Urinvägskatetrar på två vårdcentraler i Jönköping. Prevalens, dokumentation, komplikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Urinvägskatetrar på två vårdcentraler i Jönköping. Prevalens, dokumentation, komplikationer"

Transkript

1 Urinvägskatetrar på två vårdcentraler i Jönköping Prevalens, dokumentation, komplikationer Författare: Handledare: Monica Petersson Anders Tengblad Årtal: 2013

2 Författare: Monica Petersson Handledare: Anders Tengblad Vårdcentralshandledare: Lars-Olof Johansson Förvaltning Bra Liv Arbetsplats/enhet Hälsan 1 Kontaktinformation ISSN nr

3 Sammanfattning Bakgrund Kvarliggande urinvägskateter är en vanlig och effektiv behandling vid urinretention. Ibland används den på tveksamma eller felaktiga indikationer som inkontinens eller hudproblem. Komplikationer är vanligt. Kateter är en riskfaktor för bärarskap av resistenta bakterier. Asymtomatisk bakteriuri hos kateterbärare kan därmed utgöra en risk för spridning av resistenta bakterier i omgivande miljö. Prevalens på äldreboende i Sverige har i tidigare studier angivits till 7-8 %, på sjukhus högre. Syfte Målsättning är att kartlägga hur många patienter som använder transuretral, suprapubisk och ren intermittent kateterisering inom primärvårdsområde Hälsan 1 och Hälsan 2, samt hur de fördelar sig vad gäller ålder, kön, och vilka kroniska diagnoser som förekommer. Samtidigt undersöks hur kateteranvändningen dokumenterats, vilka komplikationer som förekommit, och hur många som använder läkemedel med risk att utlösa eller underhålla urinretention. Metod Patienter som använder urinvägskateter och som har valt Hälsan 1 eller Hälsan 2 i vårdval har inkluderats. Uppgift om vilka patienter i eget boende som använder urinvägskateter har inhämtats från distriktssköterskor på vårdcentralerna. På särskilda boenden kopplade till Hälsan 1 och Hälsan 2 har uppgift inhämtats via ansvarig läkare. Studien omfattar journalgranskning och genomgång av medicinlistor. Resultat och diskussion Totalt inkluderades 37 patienter, varav 34 med kvarliggande kateter. Prevalensen i särskilda boenden är 8,5 % vilket är i nivå med tidigare mätningar i Sverige. Av kvarsittande katetrar är 44 % suprapubiska, vilket är fler än i tidigare studier. Patienterna är ofta sjuka och gamla, medianålder är 85 år. Komplikationsfrekvensen är hög, 68 % har journalförda komplikationer. Underrapportering misstänks ändå vad gäller subjektiva besvär för patienterna som inte krävt åtgärd av något slag. Samma individer verkar få upprepade problem med komplikationer. Hälften av de som odlats vid infektion har vid något tillfälle varit koloniserade med resistenta bakterier. Dokumentationen av att patienten har en kateter och varför behöver förbättras. Tolv av patienterna i studien saknar helt diagnos gällande urinvägar, så även diagnossättningen kan bli bättre. Sökord Landstinget i Jönköpings län

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte och mål Metod Resultat Prevalens och beskrivning av kateterbärare 4.2 Dokumentation av behandling, indikation och diagnoser 4.3 Komplikationer 5. Diskussion Slutsats Referenser Bilaga (1) Tack 15

5 1. Bakgrund Kvarliggande urinvägskateter, kateter à demeure (KAD), är en vanlig behandling vid urinretention och hög residualurin. Ibland används den på felaktiga eller tveksamma indikationer som inkontinens, hudproblem eller annat gjordes en studie på sjukhem i Kronoberg där KAD-frekvensen varierade mellan 0 och 33 % på olika avdelningar med ett medelvärde på 10 % [1]. I Västra Götaland gjordes i februari 2009 en mätning på särskilda boenden där 7 % av patienterna hade kvarliggande urinvägskateter, 3 % av kvinnorna och 16 % av männen[2]. Prevalensen i flera svenska studier på 2000-talet verkar ligga mellan 7-8 % [3]. I Kanada varierar den mellan 5-10 % [4]. Komplikationer är vanligt, i en tidigare studie på äldreboenden uppgavs en tredjedel av KADbärarna ha haft någon typ av komplikation. Den vanligaste var kateterstopp och/eller täta kateterbyten[3]. Stopp i kateterflöde eller urinläckage är två vanliga orsaker till akut kateterbyte. Katetermaterialet verkar inte spela någon roll för behovet av akut byte. Personer som haft KAD längre tid än två år verkar ha signifikant lägre behov av akuta byten. Det skulle eventuellt kunna tala för att individuella faktorer snarare än val av katetermaterial påverkar behovet[5]. Komplikationer som kan uppstå efter långvarigt kateterbärande är stenbildning i urinvägarna, lokala infektioner, kronisk njurinflammation, njursvikt och efter år blåscancer. Uretrit, uretrafistlar, epididymit, scrotala abscesser, prostatit och abscesser i prostata förekommer också[6]. Kronisk pyelonefrit och kronisk njurinflammation är tydligt kopplat till långvarigt kateterbärande. Troligen finns inslag av akut pyelonefrit vid många av feberepisoderna hos kateterbärare [7]. En vanlig komplikation är symtomgivande urinvägsinfektioner (UVI) med feber, ibland akut pyelonefrit, och bakteriemi. Incidensen av febrila episoder har angetts vara en per 100 dagar hos kateterbärare, de flesta varar en dag eller mindre och ger med sig utanantibiotikabehandling eller kateterbyte. Två tredjedelar av alla febrila episoder hos kateterbärare anses bero på UVI, men mindre än 5 % kompliceras med bakteriemi [6]. I USA anses upp till 40 % av alla nosokomiala infektioner årligen vara kateterassocierade UVI [4, 8-11]. I IVA-miljö uppskattas 97 % av alla UVI vara kateterrelaterade [8]. På 70-talet gjordes en mätning där urinvägsinfektioner utgjorde 59 % av alla infektioner på långvårdskliniker, 68 % av de med UVI hade kateter [12]. I en studie från Kronoberg gjord 1997 står vårdrelaterade urinvägsinfektioner för 55 % av alla infektioner på äldreboende och kateterbärarna svarar för 19 % av dessa [1].Om residualurin i sig är en riskfaktor för bakteriuri verkar inte helt klarlagt, en studie gjord i primärvården i Jönköping kunde inte påvisa något samband[13]. Incidensen av bakteriuri hos kateterbärare verkar vara 3-10% per dag och efter 30 dagar har de flesta koloniserats[4, 6, 9]. KAD är en riskfaktor för bärarskap av resistenta bakterier[8, 14, 15]. Asymtomatisk bakteriuri i sig hos kateterbärare kan därmed betraktas som en riskfaktor för spridning av resistenta bakterier i omgivande miljö. Bakteriuri förekommer hos 98 % av kateterbärare. Ökad resistens ses framför allt hos E. coli för ciprofloxacin (16,9 % vs 7,9 % i övriga odlingar) och hos E. faecalis för trimetoprim-sulfa (39,1 % vs 24,8 %)[14]. I data från National Healthcare 1

6 Safety Network i USA avseende kateterassocierade urinvägsinfektioner under perioden anges 24,8 % av E. coli vara resistenta mot fluorokinoloner. Dessutom ses många fall av ESBL. Resistens för ceftriaxon eller ceftazidim fanns hos 21,2 % av Klebsiella pneumoniae och 5,5 % av E. coli. 10,1 % av alla K pneumoniae isolat var resistenta mot karbapenemer[8]. Intresset att förebygga infektionerna på olika sätt har ökat i USA sedan Centers for Medicare and Medicaid Services 2008 beslutat att inte längre ersätta kostnader för kateterassocierade UVI [8, 16]. I Indien odlades 100 patienter med kateterassocierad infektion med speciellt intresse för resistens hos biofilmproducerande stammar. För att jämföra med övriga siffror angående kinolonresistens sågs här 72 % norfloxacinresistens i alla isolat, 80 % hos de biofilmproducerande. Generellt var resistensen högre hos de biofilmproducerande stammarna som utgjorde 60 % av isolaten. Hela 80 % av biofilmproducerande stammar uppvisade multiresistens [17]. I en svensk studie som tittat på koloniseringsgrad och resistens hos patienter på äldreboende är 48 % koloniserade i urinen. Av dessa har 24 % någon typ av resistens. 10 % av deltagarna i studien hade kateter. Boende äldre än medianåldern 85 år var koloniserade i högre grad, liksom de som hade vistats på äldreboendet längre än mediantiden 1,4 år [18]. I sjukhusmiljö har det visat sig att läkare inte känner till att patienter har kateter i 28 % av fallen, underläkare har bättre kännedom än överläkare. Sjuksköterskorna saknar kännedom i 15 % av fallen[19, 20]. Insättningsdatum har funnits dokumenterat hos 62 % av patienterna, indikationen hos 28 % och avslutande av behandling hos 69 %. I en studie av 39 patienter på vanliga medicinavdelningar visste 95 % av patienterna att de hade KAD. Bara 23 % visste varför. Hela 45 % rapporterade att de hade lokal smärta[20]. Observationsstudier har visat att i upp till 10 % av fallen kan medicinering vara en bidragande orsak till urinretention. Äldre löper större risk att drabbas av drogutlöst urinretention, det kan finnas prostatahypertrofi eller annan tidigare medicinering som ger additiv effekt. Mediciner som associerats med urinretention är antkolinergika som: antipsykotika, tri- och tetracyklika, klass1 antiarytmika, spasmolytika, parkinsonmediciner, atropin, histamin h1-antagonister, antikolinerga inhalationspreparat, antikolinerga mediciner mot överaktiv blåsa. Andra mediciner som också kan orsaka urinretention är analgetika, alfaadrenoreceptor agonister (mot postural hypotension), NSAID, bensodiazepiner, calciumkanal antagonister, andra antidepressiva och andra parkinsonmediciner som inte har antikolinerg effekt[21]. Baskostnaden för katetervård på svenskt äldreboende har beräknats till 1157 SEK per månad. Kostnaden vid spolningar och extra kateterbyten kan variera mellan 169 och 455 SEK per månad. Materialkostnaden är låg, personalkostnaden dominerar [22]. År 2000 räknade man i USA med att en episod av kateterrelaterad symtomatisk urinvägsinfektion i genomsnitt kostar 676 $. Kostnaden vid bakteriemi var minst $. Vid IVA-vård kostar en sepsis i genomsnitt $ per överlevare [9]. Behandling med KAD har många potentiella bieffekter. Förebyggande åtgärder för att förhindra urinretention, att endast använda KAD på korrekt indikation samt utvärdering av behandlingen kan vara sätt att minska användningen av KAD [23-25]. Alternativ till transuretral kateter som suprapubisk kateter eller ren intermittent kateterisering (RIK) kan vara att föredra i en del fall. 2

7 2. Syfte och mål Studien är kvantitativ med syfte att undersöka förekomsten av kvarliggande urinvägskatetrar och ren intermittent kateterisering inom primärvårdsområden Hälsan 1 och Hälsan 2. Frågeställningar är hur många patienter som finns, om indikation och planering är dokumenterade, om det finns journaluppgifter om komplikationer. Medicinlistor gås igenom med tanke på farmaka med känd risk att utlösa eller underhålla urinretention. Resultaten ger en nulägesbeskrivning av användningen av urinvägskatetetrar. Landstinget i Jönköping har arbetat fram evidensbaserade riktlinjer för att minimera urinretention och förhindra onödig användning av kvarliggande katetrar [26]. Studien ger information inför implementering av riktlinjerna i primärvård. 3. Metod Patienter med kvarliggande urinvägskateter eller användare av ren intermittent kateterisering som valt Hälsan 1 eller Hälsan 2 i vårdval har inkluderats. Uppgift om vilka patienter i eget boende som använder urinvägskateter har inhämtats från distriktssköterskor på vårdcentralerna. Motsvarande uppgifter om särskilda boenden kopplade till Hälsan 1 och Hälsan 2 har inhämtats av medicinskt ansvarig läkare på respektive boende. Aktuella medicinlistor samt journaler för Hälsan 1 och Hälsan 2 har granskats. Uppgifter om komplikationer är insamlade fram t o m vecka Studien omfattar journalgranskning och genomgång av medicinlistor i avgränsat verksamhetsområde och har därmed karaktär av verksamhetsuppföljning. Insamlade uppgifter är avidentifierade och kan inte spåras till enskild person. Verksamhetschefernas skriftliga tillstånd att ta del av journaler har inhämtats. Etikprövningsanmälan har i samråd med handledare inte bedömts nödvändig. PUL-anmälan till landstingets handläggare har gjorts. 4. Resultat 4.1 Prevalens och beskrivning av kateterbärare Vid årsskiftet 2012/2013 finns patienter listade på Hälsan 1 och på Hälsan 2, totalt patienter. På särskilda boenden Mogården, Kristinedal, Junegården och Stattutgatan finns totalt 212 platser. På boenden har 18 patienter (en växelvårdad) kvarliggande kateter, 8,5 %, varav fem suprapubisk. Två använder RIK. Av dessa totalt 20 patienter har 14 inkluderats med journalgranskning, övriga hör till annan vårdcentral. Totalt ingår 37 kateteranvändare, 19 hör till Hälsan 1 och 18 till Hälsan 2, vilka utgör 1,5 av totalt antal patienter. 3

8 Transuretrala Suprapubiska Kvarliggande totalt RIK Alla Antal Kvinnor 21 % 13 % 18 % 33 % 19 % Män 79 % 87 % 82 % 67 % 81 % Åldersspann år Medelålder Medianålder Särskilt boende 47 % 27 % 38 % 33 % 38 % Immobiliserade 26 % 53 % 38 % 35 % Antalet diagnoser per patient varierar mellan en och elva. Genomsnittsvärde och medianvärde är sex diagnoser. Stora diagnosgrupper utan koppling till urinvägarna som kan ha antingen direkt betydelse för blåsfunktion eller indirekt betydelse via medicinering redovisas nedan i antal diagnoser. Enskilda individer har ett flertal och någon har ingen alls. Av de 29 patienter som har kateter med indikation urinretention använder 21 läkemedel som kan orsaka eller underhålla urinretention. Övriga diagnoser Sena effekter CVI MS Parkinson Diabetes Demens Depression Psykos/Vanföreställning/BPSD Hjärtsvikt Njursvikt KOL/Astma 4

9 4.2 Dokumentation av behandling, indikation och diagnoser Samtliga har haft kateterbehandling minst en månad. I ett par fall har katetersättningsdatum inte kunnat spåras, behandlingstiden har då uppskattats gälla från första datum då kateterbehandling i något sammanhang omnämns i journalen. Behandlingstid månader min max medel median Transuretral Suprapubisk Total kvarliggande RIK Ordinerande läkare finns för 16, saknas för 21. Tio kateterbehandlingar är initierade på vårdcentral eller inom hemsjukvård, ordinerande läkare finns för samtliga. I tre fall har inte klinik där kateter sattes gått att hitta, övriga är satta på sjukhuskliniker eller privata mottagningar. Sju av 34 aktuella kvarliggande katetrar är inte införda i in- eller utfarter i datajournalens gemensamma dokument, fyra av dessa är satta på vårdcentral eller i hemsjukvård. För RIK finns ingen separat märkning i journalen. Framtida planering saknas helt för tre. Tolkning av planering är generöst gjord, tills vidare gäller för samtliga utom fem som följs med aktiva kontroller eller väntar på bedömning för någon typ av åtgärd. 5

10 Indikationer Ingen indikation hittad Pats eget önskemål Trängningsproblematik Urinretention 0 Transutretral Suprapubisk Total kvarliggande RIK Av kvinnorna med kvarliggande kateter har fem indikationen urinretention och en trängningsproblematik. För 19 av 37 finns bakomliggande orsak dokumenterad. Bakomliggande orsak Uretrastriktur 5% Detrusorinsuff 5% Läkemedel 5% Operationsskada 11% Neurogen blåsrubbning 16% Prostatahypertrofi 32% Prostatacancer 26% Sex patienter har diagnos urinretention. Tjugo har någon annan diagnos avseende nedre urinvägar, en av dessa har också diagnosen urinretention. Tolv har ingen diagnos som gäller urinvägar. 6

11 4.3 Komplikationer Uppgift om komplikationer finns på 25 patienter av 37. Av de tre som använder RIK har en haft problem med lokal smärta och sveda. Av patienterna med kvarliggande katetrar har biverkningar noterats hos 11 patienter med suprapubisk och13 med transuretral, totalt 24. 7

12 Kateterstopp eller läckage är ett vanligt problem. Samma individ drabbas ofta frekvent. Av 18 drabbade individer har 4 haft en enstaka episod, övriga har haft flera. Problemet brukar försöka lösas med spolning, ibland behövs kateterbyte. En individ har fått göra 12 oplanerade byten och 9 spolningar. Tre individer med transuretral kateter har täta byten, varje eller varannan vecka. Hematuriepisoder varierar i antal mellan en och sex. Av 13 patienter som haft urinvägsinfektioner har fyra haft en. Övriga har haft flera, som mest sex urinvägsinfektioner. Tre individer har haft sepsis eller pyelonefrit, en är drabbad två gånger. Ingen av dessa tre har haft behandling för eller symtom på nedre urinvägsinfektion. Totalt 16 individer har drabbats av infektion. Totalt antal infektioner är 39. Urinodling saknas vid sju infektionstillfällen. Hos sju av 14 odlade individer har det funnits resistenta bakterier av olika typer. Två har haft ESBL. E faecalis har i ett fall varit resistent mot trimetoprim, i ett annat fall mot ciprofloxacin, i ett tredje mot båda. I det tredje fallet fanns också ciprofloxacinoch trimsulfaresistenta enterobacter samt serratia mascescens som var resistent mot amoxicillin. En odling har visat trimetoprim- och ampicillin/amoxicillin resistent E coli. Det finns varsitt fynd av citrobacter koseri och citrobacter freundii som varit resistenta mot flera olika antibiotika. Av de med resistenta bakterier har två haft en enstaka infektion, fem har haft mellan två och sex infektioner. Behandlingstiden med kateter för de med resistenta bakterier varierar mellan 2 och 82 månader, övriga odlade har behandlingstid mellan 13 och 96 månader. 8

13 5. Diskussion I denna undersökning av två vårdcentraler fann vi en prevalens av KAD på 1,5 i befolkningen och 8,5 % på de äldreboenden som hör till vårdcentralerna. Någon jämförande siffra för total prevalens av KAD i befolkningen har inte hittats. I det här materialet har patienter kopplade till hemsjukvård och särskilda boenden inkluderats. Bortfall kan misstänkas för patienter som sköts via habiliteringen. Prevalensen i särskilda boenden på 8,5 % ligger strax över 7 % som uppmätts i Västra Götaland 2009 [2]. I samma studie var kvarliggande kateter fem gånger så vanligt hos män som hos kvinnor, i det här materialet är det drygt fyra gånger så vanligt. Fem av 18, 28 %, på särskilda boenden har suprapubisk kateter, i Västra Götaland var siffran 5 %. Totalt har 15 av 34 patienter, 44 %, suprapubisk kateter. För de med suprapubisk kateter torde indikationen vara mer strikt prövad, så den högre siffran är positiv. Hög ålder i sig verkar inte utgöra något hinder för RIK, äldsta patienten är 95 år. Patienterna är gamla, sjuka och har ofta använt kateter länge. Var fjärde har en neurologisk skada eller sjukdom. Nästan var femte har diabetes. Var tionde har demensdiagnos. Samtliga dessa diagnoser utgör risk för neurogen blåsrubbning. Drygt två tredjedelar av patienterna använder läkemedel som kan utlösa eller underhålla urinretention. Bakomliggande orsak har dokumenterats för 19 patienter, samtliga har urinretention. Drygt hälften har prostatahypertrofi eller prostatacancer. I ett fall har läkemedel övervägts som bidragande orsak. En studie av 100 konsekutiva primärvårdspatienter har undersökt bakomliggande orsak till urinretention. I den studien hade 25 % prostatasjukdom, 22 % cerebral orsak, 19 % okänd orsak, 12 % medicinbiverkan, 8 % uppstått efter kirurgi, 7 % diabetes, 7 % degenerativ spinal orsak [27]. Hos patienter som är predisponerade för urinretention kan läkemedel vara droppen som får bägaren att rinna över. Bakomliggande orsak till urinretention bör övervägas och dokumenteras för varje individ. I patientgruppen med trängningsproblematik kan man tänka sig att det finns individer med detrusorinstabilitet, trängningsinkontinens och annat. Alternativa behandlingsmetoder har kanske inte alltid övervägts, vilket vore önskvärt. Dokumentationen har förbättringspotential. Enligt landstingets vårdhygieniska riktlinjer ska behandling med KAD alltid ordineras av läkare och journalen innehålla: ansvarig läkare, indikation, när KAD är satt, katetertyp, storlek och kuffning, avveckling/kateterbyte, öppen/stängd [28]. De tre förstnämnda har eftersökts i studien. När KAD är satt har för det mesta gått att spåra, men inte alltid enkelt. Ett rimligt krav vore att alltid dokumentera kateterbehandling i gemensamma dokument. För de kateterbehandlingar som är initierade på vårdcentral eller hemsjukvård finns ordinerande läkare, men har inte hittats för 21 patienter. Vid en patientkontakt med någon form av helhetsbedömning, exempelvis årskontroll bör beslut om fortsatt kateterbehandling eller annan planering dokumenteras tydligt. Det vore önskvärt att samtidigt titta över diagnossättningen, i det här materialet saknar tolv patienter helt diagnos gällande urinvägar. 9

14 Komplikationsfrekvensen är hög, 68 % av patienterna har journalförda komplikationer. I studien från Västra Götaland angavs en tredjedel av vårdtagarna ha drabbats av komplikationer. Stopp och/eller kateterbyten stod för 31 %, hematuriepisoder för 14 %, två hade dragit ut katetern och en hade fått sepsis [3]. På ett veteransjukhus i Minnesota studerades bakteriuri och traumaepisoder hos kateterbärarna. Traumaepisoderna bestod av falsk passage (mekanisk skada), hematuri, oavsiktlig dragning eller dislokation av kateter, dragning med otillräckligt tömd ballong, dragning med fylld ballong, externa skador som gangrän/parafimosis/meatuserosioner, och fel vid katetersättning (hamnat i exempelvis prostata eller intraperitonealt). Av skadorna krävde 32 % intervention i form av urologkonsult, cystoskopi, spoldropp, förlängd kateterisering eller byte till suprapubisk kateter. Resterande gick att lösa genom att byta eller manipulera katetern och rapporterades muntligen istället för att journalföras i 81 % av fallen. Resultatet redovisas som andel av totalt antal kateterdagar. Symtomatisk möjlig urinvägsinfektion noterades 0,3 % av kateterdagarna och trauma som orsakade smärta eller intervention 0,9 % av kateterdagarna, vilket var en signifikant skillnad [29]. Det har gjorts en intervjustudie hos något yngre kateterbärare där de rapporterade problem under två månader. Läckage förekom hos 43 %, men knappt 40 % av dessa tyckte att det var ett mindre eller inget problem. Urinvägsinfektion hade 31 % haft, stopp 24 %. Kateterrelaterad smärta rapporterades av 23 % [30]. Journalgenomgången har visat många komplikationer, trots det finns troligtvis en underrapportering, framför allt kan detta misstänkas gälla lokala problem med smärta och obehag. Det finns inte randomiserade kontrollerade studier så att det på ett tillförlitligt sätt kan avgöras vilken metod som är att föredra [31]. När det gäller komplikationer i övre urinvägar som njursvikt, hydronefros, reflux och sten verkar suprapubisk bättre än transuretral, men det är retrospektiva studier med lite olika variabler. Transuretral kateter kan ge problem med uretra, blåshals, strikturer, scrotalabscesser och epididymit. Båda ökar sannolikt risken för blåssten. Suprapubisk kan ge problem med hud runt stomat och läckage via uretra [32]. Kliniskt är det rimligt att anta att suprapubisk kateter borde ge mindre problem med infektioner än transuretral med tanke på lokalen. Det finns studier som indikerar en sådan skillnad och studier som inte visar skillnad. Någon säker slutsats kan inte dras men det finns studier som talar till fördel för suprapubisk ur infektionssynpunkt. Suprapubisk kateter torde vara att föredra för patienter som är sexuellt aktiva, när det är uppenbar risk för mekaniska skador eller för patienter som får obehag av transuretral kateter. Vid trauma eller blåshalsobstruktion kan inte transuretral användas och suprapubisk kan inte användas vid blåscancer eller om den inte kan sättas på ett säkert sätt. En randomiserad, kontrollerad och dubbelblind studie är ju inte lätt att åstadkomma. En större prospektiv observationsstudie skulle kunna ge mer information om komplikationer och patientens livskvalitet vid olika typer av kateterbehandling. Ibland sätts suprapubisk efter att en transuretral kateter redan orsakat problem, selektionsproblemet är svårt att undvika. I den här studien är det mycket komplikationer för både transuretrala och suprapubiska. Två patienter har fått suprapubisk efter infektionsproblem med transuretral, en har fortsatt problem och en verkar ha fått det bra. Att infektioner och kolonisering med resistenta bakterier är ett problem framgår tydligt av befintliga studier. I det här lilla materialet är det ändå anmärkningsvärt att hälften av de som odlats i samband med symtom vid något tillfälle varit koloniserade med resistenta bakterier. Det är också anmärkningsvärt att infektioner ibland behandlats utan att odling tagits. 10

15 6. Slutsats Användningen av KAD på Hälsan 1 och Hälsan 2 ligger i nivå med tidigare studie i Västra Götaland. Patienterna är ofta gamla och sjuka. Komplikationer är mycket vanligt, och samma individer får ofta upprepade problem. Den relativt höga frekvensen av resistenta bakterier är ett observandum då spridning av dessa kan ge stora problem även för andra patienter. När kateter behövs är det viktigt att individanpassa behandlingen för att minimera sidoeffekterna. Dokumentationen av att patienten har en kateter och varför behöver bli bättre. Diagnossättningen behöver förbättras. För att förhindra onödig användning av kvarliggande katetrar och uppmärksamma patienter som har risk att drabbas av urinretention vore det sannolikt av stort värde att göra en bred implementering av de riktlinjer som arbetats fram av landstinget i Jönköping på både vårdcentraler och särskilda boenden (bilaga 1). 7. Referenser 1. Lonér B PC, Cars H, Ovhed I. Sjukhem en riskmiljö för antibiotikaresistens. Läkartidningen. 2000;97(11): Jonsson K, Emanuelsson-Loft AL, Nasic S, Hedelin H. Urine bladder catheters in nursing home patients: a one-day point prevalence study in a Swedish county. Scandinavian journal of urology and nephrology Nov;44(5): Hedelin H, Jonsson K. Kateter blir kvar både ofta och länge. Läkartidningen. [Originalstudie] ;106(9): Jahn, Preuss, Kernig, Langer, Seifert-Huehmer. Types of indwelling urinary catheters for long-term bladder drainage in adults. The Cochrane Library. 2009(1). 5. Jonsson K, Nasic S, Hedelin H, Emanuelsson-Loft AL. Kvarkateter - stort problem hos mindre grupp på äldreboenden. Läkartidningen. [Originalstudie]. 2011;108(15): Warren JW. Catheter-associated urinary tract infections. Infectious disease clinics of North America. [Review] Sep;11(3): Warren JW, Muncie HL, Jr., Hebel JR, Hall-Craggs M. Long-term urethral catheterization increases risk of chronic pyelonephritis and renal inflammation. Journal of the American Geriatrics Society. [Clinical Trial Research Support, U.S. Gov't, P.H.S.] Dec;42(12): Chenoweth CE, Saint S. Urinary tract infections. Infectious disease clinics of North America. [Review] Mar;25(1): Saint S. Clinical and economic consequences of nosocomial catheter-related bacteriuria. American journal of infection control. [Meta-Analysis Research Support, Non-U.S. Gov't] Feb;28(1):

16 10. Stamm WE. Catheter-associated urinary tract infections: epidemiology, pathogenesis, and prevention. The American journal of medicine. [Review] Sep 16;91(3B):65S-71S. 11. Tambyah PA, Knasinski V, Maki DG. The direct costs of nosocomial catheterassociated urinary tract infection in the era of managed care. Infection control and hospital epidemiology : the official journal of the Society of Hospital Epidemiologists of America. [Research Support, Non-U.S. Gov't] Jan;23(1): Bernander S, Hambraeus A, Myrback KE, Nystrom B, Sundelof B. Prevalence of hospital-associated infections in five Swedish hospitals in November Scandinavian journal of infectious diseases. 1978;10(1): Barabas G, Molstad S. No association between elevated post-void residual volume and bacteriuria in residents of nursing homes. Scandinavian journal of primary health care. [Research Support, Non-U.S. Gov't] Mar;23(1): Jonsson K, Claesson BE, Hedelin H. Urine cultures from indwelling bladder catheters in nursing home patients: a point prevalence study in a Swedish county. Scandinavian journal of urology and nephrology Sep;45(4): Wang L, Lansing B, Symons K, Flannery EL, Fisch J, Cherian K, et al. Infection rate and colonization with antibiotic-resistant organisms in skilled nursing facility residents with indwelling devices. European journal of clinical microbiology & infectious diseases : official publication of the European Society of Clinical Microbiology. [Research Support, N.I.H., Extramural Research Support, Non-U.S. Gov't] Aug;31(8): Tambyah PA, Oon J. Catheter-associated urinary tract infection. Current opinion in infectious diseases. [Review] Aug;25(4): Subramanian P, Shanmugam N, Sivaraman U, Kumar S, Selvaraj S. Antiobiotic resistance pattern of biofilm-forming uropathogens isolated from catheterised patients in Pondicherry, India. The Australasian medical journal. 2012;5(7): Olofsson M, Toepfer M, Ostgren CJ, Midlov P, Matussek A, Lindgren PE, et al. Low level of antimicrobial resistance in Escherichia coli among Swedish nursing home residents. Scandinavian journal of infectious diseases. [Research Support, Non-U.S. Gov't] Feb;45(2): Saint S, Wiese J, Amory JK, Bernstein ML, Patel UD, Zemencuk JK, et al. Are physicians aware of which of their patients have indwelling urinary catheters? The American journal of medicine. [Multicenter Study] Oct 15;109(6): Harley G, Yeo AL, Stuart RL, Dendle C. A real-life snapshot of the use and abuse of urinary catheters on general medical wards. Infection control and hospital epidemiology : the official journal of the Society of Hospital Epidemiologists of America Dec;32(12): Verhamme KM, Sturkenboom MC, Stricker BH, Bosch R. Drug-induced urinary retention: incidence, management and prevention. Drug safety : an international journal of medical toxicology and drug experience. [Review]. 2008;31(5): Jonsson K, Hedelin H. Costs associated with long-term catheter care in nursing home patients. Scandinavian journal of urology Apr;47(2): Fakih MG, Watson SR, Greene MT, Kennedy EH, Olmsted RN, Krein SL, et al. Reducing inappropriate urinary catheter use: a statewide effort. Archives of internal medicine Feb 13;172(3):

17 24. Shimoni Z, Rodrig J, Kamma N, Froom P. Will more restrictive indications decrease rates of urinary catheterisation? An historical comparative study. BMJ open. 2012;2(2):e van den Broek PJ, Wille JC, van Benthem BH, Perenboom RJ, van den Akker-van Marle ME, Niel-Weise BS. Urethral catheters: can we reduce use? BMC urology. [Multicenter Study Research Support, Non-U.S. Gov't]. 2011;11: Johansson RM, Malmvall BE, Andersson-Gare B, Larsson B, Erlandsson I, Sund- Levander M, et al. Guidelines for preventing urinary retention and bladder damage during hospital care. Journal of clinical nursing Aug Kurasawa G, Kotani K, Kurasawa M, Takama N, Orimo K. Causes of chronic retention of urine in the primary care setting. Internal medicine Jul;44(7): [updated ; cited 2013 Maj 15]; Available from: 29. Leuck AM, Wright D, Ellingson L, Kraemer L, Kuskowski MA, Johnson JR. Complications of Foley catheters--is infection the greatest risk? The Journal of urology. [Research Support, U.S. Gov't, Non-P.H.S.] May;187(5): Wilde MH, McDonald MV, Brasch J, McMahon JM, Fairbanks E, Shah S, et al. Long-term urinary catheter users self-care practices and problems. Journal of clinical nursing. [Research Support, N.I.H., Extramural] Feb;22(3-4): Niel-Weise BS, van den Broek PJ, da Silva EM, Silva LA. Urinary catheter policies for long-term bladder drainage. Cochrane database of systematic reviews. [Meta- Analysis Research Support, Non-U.S. Gov't Review]. 2012;8:CD Hunter KF, Bharmal A, Moore KN. Long-term bladder drainage: Suprapubic catheter versus other methods: A scoping review. Neurourology and urodynamics Nov 28. Bilaga: Fickkort KAD bara när det behövs 13

18 14

19 Tack Utöver handledarna vill jag speciellt tacka Rose-Marie Johansson för kloka synpunkter. 15

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh Projektplan Kvalitets arbete: KAD- bara när det behövs. Hur kan vi bli bättre på att förebygga och behandla urinretention hos äldre? Målet är att utarbeta evidensbaserade riktlinjer för äldre patienter

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner nationell satsning för ökad patientsäkerhet Vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala

Läs mer

Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Sveriges Kommuner och Landsting 2008 foto: lars forsstedt form: etc tryck: modin tryckoffset stockholm 2008 Eventuella

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker

Läs mer

Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting

Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Kateterbehandling av urinblåsan ska alltid ordineras av läkare, vilken även har det medicinska ansvaret. Indikationen för kvarliggande

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer

Utvecklingskraft 2011

Utvecklingskraft 2011 Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Regionala Strama Västra Götaland Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Har Agda en urinvägsinfektion? Agda 85 år har

Läs mer

Vårdavdelnings följsamhet till SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Vårdavdelnings följsamhet till SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdavdelnings följsamhet till SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Författare: Nasrin Hamad Amin Larissa Odile

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

nov jan sept mars maj

nov jan sept mars maj Andel patienter på med A (avd 4) i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. 2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Sjuksköterskans roll för att förebygga komplikationer relaterade till urinvägskateter

Sjuksköterskans roll för att förebygga komplikationer relaterade till urinvägskateter Sjuksköterskans roll för att förebygga komplikationer relaterade till urinvägskateter En litteraturstudie Författare: Nils Weibull & Pernilla Öhlander Handledare: Ann-Cathrin Jönsson Kandidatuppsats Våren

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg Upprättare: Cecilia Östblom, ST-läkare Infektionskliniken Erik Torell, Överläkare Infektionskliniken Granskare: Henning Thejls Överläkare Kvinnokliniken, Torsten Sandin Urolog, Ylva Rahm Bitr. sml. Åsa

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna 2016-07-20 12100 1 (10) Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en vanlig vårdskada med ökad sjuklighet

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack!

KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack! KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack! Ett utbildningsprogram för Östergötland av Hans Hjertberg, Projektledare, Chefläkare Sara Lindegren, Projektsamordnare, Verksamhetsutvecklare PSE

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer