Det Hållbara Vätgassamhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det Hållbara Vätgassamhället"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskaplig problemlösning GÖTEBORG UNIVERSITY Problem Solving in Science Göteborg 2050 Det Hållbara Vätgassamhället Robert Hedman Examensarbete 20 poäng Handledare: Johan Swahn Avdelningen för Fysisk Resursteori Chalmers och Göteborgs universitet Februari 2005

2

3 Sammanfattning Energi är en väsentlig grundpelare i dagens samhälle. Tyvärr orsakar dagens höga och ökande användning, tillsammans med det faktum att 80 % av energin är av fossilt ursprung, en rad problem. Växthuseffekt, försurning, hälsoeffekter på grund av luftföroreningar och en begränsad tillgång på fossilgas, olja och kol är alla bra skäl till att söka nya, långsiktigt hållbara lösningar för vår energiförsörjning. Bland dessa lösningar finns sådana där väte används som energibärare istället för de fossila energibärare som används idag. Syftet med denna studie är att undersöka om väte kan ta en betydande roll och i så fall vilken, i ett framtida hållbart energisystem i Göteborg, i en hållbar omvärld. Metoden som använts är backcasting. Det är en metod som med fördel används för framtidsstudier av komplexa system, där dagens trender och andra omvärldsfaktorer utgör en del av problemet. Resultaten pekar på problem med att väte är energikrävande vid produktion och vid omvandling och distribution i hanterbar form. Möjligheter till storskalig överföring finns med rimliga lösningar och väte kan fungera som kemisk energilagrare samt som bränsle i bränsleceller. I ett system med förnybar primärenergi i överflöd kan väte bli en viktig energibärare. I andra fall kan väte istället få roller inom passande nischer. En slutsats av detta är att dagens energipolitik och energiforskning bör inrikta sig på flera möjliga vägar mot ett hållbart energisystem, samt att tidiga, storskaliga satsningar på väte kan innebära energiineffektiva lösningar som inte medför mindre miljöpåverkan och ett hållbart vägval. Abstract Energy is vital in the modern society. The present extensive and increasing use of energy along with the fact that 80 % of the energy used today is of fossil origin, cause a long range of problems. Global warming, acidification and health effects caused by pollution and the limitation of fossil energy resources are all good excuses to find new, sustainable solutions for our energy system. Among these are those which include hydrogen as an energy carrier instead of the fossil energy carriers dominating today. The purpose of this study is to look into whether hydrogen can shoulder a significant burden, and in that case which, in a future sustainable energy system in Göteborg, in a sustainable world. The method used is Backcasting, a method that is suitable in studies on future, complex systems, where behaviours and trends and other external conditions constitute part of the problem. The results point out hydrogen as energy demanding in production and in transformation and distribution in a manageable form. Possibilities for extensive energy transmission is reasonable and hydrogen can become a chemical energy storage and a fuel for fuel cells. In a system with abundant renewable primary energy, hydrogen may become an important energy carrier. In other cases, hydrogen may be more suitable in specific niches. A conclusion made out of this, is that energy policies of today should be broad banded and aim for multiple different paths towards a sustainable energy system. Early, large-scale commitments to hydrogen development might lead into energy ineffective solutions, neither reducing the environmental effects nor leading on a sustainable path.

4

5 Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete i naturvetenskaplig problemlösning med inriktning på miljövetenskap som har genomförts på Institutionen för Fysisk Resursteori, Chalmers och Göteborgs Universitet, och är kopplad till projektet Göteborg Energisystemet är den dominerande källan till samhällets utsläpp av koldioxid och andra negativt påverkande ämnen och föreningar. Hur dessa ska kunna minskas för att begränsa den förstärkta växthuseffekten är en fråga som människor runt om i världen sedan FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och klimatkonferensen i Kyoto 1997 på allvar börjat fundera på. Denna rapport tar ner frågan på lokal nivå och är ett bidrag till diskussionen om hur ett hållbart Göteborg skulle kunna se ut i en hållbar värld. En rapport av detta slag är tänkt att kunna bidra med framtidsvisioner som gör det lättare för beslutsfattare, viktiga samhällsaktörer och allmänhet att arbeta och fatta såväl kort- som långsiktiga beslut i rätt riktning för en hållbar utveckling. Delar av denna rapport kan verka bekanta för den som läst rapporten GÖTEBORG 2050 Det Hållbara Vätgassamhället. Den rapporten färdigställdes som en halvtidsrapport inför ett studieuppehåll som jag gjorde från och med november Dock skedde detta administrativt under en annan kurs, såsom ett självständigt arbete på 10 p. Föreliggande rapport är resultatet av det återupptagna arbetet; nya infallsvinklar har till viss del använts, min syn på ämnet har mognat och ny kunskap har tillkommit. Jag vill rikta ett tack till de personer som varit mest betydelsefulla för min väg fram till denna rapport. Till att börja med min handledare Johan Swahn som under många möten i totalt över ett års tid agerat aktivt bollplank och hjälpt mig fram. Detta upplevde jag som mycket väsentligt i ett arbete där tankar tillåtits sväva mer eller mindre fritt in i framtiden med utgångspunkt ifrån såväl fakta som idéer presenterade i diverse böcker, rapporter, artiklar och inte minst ur visionerande människors fascinerande tankar. Sedan vill jag tacka Elin Löwendahl för ett utomordentligt arbete dels som samordnare i Göteborg 2050, men framförallt för att på ett konstruktivt och kritiskt sätt läst mina utkast och bidragit till förbättringar. Charlotta Norén och Johan Rotzén har varit goda vänner och gott stöd under de dagar då tankar på ett framtida vätgassamhälle varit allt annat än motiverande och arbetet med denna rapport bakom datorskärmen känts på alla sätt sirapslikt, bortsett från sötman Slutligen vill jag tacka alla mina studiekamrater under mina år på programmet för Naturvetenskaplig problemlösning, särskilt då mina klasskamrater ur np -99. Utan er hade somliga stunder på vägen fram förmodligen haft sådan effekt på mig att jag inte orkat och denna rapport följaktligen aldrig blivit av. Så tack!

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR LÄSANVISNING MATERIAL OCH METOD BACKCASTING KÄLLDATA NULÄGESBESKRIVNING DET GLOBALA, FOSSILBASERADE ENERGISYSTEMET DET SVENSKA ENERGISYSTEMET ENERGISYSTEMET I GÖTEBORGSOMRÅDET RAMAR OCH MÅL EKOLOGISK HÅLLBARHET VÄLFÄRDEN BEFOLKNING RÄTTVIST ENERGIUTRYMME ENERGITILLGÅNG KOLDIOXIDUTSLÄPP VÄTE NU OCH I FRAMTIDEN VÄTE SOM ENERGIBÄRARE OCH BRÄNSLE TRANSPORT, LAGRING OCH DISTRIBUTION BRÄNSLECELLER ANNAN VÄTGASBASERAD ENERGITEKNIK LIVSFARLIGT OCH MILJÖVÄNLIGT? FORSKNING OCH POLICYARBETE IDENTIFIERING AV INTRESSANTA VÄTETILLÄMPNINGAR FRAMTIDSBILDER DET GLOBALA ENERGISYSTEMET GÖTEBORG DISKUSSION OCH SLUTSATSER...76 REFERENSER...79

8

9 1 Inledning Väte har på senare tid alltmer kommit att figurera som en möjlig lösning för världen den dagen oljan tar slut eller om och när den förstärkta växthuseffekten framtvingar en revolution på energiområdet. Väte har en mängd egenskaper som gör det lämpligt som en energibärare i ett hållbart energisystem baserat på förnybar primärenergi. Det är ogiftigt, rent, det perfekta bränslet i effektiva bränsleceller och kan genereras på en mängd sätt, däribland ur förnybar vind, sol, vatten och biomassa. Idén om ett vätgassamhälle, eller en vätgasekonomi som det också benämns, och ett sådant samhälles fördelar stöds av en mängd personer med olika visioner och agendor. Dessa personer finns bland beslutsfattare, ledare inom näringslivet och miljöorganisationer med mera (Cherry, 2003). Deras syn på vätgassamhället kan ibland uppfattas som något onyanserad och populärvetenskaplig. Exempel på detta är fraser som oljans ersättare är väte från havet: oändlig energi (Illustrerad vetenskap nr 15/2004) och att med vätgas som bränsle i våra bilar kan vi glömma bekymren med koldioxid och andra utsläpp. Ur vatten kommet, vatten skall det åter vara är självklart en lockande tanke, men innan dessa tankar omsätts i ett nytt energisystem behöver dess egenskaper, även negativa, noggrant analyseras. Ett samhälle där väte är en viktig energibärare i energisystemet är på inget sätt en idé som kommit som en följd av de senaste decenniernas snabba tekniska utveckling. Den franske författaren Jules Verne var på många sätt före sin tid och många tekniska innovationer som vi använder idag beskrevs av honom långt innan de blev en realitet. I sin bok Den hemlighetsfulla ön (L Ile Mystérieuse), 1875, förutspådde han att vatten skulle ersätta kol som energikälla. Vatten skulle splittras upp i sina beståndsdelar och förse oss med oändliga mängder el och värme (IEA, 2003a). En av de största utmaningarna på vägen mot ett hållbart energisystem är att ersätta de enorma mängder fossil primärenergi som används idag med förnybar primärenergi i form av sol, vind och vatten. Dessa energiformer finns visserligen i mängder som vida överstiger våra globala behov men att utvinna energin och distribuera den i form av lämpliga energibärare är inte trivialt. En av de energibärare som kan ha en plats i detta system är väte. 1.1 Bakgrund Den stora användningen av fossila bränslen ligger till stor del bakom den utveckling som västvärlden genomgått sedan den industriella revolutionen. De fossila bränslena och då främst oljan, har fått en allt större betydelse i samhället och är en mycket viktig beståndsdel i den globala ekonomin. Men oljans stora betydelse har även gjort samhället känsligt. Under oljekrisen i mitten av 1970-talet steg oljepriserna kraftigt och det globala samhället fick på ett chockartat sätt upp ögonen för sitt eget beroende. 1

10 Förbränningen av fossila bränslen har i olika omgångar överraskat världen efersom den visat sig medföra miljö- och hälsoproblem. Den kraftiga smog som under 1952 drabbade London och liknande problem som sedan dess inträffat i många städer och regioner har gjort mänskligheten medveten om att avgaser från bilar, värmekaminer, förbränningskraftverk och industrier med mera är skadliga för hälsan. Senare uppmärksammades försurningen, bland annat i samband med 80-talets stora död av skogar och sjöar i Europa. Här var kväve- och svavelföroreningar från förbränningen en del av orsaken (Elvingson, 2001). Idag är dessa problem fortfarande till viss del aktuella, även om ett målmedvetet arbete med problemen förbättrat läget avsevärt. Teknikutveckling har lett till bättre rening och alternativa metoder. Istället har det nya hotet, i form av den förstärkta växthuseffekten och därpå följande klimatförändringar, uppmärksammats och hamnat i fokus. Energisystemet berör på ett eller annat sätt det mesta i vårt samhälle. Det är på många sätt avgörande för våra arbeten, för våra transporter, för vårt boende och vår allmänna välfärd. Basen i energisystemet utgörs av primärenergin, det vill säga den källa ur vilken vi hämtar all den energi som vi sedan använder. I större delen av den industrialiserade världen och i en växande del av utvecklingsländerna finns energin lättillgängligt flödande genom alla de tjänster vi nyttjar i våra liv. Den totala energitillförseln i världen har med få undantag ökat ständigt sedan industrialiseringen kom igång på mitten av 1800-talet. Tyvärr är hela 80 % av denna baserad på fossil primärenergi (IEA, 2003b), samtidigt som solens ljus dygnet runt flödar emot jorden, ett ljus som innehåller omkring TWh energi per år. En miljard TWh. Dagens globala energitillförsel uppgår till ca TWh per år (WEA, 2000). 1.2 Syfte När man läser statistik och rapporter om världens utveckling, det ökande uttaget av ändliga naturresurser, om svält, epidemier och fattigdom, de dystra prognoserna om växthuseffekten och det globala klimatet med mera, ligger det ibland nära till hands att måla världen i grått och drabbas av uppgivenhet. Men framtiden är i våra händer. Den är vårt ansvar och i allra högsta grad möjlig att påverka! Vår strävan mot ett hållbart samhälle har börjat såväl i Sverige som i vår omvärld. Forskning och snillrikhet finner nya lösningar, nya vägar i rätt riktning. Vindkraften växer tillsammans med biomassabaserad energiproduktion mot en allt större och mer betydelsefull position i energisystemet. Arbetet mot effektivare energianvändning, en av de kanske viktigaste punkterna på den hållbara utvecklingens agenda, går sakta men säkert framåt. Syftet med denna rapport är att genom backcastingmetoden ta fram framtidsbilder av rimliga möjligheter för väte i ett hållbart energisystem. Var kan väte som energibärare och bränsle tillsammans med tillhörande energiteknik utgöra en effektiv och praktisk kombination att tillhandahålla energi för energiberoende tjänster? Samtidigt som möjligheterna tas fram syftar rapporten till att finna de begränsningar som är knutna till väte som energibärare. 2

11 Enligt Cherry (2003) saknas en diskussion om de problem som ett utbrett användande av väte, likt våra fossila bränslen idag, kan leda till. Dessa problem gäller inte bara teknologin utan även ett sådant systems integration med samhället. Utifrån de blandade erfarenheter mänskligheten har av tidigare teknikskiften, finner han den konsensus som verkar finnas bland beslutsfattare och utvecklande parter förvånande. Hos dessa vilar ett etiskt ansvar att utreda alla tänkbara ofördelaktiga konsekvenser, särskilt med tanke på teknologins potential att bli världsomvälvande. De negativa konsekvenserna glöms vid teknikutveckling alltför ofta bort men är nödvändiga att analysera för att undvika nya överraskningar i stil med övergödning, försurning och växthuseffekt men även för att undvika felsatsningar. Förhoppningsvis bidrar denna rapport till att ineffektiva och på andra sätt okloka energilösningar undviks. En avslutande del i rapporten är att finna möjliga vägar till de framtidsbilder som presenteras. Dessa ska kunna fungera som vägledning för beslutsfattare, såväl offentliga som privata, samt för en intresserad allmänhet. Där ska även möjliga återvändsgränder belysas, det vill säga vägar som inte kommer att bidra till ett effektivt användande av väteteknologin och inte heller bidra till ett energieffektivt, hållbart energisystem. 1.3 Avgränsningar I den här typen av studier förekommer många situationer där grundläggande fakta inte är tillräckliga eller relevanta. Det leder till att vissa val och antaganden måste göras som kan vara svåra att motivera och underbygga. Dock är min förhoppning att rapporten ska vara så transparent att dessa fall framkommer tydligt, samt att de i förekommande fall ifrågasätts och att eventuella justeringar föreslås. Vätgassamhället ses i denna studie inte som ett samhälle där hela energisystemet är uppbyggt kring vätgas. Det syftar istället på ett hållbart energisystem som till stor del är uppbyggt kring intermittenta energikällor för främst elproduktion, där väte fyller en viktig funktion inom lämpliga större och mindre nischer som energibärare, energilagringsresurs och bränsle Geografisk avgränsning Med Göteborg menas i rapporten inte kommunen Göteborgs Stad som geografiskt område, utan Göteborgs Stad tillsammans med näraliggande kommuner. Dessa är Ale, Mölndal, Partille och Kungälv. Det motsvarar i stort sett de orter som nås av det fjärrvärmenät som finns i området. Det består i första hand av Göteborg Energis nät i Göteborg, Partille, upp igenom Göta älvdal till Ale samt av Mölndal energis fjärrvärmenät ner till Lindome, se figur 1. Även Kungälvs kommun, med ett mindre eget nät, ingår. Detta område används för nutidsbeskrivningen i studien. 3

12 Figur 1: Till vänster Göteborgsregionens kommunalförbunds tretton kommuner, av vilka de fyra närmast Göteborg ingår i studien. Till höger fjärrvärmenätets utbredning i Göteborg, Mölndal och Partille. Nätet sträcker sig vidare söderut till Kållered och Lindome samt norrut mot Ale. Källor: Business Region Göteborg, Göteborg Energi och Mölndal Energi. Samma område används för framtidsbilderna även om befolkningen i området liksom området i sig förväntas växa. Förutom att en förtätning av befolkning och bebyggelse förväntas i det område som utgör avgränsningen för idag så görs antagandet att Kungälv växer samman med Göteborg. Det framtida energisystemet förväntas utvecklas och ha fler sammankopplingar inom regionen. Därmed uppstår en viss skillnad mellan nutid och framtid i detta avseende Ekonomisk avgränsning Ekonomiska bedömningar om exempelvis olika energitekniker eller försörjningsalternativ behandlas inte i denna rapport. Motivet till detta är i första hand att ekonomi inte antas vara det som för samhället i en hållbar riktning. Det hållbara samhället måste först och främst formas inom de ekologiska ramarna, grunden i en hållbar värld. Därefter måste samhället inom dessa ramar formas efter människans behov, de sociala ramarna. De mest elementära behoven är rent vatten och mat till alla samt ett liv i fred och frihet. Rättvis fördelning av resurser, yttrandefrihet och rätt till vård och utbildning är andra rimliga krav. I ett sådant system finns en ekonomi som verkar utifrån de förutsättningar som ges av ramarna. Ekonomin formas alltså för att fungera som en del i det hållbara samhället, inte tvärtom. Politiska och ekonomiska styrmedel, internationella överenskommelser och en växande insikt om vår planet och dess funktion kan leda till att detta blir verklighet. Ett annat motiv är att den energiteknik som vätgassamhället bygger på idag bara till delar är utvecklad till kommersiell nivå, i vissa fall finns tekniken bara på idéstadiet. Samtidigt är det svårt att avgöra vilka de ekonomiska förutsättningarna är i framtiden, bland annat vilken betalningsvilja som finns för de tjänster som energin möjliggör. Energieffektiviseringar kan till exempel få betydelse för betalningsviljan. Det innebär svårigheter att förutspå vilka tekniker, till exempel vilken typ av bränsleceller, som kommer att användas i ett eventuellt vätgassamhälle. 4

13 Ett tredje perspektiv på de ekonomiska konsekvenserna av omställningen till ett hållbart energisystem har presenterats av Azar och Schneider (2001 och 2002) där slutsatsen dras att den globala tillväxten på sikt knappt påverkas av en sådan förändring. Utöver ett business as usual -scenario har Azar och Schneider beräknat den ekonomiska tillväxten utifrån tre alternativa utvecklingar baserade på olika nivåer av halten koldioxid i atmosfären. De olika nivåerna kräver olika stora investeringar på olika lång sikt, men kontentan av simuleringarna är att påverkan på den globala BNPtillväxten på lång sikt är liten, se figur 2. I internationella sammanhang, däribland inom EU, brukar 550 ppm CO 2 anges som ett mål för stabilisering av koldioxidhalten. Inom Göteborg 2050 har målet för koldioxidutsläpp knutits till en stabilisering av koldioxidhalten på 450 ppm (Klimat och Energimål, 2003). I dagsläget är halten omkring 375 ppm och om ingenting görs, det vill säga business as usual, kan halten år 2100 vara omkring 700 ppm (IPCC, 2001). Figur 2: Tillväxten av global BNP i triljoner US $ vid fyra scenarier: Stabilisering av halten koldioxid i atmosfären på 350, 450 och 550 ppm. Bau=business as usual. Källa: Azar & Schneider, Läsanvisning Denna rapport kan läsas på ett flertal sätt beroende på läsarens intresse och tidigare kunskap på de berörda områdena. För den ivrige läsaren som känner sig manad kan det vara idé att börja sin läsning direkt med kapitel 6, där framtidsbilder av ett hållbart vätgassamhälle presenteras. Efter att ha läst dessa har förhoppningsvis intresse för att lära sig mer om bakgrunden till dem väckts, ett intresse som tillgodoses av övriga delar i rapporten. 5

14 Rapporten har så här långt gett en introduktion till det som senare kommer att beröras mer detaljerat. I avsnitt två kommer den metod som används för att ta fram framtidsbilder i projektet Göteborg 2050, backcasting, att relativt kortfattat beskrivas. För den som vill utveckla sina kunskaper om metoden ytterligare kan två tidigare rapporter inom Göteborg 2050 rekommenderas, Fräscha Färdval (Löwendahl, 2003) och Mat Göteborg En särskild sammanfattning av metoden och användningen av den inom Göteborg 2050 väntas inom kort (Swahn, 2005). Efter metodavsnittet följer en nulägesbeskrivning, där dagens globala, nationella och lokala energiförsörjning beskrivs, främst utifrån ett miljö- och hälsoperspektiv. Efter nulägesbeskrivningen presenteras de kriterier och mål som ska utgöra begränsningarna för de framtidsbilder som senare beskrivs. Här presenteras även ett antal centrala begrepp, såsom hållbar utveckling, rättvist miljöutrymme och det goda livet. Därefter beskrivs nuläget inom vätgasutvecklingen, det vill säga en sammanfattning av utvecklingsläget för vätgas och bränsleceller. För den som vill fördjupa sig mer i vätgassamhällets teknik rekommenderas Ola Gröndalens rapport Väte framtidens energibärare utgiven 1998 för Elforsk. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av de användningsområden som författaren anser ha goda förutsättningar för en roll i det hållbara energisystemet. Här diskuteras även de begränsningar som vätgassamhället har att möta. Denna sammanfattning motiverar de framtidsbilder som presenteras i följande avsnitt. Framtidsbilderna inleds med en beskrivning av hur det globala energisystemet skulle kunna te sig i hållbar form, baserat på förnybar primärenergi. Här presenteras möjliga lösningar för användning, distribution, transmission, lagring och produktion av energi. Denna del ligger utom ramen för det framtida Göteborg som rapporten egentligen syftar till att beskriva men utgör den hållbara omvärld som är en av förutsättningarna för detsamma. Framtidsbilderna för Göteborg följer därefter med ett antal beskrivningar och diskussioner om både var väte fyller en funktion och var man kan förvänta sig eller önska andra lösningar. De lösningar som är lämpliga presenteras i två scenarier. Först ett nischscenario där vätgassamhället inte slagit igenom helt, därefter ett totalscenario där vätgassamhället fått fullt genomslag. Framtidsbilderna i avsnitt är det väsentliga i denna rapport och kan läsas fristående från övriga avsnitt. Dock är sammanfattningen som avslutar kapitel 5 av vikt för att förstå de antaganden som görs i framtidsbilderna. Ett avsnitt med en sammanfattande diskussion om framtidsbilderna följer därpå. Det avslutande avsnittet innehåller slutsatser samt en diskussion om möjliga steg på vägen mot de bilder som målats upp. Här diskuteras även vikten av att de strategiska vägval som måste göras i arbetet med att förändra energisystemet inte får leda in på återvändsgränder eller tillåtas blockera andra utvecklingsvägar. I denna rapport används begreppet fossilgas för det som i dagligt tal alltmer kallas för naturgas. Valet att använda begreppet fossilgas är mestadels för att utgöra en pedagogisk motvikt. Under ett tiotal år har en debatt om detta begrepp förts, mestadels bland de direkt berörda parterna i myndigheter, energibranschen och miljörörelsen. Fossilgasens roll i energisystemet framöver kan få stor betydelse för hur hållbar Sveriges utveckling blir. 6

15 Namnet naturgas är ett vedertaget och väl använt begrepp. Just natur kan dock för den oinsatte ge intrycket av att vara naturlig och miljövänlig. I dagens alltmer miljömedvetna samhälle finns därför en risk att fossilgasen oförtjänt rider på den gröna vågen. Dock finns pedagogiska problem även med att använda beteckningen fossilgas, eftersom detta är ett samlingsbegrepp inte bara för fossil metan utan även för butan, propan, gasol och andra gaser med fossilt ursprung. Gemensamt för dessa är att de delar de flesta positiva egenskaper relativt kol och olja, som fossil metangas har, varför det pedagogiska problemet torde vara mer ringa. 7

16 2 Material och metod Denna rapport är ett bidrag till arbetet inom projektet Göteborg Projektet syftar till att genom långsiktiga och hållbara framtidsbilder peka ut en möjlig riktning för en hållbar utveckling för en Göteborgsregion i en hållbar omvärld. Det riktar sig till beslutsfattare såväl som till andra viktiga samhällsaktörer och allmänhet (Solstad Göteborg 2050, 2003). I ett samhälle som delvis formas av en många gånger pressad ekonomisk verklighet kan det kortsiktiga perspektivet behöva balanseras i beslut som påverkar utvecklingen på lång sikt. Därmed är det viktigt med ett aktivt informationsarbete för att ge förutsättningar att välja rätt väg i de långsiktiga frågorna. Årtalet 2050 ska inte ses som 1/1 2050, utan som ett symboliskt årtal, då vårt samhälle är ett hållbart sådant, där de kriterier och mål vi satt upp för ett hållbart samhälle uppfyllts och utvecklingen nått så långt att mänskligheten kan fortleva på ett hållbart sätt utan att begränsas av tidigare generationers förehavanden. Det symboliserar den dag då framtidsbilderna i denna och andra studier inom Göteborg 2050 kan antas vara realiserade. Det är viktigt att inte glömma att mycket faktiskt är hållbart redan idag och att utvecklingen fortlöpande ger oss nya möjligheter att ta nya steg mot det hållbara samhället. 2.1 Backcasting I de olika delprojekt som genomförts och pågår inom Göteborg 2050 används ofta metoden backcasting för att ta fram användbara framtidsbilder. Enkla och målande beskrivningar av framtiden kan användas på olika sätt i främst informationssyfte, men även ses som en idésammanställning för framtiden. Backcasting är en metod som bygger på fyra steg: 1. Nulägesbeskrivning och trendanalys 2. Val av kriterier och mål, ramarna för framtidsbilderna 3. Utarbetande av framtidsbilder 4. Analys av vägar till framtidsbilderna Även denna rapport är framtagen efter backcastingmetoden. Kapitel 3 utgör nulägesbeskrivning tillsammans med delar av kapitel 5. Kapitel 4 utgör steg 2, där kriterier och mål tas fram. Utarbetande av framtidsbilder börjar i avslutningen av kapitel 5 och fortsätter sedan i kapitel 6. En analys av vägarna till dessa framtidsbilder diskuteras till viss del specifikt direkt i anslutning till respektive bild, men även sammanfattningsvis i de två avslutande kapitlen. I och med att vätgassamhället ännu inte börjat ta någon som helst form är det inte helt enkelt att göra en analys av vägen dit, steg fyra. De synpunkter och den diskussion om möjliga steg på vägen som finns är därmed delvis spekulativa. Någon närmare beskrivning av backcasting ges inte här. Den intresserade hänvisas till att läsa mer om den i rapporter av bland annat Robinson (1982, 1990). Därutöver pågår arbetet med en sammanfattande skrift om metoden och hur den använts inom Göteborg 2050 (Swahn, 2005). 8

17 2.2 Källdata Merparten av det material som studerats inom studien är nulägesbeskrivningar och framskrivningar av dagens energisystem, där olika aspekter studerats och möjligheterna för väte som energibärare i stort och smått analyserats. Ekonomiska bedömningar utifrån dagsläget förekommer flitigt, något som skiljer dem från denna studie. Många av de slutsatser som framlagts i dessa studier har ändå influerat arbetet med denna rapport. Rapporter och artiklar om vätgassamhället präglas ibland av en stark tro för eller emot en vätgasekonomi, något som enligt min uppfattning ibland påverkar objektiviteten och det vetenskapliga innehållet. Samtidigt är framtiden till mångt och mycket en fråga om policy och politik, varför tyckande har betydelse. Föreliggande studie är ett försök att ta del av såväl forskning som tyckande i frågan om ett vätgasbaserat energisystem för att få en så objektiv bild som möjligt på vätets roll i vår hållbara framtid. Ett antal källor har använts flitigare än andra vid arbetet med denna studie men kompletterats med uppgifter ifrån rapporter och artiklar. Viss information har även hämtats från svenska myndigheters rapporter och hemsidor, Statistiska centralbyrån är ett exempel. Ola Gröndalens (1998) rapport om väte som en framtida energibärare och Bossel et al. (2003) The Future of the Hydrogen Economy: Bright or Bleak? tillhör de rapporter som refereras flitigt. 9

18 3 Nulägesbeskrivning Detta avsnitt ger en beskrivning av hur dagens energiförsörjning ser ut. Det utgår från ett globalt perspektiv och går via Europa och Sverige ner till en lokal nivå. Olika aspekter som belyses är tillgången på primärenergin, dess miljöpåverkan samt åt vilket håll utvecklingen går både ur teknisk och politisk synvinkel. 3.1 Det globala, fossilbaserade energisystemet Den globala energianvändningen har ökat stadigt de senaste åren och kommer så att fortsätta göra ett tag till. För Sveriges och stora delar av den industrialiserade världens del är det möjligt att stoppa den här tillväxten utan att behöva minska på välfärd och utveckling. För många utvecklingsländer är dock en ökad tillgång till energi av hög kvalitet tillsammans med andra faktorer ett måste för en ökad välfärd och utveckling. Idag sker en omfattande tillväxt i länder som Kina och Indien och därmed ökar behovet av energi. Deras storlek gör att de snabbt får en tungt vägande roll i det globala energisystemet. Även Afrika, delar av Asien och Sydamerika kan förväntas öka sina behov av energi i den närmaste framtiden. Tillförseln av primärenergi till världens energisystem uppgick år 2001 till ungefär TWh per år, se figur 3. Användningen uppgick samma år till TWh. Av den globala energitillförseln beräknas omkring 80 % komma ifrån fossila källor i form av kol, olja eller fossilgas (IEA, 2003b). Resterande andelar är 6 % kärnkraft och ungefär 2 % vardera av vattenkraft och förnybar energi i form av till exempel vindkraft, solenergi och biobränslen i kraft- och värmeproduktion. Återstående 10 % utgörs av traditionella biobränslen för bland annat matlagning, främst i utvecklingsländerna (WEA, 2000). Skillnaden mellan den tillförda primärenergin och den använda energin består av olika former av omvandlings- och distributionsförluster, totalt omkring 30 %. Enligt Bossel et al. (2003) är förlusterna från källan till konsumenten i dagens fossilbaserade energisystem omkring 12 % när det gäller olja och omkring 5 % för fossilgas. Efter uppgifter om det svenska elsystemet beräknas förlusterna i ett modernt elsystem uppgå till omkring 7 % (SCB, 2004). Svensk fjärrvärme produceras och distribueras med förluster omkring 13 % (Svensk Fjärrvärme, 2004). I U-länderna består upp till omkring 90 % av den energi som tillförs av traditionell biomassa, det vill säga torkad dynga, ved och liknande. Energieffektiviteten är här mycket låg samtidigt som förbränningen, vilken inte sällan sker inomhus, är hälsovådlig. Bristen på högkvalitativ energi, exempelvis el eller energigas, innebär att många energitjänster såsom tillfredsställande belysning, möjlighet till kylförvaring av mat och mediciner, drift av vattenpumpar med mera inte är tillgängliga. 10

19 Figur 3: Den globala energianvändningens utveckling från år 1850 till år Baserad på Nakicenovic et al. (1998). Samtidigt som vi pumpar upp fossil energi ur jordskorpan flödar solens ljus dygnet runt emot någon del av vår värld, ett ljus som innehåller omkring TWh energi per år. En miljard TWh. Dagens globala energitillförsel uppgår till knappt TWh per år (WEA, 2000). Den omfattande användningen av fossila bränslen har möjliggjort den snabba utveckling som västvärlden upplevt sedan den industriella revolutionen. De fossila bränslena, främst olja, har fått en allt större betydelse i samhället och är en mycket viktig del i den globala ekonomin. Men dess stora betydelse har även gjort samhället känsligt. När krig utbröt mellan Israel och ett antal arabstater 1973 fick en påföljande internationell oro tillsammans med protester från de oljeproducerande staterna i OPEC priserna på råolja att stiga. De ökade från tre till tolv dollar per fat på bara ett år. Nästa prischock kom 1979 då shahen av Iran avsattes och oljeexport ifrån mellanöstern ströps. Denna incident följdes året därpå av kriget mellan Iran och Irak. Priset ökade då från 13 till 32 dollar per fat. Båda dessa händelser fick stora konsekvenser för den globala ekonomin (Hergés, 2003 och WEC, 2000). Idag, 2004, ser vi återigen stegrande och rekordhöga oljepriser. Oroligheter i Irak, osäkerhet kring Sydamerikansk olja, skattekonflikter i Ryssland och en växande efterfrågan har tillsammans bidragit till höjda priser. Effekterna av detta har inte visat sig än men en situation med ett snabbt växande Kina och ett dito Indien med kraftigt höjd efterfrågan på energi kan, återigen, göra att situationen aldrig mer blir som förr Globala energitrender Allteftersom energiefterfrågan globalt ökar exploateras allt fler energiresurser. I Europa pekar tendenserna på kort sikt på en ökad användning av fossilgas, något som kan ersätta en del miljömässigt sämre kol- och olja. En minskning av kondenskraft till förmån för mer kraftvärmeproduktion, där elproduktion merutnyttjas genom att generera processånga till industri eller fjärrvärme för uppvärmning samt vice versa är också att vänta. 11

20 Även vindkraft byggs ut, på vissa håll kraftfullt. Den lämnar redan ett väsentligt tillskott till energiproduktionen i exempelvis Danmark och delar av Tyskland. Avfallsförbränning förväntas öka, både i Sverige och i Europa, enligt den europeiska branschorganisationen CEWEP (NyT, nov 2004). Nya initiativ för att effektivisera energianvändningen både inom industri och inom bostadssektorn kan förväntas. Handeln med utsläppsrätter är ett initiativ som kan få den effekten, föreslagen energideklaration av bostäder ett annat. Allteftersom effektiviseringar och förnybar energiproduktion slår igenom inom industri-, bostads- och energisektorn, kan transporternas andel av både energianvändningen och utsläppen av växthusgaser förväntas öka. Här finns stor potential till förbättringar men även stora problem. Biobränslen är långsamt på väg in och de europeiska myndigheterna börjar ställa krav på fordonsindustrin vad gäller utsläpp och bränsleförbrukning. Globalt sett påverkar de stora, växande ekonomierna Indien och Kina världens energisystem påtagligt. Begränsade ekonomiska tillgångar tillsammans med stora, nationella tillgångar på främst kol leder till en ökad kolanvändning. Där är behoven så stora att även annan energiproduktion kan förväntas öka, till exempel vind, kärnkraft och vattenkraft. I Nordamerika är de politiska intentionerna att minska sitt beroende av importerad energi genom att exploatera nya, nationella men ibland lågkvalitativa energitillgångar såsom tjärsand och oljeskiffer. Även här sker satsningar på kärnkraft, fossilgas och förnybar energi som vind- och solenergi Fossila bränslen och hälsa Förbränningen av fossila bränslen har i olika omgångar under det senaste seklet överraskat mänskligheten då den visat sig medföra konsekvenser i form av olika miljö- och hälsoproblem. Den kraftiga smogepisod som 1952 drabbade London kunde direkt kopplas till en mängd sjukdomsfall och dödsfall. Smogen bestod av föroreningar som sot från bilar, industri och koleldade kaminer (Hunt et al., 2003). Denna episod gav näring till ett arbete som påbörjades under det tidiga 50-talet med omfattande forskning kring luftföroreningars miljö- och hälsoeffekter tillsammans med ett omfattande arbete för att rena luften i drabbade städer (Socialstyrelsen, 2001). Forskningen om föroreningars sammansättning, egenskaper och påverkan på människa och miljö pågår fortfarande och i takt med att tekniken förbättras analyseras påverkan från allt fler ämnen och allt mindre partiklar. Mikroskopiska partiklar och kemiska föreningar från förbränningen kan skada våra andningsorgan och bland annat störa lungornas utveckling hos barn (Gaudermann et al., 2004). Motsvarande fenomen som Londonsmogen har senare drabbat, och drabbar tyvärr fortfarande, många städer och regioner. Idag är problemet störst i snabbt växande storstadsregioner med kraftigt ökande trafik och industriell verksamhet där modern reningsteknik och rena bränslen ännu inte används (Elvingson, 2001). Problemet är inte enbart kopplat till förbränning av fossila bränslen. I flera svenska orter, särskilt i norr, är luften under högtrycksbetonat väder vintertid ofta svårt förorenad på grund av vedeldning i enskilda villapannor av äldre modell. 12

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Göteborg 2050 -Det Hållbara Vätgassamhället

Göteborg 2050 -Det Hållbara Vätgassamhället Göteborg 2050 -Det Hållbara Vätgassamhället Robert Hedman Avdelningen för fysisk resursteori CHALMERS GÖTEBORGS UNIVERSITET Göteborg, november 2003 Sammanfattning Energianvändningen på jorden är en av

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Projektet Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Pia Sundh Projektet Intressenter och finansiärer Göteborg Energi Byggforskningsrådet / Formas

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer