Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler. utgåva två

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler. utgåva två"

Transkript

1 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva två

2

3 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Boverket augusti

4 Titel: Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler, utgåva 2 Utgivare: Boverket augusti 2012 Upplaga: 2 Antal ex: Tryck: Edita Västra Aros AB ISBN (tryck): ISBN (pdf): Sökord: Energihushållning, byggregler, BBR, termiskt inomhusklimat, värmeeffektbehov, energikrav, energianvändning, solenergi, fastighetsenergi, hushållsenergi, energiberäkning, effektkrav, DVUT, värmetröghet, personvärme, klimatzon, värmepump, värmeåtervinning, effektberäkning, klassning, värmeisolering, klimatskärm, isolermaterial, värmemotstånd, värmegenomgångskoefficient, värmekonduktivitet, köldbryggor, värmeinstallationer, kylinstallationer, styr- och reglersystem, effektiv elanvändning, verifiering, kontrollplan, mätsystem, standarder, ändring, ombyggnad, tillbyggnad Diarienummer: /2012 Omslagsfoto: Daniel Högberg / Folio.se Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: , växel: Fax: E-post: Webbplats: Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket

5 Förord I byggnader används en stor del av energin för att värma eller kyla inomhusluften så att vi får ett rimligt inomhusklimat. För att uppfylla internationella och nationella mål för energianvändningen, har Boverket antagit regler som anger den nivå som måste uppfyllas för att hushålla med energi i byggnader. Reglerna för byggnader framgår av Boverkets byggregler (BBR) som är Sveriges precisering av de krav som ska uppfyllas. I BBR ställs ett övergripande krav på energihushållning som innebär att en byggnad inte får använda mer än ett visst antal kilowattimmar per kvadratmeter och år. Därutöver finns mer detaljerade krav för värmeisolering, värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer, effektiv elanvändning och installation av mätsystem för uppföljning av byggnadens energianvändning. Den 1 februari 2009 skärptes kraven på energihushållning i BBR för de byggnader som ska värmas med elvärme eller har komfortkyla som drivs med el. Den 1 januari 2012 skärptes kraven för övriga byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme. När BBR revideras får Boverket frågor om hur den nya texten ska tolkas och vad den betyder i praktiken. Denna handbok ger Boverkets kommentarer och svar på frågor om reglerna för energihushållning. Denna handbok är utgåva 2 och är uppdaterad till och med reglerna 1 januari 2012 (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2011:26, BBR 19). Arbetet med handboken har utförts av Peter Johansson och Stefan Norrman. Karlskrona augusti 2012 Anders Sjelvgren avdelningschef 3

6 4 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2

7 Innehåll 1 Energihushållning i Boverkets byggregler... 9 Läsanvisning till denna handbok... 9 Regelsamlingen ger en helhetssyn... 9 Så hänger lagar och byggregler ihop... 9 Regler om byggande Boverkets byggregler, BBR Verkligheten förändras byggregler hålls aktuella...11 Specifik energianvändning Definitioner Skärpta krav för hushållning med elenergi Skärpta krav för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme Möjlighet att klassa energianvändningen Krav på värmeisolering Övriga energikrav i BBR Gäller detta mitt hus?...13 Nya byggnader Ändring av byggnad Tillbyggnad Mindre byggnad Fritidshus Frivilligt skärpt energihushållning Andra myndigheters krav Rätt inomhustemperatur för komfort och hälsa...16 Allmänt Termiskt inomhusklimat Värmeeffektbehov Frågor och svar om byggregler Energi...19 Energikrav...19 Byggnadens specifika energianvändning Energi för kyla Solenergi Byggnadens fastighetsenergi Hushållsenergi och verksamhetsenergi Klimatskärmens täthet Brukarbeteende A temp...25 Klimatzoner

8 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Värmepump Värmeåtervinning Energiberäkning Beräkningsmetoder Säkerhetsmarginal Effekt Effektkrav Installerad eleffekt för uppvärmning Klimatzoner DVUT dimensionerande vinterutetemperatur Byggnadens tidskonstant Beräkningsexempel, tidskonstant för småhus av trä Värmepump Framledningstemperatur Värmeåtervinning Effektberäkning Verkligt effektbehov Värmeisolering, transmissionsförluster och U m Krav på värmeisolering i BBR Beräkning av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m Termiska egenskaper beräkningsvärden Isolermaterial och isolerprodukter Fönster och dörrar Övriga byggnadsmaterial och produkter Beräkning av U-värden Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient Korrigering av U-värden Köldbryggor Värmeöverföring via marken Tjälfritt djup Övriga krav Ytterligare effektiviseringsmöjligheter Värme- och kylinstallationer Styr- och reglersystem Effektiv elanvändning Verifiering Verifiering enligt BBR Kontrollplan/slutbesked Uppföljning specifik energianvändning Frivilligt skärpt energihushållning Sanktioner Branschstandard

9 Mätsystem för energianvändning...59 Det uppmäta resultatet är det som gäller Vad ska mätas? Hur ska det mätas? Mätresultat och redovisning Klassning av byggnadens energianvändning...63 Högre krav på energihushållning...63 Klassning enligt BBR...63 Standardisering...63 Verifiering Standarder...65 Varför standarder?...65 Hänvisning till standard i föreskrift eller allmänt råd Olika typer av standarder Förteckning över aktuella standarder...67 Svensk standard (SS) Svensk standard och europeisk standard (SS-EN) Svensk standard, europeisk standard och internationell standard (SS-EN ISO) Bilaga

10 8 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2

11 1 Energihushållning i Boverkets byggregler Läsanvisning till denna handbok Regelsamlingen ger en helhetssyn Denna handbok är avsedd att kommentera avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BBR), som har reviderats under Den nya reviderade versionen har författningsnummer BFS 2011:26 (BBR 19). Handboken är en uppdatering (utgåva 2) av Boverkets tidigare handbok Energihushållning enligt Boverkets byggregler från oktober Handboken är indelad i avsnitt som beskriver de viktigaste områdena i BBR:s energihushållningsföreskrifter. Avsnittsindelningen är dock inte densamma som i BBR. På så sätt kan större områden som energi, effekt, värmeisolering etc. här beskrivas på ett mer samlat och ingående sätt. Detta bidrar till att förtydliga helhetsbilden av kraven i BBR. Så hänger lagar och byggregler ihop Det är viktigt att känna till statusen på de dokument som en byggherre måste rätta sig efter eller kan hämta information ifrån. Det kan vara lag, förordning, föreskrift, allmänt råd eller handbok. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter måste alltid följas, dock har byggnadsnämnden möjlighet att i enskilda fall medge mindre avvikelser. Allmänt råd anger ett sätt att handla för att uppfylla föreskrifterna, och är inte tvingande. Om ett allmänt råd följs anses emellertid ett sådant utförande uppfylla föreskrifterna. En byggherre kan dock fritt välja andra lösningar eller metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna. Allmänt råd kan också innehålla förklarande upplysningar. 9

12 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 En handbok kan endast användas som hjälpmedel och informationskälla. Värden som presenteras kan inte åberopas som krav eller för automatiskt godkännande. Denna handbok är således endast en vägledning och ett stöd för byggherrar, projektörer, byggnadsnämnder m.fl. Handböcker motsvarande denna får även ges ut av andra organisationer och enskilda personer. Exempel på detta är för dagen Sveby, Svensk Byggtjänst och Swedisol, inom energihushållningsområdet. Regler om byggande Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR, är föreskrifter och allmänna råd till delar av plan- och bygglagen (SFS 2010:900), PBL, plan- och byggförordningen (SFS 2011:338), PBF. Det betyder att BBR förtydligar och preciserar innebörden i delar av överordnade förordningar och lagar. För att förstå hur lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd hänger ihop kan man läsa de anvisningar som finns i boken Regelsamling för byggande, BBR. Regelsamlingen har följande innehåll Del 1: Läsanvisningar Del 2: Boverkets byggregler (BBR) Del 3: Lagar och förordningar 10 Läsanvisningar i regelsamlingen omfattar både byggande i stort från lag till föreskrift, samt varje enskilt avsnitt i BBR. Det är också viktigt att man läser reglerna i avsnitt 1 och 2 i BBR, som är gemensamma för alla övriga avsnitt i BBR. Av avsnitt 1:2 framgår exempelvis att reglerna i avsnitt 9 Energihushållning inte gäller fritidshus med högst två bostäder. Boverkets byggregler, BBR Boverkets byggregler (BBR) trädde för första gången i kraft den 1 januari 1994 (BFS 1993:57), då Boverkets nybyggnadsregler (NR) upphörde att gälla. BBR har därefter reviderats fortlöpande. En ny grundförfattning av BBR (BFS 2011:6) kom den 2 maj 2011 med anledning av ny PBL. Avsnitt 9 om energihushållning i BBR reviderades 2012 och finns i författningen BFS 2011:26 (BBR 19). BFS betyder Boverkets författningssamling och det var således den 26:e

13 1 Energihushållning i Boverkets byggregler författningen som Boverket gav ut det året. BBR 19 avser en numrering av de revideringar av BBR som förekommit sedan 1994 då den första BBR:en kom ut. Motiv och konsekvenser till den senaste revideringen finns beskrivna i tillhörande konsekvensutredning. BBR och tillhörande konsekvensutredning finns att läsa och hämta på Boverkets webbplats (www.boverket.se). Verkligheten förändras byggregler hålls aktuella Specifik energianvändning Tidigare BBR, före 2006, gav som resultat en oacceptabelt stor spridning av nya byggnaders faktiska energianvändning. Målsättningen med de nya reglerna för energihushållning som kom 2006 var att lägga fast en övre gräns för byggnaders energianvändning och därmed styra mot lägre energianvändning i alla nya byggnader. Dessa nya regler ställer krav på byggnadens specifika energianvändning. Denna anges som maximalt tillåten energimängd per golvarea och år (kwh/m 2 och år). För elvärmda byggnader sätts också sedan 2009 en övre gräns för hur mycket installerad eleffekt för uppvärmning (kw) som en byggnad får ha. Kravnivån på byggnadens specifika energianvändning varierar i reglerna beroende på om det är bostad eller lokal, om elvärme används eller inte och i vilken klimatzon byggnaden är belägen. Det finns tre klimatzoner (I, II och III) som följer landskapsgränser. Indelningen i klimatzoner används för att inte skapa orimliga skillnader i kraven för byggnader belägna i norra, mellersta respektive södra delen av landet. Definitioner Definitioner av begrepp som används i reglerna hittar man i BBR avsnitt 9:12 Definitioner. Exempel på sådana definierade begrepp är: byggnadens specifika energianvändning, A temp, elvärme etc. Begrepp som inte definieras i BBR eller i huvudförfattningarna har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC

14 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 12 Skärpta krav för hushållning med elenergi I februari 2008 tog regeringen beslut om att ändra i 10 förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVF) beträffande hushållning med elenergi. Förordningsändringen gav Boverket utökade möjligheter att skärpa kraven för alla nya byggnader som använder el för uppvärmning eller komfortkyla. Tidigare omfattades bara en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme av strängare krav på energihushållning. Förutom strängare krav på byggnadens specifika energianvändning ställs i BBR numera också krav på maximalt installerad eleffekt för uppvärmning (kw). För nya byggnader som inte är elvärmda, men har elektrisk kylmaskin för komfortkyla, ställs också strängare krav på energihushållning. De skärpta reglerna i BBR trädde i kraft den 1 februari Skärpta krav för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme Den 1 januari 2012 skärptes energikraven även för byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme. Förändringen innebar skärpta krav med ca 20 % på byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) och genomsnittlig värmeisolering (W/m 2 K). Möjlighet att klassa energianvändningen En byggherre som frivilligt vill ställa högre krav på byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) kan på ett enhetligt sätt göra detta med hjälp av ett nytt allmänt råd i BBR. Denna klassning tillgodoser branschens efterfrågan på en enhetlig klassning av byggnader då man vill bygga med bättre energihushållning än den som anges som samhällets godtagbara nivå i BBR. Att bygga hus med ytterligare förhöjda krav på energianvändning leder till att noggrannheten i projektering, utförande och kontroll möjligen måste ökas och kan föranleda behov av speciella verktyg, metoder och kompetens för att mer exakt fastställa om leveransen uppfyller de förhöjda kraven. Det är byggherren som får se till att de förhöjda kraven uppfylls. Det ankommer inte på kommunen att bevaka mer än de krav som framgår av BBR.

15 1 Energihushållning i Boverkets byggregler Krav på värmeisolering Utöver krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning ställs också krav på lägst godtagbar värmeisolering av byggnaden. Kravet är formulerat som en högsta tillåten genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m, för byggnadsdelar som omsluter byggnaden. Avsikten är att säkerställa att byggnaden får en bra klimatskärm som håller hela byggnadens brukstid. Det ska dock poängteras att kravet på klimatskärmen inte är tillräckligt för att ensamt uppfylla energikravet i reglerna. I avsnitt 4 i denna handbok kommenteras närmare kraven på värmeisolering och U-värdesberäkning. Övriga energikrav i BBR I BBR finns också en del effektivitetskrav på installationer i byggnaden. Det gäller värme- och kylinstallationer, luftbehandlingssystem, styr- och reglersystem och effektiv elanvändning. I avsnitt 5 i denna handbok kommenteras närmare dessa övriga energikrav som finns i BBR. Gäller detta mitt hus? Nya byggnader BBR avsnitt 1:2 Föreskrifterna talar om när BBR gäller. BBR gäller bland annat när en ny byggnad uppförs och när en befintlig byggnad ändras. Däremot gäller inte föreskrifterna för flyttning av byggnader. BBR avsnitt 9 Energihushållning gäller inte för fritidshus med högst två bostäder. I övrigt framgår av BBR:s avsnitt 9:11 Tillämpningsområden vilka byggnader som kraven på energihushållning gäller för och vilka undantag som finns. Ändring av byggnad Utgångspunkten är att det är samma krav på energihushållning som gäller vid ändring av en befintlig byggnad som när en ny byggnad uppförs. Men i ändringsfallet måste kraven anpassas utifrån ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar samt varsamhetskravet och förvanskningsförbudet enligt PBL. 13

16 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Byggnadens förutsättningar kan t.ex. gälla både kulturhistoriska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Det kan således vara av värde för byggherren att ta upp en diskussion med kommunen och komma överens om sådana hänsyn innan den slutgiltiga projekteringen görs. De generella reglerna om ändring av byggnad finns i BBR avsnitt 1:22. Kraven på energihushållning vid ändring framgår av BBR avsnitt 9:9. Tillbyggnad Tillbyggnad faller in under begreppet ändring av en byggnad enligt PBL. För tillbyggnader tillämpas kraven på samma sätt som vid ändring. Mindre byggnad BBR avsnitt 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning kan tillämpas för mindre byggnader som är högst 100 m 2. Ytterligare krav som måste vara uppfyllda är att byggnaden har begränsad fönster- och dörrarea samt att det inte föreligger något behov av komfortkyla. Om dessa krav är uppfyllda får byggherren själv välja om byggnaden ska följa antingen kraven i BBR avsnitt 9:4 eller kraven enligt avsnitt 9:2 Bostäder respektive 9:3 Lokaler. Meningen med avsnitt 9:4 är att man inte behöver göra en energiberäkning om man följer de preciserade värden som anges i siffror för olika egenskaper. Fritidshus BBR avsnitt 9 Energihushållning gäller, som tidigare nämnts, inte för fritidshus med högst två bostäder. Energihushållningskraven är heller inte skrivna med avseende på fritidshus. Därmed saknas speciella tillämpningsföreskrifter i BBR för fritidshus, i detta avseende. För fritidshus gäller dock fortfarande de övergripande kraven i 3 kap. 14 i plan- och byggförordningen (PBF) som innebär att byggnadsverk och deras installationer ska vara projekterade och utförda så att mängden energi för uppvärmning, kylning och ventilation är liten och värmekomforten för brukarna tillfredställande. Vid t.ex. tekniskt samråd inför startbesked vad avser fritidshus ska kommunen ta ställning till om dessa övergripande krav i PBF kan komma att uppfyllas. 14

17 1 Energihushållning i Boverkets byggregler Frivilligt skärpt energihushållning Efterhand som energifrågan fått större fokus i samband med byggande har flera frivilliga överenskommelser upprättats för att man ska kunna få till stånd ytterligare energisparande. Dessa har tillkommit för att man är beredd att göra ytterligare goda insatser för miljön för att på så sätt få konkurrensfördelar vid uthyrning eller försäljning. Detta kommer sannolikt att leda till lägre energianvändning, vilket är positivt. Denna utveckling av frivilligt skärpta krav tydliggör att det är fullt tillåtet att bygga hus som är bättre än de minimikrav som samhället ställer upp i Boverkets byggregler. Det kan alltså framställas krav från byggherrar m.fl. som går utöver dem som ställs enligt bygglagstiftningen och BBR. Förutom strängare krav på energianvändning kan det t.ex. vara krav på anslutning till fjärrvärme, förbud att installera värmeåtervinning m.m. Det är här viktigt att hålla isär att sådana krav inte har något med bygglagstiftningen att göra, utan baseras på civilrättsliga, frivilliga avtal. Det bör också noteras att sådana frivilliga civilrättsliga överenskommelser mellan beställare och utförare måste bevakas av parterna själva i samband med beställning och slutbesiktning. Kommunens roll som tillsynsmyndighet är också begränsad i detta sammanhang. Kommunen har inte med utgångspunkt från BBR heller rätt att ställa högre krav än BBR anger, oavsett vad som avtalats i övrigt. Andra myndigheters krav Även andra myndigheter än Boverket kan ha krav på byggnader. Till exempel Arbetsmiljöverket om byggnaden är en arbetsplats. Det kan röra sig om speciella krav på ventilation som i sin tur påverkar byggnadens energianvändning. Regler om termisk komfort och luftkvalitet ges även ut av Socialstyrelsen. 15

18 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Rätt inomhustemperatur för komfort och hälsa Allmänt Vi bor och verkar i hus för att skydda oss och vår verksamhet mot bl.a. det omgivande klimatet. Byggnader ska t.ex. göras täta för att undvika ofrivillig ventilation och höga lufthastigheter inomhus (drag) och värmeisoleras för att kunna medge ett komfortabelt inomhusklimat. För att åstadkomma önskad inomhustemperatur måste värme och eventuellt kyla tillföras. Detta kan göras på olika sätt. All energianvändning ger emellertid upphov till miljöpåverkan. För att minimera denna miljöpåverkan, t.ex. resursuttag och utsläpp till omgivningen, finns ett antal krav för att begränsa energianvändningen. Termiskt inomhusklimat Av komfortskäl, särskilt med hänsyn till känsliga personer, bör man kunna upprätthålla ett hälsosamt och behagligt termiskt klimat i byggnaden. Upplevelsen av inomhusklimatet beror på luftens temperatur, värmestrålningen från omgivande ytor, lufthastighet, luftfuktighet, egen aktivitet samt hur mycket kläder man har på sig och dess isolerande förmåga. Uppgifter om det klimat som ska kunna upprätthållas i en bostad finns i Socialstyrelsens allmänna råd 2005:15 (M) Temperatur inomhus. En byggnad anses kunna uppfylla Socialstyrelsens råd om man uppfyller rådet i BBR avsnitt 6:42 Termisk komfort. Ett flertal faktorer hos byggnaden påverkar den termiska komforten såsom värmeisoleringsförmåga hos olika byggnadsdelar, fönsterstorlekar, uppvärmningssystem, ventilationssystem m.m. En godtagbar termisk komfort i ett bostadsrum uppnås normalt vid uppvärmning med radiatorer eller golvvärme under förutsättning att lufthastigheten i rummet inte överstiger 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen, fönster och dörrar utgör mindre än 40 % av rummets ytterväggarea och att yttemperaturen på golvet är lägst 16 C (18 C för badrum). Om man vid projekteringen inser att dessa förutsättningar inte kommer 16

19 1 Energihushållning i Boverkets byggregler att uppfyllas får man istället beräkna den riktade operativa temperaturen, i rummets vistelsezon och yttemperaturen på golvet, för att säkerställa att aktuellt utförande uppfyller BBR:s krav på termisk komfort enligt avsnitt 6:42. Värmeeffektbehov I BBR avsnitt 6:43 Värme- och kylbehov anges vilka förutsättningar som gäller för dimensionering av en byggnads värmeinstallationer. Av ekonomiska skäl dimensionerar man inte efter den mest extrema utetemperaturen. I BBR avsnitt 6:412 ges kriterier för hur en dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) ska bestämmas. Detta görs med hjälp av standarden SS-EN ISO Mer information om hur man beräknar DVUT finns i denna handbok i avsnitt 3. För enkelhetens skull redovisas också värden på DVUT i tabellform för ett antal orter. Frågor och svar om byggregler På Boverkets webbplats (www.boverket.se) finns svaren på de vanligaste frågorna om bygg- och konstruktionsregler samlade. Där finns även frågor och svar om avsnitt 9 Energihushållning i BBR. På webbplatsen finns också Boverkets alla regler, konsekvensutredningar, handböcker m.m. att hämta gratis eller beställa i tryckt form till självkostnadspris. 17

20 18 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2

21 2 Energi Energikrav När man bygger ett nytt hus ska man göra en energiberäkning som visar att det nya huset kommer att klara de krav som finns i BBR:s avsnitt 9 Energihushållning. Huset får inte använda mer än ett visst antal kilowattimmar per kvadratmeter och år (kwh/m 2 och år). Det finns dock ett undantag som medger att man inte gör en energiberäkning och det är om man bygger ett hus som är högst 100 m 2 och som inte har alltför stora fönster och dörrar samt inget kylbehov. Detta kan man läsa om i BBR avsnitt 9:4. Energibehovet benämns specifik energianvändning och enheten är således kwh/m 2 och år. Det är byggnadens energianvändning under ett år dividerat med antal m 2 golvarea eller A temp som det heter enligt definitionen i BBR, som ska uppfyllas. Det finns tabeller i BBR som talar om hur hög specifik energianvändning man får ha i sitt hus. För att hitta rätt värde måste man veta i vilken klimatzon huset ska byggas samt om huset ska vara elvärmt eller inte och om det är en bostad eller lokal. Tabellerna för bostad heter 9:2a och 9:2b och tabellerna för lokal heter 9:3a respektive 9:3b. 19

22 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Byggnadens specifika energianvändning Byggnadens energianvändning är den energimängd som vid normalt brukande behöver levereras till byggnaden under ett normalår. Byggnadens energianvändning = + Energi för uppvärmning + Energi för komfortkyla + Energi för tappvarmvatten + Byggnadens fastighetsenergi - Interna värmetillskott 1 - Solenergi från solfångare och solceller Hushållsenergi eller verksamhetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning. Genom att dividera byggnadens energianvändning med A temp erhålls byggnadens specifika energianvändning. Byggnadens specifika energianvändning Byggnadens energianvändning = A temp Systemgräns för byggnadens energianvändning Illustration av systemgränsen för byggnadens energianvändning. Hushållsenergi och verksamhetsenergi ingår inte i byggnadens energianvändning. 1 Värmetillskott från tappvarmvatten, hushållsenergi, personer, sol och eventuellt övrig processenergi inom byggnaden. 20

23 2 Energi 1 Transmissionsförluster, luftläckning, ventilationsförluster och dylikt. I något fall kan en byggnad vara delad i flera fastigheter, s.k. tredimensionell fastighetsbildning och i något annat fall kan värmekällan till en byggnad vara placerad utanför byggnaden eller utanför fastigheten. Sådana fall regleras i BBR avsnitt 9:2 respektive 9:3. Energi för kyla I de fall man måste kyla huset på grund av överskottsvärme, vanligen på sommarhalvåret, ska även denna energi räknas in i den specifika energianvändningen. Det kan vara fyra olika fall av kylning som ger olika tillskott till energiberäkningen. Om huset är elvärmt räknas elen till kylmaskinen precis som den är eftersom energikravet för elvärmda hus redan har skärpts på ett kraftfullt sätt. 21

24 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Har huset annat uppvärmningssätt än elvärme ska elen till kylmaskinen multipliceras med 3 innan den adderas till energianvändningen. Detta ger incitament att minska elanvändningen även i de byggnader som inte värms med el. Om huset har frikyla, från exempelvis sjövatten eller uteluft, ska energin till fläktar och pumpar som används för transport av kylan tas med i energianvändningen. Eftersom det inte finns någon elektriskt driven kylmaskin vid frikyla, tar man bara med den verkliga elanvändningen för fläktar och pumpar. Vid fjärrkyla räknar man endast den kylenergi som levereras till byggnaden. Solenergi Solinstrålning genom fönster och energi via solfångare/solceller får tillgodoräknas i den utsträckning energin kan nyttiggöras för uppvärmning av byggnaden eller för byggnadens fastighetsenergi. Sådan solenergi som levereras till andra byggnader eller annat ändamål får inte tillgodoräknas. Om man gör en installation med solfångare eller solceller på huset behöver man således inte ta med erhållen energimängd från dessa, när man beräknar den specifika energianvändningen. Detta är principiellt jämförbart med solinstrålning genom fönster som också kan minska behovet av köpt energi. För alla former av solenergi är det endast den del av solenergin som huset verkligen kan tillgodogöra sig som man får beakta. Vid beräkning av energiutbytet från solfångare eller solceller finns metoder och branschregler att tillgå. Efterhand kommer standarder att utarbetas inom området. En del av detta arbete är redan påbörjat. Vid beräkning får man utgå från tekniska specifikationer för solfångarna eller solcellerna samt solinstrålning för aktuell ort. I verkligheten minskar byggnadens köpta energi i motsvarande omfattning som energin från solfångare eller solceller tillgodogörs. Man behöver därför inte mäta energimängden separat från själva solfångarna eller solcellerna. 22

25 2 Energi För att få tillgodoräkna sig energin från solfångare och solceller ska dessa vara placerade på den aktuella byggnaden eller i dess närhet, t.ex. på ett uthus eller på marken. På så sätt får man möjlighet att placera solfångarna i så gynnsamt läge som möjligt med hänsyn till väderstreck, lutning, skuggning etc. Byggnadens fastighetsenergi Byggnadens fastighetsenergi ska medräknas i den specifika energianvändningen. Med byggnadens fastighetsenergi avses den del av fastighetselen som är till för byggnadens behov, t.ex. el till pumpar och fläktar. Elektriska apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motorvärmare och belysning i trädgård ingår inte i fastighetsenergin och ska inte medräknas när byggnadens specifika energianvändning bestäms. Däremot medräknas t.ex. energi för luftavfuktare placerad i krypgrunden. När det gäller belysning ska den del av elen som går till fast belysning i allmänna utrymmen och driftutrymmen ingå i byggnadens fastighetsenergi. I t.ex. affärscentra (gallerior) blir det således den allmänna belysningen i galleriagångar som ska inräknas i byggnadens specifika energianvändning, medan belysning i affärer får anses vara verksamhetsrelaterad och ska inte inräknas. Småhus saknar oftast allmänna utrymmen och särskilda driftutrymmen. T.ex. installeras en värmepump ibland i grovköket. Detta medför att all el till belysning i småhus kan hänföras till hushållsel. Även om driftutrymme i form av ett pannrum skulle finnas i ett småhus är energin för fast belysning i praktiken så liten att man kan bortse från den i detta sammanhang. Begreppet byggnadens fastighetsenergi finns närmare definierat i BBR avsnitt 9:12. Hushållsenergi och verksamhetsenergi Hushållsenergi och verksamhetsenergi i lokal ska inte medräknas i byggnadens specifika energianvändning. Men man har möjlighet att tillgodoräkna sig den del som erhålls sekundärt som värme, från sådan verksamhet. Detta gäller även sekundär värme från tappvarmvatten och avgiven värme från personer som vistas i uppvärmda utrymmen inom byggnaden. 23

26 Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vad som ska hänföras till hushållsenergi eller verksamhetsenergi. Det uppstår alltid lägen som blir gränsfall i förhållande till föreskrifterna. När det gäller golvvärme berör den alltid byggnadens uppvärmningssystem. Om golvvärme eller annan apparat för uppvärmning installeras, ska eleffekt och energianvändning från sådan uppvärmningsanordning medräknas i installerad eleffekt för uppvärmning och i byggnadens specifika energianvändning. Däremot medräknas inte en handdukstork om det finns annan installerad uppvärmningsanordning som täcker effekt- och energibehovet i utrymme där handdukstorken är placerad. Energin som används i ett restaurangkök t.ex. varmvatten för diskning, fläktel eller belysning kan normalt hänföras till verksamheten. I princip gäller detta all energi som är avsedd för verksamhetens bedrivande och inte berör lokalens grundläggande energibehov. När det gäller idrottshallar kan man anta att den större delen av varmvattenanvändningen avser de idrottsutövandes hygien baserat på den fysiska ansträngningen. Naturligtvis förekommer samtidigt varmvattenbehov för administrativ personal, städning och dylikt. Tolkningen bör vara att denna senare varmvattenandel får beräknas eller bedömas och ingå i byggnadens specifika energianvändning. Klimatskärmens täthet I BBR ställs ett övergripande funktionskrav på byggnadens energianvändning. Detta krav kan uppfyllas på många olika sätt, t.ex. med mer eller mindre värmeisolering, tätare klimatskärm, olika tekniska installationer etc. Klimatskärmen behöver vara så tät att byggnaden kan uppfylla de krav som ställs på energianvändning, installerad eleffekt, ventilation, fuktsäkerhet, brandskydd och buller. Hur tät klimatskärmen behöver vara får avgöras från fall till fall av byggherren/projektören beroende på val av ventilationssystem, lösningar för energihushållning m.m. Täthetskrav på byggnadens klimatskärm finns i en egen föreskrift i BBR avsnitt 9:21 och 9:31. 24

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) föreskrifter och allmänna råd; BFS 2008:20 Utkom från trycket den 19 december 2008

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner 9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL.

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 13, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2009. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR

Regelsamling för byggande, BBR Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling

Läs mer

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx FÖRSLAG 2008-08-27 Förslag till ändrade föreskrifter. Ändringar är markerade med kantstreck. BFS 200X:XX BBR XX Utkom från trycket den xx månad 2008 Boverkets

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:3 Utkom från trycket den 24 februari 2015 beslutade den 24 februari

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR

Regelsamling för byggande, BBR Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR

Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02

Läs mer

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se INNEHÅLL Inledning 3 Förutsättningar 4 Programmets uppbyggnad 5 U-värdeberäkning 6 Energiberäkning 7 Resultatsammanställning 11

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Innehållsförteckning 9 Energihushållning... 1 9:1 Allmänt... 1 9:11 Tillämpningsområde... 1 9:12 Definitioner... 1 9:2 Bostäder... 4 9:23 Klimatzon III - Åland...

Läs mer

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED BFS 2007:4 med ändringar till och med BFS 2016:14 Detta är en konsoliderad version. Den konsoliderade versionen är en sammanställning

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:16 Utkom från trycket den 12 november 2013

Läs mer

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: 2011-05-17 Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: 2013-01-18 av Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m.

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. Konsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Boverket december 2008 Titel: Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TJÄRHOVET 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-04 Byggnadens adress: TJÄRHOVSGATAN 9 90420 UMEÅ Utetemperatur: 10 C Expert: Christer

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MALEVIK 1:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-10 Byggnadens adress: EKEBACKSVÄGEN 11 42935 KULLAVIK Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FRÖSVE-TOVATORP 1:33 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-02-23 Byggnadens adress: ÅKLEBY LJUNGAGÄRDET 54191 SKÖVDE Utetemperatur: 4

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02 2007-05 Ersätter Energihushållning, Nya krav i Boverkets Byggregler, BBR 2006-09 Energihushållning Boverkets

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÄNNE 1:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-10-19 Byggnadens adress: PLANEN 16 51890 SANDARED Utetemperatur: 10 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOTTEN 1:245 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-11-04 Byggnadens adress: TOTTHYLLAN 31 83013 ÅRE Utetemperatur: -3 C Expert: Johan

Läs mer

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Promemoria Datum 2016-12-08 Diarienummer 1690/2016 BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Innehållsförteckning Energideklaration av äldre

Läs mer

2011-03-16 Fastighet

2011-03-16 Fastighet Fastighet Rickard Berg 1 1. Förutsättningar Byggnad, BTA: 33 500 m 2 Tomtarea: 11 200 m 2 1. Ett modernt kontorshus med hög standard blir uppfört 2012. 2. Huset skall ha en våningsbjälklagshöjd om cirka

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BUR 131:42 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-01-26 Byggnadens adress: LÅKEBERGSGATAN 93 42334 TORSLANDA Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KÅHÖG 11:22 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-12-16 Byggnadens adress: ÄNGSVÄGEN 2 43376 JONSERED Utetemperatur: 2 C Expert: Liselotte

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SAXHYTTAN 102:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-11-23 Byggnadens adress: GRANSTIGEN 2 77014 NYHAMMAR Utetemperatur: 2 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet Lag-Förordning-föreskrift-Allmänt råd Riksdagen Lagar Plan- och bygglagen, PBL Nikolaj Tolstoy, Tegnik AB Miljösamverkan Stockholms län

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR 2012

Boverkets Byggregler, BBR 2012 Boverkets Byggregler, BBR 2012 Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring T3-01 2012-01. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03 B5-02

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Version 6, september 2015 Tidigare versioner: Version 5, augusti 2011 Version 4, maj 2010 Version 3, maj 2008 Version 2, januari 2008 Version 1, augusti 2006 Energikrav för lokalbyggnader Beställargruppen

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2008:1 LTH rapport EBD-R--08/21 IVL rapport nr A1548 Forum för Energieffektiva

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MENSÄTTRA 1:76 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-19 Byggnadens adress: ABBORRVÄGEN 5 13236 SALTSJÖ-BOO Utetemperatur: 14

Läs mer

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017 Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Att ställa energikrav och följa upp

Att ställa energikrav och följa upp Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bestämning av en byggnads energianvändning vid normalt brukande; BFS 2016:xx Utkom från trycket den

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 4 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla. Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla. Beräkningen avser: Husmodell: Radhus 115 Beställningsnummer: Ordernummer: Husets placering: Vallentuna

Läs mer

ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Arne Elmroth Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2015

Läs mer

Boverkets arbete med PBL och BBR

Boverkets arbete med PBL och BBR Boverkets arbete med PBL och BBR Martin Storm martin.a.storm@boverket.se Hur mycket byggs det? Bostadsbyggandet har återhämtat sig, men det byggs fortfarande för lite Jämn fördelning mellan hyresrätt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Smeden 2 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-11-07 Byggnadens adress: Smedgatan 3 46740 Grästorp Utetemperatur: 4 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

BBR-stö d i IDA ICE. Oktober 2015

BBR-stö d i IDA ICE. Oktober 2015 BBR-stö d i IDA ICE Inledning... 2 Byggnadsmallar... 2 Konvertering av en befintlig modell till en BBR-modell... 2 Simulering av byggnadens tidskonstant... 3 Bestämning av DVUT... 4 Simulering av max eleffekt

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: APOLLO 11 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-09-29 Byggnadens adress: HERMESVÄGEN 7 98144 KIRUNA Utetemperatur: 3 C Expert: Fredrik

Läs mer