Hvordan kan norske bistandsorganisasjoner bidra til å fremme bærekraftige energiløsninger?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hvordan kan norske bistandsorganisasjoner bidra til å fremme bærekraftige energiløsninger?"

Transkript

1 Rapport 2/2007 Av Claes Book Hvordan kan norske bistandsorganisasjoner bidra til å fremme bærekraftige energiløsninger? En undersøkelse av bistandsorganisasjonene erfaringer og strategier for energiløsninger i sine bistandsprosjekter

2 Sammanfattning Internationella avdelningen hos Norges Naturvernforbund har på initiativ av ForUM undersökt de norska biståndsorganisationernas erfarenhet och strategier kring hållbara energilösningar i sina biståndsprojekt. Detta med avsikt att se hur de norska biståndsorganisationerna kan bidra till att främja hållbara (bærekraftige) energilösningar. Undersökningen innefattar de organisationer som ingår i ForUM, ett norsk nätverk för frivilligorganisationer inom miljö- och utvecklingsfrågor. Alla dessa organisationer definieras inte som biståndsorganisationer men ett stort antal har olika projekt i utlandet. Därför har en genomgång gjorts av samtliga organisationer. Undersökningen har dels gjorts genom genomgång av information från organisationernas respektive webplatser samt enkätundersökning via telefon till de relevanta organisationerna. Med relevanta avses de organisationer som författaren avser (se avgränsning). I den ursprungliga projekt planen finns inte klimat frågan som en del av det som ska undersökas. I Norge finns det olika organisationer som arbetar med hållbara energilösningar som en del av sina projekt. Detta arbete är ofta inte huvudfokus men blir en naturlig beståndsdel av utvecklingsarbetet. Detta visar hur frågor kring energi påverkar de allra flesta organisationer och att det finns en öppenhet att åtgärda energifrågan på ett hållbart sätt. I de flesta fall har initiativet till en hållbar energilösning tagits av organisationen i mottagarlandet. Denna av mottagaren behovsstyrda inställning är ett mycket positivt faktum och också helt i linje med norsk biståndspolicy. Detta indikerar också att frågor kring fossil energi kontra hållbar energi är relevant i många utvecklingsländer. Organisationerna i Norge ska ha del i denna utveckling eftersom det här finns det stöd som behövs för att säkerställa att dessa förslag har implementerats. De alternativ som används till att lösa ett energibehov i utvecklingsländerna är mycket lika varandra och har ett fokus på olika typer av sol och vindenergi. Flera av de norska organisationerna är medlemmar i stora internationella nätverk. Dessa deltar och förvaltar i storleksordningen över 1000 olika projekt. En helhetssyn och implementering av hållbara energilösningar här skulle ha en mycket stor inverkan. Ett status quo innebär att ett stort antal projekt med icke hållbara energilösningar finasieras med norska biståndspengar. Organisationerna verkar benägna att låta hållbara energilösningar vara en naturlig del av utvecklingsarbetet utan att för den delen göra det till en prioritet. En majoritet av organisationerna anser att ur klimat synpunkt så är energi diskussionen mycket relevant men samtidigt anges att det inte ingår som ett tema i deras arbete. Med avseende på klimatdiskussionen finns det varierande kompetens på den direkta kopplingen mellan klimatpåverkning och energi. Detta är en kompetens som borde förbättras. I rapporten finns också en sammanställning av en diskussion mellan ForUM:s medlemsorganisationer som försöker svara på frågan hur ytterligare förbättring av organisationernas involvering i hållbara energilösningar kan gå till. Här försöker man också svara på hur detta arbete ska se ut och hur det ska koordineras. Ett förslag till påverkningsarbete som är relevant i Norge på grund av den tillverkning av solceller som sker här finns också redovisad. Detta arbete skulle kunna drivas i samarbete med flera organisationer oavsett vilket huvudfokus dessa har. Målsättningen att minska priset på solceller på marknaden är relevant både för organisationerna i Norge och deras samarbetspartners

3 Innehållsförteckning Inledning...4 Syfte (formål)...4 Avgränsning...4 Metod:...4 Disposition:...4 Resultat...4 Hur svarade organisationerna?...4 Vilka arbetar med energifrågor?...5 Några exempel på projekt inom hållbara energilösningar...5 Organisationernas involvering i energiförsyning...6 Strategier och policy dokument...6 Organisationernas kompetens och erfarenhet inom energi...7 Slutsats och kommentarer...7 Hur kan norska biståndsorganisationer bidra till att främja hållbara energilösningar?...8 Bilagor:...9 Några exempel på hållbara energilösningar:...9 Vinddriven pump...10 Biogas spis...11 Energibesparing...12 Sol kokare...14 Vindkraft...15 Lista på undersökta organisationer:...16 Enkätundersökning:...17 ISBN: ISSN Norges Naturvernforbund Postboks 342 Sentrum 0101 Oslo Tlf E-post:

4 Inledning Syfte (formål) Att undersöka biståndsorganisationernas erfarenhet och strategier för energilösningar i sina biståndsprojekt. Avgränsning Undersökningen innefattar de organisationer som ingår i ForUM, ett norsk nätverk för frivilligorganisationer inom miljö och utvecklingsfrågor. Tre av Norges största biståndsorganisationer ingår inte i nätverket och tillkommer därför som tillägg. Dessa är Flyktinghjelpen (Norwegian refugee council), Frälsningsarmèn och Röde kors. Två organisationer inom ForUM fungerar som paraplyorganisationer åt andra organisationer. Dessa är Norsk Misjons biståndsnämnd (Bistar) och Atlas-alliansen. Dessa har 17 respektive 14 medlemsorganisationer. Bägge dessa organisationerna har tillfrågats centralt och information har samlats in och ingår i denna undersökning. Frälsningsarmèn ingår som medlem i Bistar men har tillfrågats speciellt på grund av deras omfattande verksamhet i utvecklingsländer. Organisationer som inte bedriver projekt i andra länder har undantagits analys. Norges Naturvernforbund som utför undersökningen och Forum som är uppdragsgivare är undantagna analys på grund av risk för jäv. Endast i Resultat delen (Vilka arbetar med energifrågor) som beskriver vem som arbetar med hållbara energilösningar finns en av organisationerna nämnd. Metod: Enkätundersökning via telefon och genomgång av organisationernas respektive webplatser samt utskick via mail till kontaktade personer inom organisationerna. Totalt har 55 organisationer kontaktas. Då det statistiska underlaget är begränsat ger resultaten endast en indikation om hur situationen ser ut. Ett antal preliminära slutsatser och rekommendationer har dock ändå kunnat redovisas. Disposition: Rapporten bygger på information från relevanta parter hos organisationerna, svar på de utskick som gjorts samt information från hemsidorna till respektive organisation Rapporten avslutas med slutsats och kommentarer som kompletteras med det allmänna seminarium som hölls den 24 januari, Resultat Hur svarade organisationerna? I denna del redovisas kort på vilket sätt organisationerna svarat samt de reaktioner från organisationerna som projektet genererat. Responsen från organisationerna varierade och svaren går att dela in enligt följande: a) Organisationer som gav någon typ av respons: (24 st). b) Organisationer som inte gav någon respons: (4 st). c) Organisationer som med varierande utförlighet svarade på frågorna: (5 st). d) Organisationer som hänvisade till hemsidan: (6 st). e) Organisationer som inte har verksamhet relevant för undersökningen: (31 st).

5 I denna sista gruppen (e) ingår de organisationer som inte har relevanta projekt i utvecklingsländer som kan ingå i denna undersökning. Här finns också det antal organisationer som under vecka 3; 2007 ännu inte givit någon respons till samtal, mailkontakt eller möte med författaren. De organisationer som gav någon typ av respons (a) får sägas vara positivt inställda till frågorna. De var intresserade i problematiken och ansåg frågeställningarna vara av relevans för deras verksamhet. De antal som har verksamhet som är energirelaterad och har deltagit aktivt i undersökningen får anses vara en hög siffra. Det finns en vetskap och en insikt i problematiken. Motsatsen får sägas om de organisationer som inte gav någon respons (b). Här var en vanlig kommentar att eftersom de arbetade med andra teman än energi var frågorna inte relevanta. Vid frågor om andra aktiviteter som tex. resor och elförsörjning blev svaret återigen att det inte var av relevans för organisationen. Några svarade efter ytterligare diskussion att man var medvetna om klimat diskussionen och skulle, eller hade diskuterat denna frågeställning men att inga beslut tagits om åtgärder. De organisationer som uppenbarligen inte hade några aktiviteter relevanta för undersökningen (c) men visade intresse och insikt i problematiken går in under varierande utförlighet. Av de organisationer som hänvisade till hemsidan har det visat sig att all information inte finns där (d). Den stora gruppen som inte har relevanta projekt i utvecklingsländer (e) har konstaterats vara irrelevanta för undersökningen efter analys och hos en majoritet av dessa efter personligt samtal via telefon. En annan spännvidd mellan organisationerna var att några problematiserar frågan och motiverar sina svar, vilket visar att de reflekterat över problematiken kring hållbara energilösningar, medan andra hade problem med att svara på frågorna. Vilka arbetar med energifrågor? Åtta organisationer svarade att man arbetade med eller hade partnerorganisationer1 som arbetar med energifrågor: Bistar (Norsk Misjons bistandsnemnd) har medlemsorganisationer, främst Norsk Tibetmisjon som arbetar i Nepal. Flyktinghjelpen (NRC) i Uganda, Kaukasus och på Balkan. Inom Atlas alliansen finns organisationer som arbetar med att driva sjukhem som inte är kopplade till det nationella energinätet. Regnskogsfondet arbetar i liten skal med småskaliga hydrokraftverk. Frälsningsarmèn arbetar med olika typer av hållbar energi i sina territorier, det vill säga, projektområden. Kirkens nødhjelp har olika self-help grupper som utbildar kvinnor i solpanels teknik och olika typer av energieffektiva ugnar. Världsnaturfonden (WWF) arbetar både centralt och stödjer organisationer som arbetar med hållbara energilösningar över hela världen. NNV (Norges Naturvernforbund) som är undantaget analys arbetar i 16 utvecklingsländer med olika hållbara energilösningar Några exempel på projekt inom hållbara energilösningar Bistar (Norsk Misjons bistandsnemnd) har medlemsorganisationer, främst Norsk Tibetmisjon som arbetar i Nepal med olika vattenkraftsprojekt. Här finns också projekt som använde sig 1 Partnerorganisation en organisation i ett utvecklingsland som tar emot någon typ av stöd från en givarorganisation

6 av olika typer av energieffektiva ugnar (ESS) samt användandet av biogas till olika typer av köksinstallationer. Flyktinghjelpen (NRC) bedriver utbildningsprojekt i bland annat Uganda kring energieffektiva ugnar. Dessa är kurser där lokalbefolkning får genomgå kurser i teknik och design kring anläggandet av sådan ugnar i sina hemområden. Kurserna har koncentrerats kring att utbilda murare för att uppnå högre effektivitet och därigenom bättre kvalitè hos slutprodukten. På Balkan och i Kaukasus har man projekt som uppmuntrar bättre isolering vid husbyggnationer. I några projektområden (placering okänd) har vindkraftsdrivna pumpar installerats. Atlas alliansen har sjukhem placerade i områden där det inte finns någon tillgång på el eller där tillgången betraktas som icke tillförlitlig för denna typ av verksamhet. El från generator kombineras här med solceller och vindkraft. De senare har installerats som en åtgärd för att minska behovet av el genererad från generatorer. Frälsningsarmèn arbetar med följande energislag i sina territorier: solceller, vindkraftverk, och vattenkraft. Kirkens nødhjelp stödjer så kallade self-help grupper för kvinnor. Dessa har bland annat utbildning i hur man anlägger och installerar solceller. Som en del av att öka skyddet för kvinnor (mindre åtgång på tid för insamling av bränsle) har man utbildning kring konstruktion av energieffektiva ugnar. Liknande grupper finns också som arbetar med biogas utvinning från avfall (kreatur). WWF är genom sin storlek och sitt omfattande internationella nätverk involverat i ett flertal projekt där hållbara energilösningar ingår som komponent. Unikt för WWF är arbetet med att försöka utveckla metoder för att konstuera större vattenkraftverk som är acceptabla ur både miljö och social synpunkt. Utviklingsfondet stödjer projekt med hållbara energilösningar, bland annat: vinddrivna vattenpumpar, solpaneler, biogas och energieffektiva ugnar. Se bilder på samtliga hållbara energilösningar ( se Bilaga: Några exempel på hållbara energilösningar, sid 8 ) Organisationernas involvering i energiförsyning Alla organisationer som arbetar med direkt eller strukturellt bistånd (oavsett tema) har aktiviteter som är energirelaterade. Detta är i det simplaste fallet en fråga om hur ett kontor får sin elförsörjning till hur flyktingläger försörjs med elektricitet. Det betyder helt enkelt att i samtliga biståndsprojekt finns det faktorer som är energiberoende eller relaterade. Genom att studera svarsfrekvensen på frågan om energirelaterad verksamhet inser man att det handlar om ett stort antal projekt. Dessa finansieras genom biståndspengar och enligt Norges utvecklingsstrategier från juni, 2006 ska hållbar energi (ren energi) ges prioritet. Strategier och policy dokument Miljö och hållbara tilltag återfinns i ett flertal strategidokument. Formuleringarna är ofta vaga och svåra att använda sig av. Det ges utrymme till att undvika dessa anpassningar snarare än att integrera de samma. De direktiv som ges ska vara lätta att använda och implementera, så att de hållbara tilltagen kan integreras i verksamheten och inte förvandlas till tomma fraser. Undantag är Framtiden i våra händer och Flyktinghjelpen som klart indikerar att förnybara energikällor respektive miljömässigt hållbara alternativ ska användas. Klimatdiskussionen internationellt och i Norge verkar ha föranlett att många planerar att integrera klimat i sina strategier. Klimatproblemets och dess direkta koppling till energi är dock inte alltid en lika naturlig uppfattning.

7 Organisationernas kompetens och erfarenhet inom energi Flertalet organisationer som stödjer projekt som har en hållbar energi ingress gör detta för att mottagaren föreslagit denna typ av energilösning. Positivt är att organisationerna placerade i Norge har sådan flexibilitet och intresse att man accepterar och stödjer denna typ av initiativ. Negativt är att kompetensen får anses vara liten med avseende på frågor kring energi. Skillnader mellan organisationerna var att några i sina svar och under diskussionen problematiserar frågan, vilket visar att de reflekterat över problematiken kring hållbara energilösningar medan andra organisationer inte förstod frågorna. Samtalet faller ofta över på en klimat diskussion utan att det nödvändigtvis görs en koppling att hållbara energilösningar är en lösning på detta problem. Slutsats och kommentarer Diskussionen kring hållbara energilösningar har emottagits med intresse. Visst har det också uttryckts oro och problem men majoriteten ställer sig positiva till frågeställningen. Många organisationer svarar att man är positiva till arbete och förslag inom hållbara energilösningar. Detta betyder dock inte att det kan relateres helt till deras program men det kan vara en del av en enhetlig syn, där energifrågor får en naturlig plats i de val som görs internt och i förvaltningen av organisationernas resurser. Specialfall är organisationer som uppmuntrar till etablering av verksamhet (genom mikrokrediter, finansiering, vanliga lån mm ). Här bör riktlinjer i val av verksamhet finnas, initiativ med en icke hållbar profil bör undvikas i den mån det är möjligt. Alla organisationer med projekt i utvecklingsländer har ju mer eller mindre energirelaterad verksamhet. Detta kan vara allt från el från generatorer och nät (on grid2), drivmedel till logistik, belysning, uppvärmning, gas spisar och belysning. Denna verksamhet förbises som energirelaterad men ett stort antal av dessa kan definieras som icke hållbara ur energisynpunkt. Enligt Norges handlingsplan för utvecklingssamarbete ska ren energi prioriteras. Det positiva resulatet som visar att åtta olika organisationer arbetar direkt eller indirekt med hållbara energilösningar tar inte bort det faktum att antalet organisationer och projekt som drivs på ett icke hållbart sätt är betydligt större. Tillgången på pengar en stor faktor i denna anpassning. Har klimatfrågan blivit en trend? den integreras i strategier och policydokument men konkreta handlingsplaner för att arbeta med detta fattas. Energi och klimat är två närbesläktade frågor. Klimat debatteras flitigt i media och organisationer känner sig eventuellt pressade att integrera detta i sitt arbete. Kunskapen om klimatproblematik är inte alltid direkt kopplat till åtgärder kring energifrågor. Miljö och hållbara tilltag återfinns också i flera strategidokument. Dessa ord måste integreras i verksamheten och får inte förvandlas till tomma fraser. Vissa organisationer kan visa upp goda exempel på hållbara energilösningar, exempelvis ESS3, vindkraftsdrivna vattenpumpar, biogasprojekt och solenergi. Dock vore det effektivare och enklare för organisationerna om denna typ av kompetens fanns samlad och lätt att tillgå. Väldigt få har några ideèr om hur hållbara energilösningar kan integreras i arbetet. Detta beror på att huvudfokus ligger på andra problemställningar. I och med detta upplever man heller 2 on grid ett nationellt eller internationellt el nät ESS Energy Saving Stoves, effektivare spisar för matlagning och uppvärmning konstruerade utifrån lokala förhållanden och resurser 3

8 inga strukturella hinder för hållbara energilösningar. Tydligare direktiv och eventuell assistans i mån av utbidlning eller annan konsultering inom ämnesområdet kan avhjälpa detta. Värt att nämna är exempelvis Frälsningsarmen som kommenterar att man arbetar aktivt med hållbar energi utan att det behöver vara en del av organisationens strategi. Ett tänkbart tema för samarbete mellan organiationer med olika fokus skulle kunna vara följande: Både priset och tillgängligheten på solpaneler ett problem. Kisel (silicium) som används prioriteras i tillverkning av datachips vilket betingar ett högre pris. Kisel som är en ändlig produkt ägs idag av fem stora företag som styr tillgänglighet och priset på marknaden. Dagspriset på solenergi från solceller ligger idag på cirka tre dollar/watt. Detta priset är alldeles för högt för fattiga i utvecklingsländer. Detta pris är också högt för biståndsorganisationer. Enligt Grameen Shakti (Grameen bank i Bangladesh för lån till hållbar energi) måste priset ner med hälften för att det ska bli tillgängligt. De har beräknat att om priset sänktes till hälften skulle i princip alla fattiga i exempelvis Bangladesh ha råd att investera i en solpanel. En sådan prissänkning skulle kunna få en enorm genomslagskraft men kommer inte till utan intensiva påtryckningar från biståndsgivare och andra organ. Detta är ett typ av samarbete som inte existerar i dagsläget, det är också ett arbete som enkelt kan samordans av flera organisationer som arbetar i ett land oavsett deras olika prioriteringar. Hur kan norska biståndsorganisationer bidra till att främja hållbara energilösningar? Onsdagen den 24 januari, 2007 hölls ett seminarium i Oslo kring temat funnet i rubriken ovan. Inbjudna var de organisationer som utgör underlaget för denna rapport samt övrig hos ForUM:s och Norges naturvernforbunds maillistor (för deltagare se: Bilagor: deltagarlista). Följande delfrågor inom temat diskuterades: är det önskvärt och möjligt att integrera arbete med hållbara energilösningar i organisationer med andra huvudtema? hur kan detta göras? vad bör tillrättaläggas av samarbete och kompetensuppbyggnad inom Forum eller andra gemensamma tilltag? Diskussionen fick följande resultat: Organisationer som har en energi ingress i sina projekt kan anpassa dessa till att bli mer hållbara. Detta är oberoende organisationens storlek eller andra fokusområden. Genom gemensamma tilltag som information och utbyte genom nätverk bör organisationerna informeras om dessa alternativ till energilösningar. ForUM anmälde sitt intresse att fungera som en informationskanal. Deltagarna på seminariet var överens om att ett kompetenscenter som innehöll de medel som krävs för att snabbt och effektivt kunna implementera hållbara energilösningar borde skapas i Norge. Kompetenscentret ska kunna tillhandahålla service, information, prisuppgifter, tillgänglighet, distribution samt konsultering kring alternativ för energiförsörjning. Denna typ av funktion är också någo som frekvent efterfrågas av de organisationer som Naturvernforbundet samarbetar med i utlandet (genom sin internationella projektavdelning).

9 Bilagor: Några exempel på hållbara energilösningar: Skiss över vinddriven pump Vinddriven pump Fördelar: relativt billig, enkel att installera Nackdelar: reservdelar, känslig för extrem väder.

10 Solvärme Solen värmer vatten i ett slutet system och förvarar det i tankar Fördelar: system med god hållbarhet Nackdelar: relativt dyrt, dyra reservdelar Energieffektiva ugnar i liten skala. Fördelar: mycket billiga att tillverka, baserade på lokala råmaterial

11 Biogas spis Biogas samlas från avfall eller djurspillning. Fördelar: enkelt och billigt. Råvaran finns lätt och nära tillgänglig Energibesparing Isolering av fönster för energibesparing Fördelar: billigt, enkelt

12 Energieffektiva ugnar i stor skala Fördelar: billiga att tillverka, baserade på lokala råvaror Solpanel för produktion av el Nackdel: dyr investering

13 Soltorkare för jordbruksprodukter Energieffektiv behandling av jordbruksprodukter som leder till ökad hållbarhet Sol kokare Energieffektivt sätt att koka upp vatten Nackdelar: relativt dyrt, kräver noggrann installation och hög solinstrålning

14 Mini vattenkraft Fördelar: billigt, minimal inverkan på biodiversiteten

15 Vindkraft Fördelar: generar mycket el Nackdelar: dyr installation, dyra reservdelar

16 Lista på undersökta organisationer: Alternativt Nettverk Amnesty International Norge Atlas-alliansen Attac Blekkulfs miljødetektiver CARE Norge Caritas Norge Cubaforeningen Det kgl. Selskap for Norges vel Fadderbarnas framtid Fellesrådet for Afrika FIAN Norge FIVAS FN-sambandet Forum for systemdebatt FORUT Framtiden i våre hender Friluftsrådenes Landsforbund Human-etisk Forbund Ide gruppen Nor/Sør IGNIS IKFF KFUK-KFUM Global Kirkens nødhjelp Latin-Amerikagruppene i Norge Max Havelaar Norge Mellomkirkelig råd Nei till atomvåpen Norges fredslag Norges fredsråd Norges handikapforbund Norsk bonde- og småbrukarlag Norsk Esperanto forbund Norsk folkehjelp Norsk misjons bistandsnemnd Oikos PRESS Redd barna Regnskogsfondet Rød valgallianse SABIMA SAIH Sosialistisk ungdom Stiftelsen korssvei Stiftelsen Ung Agenda 21 Strømmestiftelsen Utviklingsfondet Vennskap Nord/Sör World voices Norge WWF Norge Røde kors Flyktingrådet (NRC)

17 Enkätundersökning: Arbetar Ni eller deres partnerorganisasjoner med energispørsmål? Om ja, vilka: Om nej, finns det andra aktiviteter relaterade till energi og el førbrug Ex. Generatorer, nett Inngår energispørsmål som en del i Er strategi før utviklingsarbetet? Om inte, borde det gøra det? Har Ni någon ide om hur man kan øke intresset och møjligheten før att integrera bærekraftiga energiløsningar i era projekt? Upplever Ni att det finns några mulige barrierer og strukturella begrensinger for valg av bærekraftige energiløsninger

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Angående köksavfallskvarnar

Angående köksavfallskvarnar Beskrivning Information om köksavfallskvarnar Dokumenttyp Information Upprättad av Tomas Adolphson/ Klara Dalhielm Revision/datum 12/2014-05-09 Godkänd av Fyll i utfärdare här Dokument id 20140508-20033

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Stockholmsregionen. Denna färdplan visar vägen för 4 policyrekommendationer med siktet mot en Stockholmsregion med låga koldioxidutsläpp.

Stockholmsregionen. Denna färdplan visar vägen för 4 policyrekommendationer med siktet mot en Stockholmsregion med låga koldioxidutsläpp. Stockholmsregionen Stockholmsregionen Denna färdplan visar vägen för 4 policyrekommendationer med siktet mot en Stockholmsregion med låga koldioxidutsläpp. Energieffektivitet Beteendeförändring Förnybar

Läs mer

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall

Läs mer

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM Diskussionsunderlag VERKSAMHETSPLAN 2015 OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM 1 (9) SYFTE Verksamhetsplan och Vision för Adoptionscentrums verksamheter skall ge vägledning för de långsiktiga besluten,

Läs mer

Energi- och miljöteknik

Energi- och miljöteknik pressinformation november 2013 Energi- och miljöteknik symbio city Det svenska erbjudandet inom energi- och miljöteknik står sig starkt i global konkurrens. Med teknik och kompetens i världsklass har Sverige

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp. Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal

Läs mer

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE Sammanställning till webbsidan Medborgardialog klimatsmart byggande Måndagen den 29 september 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om klimatsmart

Läs mer

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

www.kommuninvest.se 1

www.kommuninvest.se 1 www.kommuninvest.se 1 Ett grönt lån är Projektkategorier Vi gör det här för att Vi gör så här Varför låna grönt av oss Så här går ni tillväga Nästa steg en grön obligation Vanliga frågor vi har fått 3

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass Miljösatsningar i miljonprogram på väg mot ett Stockholm i världsklass Till 2013 ska energiåtgången minska med över 30 procent. Tillsammans miljöförbättrar vi miljonprogrammen! En fjärdedel av Sveriges

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Referensgrupp möte 2010:1

Referensgrupp möte 2010:1 Kallade: Roger Fredriksson, Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Folke Göransson, Gunnar Lennermo,, och Maj-Liz Hedendahl Närvarande: Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Jonas Wedebrand,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Christina Claeson-Jonsson, NCC 2012-06-12 NCC Construction Sverige AB 1 Ett annat fokus Då: - Fokus på energieffektivisering

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem

Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem 2 Produkter för solcellsystem Lågspänningsprodukter Solen är en gåva Solceller är en investering inför framtiden Energi är en av de största globala utmaningarna

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Ungdoms Bostads Projekt 2013. Del 1. Idéer presenterade nedan kan implementeras i övriga bostads projekt, villor och kontor.

Ungdoms Bostads Projekt 2013. Del 1. Idéer presenterade nedan kan implementeras i övriga bostads projekt, villor och kontor. Ungdoms Bostads Projekt 2013 Idéer presenterade nedan kan implementeras i övriga bostads projekt, villor och kontor. Del 1 Detta material är ZODIAK Arkitekter AB egendom och skyddas av lagen om upphovsmannarätt.

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0.

Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0. Förfrågningsunderlag Webbplattform Förfrågan gäller Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0. Affärskraft Värmland

Läs mer

I-Forum 1 2015-02-26

I-Forum 1 2015-02-26 I-Forum 1 2015-02-26 Sammanställning Ledord för dagen Visionärt Personligt Öppenhet Diskussionsfrågor 1. Hur ska sektionen skapa medlemsnytta? Vad vill du att sektionen ska göra? Hur ska vi spendera/investera

Läs mer