DOMSTOLENS DOM den 27 september 2001 *

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOMSTOLENS DOM den 27 september 2001 *"

Transkript

1 DOM AV DEN MÅL C-257/99 DOMSTOLENS DOM den 27 september 2001 * I mål C-257/99, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court) (Förenade kungariket), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan The Queen och Secretary of State for the Home Department, ex parte: Julius Barkoci och Marcel Malik, angående tolkningen av artiklarna 45 och 59 i Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Tjeckien, å andra sidan, som ingicks och godkändes för gemenskapens räkning genom rådets och kommissionens beslut 94/910/EKSG, EG, Euratom av den 19 december 1994 (EGT L 360, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 36, s. 3), meddelar * Rättegångsspråk: engelska. I

2 BARKOCI OCH MALIK DOMSTOLEN sammansatt av ordföranden G.C. Rodríguez Iglesias, avdelningsordförandena C. Gulmann, A. La Pergola (referent), M. Wathelet och V. Skouris samt domarna D.A.O. Edward, J.-P. Puissochet, P. Jann, L. Sevón, R. Schintgen och E Macken, generaladvokat: J. Mischo, justitiesekreterare: byrådirektören L. Hewlett, med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: Julius Barkoci, genom N. Blake, QC, och T. Eicke, barrister, och Marcel Malik, genom N. Blake och L. Fransman, barrister, befullmäktigade av B. Sheldrick, solicitor, Förenade kungarikets regering, genom M. Ewing, i egenskap av ombud, biträdd av E. Sharpston, QC, Belgiens regering, genom P. Rietjens, i egenskap av ombud, Tysklands regering, genom W.-D. Plessing och C.-D. Quassowski, båda i egenskap av ombud, Frankrikes regering, genom K. Rispal-Bellanger och A. Lercher, båda i egenskap av ombud, I

3 DOM AV DEN MÅL C-257/99 Italiens regering, genom U. Leanza, i egenskap av ombud, biträdd av E Quadri, avvocato dello Stato, Nederländernas regering, genom M.A. Fierstra, i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom E Benyon samt genom M.-J. Jonczy och N. Yerrell, samtliga i egenskap av ombud, med hänsyn till förhandlingsrapporten, efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 11 juli 2000 av: Julius Barkoci och Marcel Malik, företrädda av N. Blake och T. Eicke, Förenade kungarikets regering, företrädd av G. Amodeo, i egenskap av ombud, biträdd av E. Sharpston, Irlands regering, företrädd av E. Barrington, BL, Italiens regering, företrädd av E Quadri, Nederländernas regering, företrädd av M.A. Fierstra, och kommissionen, företrädd av E Benyon samt av M.-J. Jonczy och N. Yerrell, och efter att den 26 september 2000 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande, I

4 BARKOCI OCH MALIK följande Dom 1 High Court of Justice (England and Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court) har, genom beslut av den 29 mars 1999 som inkom till domstolens kansli den 9 juli 1999, i enlighet med artikel 234 EG ställt sju frågor angående tolkningen av artiklarna 45 och 59 i Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Tjeckien, å andra sidan, som ingicks och godkändes för gemenskapens räkning genom rådets och kommissionens beslut 94/910/EKSG, EG, Euratom av den 19 december 1994 (EGT L 360, s. 1, svensk specialutgåva, område 11, volym 36, s. 3, nedan kallat associeringsavtalet). 2 Dessa frågor har uppkommit i en tvist mellan Julius Barkoci och Marcel Malik, vilka är tjeckiska medborgare, och Secretary of State for the Home Department (nedan kallad Secretary of State) angående den señares beslut att avslå Julius Barkocis och Marcel Maliks ansökningar om inresetillstånd till Förenade kungariket. Associeringsavtalet 3 Associeringsavtalet undertecknades den 4 oktober 1993 i Luxemburg och trädde i kraft den 1 februari 1995 i enlighet med artikel 123 andra stycket i avtalet. 4 Enligt artikel 1.2 i associeringsavtalet har detta bland annat till syfte att tillhandahålla en lämplig ram för en politisk dialog mellan parterna så att nära I

5 DOM AV DEN MÅL C-2S7/99 förbindelser kan utvecklas, att främja utvidgad handel och harmoniska ekonomiska relationer mellan parterna och på så sätt gynna en dynamisk ekonomisk utveckling och välstånd i Republiken Tjeckien, samt att skapa en lämplig ram för landets gradvisa integrering i gemenskapen, eftersom det slutliga målet för denna stat är att ansluta sig till gemenskapen, vilket framgår av det artonde övervägandet i avtalet. 5 De bestämmelser i associeringsavtalet som är relevanta för målet vid den nationella domstolen återfinns i avdelning IV, som har rubriken "Arbetstagarnas rörlighet, etablering, tillhandahållande av tjänster". 6 I artikel 38.1 i associeringsavtalet, som ingår i avdelning IV, vars kapitel 1 har rubriken "Arbetstagarnas rörlighet", föreskrivs följande: "Om inte annat följer av de villkor och riktlinjer som gäller i var och en av medlemsstaterna skall arbetstagare av tjeckisk nationalitet som är lagligen anställda inom en medlemsstats territorium behandlas på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare, utan diskriminering på grund av nationalitet, beträffande arbetsförhållanden, avlöning eller avskedande, skall den lagligen bosatta maken/makan eller barnen till en arbetstagare som är lagligen anställd inom en medlemsstats territorium, med undantag av säsongarbetare och arbetstagare som omfattas av bilaterala avtal enligt artikel 42, såvida inte något annat fastställs i dessa avtal, äga tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under den tid arbetstagaren har arbetstillstånd i denna." I

6 BARKOCI OCH MALIK 7 I artikel 45.3 och 45.4 i associeringsavtalet, som ingår i avdelning IV, vars kapitel 2 har rubriken "Etablering", föreskrivs följande: "3. Varje medlemsstat skall från och med avtalets ikraftträdande inte ge de tjeckiska företag och medborgare som etablerar sig i landet en mindre gynnsam behandling än den som landet ger sina egna företag och medborgare och skall, när det gäller den verksamhet som tjeckiska företag och medborgare bedriver på landets territorium, inte ge dem en mindre gynnsam behandling än den landet ger sina egna företag och medborgare. 4. I detta avtal används följande beteckningar med de betydelser som här anges: a) etablering: i) för medborgare, rätten att påbörja och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare och att etablera och leda företag, särskilt bolag, som de faktiskt kontrollerar. Medborgare får inte i sin egen förvärvs- eller affärsverksamhet söka eller ta anställning på den andra partens arbetsmarknad. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte dem som inte uteslutande utövar egen förvärvsverksamhet. I

7 DOM AV DEN MÅL C-257/99 c) förvärvsverksamhet: i synnerhet verksamhet inom industri, handel och hantverk och verksamhet inom något av de fria yrkena." 8 I artikel 59.1 i associeringsavtalet, som ingår i avdelning IV, vars kapitel 4 har rubriken "Allmänna bestämmelser", föreskrivs följande: "För tillämpningen av avdelning IV i detta avtal får inget i avtalet hindra parterna från att tillämpa sina egna lagar och förordningar beträffande fysiska personers inresa och vistelse, arbete, arbetsvillkor och etablering samt tillhandahållande av tjänster, under förutsättning att de inte tillämpar dem på ett sådant sätt att fördelarna för någon av parterna enligt villkoren i en särskild bestämmelse i avtalet upphävs eller begränsas..." De nationella bestämmelserna 9 I artikel 11.1 i Immigration Act 1971 (utlänningslag, nedan kallad Immigration Act) definieras begreppet "inresa i Förenade kungariket" på följande sätt: "En person som anländer till Förenade kungariket med fartyg eller luftfartyg skall i denna lag inte anses ha rest in i Förenade kungariket, med mindre och fram till dess att han lämnar fartyget eller luftfartyget, och den som lämnar ett fartyg eller ett luftfartyg i en hamn eller på en flygplats skall inte anses ha rest in i Förenade kungariket så länge som han uppehåller sig inom det område (om ett sådant finns) i hamnen eller på flygplatsen som kan ha godkänts för detta ändamål av en I

8 BARKOCI OCH MALIK tjänsteman vid utlänningsmyndigheten. En person som inte på annat sätt har rest in i Förenade kungariket skall inte betraktas som inrest, så länge som han hålls i förvar, innehar tillfälligt inresetillstånd eller är tillfälligt frigiven..." 10 De övriga bestämmelser i nationell rätt som är relevanta för målet vid den nationella domstolen är huvudsakligen United Kingdom Immigration Rules (House of Commons Paper 395) (utlänningsregler antagna år 1994 av parlamentet i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, nedan kallade Immigration Rules), i deras lydelse vid tiden för de faktiska omständigheterna i målet vid den nationella domstolen, vilka reglerar personers inresa och uppehåll i Förenade kungariket. 11 Immigration Rules har till syfte att anpassa Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands rättssystem till bestämmelserna om etablering som finns i associeringsavtalet samt i de övriga europeiska associeringsavtal som har ingåtts mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och länderna i Central- och Östeuropa, å andra sidan. 12 I punkterna i Immigration Rules införs ett allmänt system, som innebär att vissa kategorier av personer som ansöker om inresetillstånd (leave to enter) först måste erhålla ett inresevisum (entry clearance) och att ansökningar om inresetillstånd från sådana personer skall avslås om de inte har beviljats inresevisum. I dessa punkter föreskrivs följande: "24. Medborgare som måste ha visum, och alla andra personer som önskar resa in i landet i ett sådant syfte för vilket det enligt dessa bestämmelser krävs att inresevisum först har beviljats, skall vid ankomsten för en tjänsteman vid utlänningsmyndigheten uppvisa giltigt pass eller annan identitetshandling med ett inresevisum till Förenade kungariket. Detta inresevisum skall vara utfärdat till vederbörande för det syfte i vilket han önskar inresa i landet. Personer som tillhör denna kategori och som inte kan uppvisa ett giltigt inresevisum skall nekas inresetillstånd... I

9 DOM AV DEN MÅL C-257/ Inresevisum kan utfärdas i form av ett visum (för medborgare som måste ha visum) eller ett inreseintyg (för medborgare som inte måste ha visum). Dessa handlingar skall betraktas som bevis för att innehavaren har rätt att resa in i Förenade kungariket och de skall följaktligen betraktas som 'inresevisum' i den mening som avses i Immigration Act En ansökan om inresevisum skall prövas i enlighet med bestämmelserna i Immigration Rules om beviljande av eller avslag på ansökningar om inresetillstånd..." 13 I punkt 28 i Immigration Rules föreskrivs att den som ansöker om inresevisum måste befinna sig utanför Förenade kungariket när han inger ansökan och att denna måste inges till härför avsett ställe i sökandens bosättningsland. 14 Det framgår av bilagan till Immigration Rules att tjeckiska medborgare inte behöver visum till Förenade kungariket och att det inresevisum som krävs enligt punkt 24 i Immigration Rules utfärdas i form av ett inreseintyg. 15 Avdelning 6 i Immigration Rules, som har rubriken "Personer som önskar inresa och uppehålla sig i Förenade kungariket i egenskap av affärsman, egenföretagare, investerare, författare, kompositör eller artist", innehåller vissa bestämmelser om behandling av ansökningar om inresa som ges in av "personer som avser att utöva I

10 BARKOCI OCH MALIK verksamhet i enlighet med bestämmelserna i ett associeringsavtal som ingåtts av gemenskapen". Punkterna 211,212 och , vilka ingår i denna avdelning, har följande lydelse: "211. Med begreppet verksamhet avses i punkterna företagsverksamhet som utövas som egenföretagare, eller som bolagsman i ett handelsbolag, eller i ett bolag som är registrerat i Förenade kungariket En person som ansöker om inresevisum till Förenade kungariket i syfte att utöva verksamhet i landet måste visa i) att han uppfyller kraven i... punkt 214, ii) att han kontrollerar de medel som han investerar i verksamheten och att dessa är tillräckliga för att etablera en verksamhet i Förenade kungariket, I

11 DOM AV DEN MÅL C-257/99 iii) att han, fram till dess att han erhåller en inkomst från sin verksamhet, har tillräckliga medel för att försörja och inkvartera sig själv och alla dem som är beroende av honom för sin försörjning, utan att ta anställning (förutom hans arbete i affärsverksamheten) eller uppbära offentliga medel, iv) att hans andel av affärsverksamhetens vinst är tillräcklig för att försörja och inkvartera honom själv och alla dem som är beroende av honom för sin försörjning, utan att ta anställning (förutom hans arbete i affärsverksamheten) eller uppbära offentliga medel, v) att han inte har för avsikt att komplettera sina inkomster genom att ta eller söka en annan anställning i Förenade kungariket än det arbete han utför i verksamheten, och vi) att han innehar ett giltigt inresevisum till Förenade kungariket i denna egenskap En person som har för avsikt att etablera sig som egenföretagare eller som bolagsman i ett handelsbolag i Förenade kungariket måste, förutom att uppfylla kraven i punkt 212, visa i) att han är medborgare i... Republiken Tjeckien, I ii) att han aktivt kommer att bedriva handel eller tillhandahålla tjänster för egen räkning eller i ett handelsbolag i Förenade kungariket,

12 BARKOCI OCH MALIK iii) att han, själv eller tillsammans med de övriga bolagsmännen, kommer att äga rörelsens tillgångar, En person som ansöker om inresetillstånd till Förenade kungariket i syfte att utöva verksamhet i landet kan beviljas sådant tillstånd för en period som inte överskrider tolv månader, förenat med ett villkor som inskränker hans rätt att ta anställning, under förutsättning att han vid ankomsten för en tjänsteman vid utlänningsmyndigheten kan uppvisa ett giltigt inresevisum till Förenade kungariket i denna egenskap En ansökan om inresetillstånd till Förenade kungariket som inges av en person som önskar utöva verksamhet i landet skall avslås om vederbörande inte kan visa upp ett giltigt inresevisum till Förenade kungariket i denna egenskap för en tjänsteman vid utlänningsmyndigheten vid ankomsten." 16 I punkt 321 i Immigration Rules föreskrivs att en ansökan om inresetillstånd som inges av en person som innehar ett inresevisum som utfärdats till honom i vederbörlig ordning och som fortfarande är giltigt får avslås endast om den tjänsteman vid utlänningsmyndigheten som prövar ansökan är övertygad om att sökanden, skriftligen eller mündigen, har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att redogöra för relevanta omständigheter i syfte att erhålla inresevisumet, I

13 DOM AV DEN MÅL C-257/99 eller om sökanden inte längre kan göra anspråk på en rätt till inresa på grund av ändrade omständigheter efter visumets utfärdande. Målet vid den nationella domstolen 17 Det framgår av begäran om förhandsavgörande att Julius Barkoci anlände till Förenade kungariket den 14 oktober Han ansökte om inresetillstånd för en obegränsad period för att arbeta, samtidigt som han ansökte om politisk asyl. Han uppgav att han önskade etablera sig i Förenade kungariket, eftersom han som rom inte kunde fa arbete i sitt ursprungsland Republiken Tjeckien. Han placerades i förvar i avvaktan på att hans fall skulle prövas, i enlighet med gällande bestämmelser i Immigration Act. 18 Den 11 november 1997 avslog Secretary of State Julius Barkocis ansökan om politisk asyl. Julius Barkoci överklagade detta beslut och uppgav att han inte önskade ansöka om inresetillstånd i Förenade kungariket på grundval av någon annan bestämmelse i Immigration Rules. Den 3 december 1997 försattes han på fri fot mot borgen i väntan på att överklagandet skulle prövas. 19 Överklagandet ogillades och Julius Barkoci upplystes om att instruktioner hade getts om att han skulle avvisas från Förenade kungariket. De åtgärder som Secretary of State hade vidtagit beträffande hans avvisning upphävdes emellertid, eftersom Julius Barkoci den 9 mars 1998 gav in en ansökan om uppehållstillstånd med stöd av associeringsavtalet i syfte att etablera sig i Förenade kungariket som egenföretagare inom trädgårdssektorn. 20 Det framgår även av begäran om förhandsavgörande att Marcel Malik, som också han är rom, anlände från Republiken Tjeckien till Förenade kungariket I

14 BARKOCI OCH MALIK den 18 oktober 1997 och ansökte om politisk asyl. Även han placerades i förvar i avvaktan på att hans fall skulle prövas. Secretary of State avslog hans ansökan genom beslut av den 17 november Marcel Maliks överklagande av detta beslut avslogs av Special Adjudicator den 23 januari Den 22 januari 1998 ingav Marcel Malik en etableringsansökan med stöd av associeringsavtalet i syfte att tillhandahålla tjänster inom städsektorn. Han beviljades därför ett tillfälligt inresetillstånd av de behöriga utlänningsmyndigheterna. 22 Eftersom Julius Barkoci och Marcel Malik inte hade erhållit något inresetillstånd i Förenade kungariket, vare sig i form av ett inresevisum på förhand eller i form av ett inreseintyg, ansågs de, enligt artikel 11.1 i Immigration Act, inte ha rest in i Förenade kungariket. Således behandlades deras ansökningar om uppehållstillstånd som ursprungliga ansökningar om inresetillstånd i Förenade kungariket med stöd av associeringsavtalet. 23 Under dessa omständigheter kontrollerade den tjänsteman vid utlänningsmyndigheten som prövade Julius Barkocis och Marcel Maliks ansökningar endast huruvida de klart och uppenbart uppfyllde de övriga villkoren i punkt 212 i Immigration Rules, vilket innebar att kravet på inresevisum enligt punkt 212 vi kunde sättas åt sidan genom en administrativ handling inom ramen för tjänstemannens utrymme för skönsmässig bedömning och att inresetillstånd kunde beviljas på en annan grund än Immigration Rules. 24 Med hänsyn till de affärsplaner som Julius Barkoci och Marcel Malik ingav till utlänningsmyndigheten samt de svar som var och en av dem lämnade vid de intervjuer som hölls i samband härmed, förklarade emellertid de behöriga tjänstemännen att de inte var övertygade om att Julius Barkocis och Marcel I

15 DOM AV DEN MÅL C-257/99 Maliks planerade verksamheter var ekonomiskt lönsamma och att de inte heller var övertygade om att de hade för avsikt att utöva dem som egenföretagare. I synnerhet Marcel Malik angav uttryckligen att han hade för avsikt att fortsätta leva på socialbidrag till dess att han erhöll tillräckliga inkomster från sin verksamhet. 25 Följaktligen avslog de behöriga tjänstemännen vid utlänningsmyndigheten, genom beslut av den 9 mars respektive den 6 mars 1998, Julius Barkocis och Marcel Maliks ansökningar om inresetillstånd i Förenade kungariket, i enlighet med punkt 216 i Immigration Rules. Som motivering till beslutet angavs att sökandena inte innehade erforderligt inresevisum enligt punkt 212 vi i Immigration Rules. 26 Julius Barkoci och Marcel Malik beviljades emellertid tillfälliga uppehållstillstånd i väntan på sin avvisning från Förenade kungariket. I det tillstånd som beviljades Julius Barkoci den 9 mars 1998 föreskrevs för första gången ett förbud för honom att ta anställning och/eller etablera sig som egenföretagare i Förenade kungariket. 27 Däremot innehöll inte det tillfälliga uppehållstillstånd som beviljades Marcel Malik den 22 januari 1998, det vill säga innan hans ansökan om inresetillstånd avslogs, något sådant förbud. 28 Den 24 juli 1998 beviljades Julius Barkoci och Marcel Malik tillstånd att begära överprövning (judicial review) av Secretary of States båda beslut att avslå deras ansökningar om inresetillstånd. Avvisningen sköts upp med hänsyn till detta nya förfarande. I

16 BARKOCI OCH MALIK Tolkningsfrågorna 29 High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court), ansåg under dessa omständigheter att utgången av tvisten var beroende av en tolkning av associeringsavtalet och beslutade därför att förklara målet vilande och ställa följande sju frågor till domstolen: "Direkt effekt och associeringsavtalets tolkning 1) Har artikel 45 i associeringsavtalet direkt effekt i medlemsstaternas nationella rättssystem, utan hinder av bestämmelserna i artikel 59 i associeringsavtalet? 2) Om den första frågan besvaras jåkande, hur skall förbehållet i slutet av första meningen i artikel 59.1 i associeringsavtalet (och i synnerhet uttrycket 'fördelarna för någon av parterna enligt villkoren i en särskild bestämmelse i avtalet') tolkas och, mer allmänt, i vilken utsträckning kan en medlemsstat, utan att åsidosätta detta förbehåll, tillämpa sina egna lagar och förordningar beträffande fysiska personers inresa, vistelse och etablering på personer som åberopar artikel 45 i associeringsavtalet? 3) Om den första frågan besvaras nekande, har en fysisk person som är medborgare i Republiken Tjeckien ändå rätt att i nationella rättsliga förfaranden, som inletts för att bestrida ett beslut av de behöriga nationella myndigheterna att avslå hans ansökan om inresetillstånd i syfte att etablera sig med stöd av associeringsavtalet, åberopa artikel 45 i associeringsavtalet för att bestrida lagenligheten av en medlemsstats lagar och förordningar I

17 DOM AV DEN MÅL C-257/99 beträffande fysiska personers inresa, vistelse och etablering och, om så är fallet, på vilken rättslig grund? Kravet på att erhålla förhandstillstånd före avresan 4) Om den första eller den tredje frågan besvaras jakande, kan en medlemsstat enligt artikel 45 och/eller artikel 59 i associeringsavtalet kräva att en person, som önskar resa till en medlemsstat enbart i syfte att etablera sig som egenföretagare med stöd av associeringsavtalet, på förhand ansöker om och erhåller ett inresevisum (entry clearance) (det vill säga ett förhandstillstånd att resa till denna stat i det särskilda syftet)? 5) Om den fjärde frågan besvaras jakande, a) kan en medlemsstat föreskriva villkor för beviljande av en sådan på förhand ingiven ansökan om inresevisum, vilka innebär att sådana materiella krav beträffande etablering som uppställs i punkt 212 HC 395 måste vara uppfyllda, I b) kan en medlemsstat avslå en ansökan om inresetillstånd från en person, som avser att etablera sig som egenföretagare med stöd av associeringsavtalet, enbart på den grunden att vederbörande inte har erhållit ett sådant inresevisum på förhand?

18 BARKOCI OCH MALIK 6) När en sådan person inte har beviljats inresetillstånd till medlemsstaten på någon annan grund, påverkas svaret på den femte frågan (och om så är fallet hur) av någon av följande omständigheter: a) Det förhållandet att personen vid ankomsten till medlemsstatens gräns inte ansökte om inresetillstånd med stöd av associeringsavtalet, utan på en annan grund, en ansökan som senare avslogs. b) Den tid som har förflutit från det att sökanden ankom till medlemsstatens gräns till dess att han därefter ansökte om att få etablera sig som egenföretagare med stöd av associeringsavtalet. c) Omfattningen av de eventuella begränsningar i fråga om sökandens frihet eller rätt att ta anställning eller utöva ett yrke som de nationella myndigheterna har ålagt sökanden under denna tid i enlighet med de befogenheter som följer av den nationella utlänningslagstiftningen. d) Det förhållandet att sökanden har haft tillgång till medlemsstatens socialtjänstsystem och varit ekonomiskt beroende därav medan han etablerade sig som egenföretagare? 7) Om en medlemsstat inte kan avslå en ansökan om inresetillstånd från en person som avser att etablera sig som egenföretagare med stöd av associeringsavtalet enbart på den grunden att vederbörande inte har erhållit ett sådant inresevisum på förhand, är det motiverat att de behöriga myndigheterna beviljar en sådan person inresetillstånd endast under förutsättning att I

19 DOM AV DEN MÅL C-257/99 ansökan klart och uppenbart uppfyller samma materiella villkor som skulle ha tillämpats på en på förhand ingiven ansökan om inresevisum?" Den första frågan 30 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 45.3 i associeringsavtalet kan åberopas av en enskild vid nationella domstolar i värdmedlemsstaten, även om myndigheterna i denna stat enligt artikel 59.1 i avtalet fortfarande är behöriga att tillämpa den nationella lagstiftningen om inresa, vistelse och etablering. 31 Domstolen erinrar inledningsvis om att det följer av fast rättspraxis att en bestämmelse i ett avtal som gemenskapen har ingått med tredje land anses vara direkt tillämplig om den, med hänsyn till dess ordalydelse samt till avtalets syfte och art, innebär en klar och precis skyldighet, vars fullgörande eller verkningar inte är beroende av utfärdandet av ytterligare rättsakter (se särskilt dom av den 4 maj 1999 i mål C-262/96, Sürül, REG 1999, s. I-2685, punkt 60). 32 För att klargöra huruvida artikel 45.3 i associeringsavtalet uppfyller dessa villkor är det lämpligt att först undersöka dess lydelse. 33 Det kan härvid konstateras att det i denna bestämmelse i klara, precisa och ovillkorliga ordalag föreskrivs ett förbud för medlemsstaterna att på grund av nationalitet diskriminera tjeckiska medborgare som i någon av dessa stater I

20 BARKOCI OCH MALIK önskar utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare eller etablera och leda bolag som de faktiskt kontrollerar. 34 I denna regel om likabehandling föreskrivs en precis skyldighet avseende det resultat som skall uppnås. Regeln är således av sådan art att den kan åberopas av en enskild vid en nationell domstol för att begära att denna skall göra avsteg från diskriminerande bestämmelser i en medlemsstats lagstiftning vari det för tjeckiska medborgares etablering uppställs krav som inte åläggs de egna medborgarna, utan att kompletterande tillämpningsåtgärder måste vidtas i det avseendet (se i detta avseende domen i det ovannämnda målet Sürül, punkt 63). 35 Konstaterandet att icke-diskrimineringsprincipen i artikel 45.3 i associeringsavtalet kan anses direkt reglera situationen för enskilda motsägs inte heller efter en undersökning av syftet med och arten av nämnda avtal, där denna bestämmelse ingår. 36 Det framgår nämligen av det artonde övervägandet och av artikel 1.2 i associeringsavtalet att dess syfte är att främja utvidgad handel och harmoniska ekonomiska relationer mellan de avtalsslutande parterna och på så sätt gynna en dynamisk ekonomisk utveckling och välstånd i Republiken Tjeckien, för att underlätta landets anslutning till gemenskapen. 37 Det förhållandet att associeringsavtalet i huvudsak syftar till att främja Republiken Tjeckiens ekonomiska utveckling, och därför kännetecknas av obalans mellan gemenskapens och det berörda tredje landets förpliktelser, kan inte utgöra något hinder för att gemenskapen medger att vissa av dess bestämmelser blir direkt tillämpliga (se i detta avseende domen i det ovannämnda målet Sürül, punkt 72). I

21 DOM AV DEN MÅL C-257/99 38 Konstaterandet att artikel 45.3 i associeringsavtalet är direkt tillämplig motsägs inte heller av lydelsen av artikel 59.1 i avtalet. Av denna bestämmelse följer nämligen endast att medlemsstaternas myndigheter är behöriga att inom de gränser som uppställs i associeringsavtalet tillämpa den nationella lagstiftningen om inresa, vistelse och etablering. Följaktligen rör artikel 59.1 inte medlemsstaternas genomförande av associeringsavtalets bestämmelser om etablering, och dess syfte är inte att fullgörandet eller verkningarna av likabehandlingsskyldigheten i artikel 45.3 skall vara beroende av om det antas ytterligare nationella åtgärder. 39 Av det ovan anförda följer att den första frågan skall besvaras så, att artikel 45.3 i associeringsavtalet skall tolkas på så sätt att det inom tillämpningsområdet för detta avtal härigenom fastställs en princip som är tillräckligt precis och ovillkorlig för att kunna tillämpas av en nationell domstol och som följaktligen kan reglera enskildas rättsliga ställning. Den direkta effekt som denna bestämmelse således skall tillerkännas innebär att de tjeckiska medborgare som stöder sig på den har rätt att åberopa den vid domstolarna i värdmedlemsstaten, även om myndigheterna i detta land fortfarande är behöriga att tillämpa den nationella lagstiftningen om inresa, vistelse och etablering i enlighet med artikel 59.1 i avtalet. Den andra, den fjärde, den femte och den sjunde frågan 40 Den hänskjutande domstolen har ställt den andra, den fjärde, den femte och den sjunde frågan, vilka bör besvaras tillsammans, för att få klarhet i huruvida artikel 45.3 i associeringsavtalet, tolkad mot bakgrund av artikel 59.1 i avtalet, innebär att en tjeckisk medborgare med stöd härav kan erhålla en rätt att resa in i en medlemsstat där han önskar etablera sig som egenföretagare med stöd av detta avtal. I

22 BARKOCI OCH MALIK 41 Den hänskjutande domstolen önskar särskilt få klarhet i huruvida de bestämmelser i associeringsavtalet som nämns i föregående punkt utgör hinder mot nationella bestämmelser, som innebär att en tjeckisk medborgare före avresan till värdmedlemsstaten måste erhålla ett inresevisum, som beviljas endast under förutsättning att sådana materiella krav som uppställs i punkt 212 i Immigration Rules är uppfyllda, och att värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, vilka har ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller ansökningar om inresetillstånd i etableringssyfte som inges med stöd av associeringsavtalet vid ankomsten av tjeckiska medborgare utan inresevisum, kan bevilja inresetillstånd på en annan grund än Immigration Rules endast under förutsättning att ansökan klart och uppenbart uppfyller samma materiella villkor som skulle ha tillämpats på en ansökan om inresevisum. 42 Domstolen finner att det för att kunna ge ett användbart svar på dessa omformulerade frågor är nödvändigt att undersöka i vilken utsträckning värdmedlemsstaten, utan att åsidosätta det villkor som uppställs i slutet av första meningen i artikel 59.1 i associeringsavtalet, kan tillämpa sin lagstiftning i fråga om inresa, vistelse och etablering på tjeckiska medborgare som åberopar artikel 45.3 i avtalet. 43 Härvid kan det konstateras att det följer av artikel 45.4 a och c i associeringsavtalet att icke-diskrimineringsprincipen i första stycket i denna bestämmelse rör rätten att påbörja och utöva verksamhet inom industri, handel och hantverk eller inom något av de fria yrkena som egenföretagare samt rätten att etablera och leda bolag. I

23 DOM AV DEN MÅL C-257/99 44 Rätten för en tjeckisk medborgare att påbörja och utöva förvärvsverksamhet som inte omfattas av arbetsmarknaden förutsätter att han har rätt att resa in i och vistas i värdmedlemsstaten. Under dessa omständigheter måste det fastställas vilken räckvidd artikel 45.3 i associeringsavtalet har. Räckvidden av artikel 45.3 i associeringsavtalet och frågan huruvida tolkningen av artikel 52 i EG-fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) eventuellt kan utsträckas till att omfatta denna bestämmelse 45 Julius Barkoci och Marcel Malik hävdar att den rätt de åberopar med stöd av artikel 45.3 i associeringsavtalet är att jämställa med den etableringsrätt som föreskrivs i artikel 52 i fördraget. De har härvid gjort gällande att rätt till vistelse visserligen inte omnämns i artikel 52, men att domstolen ändå har fastställt att en medborgare i en medlemsstat har en direkt rätt enligt denna bestämmelse att resa in i en annan medlemsstat och att vistas där, oberoende av om uppehållstillstånd har utfärdats av värdmedlemsstaten (dom av den 8 april 1976 i mål 48/75, Royer, REG 1976, s. 497, punkterna 31 och 32; svensk specialutgåva, volym 3, s. 73). 46 Enligt Julius Barkoci och Marcel Malik är det för att kunna åtnjuta den rätt till etablering och vistelse som följer direkt av artikel 45.3 i associeringsavtalet tillräckligt att den verksamhet som den berörde tjeckiske medborgaren utövar är faktisk och verklig, utan att han kan åläggas krav i fråga om minimiinkomster. Det framgår av de beslut från Secretary of State som överklagats av Julius Barkoci respektive Marcel Malik att den förvärvsverksamhet som de utövade vid den tidpunkt då de inte hade ålagts några begränsningar i rätten att utöva sådan verksamhet inte endast var marginell eller accessorisk. 47 Julius Barkoci och Marcel Malik har medgett att de ifrågavarande rättigheterna omfattas av begränsningen i artikel 59.1 i associeringsavtalet. Medlemsstaterna I

24 BARKOCI OCH MALIK kan emellertid endast anta bestämmelser om fysiska personers inresa, vistelse och etablering under förutsättning att dessa rättigheter inte begränsas på ett orimligt och överdrivet sätt. En tolkning som innebär att de behöriga myndigheterna har ett oinskränkt utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om utövandet av rätten att etablera sig i en medlemsstat utan att diskrimineras medför nämligen att kapitlet om etablering i avtalet förlorar sin mening. 48 Enligt Julius Barkoci och Marcel Malik innebär därför det förhållandet att värdmedlemsstatens behöriga myndigheter tillämpar nationella utlänningsregler, enligt vilka det krävs att tjeckiska medborgare skaffar inrese- och uppehållstillstånd, i sig att rättigheterna enligt artikel 45.3 i associeringsavtalet förlorar sin verkan. 49 Förenade kungarikets regering, de övriga regeringar som har inkommit med yttranden till domstolen och kommissionen har svarat att det följer av syftet med och den allmänna systematiken i associeringsavtalet att artiklarna 45.3 och 59.1 skall tolkas tillsammans. De har härvid särskilt gjort gällande att det enligt artikel 38 i associeringsavtalet inte föreligger någon rätt att inträda på arbetsmarknaden i värdmedlemsstaten och att det därför är nödvändigt med ett nationellt kontrollsystem grundat på skyldigheten att på förhand ansöka om inrese- och uppehållstillstånd. Detta för att garantera att tjeckiska medborgare som i själva verket har för avsikt att på detta sätt inträda på arbetsmarknaden som arbetstagare inte kan åberopa avtalets bestämmelser om etablering. 50 Domstolen erinrar om att det följer av fast rättspraxis avseende tolkningen av såväl fördragets bestämmelser som bestämmelserna i avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet (EGT 217, 1964, s. 3687) att rätten till nationell behandling i fråga om etablering, såsom den kommer till uttryck i artikel 45.3 i associeringsavtalet på ett jämförbart eller motsvarande sätt som i artikel 52 i fördraget, medför en av etableringsrätten följande rätt till inresa och vistelse för tjeckiska medborgare som vill utöva verksamhet inom industri, handel och hantverk eller inom något I

25 DOM AV DEN MÅL C-257/99 av de fria yrkena i en medlemsstat (se domen i det ovannämnda målet Royer, punkterna 31 och 32, och dom av den 11 maj 2000 i mål C-37/98, Savas, REG 2000, s. I-2927, punkterna 60 och 63). 51 Det skall emellertid även erinras om att det följer av fast rättspraxis att endast det förhållandet att en bestämmelse i ett av fördragen om inrättande av gemenskaperna har en liknande lydelse som en bestämmelse i ett internationellt avtal mellan gemenskapen och ett tredje land inte räcker för att anse att detta avtals lydelse har samma innebörd som fördragens lydelse (dom av den 9 februari 1982 i mål 270/80, Polydor och RSO, REG 1982, s. 329, punkterna 14 21, svensk specialutgåva, volym 6, s. 309, av den 26 oktober 1982 i mål 104/81, Kupferberg, REG 1982, s. 3641, punkterna 29 31, svensk specialutgåva, volym 6, s. 531, och av den 1 juli 1993 i mål C-312/91, Metalsa, REG 1993, s. I-3751, punkterna 11 20). 52 Av denna rättspraxis följer att utvidgandet av tolkningen av en fördragsbestämmelse till att omfatta en bestämmelse med en jämförbar, liknande eller till och med identisk lydelse i ett avtal som gemenskapen ingått med ett tredje land, beror i synnerhet på varje bestämmelses syfte satt i sitt särskilda sammanhang. Härvid är en jämförelse mellan å ena sidan avtalets och å andra sidan fördragets målsättningar och sammanhang av stor betydelse (se domen i det ovannämnda målet Metalsa, punkt 11). 53 Associeringsavtalet syftar endast till att skapa en lämplig ram för Republiken Tjeckiens gradvisa integrering i gemenskapen, detta i syfte att främja landets eventuella anslutning till gemenskapen, medan fördragets syfte är att skapa en inre marknad, vilket innebär att hindren för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital mellan medlemsstaterna avskaffas (se artikel 3 c i EGfördraget (nu artikel 3.1 c EG i ändrad lydelse)). 54 Vidare följer av själva lydelsen av artikel 59.1 i associeringsavtalet att tjeckiska medborgares rätt till inresa och vistelse, som en följd av etableringsrätten, inte är oinskränkt, eftersom utövandet av denna rätt i förekommande fall kan begränsas I

26 BARKOCI OCH MALIK i värdmedlemsstatens bestämmelser om tjeckiska medborgares inresa, vistelse och etablering. 55 Av det ovan anförda följer att tolkningen av artikel 52 i fördraget i domstolens rättspraxis inte kan utsträckas till att omfatta artikel 45.3 i associeringsavtalet. 56 Domstolen finner följaktligen att det saknas skäl att godta Julius Barkocis och Marcel Maliks argument att det förhållandet att en medlemsstats behöriga myndigheter tillämpar nationella utlänningsregler, enligt vilka tjeckiska medborgare måste ha inresetillstånd, i sig innebär att dessa medborgares rättigheter enligt artikel 45.3 i associeringsavtalet förlorar sin verkan. 57 Det är emellertid riktigt att det följer av artikel 59.1 i associeringsavtalet att värdmedlemsstatens befogenhet att tillämpa sina interna bestämmelser om fysiska personers inresa, vistelse och etablering i fråga om ansökningar från tjeckiska medborgare endast gäller under förutsättning att de fördelar som Republiken Tjeckien ges enligt avtalet inte upphävs eller begränsas. 58 Frågan är således huruvida det är förenligt med det uttryckliga villkor som uppställs i artikel 59.1 i associeringsavtalet att begränsa etableringsrätten, en rättighet som tjeckiska medborgare kan göra gällande direkt med stöd av artikel 45.3 i avtalet, samt den därav följande rätten till inresa och vistelse, på ett sådant sätt som har skett i värdmedlemsstatens utlänningslagstiftning. I-6615

27 DOM AV DEN MÅL C-257/99 Huruvida det är förenligt med det villkor som uppställs i artikel 59.1 i associeringsavtalet att begränsa etableringsrätten på ett sådant sätt som har skett i värdmedlemsstatens utlänningslagstiftning 59 Domstolen skall härvid pröva huruvida de utlänningsregler som tillämpas av de behöriga nationella myndigheterna regler i vilka det föreskrivs att en tjeckisk medborgare före avresan till värdmedlemsstaten måste erhålla ett inresevisum, som beviljas endast under förutsättning att sådana materiella krav som uppställs i punkt 212 i Immigration Rules är uppfyllda är lämpade för att uppnå det eftersträvade syftet och om de mot bakgrund av detta syfte inte utgör ett ingrepp som skadar själva innehållet i de tjeckiska medborgarnas rättigheter enligt artikel 45.3 i associeringsavtalet genom att det härigenom blir omöjligt eller orimligt svårt att utöva dessa rättigheter. 60 Julius Barkoci och Marcel Malik samt kommissionen har gjort gällande att det i förhållande till det eftersträvade syftet utgör ett klart överskridande av de begränsningar som en medlemsstats behöriga myndigheter åläggs enligt associeringsavtalet att avslå en ansökan om inresetillstånd från en tjeckisk medborgare som önskar etablera sig i den staten av det rent formella skälet att han inte före avresan dit har erhållit inresevisum, när denna medborgare uppfyller de övriga materiella villkor som uppställs i de nationella utlänningsreglerna när det gäller att fastställa att han endast har för avsikt att utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare och att denna verksamhet är lönsam. 61 För att avgöra om det finns fog för denna argumentation skall det erinras om att det är nödvändigt att fastställa huruvida de personer som artikel 45.3 i associeringsavtalet riktar sig till planerar att vara verksamma som arbetstagare eller egenföretagare i värdmedlemsstaten, eftersom denna bestämmelse endast är tillämplig på personer som uteslutande är verksamma som egenföretagare, i den mening som avses i artikel 45.4 a i, sista meningen i avtalet. 62 Domstolen konstaterar härvid att en nationell ordning som innebär att det på förhand kontrolleras exakt vilken typ av verksamhet som sökanden planerar att I

28 BARKOCI OCH MALIK utöva uppfyller ett legitimt mål, eftersom den innebär att rätten till inresa och vistelse för tjeckiska medborgare som åberopar artikel 45.3 i associeringsavtalet kan begränsas till de personer som avses i denna bestämmelse. 63 Vad särskilt beträffar de materiella krav som uppställs i punkt 212 i Immigration Rules kan det såsom Förenade kungarikets regering och kommissionen har gjort gällande konstateras att deras syfte är att de behöriga myndigheterna skall kunna fastställa huruvida en tjeckisk medborgare som vill etablera sig i Förenade kungariket verkligen har för avsikt att påbörja förvärvsverksamhet som egenföretagare utan att samtidigt inneha en avlönad anställning eller utnyttja offentliga medel och att han från början har tillräckliga medel och rimliga framgångsutsikter. Dessutom är de materiella krav som uppställs i punkt 212 i Immigration Rules lämpade för att säkerställa nämnda syfte. 64 Om det inom ramen för en sådan ordning med förhandskontroll visar sig att en tjeckisk medborgare, som på förhand har ingett en formellt riktig ansökan om uppehållstillstånd i syfte att etablera sig i värdmedlemsstaten, uppfyller de materiella krav som härvid föreskrivs i denna stats utlänningslagstiftning, innebär det villkor som uppställs i artikel 59.1 i associeringsavtalet att de behöriga nationella myndigheterna är skyldiga att tillerkänna honom rätten att etablera sig som egenföretagare och att bevilja honom inrese- och uppehållstillstånd. 65 Ett sådant kontrollsystem förutsätter för övrigt noggranna undersökningar, vilka bland annat av språkliga skäl skulle vara svåra för en tjänsteman vid utlänningsmyndigheten att genomföra vid ankomsten till Förenade kungariket. Således medför kravet att prövningen av om sökanden uppfyller de materiella villkoren skall göras i Republiken Tjeckien att det blir lättare att få tillgång till upplysningar om situationen för de tjeckiska medborgare som önskar etablera sig i Förenade kungariket. I-6617

29 DOM AV DEN MÅL C-257/99 66 Härav följer att nationella bestämmelser i vilka det föreskrivs att en tjeckisk medborgare före avresan till värdmedlemsstaten måste erhålla ett inresevisum, som beviljas endast under förutsättning att sådana materiella krav som uppställs i punkt 212 i Immigration Rules är uppfyllda, skall anses vara förenliga med associeringsavtalet. 67 När det vidare gäller frågan huruvida värdmedlemsstatens behöriga myndigheter har befogenhet att avslå en ansökan om inresetillstånd, som inges av en tjeckisk medborgare vid ankomsten, enbart på den grunden att han inte i bosättningslandet har erhållit ett inresevisum i syfte att etablera sig i värdmedlemsstaten, erinrar domstolen om att det framgår av punkterna 22 och 23 i denna dom att de behöriga utlänningsmyndigheterna beslutade trots att Julius Barkoci och Marcel Malik aldrig hade ansökt om inresevisum till Förenade kungariket att göra en individuell prövning, inom ramen för sitt utrymme för skönsmässig bedömning, av Julius Barkocis och Marcel Maliks ansökningar om inresetillstånd, som de ingav fem respektive tre månader efter det att de faktiskt hade rest in i Förenade kungariket, för att fastställa huruvida de kunde beviljas inresetillstånd på en annan grund än Immigration Rules av det skälet att de övriga villkoren i punkt 212 i dessa bestämmelser klart och uppenbart var uppfyllda. 68 En sådan individuell prövning av situationen för tjeckiska medborgare utan inresevisum som har gjorts i målet vid den nationella domstolen förefaller ligga i linje med den flexibla praxis som tillämpas av de brittiska utlänningsmyndigheterna. Förenade kungarikets regering har nämligen vid förhandlingen angett att det är vanligt att Secretary of State använder sitt utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller ansökningar om inresetillstånd i etableringssyfte, som inges med stöd av associeringsavtalet av tjeckiska medborgare vid ankomsten till Förenade kungariket. 69 Under dessa omständigheter är det inte nödvändigt att pröva frågan huruvida det är förenligt med artikel 59.1 i associeringsavtalet att värdmedlemsstatens I

30 BARKOCI OCH MALIK behöriga myndigheter avslår en ansökan om inresetillstånd från en tjeckisk medborgare som saknar inresevisum. Det är tillräckligt att pröva huruvida de brittiska myndigheternas tillämpning av den nationella utlänningslagstiftningen i sin helhet inbegripet det förhållandet att Secretary of State använder sitt utrymme för skönsmässig bedömning för att avgöra om kravet på innehav av ett inresevisum kan åsidosättas i enskilda fall framstår som förenlig med det villkor som uppställs i slutet av första meningen i artikel 59.1 i associeringsavtalet. Huruvida det sätt på vilket Secretary of State använder sitt utrymme för skönsmässig bedömning är förenligt med det villkor som uppställs i artikel 59.1 i associeringsavtalet 70 Domstolen erinrar härvid först om att det, i enlighet med vad som anförts i punkterna i denna dom, i princip är förenligt med artikel 45.3 jämförd med artikel 59.1 i associeringsavtalet att ha en ordning med förhandskontroll, som liksom den som föreskrivs i Immigration Rules innebär att värdmedlemsstaten kan bevilja ett inresevisum på förhand, och senare ett inresetillstånd, endast under förutsättning att det har fastställts av de behöriga utlänningsmyndigheterna att sökanden verkligen har för avsikt att i denna stat enbart utöva lönsam förvärvsverksamhet som egenföretagare. 71 På grund av att det har införts en skyddsregel i form av den individuella prövningen av situationen för en tjeckisk medborgare som saknar inresevisum, kan dessutom en sådan medborgare beviljas inresetillstånd på en annan grund än Immigration Rules i de fall där de materiella kraven för etablering i värdmedlemsstatens utlänningslagstiftning klart och uppenbart är uppfyllda och beslutet I

31 DOM AV DEN MÅL C-257/99 att avslå ansökan enbart på den grunden att sökanden inte på förhand har erhållit ett inresevisum skulle fattas på rent formalistiska grunder. 72 I den mån värdmedlemsstatens behöriga utlänningsmyndigheter har antagit riktlinjer som innebär att det tvingande kravet på innehav av ett inresevisum inte skall tillämpas, förefaller det ligga i linje med logiken i ordningen med förhandskontroll, samt vara motiverat enligt associeringsavtalet, att dessa myndigheter, vid den skönsmässiga bedömningen av sökandens individuella situation, gör en prövning av huruvida det finns skäl att bifalla en etableringsansökan som har ingetts med stöd av associeringsavtalet vid ankomsten till denna medlemsstat, en prövning som är mindre noggrann än den som görs när en ansökan om inresevisum inges av en tjeckisk medborgare i bosättningsstaten. 73 Domstolen finner således att det förhållandet att tjeckiska medborgare klart måste visa att de ansökningar om att få etablera sig i värdmedlemsstaten som de inger med stöd av associeringsavtalet är välgrundade utan att detta påverkar domstolarnas prövning av det beslut som härvid har fattats av de behöriga nationella utlänningsmyndigheterna inte innebär att det blir omöjligt eller orimligt svårt för dessa medborgare att utöva sina rättigheter enligt artikel 45.3 i associeringsavtalet. 74 Av vad som anförts följer att artiklarna 45.3 och 59.1 i associeringsavtalet skall tolkas på så sätt att de inte utgör något hinder mot att värdmedlemsstatens behöriga utlänningsmyndigheter kräver att en tjeckisk medborgare, före avresan till värdmedlemsstaten, erhåller ett inresevisum, som beviljas endast under förutsättning att sådana materiella krav som uppställs i punkt 212 i Immigration Rules är uppfyllda. Detta gäller under förutsättning att dessa myndigheter använder sitt utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om ansökningar om inresetillstånd i etableringssyfte, som inges med stöd av nämnda avtal vid ankomsten till denna stat, på ett sådant sätt att en tjeckisk medborgare som saknar inresevisum kan beviljas ett inresetillstånd på en annan grund än Immigration Rules, när hans ansökan klart och uppenbart uppfyller samma materiella krav som dem som skulle ha tillämpats om han hade ansökt om inresevisum i Republiken Tjeckien. I

32 BARKOCI OCH MALIK Huruvida det är förenligt med regeln om likabehandling i artikel 45.3 i associeringsavtalet att kräva att en ny formellt riktig etableringsansökan inges 75 Julius Barkoci och Marcel Malik har dessutom gjort gällande att det förhållandet att de i förevarande fall har blivit hotade med "utvisning" från värdmedlemsstaten, trots att de faktiskt befinner sig i Förenade kungariket, allvarligt kan påverka deras förmåga att leda ett redan etablerat företag. Det finns ingen åtgärd som kan åläggas en brittisk medborgare som leder ett liknande företag som skulle ha denna verkan. 76 Det skall således prövas huruvida det är förenligt med regeln om likabehandling i artikel 45.3 i associeringsavtalet att föreskriva att en tjeckisk medborgare, som inte har erhållit ett inresevisum före avresan till värdmedlemsstaten och som inte heller har erhållit ett inresetillstånd på en annan grund än Immigration Rules vid ankomsten till denna stat, skall inge en ny formellt riktig etableringsansökan i sin ursprungsstat eller i förekommande fall i ett annat land, eftersom ett sådant krav inte kan uppställas för medborgarna i värdmedlemsstaten. 77 Domstolen erinrar om att det framgår av punkt 22 i denna dom att Julius Barkoci och Marcel Malik, enligt artikel 11.1 i Immigration Act, inte ansågs ha rest in i Förenade kungariket och att deras ansökningar om uppehållstillstånd således behandlades som ursprungliga ansökningar om inresetillstånd i Förenade kungariket. Härvid kan det i motsats till vad Julius Barkoci och Marcel Malik har gjort gällande konstateras att det inom ramen för en nationell ordning som grundas på att det vidtas lämpliga kontrollåtgärder före en tjeckisk medborgares avresa till värdmedlemstaten inte förhåller sig så, att det förhållandet att denna medborgare eventuellt vistas fysiskt i värdmedlemsstaten tillfälligt, trots att han saknar inresetillstånd till denna stat, på något sätt är att jämställa med ett riktigt inresetillstånd till denna stat. I

DOMSTOLENS DOM den 27 september 2001 *

DOMSTOLENS DOM den 27 september 2001 * GLOSZCZUK DOMSTOLENS DOM den 27 september 2001 * I mål C-63/99, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division

Läs mer

Mål C-268/99. Aldona Malgorzata Jany m.fl. mot Staatssecretaris van Justitie

Mål C-268/99. Aldona Malgorzata Jany m.fl. mot Staatssecretaris van Justitie Mål C-268/99 Aldona Malgorzata Jany m.fl. mot Staatssecretaris van Justitie (begäran om förhandsavgörande från Arrondissementsrechtbank te 's-gravenhage) "Utrikesförbindelser Associeringsavtalet mellan

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 * DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 * I mål 068/07, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artiklarna 68 EG och 234 EG, framställd av Högsta domstolen (Sverige) genom beslut

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992*

DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992* DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992* I mål C-370/90 har High Court of Justice, Queen's Bench Division, till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det mål

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 * KOMMISSIONEN MOT SVERIGE DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 * I mål C-478/99, Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av L. Parpala och P. Stancanelli, båda i egenskap av ombud,

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 * DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 * I mål 80/86 har Arrondissementsrechtbank i Arnhem till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i

Läs mer

DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i

DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i Förbundsrepubliken Tyskland) till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 Målnummer: UM8366-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-08 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Dublinförordningen ska tolkas så att ett återkallande av

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 * KOMMISSIONEN MOT SPANIEN DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 * I mål C-83/99, Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av M. Díaz-Llanos La Roche och C. Gómez de la Cruz, rättstjänsten,

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 20 maj 2010 *

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 20 maj 2010 * ČESKÁ PODNIKATELSKÁ POJIŠŤ OVNA DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 20 maj 2010 * I mål C-111/09, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artiklarna 68 EG och 234 EG, framställd av Okresní

Läs mer

och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och

och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och DOMSTOLENS DOM av den 7 februari 1979 * I mål 115/78 har College van Beroep voor het Bedrijfsleven (en appellationsdomstol för ekonomiska frågor i Nederländerna) till domstolen gett

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*)

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*) DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*) Fri rörlighet för personer Arbetstagare Familjemedlemmar Rätten för en tredjelandsmedborgare som är make eller maka till en gemenskapsmedborgare

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 * DOM AV DEN 3.2.2000 MÅL C-12/98 DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 * I mål C-12/98, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från Audiencia Provincial

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982* LEVIN MOT STAATSSECRETARIS VAN JUSTITIE DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982* I mål 53/81 har nederländska Raad van State till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22 Målnummer: UM895-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2008-05-29 Rubrik: Lagrum: För att beviljas uppehållstillstånd som tredjelandsmedborgare med ställning

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 30 september 2004 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 30 september 2004 * BRIHECHE DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 30 september 2004 * I mål C-319/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Tribunal administratif de Paris (Frankrike),

Läs mer

Kommittédirektiv. Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Dir. 2006:4

Kommittédirektiv. Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Dir. 2006:4 Kommittédirektiv Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte Dir. 2006:4 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 2001 *

DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 2001 * DOM AV DEN 4.10.2001 MÅL C-517/99 DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 2001 * I mål C-517/99, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Bundespatentgericht (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

DOM AV DEN MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om

DOM AV DEN MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om DOM AV DEN 3.6.1986 - MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988* MURPHY MOT AN BORD TELECOM EIREANN DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988* I mål 157/86 har High Court i Irland till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 4 juni 2002 *

DOMSTOLENS DOM den 4 juni 2002 * DOMSTOLENS DOM den 4 juni 2002 * I mål C-99/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Hovrätten för Västra Sverige, att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 *

DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 * KOMMISSIONEN MOT LUXEMBURG DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 * Mål C-111/91 Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av Maria Patakia, rättstjänsten, i egenskap av ombud, med delgivningsadress

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-11-07 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1546-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolen, dom den 29 november 2012

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 Målnummer: UM7173-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-10-26 Rubrik: En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2014 2019 Utskottet för framställningar 29.9.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1240/2013, ingiven av Rodica Ionela Bazgan, rumänsk medborgare, om den fria rörligheten

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 * DOM AV DEN 8.7.1999 MÅL C-I 86/98 DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 * I mål C-186/98, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från Tribunal de Círculo

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 * O'FLYNN DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 * I mål C-237/94, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Social Security Commissioner (Förenade kungariket), att domstolen

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2016-10-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7173-15 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 15 december 2015, George Karim, genom I. Aydin, advokat, och C. Hjorth, jur. kand.

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 15 december 2015, George Karim, genom I. Aydin, advokat, och C. Hjorth, jur. kand. Sida 1 av 6 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 juni 2016(*) Begäran om förhandsavgörande Förordning (EU) nr 604/2013 Fastställande av den medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 13 januari 2004 *

DOMSTOLENS DOM den 13 januari 2004 * KÜHNE & NAGEL DOMSTOLENS DOM den 13 januari 2004 * I mål C-440/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Bundesarbeitsgericht (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 2 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 2 oktober 2003 * DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 2 oktober 2003 * I mål C-232/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Politierechtbank te Mechelen (Belgien), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *

DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 * A OCH B DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 * I mål C-102/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Regeringsrätten (Sverige) genom beslut av

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982* DOM AV DEN 3.2.1982 - FÖRENADE MÅLEN 62 OCH 63/81 I de förenade målen 62 och 63/81 DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982* har Cour de cassation i Storhertigdömet Luxemburg till domstolen gett in en begäran

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 4 oktober 2001 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 4 oktober 2001 * DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 4 oktober 2001 * I mål C-109/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Højesteret (Danmark), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 18 maj 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 18 maj 1982* DOM AV DEN 18.5.1982 - FÖRENADE MÅLEN 115 OCH 116/81 DOMSTOLENS DOM av den 18 maj 1982* I förenade målen 115 och 116/81 har ordföranden vid Tribunal de premiere instances Liège, i ett interimistiskt förfarande,

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 9 mars 2000 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 9 mars 2000 * DOM AV DEN 9.3.2000 MÂL C-355/98 DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 9 mars 2000 * I mål C-355/98, Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av M. Patakia, rättstjänsten, i egenskap av ombud,

Läs mer

REGINA MOT BOUCHEREAU DOMSTOLENS DOM. av den 27 oktober 1977*

REGINA MOT BOUCHEREAU DOMSTOLENS DOM. av den 27 oktober 1977* DOMSTOLENS DOM av den 27 oktober 1977* I mål 30/77 har Marlborough Street Magistrates' Court i London till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det mål

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 20 november 2001 *

DOMSTOLENS DOM den 20 november 2001 * JANY M.FL. DOMSTOLENS DOM den 20 november 2001 * I mål C-268/99, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Arrondissementsrechtbank te 's-gravenhage (Nederländerna), att domstolen skall meddela ett

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 23 september 2003 *

DOMSTOLENS DOM den 23 september 2003 * AKRICH DOMSTOLENS DOM den 23 september 2003 * I mål C-109/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Immigration Appeal Tribunal (Förenade kungariket), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1990*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1990* DOM AV DEN 20.9.1990 - MÂL C-192/89 DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1990* I mål C-192/89 har Raad van State i Nederländerna gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 23 mars 2004 *

DOMSTOLENS DOM den 23 mars 2004 * COLLINS DOMSTOLENS DOM den 23 mars 2004 * I mål C-13 8/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Social Security Commissioner (Förenade kungariket), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

Sammanfattning av domen

Sammanfattning av domen Mål C-137/04 Amy Rockler mot Försäkringskassan, tidigare motpart Riksförsäkringsverket (begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten) Fri rörlighet för arbetstagare Tjänstemän och övriga anställda

Läs mer

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 13 juli 2017 * i

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 13 juli 2017 * i Rättsfallssamlingen DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 13 juli 2017 * i Begäran om förhandsavgörande Beskattning Mervärdesskatt Direktiv 2006/112/EG Undantag från skatteplikt för tillhandahållanden

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003,

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003, DOM AV DEN 6.10.2005 MÅL C-204/03 DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * I mål C-204/03, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003, Europeiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 * CALLE GRENZSHOP ANDRESEN DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 * I mål C-425/93, angående en begäran enligt artikel 177 i EEG-fördraget, från Schleswig- Holsteinisches Landessozialgericht

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

DOMSTOLENS DOM av den 26 januari 1993 *

DOMSTOLENS DOM av den 26 januari 1993 * DOM AV DEN 26.1.1993 - FÖRENADE MALEN C-320/90, C-321/90 OCH C-322/90 DOMSTOLENS DOM av den 26 januari 1993 * I förenade målen C-320/90, C-321/90 C-322/90 har Pretora di Frascati, Italien, till domstolen

Läs mer

1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till

1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

Läs mer

Mål C-298/00 P. Republiken Italien. Europeiska gemenskapernas kommission

Mål C-298/00 P. Republiken Italien. Europeiska gemenskapernas kommission Mål C-298/00 P Republiken Italien m o t Europeiska gemenskapernas kommission "Överklagande Statligt stöd Godstransporter på väg Inverkan på handeln mellan medlemsstaterna och snedvridning av konkurrensen

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 17 juni 1999 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 17 juni 1999 * DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 17 juni 1999 * I mål C-260/97, angående en begäran i enlighet med protokollet av den 3 juni 1971 om domstolens tolkning av konventionen av den 27 september 1968 om

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Sida 1 av 7 VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av en ansvarsfriskrivning och ett meddelande om upphovsrätt. DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 7 september 2006

Läs mer

viseringsinnehavare röra sig fritt i Schengenområdet under de tre första månaderna av D- viseringens giltighetstid.

viseringsinnehavare röra sig fritt i Schengenområdet under de tre första månaderna av D- viseringens giltighetstid. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV KONVENTIONEN OM TILLÄMPNING AV SCHENGENAVTALET OCH FÖRORDNINGEN (EG) NR 562/2006 NÄR DET GÄLLER VISERINGAR FÖR LÄNGRE VISTELSE (KOM 2009) 91 SLUTLIG)

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen 1 (7) Rättsavdelningen 2017-11-20 SR 37/2017 Rättslig kommentar angående möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 * UNITRON SCANDINAVIA OCH 3-S DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 * I mål C-275/98, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från Klagenævnet for Udbud

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 * BJÖRNEKULLA FRUKTINDUSTRIER DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 * I mål C-371/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Svea hovrätt (Sverige), att domstolen skall meddela ett

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.8.2011 KOM(2011) 516 slutlig 2011/0223 (COD) C7-0226/11 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 810/2009 av den 13

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 31 maj 2001 *

DOMSTOLENS DOM den 31 maj 2001 * DOM AV DEN 31.5.2001 FÖRENADE MÅLEN C-122/99 P OCH C-125/99 P DOMSTOLENS DOM den 31 maj 2001 * I de förenade målen C-122/99 P och C-125/99 P, D, tjänsteman vid Europeiska unionens råd, Arvika (Sverige),

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 * LINDMAN DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 * I mål C-42/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Ålands förvaltningsdomstol (Finland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2013 COM(2013) 555 final 2013/0269 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REGERINGEN I FOLKREPUBLIKEN KINAS SÄRSKILDA ADMINISTRATIVA REGION HONGKONG OM FERIEARBETE

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REGERINGEN I FOLKREPUBLIKEN KINAS SÄRSKILDA ADMINISTRATIVA REGION HONGKONG OM FERIEARBETE AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REGERINGEN I FOLKREPUBLIKEN KINAS SÄRSKILDA ADMINISTRATIVA REGION HONGKONG OM FERIEARBETE KONUNGARIKET SVERIGES REGERING (Sverige) och REGERINGEN I FOLKREPUBLIKEN

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM6351-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-01-04 Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes

Läs mer

Mål 0524/04. Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue

Mål 0524/04. Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue Mål 0524/04 Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (England & Wales), Chancery Division) "Etableringsfrihet

Läs mer

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2019 C(2019) 1280 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den 25.2.2019 om fastställande av specifikationerna för kvalitet, upplösning och användning av

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

av den 4 april 1974* Sohier, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos kommissionens

av den 4 april 1974* Sohier, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos kommissionens DOMSTOLENS DOM av den 4 april 1974* Mål 167/73 Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av juridiske rådgivaren Marc Sohier, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos kommissionens

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 januari 2002 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 januari 2002 * DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 januari 2002 * I mål C-31/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Cour de cassation (Belgien), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i

Läs mer

DOMSTOLENS BESLUT (andra avdelningen) den 3 december 2001 *

DOMSTOLENS BESLUT (andra avdelningen) den 3 december 2001 * VESTERGAARD DOMSTOLENS BESLUT (andra avdelningen) den 3 december 2001 * I mål C-59/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Vestre Landsret (Danmark), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998 DOM AV DEN 12.11.1998 MÅL C-134/97 DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998 1 mål C-134/97, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Skatterättsnämnden, att domstolen

Läs mer

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt)

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) HFD 2016 ref. 39 Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende. 3, 4 och 26 folkbokföringslagen (1991:481),

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 11 december 2003 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 11 december 2003 * BRUNO SCHNITZER DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 11 december 2003 * I mål C-215/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Amtsgericht Augsburg (Tyskland), att domstolen skall meddela ett

Läs mer

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt 2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2014 COM(2014) 382 final 2014/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 604/2013 när det gäller att avgöra

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005*

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005* SEVIC SYSTEMS DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005* I mål C-411/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Landgericht Koblenz (Tyskland),

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 30 juni 1998 *

DOMSTOLENS DOM den 30 juni 1998 * DOM AV DEN 30.6.1998 MÂL C-394/96 DOMSTOLENS DOM den 30 juni 1998 * I mål C-394/96, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från House of Lords (Förenade kungariket), att domstolen skall

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (plenum ) den 27 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM (plenum ) den 27 april 2004 * DOM AV DEN 27.4.2004 MÅL C-159/02 DOMSTOLENS DOM (plenum ) den 27 april 2004 * I mål C-159/02, angående en begäran enligt protokollet av den 3 juni 1971 om domstolens tolkning av konventionen av den 27

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 * DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 * I mål C-169/03 angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Regeringsrätten (Sverige), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 * DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 * I mål C-408/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2015-08-27 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9246-14 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud för 1 och 2: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 februari 2001 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 februari 2001 * DOM AV DEN 22.2.2001 MÅL C-408/98 DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 februari 2001 * I mål C-408/98, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från High Court of

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 3 oktober 2006 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 3 oktober 2006 * DOM AV DEN 3.10.2006 MÅL C-241/05 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 3 oktober 2006 * I mål C-241/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artiklarna 68 EG och 234 EG, som framställts av

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer