Familjerådslag vid bostadsproblem

Transkript

1 FoU-Södertörn Skriftserie nr 76/09 Familjerådslag vid bostadsproblem Susanne Lagerman & Eva-Marie Åkerlund FoU-Södertörn och författarna 2009 FoU-Södertörns Skriftserie nr 76/09 ISSN

2 Förord Botkyrka kommun är en av de kommuner där familjerådslag tidigt fick fäste och där familjerådslagsarbetet också numera är mest etablerat och utbrett. Liksom på andra håll där metoden används är det främst i utredningsarbetet kring barn och ungdom som far illa som familjerådslag är vanligast. Men diskussioner har kontinuerligt förts i kommunen om andra användningsområden. Så har man tidigare prövat metoden i s.k. föräldrarådslag, där man samlar föräldrar kring en grupp barn i farozonen för kriminell utveckling. Den här rapporten dokumenterar de första erfarenheterna av att använda familjerådslag inom socialbidragsenheten, för personer som hotats av bostadslöshet. Personalen, socialsekreterarna vid socialbidragsenheten som initierat rådslagen, och samordnarna, anställda vid Familjerådslags-sektionen, samt några klienter som var huvudpersoner i rådslagen, kommer till tals om sina erfarenheter. Som alltid när en utvärdering omfattar de allra första erfarenheterna av ett nytt arbetssätt, är det troligen en hel del av "barnsjukdomarna" i ett nytt samarbete som blir synliga i texten. En fördel med en sådan dokumentation kan dock vara att andra som vill pröva förhoppningsvis kan undvika dessa. Samtidigt ser alla tillfrågade stora utvecklingsmöjligheter med modellen i hyresskuldsärenden, särskilt som såväl personal som klienter talar om att långvariga ekonomiska svårigheter ofta går hand i hand med andra problem. Socialsekreterarna tycker att familjerådslagsprocessen tar mycket arbetstid men uttrycker sig samtidigt positivt kring den stora kännedom den ger om klientens nätverk och livssituation. Samordnarna pekar på den egna bristen på "kulturkompetens" inom arbetsfältet försörjningsstöd men anser samtidigt att man kom en bit på väg genom projektet. Från klientsidan framkom en positiv syn på att få tid att tala igenom sin situation utan det vanliga besökets fasta tidsgräns. Men också risken med att vara en klient inom socialtjänsten och känna sig som en person som inte kan klara sig själv, framkom i samtalet. Kanske den viktigaste slutsatsen av användningen av familjerådslag för personer med en akut ekonomisk skuld ändå är hur just denna skuld ska hanteras. Samt hur det privata nätverket kan skyddas från ekonomisk risk om någon i nätverket beslutar att stödja klienten genom att lösa skulden. Svårigheterna att mobilisera nätverket, som visade sig större i dessa rådslag än i rådslag som gäller barns akuta problem, sammanhänger troligen med nätverkets farhågor att hamna i en sådan situation. Familjerådslagets möjligheter att se till klientens hela livssituation visade sig däremot även i dessa rådslag, liksom i dem som handlar om barn och ungdomar. Materialet till denna rapport samlades in av Åsa Sternudd, tidigare forskningsassistent vid FoU-Södertörn. Åsa fick tyvärr inte möjlighet att avsluta rapporten, och texten har huvudsakligen författats av forskningsassistenterna Susanne Lagerman och Eva-Marie Åkerlund. Det är inte lätt att överta ett redan insamlat 2

3 material och arbetsprocessen med utvärderingen blev härmed försenad. Vid en tillbakablick har det nog ändå blivit så att de personer som övertog utvärderingsarbetet mitt i har gjort materialet rättvisa och vi hoppas att det kommer till nytta för dem som arbetar med, eller vill pröva, familjerådslag. Tullinge i februari 2009 Eva Nyberg Forskningsledare vid FoU-Södertörn 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...5 Familjerådslag...6 Familjerådslagets tillvägagångssätt...7 Utvärderingen...10 Boende/bostadslöshet...12 Om hyresskulder och vräkning i Botkyrka- statistik...12 Exempel på projekt för att förebygga hemlöshet...12 Hemlöshet och vräkning...13 Länsstyrelserna granskar kommunernas arbete...14 Teoretiska utgångspunkter...16 Begreppet empowerment...16 Några teorier kring hem och hemlöshet...16 Organisationen...18 Från vilka grupper kommer klienterna?...18 Hur aktualiseras boendeproblemet?...19 När betalar socialtjänsten hyresskulden?...19 Hur arbetar socialtjänsten för att förhindra nya hyresskulder?...19 Sammanställning av familjerådslagen...20 En schematisk bild över familjerådslagen i utvärderingen...21 Beskrivning av rådslagen...22 Resultat...25 Samordnarnas erfarenheter...25 Socialsekreterarnas erfarenheter...28 Klienters erfarenheter...32 Sammanfattning och kommentarer...35 Slutsatser och diskussion...36 Familjerådslagets diskussioner och överenskommelser...36 Mobilisering och aktivitet...36 Helhetssyn och långsiktighet...37 Några utvecklingsområden...37 Referenser

5 Inledning pågick projektet Motverka hemlöshet i Botkyrka (Bons 2006). Projektet finansierades delvis av Socialstyrelsen. Ett av målen var att utarbeta rutiner och metoder som kan förebygga att människor blir hemlösa via vräkning på grund av hyresskulder eller störningar. En av de metoder som man ville pröva i projektet var att arbeta med familjerådslag vid hyresskuldsärenden. Sammanlagt beviljade Socialstyrelsen medel till 19 olika projekt under vilkas syfte var att utveckla metoder som skulle vara verksamma för att långsiktigt komma till rätta med problem kopplade till hemlöshet. Ofta hade projekten karaktären av uppsökande verksamhet i ett tidigt skede. Andra projektområden var att utveckla arbetet med att ta hand om störningsanmälan samt förebyggande hyresrådgivning. I Botkyrka prövade man gruppverksamhet i budgetoch skuldrådgivning. I utvärderingen av projekten (Socialstyrelsen 2006) konstateras att de framgångsrika projekt var de vräkningsförebyggande som inriktade sig på att förhindra och förebygga hemlöshet. Det sociala arbetet skulle alltså ha mycket att vinna på att arbeta förebyggande med klienter med bostadsproblematik. Familjerådslag skulle genom sin karaktär, att både inrikta sig på att lösa den akuta situationen och planera lösningar för framtiden, kunna erbjuda ett framkomligt sätt att förhindra att människor blir bostadslösa. 5

6 Familjerådslag Familjerådslag (Family Group Conference) är en metod i socialt arbete som har sitt ursprung inom den maoriska kulturen i Nya Zeeland. Där används familjerådslag när det gäller barnfamiljer och unga lagöverträdare. I den traditionella familjerådslagsmetoden ingår att nätverket kring ett barn som far illa bjuds in och blir aktiverat i beslutsprocessen. Den bärande tanken är att man genom att mobilisera familjens nätverk kan skapa hållbara lösningar för framtiden. Familjen blir stärkt av att närstående sluter upp i en svår situation och av att hitta egna lösningar. Familjerådslag i Sverige och i Botkyrka Familjerådslag initierades i Sverige genom ett projekt som Svenska Kommunförbundet stod bakom inleddes en försöksverksamhet där tio svenska kommuner inledde familjerådslagsprojekt. Det av Kommunförbundet initierade projektet föregicks av det så kallade mormorsupproret 1995 där en grupp mormödrar protesterade mot att deras barnbarn placerades i familjehem utan att de blivit tillfrågade (Sjöblom 1998). Enligt Sjöblom blev det en faktor som fick politikerna att driva frågan. Botkyrka kommun ansökte om projektmedel men kom inte med i denna satsning. Istället drev Botkyrka ett eget familjerådslagsprojekt som senare implementerades i den ordinarie verksamheten. Sedan dess är Botkyrka en av de kommuner i Sverige där familjerådslagsarbetet är mest etablerat och utbrett. I kommunen finns sedan några år en enhet som specifikt arbetar med familjerådslag, familjerådslagssektionen, med egna samordnare avsatta. Enheten har utbildningar för socialsekreterare i att arbeta med familjerådslag. Det är främst i ärenden som handlat om barn och ungdomar som far illa som man har använt sig av familjerådslag som en alternativ utredningsmetod i Botkyrka. Diskussioner har dock under en längre tid funnits om att det skulle vara lämpligt att använda familjerådslag också i andra typer av ärenden. Dessa har lett till att man prövade metoden i s.k. föräldrarådslag (Hagman & Nyberg 2005). Här handlar det om att samla föräldrar kring en grupp barn som misstänkts befinna sig i farozonen för kriminalitet eller annat olämpligt beteende. Under 2004 hade socialbidragsenheten i Botkyrka tre utbildningstillfällen i familjerådslag. Därefter genomfördes familjerådslag med en vräkningshotad familj. Detta rådslag uppfattades som mycket lyckat. 6

7 FoU-Södertörns roll i utvecklingen av familjerådslag i Botkyrka FoU-Södertörn har genom åren varit inbegripna i flera utvärderingar och studier som handlat om familjerådslag som arbetsmetod (Erkers&Nyberg 2001; Erkers&Nyberg 2003; Hagman&Nyberg 2005). FoU-Södertörn ingår tillsammans med familjerådslagssektionen i Botkyrka i ett nordiskt projektsamarbete kring familjerådslag. Projektet har haft ekonomiskt stöd av Nordiska Ministerrådet. Samarbetet har handlat om att kartlägga och summera erfarenheterna av familjerådslag i Norden. På senare år har man koncentrerat sig på att undersöka barns och ungdomars röster om familjerådslag. FoU-Södertörns del i det nordiska samarbetet kring barn och familjerådslag är en studie som belyser familjerådslagsprocessens betydelse i barnens liv (Åkerlund 2006). Familjerådslagets tillvägagångssätt Ett familjerådslag är en planering för framtiden. Eftersom grundtanken är att flytta ansvaret från socialtjänsten till klienten bör det vara frivilligt. Familjerådslaget följer ett visst uppgjort schema som i stort sett ser likadant ut varje gång. Under projektet Motverka hemlöshet i Botkyrka utarbetades en lathund för hur ett familjerådslag i boendeproblematik skulle kunna se ut (Familjerådslagssektionen 2006). FÖRBEREDELSE Socialsekreteraren konsulterar en samordnare på familjerådslagssektionen för att höra om det kan vara aktuellt med familjerådslag i ärendet. Socialsekreteraren informerar om problematiken och samordnaren informerar om vad socialsekreteraren bör ta reda på inför ett kommande familjerådslag. Därefter informeras klienten av socialsekreteraren om att familjerådslag finns som en möjlighet. Socialsekreteraren bör också klargöra för klienten alternativ till familjerådslag. Om klienten tackar ja har samordnare, socialsekretare och klient ett trepartssamtal, där man ingående går genom vad familjerådslag är och vad ett familjerådslag skulle ha för syfte. Olika frågeställningar ventileras. Från och med nu håller samordnaren i planering och genomförande. Samordnaren har ett enskilt möte med klienten för att diskutera vilka i nätverket som han eller hon vill bjuda in. Därefter träffar samordnaren alla inbjudna för att förbereda dem inför familjerådslaget. Samordnaren träffar också de professionella som är inbjudna. Om det finns barn med eller om någon är psykiskt funktionshindrad väljs en stödperson till denne. Samordnaren skickar ut inbjudan, bokar lokal och ordnar någon form av förtäring. Socialsekreterarens uppgift är att ta fram underlaget som skall presenteras vid familjerådslaget samt ta reda på om det finns flera professionella, t.ex. från andra enheter, som ska bjudas in. I övrigt bör socialsekreteraren kontakta hyresvärden för information om problemet och möjligheter till lösning, undersöka kli- 7

8 entens betalningsutrymme och diskutera ärendet med sektionschefen, samt gå genom informationen som kommer att lämnas ut under familjerådslaget för att få klientens godkännande. FAMILJERÅDSLAG Information Rådslaget börjar med att alla hälsas välkomna. Därefter går samordnaren genom familjerådslagets faser. Alla får presentera sig och redogöra för sin relation till klienten och socialsekreterarna informerar nätverket om klientens situation. Innan dess har klienten gått med på att sekretessen tillfälligt upphävs. Även de professionellt inbjudna kan lämna information. Man går genom frågeställningarna för rådslaget och nätverket får möjlighet att ställa frågor. Den privat överläggning Efter den inledande informationen har klienten tillsammans med sitt nätverk en privat överläggning, utan myndighetens närvaro, i vilken de ska arbeta fram en handlingsplan utifrån de frågeställningar som finns till grund för rådslaget. Fokus är hur man ska lösa situationen nu och framöver. Kan nätverket hjälpa till på något sätt? Presentation av handlingsplanen Handlingsplanen syftar till att lösa det akuta problemet och göra en planering framåt i tiden. När nätverket är klara med den privata överläggningen samlas man åter för att låta nätverket, med hjälp av samordnaren, formulera sin handlingsplan. När detta sker lyssnar socialsekreteraren utan att ställa frågor. Socialtjänstens synpunkter på handlingsplanen Därefter gör socialsekreterarna en första bedömning av handlingsplanen. De kan lämna synpunkter och begära förtydliganden. De har även möjlighet till enskild överläggning innan de tar ställning till handlingsplanen. Handlingsplanen fastställs När man är överens fastställs handlingsplanen. Ibland måste socialsekreteraren invänta beslut från sin ledning innan den slutligen kan godkännas. Om insatser från andra myndigheter önskas i handlingsplanen måste man först undersöka om dessa går att realisera. Efter familjerådslaget ser samordnaren till att alla som närvarat får en kopia av handlingsplanen skickad till sig. UPPFÖLJNING Efter en till sex månader har man vanligtvis ett uppföljningsmöte som kan följas av flera. Samma personer som var inbjudna vid det första familjerådslaget bjuds åter in. Avsikten är att se om handlingsplanen fungerar eller om den behöver re- 8

9 videras. Efter detta är samordnarens kontakt med familjen avslutad medan det är vanligt att socialsekreteraren fortsätter den. 9

10 Utvärderingen Intresset för utvärderingar inom socialt arbete ökar och många av de projekt som bedrivs vid FoU-Södertörn är utvärderingar. En anledning kan vara de krav som finns om en kunskapsbaserad socialtjänst. En annan är att kommunernas socialtjänst ofta driver projekt med externa medel från staten. Ett villkor för att få sådana bidragsmedel brukar vara att projektet skall utvärderas. Projektet Motverka hemlöshet i Botkyrka har delvis finansierats av Socialstyrelsen medan utvärderingsuppdraget genomförts med det s.k. verksamhetsbidrag som några av FoU-Södertörns ägarkommuner avsatt för egna projekt. Syfte och frågeställningar Syftet med denna utvärdering är att ta tillvara erfarenheter av att arbeta med familjerådslag som metod i ärenden där enskilda klienter och familjer hotas av vräkning på grund av hyresskulder eller störande beteende. Uppdragsgivarna, socialbidragsenheten, boendeenheten samt familjerådslagssektionen, ville få svar på vilka typer av lösningar - på kort och lång sikt - rådslaget skulle kunna bidra till vid allvarliga boendeproblem. Man ville veta under vilka förhållanden familjerådslag är verksamt, hur familjerådslagsmodellen kan utvecklas för att passa denna problematik samt hur socialtjänstens organisation kan utvecklas för ett effektivt användande av familjerådslag. De övergripande frågeställningarna för utvärderingen har varit: Vilken betydelse har användningen av familjerådslagsmetoden haft för de berörda klienterna/familjerna? Vilken betydelse har familjerådslagsmodellens utformning för möjligheten att använda den vid olika typer av problematik? På vilket sätt kan familjerådslagsmodellen anpassas efter den aktuella problematiken? Vilken betydelse har socialtjänstens organisation för möjligheten att använda familjerådslag på ett effektivt sätt? På vilket sätt kan socialtjänstens organisation utvecklas för att kunna använda familjerådslag på ett effektivt sätt? Material och metod Elva genomförda rådslag är utgångspunkten för den här utvärderingen. Insamlingen av materialet har försvårats av att ungefär hälften av de socialsekreterare som var inkopplade i familjerådslagsärendena inte var tillgängliga pga tjänstle- 10

11 dighet. Under hösten 2006 var dessutom socialsekreterarnas arbetsbörda sådan att de hade svårt att avsätta tid för utvärderingen. Materialet har samlats in genom intervjuer enskilt och i grupp samt genom studier av dokumentationen i form av de handlingsplaner som familjerådslagen resulterat i. I detalj består materialet av: - Intervjuer om varje enskilt rådslag med samordnarna, sammanlagt fem intervjuer. - En gruppintervju med de fyra samordnarna om mer övergripande frågor angående familjerådslagen. - En gruppintervju med fyra socialsekreterare (vilka sammanlagt hade haft sex familjerådslag) om deras erfarenheter av familjerådslagen. - Intervju med två klienter. I det ena fallet var klientens socialsekreterare med. - Tio handlingsplaner (den elfte saknades). - Sammanställning av alla familjerådslag med boendeproblematik under den aktuella projekttiden, där ingick fyra familjerådslag som initierades men inte fullföljdes. Intervjuerna har utgått från en frågeguide med halvstrukturerade frågor som gett utrymme för öppna svar. Alla intervjuer utom en har spelats in på band. Eftersom en av de intervjuade klienterna inte ville att intervjun skulle spelas in fördes anteckningar under intervjun. De inspelade intervjuerna har transkriberats, sammanställts och tematiserats. 11

12 Boende/bostadslöshet Om hyresskulder och vräkning i Botkyrka- statistik Den interna statistiken vad gäller hyresskulder och vräkning i Botkyrka kommun ser ut på följande sätt: År 2005 inkom till socialförvaltningen 2093 meddelanden om hyresskuld samt 138 rättelseanmaningar (bla störningar). 144 hushåll fick meddelanden om avhysning. Uppgifter gällande det faktiska antalet avhysningar som genomfördes det året saknas. År 2006 inkom till socialförvaltningen 2339 meddelanden om hyresskuld varav 678 var barnfamiljer samt 112 rättelseanmaningar varav tio var barnfamiljer. 136 hushåll fick meddelanden om avhysning, däribland 48 barnfamiljer. 53 hushåll vräktes i Botkyrka, varav 48 hade kontrakt hos Botkyrkabyggen. År 2007 inkom till socialförvaltningen 1978 meddelanden om hyresskuld, varav 824 var barnfamiljer. 89 rättelseanmaningar varav 16 gällde barnfamiljer. 152 fick meddelanden om avhysning varav 55 var barnfamiljer. För 2007 finns inga siffror på det totala antalet avhysningar i Botkyrka. Däremot framgår att Botkyrkabyggen vräkte 37 hushåll (Hällberg 2008, sid 3). Enligt inkassobolaget Sergel inkasso betalar cirka 50% av hushåll med hyresskuld sin hyra dagar efter att hyresskulden uppstått. Det finns inga säkra uppgifter på hur många barn som drabbats av vräkning, då ingen myndighet hade detta uppdrag till och med år Vid utredningsenheten aktualiserades dock 25 barn pga risk för vräkning under From har Kronofogdemyndigheten uppdraget att redovisa antalet vräkningar per kommun, samt hushållstyp. Exempel på projekt för att förebygga hemlöshet Bra boende i Bergsjön hemlöshetsarbete i praktiken Inom ramen för Socialstyrelsens satsning att motverka hemlöshet sökte och fick socialtjänsten i stadsdelen Bergsjön medel och startade hösten 2003 projektet Bra Boende i Bergsjön. Tanken med projektet var att finna samverkansformer med fastighetsägarna för att motverka vräkningar och att hitta lösningar för bostadslösa klienter. Projektet pågick i två års tid och följdes av en utvärdering vid FoU i Väst, Att bo eller inte bo (Thörn 2006). Av utvärderingen framgår att det före- 12

13 byggande arbetet har fungerat bäst. I en tät samverkan mellan socialtjänst och fastighetsägare kan socialtjänsten tidigt gå in vid försenade/obetalda hyror samt vid störningar. Detta minskar risken både för stora hyresskulder och för kostsamma vräkningar. Utvärderingen pekar på projekts begränsade möjligheter att påverka strukturer som exkluderar hushåll från bostadsmarknaden och som kvarhåller hushåll i hemlöshet. Socialtjänsten kan inte heller lösa hemlösheten, trots sitt ökade ansvar för detta samhällsproblem. Av detta dras slutsatsen att hemlöshetsfrågan bör relateras till bostadspolitiska frågor där bristen och fördelningen av bostäder uppmärksammas (ibid). Projekt på gång i Botkyrka Vid socialförvaltningen i Botkyrka kommun beslutades i början av 2008 att genomföra ett nytt projekt gällande förebyggande arbete av vräkningar i Botkyrka, framförallt vräkningar av barnfamiljer. Projektet beräknades pågå under två år. Tjänsteskrivelsen med namnet: Förstudie att förebygga att människor vräks från sin bostad. författades av Carina Hällberg vid stöd- och utvecklingsenheten. Arbetsgruppen bakom projektet bestod av olika representanter från socialförvaltningen i Botkyrka, vård- och omsorgsförvaltningen, Botkyrkabyggen samt kronofogdemyndigheten i Tumba. Som redan nämns har kronofogdemyndigheten from uppdraget att redovisa antalet vräkningar per kommun, samt hushållstyp (Hällberg 2008). Gruppen studerade vräkningsprocessen och fann följande brister/utvecklingsområden: Myndigheter/bostadsbolag kommer in sent i vräkningsprocessen, ofta inte förrän en vecka innan vräkningsdatum och då är det svårt att undvika vräkning. Kronofogden och Botkyrkabyggen upplever svårigheter att få tag på ansvarig handläggare vid socialförvaltningen (ofta för att det inte finns någon). De informationsbrev som skickats till hyresgäster innehåller otydligheter och inbjuder inte till att söka kontakt. (Kommunens kommunikatör arbetar med att förbättra språk och ton i brevet.) Hemlöshet och vräkning En statlig utredning, Vräkning och hemlöshet - drabbar också barn (SoU 2005:88) har granskat samhällsproblemet vräkning och hemlöshet. Utredningens huvuduppgift var att analysera socialtjänstens insatser för att stödja och hjälpa barnfamiljer i den process som föregår en vräkning och, i de fall vräkningen inte gått att förhindra, socialtjänstens arbete efter en vräkning. I uppdraget har också 13

14 ingått att behandla hyresvärdens och kronofogdens respektive roller i vräkningsprocessen. Länsstyrelserna granskar kommunernas arbete Länsstyrelserna runtom i landet genomfört granskningar av hur kommunerna arbetar med arbetar med frågor som rör vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer (SoU 2005:88) gjorde länsstyrelsen i Skåne en studie om hemlöshet bland barnfamiljer. Där framkom att det framförallt i Malmö fanns barn som bodde på hotell eller liknande. I andra kommuner var det vanligt att barnfamiljer bodde kvar i sitt hem efter vräkningen med ett andrahandskontrakt (ibid). Länsstyrelsen i Jönköpings län har arbetat mer allmänt med barnperspektivet. I samverkan har sex kommuner (Sävsjö, Vetlanda, Aneby, Nässjö, Tranås och Eksjö) tagit fram en handlingsplan med namnet Att se barnet vid handläggning av ekonomiskt bistånd. I handlingsplanen framhålls vikten av ett aktivt förhållningssätt. Där framgår också att socialsekreterare i dessa kommuner har deltagit i gemensamma utbildningsdagar (ibid). En av länsstyrelserna hade inom ramen för sin verksamhetstillsyn konstaterat att socialtjänsten är alltför passiv i vräkningsärenden. I detta fall tar socialtjänsten emot information från hyresvärden, därefter kontaktas familjen per brev och om familjen själv inte tar kontakt händer ingenting förrän vräkningen sker och socialtjänsten är närvarande. I dokumentationen är det svårt att se vilken hänsyn som tagits till barnperspektivet och konsekvenserna för barn. Detta ser Länsstyrelsen allvarligt på och tolkar det som ett tecken på att socialtjänsten inte har ett medvetet barnperspektiv för ögonen och brister i helhetssyn. Uppfattningen är att socialtjänsten ofta organiseras på ett sätt som försvårar samarbete och helhetssyn inom den egna organisationen (ibid). Från en annan länsstyrelse framfördes att det är vanligt i större kommuner att ärenden om vräkning handläggs av särskilda ekonomihandläggare och att man inte alltid gör en koppling till övriga delar av socialtjänsten. Detta gör att bedömningen av familjens helhetssituation blir lidande. I mindre kommuner där ofta samma handläggare både sköter ärenden om ekonomiskt bistånd och vård och behandling finns en naturlig helhetssyn (ibid). Ytterligare en länsstyrelse konstaterar att socialtjänsten är alltför passiv i vräkningsärenden. Socialtjänsten tar emot information från hyresvärden, därefter kontaktas familjen per brev. Om familjen inte själv tar kontakt händer ingenting förrän vräkningen sker, då socialtjänsten är närvarande. I dokumentationen är det svårt att se vilken hänsyn som tagits till barnperspektivet och konsekvenserna för barn. Detta ser länsstyrelsen allvarligt på och tolkar som ett tecken på att social- 14

15 tjänsten inte har ett medvetet barnperspektiv för ögonen. Uppfattningen är att socialtjänsten ofta organiseras på ett sätt som försvårar samarbete och helhetssyn inom den egna organisationen (ibid). Barnperspektiv i vräkningsärenden Bara länsstyrelsen i Västra Götaland har genomfört en fortlöpande granskning av barnperspektivet specifikt i vräkningsärenden. I början av 2000-talet gjordes en undersökning, Barnperspektiv i avhysningsärenden (2002:25) påbörjade man en verksamhetstillsyn med syfte att i samtliga länets kommuner granska hur barnperspektivet fått genomslag i bland annat avhysningsärenden. Tillsynen pågick under tre år. I rapporten Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden (2005:31) redovisas en granskning från 2004 av 14 kommuner/kommundelar. Man tittade på alla avhysningsprotokoll från kronofogdemyndigheten. Nästan 80% av nämnderna hade rutiner för arbetet med avhysningsärenden. Då protokollen saknar uppgifter om barn i de avhysta hushållen valde man ut 21 protokoll där kvinnor hade vräkts och granskade socialnämndernas dokumentation i dessa ärenden. I 14 av de 21 ärendena fanns det barn/umgängesbarn vid avhysningen. I undersökningen konstateras att kommunernas rutiner vid avhysningsärenden varierade i hög grad. I rapporten påpekas att socialnämnden skall bekräfta mottagandet av en underrättelse från kronofogdemyndigheten om avhysning. I bekräftelsen skall också framgå vem som handlägger ärendet i enlighet med 5 kap 4 socialtjänstförordningen. En del nämnder skickar enbart ett informationsbrev till hyresgästen. Andra är mer aktiva och tar personliga kontakter via telefon eller hembesök. I Göteborg har flera stadsdelsnämnder anställt boendesekreterare som skall ta kontakt med enskilda som har hyresskuld eller riskerar avhysning. En av stadsdelsnämnderna har tagit fram en checklista för att sätta barnets bästa i främsta rummet i samband med beslutsfattande. Länsstyrelsen framförde kritik mot socialnämnderna som trots vetskap om barnens situation inte medverkat till trygga boenden för barnen. Bland de 14 granskade ärendena fanns flera med uppenbara brister. Enligt länsstyrelsen måste nämnderna skaffa sig bättre beredskap för att möta barnfamiljer som riskerar att bli vräkta (SoU 2005:88). Nästkommande år genomförde länsstyrelsen i Västa Götalands län en uppföljning, Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden ( 2006:52). Då fann man att barnperspektivet fanns med i högre grad i ärenden om långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden (ibid s 84). Ett fåtal nämnder hade riktlinjer för avhysningar av barnfamiljer. Det fanns en genomgående strävan i handläggningen att undvika avhysningar. Flertalet hyresskulder hade beviljats utifrån ett barnperspektiv (ibid). 15

16 Teoretiska utgångspunkter Familjerådslagsmetoden bygger främst på teorierna social nätverksteori och social ekologisk systemteori samt på begreppet empowerment. Metoden har en stark ideologisk dimension. Det har tidigare skrivits flera rapporter om familjerådslag vid FoU - Södertörn där dess teoretiska förankring förklarats relativt ingående. Den här rapporten handlar om familjerådslag och bostadsproblem. Det betyder att den har ett annat fokus än de tidigare rapporterna. Vi kommer här att lyfta fram begreppet empowerment, som inom detta område har särskild relevans, och koppla det till några teorier kring boende och bostadslöshet. Begreppet empowerment Empowerment kan översättas med ge makt åt, bemyndiga eller sätta i stånd. Det kan även innebära att människor griper makten utan att bli tilldelad den. Meningsinnehållet i begreppet är den grund på vilken familjerådslagsmetoden vilar, nämligen ambitionen om att ge makt och ansvar till familj och nätverk. Enligt Näslund (2001) är empowerment motsatsen till ett paternalistiskt tänkande, i vilket människan uppfattas som passiv och i behov av hjälp från en expert som bestämmer vad som skall ändras och när det skall ske. Familjerådslag är alltså inte bara en teknik och en metod. Rådslag handlar framför allt om principer, värderingar och synsätt inom det sociala arbetet (Näslund, 2001). En viktig förutsättning för att familjerådslag skall fungera i praktiken, menar Näslund, är att det synsätt som är grunden för modellen genomsyrar hela verksamheten och är väl förankrad i socialsekreterargruppen. Några teorier kring hem och hemlöshet Catharina Thörn har i sin avhandling Kvinnans plats(er) bilder av hemlöshet (2004) intervjuat hemlösa kvinnor. Hon för en diskussion om vad hemmet betyder för den vuxnes identitetskonstruktion, framförallt i förhållande till omgivningen. Hon refererar till John Berger som i sin bok Och likt fotografier, min älskade, våra ansikten snabbt förbleknar (1989) skriver om att hemmet är det centrum varifrån man orienterar sig. Berger menar att den som förlorar sitt hem också förlorar mittpunkten i världen. Hemmet upprättar gränser både för vad som är centrum och periferi och även för vad som är normalt och vad som avviker. För att strukturera sin tid krävs att man har tillgång till en eller flera platser i sin vardag. 16

17 Flera av de kvinnor som Thörn intervjuat återkommer till att livet som bostadslös kräver att man lever i nuet. Avsaknad av fasta platser och att inte äga sin tid gör att det blir mer eller mindre omöjligt att få ordning på sin vardag vad beträffar arbete, sysselsättning etc. Det blir en ond cirkel. Hemlösa som de Andra Det finns en skarp distinktion mellan att ha ett hem och att vara hemlös. De som har ett hem har en plats i samhället medan de hemlösa ställs utanför samhällsstrukturen. Thörn (2004) menar att det idag finns en hegemonisk hemlöshetsdiskurs. Diskursen präglas av ett myndighetsperspektiv då sociala myndigheter har företräde att tolka hemlöshetsproblemet. Thörn anser att den hegemoniska diskursen utmärks av två grundantaganden; att hemlöshet handlar om något annat än bostad samt att hemlösa är avvikande och antas ha andra egenskaper än människor med bostad (ibid s 231). Hemlösheten blir därmed ett socialt problem och lösningarna förmodas ligga i olika typer av vård och behandling av individer. Thörn kritiserar att sociala myndigheter idag har företräde att tolka hemlöshetsproblemet. Det offentliga samtalet präglas av ett myndighetsperspektiv. I Vräkning och hemlöshet - drabbar också barn (SOU 2005:88) kan man läsa att hemlöshet idag definieras framförallt som ett socialt problem och lösningarna antas ligga i olika typer av vård och behandling av individer. Med en sådan förklaring till hemlöshet handlar det inte primärt om bristen på bostad. Kategorin hemlös sammankopplas med en mängd andra begrepp missbruk, psykisk sjukdom, asocialitet, avvikande beteende osv (ibid s 73). Hemlösa homogeniseras till en grupp, de andra och stereotypifieras och antagandet att de inte klarar eget boende rättfärdigar att de exkluderas från bostadsmarknaden (ibid s 233). Vidare sägs att begreppet hemlös har en ideologisk funktion. Detta leder till en individualisering av problemet att människor är utan bostad. Genom att definiera dessa människor som de andra, inkapabla att klara eget boende, avvikare missbrukare, prostituerade osv. undviker man att definiera problemet som ett bostadsproblem, marknadsproblem eller fördelningsproblem (ibid s 246). 17

18 Organisationen Alla klienter, som blev aktuella för familjerådslag i bostadsärenden, kom från socialförvaltningens socialbidragsenhet. Vid socialbidragsenheten finns följande sektioner: Mottagningssektionen Sektionen för ekonomiskt bistånd och arbete Sektionen för ekonomiskt bistånd och rehabilitering Rehab-Arbetssökargruppen Söder Sektionen för ekonomiskt bistånd år Medborgarkontoren Från vilka grupper kommer klienterna? Under projekttiden blev 11 familjerådslag genomförda, de flesta av dem hade också haft minst ett uppföljande familjerådslag. Fyra rådslag var planerade men ägde aldrig rum. Arbetsgrupperna Initierade rådslag Genomförda rådslag Mottagningssektionen 5 3 Sektionen för ekonomiskt bistånd och arbete Sektionen för ekonomiskt bistånd och rehabilitering Rehab/arbetssökargruppen 2 2 Sektionen för ekonomiskt bistånd år 2 1 Medborgarkontoren Oklart 1 Totalt

19 Hur aktualiseras boendeproblemet? Att en klient hotas av vräkning aktualiseras på olika sätt i de olika arbetsgrupperna. Personer som inte redan har kontakt med socialtjänsten kan vända sig till mottagningssektionen om de behöver bistånd. Det händer också att socialtjänsten blir informerad om en persons boendeproblem via kronofogden som kontaktar mottagningssektionen. Därefter skickar socialsekreteraren ett brev till klienten med en uppmaning om att höra av sig för att få hjälp. Som nämnts tidigare hör alla inte av sig. I de andra arbetsgrupperna kan klienten med boendeproblem vara någon som man följt i flera år. Där finns ofta en kontinuerlig dialog med hyresvärden i vilken socialtjänsten blir informerad om problemet. Det kan till och med vara så att det är socialförvaltningen som genom boendeenheten står för lägenheten och därmed hotar klienten med vräkning. När betalar socialtjänsten hyresskulden? När problemet uppdagats brukar socialsekreteraren gå genom med klienten vilka lösningar som kan vara möjliga och hur denne ska kunna betala sina skulder. Socialtjänsten gör en bedömning om det finns speciella skäl till att gå in och betala skulden. Det man tar hänsyn till är orsakerna till att skulden uppstått och hur klienten planerar sin ekonomi framöver. Har klienten gjort något för att förhindra att situationen uppstår igen? Om det inte skett någon förändring och om det finns en risk för att nya hyresskulder uppstår ser man det inte som någon idé att gå in och betala. Andra orsaker man tar hänsyn till är psykisk sjukdom. Man tar också reda på vilka möjligheter klienten har att få bo kvar. Ibland saknas sådana möjligheter även om hyresskulden skulle betalas. Mottagningsgruppen betalar oftare en hyresskuld än övriga grupper. Det beror på att de som kommer till mottagningsgruppen i flera månader kan ha haft en inkomst under bidragsnormen och haft rätt till försörjningsstöd om de gjort en ansökan. I de andra arbetsgrupperna kan klienterna redan ha fått försörjningsstöd till hyran. Att betala en hyresskuld skall, enligt socialtjänstens bedömning, vara en engångsföreteelse. Hur arbetar socialtjänsten för att förhindra nya hyresskulder? Att arbeta med skuld- och budgetrådgivning är något socialtjänsten gör hela tiden. Detta sker genom att man försöker hjälpa klienten att planera sin ekonomi. För att kontrollera att pengarna verkligen går till hyran begärs bland annat in hy- 19

20 reskvitton. Andra åtgärder är att ordna med autogiro. Om personen på grund av psykisk ohälsa inte kan sköta sin ekonomi försöker socialtjänsten ordna en god man eller s.k. förmedlingsmedel. Med en del klienter gör man upp ett avtal om att socialsekreteraren betalar in hyran direkt. Sammanställning av familjerådslagen Under projekttiden blev som nämnts 11 familjerådslag genomförda. Man kan urskilja tre kategorier bland de 11: - 4 Ensamstående kring 50 utan hemmavarande barn - 1 Ungdom runt 20-6 Ensamstående mammor med hemmavarande barn Klienterna som ingick bestod av 3 män och 8 kvinnor - 8 av de 11 hade utländsk bakgrund - 8 av dem hade redan, eller hade tidigare haft, kontakt med socialtjänsten Orsaker till boendeproblemen - I 6 av fallen handlade det om hyresskuld - I 1 fall om en ungdom som ville flytta hemifrån då det inte fungerade hemma - I 1 fall lösa behovet av ny lägenhet för psykiskt funktionshindrad kvinna - I 2 fall krav på vräkning pga störande beteende, kriminalitet - I 1 fall krav på vräkning pga försäljning av släktbostad Initierade rådslag som inte genomfördes Fyra rådslag som var planerade blev, som nämnts, aldrig genomförda. I tre av ärendena hade klienterna troligtvis inte haft tidigare kontakt med socialtjänsten. (Osäkerheten beror på knapphändiga uppgifter.) Dessa personer var: - 1 medelålders kvinna med tonårsson - 2 ensamstående medelålders kvinnor - 1 ung man ca 20 år Orsaker till boendeproblemen: - 2 hyresskuld, vräkningshot - 1 problem med att bo hemma - 1 kvinna som kommit tillbaka från Finland för att bo närmare sina anhöriga i Sverige Orsaker till att det inte blev något rådslag - I två fall löstes problemet utan att familjerådslag behövde hållas - I ett fall avvaktade samordnaren besked från socialsekreteraren men ärendet avslutades efter några månader utan att något mer hände 20