Familjerådslag vid bostadsproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjerådslag vid bostadsproblem"

Transkript

1 FoU-Södertörn Skriftserie nr 76/09 Familjerådslag vid bostadsproblem Susanne Lagerman & Eva-Marie Åkerlund FoU-Södertörn och författarna 2009 FoU-Södertörns Skriftserie nr 76/09 ISSN

2 Förord Botkyrka kommun är en av de kommuner där familjerådslag tidigt fick fäste och där familjerådslagsarbetet också numera är mest etablerat och utbrett. Liksom på andra håll där metoden används är det främst i utredningsarbetet kring barn och ungdom som far illa som familjerådslag är vanligast. Men diskussioner har kontinuerligt förts i kommunen om andra användningsområden. Så har man tidigare prövat metoden i s.k. föräldrarådslag, där man samlar föräldrar kring en grupp barn i farozonen för kriminell utveckling. Den här rapporten dokumenterar de första erfarenheterna av att använda familjerådslag inom socialbidragsenheten, för personer som hotats av bostadslöshet. Personalen, socialsekreterarna vid socialbidragsenheten som initierat rådslagen, och samordnarna, anställda vid Familjerådslags-sektionen, samt några klienter som var huvudpersoner i rådslagen, kommer till tals om sina erfarenheter. Som alltid när en utvärdering omfattar de allra första erfarenheterna av ett nytt arbetssätt, är det troligen en hel del av "barnsjukdomarna" i ett nytt samarbete som blir synliga i texten. En fördel med en sådan dokumentation kan dock vara att andra som vill pröva förhoppningsvis kan undvika dessa. Samtidigt ser alla tillfrågade stora utvecklingsmöjligheter med modellen i hyresskuldsärenden, särskilt som såväl personal som klienter talar om att långvariga ekonomiska svårigheter ofta går hand i hand med andra problem. Socialsekreterarna tycker att familjerådslagsprocessen tar mycket arbetstid men uttrycker sig samtidigt positivt kring den stora kännedom den ger om klientens nätverk och livssituation. Samordnarna pekar på den egna bristen på "kulturkompetens" inom arbetsfältet försörjningsstöd men anser samtidigt att man kom en bit på väg genom projektet. Från klientsidan framkom en positiv syn på att få tid att tala igenom sin situation utan det vanliga besökets fasta tidsgräns. Men också risken med att vara en klient inom socialtjänsten och känna sig som en person som inte kan klara sig själv, framkom i samtalet. Kanske den viktigaste slutsatsen av användningen av familjerådslag för personer med en akut ekonomisk skuld ändå är hur just denna skuld ska hanteras. Samt hur det privata nätverket kan skyddas från ekonomisk risk om någon i nätverket beslutar att stödja klienten genom att lösa skulden. Svårigheterna att mobilisera nätverket, som visade sig större i dessa rådslag än i rådslag som gäller barns akuta problem, sammanhänger troligen med nätverkets farhågor att hamna i en sådan situation. Familjerådslagets möjligheter att se till klientens hela livssituation visade sig däremot även i dessa rådslag, liksom i dem som handlar om barn och ungdomar. Materialet till denna rapport samlades in av Åsa Sternudd, tidigare forskningsassistent vid FoU-Södertörn. Åsa fick tyvärr inte möjlighet att avsluta rapporten, och texten har huvudsakligen författats av forskningsassistenterna Susanne Lagerman och Eva-Marie Åkerlund. Det är inte lätt att överta ett redan insamlat 2

3 material och arbetsprocessen med utvärderingen blev härmed försenad. Vid en tillbakablick har det nog ändå blivit så att de personer som övertog utvärderingsarbetet mitt i har gjort materialet rättvisa och vi hoppas att det kommer till nytta för dem som arbetar med, eller vill pröva, familjerådslag. Tullinge i februari 2009 Eva Nyberg Forskningsledare vid FoU-Södertörn 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...5 Familjerådslag...6 Familjerådslagets tillvägagångssätt...7 Utvärderingen...10 Boende/bostadslöshet...12 Om hyresskulder och vräkning i Botkyrka- statistik...12 Exempel på projekt för att förebygga hemlöshet...12 Hemlöshet och vräkning...13 Länsstyrelserna granskar kommunernas arbete...14 Teoretiska utgångspunkter...16 Begreppet empowerment...16 Några teorier kring hem och hemlöshet...16 Organisationen...18 Från vilka grupper kommer klienterna?...18 Hur aktualiseras boendeproblemet?...19 När betalar socialtjänsten hyresskulden?...19 Hur arbetar socialtjänsten för att förhindra nya hyresskulder?...19 Sammanställning av familjerådslagen...20 En schematisk bild över familjerådslagen i utvärderingen...21 Beskrivning av rådslagen...22 Resultat...25 Samordnarnas erfarenheter...25 Socialsekreterarnas erfarenheter...28 Klienters erfarenheter...32 Sammanfattning och kommentarer...35 Slutsatser och diskussion...36 Familjerådslagets diskussioner och överenskommelser...36 Mobilisering och aktivitet...36 Helhetssyn och långsiktighet...37 Några utvecklingsområden...37 Referenser

5 Inledning pågick projektet Motverka hemlöshet i Botkyrka (Bons 2006). Projektet finansierades delvis av Socialstyrelsen. Ett av målen var att utarbeta rutiner och metoder som kan förebygga att människor blir hemlösa via vräkning på grund av hyresskulder eller störningar. En av de metoder som man ville pröva i projektet var att arbeta med familjerådslag vid hyresskuldsärenden. Sammanlagt beviljade Socialstyrelsen medel till 19 olika projekt under vilkas syfte var att utveckla metoder som skulle vara verksamma för att långsiktigt komma till rätta med problem kopplade till hemlöshet. Ofta hade projekten karaktären av uppsökande verksamhet i ett tidigt skede. Andra projektområden var att utveckla arbetet med att ta hand om störningsanmälan samt förebyggande hyresrådgivning. I Botkyrka prövade man gruppverksamhet i budgetoch skuldrådgivning. I utvärderingen av projekten (Socialstyrelsen 2006) konstateras att de framgångsrika projekt var de vräkningsförebyggande som inriktade sig på att förhindra och förebygga hemlöshet. Det sociala arbetet skulle alltså ha mycket att vinna på att arbeta förebyggande med klienter med bostadsproblematik. Familjerådslag skulle genom sin karaktär, att både inrikta sig på att lösa den akuta situationen och planera lösningar för framtiden, kunna erbjuda ett framkomligt sätt att förhindra att människor blir bostadslösa. 5

6 Familjerådslag Familjerådslag (Family Group Conference) är en metod i socialt arbete som har sitt ursprung inom den maoriska kulturen i Nya Zeeland. Där används familjerådslag när det gäller barnfamiljer och unga lagöverträdare. I den traditionella familjerådslagsmetoden ingår att nätverket kring ett barn som far illa bjuds in och blir aktiverat i beslutsprocessen. Den bärande tanken är att man genom att mobilisera familjens nätverk kan skapa hållbara lösningar för framtiden. Familjen blir stärkt av att närstående sluter upp i en svår situation och av att hitta egna lösningar. Familjerådslag i Sverige och i Botkyrka Familjerådslag initierades i Sverige genom ett projekt som Svenska Kommunförbundet stod bakom inleddes en försöksverksamhet där tio svenska kommuner inledde familjerådslagsprojekt. Det av Kommunförbundet initierade projektet föregicks av det så kallade mormorsupproret 1995 där en grupp mormödrar protesterade mot att deras barnbarn placerades i familjehem utan att de blivit tillfrågade (Sjöblom 1998). Enligt Sjöblom blev det en faktor som fick politikerna att driva frågan. Botkyrka kommun ansökte om projektmedel men kom inte med i denna satsning. Istället drev Botkyrka ett eget familjerådslagsprojekt som senare implementerades i den ordinarie verksamheten. Sedan dess är Botkyrka en av de kommuner i Sverige där familjerådslagsarbetet är mest etablerat och utbrett. I kommunen finns sedan några år en enhet som specifikt arbetar med familjerådslag, familjerådslagssektionen, med egna samordnare avsatta. Enheten har utbildningar för socialsekreterare i att arbeta med familjerådslag. Det är främst i ärenden som handlat om barn och ungdomar som far illa som man har använt sig av familjerådslag som en alternativ utredningsmetod i Botkyrka. Diskussioner har dock under en längre tid funnits om att det skulle vara lämpligt att använda familjerådslag också i andra typer av ärenden. Dessa har lett till att man prövade metoden i s.k. föräldrarådslag (Hagman & Nyberg 2005). Här handlar det om att samla föräldrar kring en grupp barn som misstänkts befinna sig i farozonen för kriminalitet eller annat olämpligt beteende. Under 2004 hade socialbidragsenheten i Botkyrka tre utbildningstillfällen i familjerådslag. Därefter genomfördes familjerådslag med en vräkningshotad familj. Detta rådslag uppfattades som mycket lyckat. 6

7 FoU-Södertörns roll i utvecklingen av familjerådslag i Botkyrka FoU-Södertörn har genom åren varit inbegripna i flera utvärderingar och studier som handlat om familjerådslag som arbetsmetod (Erkers&Nyberg 2001; Erkers&Nyberg 2003; Hagman&Nyberg 2005). FoU-Södertörn ingår tillsammans med familjerådslagssektionen i Botkyrka i ett nordiskt projektsamarbete kring familjerådslag. Projektet har haft ekonomiskt stöd av Nordiska Ministerrådet. Samarbetet har handlat om att kartlägga och summera erfarenheterna av familjerådslag i Norden. På senare år har man koncentrerat sig på att undersöka barns och ungdomars röster om familjerådslag. FoU-Södertörns del i det nordiska samarbetet kring barn och familjerådslag är en studie som belyser familjerådslagsprocessens betydelse i barnens liv (Åkerlund 2006). Familjerådslagets tillvägagångssätt Ett familjerådslag är en planering för framtiden. Eftersom grundtanken är att flytta ansvaret från socialtjänsten till klienten bör det vara frivilligt. Familjerådslaget följer ett visst uppgjort schema som i stort sett ser likadant ut varje gång. Under projektet Motverka hemlöshet i Botkyrka utarbetades en lathund för hur ett familjerådslag i boendeproblematik skulle kunna se ut (Familjerådslagssektionen 2006). FÖRBEREDELSE Socialsekreteraren konsulterar en samordnare på familjerådslagssektionen för att höra om det kan vara aktuellt med familjerådslag i ärendet. Socialsekreteraren informerar om problematiken och samordnaren informerar om vad socialsekreteraren bör ta reda på inför ett kommande familjerådslag. Därefter informeras klienten av socialsekreteraren om att familjerådslag finns som en möjlighet. Socialsekreteraren bör också klargöra för klienten alternativ till familjerådslag. Om klienten tackar ja har samordnare, socialsekretare och klient ett trepartssamtal, där man ingående går genom vad familjerådslag är och vad ett familjerådslag skulle ha för syfte. Olika frågeställningar ventileras. Från och med nu håller samordnaren i planering och genomförande. Samordnaren har ett enskilt möte med klienten för att diskutera vilka i nätverket som han eller hon vill bjuda in. Därefter träffar samordnaren alla inbjudna för att förbereda dem inför familjerådslaget. Samordnaren träffar också de professionella som är inbjudna. Om det finns barn med eller om någon är psykiskt funktionshindrad väljs en stödperson till denne. Samordnaren skickar ut inbjudan, bokar lokal och ordnar någon form av förtäring. Socialsekreterarens uppgift är att ta fram underlaget som skall presenteras vid familjerådslaget samt ta reda på om det finns flera professionella, t.ex. från andra enheter, som ska bjudas in. I övrigt bör socialsekreteraren kontakta hyresvärden för information om problemet och möjligheter till lösning, undersöka kli- 7

8 entens betalningsutrymme och diskutera ärendet med sektionschefen, samt gå genom informationen som kommer att lämnas ut under familjerådslaget för att få klientens godkännande. FAMILJERÅDSLAG Information Rådslaget börjar med att alla hälsas välkomna. Därefter går samordnaren genom familjerådslagets faser. Alla får presentera sig och redogöra för sin relation till klienten och socialsekreterarna informerar nätverket om klientens situation. Innan dess har klienten gått med på att sekretessen tillfälligt upphävs. Även de professionellt inbjudna kan lämna information. Man går genom frågeställningarna för rådslaget och nätverket får möjlighet att ställa frågor. Den privat överläggning Efter den inledande informationen har klienten tillsammans med sitt nätverk en privat överläggning, utan myndighetens närvaro, i vilken de ska arbeta fram en handlingsplan utifrån de frågeställningar som finns till grund för rådslaget. Fokus är hur man ska lösa situationen nu och framöver. Kan nätverket hjälpa till på något sätt? Presentation av handlingsplanen Handlingsplanen syftar till att lösa det akuta problemet och göra en planering framåt i tiden. När nätverket är klara med den privata överläggningen samlas man åter för att låta nätverket, med hjälp av samordnaren, formulera sin handlingsplan. När detta sker lyssnar socialsekreteraren utan att ställa frågor. Socialtjänstens synpunkter på handlingsplanen Därefter gör socialsekreterarna en första bedömning av handlingsplanen. De kan lämna synpunkter och begära förtydliganden. De har även möjlighet till enskild överläggning innan de tar ställning till handlingsplanen. Handlingsplanen fastställs När man är överens fastställs handlingsplanen. Ibland måste socialsekreteraren invänta beslut från sin ledning innan den slutligen kan godkännas. Om insatser från andra myndigheter önskas i handlingsplanen måste man först undersöka om dessa går att realisera. Efter familjerådslaget ser samordnaren till att alla som närvarat får en kopia av handlingsplanen skickad till sig. UPPFÖLJNING Efter en till sex månader har man vanligtvis ett uppföljningsmöte som kan följas av flera. Samma personer som var inbjudna vid det första familjerådslaget bjuds åter in. Avsikten är att se om handlingsplanen fungerar eller om den behöver re- 8

9 videras. Efter detta är samordnarens kontakt med familjen avslutad medan det är vanligt att socialsekreteraren fortsätter den. 9

10 Utvärderingen Intresset för utvärderingar inom socialt arbete ökar och många av de projekt som bedrivs vid FoU-Södertörn är utvärderingar. En anledning kan vara de krav som finns om en kunskapsbaserad socialtjänst. En annan är att kommunernas socialtjänst ofta driver projekt med externa medel från staten. Ett villkor för att få sådana bidragsmedel brukar vara att projektet skall utvärderas. Projektet Motverka hemlöshet i Botkyrka har delvis finansierats av Socialstyrelsen medan utvärderingsuppdraget genomförts med det s.k. verksamhetsbidrag som några av FoU-Södertörns ägarkommuner avsatt för egna projekt. Syfte och frågeställningar Syftet med denna utvärdering är att ta tillvara erfarenheter av att arbeta med familjerådslag som metod i ärenden där enskilda klienter och familjer hotas av vräkning på grund av hyresskulder eller störande beteende. Uppdragsgivarna, socialbidragsenheten, boendeenheten samt familjerådslagssektionen, ville få svar på vilka typer av lösningar - på kort och lång sikt - rådslaget skulle kunna bidra till vid allvarliga boendeproblem. Man ville veta under vilka förhållanden familjerådslag är verksamt, hur familjerådslagsmodellen kan utvecklas för att passa denna problematik samt hur socialtjänstens organisation kan utvecklas för ett effektivt användande av familjerådslag. De övergripande frågeställningarna för utvärderingen har varit: Vilken betydelse har användningen av familjerådslagsmetoden haft för de berörda klienterna/familjerna? Vilken betydelse har familjerådslagsmodellens utformning för möjligheten att använda den vid olika typer av problematik? På vilket sätt kan familjerådslagsmodellen anpassas efter den aktuella problematiken? Vilken betydelse har socialtjänstens organisation för möjligheten att använda familjerådslag på ett effektivt sätt? På vilket sätt kan socialtjänstens organisation utvecklas för att kunna använda familjerådslag på ett effektivt sätt? Material och metod Elva genomförda rådslag är utgångspunkten för den här utvärderingen. Insamlingen av materialet har försvårats av att ungefär hälften av de socialsekreterare som var inkopplade i familjerådslagsärendena inte var tillgängliga pga tjänstle- 10

11 dighet. Under hösten 2006 var dessutom socialsekreterarnas arbetsbörda sådan att de hade svårt att avsätta tid för utvärderingen. Materialet har samlats in genom intervjuer enskilt och i grupp samt genom studier av dokumentationen i form av de handlingsplaner som familjerådslagen resulterat i. I detalj består materialet av: - Intervjuer om varje enskilt rådslag med samordnarna, sammanlagt fem intervjuer. - En gruppintervju med de fyra samordnarna om mer övergripande frågor angående familjerådslagen. - En gruppintervju med fyra socialsekreterare (vilka sammanlagt hade haft sex familjerådslag) om deras erfarenheter av familjerådslagen. - Intervju med två klienter. I det ena fallet var klientens socialsekreterare med. - Tio handlingsplaner (den elfte saknades). - Sammanställning av alla familjerådslag med boendeproblematik under den aktuella projekttiden, där ingick fyra familjerådslag som initierades men inte fullföljdes. Intervjuerna har utgått från en frågeguide med halvstrukturerade frågor som gett utrymme för öppna svar. Alla intervjuer utom en har spelats in på band. Eftersom en av de intervjuade klienterna inte ville att intervjun skulle spelas in fördes anteckningar under intervjun. De inspelade intervjuerna har transkriberats, sammanställts och tematiserats. 11

12 Boende/bostadslöshet Om hyresskulder och vräkning i Botkyrka- statistik Den interna statistiken vad gäller hyresskulder och vräkning i Botkyrka kommun ser ut på följande sätt: År 2005 inkom till socialförvaltningen 2093 meddelanden om hyresskuld samt 138 rättelseanmaningar (bla störningar). 144 hushåll fick meddelanden om avhysning. Uppgifter gällande det faktiska antalet avhysningar som genomfördes det året saknas. År 2006 inkom till socialförvaltningen 2339 meddelanden om hyresskuld varav 678 var barnfamiljer samt 112 rättelseanmaningar varav tio var barnfamiljer. 136 hushåll fick meddelanden om avhysning, däribland 48 barnfamiljer. 53 hushåll vräktes i Botkyrka, varav 48 hade kontrakt hos Botkyrkabyggen. År 2007 inkom till socialförvaltningen 1978 meddelanden om hyresskuld, varav 824 var barnfamiljer. 89 rättelseanmaningar varav 16 gällde barnfamiljer. 152 fick meddelanden om avhysning varav 55 var barnfamiljer. För 2007 finns inga siffror på det totala antalet avhysningar i Botkyrka. Däremot framgår att Botkyrkabyggen vräkte 37 hushåll (Hällberg 2008, sid 3). Enligt inkassobolaget Sergel inkasso betalar cirka 50% av hushåll med hyresskuld sin hyra dagar efter att hyresskulden uppstått. Det finns inga säkra uppgifter på hur många barn som drabbats av vräkning, då ingen myndighet hade detta uppdrag till och med år Vid utredningsenheten aktualiserades dock 25 barn pga risk för vräkning under From har Kronofogdemyndigheten uppdraget att redovisa antalet vräkningar per kommun, samt hushållstyp. Exempel på projekt för att förebygga hemlöshet Bra boende i Bergsjön hemlöshetsarbete i praktiken Inom ramen för Socialstyrelsens satsning att motverka hemlöshet sökte och fick socialtjänsten i stadsdelen Bergsjön medel och startade hösten 2003 projektet Bra Boende i Bergsjön. Tanken med projektet var att finna samverkansformer med fastighetsägarna för att motverka vräkningar och att hitta lösningar för bostadslösa klienter. Projektet pågick i två års tid och följdes av en utvärdering vid FoU i Väst, Att bo eller inte bo (Thörn 2006). Av utvärderingen framgår att det före- 12

13 byggande arbetet har fungerat bäst. I en tät samverkan mellan socialtjänst och fastighetsägare kan socialtjänsten tidigt gå in vid försenade/obetalda hyror samt vid störningar. Detta minskar risken både för stora hyresskulder och för kostsamma vräkningar. Utvärderingen pekar på projekts begränsade möjligheter att påverka strukturer som exkluderar hushåll från bostadsmarknaden och som kvarhåller hushåll i hemlöshet. Socialtjänsten kan inte heller lösa hemlösheten, trots sitt ökade ansvar för detta samhällsproblem. Av detta dras slutsatsen att hemlöshetsfrågan bör relateras till bostadspolitiska frågor där bristen och fördelningen av bostäder uppmärksammas (ibid). Projekt på gång i Botkyrka Vid socialförvaltningen i Botkyrka kommun beslutades i början av 2008 att genomföra ett nytt projekt gällande förebyggande arbete av vräkningar i Botkyrka, framförallt vräkningar av barnfamiljer. Projektet beräknades pågå under två år. Tjänsteskrivelsen med namnet: Förstudie att förebygga att människor vräks från sin bostad. författades av Carina Hällberg vid stöd- och utvecklingsenheten. Arbetsgruppen bakom projektet bestod av olika representanter från socialförvaltningen i Botkyrka, vård- och omsorgsförvaltningen, Botkyrkabyggen samt kronofogdemyndigheten i Tumba. Som redan nämns har kronofogdemyndigheten from uppdraget att redovisa antalet vräkningar per kommun, samt hushållstyp (Hällberg 2008). Gruppen studerade vräkningsprocessen och fann följande brister/utvecklingsområden: Myndigheter/bostadsbolag kommer in sent i vräkningsprocessen, ofta inte förrän en vecka innan vräkningsdatum och då är det svårt att undvika vräkning. Kronofogden och Botkyrkabyggen upplever svårigheter att få tag på ansvarig handläggare vid socialförvaltningen (ofta för att det inte finns någon). De informationsbrev som skickats till hyresgäster innehåller otydligheter och inbjuder inte till att söka kontakt. (Kommunens kommunikatör arbetar med att förbättra språk och ton i brevet.) Hemlöshet och vräkning En statlig utredning, Vräkning och hemlöshet - drabbar också barn (SoU 2005:88) har granskat samhällsproblemet vräkning och hemlöshet. Utredningens huvuduppgift var att analysera socialtjänstens insatser för att stödja och hjälpa barnfamiljer i den process som föregår en vräkning och, i de fall vräkningen inte gått att förhindra, socialtjänstens arbete efter en vräkning. I uppdraget har också 13

14 ingått att behandla hyresvärdens och kronofogdens respektive roller i vräkningsprocessen. Länsstyrelserna granskar kommunernas arbete Länsstyrelserna runtom i landet genomfört granskningar av hur kommunerna arbetar med arbetar med frågor som rör vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer (SoU 2005:88) gjorde länsstyrelsen i Skåne en studie om hemlöshet bland barnfamiljer. Där framkom att det framförallt i Malmö fanns barn som bodde på hotell eller liknande. I andra kommuner var det vanligt att barnfamiljer bodde kvar i sitt hem efter vräkningen med ett andrahandskontrakt (ibid). Länsstyrelsen i Jönköpings län har arbetat mer allmänt med barnperspektivet. I samverkan har sex kommuner (Sävsjö, Vetlanda, Aneby, Nässjö, Tranås och Eksjö) tagit fram en handlingsplan med namnet Att se barnet vid handläggning av ekonomiskt bistånd. I handlingsplanen framhålls vikten av ett aktivt förhållningssätt. Där framgår också att socialsekreterare i dessa kommuner har deltagit i gemensamma utbildningsdagar (ibid). En av länsstyrelserna hade inom ramen för sin verksamhetstillsyn konstaterat att socialtjänsten är alltför passiv i vräkningsärenden. I detta fall tar socialtjänsten emot information från hyresvärden, därefter kontaktas familjen per brev och om familjen själv inte tar kontakt händer ingenting förrän vräkningen sker och socialtjänsten är närvarande. I dokumentationen är det svårt att se vilken hänsyn som tagits till barnperspektivet och konsekvenserna för barn. Detta ser Länsstyrelsen allvarligt på och tolkar det som ett tecken på att socialtjänsten inte har ett medvetet barnperspektiv för ögonen och brister i helhetssyn. Uppfattningen är att socialtjänsten ofta organiseras på ett sätt som försvårar samarbete och helhetssyn inom den egna organisationen (ibid). Från en annan länsstyrelse framfördes att det är vanligt i större kommuner att ärenden om vräkning handläggs av särskilda ekonomihandläggare och att man inte alltid gör en koppling till övriga delar av socialtjänsten. Detta gör att bedömningen av familjens helhetssituation blir lidande. I mindre kommuner där ofta samma handläggare både sköter ärenden om ekonomiskt bistånd och vård och behandling finns en naturlig helhetssyn (ibid). Ytterligare en länsstyrelse konstaterar att socialtjänsten är alltför passiv i vräkningsärenden. Socialtjänsten tar emot information från hyresvärden, därefter kontaktas familjen per brev. Om familjen inte själv tar kontakt händer ingenting förrän vräkningen sker, då socialtjänsten är närvarande. I dokumentationen är det svårt att se vilken hänsyn som tagits till barnperspektivet och konsekvenserna för barn. Detta ser länsstyrelsen allvarligt på och tolkar som ett tecken på att social- 14

15 tjänsten inte har ett medvetet barnperspektiv för ögonen. Uppfattningen är att socialtjänsten ofta organiseras på ett sätt som försvårar samarbete och helhetssyn inom den egna organisationen (ibid). Barnperspektiv i vräkningsärenden Bara länsstyrelsen i Västra Götaland har genomfört en fortlöpande granskning av barnperspektivet specifikt i vräkningsärenden. I början av 2000-talet gjordes en undersökning, Barnperspektiv i avhysningsärenden (2002:25) påbörjade man en verksamhetstillsyn med syfte att i samtliga länets kommuner granska hur barnperspektivet fått genomslag i bland annat avhysningsärenden. Tillsynen pågick under tre år. I rapporten Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden (2005:31) redovisas en granskning från 2004 av 14 kommuner/kommundelar. Man tittade på alla avhysningsprotokoll från kronofogdemyndigheten. Nästan 80% av nämnderna hade rutiner för arbetet med avhysningsärenden. Då protokollen saknar uppgifter om barn i de avhysta hushållen valde man ut 21 protokoll där kvinnor hade vräkts och granskade socialnämndernas dokumentation i dessa ärenden. I 14 av de 21 ärendena fanns det barn/umgängesbarn vid avhysningen. I undersökningen konstateras att kommunernas rutiner vid avhysningsärenden varierade i hög grad. I rapporten påpekas att socialnämnden skall bekräfta mottagandet av en underrättelse från kronofogdemyndigheten om avhysning. I bekräftelsen skall också framgå vem som handlägger ärendet i enlighet med 5 kap 4 socialtjänstförordningen. En del nämnder skickar enbart ett informationsbrev till hyresgästen. Andra är mer aktiva och tar personliga kontakter via telefon eller hembesök. I Göteborg har flera stadsdelsnämnder anställt boendesekreterare som skall ta kontakt med enskilda som har hyresskuld eller riskerar avhysning. En av stadsdelsnämnderna har tagit fram en checklista för att sätta barnets bästa i främsta rummet i samband med beslutsfattande. Länsstyrelsen framförde kritik mot socialnämnderna som trots vetskap om barnens situation inte medverkat till trygga boenden för barnen. Bland de 14 granskade ärendena fanns flera med uppenbara brister. Enligt länsstyrelsen måste nämnderna skaffa sig bättre beredskap för att möta barnfamiljer som riskerar att bli vräkta (SoU 2005:88). Nästkommande år genomförde länsstyrelsen i Västa Götalands län en uppföljning, Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden ( 2006:52). Då fann man att barnperspektivet fanns med i högre grad i ärenden om långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden (ibid s 84). Ett fåtal nämnder hade riktlinjer för avhysningar av barnfamiljer. Det fanns en genomgående strävan i handläggningen att undvika avhysningar. Flertalet hyresskulder hade beviljats utifrån ett barnperspektiv (ibid). 15

16 Teoretiska utgångspunkter Familjerådslagsmetoden bygger främst på teorierna social nätverksteori och social ekologisk systemteori samt på begreppet empowerment. Metoden har en stark ideologisk dimension. Det har tidigare skrivits flera rapporter om familjerådslag vid FoU - Södertörn där dess teoretiska förankring förklarats relativt ingående. Den här rapporten handlar om familjerådslag och bostadsproblem. Det betyder att den har ett annat fokus än de tidigare rapporterna. Vi kommer här att lyfta fram begreppet empowerment, som inom detta område har särskild relevans, och koppla det till några teorier kring boende och bostadslöshet. Begreppet empowerment Empowerment kan översättas med ge makt åt, bemyndiga eller sätta i stånd. Det kan även innebära att människor griper makten utan att bli tilldelad den. Meningsinnehållet i begreppet är den grund på vilken familjerådslagsmetoden vilar, nämligen ambitionen om att ge makt och ansvar till familj och nätverk. Enligt Näslund (2001) är empowerment motsatsen till ett paternalistiskt tänkande, i vilket människan uppfattas som passiv och i behov av hjälp från en expert som bestämmer vad som skall ändras och när det skall ske. Familjerådslag är alltså inte bara en teknik och en metod. Rådslag handlar framför allt om principer, värderingar och synsätt inom det sociala arbetet (Näslund, 2001). En viktig förutsättning för att familjerådslag skall fungera i praktiken, menar Näslund, är att det synsätt som är grunden för modellen genomsyrar hela verksamheten och är väl förankrad i socialsekreterargruppen. Några teorier kring hem och hemlöshet Catharina Thörn har i sin avhandling Kvinnans plats(er) bilder av hemlöshet (2004) intervjuat hemlösa kvinnor. Hon för en diskussion om vad hemmet betyder för den vuxnes identitetskonstruktion, framförallt i förhållande till omgivningen. Hon refererar till John Berger som i sin bok Och likt fotografier, min älskade, våra ansikten snabbt förbleknar (1989) skriver om att hemmet är det centrum varifrån man orienterar sig. Berger menar att den som förlorar sitt hem också förlorar mittpunkten i världen. Hemmet upprättar gränser både för vad som är centrum och periferi och även för vad som är normalt och vad som avviker. För att strukturera sin tid krävs att man har tillgång till en eller flera platser i sin vardag. 16

17 Flera av de kvinnor som Thörn intervjuat återkommer till att livet som bostadslös kräver att man lever i nuet. Avsaknad av fasta platser och att inte äga sin tid gör att det blir mer eller mindre omöjligt att få ordning på sin vardag vad beträffar arbete, sysselsättning etc. Det blir en ond cirkel. Hemlösa som de Andra Det finns en skarp distinktion mellan att ha ett hem och att vara hemlös. De som har ett hem har en plats i samhället medan de hemlösa ställs utanför samhällsstrukturen. Thörn (2004) menar att det idag finns en hegemonisk hemlöshetsdiskurs. Diskursen präglas av ett myndighetsperspektiv då sociala myndigheter har företräde att tolka hemlöshetsproblemet. Thörn anser att den hegemoniska diskursen utmärks av två grundantaganden; att hemlöshet handlar om något annat än bostad samt att hemlösa är avvikande och antas ha andra egenskaper än människor med bostad (ibid s 231). Hemlösheten blir därmed ett socialt problem och lösningarna förmodas ligga i olika typer av vård och behandling av individer. Thörn kritiserar att sociala myndigheter idag har företräde att tolka hemlöshetsproblemet. Det offentliga samtalet präglas av ett myndighetsperspektiv. I Vräkning och hemlöshet - drabbar också barn (SOU 2005:88) kan man läsa att hemlöshet idag definieras framförallt som ett socialt problem och lösningarna antas ligga i olika typer av vård och behandling av individer. Med en sådan förklaring till hemlöshet handlar det inte primärt om bristen på bostad. Kategorin hemlös sammankopplas med en mängd andra begrepp missbruk, psykisk sjukdom, asocialitet, avvikande beteende osv (ibid s 73). Hemlösa homogeniseras till en grupp, de andra och stereotypifieras och antagandet att de inte klarar eget boende rättfärdigar att de exkluderas från bostadsmarknaden (ibid s 233). Vidare sägs att begreppet hemlös har en ideologisk funktion. Detta leder till en individualisering av problemet att människor är utan bostad. Genom att definiera dessa människor som de andra, inkapabla att klara eget boende, avvikare missbrukare, prostituerade osv. undviker man att definiera problemet som ett bostadsproblem, marknadsproblem eller fördelningsproblem (ibid s 246). 17

18 Organisationen Alla klienter, som blev aktuella för familjerådslag i bostadsärenden, kom från socialförvaltningens socialbidragsenhet. Vid socialbidragsenheten finns följande sektioner: Mottagningssektionen Sektionen för ekonomiskt bistånd och arbete Sektionen för ekonomiskt bistånd och rehabilitering Rehab-Arbetssökargruppen Söder Sektionen för ekonomiskt bistånd år Medborgarkontoren Från vilka grupper kommer klienterna? Under projekttiden blev 11 familjerådslag genomförda, de flesta av dem hade också haft minst ett uppföljande familjerådslag. Fyra rådslag var planerade men ägde aldrig rum. Arbetsgrupperna Initierade rådslag Genomförda rådslag Mottagningssektionen 5 3 Sektionen för ekonomiskt bistånd och arbete Sektionen för ekonomiskt bistånd och rehabilitering Rehab/arbetssökargruppen 2 2 Sektionen för ekonomiskt bistånd år 2 1 Medborgarkontoren Oklart 1 Totalt

19 Hur aktualiseras boendeproblemet? Att en klient hotas av vräkning aktualiseras på olika sätt i de olika arbetsgrupperna. Personer som inte redan har kontakt med socialtjänsten kan vända sig till mottagningssektionen om de behöver bistånd. Det händer också att socialtjänsten blir informerad om en persons boendeproblem via kronofogden som kontaktar mottagningssektionen. Därefter skickar socialsekreteraren ett brev till klienten med en uppmaning om att höra av sig för att få hjälp. Som nämnts tidigare hör alla inte av sig. I de andra arbetsgrupperna kan klienten med boendeproblem vara någon som man följt i flera år. Där finns ofta en kontinuerlig dialog med hyresvärden i vilken socialtjänsten blir informerad om problemet. Det kan till och med vara så att det är socialförvaltningen som genom boendeenheten står för lägenheten och därmed hotar klienten med vräkning. När betalar socialtjänsten hyresskulden? När problemet uppdagats brukar socialsekreteraren gå genom med klienten vilka lösningar som kan vara möjliga och hur denne ska kunna betala sina skulder. Socialtjänsten gör en bedömning om det finns speciella skäl till att gå in och betala skulden. Det man tar hänsyn till är orsakerna till att skulden uppstått och hur klienten planerar sin ekonomi framöver. Har klienten gjort något för att förhindra att situationen uppstår igen? Om det inte skett någon förändring och om det finns en risk för att nya hyresskulder uppstår ser man det inte som någon idé att gå in och betala. Andra orsaker man tar hänsyn till är psykisk sjukdom. Man tar också reda på vilka möjligheter klienten har att få bo kvar. Ibland saknas sådana möjligheter även om hyresskulden skulle betalas. Mottagningsgruppen betalar oftare en hyresskuld än övriga grupper. Det beror på att de som kommer till mottagningsgruppen i flera månader kan ha haft en inkomst under bidragsnormen och haft rätt till försörjningsstöd om de gjort en ansökan. I de andra arbetsgrupperna kan klienterna redan ha fått försörjningsstöd till hyran. Att betala en hyresskuld skall, enligt socialtjänstens bedömning, vara en engångsföreteelse. Hur arbetar socialtjänsten för att förhindra nya hyresskulder? Att arbeta med skuld- och budgetrådgivning är något socialtjänsten gör hela tiden. Detta sker genom att man försöker hjälpa klienten att planera sin ekonomi. För att kontrollera att pengarna verkligen går till hyran begärs bland annat in hy- 19

20 reskvitton. Andra åtgärder är att ordna med autogiro. Om personen på grund av psykisk ohälsa inte kan sköta sin ekonomi försöker socialtjänsten ordna en god man eller s.k. förmedlingsmedel. Med en del klienter gör man upp ett avtal om att socialsekreteraren betalar in hyran direkt. Sammanställning av familjerådslagen Under projekttiden blev som nämnts 11 familjerådslag genomförda. Man kan urskilja tre kategorier bland de 11: - 4 Ensamstående kring 50 utan hemmavarande barn - 1 Ungdom runt 20-6 Ensamstående mammor med hemmavarande barn Klienterna som ingick bestod av 3 män och 8 kvinnor - 8 av de 11 hade utländsk bakgrund - 8 av dem hade redan, eller hade tidigare haft, kontakt med socialtjänsten Orsaker till boendeproblemen - I 6 av fallen handlade det om hyresskuld - I 1 fall om en ungdom som ville flytta hemifrån då det inte fungerade hemma - I 1 fall lösa behovet av ny lägenhet för psykiskt funktionshindrad kvinna - I 2 fall krav på vräkning pga störande beteende, kriminalitet - I 1 fall krav på vräkning pga försäljning av släktbostad Initierade rådslag som inte genomfördes Fyra rådslag som var planerade blev, som nämnts, aldrig genomförda. I tre av ärendena hade klienterna troligtvis inte haft tidigare kontakt med socialtjänsten. (Osäkerheten beror på knapphändiga uppgifter.) Dessa personer var: - 1 medelålders kvinna med tonårsson - 2 ensamstående medelålders kvinnor - 1 ung man ca 20 år Orsaker till boendeproblemen: - 2 hyresskuld, vräkningshot - 1 problem med att bo hemma - 1 kvinna som kommit tillbaka från Finland för att bo närmare sina anhöriga i Sverige Orsaker till att det inte blev något rådslag - I två fall löstes problemet utan att familjerådslag behövde hållas - I ett fall avvaktade samordnaren besked från socialsekreteraren men ärendet avslutades efter några månader utan att något mer hände 20

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Rekommendationer från nio kommuner, Barnombudsmannen och Kronofogden i en dialog den 13 oktober 2011. Dnr 9.6:0612/11 1 Innehåll

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer?

5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer? 5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer? I detta kapitel sammanställer vi kunskap som tidigare fanns om vräkningar och hemlöshet bland barnfamiljer. Den bygger på befintlig

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Förmedlingsmedel. - en hjälp då det. krab. bartill sig

Förmedlingsmedel. - en hjälp då det. krab. bartill sig Förmedlingsmedel - en hjälp då det krab bartill sig Förmedlingsmedel - en hjälp då det krabbar till sig ISSN 1103-8209, meddelande 2003:14 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild: Eva

Läs mer

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 2014

Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 2014 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-10 SN-2014/4111.719 1 (2) HANDLÄGGARE Kvist Lindgren, Zara Zara.Kvist-Lindgren@huddinge.se Socialnämnden Redovisning av

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 Bilden visar klientflödet i PO - verksamheten. Totalt under 2010 handlade det om 1 98 klienter 2010-01-01 = Totalt antal pågående ärende Pågående från tidigare år = Ärenden

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver 1 Bakgrund Sollentuna kommun deltog tillsammans med Stockholms läns landsting i Modellområdesprojektet mellan år 2009-2011.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer