans situation uppställs för honom som objektiv verklighet. Han föds sålunda inte bara in i en objektiv social struktur utan också en objektiv social värld (Berger & Luckmann, 1998 s 155). Det som här får gå under beteckningen objektiv social struktur är de normer och värderingar som den signifikanta andra påtvingar barnet. Påtvingar, innebär att det för barnet inte existerar några möjligheter att välja sina signifikanta andra. Med anledning av detta förekommer det därför heller inte något identifikationsproblem under den primära socialisationen. Individens situation som definieras av de signifikanta andra uppställs för henne/honom som objektiv verklighet förklarar Berger & Luckmann. Socialpsykologin som Mead representerar hävdar bestämt att en individs beteende bara kan förstås utifrån den grupp individen är medlem av. Mead beskriver individens beteende som en del av en helhet där mönster i hela gruppen finns med i de individuella handlingarna. Eftersom barnet internaliserar och övertar signifikanta andras roller och attityder och gör dem till sina egna sker också en spegling av andras attityder gentemot henne/honom. Det innebär att barnet uppfattar sig självt så som andra ser på henne/honom. Individens första värld konstrueras under den primära socialisationen och denna socialisation upphör enligt Berger & Luckmann när den generaliserande andre har etablerats i individens medvetande. Det är då som den sekundära socialisationen tar vid och individen tar intryck av 8

11 fler medlemmar än de allra närmaste. Den generaliserande andre finns inte som en person utan som summan av många. Individen införlivar de mönster som han/hon urskiljer i gruppens beteende och gör dem till delar av den egna identiteten. Det som införlivas under den sekundära socialisationen är lättare att upphäva än det som införlivas under den primära socialisationen eftersom individen ideligen i vuxen ålder stöter på nya människor. Det är också anledningen till att den sekundära socialisationen aldrig slutförs. Identitet och etnicitet Hur vi uppfattas av andra påverkar vår självuppfattning. Vi tillskrivs en social identitet i ett mycket tidigt stadium i livet. Oberoende av vilken kultur man tillhör har var och en sin egen kärna i identitetsutvecklingen. Några av de grundläggande sociala identiteter som vi tillskrivs och tillskriver oss själva är kön, klass och etnicitet. Dessa är mer grundläggande än andra, dels för att man får dem mycket tidigt i livet och dels för att de är ofrivilliga (Wellros, 1998). Lange & Westin (1981) som definierar begreppet social identitet utifrån psykologisk och sociologisk forskning och teoribildning gör en distinktion mellan objektiv och subjektiv social identitet. Objektiv social identitet är den bild som framstår då andra identifierar en individ, en identitet för och genom andra. Den subjektiva sociala identiteten är definierad och upplevd av individen själv men består till stor del även av omgivningens bilder. Den subjektiva aspekten som identitet inför sig själv syftar främst på individens självrepresentation som består av två delar, ego-identitet och självuppfattning: Ego-identitet syftar på den djupare psykologiska kärnan i individens identitet och är ett omedvetet (eller förmedvetet) fenomen. Självuppfattning/självbilden är till stor del ett kognitivt fenomen och syftar på den uppsättning uppfattningar och attityder individen har om sig själv och utgör i stor utsträckning den subjektiva motsvarigheten till de kategorier och attribut som konstituerar den objektiva - sociala och personliga - identiteten (Lange & Westin, 1981, s 187). Enligt Mead (1976), som representerar den symboliska interaktionismen, genomgår individen två stadier i utvecklingen av jaget. Det första stadiet som utgörs av signifikanta andra innebär att individens jag utgörs av en organisation av andra individers särskilda attityder gentemot henne/honom. I den fulla utvecklingen av individens jag som sker under det andra stadiet utgörs inte längre individens jag bara av individuella attityder utan även av de sociala attityderna hos den generaliserade andre. I dessa organiserade gruppattityder bildas ett mönster som utgör en helhet i individens erfarenheter. Jaget blir en individuell återspegling genom att organisera andras individuella attityder till organiserade sociala attityder. Identitet utgör således främst svaret på frågan Vem är jag? I svaret på den frågan ingår hur man blir uppfattad, hur man vill bli uppfattad och hur det formar ens självuppfattning. Det är genom sociala relationer och internalisering som identiteten skapas. Människans subjektiva identitet, speciellt det som angår hennes känsla av att vara unik, blir framträdande mot en bakgrund av likhet inom den sociala grupp hon tillhör (Lange & Westin, 1981, s 433). Den likhet som bidrar till medlemskap i en etnisk grupp är framför allt språket men även en gemensam historia, religion och tradition. Vi tilldelas detta redan vid födseln och så småningom blir de integrerade delar i vår personlighet. Den etniska identiteten och könstillhörigheten hör i högsta grad till identiteter som vi föds in i. Hur vi sedan i vår identitetsutveckling formar vår etniska identitet beror på vilket bemötande vi får i samhället. 9

12 Integration och etnicitet Integrationsprocessen påverkas påtagligt av andras uppfattning av den etniska identiteten. Eftersom vi formas genom andras erkännande är det avgörande i en persons identitetsutveckling hur han/hon blir bemött i samhället. Minoritetsbarn kan utsättas för negativa reaktioner i skolan på grund av sin etniska identitet (jfr Lahdenperä, 1997, Parszyk, 1999). Den negativa reaktionen är avgörande för elevens självuppfattning. Om exempelvis lärare i ord och handling inte respekterar elevens ursprung och förutsättningar får eleven gradvis en negativ självuppfattning dvs. eleven intar omgivningens föreställning om sig själv och sin kultur (Parszyk, 1999, s 60). Parszyk hävdar att en immanent pedagogik förekommer som kan innebära att elevernas etnicitet inte i ord fördöms av läraren och kamraterna utan i form av exempelvis blickar och beteende. En sådan osynlig pedagogik kan både vara medveten och omedveten och ofta upplevas som icke-erkännande. Det är i skolan som samhällets dominerande normer och värderingar förmedlas. Det är också här som identitetsutvecklingen fortskrider. Minoritetsbarn som växer upp i värdlandet har svårt att forma en stark identitet eftersom en del av den speglas av majoritetsbefolkningen. Det är inte alls sällsynt att individen anammar omgivningens negativa uppfattning och identifierar sig med den. En del minoritetselever försöker kompensera det negativa som hör till identiteten med att vara duktiga i skolan. Medan andra som inte klarar av att bygga sin identitet genom positiva medel istället tar till negativa. De får hellre uppmärksamhet som värsting än ingen alls resonerar Lahdenperä. Gibson & Ogbu (1991) som belyser vilka faktorer som kan påverka skolframgången för minoritetselever, bygger sin teori på minoritetens upplevelser av de möjligheter samhället erbjuder. De faktorer som är avgörande för minoritetsgruppers skolframgång är dels minoritetsgruppens förhållande till majoritetskulturen och dels de möjligheter de ser för sig i majoritetssamhället. Det innebär att en grupp kan lida och känna sig förtryckta av sin mycket låga status i det svenska samhällets ögon. Språkinlärning och kommunikationsmönster I Sverige lever idag människor från världens alla hörn. Det innebär att det i vårt samhälle finns fler än en språksocialisation, inte bara på grund av invandringen utan även för att socialisationsmönsterna skiljer sig avsevärt mellan olika samhällsklasser. I processen språksocialisation lär sig barnet förutom språket även normer, värderingar och seder som tillhör den grupp de föds in i. Dessa olika mönster för språkanvändning och social interaktion har barnen sedan med sig till skolan. Vissa språksocialisationsmönster lämpar sig bättre än andra för skolans inlärningsstil. I den svenska skolan är de barn som växer upp i typiska medelklassamhällen mest förtrogna med färdigheter som är relevanta i skolan. Det beror på att västerländska skolor främst präglas av medelklassmönster som innebär att barn är deltagare i kommunikativ interaktion, de behandlas som samtalspartners och involveras i samtal som är påverkade av skriftspråket och som liknar skolans sätt att tala (Obondo, 1999). De barn som tillhör en annan än medelklassens sociala och kulturella kontext utvecklar språkliga mönster som inte överensstämmer med skolans (Heath, 1998). Skillnaden mellan barnens kultur och skolans bidrar således till att dessa elever upplever skolan som abstrakt. Forskarna Thomas & Collier (1997) menar att andraspråkselever som enbart får undervisning på sitt andraspråk får svårt att hävda sig gentemot enspråkiga 10

13 kamrater. De ställs inför uppgifterna att ta ifatt och samtidigt hålla takten med de enspråkiga elevernas kunskapsutveckling. Lärarnas utmaning blir därför enligt Hyltenstam (1981) att se till att elevens språk utvecklas istället för att fossiliseras (förstenas). Elevernas språkutveckling får inte stanna upp och upphöra att utvecklas innan det nått målspråksnormen. För språkutvecklingen behöver de stöd av sitt modersmål. Tvåspråkiga barn kan av olika skäl skifta mellan sina olika språk. Parszyk (1999) menar att man medvetet och ändamålsenligt skiftar mellan språken och benämner företeelsen kodväxling. Många individer med utländsk bakgrund är uppfostrade i en muntligt präglad tradition. Svårigheterna för dem när de börjar skolan är inte bara språkbehärskningen utan även den, för dem, annorlunda inlärningsprocess som utgår från att barnet behärskar skolans språkfärdigheter. Skolans lika behandling av alla, menar Parszyk, utesluter på så vis vissa elever från möjligheten till integration. Cummins (1996) understryker vikten av att barn och föräldrar bör känna sig accepterade i samhället och att makten bör utövas av samtliga deltagare för att uppnå social integration. Med stöd av Cummins begrepp empowerment understryks att eleverna behöver erkännas för sitt språk och sin kultur. Garefalakis (1994) finner dock i sina intervjuer med modersmålslärare att få av lärarna arbetar med interkulturell undervisning. Men de flesta föredrar flerspråkiga klasser (tidigare hemspråksklasser) för att elevers tvåspråkighet och dubbel kulturella kompetens behöver stimuleras. Forskarna Thomas & Collier (1997) konstaterar också att tvåspråkiga elever som befinner sig i en sociokulturellt stödjande miljö uppnår goda resultat eftersom deras tvåspråkighet betraktas som en tillgång och används aktivt i undervisningen. Kultur Kultur är en grupp människors gemensamma regler, värden och symboler, förklarar Arnstberg (1991). Vår identitet och hur vi blir som människor beror till stor del på, vilken kultur vi växer upp och lever i. Många barn med utländsk bakgrund balanserar mellan två olika kulturer. Dels föräldrarnas och det samhälle de kommer ifrån och dels värdlandets och majoritetsbefolkningens kultur. För många av barnen med utländsk bakgrund kan det innebära att man balanserar mellan österländsk och västerländsk kultur. I västvärlden dominerar ett individcentrerat tänkande (Sjögren, 1993) som innebär att individens integritet är av högsta värde och där individen själv bestämmer revirets utsträckning. Människan som individ har prioritet över människan som social varelse, medan ett gruppcentrerat tänkande enligt Sjögren dominerar barnuppfostran i Mellanöstern och andra delar av världen där den utvidgade familjen är den vanligaste familjeformen. Det innebär att grannskap, släktskap och vänskap sätter gränserna och inte individen själv. Gruppens överlevnad har prioritet över individens välbefinnande och liv. Assyriska/syrianska barns utveckling påverkas av det samhälle som deras föräldrar kommer ifrån. Föräldrarnas värderingar och barnuppfostringsmönster är påverkade av ett gruppcentrerat tänkande och trots att barn- och ungdomar växer upp i Sverige är det inte ovanligt att även de tar hänsyn till allt vad ett gruppcentrerat leverne innebär. Synen på föräldraauktoritet och uppfostran Sverige har för den äldre assyriska/syrianska generationen varit ett nytt samhälle vars värderingar och normer skiljer sig åt från deras egna. För en hel del har detta bland annat inneburit att föräldrar inte behärskar det nya samhällets språk och kultur. Det kan följaktligen 11

14 leda till att barnen blir mer kompetenta i det nya samhället. Szabó (1991) menar att föräldrarna i Sverige inte kan utöva den auktoritet som de rådde över i sina forna hemländer. Barnen har lärt sig språket och kommit åt viktiga kunskaper om samhällets funktioner. Det har gjort att en del föräldrar vad gäller språkfärdigheter blivit beroende av barnen och föräldrarna har därmed mist sin tidigare ledar- och auktoritetsställning. Familjerelationer har en viktig funktion i den assyriska/syrianska identiteten. Det menar även Virta (2003) som i sin undersökning bland olika etniska grupper visar att relationen till föräldrarna är den i särklass viktigaste faktorn som bidrar till ungdomarnas välbefinnande och sociala anpassning. Trots att familjen i dagsläget inte exakt ser ut som den gjorde i de samhällen de assyriska/syrianska familjerna flytt ifrån, med en far vars kunskaper gav honom ledarställning inom familjen, så fungerar familjen fortfarande som en social trygghet och patriarkala värderingar förespråkas. Situationen har dock blivit annorlunda i många avseenden och rädslan för det nya skapar stereotypa och fördomsfulla uppfattningar om svenskar. Dessutom förvärras bilden av svenskar när immigranten påminns om sitt underläge vad gäller språk och kulturarv visar Ehn (1991). Vidare menar han att individen känner sig missgynnad om andras bemötande inte överensstämmer med självuppfattningen. En konsekvent av moderniseringen har bidragit till att den stereotypa bild som finns om svenskar stärks av den fria uppfostran som praktiseras i Sverige. Enligt Daun (1991) medför denna fria uppfostran stora problem för invandrarföräldrar som tolkar fri uppfostran som frånvaro av uppfostran dvs. att de svenska föräldrarna avstår från att lära sina barn vad de behöver kunna som vuxna. 12

15 RESULTAT De assyriska/syrianska elevernas berättelser om sina upplevelser i skollivet är centrala i min studie. De tio intervjuade elevernas berättelser har kategoriserats och tolkats utifrån följande teman: skolan, hur lärare uppfattar eleven, inställning till svensk kultur- och svenska kamrater, inställning till den egna kulturen, språk och den egna identiteten, skolämnen, lärares och kamraters inställning till elevens etnicitet, föräldrars inställning till skola och utbildning. Utsagor och kärnfulla citat har valts ut ur elevernas berättelser i syfte att belysa assyriska/syrianska elevers självupplevelse i skolmiljön. Tolkningar har sedan gjorts utifrån dessa teman. Om skolan Samtliga av de intervjuade tycks i början av sina berättelser om skolan ge ett intryck av att de trivs och känner sig trygga. Jag älskar skolan för att jag trivs här. (Ninve) skolan är som mitt andra hem. (Nahrin) Ungdomarna berättar om hur de funnit sig väl tillrätta i skolan men många av dem uttrycker även sitt missnöje över det rykte som skolan har på grund av att barn med annat ursprung än det svenska, främst assyrier/syrianer, dominerar. De beskriver sin skola som våldsam med många invandrare. Begreppet invandrare inbegriper dem själva och den egna folkgruppen. En del elever upplever etniskt svenska föräldrar som invandrarfientliga. Det är en skola som har väldigt många syrianer här. (Simon) Dom flesta är invandrare, syrianer, assyrer. (Rebecka) Det är en ganska vild skola, tycker jag. (Lena) Dom kanske tycker att det är så här för mycket invandrare här kanske svenskarna tycker. (Ninos) Svenskarna kanske känner sig annorlunda, speciellt föräldrarna. Fan så mycket invandrare, var är svenskarna, var har dom tagit vägen. (David) Man kan ana i ungdomarnas yttranden att de upplever att skolan har rykte om sig att vara en sämre skola för att elever med utländsk bakgrund är i majoritet. Det förknippas enligt ungdomarnas utsagor med problem eftersom de uppfattas som mer stökiga. En del elever upplever också att större delen av den assyriska/syrianska gruppen får lida för enskilda individers oacceptabla beteenden och uppfattas ofta därför som bråkstakar. Här är det bara nästan invandrare för det mesta syrianer/assyrier. Dom (svenskar) tror kanske att vi så här mer som rånar så här mer brottslingar kanske. (Ninos) Den är ju precis som alla andra skolor i Södertälje. Mest syrianer, ganska stökig så där. (David) Det är typ vi som styr skolan kan man säga. (Rebecka) Dom ser dig inte som en person som har gjort det dom ser att hela gruppen har gjort det. Som vi är den största gruppen här. Så det är väldigt tråkigt att dom ser det så. Som när du kommer in jaha trubbel! (Simon) 13

16 Stämningen på skolan kan ibland upplevas som hård. Flera av ungdomarna nämner att det förekommer bråk i skolan och att konflikter uppstår mellan dem och en del svenskar. Eleverna berättar om hur skolan är uppdelad mellan svenskar och assyrier/syrianer, om hur korridorer skiljer dem åt och om hur avståndstagandet blir allt större. Den trygghet som de i början berättade att de känner i skolan beror framför allt på att ungdomarna känt varandra länge. De allra flesta har gått i samma skola sedan skolår ett och bor i samma bostadsområde. Oftast är det sistnämnda, anledningen till att ungdomarna umgås så intensivt som de gör. Mitt klassrum är längst bort, där vid svenskarna och sånt men då går jag alltså jag gillar inte och vara där, för det är typ mest svenskar och jag är där själv och dom känner säkert detsamma när dom kommer hit till den här korridoren. Det är bara syrianer, då typ går dom därifrån. Alltså jag skulle typ inte springa därifrån och sånt men jag känner mig sådär iq (avsky) vad gör jag här? Hm det känns lite så här, typ vi båda är rasistiska mot varandra. Men alltså det är klart det är bra även om det kommer sån här konflikter och sånt men jag trivs här. (Rebecka) Vi accepterar inte heller dem. Båda sidorna är emot varandra. Jag tror att det är korsen svenskarna stör sig på. De ser att vi har det runt halsen. (Isak) Finskarna är en grupp och svenskarna är en grupp och vi assyrier/syrianer är en grupp. Det har alltid varit så. (Nahrin) Dom umgås med varandra på fritiden så umgås dom också med varandra precis som vi gör. Så det blir automatiskt så. (David) Vi som typ grupper typ, hm syrianer, assyrerna här och svenskarna där och vi alla jobbar tillsammans och vi vet Vi vill att dom ska bli knäckta så som dom knäcker oss (låter väldigt upprörd). Vi brukar bli det ibland. (Lena) Många anser att segregationen och det faktum att de tillhör den dominerande gruppen är anledning till att de inte behärskar svenskan i den mån de hade önskat. En del av ungdomarna har umgåtts med svenska kamrater men de har av olika anledningar växt ifrån varandra under tonåren då de assyriska/syrianska ungdomarna blivit alltmer medvetna om den egna gruppens kulturella referensramar. Segregationen har samtidigt bidragit till att man har många likasinnade vänner att umgås med, både i skolan och på fritiden. Det har både för- och nackdelar att jag tycker själv att det är kul att kunna ha sån många vänner och klasskamrater från din egen kultur och bakgrund men samtidigt som jag tycker att det är fel. Eftersom att man kan prata det vore mycket bättre om man kunde ha lite syrianska killar lite svenska kanske lite finländare kanske allt möjligt så får man lära sig om alla andra och lär sig lära sig och inte alltid vara den dominerande gruppen och så kanske utvecklar sin svenska mycket bättre när man inte är så många så att man inte ska prata så väldigt mycket. (Simon) Jag har inte så många svenska kompisar, bara vissa i skolan men inga som jag brukar umgås med på fritiden. (Hannibal) Jag har haft svens en riktigt bra vän som va svensk öh som är svensk men nu så umgås vi inte alls. Vi tycker olika vi det går inte, alltså de sakerna hon gör kan inte jag göra. (Nahrin) Dom bor ju inte här Dom här, vi bor, vi är grannar, typ bara några steg (fniss) från varandra. (Rebecka) Ungdomarna påpekar även att språket upplevs som avgörande för att känna viss samhörighet med kamraterna. Ungdomarna umgås också med andra minoriteter och känner samhörighet med dem eftersom dessa minoriteter numera behärskar majoritetsspråket som är suryoyo. Palestinier som bland annat är en minoritet bland många assyrier/syrianer i bostadsområdet har lärt sig suryoyo eftersom det underlättar för dem själva att förstå och känna sig delaktiga i det sociala umgänget. 14

17 man känner när man var liten det är dom vi kände så här syrianer bara syrianer och palestinier, det är dom man hänger med. Det känns bra men samtidigt så här lite kanske inte så bra för att då man pratar hela tiden syrianska och man vill bli bättre på svenska. (Ninos) Dom här palestinierna brukar umgås med jättemycket, dom kan ju också syrianska flytande ungefär dom har ju lärt sig så där dom umgås ju mycket med oss. Det är bättre för dom för vi pratar oftast syrianska och då hänger dom med om vi säger. Alltid tillsammans vi ses varann, vi bor nära, träffas ute blir bättre och bättre kompisar. (David) Om lärare och hur de uppfattar eleven Det finns en rädsla bland eleverna att visa sitt missnöje över lärarna. Många önskar att de ostraffat kunde uttrycka sina åsikter om lärarnas orättvisa behandling. Men lärarens makt att kunna sänka betygen får eleverna att dra sig för att göra något åt saken. Man har respekt i form av rädsla. Denna mentalitet har de från sina föräldrar som lärt dem att de ska respektera äldre och överordnade. Minoritetsungdomarna upplever att de svenska eleverna tas på större allvar eftersom de vågar göra sina röster hörda och uppfattas utgöra ett hot gentemot lärarna när de anmäler läraren hos rektorn. Jag vet inte ingen vågar (konstaterande). Dom tror att han kommer att sänka betygen och såna saker. (Hannibal) Ingen vågar tänk om den här läraren får höra på det så sänker dom betyg det är det. (Lena) Jag behåller det för mig själv, eftersom jag vet att typ hm han kommer inte gilla mig då. Jag vågar inte gå fram och säga till läraren det jag känner det behåller jag inom mig själv ja. (Rebecka) Vi tänker så här vi ska snart slippa dom här lärarna för vi slutar snart. (Ninve) Svenskarna skrämmer dem, direkt när det händer säger de att de ska till rektorn med det. Direkt! Jag skulle aldrig kunna säga så till läraren. Jag är rädd för att om jag skulle säga något så skulle läraren tycka sämre om mig. (Isak) Hjälpsamma lärare uppskattas eftersom de upplevs som bra och engagerade. Men eleverna har ingen annan relation till dem, mer än den kunskapsmässiga. Det finns en uppfattning bland de intervjuade eleverna om att lärarna väljer att bo i mer svenska områden, eftersom ingen av lärarna, vad de känner till, bor i närheten av eller kring bostadsområdet där skolan är belägen. Eleverna uppfattar att lärarnas val att bosätta sig utanför främst beror på att de är svenskar. De är bra, de som är hjälpsamma. Eftersom jag inte förstår dom och dom inte mig så har vi ingen kontakt. (Ninve) Hon vet vad jag behöver hjälp med och vad jag inte behöver hjälp med men hon hjälper mig med det så här extra. (Ninos) Nej ingen bor ju här, ingen är härifrån. Dom flesta kommer från X eller andra alla, dom flesta är svenska också. (Simon) En del tycks tro att en bra relation handlar om att kunna ställa sig in hos lärarna för att göra ett gott intryck på dem. Elevernas beteende kan ha att göra med vad de uppfattar löna sig. Snällhet och inställsamhet tycks ha fått en del lärare att acceptera dem (jfr Parszyk, 1999). Men några är kritiska till ett sådant beteende. Jag är ganska trevlig dom alltså jag kan fjäska (fniss) om jag vill. (Marie) Jag är snäll. Jag brukar smöra ibland för dom. (Rebecka) 15

18 Smöra och så det gör jag inte mycket. (Isak) Några elever vill tydligt markera att de inte har problem. Andra vill inte gärna erkänna att de har svårigheter och utger sig helst som problemfria. Tackar Gud, jag har ännu inga problem. (Isak) Alltså jag har aldrig haft svårt i skolan. (Nahrin) En del läraren upplevs som oengagerade. De uppfattas som att inte bry sig och eleverna känner att vissa av dem är orättvisa och särbehandlar dem på olika vis. Förbiseende tycks inte heller vara ovanligt. Ibland kan eleverna uppleva att lärarna ställer mindre krav på vissa elever. Det upplevs som mycket negativt. När du ber dem om hjälp och du räcker upp handen och sånt så går dom inte till en fastän dom ser mig så går dom till dom andra och såna saker. Dom förklarar inte lika bra som dom gör för dom andra och såna saker. (Hannibal) När man pratar med dom fint försöker öh va trevlig och prata som vanligt så får man alltid korta, äckliga, kalla svar tillbaka. (Nahrin) Brydde sig bara om dom, svenskarnas åsikt, hon kolla inte ens på oss. (Rebecka) Dom hade stämplat en som dålig. (Marie) Ungdomarna berättar om att lärarna uppfattar de assyriska/syrianska eleverna som pratiga och ibland svåra att orka med. De är medvetna om att deras tendens att prata mycket på lektionerna medför att lärarna upplever dem som stökiga och de i sin tur känner sig utpekade av lärarna. De finns en önskan om att lärarna skulle vara mer stränga och inte ge upp när det gäller att hålla ordning på eleverna. Det är synd att många snackar och lärarna går ut från rummet och säger jag orkar inte med. Är man lärarna ska man orka med sina elever. Man ska vara sträng. (Ninve) Men nu i nian har det blivit mindre prat för att man vet vad man måste göra mindre prat då blir det mer plugg då blir det bättre betyg. (Ninos) Ibland jani när alla pratar så kan dom bara skrika på mig. (David) Jag kan va lite tjatig ibland tror jag. Jag är pratglad, positiv ja inte sur och så. Och så har jag bra betyg i de flesta ämnen. Och dom (syftar på lärarna) vet ju det så det känns bra. (Nahrin) Bas (men) kanske en svensk lärare visar mer respekt eller nått till dom här svenska eleverna. Eftersom vi var pratiga så visade hon mer respekt för dom hära svenska eleverna. (Rebecka) Tolkning av elevernas berättelser om skolan och lärare Det är framför allt ungdomarnas starka samhörighet med varandra som gör att de trivs i skolan. I en del uttalanden framställs den trivsamma stämningen som avgörande för att de ska känna sig trygga. Men trots att de själva finner sig väl tillrätta och vill fortsätta gå i en skola där de inte känner sig annorlunda, är de medvetna om att skolan av utomstående uppfattas vara sämre än andra skolor. Det beror mestadels på att elever med utländsk bakgrund är den till antalet övervägande gruppen. I en del uttalanden framkommer det att den egna gruppens dominans bidrar till att etniska svenskar istället känner sig annorlunda eftersom de är i minoritet. Omgivningen har en stereotyp bild av skolan som invandrartät och stökig. Det ger 16

19 en del ungdomar anledning att själva bedöma skolan som vild och fylld med problem. David uttrycker detta antagande enligt följande: Den är ju som alla andra skolor i Södertälje. Mest syrianer, ganska stökig så där. Sådana uttalanden går att jämföra med Parszyks (1999) konstaterande att problemen av omgivningen mäts i andelen invandrare. Utifrån mitt empiriska material kan ungdomarnas egen uppfattning av skolan ses som ett resultat av omgivningens syn på dem och deras skola. Resonemanget kan kopplas till Mead (1976) som beskriver individens syn på sig själv som en spegling av signifikanta andras attityder gentemot honom/henne. För en del ungdomar känns det därför lönlöst att försöka bli betraktade som tillhörande majoritetsbefolkningen. Omgivningens uppfattning om dem bygger, enligt några av de intervjuade, på ett fåtal personers dåliga uppförande. En del känner att de döms utifrån uppfattningen om dem som invandrare och att de inte betraktas var och en som individer. De upplever ofta att de i olika situationer, trots sin oskuld förknippas med problem. Skolklimatet beskrivs som hårt av en del ungdomar. Det är framför allt de konflikter som uppstår mellan dem och en del modersmålsvenskar. Motsättningarna orsakar dålig stämning. Det går att tolka utifrån några elevers berättelser att skolan är uppdelad, på ett för utomstående osynligt sätt, så att etniskt svenska elever håller sig på en viss yta av skolan medan de assyriska/syrianska håller sig på en annan. Resonemanget kan kopplas till immanent pedagogik, en osynlig smygande företeelse med inverkan på oss (Ödman, 1995). Trots att det bara är korridorer som skiljer eleverna åt är avståndet mellan grupperna mycket stor. Det är två skilda världar som existerar inom skolans område. Individer ur den ena gruppen vägrar vistas inom den andra gruppens skolhalva. Mitt klassrum är längst bort, där vid svenskarna jag gillar inte och vara där, uttrycker en elev. Men hon tror också att de svenska eleverna känner likadant när de befinner sig på deras planhalva. Det är typ bara syrianer, då typ går dom därifrån. Det är Rebecka som på det här viset beskriver klimatet som råder i skolan och motståndet mellan olika etniska grupper. Vissa elever menar att skillnaden och avståndstagandet mellan nationaliteter alltid förekommit. En anledning till att ungdomarna har denna uppfattning kan helt enkelt bero på att de ända sedan elevernas första år i skolan har tytt sig till dem de vuxit upp med och andra barn från näraliggande områden. Alternativt har de påverkats av föräldrarnas och omgivningens rädsla för främlingar. Det tycks vara bostadssegregationen som givit upphov till den grova gruppering som råder. Det går dock att se på situationen ur två olika perspektiv. Dels den samhörighet och trygghet som segregationen bidragit med och dels segregationens baksida som innebär en stor brist på ungdomar med en annan kulturell bakgrund än den egna. Dessa faktorer är främsta orsaken till att avståndstagandet tilltagit. Många av de intervjuade ungdomarna upplever också segregationen som en självklar anledning till att de inte behärskar det svenska språket i den mån de kanske hade gjort om de i sin omgivning haft fler modersmålsvenskar som språkmodeller (Viberg, 1991). Det är enligt en del ungdomar språket som avgör i vilken grad de upplever samhörighet med varandra. Ett uppenbart exempel är de många ungdomar med palestinsk bakgrund, som en del av de intervjuade omnämner i sina berättelser, valt att lära sig suryoyo för att känna en starkare samhörighet med den grupp som dominerar i deras vardagsliv. Trots att det i en del uttalanden uttrycks en känsla av att den assyriska/syrianska gruppen är den som styr skolan med anledning av att de till antalet är fler än de etniskt svenska eleverna, hotas ändå ungdomarnas ställning av lärarnas nationella tillhörighet eftersom de uppfattas inneha makten. Avståndstagandet är omfattande och en del assyriska/syrianska ungdomar 17

20 upplever etniska svenskars avsky bero på de kors som många assyriska/syrianska ungdomar bär runt halsen som en utmärkande symbol för sin religiösa identitet. Korsen kommer på tal eftersom en del svenska ungdomar tagit sig friheten att kalla sig för satanister och tycks uppfattas som hatare av den kristna tron. Dessa svenska elevers extrema ställningstagande kan tolkas som en protest mot de assyriska/syrianska ungdomarnas starka kristna tro. Trots att de assyriska/syrianska eleverna är överlägset fler anas ändå underlägsenhetskomplex i en del berättelser. Det beror oftast på att de ursvenska ungdomarna upplevs kunna försvara sig bättre med sin verbala förmåga. Många assyriska/syrianska elever hyser en annan slags respekt för lärare än den som majoritetsbefolkningen är van vid. I en del berättelser framkommer en känsla av rädsla för lärare om de framför sitt missnöje över en del lärare. Uppfattningen att läraren skulle tycka sämre om dem och vidare påverka deras betyg får dem att dra sig för att framföra sina åsikter. I vissa utsagor framkommer dock en kännedom om att modersmålsvenska elever som vägrar finna sig i missförhållanden skapar ett annat förhållande till lärarna. Isak beskriver det med orden: Svenskarna skrämmer dem (=lärarna), direkt när det händer säger de att de ska till rektorn med det. Direkt! Olikheter i förhållandet till vuxna kan förklaras med att de assyriska/syrianska barnen i interaktionen med den egna kulturen har lärt sig att äldre, som levt längre än dem, har mer erfarenhet och kunskap och därför förtjänar att respekteras (jfr Sjögren, 1993). En del av de intervjuade har erfarit att en inställsam relation till lärare gynnar dem. De talar om hur de krusar och om hur inställsamt snälla de är mot sina lärare. En del lärare tycks uppskatta vad eleverna menar är smicker. Jag är snäll. Jag brukar smöra ibland för dem. Detta framkommer i Rebeckas skildring av sina lärare. Nahrin berättar om negativ respons från lärare när hon bara är sig själv: När man pratar med dem fint försöker öh va trevlig och prata som vanligt så får man alltid korta, äckliga, kalla svar tillbaka. Motiverade lärare är något som de allra flesta elever uppskattar. De upplever en del lärare som mer hjälpsamma och inspirerande än andra. De lärare som uppfattas som mindre engagerade betraktas också som de lärare som särbehandlar eleverna på olika vis. Vissa elever berättar om känslan av att inte vara jämlik inför en del lärare. De upplever förbiseende och tolkar en del lärare som att de har låga förväntningar på en del elever. Detta uttrycks i Maries berättelse: Dom hade stämplat oss som dålig. Detta immanenta agerande (Parszyk, 1999) dvs. lärares medvetna och omedvetna negativa agerande gentemot elevernas etnicitet jämförs med att etniskt svenska elever får mer bekräftelse i klassrummet. Rebecka ger ett sådant exempel när hon berättar om en lärares agerande: Brydde sig bara om dom, svenskarnas åsikt, hon kolla inte ens på oss. De assyriska/syrianska eleverna blir ofta beskyllda för att störa arbetsron i klassrummet. En del av de intervjuade ungdomarna menar att deras förmåga att prata och störa under lektion kanske är mer typisk för dem än för etniskt svenska elever, som uppfattas vara mer tillbakadragna och tysta. En del läraren omtalas ge upp och lämnar eleverna ensamma i klassrummet när det är som stökigast. Därför framkommer det i en del utsagor att saknaden efter bestämda lärare och mer auktoritära är stor. De är vana vid bestämda föräldrar hemma (jfr Sjögren, 1993). Det talas också mycket om att relationen de har till sina lärare endast är kunskapsmässig dvs. ämnesanknuten. De intervjuade menar att det kan bero på att de inte träffar sina lärare utanför skolan. De allra flesta lärare, berättar några av informanterna, har valt att bosätta sig i mer svenska områden. Simon berättar: Nej ingen bor ju här, ingen är härifrån. Dom flesta kommer från X eller andra alla, dom flesta är svenska också. De allra flesta lärarna är svenskar som valt att bosätta sig i områden som av omgivningen anses vara finare än det område som eleverna bor i. 18

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer