Läs- och rättstavningssvårigheter - två sidor av samma mynt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läs- och rättstavningssvårigheter - två sidor av samma mynt?"

Transkript

1 Läs- och rättstavningssvårigheter - två sidor av samma mynt? Karin Landerl Kristina Moll Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4/2011 1

2 Läs- och rättstavningsvårigheter två sidor av samma mynt? Kristina Moll & Karin Landerl INLEDNING: Detta bidrag är en sammanställning av resultat från flera studier med syftet att bättre kunna förstå sambandet mellan läs- och rättstavningssvårigheter. Läs- och skrivinlärningens gängse utvecklingsmodeller utgår ifrån att läsning och rättstavning har ett högt samband och påverkar varandra vid inlärningen. Frith (1985) skiljer mellan tre nivåer i sin trappstegsmodell vid läs- och skrivinlärning, där läs- och stavningsutvecklingen går hand i hand men i skiftande ordning, vilket innebär att varje utvecklingssteg inleds med antingen läs- eller stavningsprocessen. Det logografiska steget infaller primärt i förskoleåldern, före den första läsundervisningen. Detta steg på väg mot läsavkodning handlar om igenkänning av ord baserat på specifika visuella särdrag. På denna nivå ritar man mest av bokstäverna. Vid läsinlärningens början blir barnen gradvis medvetna om att det talade ordet består av olika ljud som motsvaras av bestämda bokstäver eller bokstavskombinationer. Enligt Frith är detta den alfabetiska nivån, som inleds med stavningsprocessens inlärning av ljud-bokstavsförhållandet och identifiering av ordets enskilda ljud. När det talade ordet skrivs tilldelas de olika ljuden bokstäver eller bokstavskombinationer. Tillvägagångssättet leder till ljudenlig skrivning som dock fortfarande är felaktig (t.ex. Heuser istället för Häuser, Kint i stället för Kind, schprechen i stället för sprechen). Läsprocessen på det här stadiet kännetecknas av ljudande läsning, varvid bokstäverna resp. motsvarande ljud var för sig sammanljuds. Denna ljudande lässtrategi används också senare vid läsning av okända ord eller nonsensord (t.ex. sume, tise). Efterhand som läserfarenheten ökar, lagrar minnet vanligt förekommande ord och orddelar såsom stavelser och konsonantkluster. Igenkänningsprocessen möjliggör snabb och effektiv läsning, eftersom ord som är sparade i minnet inte längre behöver sammanljudas mödosamt, bokstav för bokstav, utan kan direkt plockas fram som helord. Detta stadium är det ortografiska stadiet enligt Friths modell. För stavningens utveckling möjliggör minnesrepresentationerna en ortografisk korrekt rättstavning, medan en ljud-bokstav-översättning som sker på det alfabetiska stadiet inte leder till ortografiskt korrekt stavning. Ljudet /a/ kan exempelvis skrivas som a eller ah (t.ex. som i Tal, Saal, eller Wahl). För att kunna välja korrekt stavning är det nödvändigt med exakt minnesrepresentation. Betydelsen av ett nära samband mellan läs- och stavningsfärdigheter gäller inte bara för inlärning av skriftspråket utan också för svårigheter inom dessa områden. Själva begreppet läs- och rättstavningssvårigheter visar i sig redan på att svårigheter med läsning och rättstavning i regel ses som en och samma störningsbild som grundar sig i en gemensam kognitiv kärnsvårighet i den fonologiska bearbetningen. Denna association mellan läs- och stavningssvårigheter avspeglar sig också världhälsoorganisationens internationella klassifikationssystem för psykiska störningar (ICD-10, kap.v /F81/ ; Dilling, Mombour &Schmidt, 2000). Under begreppet störningar i utvecklingen av skolfärdigheter särskiljs här endast mellan läs- och stavningsstörningar (F81.0) och isolerad rättstavningsstörning (F81.1). En egen diagnostisk kategori för isolerad lässtörning existerar däremot inte. En underliggande indikation till att eventuella lässvårigheter kan förekomma vid åldersadekvat rättstavningsprestation finns emellertid i beskrivningen av kombinationen läs- och skrivstörning. Här lyder det: Lässtörning förekommer ofta tillsammans med stavningssvårigheter. En fråga som dyker upp är hur vanligt detta är, d.v.s. är det verkligen så att svårigheter med läsning i regel visar sig tillsammans med svårigheter med rättstavning, eller kan man ställa frågan så här: är isolerad lässvårighet (vid felfria rättstavningsresultat) verkligen ett undantag. Att man sammanför isolerad lässtörning med kombinerad läs/rättstavningsstörning i en gemensam diagnostisk kategori ICD-10 visar indirekt på att båda kan hänföras till samma etiologi. Därför kan 2

3 man anta att den bakomliggande kognitiva bristen är lika för barn med iögonfallande lässvårigheter i kombination med eller utan stavningssvårigheter. I forskningslitteraturen råder i allmänhet bred enighet om att svårigheter vid läs- och skrivinlärning kan föras tillbaka till kognitiva kärnsvårigheter i den fonologiska bearbetningen. En väsentlig aspekt på fonologisk bearbetning är den fonologiska medvetenheten. Med detta menas insikten i det talade språkets ljudstruktur och färdigheten att kunna manipulera enskilda ljud. Ett exempel på en vanlig uppgift som används för att identifiera den fonologiska medvetenheten är uppgiften att utelämna ljud (t.ex. säg /nalk/ utan /k/ det rätta svaret är /nall). Brister i fonologisk medvetenhet hänger samman med identifiering av sambandet mellan bokstav-ljud och dess avkodning. Den fonologiska medvetenhetens betydelse för läs- och skrivutvecklingen har kunnat bekräftas i talrika studier för olika ortografier. Många program som används för tidig identifiering grundar sig på denna kunskap och är därför inriktade på att identifiera och utveckla fonologisk medvetenhet. Utöver fonologisk medvetenhet räknas också verbalt korttids- och arbetsminne och snabb automatiserad benämning av visuell stimuli ( t.ex. siffror, bokstäver, färger eller saker) till den fonologiska bearbetningen. När det gäller snabb automatiserad benämning diskuteras för närvarande huruvida denna, tillsammans med fonologisk medvetenhet, ska ses som ett kriterium för fonologisk snabbhet eller om den representerar en kognitiv faktor som är oberoende av den fonologiska medvetenheten. Att fonologisk medvetenhet och snabb automatiserad benämning inte hör samman beskrevs första gången av Wolf och Bowers (1999) i teorin om dyslexins dubbla svårigheter. Svårigheter med fonologisk medvetenhet och med snabb automatiserad benämning associeras här med läsningens olikartade subkomponenter. Under det att svårigheter med snabb automatiserad benämning mer associeras med läsflyt åtföljs svårigheter med fonologisk medvetenhet av problem med läsriktighet. Betoningen på sambandet mellan svårigheter med snabb automatisk benämning och läsflyt gör dubbelsvårighetsteorin särskilt intressant när det gäller ortografier med konsekvent förhållande mellan bokstav och ljud, som exempelvis tyskan. I konsekventa ortografier anger skillnaden i läsflyt vilka som är goda respektive dåliga läsare, då även lässvaga barn efter ett till två års skolgång uppvisar hög läsriktighet. Det nära sambandet mellan snabb automatiserad benämning och läsprestation i konsekventa ortografier beskrivs överensstämmande (t.ex. italienska: Brizzolara et al., 2006; nederländska: de Jong & van der Leij, 2003; grekiska: Georgiou & Parilla, 2007; Nikolopoulos, Goulandris, Hulme & Snowling, 2006; tyska: Landerl & Wimmer, 2008). Kontroversiellt är emellertid i vad mån snabb automatiserad benämning, separerat från fonologisk medvetenhet, kan förklara individuella skillnader i läsning. Dessutom återstår det att klargöra förhållandet mellan snabb automatiserad benämning respektive fonologisk medvetenhet och olika skriftspråksfärdigheters subkomponenter. För en möjlig differentiering mellan läsprestation och stavningsprestation är det av särskilt intresse i vilken utsträckning man kan tilldela läsning och rättstavning olika kognitiva färdigheter. 1. SAMBAND MELLAN SNABB AUTOMATISERAD BENÄMNING OCH FONOLOGISK MEDVETENHET MED OLIKA SKRIFTSPRÅKSKOMPONENTER Associationen mellan de två kognitiva faktorerna fonologisk medvetenhet och snabb automatiserad benämning och olika skriftspråkskomponenter (pseudoordläsning, ordläsning och rättstavning) har undersökts med en regressionsbaserad analys vid tre större urval på sammanlagt 1248 grundskoleelever (Moll, Fussenegger, Willburger & Landerl, 2009). I en regressionsanalys undersöks sambandet mellan olika kontinuerligt fördelade resultat från hela urvalet till skillnad från jämförelser av medelvärden hos grupper med svårigheter. Resultaten visar ett enhetligt mönster i alla tre urval. Fonologisk medvetenhet och snabb automatiserad benämning uppvisar vardera olika prediktionsmönster för de undersökta läs- och stavningskriterierna. Figur 1 visar med en av tre urval (N= 267) variansdelen för nonordläsning, ordläsning och rättstavning som specifikt förklaras med snabb automatiserad benämning av siffror (ljusgrått) och fonologisk medvetenhet (svart) samt båda tillsammans (mörkgrå), efter det att som första steg ålder och IQ kontrollerats. För båda läskriterierna (ord- och pseudoords- läshastighet) kunde snabb automatiserad benämning förklara en större specifik varians (16 och 15%) än vad fonologisk medvetenhet (2 och 5%) kunde. 3

4 Däremot förklarade den fonologiska medvetenheten större specifik varians när det gällde rättstavning än vad fonologisk medvetenhet (11% versus 1 %) gjorde. Samma mönster visade sig när man undersökte hur snabbt uppgiften hade lösts (lästiden), i stället för att använda kriteriet antal rätt vid fonologisk medvetenhet (% korrekt lösta uppgifter i fonemutelämningsuppgiften). Figur 1: Variansandel i % som specifikt förklaras av snabb automatiserad benämning (ljusgrå), specifikt för fonologisk medvetenhet (svart) och båda tillsammans (mörkgrå) efter att ålder och IQ (vit) har kontrollerats. Resultaten stödjer antagandet att fonologisk medvetenhet och snabb automatiserad benämning är autonoma kognitiva komponenter, som associeras med olika läs- rättstavningskriterier. Medan snabb automatisk benämning särskilt hänger samman med läshastighet av ord och pseudoord, associeras fonologisk medvetenhet framför allt med rättstavning. Då alla relevanta kriterier i denna studie är från samma tidpunkt i början av läs- och skrivutvecklingen ger dessa bevis emellertid inget underlag för att påvisa orsakssammanhang mellan snabb automatiserad benämning och läsning respektive fonologisk medvetenhet och rättstavning. En longitudinell studie som utfördes av arbetsgruppen i Salzburg (Landerl & Wimmer, 2008; Wimmer, Mayringer & Landerl, 2000) gav dock bevis för en orsakstolkning av dessa sammanhang. 356 barn som ännu inte hade påbörjat läsinlärningen ingick i studien, där fonologisk medvetenhet och snabb automatisk benämning som kognitiva förstadier för läsinlärning kartlades. Efter ett till tre respektive fyra års skolgång sammanställdes barnens läs- och stavningsfärdigheter. För en del av urvalet (N = 115) kunde läs- och skrivresultatet kartläggas i åk 8. Detta möjliggjorde en analys av sambandet mellan kognitiva förstadier och senare läs- och rättstavningsresultat under en tidsperiod av åtta år (Landerl & Wimmer, 2008). Regressionsanalyser för detta delurval visade vid varje mättidpunkt ett nära samband mellan fonologisk medvetenhet före läs- och skrivinlärning och senare rättstavningsresultat. Inverkan av fonologisk medvetenhet på senare läsresultat kunde däremot endast iakttas under första läsåret, men även då visade sig snabb automatiserad benämning vara den bästa prediktorn i analysen. Resultatet på snabb automatiserad benämning före läsinlärningen visade sig däremot vara en konsekvent prediktor för läsresultatet under de åtta åren, dock gällde detta inte för rättstavningsresultatet. En gruppanalys av sambandet mellan tidiga färdigheter och senare svårigheter med läsning resp. rättstavning (Wimmer, Mayringer & Landerl, 2000) visade att tidiga svårigheter med fonologisk medvetenhet associerades med senare rättstavningsproblem, medan tidiga svårigheter med snabb automatisk benämning senare åtföljdes av läsproblem. Dessa rön tyder på att differentieringen av kognitiva faktorer (snabb automatisk benämning och fonologisk medvetenhet) också återspeglas i olika grupper med svårigheter. En första evidens för profilskillnader bland grupperna med svårigheter visade en retrospektiv analys av den tidigare 4

5 beskrivna longitudinella studien i Salzburg (Wimmer & Mayringer, 2002). Här framkom att man hos barn, som hade utvecklat isolerad rättstavningssvårighet under grundskoleåren, kunnat fastställa brister i fonologisk medvetenhet redan under inskolningsperioden. Av särskild betydelse för diskussionen om skillnaderna mellan läs- och rättstavningsvårigheter är att det är första gången man har kunnat identifiera barn med isolerad lässvårighet. Barnen hade innan de tillägnat sig läsningen varit signifikant långsamma i automatisk benämning. Barnen med kombinerad läs- och skrivsvårighet visade brister i kognitiva förstadier före läsinlärningen. I den internationella facklitteraturen är existensen och betydelsen av dissociation mellan lässvårighet och rättstavningsvårighet omdiskuterad. Detta gäller särskilt för lässvårigheter vid samtidigt adekvata rättstavningsresultat. Isolerad lässvårighet har ännu inte närmare beskrivits i engelskspråkig facklitteratur och har inte heller undersökts i konsekventa ortografier, med undantag för den nämnda longitudinella studien. I följande avsnitt presenteras därför underlag för hur vanligt förekommande isolerade lässvårigheter respektive isolerade rättstavningssvårigheter är. 2. PREVALENS AV ISOLERAD LÄSSVÅRIGHET OCH RÄTTSTAVNINGSSVÅRIGHET: För att undersöka hur ofta problemen med läsning och rättstavning uppträder tillsammans resp. åtskilt hade läs- och rättstavningsresultat genom standardiserade läs- och rättstavningstest (SLS; Mayringer & Wimmer, 2003 och SLRT II; Moll & Landerl, 2010) sammanställts i ett stort representativt urval på 2029 barn i årskurs 2 och 4 i Salzburg. Svårigheten var kvar (existerade) när läs- och rättstavningsresultaten låg i förhållande till respektive skolnivå under en procentenhet på 16 (ca en standardavvikelse under urvalets medelvärde). Såsom åldersmotsvarande definierades ett resultat på över en procentenhet på 25. I överensstämmelse med associationen mellan lästillägnan och rättstavningstillägnan som beskrivits ovan, framkom i denna studie (Moll & Landerl, 2009) ett tydligt samband mellan läsresultat och rättstavningsresultat. Sambandet visade sig emellertid vara betydligt lägre, med en korrelation på.56, än vad som vanligtvis har beskrivits i den övervägande engelskspråkiga facklitteraturen (sammanfattning se Ehri, 1997). De enskilda barnens läs- och rättskrivningsresultat visas i figur 2 med standardiserade poäng. En z- poäng på 0 motsvarar urvalets medelvärde och har beräknats separat för respektive skolnivå. Z - poängen på x- resp. y-axeln anger antalet standardavvikelser motsvarande ett barns poäng under resp. över medelvärdet för de barn som ligger på samma skolnivå. Den högra övre kvadranten visar därför alla barn som uppvisar goda resultat såväl i läsning som i rättstavning, medan den vänstra nedre kvadranten visar barn med brister inom båda områdena. För frågeställningen om det finns möjliga dissociationer mellan läs- och rättstavningsresultat är följande kvadranter av särskilt intresse: den vänstra övre kvadranten visar barn med goda läs-, men sämre rättstavningsresultat (isolerad rättstavningssvårighet). Den högra nedre kvadranten visar den kontroversiella gruppen barn med goda rättstavnings- men dåliga läsresultat (isolerad lässvårighet). En noggrannare analys av dessa båda kvadranter visar att 41% av alla barn med rättstavningssvårigheter inte visar några läsproblem i detta urval och 40% av alla barn med lässvårigheter inte uppvisade några rättstavningssvårigheter. Om man ser till hela urvalet är därmed isolerade rättstavningssvårigheter och isolerade lässvårigheter med 7% resp. 6% lika vanliga som kombinerade läs- och rättstavningssvårigheter med 8%. För klassifikationen i ICD-10 innebär detta att förekomsten av lässvårigheter tillsammans med felfria rättstavningsresultat på intet sätt visar sig vara undantag. Påståendet att lässvårigheter i regel förekommer tillsammans med rättstavningssvårigheter måste därför på grund av resultatet nyanseras. 5

6 Figur 2: 2029 barns läs- och rättstavningsresultat från skolår 2 till 4. Linjerna motsvarar fördelningskriterier för grupperna: Heldragen linje= procentrankning 16 streckad linje=procentrankning 25. Detta resultat leder oundvikligen till frågan hur dissociationen mellan läs- och rättstavningssvårigheter skulle kunna förklaras. Innan resultaten från lässtrategier och kognitiva profiler hos barn med isolerade lässvårigheter, isolerade rättstavningssvårigheter och kombinerade läs- och skrivsvårigheter presenteras, diskuteras i nästa avsnitt först möjliga teoretiska förklaringsansatser till isolerade rättstavningssvårigheter respektive isolerade lässvårigheter. 3. FÖRKLARINGSANSATSER TILL DISSOCIATION MELLAN LÄSSVÅRIGHETER OCH RÄTTSTAVNINGSSVÅRIGHETER Isolerade rättstavningssvårigheter: Isolerad rättstavningssvårighet är ganska enkelt att förklara. I de flesta alfabetiska skriftsystem är förhållandet mellan bokstav och ljud mera konsekvent än förhållandet mellan ljud och bokstav. Denna asymmetri i ortografin leder till att läsning i regel är lättare än rättstavning. Därutöver kan oprecisa ordrepresentationer mycket väl vara tillräckliga för att kunna känna igen ett ord och därmed kunna läsa rätt. Men för att kunna skriva ett ord rätt är en exakt ordrepresentation nödvändig (se inledningen). Dessa aspekter kan förklara varför en del barn har svårigheter med rättstavning medan deras läsning tycks vara felfri. Emellertid visar studier på isolerad rättstavningssvårighet gång på gång att läsningen hos isolerat rättstavningssvaga möjligtvis inte är helt opåverkad. Läsproblem kunde förekomma vid läsning av nonsensord då det ställdes krav på kvalificerad ljudande läsning (Frith, 1980). En av forskningsfrågeställningarna var därför att undersöka om läsning hos barn med isolerade rättstavningssvårigheter verkligen var opåverkad och till vilken utsträckning dessa barns lässtrategier skiljde sig från dem som inte hade svårigheter med rättstavning. Isolererade lässvårigheter: Det behövs särskild förklaring till förekomsten av isolerade lässvårigheter. På grund av dessa barns goda rättstavningsresultat kan man utgå från en åldersadekvat minnesregistrering av skriftspråkets ord. 6

7 Den ovan nämnda asymmetrin i de flesta ortografier ger talrika möjligheter att överföra ett uppfattat ljud till skrift. För att kunna skriva ett ord korrekt, måste ett barn ha den exakta motsvarande minnesbilden. Om ett barn har lässvårigheter men goda rättstavningsresultat, så kan man fråga varför den intakta minnesrepresentationen som uppenbart används vid rättstavning, inte har någon positiv verkan på läsningen. Wimmer & Mayringer (2002) antar att olika processer är aktiva vid läsning respektive rättstavning. Läsriktningens konsekvens (konsekvent förhållande mellan bokstav och ljud) tillåter ljudande läsning, medan en motsvarande analytisk process i rättstavning leder till felaktig stavning på grund av rättstavningsriktningens inkonsekvens (inkonsekvent förhållande mellan ljud och bokstav). Därför kan eventuella lässvårigheter förklaras av dysfunktionell fonologisk bearbetning då enskilda ljud sammanbinds till ord, medan rättstavningssvårigheter kan förklaras med brister i minneslagringen för skriftspråkets ord. Man har i tidigare studier inte direkt testat minnesrepresentationens betydelse för läsandet. En direkt jämförelse är endast möjlig om samma ordmaterial ligger till grund för kartläggningen av läs- och skrivresultat. Denna ansats används i den studie som beskrivs i följande avsnitt. 4. LÄSSTRATEGIER OCH KOGNITIVA PROFILER Syftet med den studie som här kommer att beskrivas (Moll & Landerl, 2009) var att undersöka om dubbeldissociationen också visade sig när samma ordmaterial användes vid kartläggning av läs- och skrivresultat. Kärnfrågan när det gällde barn med isolerade svårigheter var: 1. Hur läser lässvaga barn sådana ord som de stavar rätt, dvs ord som de har intakta minnesbilder av? Läser barnen även dessa ord långsamt? 2. Hur läser rättstavningssvaga barn ord som de stavar fel? 3. Nyttjar båda grupperna sina ordspecifika minnesbilder och använder de sig av helordsläsning (lexikalisk läsning) eller läser de övervägande ljudande (nonlexikaliskt)? För att undersöka detta utfördes ett läsexperiment där lästiden mättes på enskilda ord som visades på en dataskärm (tiden från det att ordet kom upp till dess att uttalet påbörjades). Skrivning av dessa ord hade redan tidigare undersökts i ett rättstavningstest (SLRT-II: Moll & Landerl, 2010), så att man för varje barn kunde urskilja ord där det fanns intakt minnesrepresentation respektive inte fanns någon exakt representation. Ordmaterialet bestod av vanligt förekommande ord hos grundskolebarn. Sammanlagt användes 42 ord som enligt urvalskriteriet skulle ha flera olika ortografiska markörer. En ljud-bokstavöversättning av dessa ord ger endast med låg sannolikhet rätt resultat. Utöver dessa ord presenterades 42 avledda pseudohomofoner, alltså ljudenliga men felstavade ord (t.ex. Heuser, Kint, feraten). Denna variation gör det möjligt att direkt kunna undersöka läsningens påverkan av ordspecifika minnesbilder. Emedan den tillgängliga minnesbilden av ord möjliggör ordigenkänning (lexikalisk läsning) finns det inga sådana minnesbilder för pseudohomofoner. Pseudohomofoner kan därför inte hanteras som en helhet utan måste åtminstone delvis läsas med ljudning (nonlexikalisk läsning). När det gäller användning av ordspecifika minnesbilder vid läsning bör det därför vara så att dessa ord läses snabbare än pseudohomofoner. Fördelen med ord jämfört med pseudohomofoner kunde visas i tidigare studier med vuxna (Grainger, Spinelli &Ferrand, 2000;Marmurek &Kwantes, 1996) och barn (Reitsma, 1983). Denna experimentella variation möjliggör därmed en granskning av antagandet att lässvårigheter i en konsekvent ortografi möjligtvis kan förklaras med att ordspecifika minnesbilder inte används vid läsning utan det är bristfälliga ljudande lässtrategier som används. I det här fallet borde man inte kunna påvisa någon skillnad mellan läsning av ord och pseudohomofoner. I figur 3 åskådliggörs lästiden för tidigare rätt stavade ord och motsvarande pseudohomofoner för de fyra grupperna. En jämförelse av lästiden för rätt stavade ord (ljusgrå stapel) i de fyra grupperna bekräftar att svårigheter vid läsning och svårigheter med rättstavning även kan förekomma oberoende av varandra när samma ordmaterial används vid kartläggning av läs- och skrivförmåga. Lässvaga barn (stapelgrupp 1 och 3) läser därför rätt stavade ord dubbelt så långsamt jämfört med barn utan lässvårigheter. Detta betyder att lässvaga barn uppvisar en signifikant reducerad läshastighet till och med vid ord som de har en intakt minnesbild av. Däremot uppvisar barn med isolerad rättstavningssvaghet (stapelgrupp 2) inga lässvårigheter jämfört med kontrollgruppen (stapelgrupp 4). 7

8 Skillnader i förutsättningar:**p <.01, ***p <.001, ns ingen signifikant skillnad Figur 3: Lästidens medelvärden för ord som stavats rätt (ljusgrå), pseudohomofoner (mörkgrå) för de fyra grupperna samt felstavade ord (svart) för gruppen isolerad rättstavningssvag. Vidare undersöktes om dubbeldissociationen på genomförandenivån återspeglas på den kognitiva nivån, vilket ligger i linje med resultaten från den longitudinella studien i Salzburg. Man hade kunnat förvänta sig att barnen med isolerad lässvaghet visar brister i snabb automatiserad benämning, men barnen med isolerad rättstavningssvaghet visar brister i fonologisk medvetenhet. Figur 4 visar resultaten i snabb sifferbenämning (ljusgrå), bokstäver (mörkgrå) samt i fonologisk medvetenhet (svart) hos de tre grupperna med svårigheter (barn med isolerad lässvaghet, isolerad rättstavningssvaghet och kombinerad läs- och rättstavningssvaghet) jämfört med kontrollgruppen. Resultatet i fonologisk medvetenhet testades med en ljudutelämningsuppgift (se inledningen). Resultaten från de tre grupperna med svårigheter visas med z-poäng. Ett värde på 0 motsvarar kontrollgruppens medelvärde (goda läsare/goda stavare. Värdet -1 visar att denna grupps medelvärde ligger en standardavvikelse under kontrollgruppens medelvärde. Positiva värden innebär att denna grupps medelvärde ligger över kontrollgruppens medelvärde. Resultaten visar att båda grupperna med brister i läsning (de med isolerad lässvaghet och de med kombinerade läs- och rättstavningssvårigheter uppvisar en signifikant brist i snabb automatiserad siffer- och bokstavsbenämning, då däremot barnen med isolerade rättstavningssvårigheter uppvisade synnerligen goda resultat i snabb automatiserad benämning. Brister i fonologisk medvetenhet kunde endast iakttas i gruppen med kombinerade läsoch rättstavningssvårigheter Däremot hade gruppen med isolerad rättstavningssvårighet något lägre medelvärde jämfört med kontrollgruppen, men skilde sig inte signifikant från denna grupp. 8

9 Figur 4:z-poäng för de tre grupperna med svårigheter i snabb automatiserad sifferbenämning (ljusgrå) och bokstavsbenämning (mörkblå) samt fonologisk medvetenhet (svart). Sammantaget kan lässtrategier och kognitiva profiler hos barn med isolerad läs- resp. isolerad rättstavningsstörning beskrivas så här: Barn med isolerad lässvaghet uppvisar en tydligt nedsatt läshastighet jämfört med kontrollgruppen och gruppen barn med rättstavningssvårigheter (figur 3), till och med för ord som de kan skriva rätt. Visserligen får de ett bättre resultat vid ord jämfört med pseudohomofoner, vilket tyder på att de använder intakta minnesbilder vid läsning av ord. Den ändå extremt reducerade läshastigheten associeras på den kognitiva nivån med en starkt försämrad automatiserad benämning. Hur man ska tolka associationen mellan benämning och läshastighet diskuteras flitigt i dag. De presenterade resultaten ligger nära en tolkning av att snabbheten i automatiserad benämning återspeglar den snabba åtkomsten av en visuell symbol på motsvarande fonologi. Detta gäller såväl åtkomsten av hela ord med motsvarande fonologisk representation som för enskilda bokstäver resp. bokstavsgrupper på motsvarande ljud. Denna tolkning skulle kunna förklara varför lässvaga barn uppvisar brister såväl i läsning av vanligt förekommande ord (lexikalisk läsning) som vid läsning av nonsensord och pseudohomofoner (nonlexikalisk läsning). Det är särskilt anmärkningsvärt att barnen med isolerad svårighet inte uppvisade några brister i fonologisk medvetenhet (figur 4). I den longitudinella studien som gjordes i Salzburg (Wimmer & Mayringer, 2002; Wimmer et al., 2000) kunde därutöver visas att den fonologiska medvetenheten var opåverkad innan de barn som senare uppvisade isolerad lässvaghet hade fått den första läsundervisningen, men däremot kunde redan stora brister i snabb automatisk benämning observeras vid denna tidpunkt. Dessa resultat från den longitudinella studien är väsentliga för tolkningen av orsaksfaktorer. Kartläggning av kognitiva faktorer vid tiden innan man lärt sig skriftspråket utesluter förklaringen att de iakttagna bristerna i snabb automatisk benämning möjligtvis inte är orsaken utan i stället visar sig vara en följd av skriftspråksproblemen. Dessutom visar resultaten tydligt att många barn, trots intakt fonologisk medvetenhet, uppvisar brister i läsning före och under skriftspråksinlärningen. Detta har betydande implikationer i praktiken vilket kommer att diskuteras i följande avsnitt. Barnen med isolerad rättstavningssvårighet hade goda resultat vid alla läsuppgifterna. Ytterligare en kontroll av deras läsförmåga vid läsning av okända ord (SLRT-II: pseudoordläsning) visade inga brister i jämförelse med gruppen med nedsatt läsförmåga. Det gick emellertid inte att bevisa att läsförmågan hos isolerad rättstavningssvårighet är tydlig när det gäller ljudande läsning vilket har beskrivits i resultat från den engelska litteraturen. Visserligen hade inte barn med isolerad rättstavningssvårighet lättare för ord i förhållande till pseudohomofoner jämfört med goda läsare i ett läsexperiment. Till och med ord som tidigare hade skrivits fel och som därutöver analyserats för denna grupp (figur 3) lästes inte särskilt mycket långsammare än de korrekt skrivna orden (figur 4). Denna grupps kognitiva profil kännetecknades av mycket goda resultat i snabb automatisk benämning och 9

10 adekvat fonologisk medvetenhet. De beskrivna resultaten tangerar dessutom tolkningen att barn med isolerad rättstavningssvaghet använder en annan lässtrategi än goda läsare. Svårigheterna med att bygga upp minnesbilder tycks de kompensera med en högeffektiv lässtrategi. I en kontext med konsekvent ortografi möjliggör denna strategi felfri läsning med flyt. I en konsekvent ortografi underlättas eventuellt användningen av en kompensationsstrategi med ljudande läsning så att det konsekventa bokstav-ljudförhållandet bidrar till en förbättring av fonologiska medvetenhetensfärdigheter vid läsinlärningen varvid fonologisk medvetenhet och avkodningsfärdighet står i ett reciprokt förhållande. Detta skulle också förklara varför prestationen i den fonologiska medvetenheten hos barngruppen med isolerad rättstavningssvaghet inte skiljer sig signifikant från kontrollgruppen i denna studie. Longitudinella studier visade emellertid att brister i fonologisk medvetenhet under förskoleåldern var en väsentlig prediktor för senare rättstavningsvårigheter (t.ex. Wimmer & Mayringer, 2002). Barn med kombinerade läs- och skrivsvårigheter visade sig ha en dubbelsvårighetsprofil, enligt Wolf och Bowers (1999), med reducerad läshastighet i alla kartlagda områden (läsning av meningar, ord, pseudohomofoner och nonsensord). På den kognitiva nivån uppvisade denna grupp brister i både snabb benämning och i fonologiska medvetenhet. Dessa resultat kompletterar resultaten från den longitudinella studien som utfördes i Salzburg (Wimmer & Mayringer), 2002; Wimmer et al., 2000), i vilken senare kombinerade läs- och rättstavningssvårigheter associerades med kognitiva brister i snabb automatisk benämning och i fonologisk medvetenhet i förskoleåldern. Resultaten visar dessutom att barn med kombinerade läs- och skrivsvårigheter skiljer sig i sin kognitiva profil från barn med isolerade brister. Antagandet i ICD-10 som innebär att de grundläggande kognitiva bristerna hos barn med lässvårigheter är lika, oavsett med eller utan rättstavningssvårigheter, måste på grund av dessa resultat ifrågasättas. 5. IMPLIKATIONER FÖR DIAGNOSTIK, TIDIG UPPTÄCKT OCH TERAPI Implikationer för diagnostiken: Faktumet att störningar i läsning och rättstavning ofta dissocierar på genomförandenivå, det vill säga uppträder åtskilt från varandra, betyder för diagnostiken att kartläggning av endast en av de båda komponenterna resulterar i att många barn med isolerade brister (inom respektive område som inte undersökts) missas. Som följd därav får dessa barn ej heller någon hjälp. Det är därför absolut nödvändigt att kartlägga både läs- och skrivprestationer. Dessutom kan man vid kartläggning av endast en av komponenterna inte särskilja mellan isolerad och kombinerad svårighet. För den isolerade rättstavningsstörningen i ICD-10 finns en egen diagnostisk kategori (F81.1), men däremot inordnas isolerad lässtörning i kombinerad läs- och rättstavningsstörning (F81.0). Såsom tidigare nämnts i inledningen menar man att lässtörning ofta går hand i hand med rättstavningsstörning. De beskrivna studierna visar tydligt att detta endast stämmer in på cirka 60% av de barn som har lässvårigheter, medan 40% inte uppvisar några problem med rättstavning. Med tanke på faktumet att också den kognitiva profilen hos barn med lässvårigheter skiljer sig från barn med kombinerad läs- och rättstavningssvårighet kan den gemensamma kategoriseringen ifrågasättas. När diagnosen F81.0 ställs vid en isolerad lässtörning bör det alltid påpekas om rättstavningen är nedsatt. Implikationer för tidig upptäckt och terapi: Upptäckten att läs- och skrivsvårigheter associeras med varierande kognitiva brister såväl i longitudienella studier som i tvärstudier påverkar tidig upptäckt och terapi. Gängse program baseras på uppgifter som gäller fonologisk medvetenhet. Resultaten från den beskrivna longitudinella studien i vilken tidiga brister i den fonologiska medvetenheten associeras med senare rättstavningssvårigheter ger stöd åt programmets betydelse. Träning av den fonologiska medvetenheten är följaktligen väsentlig för barn i förskoleåldern som har en höjd risk för rättstavningssvårigheter samt för barn med redan identifierade rättstavningsproblem i början av skrivinlärningen. Under skrivinlärningen har inlärningen av en konsekvent ortografi men också vid syntetisk-analytisk tidig läsinlärning, ett positivt inflytande på resultat i den fonologiska medvetenheten. Denna ömsesidiga påverkan kan kanske förklara varför en del barn mot slutet av grundskoletiden inte längre visar sig ha några brister i 10

11 fonologisk medvetenhet. Rättstavningsprogram för äldre barn går därför vidare från träning av fonologisk medvetenhet till fokusering på träning av kunskaper om regler och morfologiska enheter. När det gäller barn med isolerad lässvaghet har de beskrivna studierna kunnat visa att de har åldersadekvata prestationer i fonologisk medvetenhet både under förskoleåldern som efter att läs- och skrivinlärningen påbörjats. Dessa resultat ifrågasätter följaktligen effekten av program som grundar sig på kartläggning respektive främjande av fonologisk medvetenhet när det gäller gruppen med isolerad lässvårighet. Sambandet mellan tidiga nedsatta resultat i snabb automatisk benämning och senare lässvårigheter (Wimmer et al., 2000; Wimmer & Mayringer, 2002) tydliggör betydelsen av snabb automatisk benämning för tidig upptäckt, särskilt då isolerade lässvårigheter. Men hur hög sensitiviteten och specifikationsgraden vid kartläggning av snabbautomatisk benämning är, är ännu något som måste undersökas. Trots att ett nära samband mellan snabb automatisk benämning och läsflyt har kunnat fastställas i flera studier finns det knappast några studier som har undersökt träning av snabb automatisk benämning och dess inverkan på läsning. Träning för att förbättra snabb bokstavsbenämning hos grundskolebarn i Nederländerna i början av deras skrivinlärning (de Jong & Vrielink, 2004) visade emellertid inga effekter. Därför tycks träning av snabb automatisk benämning inte vara meningsfullt, enligt dagens forskning. Aktuella studier på träning (t.ex. Hintikka, Landerl, Aro & Lyytinen, 2008) visar snarare att en förbättring av läshastigheten uppnås genom att träna sublexikaliska enheter som konsonantkluster och stavelser. Litteraturförteckning Brizzolara, D., Chilosi, A., Cipriani, P., Di Filippo, G., Gasperini, F., Mazzotti, S., Pecini, C. & Zoccolotti, P. (2006). Do phonologic and rapid automatized naming deficits differentially affect dyslexic children with and without a history of language delay? A study of Italian dyslexic children. Cognitive and Behavioral Neurology, 19, de Jong, P.F. & Vrielink, L.O. (2004). Rapid automatic naming: easy to measure, hard to improve (quickly). Annals of Dyslexia, 54, de Jong, P.F. & van der Leij, A. (2003). Developmental changes in the manifestation of a phonological deficit in dyslexic children learning to read a regular orthography. Journal of Educational Psychology, 95, Dilling, H., Mombour, W. & Schmidt, M.H. (2000). Internationale Klassifikation psychischer Störungen: ICD-10 Kapitel V (F) Klinisch-diagnostische Leitlinien (4. Aufl.). Bern: Huber. Ehri, L. C. (1997). Learning to read and learning to spell are one and the same, almost. In C. A. Perfetti, L. Rieben & M. Fayol (Eds.), Learning to spell (pp ). Mahwah, NJ: Erlbaum. Frith, U. (1980). Unexpected spelling problems. In U. Frith (Ed.), Cognitive processes in spelling (pp ). London: Academic Press. Frith, U. (1985). Beneath the surface of developmental dyslexia. InK.E Patterson, J.C. Marshall & M. Coltheart (Eds.), Surface Dyslexia (pp ). London: Erlbaum. Georgiou, G., Parrila, R. & Papadopoulos, T. (2008). Predictors of word decoding and reading fluency in English and Greek: A cross-linguistic comparison. Journal of Educational Psychology, 100, Grainger, J., Spinelli, E. & Ferrand, L. (2000). Effects of baseword frequency and orthographic neighborhood size in pseudohomophone naming. Journal of Memory and Language, 42, Hintikka, S., Landerl, K., Aro, M & Lyytinen, H. (2008). Training reading fluency in poor readers: the outcomes of a computrized sub-word/multiletter training. Annals of Dyslexia, 58, Landerl, K. & Wimmer, H. (2008). Development of word reading fluency and orthographic spelling in a consistent orthography: An 8-year follow-up. Journal of Educational Psychology, 100, Marmurek, H. H. C. & Kwantes, P. J. (1996). Reading words and wirds: Phonology and lexical access. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 49A, Mayringer, H., & Wimmer, H. (2003). Salzburger Lesescreening (SLS 1-4). Bern: Huber. Moll, K., Fussenegger, B., Willburger, E. & Landerl, K. (2009). RAN is not a measure of orthographic processing. Evidence from the asymmetric German orthography. Scientific Studies of Reading, 13, Moll, K. & Landerl, K. (2009). Double dissociation between reading and spelling deficits. Scientific Studies of Reading. 13,

12 Moll, K. & Landerl, K. (2010). SLRT-II Verfahren zur Differentialdiagnose von Störungen der Teilkomponenten des Lesens und Schreibens. Bern: Huber. Nikolopoulos, D., Goulandris, N., Hulme, C. & Snowling, M.J. (2006). The cognitive bases of learning to read and spell in Greek: Evidence from a longitudinal study. Journal of Experimental Child Psychology, 94, Reitsma, P. (1983). Printed word learning in beginning readers. Journal of Experimental Child Psychology, 36, Wimmer, H. & Mayringer, H. (2002). Dysfluent reading in the absence of spelling difficulties: A specific disability in regular orthographies. Journal of Educational Psychology, 94, Wimmer, H., Mayringer, H. & Landerl, K. (2000). The double-deficit hypothesis and difficulties in learning to read a regular orthography. Journal of Educational Psychology, 92,

Dyslexi på olika språk

Dyslexi på olika språk Dyslexi på olika språk Sammanfattning av Elaine Miles artikel Dyslexia may show a different face in different languages i Dyslexia vol 6 no 3, juli-september 2000 av Christina Hedman Inledning I artikeln

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina

Läs mer

Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier.

Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier. EDA 4 th All-European Dyslexia Conference, Växjö, Sept 19-22 2013 Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier. Åke Olofsson, Astrid Ahl and Karin Taube Umeå Universitet, Sverige

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi av professor Stefan Samuelsson Den allmänna debatten och kanske i ännu större utsträckning forskningen kring läs- och skrivsvårigheter har i huvudsak varit

Läs mer

Läsutveckling i nybörjarläsning

Läsutveckling i nybörjarläsning 1 Läsutveckling i nybörjarläsning I artikeln ges en kort bakgrund till min vetenskapliga hemvist och det polariserade synsätt på specialundervisningens utformning som påverkat lärares inställning till

Läs mer

Det lönar sig att öva Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass

Det lönar sig att öva Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass Det lönar sig att öva Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass Ingvar Lundberg Anna Strid Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och

Läs mer

Förslag till nätbaserad distanskurs inom läs- och skriv via lärplattform

Förslag till nätbaserad distanskurs inom läs- och skriv via lärplattform Projektarbete inom kursen LC100N Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet Förslag till nätbaserad distanskurs inom läs- och skriv via lärplattform Maj-Gun Johansson maj-gun@mglos.se

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Vem är dyslektiker? Idor Svensson. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift

Vem är dyslektiker? Idor Svensson. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Vem är dyslektiker? Idor Svensson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2004 1 Vem är dyslektiker? Idor Svensson,

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

För dig som är intygsgivare

För dig som är intygsgivare INFORMATION OM HÖGSKOLEPROVET } FÖR DIG SOM ÄR INTYGSGIVARE Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Finns visuell dyslexi?

Finns visuell dyslexi? Lars Melin Nordiska språk Stockholms universitet Finns visuell dyslexi? Inledning Läsning är en språklig aktivitet, och bristande läsfärdigheter är därför en bristande språklig kompetens, och därför ger

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Malin Holmberg Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Datorträning i läsflyt och stavning

Datorträning i läsflyt och stavning Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering Maj-Gun Johansson Institutionen för psykologi Umeå universitet Umeå 2010 Detta verk skyddas

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????

Läs mer

Normering av tre test av fonologisk bearbetningsförmåga hos elever i årskurs 8

Normering av tre test av fonologisk bearbetningsförmåga hos elever i årskurs 8 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Normering av tre test av fonologisk bearbetningsförmåga hos elever

Läs mer

Disposition, 130308 2013-03-10. Behrns, Oslo, 130308 1. Att läsa och skriva. 130308, Oslo

Disposition, 130308 2013-03-10. Behrns, Oslo, 130308 1. Att läsa och skriva. 130308, Oslo Att läsa och skriva 130308, Oslo Ingrid Behrns logoped, PhD Enheten för logopedi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Foton, filmer, fyra nya slides 4-årigt program logopedi,

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Sambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg

Sambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg Sambanden mellan stavning och läsförståelse i årskurs sju Henrik Husberg Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2008 ABSTRAKT Författare Årtal

Läs mer

Dyslexi och IT Av professor Richard Olson University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström

Dyslexi och IT Av professor Richard Olson University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström Dyslexi och IT Av professor Richard Olson University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström I en anknytande artikel på denna hemsida, Dyslexi och biologi, framlägger jag bevis från forskning

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet 1 (6) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Marie Holmqvist, bibliotekschef Ert datum Er beteckning Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet Ärendebeskrivning och bakgrund I april 2012 togs i Kultur

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Vetenskap, beprövad erfarenhet och humbug Peter af Trampe, Bodil Andersson

Vetenskap, beprövad erfarenhet och humbug Peter af Trampe, Bodil Andersson Vetenskap, beprövad erfarenhet och humbug Peter af Trampe, Bodil Andersson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr4/2005

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Återkoppling: minnestestordförståelsetest Fika Fallbeskrivningar-åtgärder Repetition dyslexi-åtgärder Hemuppgift: Utredning klara till den 8/4 Titta på

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Christer Jacobson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4/2006 Hur

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Denna rapport har inriktats på att

Läs mer

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Många elever i den svenska skolan klarar av att lära sig läsa ordentligt på de vanliga sätten.

Läs mer

Dyslexi och flerspråkighet en litteraturöversikt

Dyslexi och flerspråkighet en litteraturöversikt 1(1) Dyslexi och flerspråkighet en litteraturöversikt Bodil Andersson, leg logoped, Lund email bodil.andersson@fmls.nu Denna artikel skrevs ursprungligen för SIOS (Samarbetsorgan för etniska organisationer

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Dyslexi myter och realiteter Ingvar Lundberg. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift

Dyslexi myter och realiteter Ingvar Lundberg. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi myter och realiteter Ingvar Lundberg Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr3/2003 Dyslexi myter och realiteter

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Del 2. Teori- och metoddel för språkplanen i Munkedals Kommun

Del 2. Teori- och metoddel för språkplanen i Munkedals Kommun Del 2 Teori- och metoddel för språkplanen i Munkedals Kommun Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehållsförteckning Inledning... 1 1. Förslag till arbete och åtgärder inom klassens ram...

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Förhållningssätt vid läs- och skrivinlärning En litteraturstudie med läsdebatten som utgångspunkt

Förhållningssätt vid läs- och skrivinlärning En litteraturstudie med läsdebatten som utgångspunkt GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Lärarprogrammet, examensarbete 10 poäng Förhållningssätt vid läs- och skrivinlärning En litteraturstudie med läsdebatten som

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop?

Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop? Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop? av Ingvar Lundberg & Görel Sterner Artikeln har publicerats i tidningen Dyslexi, nr 3, 2004. Ingvar Lundberg är professor i psykologi med inriktning

Läs mer

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Föräldrar - en resurs för sina barn Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Mer information Den ideella föreningen Kod-Knäckarna står bakom denna broschyr. Det finns även en utbildnings-cd

Läs mer

Engelska - ett ämne för alla? En undersökning om relationen mellan ordavkodning & läsförståelse i engelska.

Engelska - ett ämne för alla? En undersökning om relationen mellan ordavkodning & läsförståelse i engelska. Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Engelska - ett ämne för alla? En undersökning om relationen mellan ordavkodning & läsförståelse i engelska. Författare Malin Andreasson & Maria

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna

Läs mer

PEOPLE TEST LOGIK. Ett testverktyg till att värdera arbetsrelevanta intelligens- och skicklighetsparametrar

PEOPLE TEST LOGIK. Ett testverktyg till att värdera arbetsrelevanta intelligens- och skicklighetsparametrar PEOPLE TEST LOGIK Ett testverktyg till att värdera arbetsrelevanta intelligens- och skicklighetsparametrar Logik- och skicklighetstest I takt med, att det ställs stadigt ökande krav till både ledare och

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Pedagogisk kartläggning

Pedagogisk kartläggning Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Matematiksvårigheter en trasslig historia

Matematiksvårigheter en trasslig historia Matematiksvårigheter en trasslig historia Föreläsning 4/5 Helena Roos Vad är matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter är ett relativt begrepp, vi ställer elevers kunskaper i matematik i relation till

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Svenska Dyslexiföreningen Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42, 1 tr ö g. 113 48 STOCKHOLM Telefon: 08 43746239 E post: kansliet@dyslexiforeningen.se

Läs mer

Forskningsbakgrund till Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd och hjälp för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan

Forskningsbakgrund till Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd och hjälp för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan UMEÅ KOMMUN Forskningsbakgrund till Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd och hjälp för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan Jessica Kristoffersson 2015-05-08 Hög lärarkompetens

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is a book chapter published in Matematikdidaktiska frågor: Resultat från en forskarskola (ed. Brandell, Gerd). Citation for the published

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Dyslexi i Japan och Kina

Dyslexi i Japan och Kina 1 Dyslexi i Japan och Kina Barbro Johansson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 1/2009 2 Dyslexi i Japan och

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Läsningen rätt med Spel-Ett?

Läsningen rätt med Spel-Ett? Daniela Weurlander Läsningen rätt med Spel-Ett? En fallstudie av en 12-årig pojke med diagnosen utvecklingsstörning. Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Jönköping University

Jönköping University Jönköping University Forskning inom CHILD: Livssituationer och åtgärder för barn som är i behov av särskilt stöd Barn och funktionshinder Barn i förskola och skola Barn och hälsa Lärande och kommunikation

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi

Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi Idor Svensson & Ingrid Tholerus Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi Skriftserie, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Denna rapport ingår i skriftserien

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Upplevelser av intensivt träningsprogram för att befrämja läsförståelse och läsmotivation

Upplevelser av intensivt träningsprogram för att befrämja läsförståelse och läsmotivation Joanna Holm Upplevelser av intensivt träningsprogram för att befrämja läsförståelse och läsmotivation - en kvalitativ studie med lässvaga ungdomar Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an author produced version of a paper published in Dyslexi. Citation for the published paper: Österholm, M. (2009) "Kan vi separera

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Plan. Från tanke till text med och utan läs- och skrivsvårigheter. Filip skriver engagera. Filip 15 år. Vad vet vi? Läs- och skrivsvårigheter

Plan. Från tanke till text med och utan läs- och skrivsvårigheter. Filip skriver engagera. Filip 15 år. Vad vet vi? Läs- och skrivsvårigheter Plan Skrivsvårigheter Från tanke till text med och utan läs- och skrivsvårigheter Hur kan de förklaras med en modell av skrivprocessen Lite om att stödja skrivande Att skriva för hand och på dator Åsa

Läs mer

(THEO PETERS) Lena Bygdén

(THEO PETERS) Lena Bygdén När man sätter en planta letar man ut det bästa stället som man tror att den kan gro på. Inte sol till en planta, som trivs i skuggan eller tvärtom. Man undersöker jordförhållanden för bästa jordmån. Man

Läs mer

Fonologisk multisensorisk träning i förskoleklass.

Fonologisk multisensorisk träning i förskoleklass. Språket i fokus, Läs- skriv och språkutveckling ur ett bedömningsperspektiv F-6 Kursuppgift Monica Hellsten Fonologisk multisensorisk träning i förskoleklass. 1 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning.sid.

Läs mer

Kinesiska för kineser i Kina

Kinesiska för kineser i Kina Kinesiska för kineser i Kina en studie av läsinlärning i kinesiska Författare: Johan LM Svensson Handledare: Joakim Enwall Examinator: Lena Rydholm Kurs: Kinesiska D2 Uppsala 2014-01-17 Sammanfattning

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer