Urinvägskatetrar på två vårdcentraler i Jönköping. Prevalens, dokumentation, komplikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Urinvägskatetrar på två vårdcentraler i Jönköping. Prevalens, dokumentation, komplikationer"

Transkript

1 Urinvägskatetrar på två vårdcentraler i Jönköping Prevalens, dokumentation, komplikationer Författare: Handledare: Monica Petersson Anders Tengblad Årtal: 2013

2 Författare: Monica Petersson Handledare: Anders Tengblad Vårdcentralshandledare: Lars-Olof Johansson Förvaltning Bra Liv Arbetsplats/enhet Hälsan 1 Kontaktinformation ISSN nr

3 Sammanfattning Bakgrund Kvarliggande urinvägskateter är en vanlig och effektiv behandling vid urinretention. Ibland används den på tveksamma eller felaktiga indikationer som inkontinens eller hudproblem. Komplikationer är vanligt. Kateter är en riskfaktor för bärarskap av resistenta bakterier. Asymtomatisk bakteriuri hos kateterbärare kan därmed utgöra en risk för spridning av resistenta bakterier i omgivande miljö. Prevalens på äldreboende i Sverige har i tidigare studier angivits till 7-8 %, på sjukhus högre. Syfte Målsättning är att kartlägga hur många patienter som använder transuretral, suprapubisk och ren intermittent kateterisering inom primärvårdsområde Hälsan 1 och Hälsan 2, samt hur de fördelar sig vad gäller ålder, kön, och vilka kroniska diagnoser som förekommer. Samtidigt undersöks hur kateteranvändningen dokumenterats, vilka komplikationer som förekommit, och hur många som använder läkemedel med risk att utlösa eller underhålla urinretention. Metod Patienter som använder urinvägskateter och som har valt Hälsan 1 eller Hälsan 2 i vårdval har inkluderats. Uppgift om vilka patienter i eget boende som använder urinvägskateter har inhämtats från distriktssköterskor på vårdcentralerna. På särskilda boenden kopplade till Hälsan 1 och Hälsan 2 har uppgift inhämtats via ansvarig läkare. Studien omfattar journalgranskning och genomgång av medicinlistor. Resultat och diskussion Totalt inkluderades 37 patienter, varav 34 med kvarliggande kateter. Prevalensen i särskilda boenden är 8,5 % vilket är i nivå med tidigare mätningar i Sverige. Av kvarsittande katetrar är 44 % suprapubiska, vilket är fler än i tidigare studier. Patienterna är ofta sjuka och gamla, medianålder är 85 år. Komplikationsfrekvensen är hög, 68 % har journalförda komplikationer. Underrapportering misstänks ändå vad gäller subjektiva besvär för patienterna som inte krävt åtgärd av något slag. Samma individer verkar få upprepade problem med komplikationer. Hälften av de som odlats vid infektion har vid något tillfälle varit koloniserade med resistenta bakterier. Dokumentationen av att patienten har en kateter och varför behöver förbättras. Tolv av patienterna i studien saknar helt diagnos gällande urinvägar, så även diagnossättningen kan bli bättre. Sökord Landstinget i Jönköpings län

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte och mål Metod Resultat Prevalens och beskrivning av kateterbärare 4.2 Dokumentation av behandling, indikation och diagnoser 4.3 Komplikationer 5. Diskussion Slutsats Referenser Bilaga (1) Tack 15

5 1. Bakgrund Kvarliggande urinvägskateter, kateter à demeure (KAD), är en vanlig behandling vid urinretention och hög residualurin. Ibland används den på felaktiga eller tveksamma indikationer som inkontinens, hudproblem eller annat gjordes en studie på sjukhem i Kronoberg där KAD-frekvensen varierade mellan 0 och 33 % på olika avdelningar med ett medelvärde på 10 % [1]. I Västra Götaland gjordes i februari 2009 en mätning på särskilda boenden där 7 % av patienterna hade kvarliggande urinvägskateter, 3 % av kvinnorna och 16 % av männen[2]. Prevalensen i flera svenska studier på 2000-talet verkar ligga mellan 7-8 % [3]. I Kanada varierar den mellan 5-10 % [4]. Komplikationer är vanligt, i en tidigare studie på äldreboenden uppgavs en tredjedel av KADbärarna ha haft någon typ av komplikation. Den vanligaste var kateterstopp och/eller täta kateterbyten[3]. Stopp i kateterflöde eller urinläckage är två vanliga orsaker till akut kateterbyte. Katetermaterialet verkar inte spela någon roll för behovet av akut byte. Personer som haft KAD längre tid än två år verkar ha signifikant lägre behov av akuta byten. Det skulle eventuellt kunna tala för att individuella faktorer snarare än val av katetermaterial påverkar behovet[5]. Komplikationer som kan uppstå efter långvarigt kateterbärande är stenbildning i urinvägarna, lokala infektioner, kronisk njurinflammation, njursvikt och efter år blåscancer. Uretrit, uretrafistlar, epididymit, scrotala abscesser, prostatit och abscesser i prostata förekommer också[6]. Kronisk pyelonefrit och kronisk njurinflammation är tydligt kopplat till långvarigt kateterbärande. Troligen finns inslag av akut pyelonefrit vid många av feberepisoderna hos kateterbärare [7]. En vanlig komplikation är symtomgivande urinvägsinfektioner (UVI) med feber, ibland akut pyelonefrit, och bakteriemi. Incidensen av febrila episoder har angetts vara en per 100 dagar hos kateterbärare, de flesta varar en dag eller mindre och ger med sig utanantibiotikabehandling eller kateterbyte. Två tredjedelar av alla febrila episoder hos kateterbärare anses bero på UVI, men mindre än 5 % kompliceras med bakteriemi [6]. I USA anses upp till 40 % av alla nosokomiala infektioner årligen vara kateterassocierade UVI [4, 8-11]. I IVA-miljö uppskattas 97 % av alla UVI vara kateterrelaterade [8]. På 70-talet gjordes en mätning där urinvägsinfektioner utgjorde 59 % av alla infektioner på långvårdskliniker, 68 % av de med UVI hade kateter [12]. I en studie från Kronoberg gjord 1997 står vårdrelaterade urinvägsinfektioner för 55 % av alla infektioner på äldreboende och kateterbärarna svarar för 19 % av dessa [1].Om residualurin i sig är en riskfaktor för bakteriuri verkar inte helt klarlagt, en studie gjord i primärvården i Jönköping kunde inte påvisa något samband[13]. Incidensen av bakteriuri hos kateterbärare verkar vara 3-10% per dag och efter 30 dagar har de flesta koloniserats[4, 6, 9]. KAD är en riskfaktor för bärarskap av resistenta bakterier[8, 14, 15]. Asymtomatisk bakteriuri i sig hos kateterbärare kan därmed betraktas som en riskfaktor för spridning av resistenta bakterier i omgivande miljö. Bakteriuri förekommer hos 98 % av kateterbärare. Ökad resistens ses framför allt hos E. coli för ciprofloxacin (16,9 % vs 7,9 % i övriga odlingar) och hos E. faecalis för trimetoprim-sulfa (39,1 % vs 24,8 %)[14]. I data från National Healthcare 1

6 Safety Network i USA avseende kateterassocierade urinvägsinfektioner under perioden anges 24,8 % av E. coli vara resistenta mot fluorokinoloner. Dessutom ses många fall av ESBL. Resistens för ceftriaxon eller ceftazidim fanns hos 21,2 % av Klebsiella pneumoniae och 5,5 % av E. coli. 10,1 % av alla K pneumoniae isolat var resistenta mot karbapenemer[8]. Intresset att förebygga infektionerna på olika sätt har ökat i USA sedan Centers for Medicare and Medicaid Services 2008 beslutat att inte längre ersätta kostnader för kateterassocierade UVI [8, 16]. I Indien odlades 100 patienter med kateterassocierad infektion med speciellt intresse för resistens hos biofilmproducerande stammar. För att jämföra med övriga siffror angående kinolonresistens sågs här 72 % norfloxacinresistens i alla isolat, 80 % hos de biofilmproducerande. Generellt var resistensen högre hos de biofilmproducerande stammarna som utgjorde 60 % av isolaten. Hela 80 % av biofilmproducerande stammar uppvisade multiresistens [17]. I en svensk studie som tittat på koloniseringsgrad och resistens hos patienter på äldreboende är 48 % koloniserade i urinen. Av dessa har 24 % någon typ av resistens. 10 % av deltagarna i studien hade kateter. Boende äldre än medianåldern 85 år var koloniserade i högre grad, liksom de som hade vistats på äldreboendet längre än mediantiden 1,4 år [18]. I sjukhusmiljö har det visat sig att läkare inte känner till att patienter har kateter i 28 % av fallen, underläkare har bättre kännedom än överläkare. Sjuksköterskorna saknar kännedom i 15 % av fallen[19, 20]. Insättningsdatum har funnits dokumenterat hos 62 % av patienterna, indikationen hos 28 % och avslutande av behandling hos 69 %. I en studie av 39 patienter på vanliga medicinavdelningar visste 95 % av patienterna att de hade KAD. Bara 23 % visste varför. Hela 45 % rapporterade att de hade lokal smärta[20]. Observationsstudier har visat att i upp till 10 % av fallen kan medicinering vara en bidragande orsak till urinretention. Äldre löper större risk att drabbas av drogutlöst urinretention, det kan finnas prostatahypertrofi eller annan tidigare medicinering som ger additiv effekt. Mediciner som associerats med urinretention är antkolinergika som: antipsykotika, tri- och tetracyklika, klass1 antiarytmika, spasmolytika, parkinsonmediciner, atropin, histamin h1-antagonister, antikolinerga inhalationspreparat, antikolinerga mediciner mot överaktiv blåsa. Andra mediciner som också kan orsaka urinretention är analgetika, alfaadrenoreceptor agonister (mot postural hypotension), NSAID, bensodiazepiner, calciumkanal antagonister, andra antidepressiva och andra parkinsonmediciner som inte har antikolinerg effekt[21]. Baskostnaden för katetervård på svenskt äldreboende har beräknats till 1157 SEK per månad. Kostnaden vid spolningar och extra kateterbyten kan variera mellan 169 och 455 SEK per månad. Materialkostnaden är låg, personalkostnaden dominerar [22]. År 2000 räknade man i USA med att en episod av kateterrelaterad symtomatisk urinvägsinfektion i genomsnitt kostar 676 $. Kostnaden vid bakteriemi var minst $. Vid IVA-vård kostar en sepsis i genomsnitt $ per överlevare [9]. Behandling med KAD har många potentiella bieffekter. Förebyggande åtgärder för att förhindra urinretention, att endast använda KAD på korrekt indikation samt utvärdering av behandlingen kan vara sätt att minska användningen av KAD [23-25]. Alternativ till transuretral kateter som suprapubisk kateter eller ren intermittent kateterisering (RIK) kan vara att föredra i en del fall. 2

7 2. Syfte och mål Studien är kvantitativ med syfte att undersöka förekomsten av kvarliggande urinvägskatetrar och ren intermittent kateterisering inom primärvårdsområden Hälsan 1 och Hälsan 2. Frågeställningar är hur många patienter som finns, om indikation och planering är dokumenterade, om det finns journaluppgifter om komplikationer. Medicinlistor gås igenom med tanke på farmaka med känd risk att utlösa eller underhålla urinretention. Resultaten ger en nulägesbeskrivning av användningen av urinvägskatetetrar. Landstinget i Jönköping har arbetat fram evidensbaserade riktlinjer för att minimera urinretention och förhindra onödig användning av kvarliggande katetrar [26]. Studien ger information inför implementering av riktlinjerna i primärvård. 3. Metod Patienter med kvarliggande urinvägskateter eller användare av ren intermittent kateterisering som valt Hälsan 1 eller Hälsan 2 i vårdval har inkluderats. Uppgift om vilka patienter i eget boende som använder urinvägskateter har inhämtats från distriktssköterskor på vårdcentralerna. Motsvarande uppgifter om särskilda boenden kopplade till Hälsan 1 och Hälsan 2 har inhämtats av medicinskt ansvarig läkare på respektive boende. Aktuella medicinlistor samt journaler för Hälsan 1 och Hälsan 2 har granskats. Uppgifter om komplikationer är insamlade fram t o m vecka Studien omfattar journalgranskning och genomgång av medicinlistor i avgränsat verksamhetsområde och har därmed karaktär av verksamhetsuppföljning. Insamlade uppgifter är avidentifierade och kan inte spåras till enskild person. Verksamhetschefernas skriftliga tillstånd att ta del av journaler har inhämtats. Etikprövningsanmälan har i samråd med handledare inte bedömts nödvändig. PUL-anmälan till landstingets handläggare har gjorts. 4. Resultat 4.1 Prevalens och beskrivning av kateterbärare Vid årsskiftet 2012/2013 finns patienter listade på Hälsan 1 och på Hälsan 2, totalt patienter. På särskilda boenden Mogården, Kristinedal, Junegården och Stattutgatan finns totalt 212 platser. På boenden har 18 patienter (en växelvårdad) kvarliggande kateter, 8,5 %, varav fem suprapubisk. Två använder RIK. Av dessa totalt 20 patienter har 14 inkluderats med journalgranskning, övriga hör till annan vårdcentral. Totalt ingår 37 kateteranvändare, 19 hör till Hälsan 1 och 18 till Hälsan 2, vilka utgör 1,5 av totalt antal patienter. 3

8 Transuretrala Suprapubiska Kvarliggande totalt RIK Alla Antal Kvinnor 21 % 13 % 18 % 33 % 19 % Män 79 % 87 % 82 % 67 % 81 % Åldersspann år Medelålder Medianålder Särskilt boende 47 % 27 % 38 % 33 % 38 % Immobiliserade 26 % 53 % 38 % 35 % Antalet diagnoser per patient varierar mellan en och elva. Genomsnittsvärde och medianvärde är sex diagnoser. Stora diagnosgrupper utan koppling till urinvägarna som kan ha antingen direkt betydelse för blåsfunktion eller indirekt betydelse via medicinering redovisas nedan i antal diagnoser. Enskilda individer har ett flertal och någon har ingen alls. Av de 29 patienter som har kateter med indikation urinretention använder 21 läkemedel som kan orsaka eller underhålla urinretention. Övriga diagnoser Sena effekter CVI MS Parkinson Diabetes Demens Depression Psykos/Vanföreställning/BPSD Hjärtsvikt Njursvikt KOL/Astma 4

9 4.2 Dokumentation av behandling, indikation och diagnoser Samtliga har haft kateterbehandling minst en månad. I ett par fall har katetersättningsdatum inte kunnat spåras, behandlingstiden har då uppskattats gälla från första datum då kateterbehandling i något sammanhang omnämns i journalen. Behandlingstid månader min max medel median Transuretral Suprapubisk Total kvarliggande RIK Ordinerande läkare finns för 16, saknas för 21. Tio kateterbehandlingar är initierade på vårdcentral eller inom hemsjukvård, ordinerande läkare finns för samtliga. I tre fall har inte klinik där kateter sattes gått att hitta, övriga är satta på sjukhuskliniker eller privata mottagningar. Sju av 34 aktuella kvarliggande katetrar är inte införda i in- eller utfarter i datajournalens gemensamma dokument, fyra av dessa är satta på vårdcentral eller i hemsjukvård. För RIK finns ingen separat märkning i journalen. Framtida planering saknas helt för tre. Tolkning av planering är generöst gjord, tills vidare gäller för samtliga utom fem som följs med aktiva kontroller eller väntar på bedömning för någon typ av åtgärd. 5

10 Indikationer Ingen indikation hittad Pats eget önskemål Trängningsproblematik Urinretention 0 Transutretral Suprapubisk Total kvarliggande RIK Av kvinnorna med kvarliggande kateter har fem indikationen urinretention och en trängningsproblematik. För 19 av 37 finns bakomliggande orsak dokumenterad. Bakomliggande orsak Uretrastriktur 5% Detrusorinsuff 5% Läkemedel 5% Operationsskada 11% Neurogen blåsrubbning 16% Prostatahypertrofi 32% Prostatacancer 26% Sex patienter har diagnos urinretention. Tjugo har någon annan diagnos avseende nedre urinvägar, en av dessa har också diagnosen urinretention. Tolv har ingen diagnos som gäller urinvägar. 6

11 4.3 Komplikationer Uppgift om komplikationer finns på 25 patienter av 37. Av de tre som använder RIK har en haft problem med lokal smärta och sveda. Av patienterna med kvarliggande katetrar har biverkningar noterats hos 11 patienter med suprapubisk och13 med transuretral, totalt 24. 7

12 Kateterstopp eller läckage är ett vanligt problem. Samma individ drabbas ofta frekvent. Av 18 drabbade individer har 4 haft en enstaka episod, övriga har haft flera. Problemet brukar försöka lösas med spolning, ibland behövs kateterbyte. En individ har fått göra 12 oplanerade byten och 9 spolningar. Tre individer med transuretral kateter har täta byten, varje eller varannan vecka. Hematuriepisoder varierar i antal mellan en och sex. Av 13 patienter som haft urinvägsinfektioner har fyra haft en. Övriga har haft flera, som mest sex urinvägsinfektioner. Tre individer har haft sepsis eller pyelonefrit, en är drabbad två gånger. Ingen av dessa tre har haft behandling för eller symtom på nedre urinvägsinfektion. Totalt 16 individer har drabbats av infektion. Totalt antal infektioner är 39. Urinodling saknas vid sju infektionstillfällen. Hos sju av 14 odlade individer har det funnits resistenta bakterier av olika typer. Två har haft ESBL. E faecalis har i ett fall varit resistent mot trimetoprim, i ett annat fall mot ciprofloxacin, i ett tredje mot båda. I det tredje fallet fanns också ciprofloxacinoch trimsulfaresistenta enterobacter samt serratia mascescens som var resistent mot amoxicillin. En odling har visat trimetoprim- och ampicillin/amoxicillin resistent E coli. Det finns varsitt fynd av citrobacter koseri och citrobacter freundii som varit resistenta mot flera olika antibiotika. Av de med resistenta bakterier har två haft en enstaka infektion, fem har haft mellan två och sex infektioner. Behandlingstiden med kateter för de med resistenta bakterier varierar mellan 2 och 82 månader, övriga odlade har behandlingstid mellan 13 och 96 månader. 8

13 5. Diskussion I denna undersökning av två vårdcentraler fann vi en prevalens av KAD på 1,5 i befolkningen och 8,5 % på de äldreboenden som hör till vårdcentralerna. Någon jämförande siffra för total prevalens av KAD i befolkningen har inte hittats. I det här materialet har patienter kopplade till hemsjukvård och särskilda boenden inkluderats. Bortfall kan misstänkas för patienter som sköts via habiliteringen. Prevalensen i särskilda boenden på 8,5 % ligger strax över 7 % som uppmätts i Västra Götaland 2009 [2]. I samma studie var kvarliggande kateter fem gånger så vanligt hos män som hos kvinnor, i det här materialet är det drygt fyra gånger så vanligt. Fem av 18, 28 %, på särskilda boenden har suprapubisk kateter, i Västra Götaland var siffran 5 %. Totalt har 15 av 34 patienter, 44 %, suprapubisk kateter. För de med suprapubisk kateter torde indikationen vara mer strikt prövad, så den högre siffran är positiv. Hög ålder i sig verkar inte utgöra något hinder för RIK, äldsta patienten är 95 år. Patienterna är gamla, sjuka och har ofta använt kateter länge. Var fjärde har en neurologisk skada eller sjukdom. Nästan var femte har diabetes. Var tionde har demensdiagnos. Samtliga dessa diagnoser utgör risk för neurogen blåsrubbning. Drygt två tredjedelar av patienterna använder läkemedel som kan utlösa eller underhålla urinretention. Bakomliggande orsak har dokumenterats för 19 patienter, samtliga har urinretention. Drygt hälften har prostatahypertrofi eller prostatacancer. I ett fall har läkemedel övervägts som bidragande orsak. En studie av 100 konsekutiva primärvårdspatienter har undersökt bakomliggande orsak till urinretention. I den studien hade 25 % prostatasjukdom, 22 % cerebral orsak, 19 % okänd orsak, 12 % medicinbiverkan, 8 % uppstått efter kirurgi, 7 % diabetes, 7 % degenerativ spinal orsak [27]. Hos patienter som är predisponerade för urinretention kan läkemedel vara droppen som får bägaren att rinna över. Bakomliggande orsak till urinretention bör övervägas och dokumenteras för varje individ. I patientgruppen med trängningsproblematik kan man tänka sig att det finns individer med detrusorinstabilitet, trängningsinkontinens och annat. Alternativa behandlingsmetoder har kanske inte alltid övervägts, vilket vore önskvärt. Dokumentationen har förbättringspotential. Enligt landstingets vårdhygieniska riktlinjer ska behandling med KAD alltid ordineras av läkare och journalen innehålla: ansvarig läkare, indikation, när KAD är satt, katetertyp, storlek och kuffning, avveckling/kateterbyte, öppen/stängd [28]. De tre förstnämnda har eftersökts i studien. När KAD är satt har för det mesta gått att spåra, men inte alltid enkelt. Ett rimligt krav vore att alltid dokumentera kateterbehandling i gemensamma dokument. För de kateterbehandlingar som är initierade på vårdcentral eller hemsjukvård finns ordinerande läkare, men har inte hittats för 21 patienter. Vid en patientkontakt med någon form av helhetsbedömning, exempelvis årskontroll bör beslut om fortsatt kateterbehandling eller annan planering dokumenteras tydligt. Det vore önskvärt att samtidigt titta över diagnossättningen, i det här materialet saknar tolv patienter helt diagnos gällande urinvägar. 9

14 Komplikationsfrekvensen är hög, 68 % av patienterna har journalförda komplikationer. I studien från Västra Götaland angavs en tredjedel av vårdtagarna ha drabbats av komplikationer. Stopp och/eller kateterbyten stod för 31 %, hematuriepisoder för 14 %, två hade dragit ut katetern och en hade fått sepsis [3]. På ett veteransjukhus i Minnesota studerades bakteriuri och traumaepisoder hos kateterbärarna. Traumaepisoderna bestod av falsk passage (mekanisk skada), hematuri, oavsiktlig dragning eller dislokation av kateter, dragning med otillräckligt tömd ballong, dragning med fylld ballong, externa skador som gangrän/parafimosis/meatuserosioner, och fel vid katetersättning (hamnat i exempelvis prostata eller intraperitonealt). Av skadorna krävde 32 % intervention i form av urologkonsult, cystoskopi, spoldropp, förlängd kateterisering eller byte till suprapubisk kateter. Resterande gick att lösa genom att byta eller manipulera katetern och rapporterades muntligen istället för att journalföras i 81 % av fallen. Resultatet redovisas som andel av totalt antal kateterdagar. Symtomatisk möjlig urinvägsinfektion noterades 0,3 % av kateterdagarna och trauma som orsakade smärta eller intervention 0,9 % av kateterdagarna, vilket var en signifikant skillnad [29]. Det har gjorts en intervjustudie hos något yngre kateterbärare där de rapporterade problem under två månader. Läckage förekom hos 43 %, men knappt 40 % av dessa tyckte att det var ett mindre eller inget problem. Urinvägsinfektion hade 31 % haft, stopp 24 %. Kateterrelaterad smärta rapporterades av 23 % [30]. Journalgenomgången har visat många komplikationer, trots det finns troligtvis en underrapportering, framför allt kan detta misstänkas gälla lokala problem med smärta och obehag. Det finns inte randomiserade kontrollerade studier så att det på ett tillförlitligt sätt kan avgöras vilken metod som är att föredra [31]. När det gäller komplikationer i övre urinvägar som njursvikt, hydronefros, reflux och sten verkar suprapubisk bättre än transuretral, men det är retrospektiva studier med lite olika variabler. Transuretral kateter kan ge problem med uretra, blåshals, strikturer, scrotalabscesser och epididymit. Båda ökar sannolikt risken för blåssten. Suprapubisk kan ge problem med hud runt stomat och läckage via uretra [32]. Kliniskt är det rimligt att anta att suprapubisk kateter borde ge mindre problem med infektioner än transuretral med tanke på lokalen. Det finns studier som indikerar en sådan skillnad och studier som inte visar skillnad. Någon säker slutsats kan inte dras men det finns studier som talar till fördel för suprapubisk ur infektionssynpunkt. Suprapubisk kateter torde vara att föredra för patienter som är sexuellt aktiva, när det är uppenbar risk för mekaniska skador eller för patienter som får obehag av transuretral kateter. Vid trauma eller blåshalsobstruktion kan inte transuretral användas och suprapubisk kan inte användas vid blåscancer eller om den inte kan sättas på ett säkert sätt. En randomiserad, kontrollerad och dubbelblind studie är ju inte lätt att åstadkomma. En större prospektiv observationsstudie skulle kunna ge mer information om komplikationer och patientens livskvalitet vid olika typer av kateterbehandling. Ibland sätts suprapubisk efter att en transuretral kateter redan orsakat problem, selektionsproblemet är svårt att undvika. I den här studien är det mycket komplikationer för både transuretrala och suprapubiska. Två patienter har fått suprapubisk efter infektionsproblem med transuretral, en har fortsatt problem och en verkar ha fått det bra. Att infektioner och kolonisering med resistenta bakterier är ett problem framgår tydligt av befintliga studier. I det här lilla materialet är det ändå anmärkningsvärt att hälften av de som odlats i samband med symtom vid något tillfälle varit koloniserade med resistenta bakterier. Det är också anmärkningsvärt att infektioner ibland behandlats utan att odling tagits. 10

15 6. Slutsats Användningen av KAD på Hälsan 1 och Hälsan 2 ligger i nivå med tidigare studie i Västra Götaland. Patienterna är ofta gamla och sjuka. Komplikationer är mycket vanligt, och samma individer får ofta upprepade problem. Den relativt höga frekvensen av resistenta bakterier är ett observandum då spridning av dessa kan ge stora problem även för andra patienter. När kateter behövs är det viktigt att individanpassa behandlingen för att minimera sidoeffekterna. Dokumentationen av att patienten har en kateter och varför behöver bli bättre. Diagnossättningen behöver förbättras. För att förhindra onödig användning av kvarliggande katetrar och uppmärksamma patienter som har risk att drabbas av urinretention vore det sannolikt av stort värde att göra en bred implementering av de riktlinjer som arbetats fram av landstinget i Jönköping på både vårdcentraler och särskilda boenden (bilaga 1). 7. Referenser 1. Lonér B PC, Cars H, Ovhed I. Sjukhem en riskmiljö för antibiotikaresistens. Läkartidningen. 2000;97(11): Jonsson K, Emanuelsson-Loft AL, Nasic S, Hedelin H. Urine bladder catheters in nursing home patients: a one-day point prevalence study in a Swedish county. Scandinavian journal of urology and nephrology Nov;44(5): Hedelin H, Jonsson K. Kateter blir kvar både ofta och länge. Läkartidningen. [Originalstudie] ;106(9): Jahn, Preuss, Kernig, Langer, Seifert-Huehmer. Types of indwelling urinary catheters for long-term bladder drainage in adults. The Cochrane Library. 2009(1). 5. Jonsson K, Nasic S, Hedelin H, Emanuelsson-Loft AL. Kvarkateter - stort problem hos mindre grupp på äldreboenden. Läkartidningen. [Originalstudie]. 2011;108(15): Warren JW. Catheter-associated urinary tract infections. Infectious disease clinics of North America. [Review] Sep;11(3): Warren JW, Muncie HL, Jr., Hebel JR, Hall-Craggs M. Long-term urethral catheterization increases risk of chronic pyelonephritis and renal inflammation. Journal of the American Geriatrics Society. [Clinical Trial Research Support, U.S. Gov't, P.H.S.] Dec;42(12): Chenoweth CE, Saint S. Urinary tract infections. Infectious disease clinics of North America. [Review] Mar;25(1): Saint S. Clinical and economic consequences of nosocomial catheter-related bacteriuria. American journal of infection control. [Meta-Analysis Research Support, Non-U.S. Gov't] Feb;28(1):

16 10. Stamm WE. Catheter-associated urinary tract infections: epidemiology, pathogenesis, and prevention. The American journal of medicine. [Review] Sep 16;91(3B):65S-71S. 11. Tambyah PA, Knasinski V, Maki DG. The direct costs of nosocomial catheterassociated urinary tract infection in the era of managed care. Infection control and hospital epidemiology : the official journal of the Society of Hospital Epidemiologists of America. [Research Support, Non-U.S. Gov't] Jan;23(1): Bernander S, Hambraeus A, Myrback KE, Nystrom B, Sundelof B. Prevalence of hospital-associated infections in five Swedish hospitals in November Scandinavian journal of infectious diseases. 1978;10(1): Barabas G, Molstad S. No association between elevated post-void residual volume and bacteriuria in residents of nursing homes. Scandinavian journal of primary health care. [Research Support, Non-U.S. Gov't] Mar;23(1): Jonsson K, Claesson BE, Hedelin H. Urine cultures from indwelling bladder catheters in nursing home patients: a point prevalence study in a Swedish county. Scandinavian journal of urology and nephrology Sep;45(4): Wang L, Lansing B, Symons K, Flannery EL, Fisch J, Cherian K, et al. Infection rate and colonization with antibiotic-resistant organisms in skilled nursing facility residents with indwelling devices. European journal of clinical microbiology & infectious diseases : official publication of the European Society of Clinical Microbiology. [Research Support, N.I.H., Extramural Research Support, Non-U.S. Gov't] Aug;31(8): Tambyah PA, Oon J. Catheter-associated urinary tract infection. Current opinion in infectious diseases. [Review] Aug;25(4): Subramanian P, Shanmugam N, Sivaraman U, Kumar S, Selvaraj S. Antiobiotic resistance pattern of biofilm-forming uropathogens isolated from catheterised patients in Pondicherry, India. The Australasian medical journal. 2012;5(7): Olofsson M, Toepfer M, Ostgren CJ, Midlov P, Matussek A, Lindgren PE, et al. Low level of antimicrobial resistance in Escherichia coli among Swedish nursing home residents. Scandinavian journal of infectious diseases. [Research Support, Non-U.S. Gov't] Feb;45(2): Saint S, Wiese J, Amory JK, Bernstein ML, Patel UD, Zemencuk JK, et al. Are physicians aware of which of their patients have indwelling urinary catheters? The American journal of medicine. [Multicenter Study] Oct 15;109(6): Harley G, Yeo AL, Stuart RL, Dendle C. A real-life snapshot of the use and abuse of urinary catheters on general medical wards. Infection control and hospital epidemiology : the official journal of the Society of Hospital Epidemiologists of America Dec;32(12): Verhamme KM, Sturkenboom MC, Stricker BH, Bosch R. Drug-induced urinary retention: incidence, management and prevention. Drug safety : an international journal of medical toxicology and drug experience. [Review]. 2008;31(5): Jonsson K, Hedelin H. Costs associated with long-term catheter care in nursing home patients. Scandinavian journal of urology Apr;47(2): Fakih MG, Watson SR, Greene MT, Kennedy EH, Olmsted RN, Krein SL, et al. Reducing inappropriate urinary catheter use: a statewide effort. Archives of internal medicine Feb 13;172(3):

17 24. Shimoni Z, Rodrig J, Kamma N, Froom P. Will more restrictive indications decrease rates of urinary catheterisation? An historical comparative study. BMJ open. 2012;2(2):e van den Broek PJ, Wille JC, van Benthem BH, Perenboom RJ, van den Akker-van Marle ME, Niel-Weise BS. Urethral catheters: can we reduce use? BMC urology. [Multicenter Study Research Support, Non-U.S. Gov't]. 2011;11: Johansson RM, Malmvall BE, Andersson-Gare B, Larsson B, Erlandsson I, Sund- Levander M, et al. Guidelines for preventing urinary retention and bladder damage during hospital care. Journal of clinical nursing Aug Kurasawa G, Kotani K, Kurasawa M, Takama N, Orimo K. Causes of chronic retention of urine in the primary care setting. Internal medicine Jul;44(7): [updated ; cited 2013 Maj 15]; Available from: 29. Leuck AM, Wright D, Ellingson L, Kraemer L, Kuskowski MA, Johnson JR. Complications of Foley catheters--is infection the greatest risk? The Journal of urology. [Research Support, U.S. Gov't, Non-P.H.S.] May;187(5): Wilde MH, McDonald MV, Brasch J, McMahon JM, Fairbanks E, Shah S, et al. Long-term urinary catheter users self-care practices and problems. Journal of clinical nursing. [Research Support, N.I.H., Extramural] Feb;22(3-4): Niel-Weise BS, van den Broek PJ, da Silva EM, Silva LA. Urinary catheter policies for long-term bladder drainage. Cochrane database of systematic reviews. [Meta- Analysis Research Support, Non-U.S. Gov't Review]. 2012;8:CD Hunter KF, Bharmal A, Moore KN. Long-term bladder drainage: Suprapubic catheter versus other methods: A scoping review. Neurourology and urodynamics Nov 28. Bilaga: Fickkort KAD bara när det behövs 13

18 14

19 Tack Utöver handledarna vill jag speciellt tacka Rose-Marie Johansson för kloka synpunkter. 15

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014 A. Ali (f. 1936) FALLBESKRIVNINGAR A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätdagen. Hon kan gå själv utan hjälp. Har inte varit intagen

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Minskad vårdtid riskfaktor för återinläggning? Kvalitetsarbete i ST internmedicin för ST-läkare Jenny Klintman 2012-11-26 Bakgrund I dagens

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos barn

Urinvägsinfektioner hos barn Urinvägsinfektioner hos barn 1(13) Urinvägsinfektioner hos barn Innehållsförteckning Bakgrund: sid 2 Symtom: sid 2 Indelning: sid 2 Riskfaktorer: sid 2-3 Primärdiagnostik: sid 3 Provtagning o tolkning

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn... Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar 1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg Fall 1 JB (gosse 7 mån) Fall 1 JB (gosse 7 mån) Bedömning Fall 1 Patol hö 15 Patol hö (misstänkt) 7 Patolog bilat 1 Normal 5 Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse uppföljn

Läs mer

Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn

Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn Barnveckan, Jönköping, 100422 Varför utreda efter pyelonefrit? Pyelonefrit hos små barn innebär risk för bestående njurskada och komplikationer

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos män. Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge mot bakgrund av ökad antibiotikaresistens.

Urinvägsinfektioner hos män. Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge mot bakgrund av ökad antibiotikaresistens. Urinvägsinfektioner hos män Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge mot bakgrund av ökad antibiotikaresistens. Urinvägsinfektioner hos män Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 WE MAKE IT EASIER FOR SWEDISH COMPANIES TO GROW INTERNATIONALLY SWEDISH TRADE COUNCIL >> 2012-05-09 WE ARE AT HOME ON YOUR FOREIGN MARKETS 500 employees 66 offices in

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Urinvägarna. Leons berättelse. Urologi

Urinvägarna. Leons berättelse. Urologi Urologi EVA I PERSSON Urinvägarna Leons berättelse Leon är 62 år, lever tillsammans med Clary och jobbar som IT tekniker på ett stort företag. Han lever ett stressigt liv och har rökt sedan tonåren. Efter

Läs mer

Urologi i primärvård LUTS. Low urinary tract symtom 2013-02-14 1. Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30. Välkomna!

Urologi i primärvård LUTS. Low urinary tract symtom 2013-02-14 1. Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30. Välkomna! Urologi i primärvård Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30 Välkomna! 2013-02-14 1 LUTS Low urinary tract symtom UVI-symtom efter pivmecillinam och placebo Clinical and bacteriological outcome of different

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar Stockholm Corporate Finance Life Science dag, 2013-03-13 Jacques Näsström, VD, Apotekare, Fil Dr, MBA PledPharma i korthet

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska

Läs mer