Hvordan kan norske bistandsorganisasjoner bidra til å fremme bærekraftige energiløsninger?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hvordan kan norske bistandsorganisasjoner bidra til å fremme bærekraftige energiløsninger?"

Transkript

1 Rapport 2/2007 Av Claes Book Hvordan kan norske bistandsorganisasjoner bidra til å fremme bærekraftige energiløsninger? En undersøkelse av bistandsorganisasjonene erfaringer og strategier for energiløsninger i sine bistandsprosjekter

2 Sammanfattning Internationella avdelningen hos Norges Naturvernforbund har på initiativ av ForUM undersökt de norska biståndsorganisationernas erfarenhet och strategier kring hållbara energilösningar i sina biståndsprojekt. Detta med avsikt att se hur de norska biståndsorganisationerna kan bidra till att främja hållbara (bærekraftige) energilösningar. Undersökningen innefattar de organisationer som ingår i ForUM, ett norsk nätverk för frivilligorganisationer inom miljö- och utvecklingsfrågor. Alla dessa organisationer definieras inte som biståndsorganisationer men ett stort antal har olika projekt i utlandet. Därför har en genomgång gjorts av samtliga organisationer. Undersökningen har dels gjorts genom genomgång av information från organisationernas respektive webplatser samt enkätundersökning via telefon till de relevanta organisationerna. Med relevanta avses de organisationer som författaren avser (se avgränsning). I den ursprungliga projekt planen finns inte klimat frågan som en del av det som ska undersökas. I Norge finns det olika organisationer som arbetar med hållbara energilösningar som en del av sina projekt. Detta arbete är ofta inte huvudfokus men blir en naturlig beståndsdel av utvecklingsarbetet. Detta visar hur frågor kring energi påverkar de allra flesta organisationer och att det finns en öppenhet att åtgärda energifrågan på ett hållbart sätt. I de flesta fall har initiativet till en hållbar energilösning tagits av organisationen i mottagarlandet. Denna av mottagaren behovsstyrda inställning är ett mycket positivt faktum och också helt i linje med norsk biståndspolicy. Detta indikerar också att frågor kring fossil energi kontra hållbar energi är relevant i många utvecklingsländer. Organisationerna i Norge ska ha del i denna utveckling eftersom det här finns det stöd som behövs för att säkerställa att dessa förslag har implementerats. De alternativ som används till att lösa ett energibehov i utvecklingsländerna är mycket lika varandra och har ett fokus på olika typer av sol och vindenergi. Flera av de norska organisationerna är medlemmar i stora internationella nätverk. Dessa deltar och förvaltar i storleksordningen över 1000 olika projekt. En helhetssyn och implementering av hållbara energilösningar här skulle ha en mycket stor inverkan. Ett status quo innebär att ett stort antal projekt med icke hållbara energilösningar finasieras med norska biståndspengar. Organisationerna verkar benägna att låta hållbara energilösningar vara en naturlig del av utvecklingsarbetet utan att för den delen göra det till en prioritet. En majoritet av organisationerna anser att ur klimat synpunkt så är energi diskussionen mycket relevant men samtidigt anges att det inte ingår som ett tema i deras arbete. Med avseende på klimatdiskussionen finns det varierande kompetens på den direkta kopplingen mellan klimatpåverkning och energi. Detta är en kompetens som borde förbättras. I rapporten finns också en sammanställning av en diskussion mellan ForUM:s medlemsorganisationer som försöker svara på frågan hur ytterligare förbättring av organisationernas involvering i hållbara energilösningar kan gå till. Här försöker man också svara på hur detta arbete ska se ut och hur det ska koordineras. Ett förslag till påverkningsarbete som är relevant i Norge på grund av den tillverkning av solceller som sker här finns också redovisad. Detta arbete skulle kunna drivas i samarbete med flera organisationer oavsett vilket huvudfokus dessa har. Målsättningen att minska priset på solceller på marknaden är relevant både för organisationerna i Norge och deras samarbetspartners

3 Innehållsförteckning Inledning...4 Syfte (formål)...4 Avgränsning...4 Metod:...4 Disposition:...4 Resultat...4 Hur svarade organisationerna?...4 Vilka arbetar med energifrågor?...5 Några exempel på projekt inom hållbara energilösningar...5 Organisationernas involvering i energiförsyning...6 Strategier och policy dokument...6 Organisationernas kompetens och erfarenhet inom energi...7 Slutsats och kommentarer...7 Hur kan norska biståndsorganisationer bidra till att främja hållbara energilösningar?...8 Bilagor:...9 Några exempel på hållbara energilösningar:...9 Vinddriven pump...10 Biogas spis...11 Energibesparing...12 Sol kokare...14 Vindkraft...15 Lista på undersökta organisationer:...16 Enkätundersökning:...17 ISBN: ISSN Norges Naturvernforbund Postboks 342 Sentrum 0101 Oslo Tlf E-post:

4 Inledning Syfte (formål) Att undersöka biståndsorganisationernas erfarenhet och strategier för energilösningar i sina biståndsprojekt. Avgränsning Undersökningen innefattar de organisationer som ingår i ForUM, ett norsk nätverk för frivilligorganisationer inom miljö och utvecklingsfrågor. Tre av Norges största biståndsorganisationer ingår inte i nätverket och tillkommer därför som tillägg. Dessa är Flyktinghjelpen (Norwegian refugee council), Frälsningsarmèn och Röde kors. Två organisationer inom ForUM fungerar som paraplyorganisationer åt andra organisationer. Dessa är Norsk Misjons biståndsnämnd (Bistar) och Atlas-alliansen. Dessa har 17 respektive 14 medlemsorganisationer. Bägge dessa organisationerna har tillfrågats centralt och information har samlats in och ingår i denna undersökning. Frälsningsarmèn ingår som medlem i Bistar men har tillfrågats speciellt på grund av deras omfattande verksamhet i utvecklingsländer. Organisationer som inte bedriver projekt i andra länder har undantagits analys. Norges Naturvernforbund som utför undersökningen och Forum som är uppdragsgivare är undantagna analys på grund av risk för jäv. Endast i Resultat delen (Vilka arbetar med energifrågor) som beskriver vem som arbetar med hållbara energilösningar finns en av organisationerna nämnd. Metod: Enkätundersökning via telefon och genomgång av organisationernas respektive webplatser samt utskick via mail till kontaktade personer inom organisationerna. Totalt har 55 organisationer kontaktas. Då det statistiska underlaget är begränsat ger resultaten endast en indikation om hur situationen ser ut. Ett antal preliminära slutsatser och rekommendationer har dock ändå kunnat redovisas. Disposition: Rapporten bygger på information från relevanta parter hos organisationerna, svar på de utskick som gjorts samt information från hemsidorna till respektive organisation Rapporten avslutas med slutsats och kommentarer som kompletteras med det allmänna seminarium som hölls den 24 januari, Resultat Hur svarade organisationerna? I denna del redovisas kort på vilket sätt organisationerna svarat samt de reaktioner från organisationerna som projektet genererat. Responsen från organisationerna varierade och svaren går att dela in enligt följande: a) Organisationer som gav någon typ av respons: (24 st). b) Organisationer som inte gav någon respons: (4 st). c) Organisationer som med varierande utförlighet svarade på frågorna: (5 st). d) Organisationer som hänvisade till hemsidan: (6 st). e) Organisationer som inte har verksamhet relevant för undersökningen: (31 st).

5 I denna sista gruppen (e) ingår de organisationer som inte har relevanta projekt i utvecklingsländer som kan ingå i denna undersökning. Här finns också det antal organisationer som under vecka 3; 2007 ännu inte givit någon respons till samtal, mailkontakt eller möte med författaren. De organisationer som gav någon typ av respons (a) får sägas vara positivt inställda till frågorna. De var intresserade i problematiken och ansåg frågeställningarna vara av relevans för deras verksamhet. De antal som har verksamhet som är energirelaterad och har deltagit aktivt i undersökningen får anses vara en hög siffra. Det finns en vetskap och en insikt i problematiken. Motsatsen får sägas om de organisationer som inte gav någon respons (b). Här var en vanlig kommentar att eftersom de arbetade med andra teman än energi var frågorna inte relevanta. Vid frågor om andra aktiviteter som tex. resor och elförsörjning blev svaret återigen att det inte var av relevans för organisationen. Några svarade efter ytterligare diskussion att man var medvetna om klimat diskussionen och skulle, eller hade diskuterat denna frågeställning men att inga beslut tagits om åtgärder. De organisationer som uppenbarligen inte hade några aktiviteter relevanta för undersökningen (c) men visade intresse och insikt i problematiken går in under varierande utförlighet. Av de organisationer som hänvisade till hemsidan har det visat sig att all information inte finns där (d). Den stora gruppen som inte har relevanta projekt i utvecklingsländer (e) har konstaterats vara irrelevanta för undersökningen efter analys och hos en majoritet av dessa efter personligt samtal via telefon. En annan spännvidd mellan organisationerna var att några problematiserar frågan och motiverar sina svar, vilket visar att de reflekterat över problematiken kring hållbara energilösningar, medan andra hade problem med att svara på frågorna. Vilka arbetar med energifrågor? Åtta organisationer svarade att man arbetade med eller hade partnerorganisationer1 som arbetar med energifrågor: Bistar (Norsk Misjons bistandsnemnd) har medlemsorganisationer, främst Norsk Tibetmisjon som arbetar i Nepal. Flyktinghjelpen (NRC) i Uganda, Kaukasus och på Balkan. Inom Atlas alliansen finns organisationer som arbetar med att driva sjukhem som inte är kopplade till det nationella energinätet. Regnskogsfondet arbetar i liten skal med småskaliga hydrokraftverk. Frälsningsarmèn arbetar med olika typer av hållbar energi i sina territorier, det vill säga, projektområden. Kirkens nødhjelp har olika self-help grupper som utbildar kvinnor i solpanels teknik och olika typer av energieffektiva ugnar. Världsnaturfonden (WWF) arbetar både centralt och stödjer organisationer som arbetar med hållbara energilösningar över hela världen. NNV (Norges Naturvernforbund) som är undantaget analys arbetar i 16 utvecklingsländer med olika hållbara energilösningar Några exempel på projekt inom hållbara energilösningar Bistar (Norsk Misjons bistandsnemnd) har medlemsorganisationer, främst Norsk Tibetmisjon som arbetar i Nepal med olika vattenkraftsprojekt. Här finns också projekt som använde sig 1 Partnerorganisation en organisation i ett utvecklingsland som tar emot någon typ av stöd från en givarorganisation

6 av olika typer av energieffektiva ugnar (ESS) samt användandet av biogas till olika typer av köksinstallationer. Flyktinghjelpen (NRC) bedriver utbildningsprojekt i bland annat Uganda kring energieffektiva ugnar. Dessa är kurser där lokalbefolkning får genomgå kurser i teknik och design kring anläggandet av sådan ugnar i sina hemområden. Kurserna har koncentrerats kring att utbilda murare för att uppnå högre effektivitet och därigenom bättre kvalitè hos slutprodukten. På Balkan och i Kaukasus har man projekt som uppmuntrar bättre isolering vid husbyggnationer. I några projektområden (placering okänd) har vindkraftsdrivna pumpar installerats. Atlas alliansen har sjukhem placerade i områden där det inte finns någon tillgång på el eller där tillgången betraktas som icke tillförlitlig för denna typ av verksamhet. El från generator kombineras här med solceller och vindkraft. De senare har installerats som en åtgärd för att minska behovet av el genererad från generatorer. Frälsningsarmèn arbetar med följande energislag i sina territorier: solceller, vindkraftverk, och vattenkraft. Kirkens nødhjelp stödjer så kallade self-help grupper för kvinnor. Dessa har bland annat utbildning i hur man anlägger och installerar solceller. Som en del av att öka skyddet för kvinnor (mindre åtgång på tid för insamling av bränsle) har man utbildning kring konstruktion av energieffektiva ugnar. Liknande grupper finns också som arbetar med biogas utvinning från avfall (kreatur). WWF är genom sin storlek och sitt omfattande internationella nätverk involverat i ett flertal projekt där hållbara energilösningar ingår som komponent. Unikt för WWF är arbetet med att försöka utveckla metoder för att konstuera större vattenkraftverk som är acceptabla ur både miljö och social synpunkt. Utviklingsfondet stödjer projekt med hållbara energilösningar, bland annat: vinddrivna vattenpumpar, solpaneler, biogas och energieffektiva ugnar. Se bilder på samtliga hållbara energilösningar ( se Bilaga: Några exempel på hållbara energilösningar, sid 8 ) Organisationernas involvering i energiförsyning Alla organisationer som arbetar med direkt eller strukturellt bistånd (oavsett tema) har aktiviteter som är energirelaterade. Detta är i det simplaste fallet en fråga om hur ett kontor får sin elförsörjning till hur flyktingläger försörjs med elektricitet. Det betyder helt enkelt att i samtliga biståndsprojekt finns det faktorer som är energiberoende eller relaterade. Genom att studera svarsfrekvensen på frågan om energirelaterad verksamhet inser man att det handlar om ett stort antal projekt. Dessa finansieras genom biståndspengar och enligt Norges utvecklingsstrategier från juni, 2006 ska hållbar energi (ren energi) ges prioritet. Strategier och policy dokument Miljö och hållbara tilltag återfinns i ett flertal strategidokument. Formuleringarna är ofta vaga och svåra att använda sig av. Det ges utrymme till att undvika dessa anpassningar snarare än att integrera de samma. De direktiv som ges ska vara lätta att använda och implementera, så att de hållbara tilltagen kan integreras i verksamheten och inte förvandlas till tomma fraser. Undantag är Framtiden i våra händer och Flyktinghjelpen som klart indikerar att förnybara energikällor respektive miljömässigt hållbara alternativ ska användas. Klimatdiskussionen internationellt och i Norge verkar ha föranlett att många planerar att integrera klimat i sina strategier. Klimatproblemets och dess direkta koppling till energi är dock inte alltid en lika naturlig uppfattning.

7 Organisationernas kompetens och erfarenhet inom energi Flertalet organisationer som stödjer projekt som har en hållbar energi ingress gör detta för att mottagaren föreslagit denna typ av energilösning. Positivt är att organisationerna placerade i Norge har sådan flexibilitet och intresse att man accepterar och stödjer denna typ av initiativ. Negativt är att kompetensen får anses vara liten med avseende på frågor kring energi. Skillnader mellan organisationerna var att några i sina svar och under diskussionen problematiserar frågan, vilket visar att de reflekterat över problematiken kring hållbara energilösningar medan andra organisationer inte förstod frågorna. Samtalet faller ofta över på en klimat diskussion utan att det nödvändigtvis görs en koppling att hållbara energilösningar är en lösning på detta problem. Slutsats och kommentarer Diskussionen kring hållbara energilösningar har emottagits med intresse. Visst har det också uttryckts oro och problem men majoriteten ställer sig positiva till frågeställningen. Många organisationer svarar att man är positiva till arbete och förslag inom hållbara energilösningar. Detta betyder dock inte att det kan relateres helt till deras program men det kan vara en del av en enhetlig syn, där energifrågor får en naturlig plats i de val som görs internt och i förvaltningen av organisationernas resurser. Specialfall är organisationer som uppmuntrar till etablering av verksamhet (genom mikrokrediter, finansiering, vanliga lån mm ). Här bör riktlinjer i val av verksamhet finnas, initiativ med en icke hållbar profil bör undvikas i den mån det är möjligt. Alla organisationer med projekt i utvecklingsländer har ju mer eller mindre energirelaterad verksamhet. Detta kan vara allt från el från generatorer och nät (on grid2), drivmedel till logistik, belysning, uppvärmning, gas spisar och belysning. Denna verksamhet förbises som energirelaterad men ett stort antal av dessa kan definieras som icke hållbara ur energisynpunkt. Enligt Norges handlingsplan för utvecklingssamarbete ska ren energi prioriteras. Det positiva resulatet som visar att åtta olika organisationer arbetar direkt eller indirekt med hållbara energilösningar tar inte bort det faktum att antalet organisationer och projekt som drivs på ett icke hållbart sätt är betydligt större. Tillgången på pengar en stor faktor i denna anpassning. Har klimatfrågan blivit en trend? den integreras i strategier och policydokument men konkreta handlingsplaner för att arbeta med detta fattas. Energi och klimat är två närbesläktade frågor. Klimat debatteras flitigt i media och organisationer känner sig eventuellt pressade att integrera detta i sitt arbete. Kunskapen om klimatproblematik är inte alltid direkt kopplat till åtgärder kring energifrågor. Miljö och hållbara tilltag återfinns också i flera strategidokument. Dessa ord måste integreras i verksamheten och får inte förvandlas till tomma fraser. Vissa organisationer kan visa upp goda exempel på hållbara energilösningar, exempelvis ESS3, vindkraftsdrivna vattenpumpar, biogasprojekt och solenergi. Dock vore det effektivare och enklare för organisationerna om denna typ av kompetens fanns samlad och lätt att tillgå. Väldigt få har några ideèr om hur hållbara energilösningar kan integreras i arbetet. Detta beror på att huvudfokus ligger på andra problemställningar. I och med detta upplever man heller 2 on grid ett nationellt eller internationellt el nät ESS Energy Saving Stoves, effektivare spisar för matlagning och uppvärmning konstruerade utifrån lokala förhållanden och resurser 3

8 inga strukturella hinder för hållbara energilösningar. Tydligare direktiv och eventuell assistans i mån av utbidlning eller annan konsultering inom ämnesområdet kan avhjälpa detta. Värt att nämna är exempelvis Frälsningsarmen som kommenterar att man arbetar aktivt med hållbar energi utan att det behöver vara en del av organisationens strategi. Ett tänkbart tema för samarbete mellan organiationer med olika fokus skulle kunna vara följande: Både priset och tillgängligheten på solpaneler ett problem. Kisel (silicium) som används prioriteras i tillverkning av datachips vilket betingar ett högre pris. Kisel som är en ändlig produkt ägs idag av fem stora företag som styr tillgänglighet och priset på marknaden. Dagspriset på solenergi från solceller ligger idag på cirka tre dollar/watt. Detta priset är alldeles för högt för fattiga i utvecklingsländer. Detta pris är också högt för biståndsorganisationer. Enligt Grameen Shakti (Grameen bank i Bangladesh för lån till hållbar energi) måste priset ner med hälften för att det ska bli tillgängligt. De har beräknat att om priset sänktes till hälften skulle i princip alla fattiga i exempelvis Bangladesh ha råd att investera i en solpanel. En sådan prissänkning skulle kunna få en enorm genomslagskraft men kommer inte till utan intensiva påtryckningar från biståndsgivare och andra organ. Detta är ett typ av samarbete som inte existerar i dagsläget, det är också ett arbete som enkelt kan samordans av flera organisationer som arbetar i ett land oavsett deras olika prioriteringar. Hur kan norska biståndsorganisationer bidra till att främja hållbara energilösningar? Onsdagen den 24 januari, 2007 hölls ett seminarium i Oslo kring temat funnet i rubriken ovan. Inbjudna var de organisationer som utgör underlaget för denna rapport samt övrig hos ForUM:s och Norges naturvernforbunds maillistor (för deltagare se: Bilagor: deltagarlista). Följande delfrågor inom temat diskuterades: är det önskvärt och möjligt att integrera arbete med hållbara energilösningar i organisationer med andra huvudtema? hur kan detta göras? vad bör tillrättaläggas av samarbete och kompetensuppbyggnad inom Forum eller andra gemensamma tilltag? Diskussionen fick följande resultat: Organisationer som har en energi ingress i sina projekt kan anpassa dessa till att bli mer hållbara. Detta är oberoende organisationens storlek eller andra fokusområden. Genom gemensamma tilltag som information och utbyte genom nätverk bör organisationerna informeras om dessa alternativ till energilösningar. ForUM anmälde sitt intresse att fungera som en informationskanal. Deltagarna på seminariet var överens om att ett kompetenscenter som innehöll de medel som krävs för att snabbt och effektivt kunna implementera hållbara energilösningar borde skapas i Norge. Kompetenscentret ska kunna tillhandahålla service, information, prisuppgifter, tillgänglighet, distribution samt konsultering kring alternativ för energiförsörjning. Denna typ av funktion är också någo som frekvent efterfrågas av de organisationer som Naturvernforbundet samarbetar med i utlandet (genom sin internationella projektavdelning).

9 Bilagor: Några exempel på hållbara energilösningar: Skiss över vinddriven pump Vinddriven pump Fördelar: relativt billig, enkel att installera Nackdelar: reservdelar, känslig för extrem väder.

10 Solvärme Solen värmer vatten i ett slutet system och förvarar det i tankar Fördelar: system med god hållbarhet Nackdelar: relativt dyrt, dyra reservdelar Energieffektiva ugnar i liten skala. Fördelar: mycket billiga att tillverka, baserade på lokala råmaterial

11 Biogas spis Biogas samlas från avfall eller djurspillning. Fördelar: enkelt och billigt. Råvaran finns lätt och nära tillgänglig Energibesparing Isolering av fönster för energibesparing Fördelar: billigt, enkelt

12 Energieffektiva ugnar i stor skala Fördelar: billiga att tillverka, baserade på lokala råvaror Solpanel för produktion av el Nackdel: dyr investering

13 Soltorkare för jordbruksprodukter Energieffektiv behandling av jordbruksprodukter som leder till ökad hållbarhet Sol kokare Energieffektivt sätt att koka upp vatten Nackdelar: relativt dyrt, kräver noggrann installation och hög solinstrålning

14 Mini vattenkraft Fördelar: billigt, minimal inverkan på biodiversiteten

15 Vindkraft Fördelar: generar mycket el Nackdelar: dyr installation, dyra reservdelar

16 Lista på undersökta organisationer: Alternativt Nettverk Amnesty International Norge Atlas-alliansen Attac Blekkulfs miljødetektiver CARE Norge Caritas Norge Cubaforeningen Det kgl. Selskap for Norges vel Fadderbarnas framtid Fellesrådet for Afrika FIAN Norge FIVAS FN-sambandet Forum for systemdebatt FORUT Framtiden i våre hender Friluftsrådenes Landsforbund Human-etisk Forbund Ide gruppen Nor/Sør IGNIS IKFF KFUK-KFUM Global Kirkens nødhjelp Latin-Amerikagruppene i Norge Max Havelaar Norge Mellomkirkelig råd Nei till atomvåpen Norges fredslag Norges fredsråd Norges handikapforbund Norsk bonde- og småbrukarlag Norsk Esperanto forbund Norsk folkehjelp Norsk misjons bistandsnemnd Oikos PRESS Redd barna Regnskogsfondet Rød valgallianse SABIMA SAIH Sosialistisk ungdom Stiftelsen korssvei Stiftelsen Ung Agenda 21 Strømmestiftelsen Utviklingsfondet Vennskap Nord/Sör World voices Norge WWF Norge Røde kors Flyktingrådet (NRC)

17 Enkätundersökning: Arbetar Ni eller deres partnerorganisasjoner med energispørsmål? Om ja, vilka: Om nej, finns det andra aktiviteter relaterade till energi og el førbrug Ex. Generatorer, nett Inngår energispørsmål som en del i Er strategi før utviklingsarbetet? Om inte, borde det gøra det? Har Ni någon ide om hur man kan øke intresset och møjligheten før att integrera bærekraftiga energiløsningar i era projekt? Upplever Ni att det finns några mulige barrierer og strukturella begrensinger for valg av bærekraftige energiløsninger

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

EE MUSIC Seminar Sverige.

EE MUSIC Seminar Sverige. EE MUSIC Seminar Sverige. Energikonsult för landet: EE MUSIK ambassadör i landet: Vor dem Workshop (für Clubbesitzer und betreiber),, Innan seminariet [om du äger en plats för möten eller operatör] För

Läs mer

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Mat och måltider för äldre

Mat och måltider för äldre ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH PLANERING Mat och måltider för äldre Enkätundersökning våren 2010 Stockholms stads vård- och omsorgsboenden Oktober 2010 Sammanfattning För att kartlägga

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Förslag till Energistrategi för Skåne

Förslag till Energistrategi för Skåne Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta

Läs mer

Dags för uppföljning av Smart Energi

Dags för uppföljning av Smart Energi Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

på väg mot ett hållbart energisystem

på väg mot ett hållbart energisystem på väg mot ett hållbart energisystem 2015 Kort historik Bildas 1999 som ett EU-projekt Energikontoren: en viktig del i EU:s energipolitik. Det finns >400 energikontor i EU, varav 14 i Sverige. Energikontor

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner YTTRANDE 1 (5) Datum 2009-11-02 40-2009-000311 Avdelningen för hållbar energianvändning Enheten för energi och samhälle Daniel Lundqvist 016-544 20 57 daniel.lundqvist@energimyndigheten.se Energimyndighetens

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Författare: ByggDialog Dalarna och Tyréns AB EPC, Energy Performance Contracting Nov 2016 1 1. Inledning Byggdialog Dalarna är en

Läs mer

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:53 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut - Motion 2008:18 av Lars Dahlberg och Göran Wrene (S) om att utveckla Storstockholms Lokaltrafik som energiproducent Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

LET S ACT FOR BETTER CITIES. Driving change for better cities

LET S ACT FOR BETTER CITIES. Driving change for better cities LET S ACT FOR BETTER CITIES Som en stad visste vi att vi måste möta utmaningen med att inkludera romer på ett integrerat sätt. Nätverket Roma Net gav oss en struktur för att göra detta genom att skapa

Läs mer

eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008

eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008 Erfaringer med lokal klimapolitikk I Sverige og eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008 Katarina Eckerberg Professor i offentlig förvaltning, Umeå universitet samt Deputy Director SEI Svensk

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Remissyttrande om Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat en delredovisning

Remissyttrande om Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat en delredovisning 2016-08-31 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01587/Ee 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissyttrande om Energimyndighetens rapport

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

UaFS Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA ENERGI AB OCH DOTTERBOLAG. Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober

UaFS Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA ENERGI AB OCH DOTTERBOLAG. Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA ENERGI AB OCH DOTTERBOLAG Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober 2015 248 Innehållsförteckning 1. Bolagen som en del av den kommunala organisationen...

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

fairtrade av susanne lundström

fairtrade av susanne lundström fairtrade av susanne lundström 8 9 Vem har sagt att rättvisa produkter måste se tråkiga och fula ut? Och får man verkligen ställa krav på kvaliteten? Det har hänt mycket de senaste åren inom rättvis handel.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Övergripande prioriteringar 2016. Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016

Verksamhetsplan 2016. Övergripande prioriteringar 2016. Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016 Verksamhetsplan 2016 Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016 Den här verksamhetsplanen gäller för perioden 2016-03- 01 till 2017-02- 28. Fältbiologerna har egentligen brutet verksamhetsår som går från 1 september

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Energivecka 2013. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-02-06

Energivecka 2013. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-02-06 Energivecka 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur

Läs mer