Turbiner i vattenledningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Turbiner i vattenledningar"

Transkript

1 ISRN LUTMDN/TMHP-14/5313-SE ISSN Turbiner i vattenledningar En förstudie av teknisk genomförbarhet, ekonomisk lönsamhet och miljömässiga fördelar Joakim Persson & Fredrik Steén Examensarbete på Civ.ingenjörsnivå Avdelningen för Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

2 Turbiner i vattenledningar En förstudie av teknisk genomförbarhet, ekonomisk lönsamhet och miljömässiga fördelar Joakim Persson & Fredrik Steén Juni 2014, Lund

3 Föreliggande examensarbete på civilingenjörsnivå har genomförts vid Avd. för Energihushållning, Inst för Energivetenskaper, Lunds Universitet - LTH. Handledare på LU-LTH: PhD Patrick Lauenburg; examinator på LU-LTH: prof. Jurek Pyrko. Projektet har genomförts i samarbete med VA SYD. Examensarbete på Civilingenjörsnivå ISRN LUTMDN/TMHP-14/5313-SE ISSN Joakim Persson och Fredrik Steén samt Energivetenskaper Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet - Lunds Tekniska Högskola Box 118, Lund

4 Sammanfattning Detta examensarbete syftar till att undersöka möjligheten att ersätta tryckreduceringsventiler i Malmö stads dricksvattenförsörjning med turbiner för att producera förnybar el, och därmed förbättra energiprestandan vid anläggningen. Arbetetet har genomförts tillsammans med VA SYD som arbetar för att effektivisera sin dricksvattenförsörjning. VA SYD har som mål att minska sin årliga energianvändning med 10 %. Genom denna investering kan man minska den årligen inköpta mängden energi med nära 9 %. Då detta är ett relativt outforskat område i Sverige, har en kartläggning gjorts av leverantörer på marknaden, de tekniska förutsättningarna samt de administrativa processerna. Utifrån leverantörsdata har elproduktionsberäkningar, investeringskalkyler samt klimatmässiga fördelar beräknats. Arbetet har fokuserats på två punkter i dricksvattenförsörjningen, lokal A och lokal B. Vid lokal A är medelflödet 180 l/s och medeldifferenstrycket 2,4 bar. Förutsättningarna ger en årlig elproduktion på mellan 220 och 260 MWh beroende på vilken leverantör man väljer. Vid lokal B är medelflödeoch medeldifferenstryck lägre, 130 l/s och 2,37 bar, vilket resulterar i en lägre elproduktion. Elproduktionen vid lokal B ligger på runt 130 MWh per år. Kapitalvärdesmetoden har använts för att beräkna lönsamheten av projektet. En avskrivningstid på 25 år, kalkylränta på 5 % och investeringskostnader uppskattade av leverantörer ligger till grund för beräkningarna. Payback-tiden för Rentricitys investering uppgår till mellan 11 och 14 år. För Zeropex ligger payback-tiden på mellan 21 och 26 år. De båda leverantörerna anger starkt åtskiljda investeringskostnader och produktionsvolym. Därför gjordes även en känslighetsanalys av lönsamheten beroende på investeringskostnad, elpris och avkastningskrav. Även den miljömässiga aspekten är viktig att ta hänsyn till. Vilken typ av elproduktion man anser att turbinerna kommer att ersätta, spelar en avgörande roll för miljönyttan av projektet. Arbetet jämför och analyserar de tre mest använda elmixarna och utifrån dessa har reduktionen av koldioxidutsläpp beräknats. Vid lokal A uppgår reduktionen till 150 ton CO 2 per år beroende på val av leverantör och elmix. Då produktionen är lägre vid lokal B, blir även den miljömässiga nyttan mindre. Reduktionen av koldioxidutsläpp vid lokal B kan uppgå till ca 130 ton CO 2 per år. Då ingen offertförfrågan har begärts, är osäkerheten kring investeringskostnaden stor. Något som dock är klarlagt, är att potentialen för elproduktion är god. För att öka lönsamheten bör investeringen göras i samband med nybyggnation eller vid omfattande renoveringsarbete. i

5 Abstract This master s thesis aims to investigate the feasibility of replacing pressure reducing valves in Malmö's drinking water supply system with turbines, and thereby produce renewable electricity. The work has been carried out together with VA SYD, which aims to reduce its annual energy utilization by 10%. The investment of turbines might reduce the annual amount of purchased energy by 9%. As this is a relatively unexplored area in Sweden, a survey with focus to map vendors in the market, technical requirements and administrative processes has been carried out. Electricity production, investment analysis and environmental benefits are based on vendor data. The work has been focused on two points in the drinking water supply system, location A and B. At local location A the average flow is 180 l/s and the average differential pressure is 2.4 bars. The conditions provide an annual power production in the interval MWh depending on what turbine is used. At the local B the average flow and average differential pressure is lower, 130 l/s and 2.37 bar, resulting in a lower power production. The annual power production at location B is about 130 MWh. The equity method has been used to calculate the profitability of the project. An amortization period of 25 years, discount rate of 5% and investment costs estimated by vendors is the basis for the calculations. Payback time for Rentricity's investment is between 11 and 14 years. For Zeropex, the payback time is between 21 and 26 years. Both providers indicate strongly differing investment costs and output. Therefore, a sensitivity analysis of profitability due to investment cost, electricity price and yield have been made. The environmental aspect is important to take into account. Since emission factors differ between mixures of electricity, the environmental benefits are largely dependent on what mixture of electricity one considers the turbines to replace. In this paper the reductions of carbon emissions have been calculated using the three most commonly used mixtures of electricity, and their specific emission factors. At location A, the annual reduction of carbon dioxide emissions might reach 150 tons. As the production is lower at the local B, the environmental benefits are also lower. The annual reduction of carbon dioxide emissions at local B is about 130 tons. As no quotation has been requested, the uncertainty concerning the investment cost is big. However, the potential for electricity generation is good. To increase profitability, the investment should be made in conjunction with new construction or extensive renovation work. ii

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembeskrivning Syfte och frågeställning Metod Avgränsningar VA SYD verksamhetsbeskrivning Bakgrund Grundläggande teori Vattenturbiners arbetsområde och HPRT Styrmedel inom förnybar elproduktion Vad bestämmer elpriset? Miljöpåverkan från elanvändning Producerad el till nät Fallstudie - installation av turbin i dricksvattennät i USA Fallstudie Systembeskrivning Presentation av leverantörer Resultat Elproduktion Ekonomi Miljö Diskussion Elproduktion och installationsförutsättningar Ekonomi Miljö Reflektioner Slutsats Referenser Bilaga A Bilaga B Bilaga C... 65

7 1. Inledning Den femte rapporten från IPCC fastslår att uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig, och att det är klarlagt att människan påverkar uppvärmningen genom utsläpp av växthusgaser. Vidare görs bedömningen att det är extremt sannolikt att mer än halva temperaturökningen som skett mellan år 1950 och 2010, beror på antropogen påverkan (IPCC 2013). Mot bakgrund av de miljöproblem och utmaningar som vi står inför har det från politiskt håll utformats styrmedel som skall styra utvecklingen mot en mer miljövänlig riktning. Både Sveriges och EU:s energipolitik utgår från att utveckla ett energisystem med konkurrenskraftiga energipriser, trygg energiförsörjning och ekologisk hållbarhet. Energipriserna har en central roll i skapandet av detta energisystem. Under förutsättning att alla externa miljöeffekter är inkluderade i energipriset kan exempelvis investeringar i energitillförsel med låg miljöbelastning bli lönsamma. (Energimyndigheten 2013A). I klimatpropositionen 2009 deklarerar Regeringen sin vision för Sveriges framtida energiförsörjning. År 2050 har Sverige en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Utgångspunkten är att förhindra att utsläpp av klimatdrivande gaser når en nivå som bidrar till en temperaturhöjning på över två grader. För att uppnå detta, är en omstrukturering av energiförsörjningssystemet ett måste. Den globala energitillförseln domineras idag av fossila bränslen som står för 87 % av den totala tillförseln, exklusive kärnkraften (BP 2013). I takt med att den globala energianvändningen stiger, ökar påfrestningarna på klimat, miljö och samhälle. En övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor är därför ett måste. Eftersom den förnybara kraftproduktionen baseras på intermittenta källor är omställningen mot ett energisystem med elproduktion från förnybara energikällor inte oproblematisk. Intermittenta källor som sol och vind medger endast elproduktion när förhållandena är de rätta. Därför är elproduktion från förnybara källor förknippad med en viss osäkerhet. En ökad andel av förnybara energikällor i elsystemet ställer därför stora krav på en ökad reglerkraft och/eller energilagringskapacitet för att säkra försörjningstryggheten. Miljöbalken förbjuder idag en utbyggnad av vattenkraften i de sista stora orörda vattendragen eftersom de anses ha ett stort miljövärde, men det finns inget förbud mot utbyggnad vid de mindre vattendragen (SFS 1998:808). Trots att opinionen går isär kring frågan om utbyggnation av vattenkraft finns det därför en möjlig tillväxtpotential för småskalig vattenkraft, om miljökraven kan uppfyllas (Energimyndigheten, 2013B). För att kunna uppnå ett hållbart energisystem, måste en omställning av energisystemet åstadkommas. För att kunna uppfylla de miljö- och energipolitiska mål som finns uppsatta krävs forskning, innovation och effektivisering inom energiområdet. Tillsammans med VA SYD kommer vi i detta examensarbete att utreda en ny lösning för att minska miljöpåverkan från dricksvattenförsörjningen och samtidigt bidra till ett långsiktigt hållbart energisystem. Arbetet undersöker möjligheten att utvinna energi ur ett vatten som redan är reglerat av en vattendom, vilket innebär att ingen ny resurs tas i anspråk för energiproduktion. 1

8 1.1 Problembeskrivning Eftersom dricksvatten flödar i distributionsnätet dygnet runt och trycket som ventileras bort uppstår genom naturlig höjdvariation, antas förutsättningar för en gynnsam elproduktion vara goda. Möjligheten att ersätta tryckreduceringsventiler vid två olika platser i distributionssystem med turbiner har undersökts. 1.2 Syfte och frågeställning Detta arbete syftar till att utreda hur VA SYD påverkas administrativt, ekonomiskt, miljömässigt och tekniskt, givet att installationen av turbiner genomförs. Arbetsgången kommer att vara att besvara följande frågeställningar: 1. Undersöka vilka tillverkare som finns tillgängliga på marknaden, hur tekniken implementeras och erfarenheter från liknande installationer. 2. Kartlägga installationsmöjligheterna ur ett tekniskt perspektiv. Detta inbegriper anslutningsmöjligheter till elnätet, flödes- och tryckparametrar, samt aktuell förbrukning i anslutningspunkterna. 3. Beräkna den teoretiska elproduktionen utifrån de rådande förutsättningarna. 4. Utreda hur elproduktionen kommer att klassificeras; - Kommer elproduktionen vara berättigad elcertifikat? - Blir VA SYD mikroproducent eller kommersiell elproducent? 5. Utreda vilken miljönyttoeffekt installationen av turbinerna medför. 6. Utreda den ekonomiska lönsamheten utifrån hur elen klassificeras och används. 1.3 Metod Litteraturstudier: Genom litteraturstudier granskas rapporter, artiklar, bruks- och installationsanvisningar för att indentifiera tillgänglig teknik och tidigare erfarenheter. Vidare kartläggs olika leverantörer och deras turbininformation. Intervjuer: Kontakt tas med aktuell nätägare, EON, för att kartlägga de installationsmässiga förutsättningarna för att koppla upp en produktionsanläggning mot deras nät. Intervjuer genomförs med leverantörer av turbiner för att få specifik feedback för fallstudien. Beräkningar: Utifrån mätdata för tryck och flöde beräknas den årliga elproduktionen för de två undersökta lokalerna. Beräkningarna genomförs med hjälp av leverantörernas beräkningsverktyg. Lönsamhet: Beräkningar utförs med kapitalvärdesmetoden och grundas på den årliga elproduktionen, investeringskostnad samt avkastningskrav. Olika scenarior undersöks för att täcka in osäkerheter vad gäller investeringskostnad, elprisutvecklig, elproduktion, livslängd samt avkastningskrav. Miljönytta: Olika elmixar undersöks och analyseras. Utifrån dessa görs beräkningar på hur stor miljönyttoeffekten kan vara. Elmixar som undersöks är nordisk elmix, residualmix och marginal el. 1.4 Avgränsningar Ingen egen turbindesign kommer att göras för detta ändamål, istället kommer arbetet att undersöka vilken teknik som finns tillgänglig på marknaden. Endast de styrmedel på energiområdet som påverkar investeringsbedömningen kommer att undersökas. Ingen komplett livscykelanalys enligt ISO 2

9 kommer att göras, istället kommer miljöbedömningen att grunda sig på utsläppssiffror från olika el-mixar. 1.5 VA SYD verksamhetsbeskrivning VA SYD är ett politiskt styrt kommunalförbund bestående av VA-verksamheter i kommunerna Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SYD ansvarar för drickvattenförsörjning, avloppsvattenrening och avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Dricksvattnet utgör utan tvekan det viktigaste livsmedlet i samhället. VA SYD är angelägna om att vattenförsörjningen ska ske på ett hållbart sätt, utan att göra avkall på kvalitet och leveranssäkerhet. VA SYD levererade totalt 36 miljoner m 3 dricksvatten till sina medlemskommuner år 2012, en volym som motsvarar nästan halva vattenmängden i Vättern (VA SYD, 2014). VA SYD:s arbete med energi och miljöfrågor I takt med att miljöförändringarna blir mer påtagliga ställs skärpta krav från tillsynsmyndigheter. Lagar och regelverk är under ständig förändring och det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad vad gäller de senaste förändringarna som berör verksamheten (VA SYD, 2013 pressmedelande). VA SYD har som målsättning att energianvändningen vid dricksvattenanläggningar skall minska med 10 % till Därför är de intresserade av att ta reda på vad man kan åstadkomma för att effektivisera energianvändningen på dricksvattenanläggningen vid Bulltofta i Malmö (VA SYD, 2012). VA SYD ansvarar för vattenreningen i alla fyra medlemskommunerna och avfallshanteringen i Malmö och Burlöv. Tidigare har alla fyra kommuner haft sina egna rutiner och arbetssätt för sin vattenrening. Det har lett till minskad effektivitet och att nyttig erfarenhet har gått förlorad. Detta ligger till grund för beslutet att införa ett gemensamt miljöledningssystem, som inbegriper samordning, strukturering och processkartläggning, för att på så sätt skapa ett uniformt arbetsätt för medlemskommunerna. VA SYD införde under 2013 ett miljöledningssystem och miljöcertifierades enligt ISO 14001:2004. Det aktiva arbetet med miljöfrågor är något som genomsyrar verksamheten och ligger helt i linje med VA SYD:s vision: VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön Miljöledningssystemet skapar rutiner som säkerställer att man håller sig á jour med den senaste lagstiftningen. Arbetssättet struktureras och systematiseras, vilket ökar effektiviteten och tryggheten vid nya projekt. Vi ser helt enkelt till att vi gör rätt saker, på rätt sätt för att höja effektiviteten och stärka kvaliteten ytterligare, säger Sanne Staahlnacke, miljösamordnare på VA SYD För att ytterligare ta steg i rätt riktning, jobbar man nu med en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001, vilket man hoppas få klart under Nu arbetar man med förebyggande åtgärder istället för korrigerande åtgärder. Tidigare fick man ägna tid åt brandkårsutryckningar, reklamationer och oplanerade driftstopp. Med hjälp av riskanalyser, orsaksanalys och underhållsplanering hoppas man minska dessa problem. På så sätt har man både effektiviserat verksamheten samt blivit mer kostnadseffektiva (Staahlnacke, 2013 internt meddelande). 3

10 Skydd av samhällsviktig infrastruktur Efter 11 september-attackerna 2001 i USA har säkerheten i Sverige skärps. Det handlar framför allt om att minimera risken och förhindra att liknande terroristattacker slår ut samhällsviktiga funktioner i Sverige. Sveriges totalförsvar syftar till att förebereda landet inför krig och kan delas upp i två delar, ett militärt försvar och ett civilt försvar. Under det civila försvaret ingår samhällsviktig infrastruktur som till exempel drickvattenförsörjning, elförsörjning och telekommunikation, som alla utgör kritiska funktioner i samhället. Utöver kritiska funktioner så är Stockholm, Göteborg och Malmö de tre viktigaste städerna ur civilförsvarssynpunkt (Barup, 2013 intervju). Säkerhetspolisen har tagit fram en handledning för hur man skall arbeta inom dessa geografiska områden för att minimera riskerna. Eftersom VA SYD står för dricksvattenförsörjningen i Malmö är de skyldiga att följa säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627). Denna lag inbegriper säkerhetsskyddsåtgärder som till exempel: 1.1 Informationssäkerhet Skydda känslig information 1.2 Tillträdesbegränsning Förebygga att obehöriga får tillträde till anläggningarna 1.3 Säkerhetsprövning Straffregisterkontroll av inblandade parter Enligt SFS 1996:627 är Bulltofta vattenverk klassat som ett civilt skyddsobjekt. För att följa aktuell lagstiftning, skyddslagen, har objekt avidentifierats och känsliga delar av arbetet har vid behov placerats i en intern Bilaga (SFS 2010:3). 4

11 2. Bakgrund I Sverige tog utbyggnaden av vattenkraft fart kring år 1890 efter att trefassystemet patenterats och de elektriska överföringsmöjligheterna blivit bättre (Bergström och Nordlund, 2012). Utbyggnaden av vattenkraften nådde sin topp i Sverige på 1950-talet, då det som mest fanns 4000 vattenkraftverk. Idag finns det ca 1800 vattenkraftverk. Vattenkraftens betydelse för energisystemet är mycket stor av olika anledningar. Den fungerar som balanskraft, det vill säga den kan åtgärda obalansen mellan utbud och efterfrågan av elektricitet och även om vattenkraft inte är utan miljöpåverkan betraktas den som förnybar. Vattenkraften står globalt sett för ca 16 % av elproduktionen och i Sverige för ca 45 % (IEA 2013). Som nämnts tidigare, undersöker arbetet möjligheten att utvinna elektricitet via turbin i dricksvattenledning. Det är därför inte frågan om en konventionell vattenkraftanläggning, men principerna bakom elproduktionen är i stort sett desamma. Syftet är att minska miljöpåverkan från dricksvattenanläggningen och att minska behovet av inköpt energi. Detta leder i sin tur till att energisystemet effektiviseras, det vill säga behovet minskar förlusterna minskar. 2.1 Grundläggande teori Turbomaskiner används för att utvinna eller tillföra energi till eller från en fluid. Definitionen av en turbomaskin lyder fritt översatt från boken Fluid Mechanics and Thermodynamics of Turbomachinery (S. L. Dixon & C. A. Hall, 2010). En turbomaskin klassificeras som de enheter där energi överförs antingen till eller från, en kontinuerligt flödande fluid, genom dynamisk inverkan av en eller flera rörliga bladrader. Ordet turbo eller turbinis, är av latinskt ursprung och betyder det som snurrar eller virvlar runt När fluiden rör sig genom maskinen ändras energiinnehållet i fluiden. Definitionsmässigt i en arbetskrävande maskin tillförs fluiden energi och i en arbetsgivande maskin tillförs rotorn energi. I en vattenturbin, som är en arbetsgivande maskin, överförs den hydrauliska energin i det flödande vattnet till mekanisk energi i rotorn. Den mekaniska energin kan sedan användas direkt för att driva utrustning eller för att driva en generator som producera elektricitet. Vattenkraft handlar om att ta tillvara på den potentiella energi som vatten har mellan två olika höjdnivåer. Effekten som kan erhållas ur en fallsträcka är direkt proportionell mot fallhöjden och vattenflödet. Mängden vatten per tidsenhet och det vertikala avståndet mellan vattenytan före och efter fallet, tillsammans med den verkningsgrad som anläggningen har, ger den tillgängliga effekten (Alaküla, Gertmar & Samuelsson 2011). 5

12 Vattenturbiners arbetsområde och HPRT Olika vattenturbiner arbetar optimalt i olika arbetsområden, det vill säga vid olika flödes- och tryckintervall. Figur 1. Arbetsområden för olika konventionella vattenturbiner (S. L. Dixon & C. A. Hall, 2010). Av Figur 1 framgår att inget arbetsområde av de vanligaste vattenturbinerna överensstämmer med de rådande förutsättningarna vid de undersökta platserna, markerade med orange färg. I artikeln Reducing pressure- Increasing efficiency skriven av Sulzer Pumps (Sulzer Pumps 2011), framgår det att man för energiåtervinning av denna storleksordning, istället ofta använder Hydro Power Recovery Turbines, HPRT. Elproduktionskostnaden för en konventionell turbin minskar inte linjärt med minskad storlek. Det innebär att elproduktionskostnaden som är kopplad till mindre konventionella vattenturbiner är relativt hög. En HPRT är tekniskt sett en radialpump, med den skillnad, att den vänds om vid en installation. Vad som normal sett är sugsidan på pumpen, är utkast på HPRT:n. Om en massproducerad standardiserad pump kan användas som turbin, innebär det att investeringskostnaderna blir betydligt lägre jämfört med om en konventionell vattenturbin måste köpas in. Verkningsgraden hos radialpumpar ligger i intervallet %. Enligt Sulzer Pumps kan en HPRT ta tillvara på upp till 85 % av den hydrauliska energi som normalt sett går till spillo med tryckreduceringsventiler. Det krävs test i en kontrollerbar miljö för att faktiskt veta hur en HPRT 6

13 kommer att prestera under rådande förhållande. Sulzer Pumps har gjort många test och delar med sig av erfarenheter av hur radialpumpen fungerar när den installeras som en HPRT. Då HPRT:n används för att utvinna elenergi, kan den anslutas till elnätet via en standard asynkronmotor som generator. En HPRT ger oftast inte någon uteffekt vid flöden som är mindre än % av märkflödet. Är HPRT:n ansluten mot elnätet vid låga flöden, genereras en lägre frekvens än elnätets. Elnätet kommer då via asynkronmotorn, mata turbinen med elektricitet och få den att rotera med en rotationshastighet som motsvarar nätets frekvens (Sulzer Pumps 2011). Därför bör turbinen kunna kopplas bort från nätet vid låga flöden. Då turbinen kopplas bort från nätet, försvinner den bromsande kraften och man riskerar att turbinen börja skena. Vilket i värsta fall kan leda till mekaniskt haveri. För att undvika att turbinen skenar, kan en bypass-ledning med tryckreduceringsventil användas. Alltså skulle ledningen med tryckreduceringsventil som finns idag kunna behållas vid en eventuell installation. 2.2 Styrmedel inom förnybar elproduktion Energipolitiken i Sverige bygger på samma grundpelare som energisamarbetet i EU. Sverige anses i ett internationellt perspektiv ha höga miljöpolitiska ambitioner (Bergquist & Marklund 2011). För att uppnå en önskvärd utveckling som är i linje med de klimat och miljömål utsatta av riksdagen, regeringen och EU, är styrmedel nödvändiga. Traditionellt sett, har skatter varit det viktigaste styrmedlet men på senare tid har även marknadsbaserade styrmedel blivit mer vanliga. Tanken med marknadsbaserade styrmedel är att uppnå önskvärd effekt inom miljöområdet till minsta möjliga kostnad för samhället. Exempel på marknadsbaserade styrmedel är elcertifikatsystemet som trädde i kraft i maj 2003 i syfte att öka konkurrenskraften för förnybar elproduktion. Systemet med utsläpprätter trädde i kraft 2005 och syftar till att minska utsläpp av växthusdrivande gaser. Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet har funnits sedan maj 2003 och är ett riktat ekonomiskt stöd som ska gynna en ökad produktion av el från förnybara källor inom Sverige. Från början var målsättningen med införandet av elcertifikatsystemet att öka produktionen av el från förnybara källor med 25 TWh mellan 2002 och I Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 13 TWh mellan åren 2002 och Sedan 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Den svensk-norska elcertifikatmarknaden innebär att handel med certifikat kan ske mellan länderna samt att elproduktion från förnybara källor skall öka med 26,4 terawattimmar mellan 2012 och Ökningen skall fördelas lika mellan länderna, dvs. med 13,2 terawattimmar per land. Sedan införseln av elcertifikatsystemet 2003 har totalt sett 18 terawattimmar förnybar el tillkommit, ökningen beror främst på en kraftig utbyggnad av vindkraft som står för 53 % av ökningen samt en ökad användning av biobränsle i kraftvärmeverk, vilken utgör 39 % av ökningen. (Energimyndigheten 2014A) Förnybara energikällor och tilldelning av elcertifikat Alla som producerar el från källor som enligt lagen om elcertifikat betraktas som förnybara, kan tilldelas elcertifikat per producerad megawattimme. De källor som betraktas som förnybara och därmed berättigar till elcertifikat är vissa biobränslen, geotermisk energi, solenergi, vindkraft, vågenergi, torv i kraftvärmeverk och viss vattenkraft. Biobränslen som enligt lagen (SFS 2010:598) om 7

14 hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen betraktas som hållbara kan tilldelas elcertifikat. För att elproduktion från vattenkraftsanläggning skall kunna tilldelas elcertifikat gäller att följande kriterier uppfylls: Småskalig vattenkraft som vid utgången av april 2003 hade en installerad effekt av högst 1500 kw per produktionsenhet. Återupptagen drift i nedlagda anläggningar om det gjorts så omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som ny. Produktionsökning i befintliga anläggningar. Anläggningar som inte längre kan erhålla långsiktig lönsam produktion på grund av myndighetsbeslut eller omfattande ombyggnader. Nya anläggningar. Elcertifikaten har varit viktiga för utbyggnationen av framförallt vindkraft men på senare tid har priserna för elcertifikat sjunkit rejält. Det är dock själva idén med elcertifikatsystemet, om utbudet blir högre än efterfrågan så sjunker betalningsviljan och då minskar priset för elcertifikat. Det är dock inte önskvärt att se denna utveckling innan dess att målet med elcertifikatsystemet är uppnått. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden med Norge är att utöver det svenska målet på 25 TWh mellan åren 2002 och 2020, att det ska produceras ytterligare 13,2 TWh förnybar el mellan åren 2012 och Elcertifikatsystemets funktion Genom att staten ålägger kvotpliktiga aktörer på elmarknaden, slutligen konsumenterna, om att köpa en viss mängd förnybar el varje år skapar man en efterfrågan på elektricitet från förnybara källor. Producenter av el från förnybara källor får genom denna mekanism extra betalt genom att man utöver elen kan sälja ett certifikat per producerad megawattimme el. Den extra intäkten ökar incitamenten att investera i anläggningar med förnybar elproduktion. Priset på certifikatet bestäms marknadsmässigt genom utbud och efterfrågan. Kvotplikten Som kvotpliktig aktör är man skyldig att inneha och redovisa en viss mängd elcertifikat i förhållande till mängden försåld eller använd el för föregående beräkningsår. För att kunna tilldelas, köpa eller sälja elcertifikat behövs ett certifikatkonto i Cesar, som är Svenska Kraftnäts elektroniska kontoföringssystem för elcertifikat. Kvotplikten deklareras till energimyndigheten senast den 1 mars avseende föregående kalenderår. De som uppfyller något eller några av nedanstående aktörer är kvotpliktiga enligt lagen om elcertifikat: Elleverantör Elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt. Elanvändare i den utsträckning de har använt el som de har importerat eller köpt på den nordiska elbörsen. Elintensiva industrier som har registrerats av Energimyndigheten. (SFS 2011:1200) 8

15 Anläggningar som var byggda innan elcertifikatsystemet infördes hade rätt till elcertifikat till och med 2012 eller För de anläggningar som togs i drift första gången efter införandet 30 april 2003 kan elcertifikat högst tilldelas 15 år framåt, och som längst fram till år 2035 (Energimyndigheten, 2013C). Berättigande till elcertifikat Frågan kring om produktionen kommer att klassificeras som förnybar är viktig ur ett investeringsperspektiv. För att produktionen ska vara berättigad till elcertifikat, krävs naturlig tillrinning. Det vill säga endast nettoproduktion ur ett systemperspektiv kan tilldelas elcertifikat. Då kraften som krävs för att vattnet skall nå reservoaren överstiger den kraft som kan produceras vid lokalerna, är inte tilldelning av elcertifikat möjlig. Kraftproduktionen vid båda lokalerna kommer att klassificeras som pumpkraft. 2.3 Vad bestämmer elpriset? Sverige utgör tillsammans med Norge, Finland och Danmark den nordiska elmarknaden, där elhandeln sker på den gemensamma elbörsen Nord Pool. År 2010 handlades nära 75 % av all el som förbrukades i Norden på Nord Pool Spot (Energimarknadsinspektionen, 2014). Ur elkonsumentperspektiv kan elmarknaden framstå som väldigt komplex, då den består utav flera olika delmarknader vars samverkan bestämmer det slutliga priset. Den första delen är själva kraftmarknaden, som bland annat påverkas av råvarupriser och marknaden för utsläppsrätter. Den andra marknaden är elleveransmarknaden, som påverkas av överföringskapacitet i nätet och utbud och efterfrågan på elbörsen. Den tredje marknaden som påverkar elpriset är marknaden för elcertifikat. Det slutliga elpriset som kunden får betala påverkas av tidigare nämnda faktorer och består av tre delar. Nätavgift Elenergipris inklusive utsläppsrätter Skatt, moms och elcertifikat Posterna utgör olika stor del av slutpriset och deras roll har också förändrats historiskt. 9

16 Figur 2. Förändringen av elpriset (Svensk energi 2014a). I Figur 2 ovan visas hur de ingående delarna av elpriset procentuellt sett förändrats över tid från 1970 och framåt. I figuren syns en tydlig trend att de fiskala (röda) posten ökar och utgör en allt med betydande roll av priset (Svensk energi, 2014a). Priset på el Priset på Nord Pool bestäms av utbud och efterfrågan och kan därför variera kraftigt över tiden. Anläggningar med låga driftkostnader, såsom vindkraft, vattenkraft och kraftvärme, används först och när efterfrågan stiger tas dyrare elproduktion i drift, se Figur 3. Prisvariationen kan bero på att det antingen finns ont om el i systemet eller att efterfrågan är väldigt stor. Detta händer exempelvis vid torrår när det är väldigt kallt och elförbrukningen samtidigt är hög. Figur 3. Systempriset i Norden (Svensk energi, 2014a). 10

17 Den stigande prisutvecklingen mellan 2000 och 2010 skulle kunna förklaras med en rad händelser, vilka sammanfattas nedan: Mindre tillgänglig kärnkraft Införande av elcertifikat och utsläppsrätter Begränsad vattentillgång Stigande råvarupriser I Sverige produceras det mellan 140 och 160 TWh el varje år. Kärnkraften står tillsammans med vattenkraften för ungefär 85 % av den årliga elproduktionen i Sverige. Därför påverkas elpriset signifikant då produktionsförutsättningarna för dessa anläggningar förändras och dyrare anläggningar behövs tas i bruk. Den åldrande kärnkraften har under 2000-talet inneburit att underhållsarbetet av den svenska kärnkraften ökat vilket innebär att reaktorer står still och att vissa reaktorer tagits ur drift. Riksdagen beslutade 2005 att stänga Barsebäck 2. Vid Oskarshamn genomgick reaktor 3 en effekthöjning från 1200 MW till 1450 MW år Uppgraderingen tog längre tid än beräknat och reaktorn kunde först 2011 köras på full effekt. Utöver kärnkraften har vattenkraften som tidigare påpekats en stor roll i den svenska elproduktionen. Under år med dålig tillrinning till vattendammarna, stiger elpriset och vice versa. I kombination med problematiken kring tillgång på kärnkraft kan vissa år karakteriseras av mycket höga elpriser medan elpriset andra år är betydligt lägre. Under 2014 kommer OKG att lämna in en ansökan om miljöprövning för avställningsoch servicedrift för reaktor 1 i Oskarshamn, något som bör påverka ett framtida elpris. Även marknaden för utsläppsrätter påverkar elpriset. Systemet med utsläppsrätter infördes 2005 och innebär att företagen måste kompensera sina utsläpp med motsvarande mängd utsläppsrätter. Priset har sedan introduktionen varierat mellan 70 kr/ton C0 2 till över 300 kr/ton CO 2. En tumregel är att, ett pris på 100 kr/ton CO 2 medför en höjning på ungefär 8 öre/kwh av elpriset på Nord Pool Spot. I kombinationen med stigande råvarupriser och minskad tillgänglighet i kärnkraften och vattenkraften, stiger elpriset (Svensk energi, 2014b). EU har som mål att skapa en gemensam elmarknad för EUländerna. Hur detta kommer påverka ett framtida elpris är svårt att förutspå. Priser för elcertifikat Energimyndigheten gör inte framtidsprognoser över elcertifikatsprisets utveckling, utan låter marknaden sätta priset. I kontrollstation 2015, tror man att ökade elcertifikatskvoter kommer innebära en ökning på mellan 1,8 3,5 öre/kwh på elräkningen för slutkunden. Denna ökning beror på hur priset för elcertifikat kommer påverkas. 1,8 öre/kilowattimme motsvarar en ungefärlig prisnivå för elcertifikat på 200 kr/elcertifikat, medan nivån på 3,5 öre motsvaras av en prisnivå på 400 kr/elcertifikat. Genom de planerade effekthöjningar som finns för svensk kärnkraft samt Finlands nyinvesteringar i kärnkraft, kan kostnadsökningen komma att balanseras (Energimyndigheten, 2014B). Medelpriset sedan införseln är 222 kr/mwh (Svenska kraftnät, 2014). 11

18 Energiskatt och moms År 1951 infördes en energiskatt för slutanvändning av el. Skatten varierar mellan olika delar av landet och även mellan olika slutanvändare. Energiskatten har genomgått flera olika reformer sedan den infördes. År 1993 slopades energiskatten för tillverkningsindustrin för att återigen införas 1 juli Energiskatten för tillverkningsindustrin har sedan dess legat på 0,5 öre/kwh. För hushållskunder har däremot energiskatten följt en stigande trend, vilket kan ses i Figur 5 (Svensk energi, 2014a). Figur 4. Prisutveckling av energiskatt för hushållskunder (Svensk energi, 2014a). År 1990 infördes moms för den el som förbrukades av hushållskunder. Det innebar att den sammanlagda skatten för el ökade, vilket kan ses i Figur 4. I dagsläget ligger energiskatten i de flesta län på 29 öre/kwh. Nätavgift Nätavgiften betalas till elnätsägaren för det lokala nätet. Det är en avgift som betalas för själva transporten av el. Elnätsföretaget har monopol på transporten av el inom sitt område vilket innebär att kunden inte har möjlighet att välja elnätsföretag. Anledningen till detta är att det skulle bli alldeles för dyrt att bygga och driva parallella elnät. Istället är det upp till Energimarknadsinspektionen att granska elnätsföretagen så att de inte tar oskäliga nätavgifter. Nätavgiften består av två delar, en fast del och en rörlig. Den fasta delen är en abonnemangsavgift och beror på storleken på huvudsäkringen. Den rörliga delen, är en överföringsavgift och betalas för varje använd kilowattimme. Överföringsavgiften i område syd för användare med en säkring större än 80 A uppgår till 7,5 öre/kwh (EON, 2014). Då elnätet i framtiden behöver byggas ut och förstärkas, kan man tänka sig att nätavgiften kommer att öka (Energimarknadsinspektionen, 2012a). 12

19 Figur 5. Underlag för elhandelspriset (Svensk energi, 2014a) 2.4 Miljöpåverkan från elanvändning När turbinerna installeras och börjar producera el kommer de på sikt ersätta el i det befintliga elsystemet. Miljönyttan av en eventuell installation beräknas utifrån koldioxidutsläpp från olika mixar av elproduktion. Länderna som ingår på Nord Pool har olika produktionsförutsättningar, därmed baseras kraftproduktionen på olika kraftslag i de olika länderna. Varje typ av kraftproduktion är förknippad med en specifik emissionsfaktor. Emissionsfaktorn beskriver hur många gram koldioxid och gram kärnbränslesavfall som 1 kwh producerad el har gett upphov till. Exempelvis ligger emissionsfaktorn för Svensk medel-el på 20 g CO 2 /kwh medan kolkraftbaserad el kan uppgå till 1000 g CO 2 /kwh (SABO, 2013) (Elforsk, 2009). Vilken typ av elmix man antar att elproduktionen från turbinerna ersätter spelar en avgörande roll för hur stor den beräknade miljönyttan blir, oavsett vilken el som faktiskt används. Nedan diskuteras fyra olika synsätt som kan användas för att bokföra elens miljöbelastning. Ursprungsmärkt el Enligt lag ska all el ursprungsmärkas. Ursprungsgarantier tilldelas per producerad megawattimme och är giltiga i tolv månader sedan annulleras de. De beskriver hur elen har producerat och vilka utsläpp som genererats. Elhandlare är skyldiga att redovisa från vilket produktionslag elen har producerats och miljöbelastningen den givit upphov till. Detta görs med hjälp av handel med ursprungsgarantier. På så sätt kan kunden göra ett aktivt val av elavtal som inte enbart grundar sig på elpriset. Kunden kan exempelvis välja att teckna ett avtal med ett elhandelsföretag som garanterar ett specifikt produktionsslag, exempelvis vindkraft. Eftersom elen flödar fritt i nätet kan elleverantören inte garantera att kunden just i sitt eluttag får den el som avtalats. Därför har systemet utvecklats så att handeln av ursprungsgarantier är skilda från handeln av den fysiska elen. Det innebär att elleverantören med hjälp av ursprungsgarantier, kan garantera att de har köpt in den mängd, exempelvis vindel, som de har sålt till sina kunder. 13

20 I praktiken innebär detta att ett elhandelsföretag kan köpa fysisk el som är baserad på kolkraft och motsvarande mängd utsläppsgarantier från vindkraft, för att sedan sälja elen som ursprungsmärkt el från vindkraft. På så vis kan kunden tillgodoräkna sig miljövärdet från ett visst produktionsslag oavsett vad som fysiskt levereras. Ursprungsmärkningens huvudsyfte är att redovisa miljövärden och inte att öka andelen förnybar elproduktion, det är elcertifikatens uppgift. I Sverige är produktionen av Grön el betydligt större än efterfrågan. Det innebär att ett aktivt val av ursprungsmärkt grön el, inte leder till ny förnybar elproduktion i dagsläget (Svensk energi, 2013). Residualmix De kunder som inte gör något aktivt val, får den så kallade residualmixen. Den består av all el som inte är ursprungsmärkt, det vill säga el som inte är produktionsspecificerad, el vars ursprungsgaranti annullerats samt importerad el av okänt ursprung. Med andra ord består residualmixen av den el som finns kvar när all ursprungsmärkt el har tagits bort. Emissionsfaktorerna är inte statiska utan förändras över tid. Under 2011 och 2012 var emissionsfaktorn för den nordisk residualmixen 276 g/kwh respektive 258 g/kwh (Energimarknadsinspektionen, 2013). Nordisk elmix Elproduktionen i det nordiska elsystemet består som bekant av olika produktionsslag som är kopplade till en specifik emissionsfaktor. Då emissionsfaktorn är känd, kan man få ett genomsnitt för de totala utsläppen som elproduktionen ger upphov till. Emissionsfaktorn för nordisk elmix har mellan åren 2007 och 2011 varierat mellan 75 och 100 g CO 2 /kwh (Svensk energi, 2012). Marginalel Marginalel är den el som ur ett marknadsmässigt synsätt ligger på marginalen i ett system. Det vill säga, den el som för tillfället är dyrast att producera. Marginalelen är förknippad med höga koldioxidutsläpp eftersom den består av fossila bränslen. Beroende på hur utbud och efterfrågan ser ut kommer andelen marginalelen att variera och därmed koldioxidutsläppen. Exempelvis kan marginalen i Sverige variera mellan 400 g CO 2 /kwh och 750 g CO 2 /kwh från år till år (Elforsk, u.å). Figur 6. Rörlig kostnad förknippad med olika slags elproduktion (Mölndal Energi 2013). 2.5 Producerad el till nät Anläggningens storlek bestämmer hur elproduktionen klassificeras. Klassificeringen medför olika administrativa och ekonomiska konsekvenser. Även om det inte finns någon klar definition av 14

21 mikroproducent i ellagen, betraktas man som mikroproducent om följande kriterier är uppfyllda (Svenskenergi, 2011a): Maximal installerad effekt på 43,5 kw, märkeffekt. Säkringsabonnemanget får maximalt uppgå till 63 Ampere Nettkonsument i anslutningspunkten över ett kalenderår. För närvarande finns en proposition angående skattereduktion för mikroproducenter av förnybar el som föreslås börja gälla 1 juli Förslaget kan dock inte träda i kraft innan Europeiska komissionen beslutat om förslaget är förenligt med gällande moms och skatteregler. Eftersom Europeiska komissionen ej har tagit beslut i frågan, förväntas förslaget tidigast träda i kraft vid årsskiftet 2014/2015. I regeringens proposition (2013/14:151) om skattereduktion, föreslås att mikroproducenter av förnybar el skall ges möjlighet att erhålla skattereduktion för inmatad el till nät om: Säkringsabonnemanget får maximalt uppgå till 100 Ampere. Maximal inmatningseffekt på 69 kw. Nettkonsument i anslutningspunkten över ett kalenderår. Max ersättning för kwh om 60 öre per kwh. För att bli klassificerad som kommersiell småskalig elproducent, får den installerade effekten av anläggning maximalt uppgå till 1500 kw. En innehavare av en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst kilowatt ska för överföring av el betala endast den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät. Innehavaren ska dessutom betala engångsavgift för anslutning. [SFS 1997:857] Tillvägagångssätt anslutning kommersiell producent När klassificeringen av anläggningen är gjord, vet man vilken tillvägagångprocess som väntar. Enligt de förutsättningar som råder vid både lokal A och B, kommer anläggningarna att klassas som kommersiell småskalig elproducent. Den administrativa och tillståndsmässiga vägen från idé till en anläggning i fullproduktion kan vara lång och snårig. Det krävs kontakt mellan kunden, VA SYD, nätägaren EON, och olika myndigheter. En överskådlig bild av processen finns presenterad i Figur 8. Ansökan för ny elproduktion brukar delas upp i två delar, en del för produktionsanläggningen och en del för elanslutningen. Båda delarna innefattar en administrationsdel och en tillståndsdel. För att spara tid kan man med fördel arbeta med båda processerna parallellt (Svenskenergi, 2011b). 15

22 Figur 7. Aktiviteter och kontakter för anslutning av produktionsanläggning (Svensk energi, 2011b). De olika delstegen som finns presenterade i Figur 8 beskrivs mer utförligt nedan. Förfrågan och förstudie Första steget i processen, är att ta kontakt med nätägaren, EON, för att diskutera anslutningsmöjligheterna av produktionsanläggningen. I de flesta fall när ny elproduktion ska anslutas till elnätet, behövs en förstudie göras. Det görs för att utreda om det befintliga elnätet behövs förstärkas eller byggas ut. Förfrågan måste vara skriftlig. När EON har fått in förfrågan så startar de en förstudie. Förstudien är gratis och ger kunden en prisindikation av vad kostnaden kan bli vid en eventuell anslutning. Prisindikationen är inte bindande, utan ger bara kunden en uppskattning av anslutningskostnaden. Handläggningstiderna för prisindikationen varierar och är längre om man ansluter sig till lokalnätet på kv jämfört med ett lokalnät på 0,4 kv, se Tabell 1. Tabell 1 Handläggningstid för prisindikation för anslutning till elnätet (Svensk energi, 2011b). Nät Lokalnät 0,4 kv Lokalnät kv Handläggningstid arbetsdagar 40 arbetsdagar Offertförfrågan Anser kunden att prisindikationen verkar lovande kan man gå vidare och begära en offertförfrågan. Offertförfrågan måste vara skriftlig och den är även kostnadsbelagd. I gengäld är offerten bindande under förutsättning att installationen överensstämmer med de uppgifter som lämnats till nätägaren. Även här varierar handläggningstiderna, se Tabell 2. 16

23 Tabell 2 Handläggningstid för offerförfrågan (Svensk energi, 2011b). Nät Lokalnät 0,4 kv Lokalnät kv Handläggningstid 20 arbetsdagar 60 arbetsdagar Det kan vara rimligt att begära offerförfrågan efter att alla tillstånd för anslutningen har erhållits. Offerten baseras på de kostnader som den nya anslutningen medför och kan variera mellan olika geografiska områden. Går kunden vidare och gör en beställning, avräknas offertavgiften. Den bindande offerten ska enligt SOU 2008:13, innehålla: Teknisk kravspecifikation avseende den aktuella anslutningspunkten Anslutningsavgift Offertens giltighetstid, 2 månader Beräknad tidpunkt för anslutningen Information om gällande tariff och eventuell nätnytta Leveransomfattning inklusive parternas åtagande Går kunden vidare med offerten, krävs en skriftlig föranmälan till elnätsföretaget, EON. En skriftlig anmälan måste alltid göras innan en ny anslutning får påbörjas. Färdiganmälan och idrifttagning Innan produktionsanläggningen kopplas upp mot nätet måste den färdiganmälas och nätavtal måste undertecknas. Färdiganmälan görs av en behörig elinstallatör. Tillsammans med färdiganmälan ska även protokoll för funktionsprov över den färdiga anläggningens elektriska skyddsfunktioner bifogas. Skiljer sig utförandet mot det som beskrivits i föranmälan, måste de nya förändringarna rapporteras för godkännande av elnätsföretaget, EON. Anläggningen får inte tas i bruk innan elnätsföretaget, EON, har givit sitt godkännande. Handläggningstiderna som finns beskrivna i processen beror på projektets omfattning samt om det finns fler förfrågningar inom samma område. Finns det många förfrågningar inom samma område, krävs det en större och mer omfattande kartläggning från nätägarens sida, vilket leder till längre handläggningstider. Andra anledningar till långa ledtider kan vara naturvårdsintressen, markägarfrågor eller andra rent tekniska frågor. I VA SYD:s fall där anslutningseffekten ligger på 50 kw och resursen redan är reglerad av en vattendom kan man tänka sig att handläggningstiden blir kortare jämfört med en anslutning av en vindkraftspark, som handläggningstiderna oftast syftar till. 2.6 Fallstudie - installation av turbin i dricksvattennät i USA Aquarion Water Company är ett företag som distribuerar och ansvarar för vattenförsörjningen i Connecticut i USA. Mellan åren 2004 och 2006 genomfördes en pilotstudie tillsammans med en av de leverantörer som lämnat uppgifter kring utrustning inom ramen för detta examensarbete, Rentricity. Pilotstudien är särskilt intressant eftersom den handlar om en installation i ett dricksvattensystem. Den första fasen i studien var att identifiera möjliga punkter i ledningsnätet där energi skulle kunna återvinnas. Flera möjliga punkter kartlades och av dessa valdes en kammare ut som försörjer drygt tjugo tusen människor. Kammaren ligger nära elnätet och är ca 1,5 meter bred och 4,5 meter lång med en diameter på huvudledningen av 20,32 cm (10 inch). Trycket före kammaren var 5 bar och efter kammaren 1,7 bar vilket ger ett differenstryck på 3,3 bar. Flödet genom kammaren varierar säsongsmässigt. Toppen ligger mellan april och september, då medelflödet är kring liter/s. 17

24 Flödet avtar linjärt från september till december och nära halveras. Under januari till mars är flödet så lågt som 6-7 l/s. De stora tekniska utmaningarna bestod i att möta den kravbild som präglar dricksvattenförsörjning. Nedan följer dessa primära utmaningar samt hur Rentricity tillsammans med Aquarion Water Company löste dem: Företaget tillsammans med kunden hade som mål med installationen att: Tillhandahålla ett drickavatten av god kvalité Transparent process Ingen negativ belastning på elnätet Inga negativa belastningar på ledningsnätet uppströms eller nedströms kammaren Extra ventiler installerades för att både från distans eller manuellt på plats, kunna leda vattnet genom turbinen, eller direkt förbi den. Ett UPS (Uninteruptible Power System) installerades för att kontrollera nödvändig styrutrustning vid eventuella strömavbrott. För att motverka tryckstötar installerades ett integrerat svänghjul, vars funktion är att absorbera plötsliga förändringar i belastningen. Förändringarna kan dels bero på plötsliga flödesvariationer, men även förändrad belastning från elnätet. Innan anläggningen togs i bruk, genomgick den en granskning för att avgöra systemets påverkan på vattenkvalitén. Specifikt var man intresserade av hur den termiska effekten kunde påverka vattenkvalitén. Enligt American Water Works Associations föreskrifter desinficerades de nya komponenterna efter installationen var färdig. Därefter togs vattenprover från representativa platser och analyser utfördes på följande parametrar, koliforma bakterier, ph, färg, lukt och turbiditet. För att säkerställa att desinficeringen inte påverkade analysen mättes klorresidualkoncentrationen samtidigt som provet för analys av koliforma bakterier togs. Vid drifttagningen var alla tester godkända enligt de gränsvärden som utsatts av DPH (Department of Public Health). Provtagningskranar har installerats både uppströms och nedströms kammaren, för att möjliggöra provtagningen i anslutning till installationen. En särskild utblåsningsventil installerades nedströms fjärilsventilen för att förhindra att vatten blir stillastående för länge. Utrustning som använts vid installationen och som kommer i kontakt med vattnet, har NSF certifierats för dricksvattenapplikationer i enlighet med de krav som ställs av Public Health and Safety Organizationi USA. Installationen En bypass ledning med en diameter av 20,32 cm installerades uppströms tryckreduceringsventilen. Till bypass ledningen installerades turbin och generator, med en installerad effekt på 40 kw. Man valde att dimensionera turbinen och generatorn för att maximera produktionen under sommarmånaderna, då flödet var störst. Turbinen har en diameter på 60,9 cm, en höjd på 1,14 meter och en vikt på ca 1,2 ton. Mellan tryckreduceringsventilen och bypass ledningen, installerades en fjärilsventil. Med fjärilsventilen kan man välja om flödet ska passera turbinen eller tryckreduceringsventilen. Mätutrustning installerades nedströms turbinen för att kunna övervaka både flöde och tryck. Figur 9 nedan kompletterar beskrivningen. 18

25 Figur 8. Schematisk bild över installationen i kammaren (Rentricity 2014) En ansökan om att få produktionen klassificerad som förnybar gjordes till Department of Public Utility Control, Connecticut. Ansökan godkändes och produktionen berättigar därför till så kallade REC:s (Renewable Energy Certificate:s) vilka kan säljas på NEPOOL (The New England Power Pool) numera ISO-NE (ISO New England Inc), dessa certifikat ger därmed en extra intäkt vid försäljning av elektricitet. ISO-NE, tidigare NEPOOL, är en oberoende och icke vinstdrivande organisation som ansvarar för överföringen av elektricitet i de sex staterna i regionen New England, USA, man arbetar även med att ta fram tariffer för elpriser och utforma villkoren för elförsörjningen 19

26

27 3. Fallstudie I detta kapitel presenteras systembeskrivning för fallstudien, tryck- och flödesförutsättningar för de undersökta lokalerna samt de leverantörer som kontaktats under förstudien. Gemensamt för leverantörerna är att de har en produkt som kan producera el, och till viss del kan reglera tryck och flöde. 3.1 Systembeskrivning Vattenförsörjningen i Malmö bygger på ett system där flöde och tryck kontrolleras för att leverera dricksvatten ut till kunderna i distributionsnätet. Att ledningarna är trycksatta förhindrar också att föroreningar läcker in. Det är därför ett krav att tryck och flöde går att reglera även efter en installation av turbin. En installation får inte heller äventyra kvalitén och leveranssäkerheten av vattnet och den måste även medföra möjligheten för vattnet att färdas i motsatt riktning. Figur 9. Förenklad översiktsbild av det undersökta systemet. Som kan ses i Figur 9, leds vatten från Ugglarpsreservoaren på 76 meters höjd, till normalzonen i Malmö stad på 50 meters höjd. För att skona dricksvattenledningarna och undvika att vattennivån blir för hög i vattentornen, använder man idag tryckreduceringsventiler. Genom att ersätta dessa tryckreduceringsventiler med turbiner kan man istället producera el. 3.2 Presentation av leverantörer Zeropex Zeropex är ett norskt bolag som har kontor i Norge, England och USA. Zeropex turbin, kan vid omvänt flöde även användas som en pump om ökat tryck och flöde är önskat. Detta innebär att deras turbiner på ett fördelaktigt sätt, kan ersätta tryckreduceringsventiler (Zeropex, u.å). Zeropex kan 21

28 Flöde l/s leverera en hel systemlösning med turbin, generator, kontrollsystem för elgenerering och kontinuitetskontrollsystem för flöde och tryck vid elavbrott. Grundutförandet består en komplett lösning av turbin och generator som är redo för att kopplas upp mot nätet. Zeropex har sammanställt ett dokument för hur man implementerar övervakning och styrning av flöden och tryck i sitt befintliga SCADA-system (Zeropex, 2012). Difgen CC, continuous control, är en tilläggsenhet som gör det möjligt att kontrollera tryck och flöde även vid strömavbrott. Tilläggsenheten medför att generatorn fortfarande belastas trots strömavbrott, och förhindrar således att turbinen börjar skena. På så sätt kan man fortfarande styra och reglera tryck och flöde. Ofta används enheten endast kortare perioder så att vattnet kan ledas en annan väg, men den kan även konfigureras för att klara av längre perioder. När strömavbrottet är över kopplas den producerade elen upp mot nätet igen (Zeropex, 2013). Rentricity Rentricity är ett bolag som grundades år 2003 i USA. De har sitt huvudkontor i New York men har även kontor i Kalifornien, Kanada, New England, Philadelphia och Pittsburgh (Rentricity, 2014a). Rentricity levererar två typer av system, Flow to Wire och Plug and Play. Flow to Wire producerar en effekt mellan 30 och 350 kw beroende på tryck och flödesförutsättningar. Plug and Play är ett mindre system som producerar en effekt mellan 5 och 30 kw. Deras system består generellt sett av en mikroturbin, generator, sensorer, processorer, elektrisk styrning och kommunikationsutrustning. Deras system är kompatibla med befintliga SCADA-system vilket innebär att man på ett transparant sätt kan övervaka effekt, tryck och flöde (Rentricity, 2014b). Teknisk systembeskrivning Såsom tidigare nämnts undersöktes två lokaler i distributionsnätet. Lokalerna försörjer olika delar av Malmö vilket innebär att tryck- och flödesförutsättningar skiljer sig åt. I detta delkapitel presenteras de tryck och flödes förutsättningar som ligger till grund för fortsatta beräkningar. Lokal A Lokal A förser främst industrier med dricksvatten men även en del hushåll. Det är främst industrierna som påverkar de dagliga flödesvariationerna :00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 Tid Figur 10. Flödesvariationer över tre dygn. 22

29 Tryck (bar) Flöde Som kan ses i Figur 10, varierar flödet mellan 130 l/s och 300 l/s. Flödet är högre under dagen än under natten, vilket kan kopplas till att de flesta industrierar är verksamma under dagtid medel Figur 11. Flödesvariationer över ett år. Figur 11 beskriver flödet vid lokal A, för år 2012 och Det finns inga tydliga variationer av flödet mellan sommar och vinter och inte heller mellan de två åren. De stora flödesavvikelserna i april månad under 2013 beror på ett driftstopp. Under driftstoppet pumpades vattnet i motsatt riktning och mätutrustningen vid lokal A registrerar inte negativa flöden. Den gröna kurvan i Figur 12 beskriver hur trycket varierar innan tryckreduceringsventilen. Medeltrycket ligger på 7,3 bar, vilket motsvarar vattenpelaren från Ugglarpsreservoaren. Den röda kurvan beskriver trycket efter ventilen och uppvisar ett relativt konstant värde av 4,9 bar. Lokal A försörjer Malmö innerstad med drickvatten, där trycket regleras av stadens vattentorn Tryck före Tryck efter 4 Datum Figur 12. Medeltryck vid tryckreduceringsventilen. 23

30 Flöde l/s Difftryck bar Figur 13 beskriver hur tryckskillanden över ventilen varierar med tiden och ger en indikation under vilka tryckförutsättningar turbinen ska kunna arbeta. Medelvärdet för tryckskillanden över ett år är ca 2,37 bar. 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 Medel difftryck medel 2,1 Figur 13. Tryckskillnad över tryckreduceringsventilen. Lokal B Lokal B förser främst bostadsområden vilket innebär att vattenförsörjningen följer invånarnas levnadsmönster :00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 Tid Figur 14. Flödesvariationer över tre dygn. I Figur 14 kan man se hur flödet varierar över dygnet. De dagliga variationerna är starkt kopplade till invånarnas levnadsmönster. När folk stiger upp på morgonen ökar behovet av vatten vilket leder till en ökning av flödet mellan 5 och 10 på morgonen. Under dagen sjunker flödet något för att återigen öka på kvällen mellan 15 och 19 när folk kommer hem från sina jobb och lagar mat. De årliga flödesvariationerna för 2012, 2013 samt ett medel för de två åren är plottade i Figur

31 Flöde medel Figur 15. Flödesvariationer över ett år. Figur 15 beskriver flödet vid lokal B. för år 2012 och 2013 samt ett medel. Det finns inga tydliga flödesvariationer mellan sommar och vinter och inte heller mellan de två åren. De stora flödesavvikelserna i april månad under 2013 beror på ett driftstopp. För att kompensera för detta driftstopp, ökades flödet över lokal B. Tryckförutsättningarna som råder vid lokal B är de samma som för lokal A eftersom vattnet kommer från Ugglarpsreservoaren och försörjer samma zon. Skillnaden mellan de båda lokalerna ligger i flödesvariationern 25

32

33 4 Resultat Fullständiga beräkningar och samband som ligger till grund för detta kapitel, finns presenterade i separata bilagor. Elproduktionsberäkningarna finns presenterade i Bilaga A, Ekonomiberäkningarna i Bilaga B och Miljöberäkningarna i Bilaga C. 4.1 Elproduktion Lokal A, val av turbin och estimerad elproduktion För att ta vara på det breda flödesintervallet, förespråkar Rentricity en installation med flera turbiner i serie. Enligt turbindata uppgår den maximala täckningsgraden till 85 %, vilket skulle generera en årlig elproduktion på ca 261 MWh. Zeropex har ett stort utbud av turbiner för att möta olika flödes- och tryckförhållande. Det är viktigt att välja en turbin som har sitt optimala produktionsläge inom det flödes- och tryckintervall som råder för att optimera elproduktionen. Den turbin som är bäst lämpad under de förhållanden som råder vid lokal A finns beskriven i Tabell 3. Tabell 3. Vald turbin för lokal A. Model Minsta inflöde (l/s) Högsta inflöde (l/s) Maximalt inloppstryck (bar) Maximalt difftryck (bar) Minsta difftryck (bar) DG18-73HP ,8 1 Som kan ses i Tabell 3 arbetar den valda turbinen inom flödesintervallet l/s och med ett maximalt differenstryck på 2,8 bar. Utanför dessa intervall, kan man anta att elproduktionen är noll. Vilket innebär att de timmar under året som flödet och trycket ligger utanför dessa gränser så är elproduktionen försumbar. I Figur 16 visas flödesdata från 1 januari 2012 till 1 februari Som kan ses i Figur 16 ligger en del flöden utanför elproduktionsintervallet, det vill säga utanför l/s. Enligt beräkningar, se Bilaga, är den beräknade medeleffekten inom detta intervall 29,56 kw. 27

34 Frekvens i antal timmar Flöde l/s Figur 16. Frekvensdiagram för hur många timmar flödet antar ett visst värde från 1 januari 2012 till 1 mars De blå staplarna motsvarar de flöden som håller sig inom flödesintervallet och de röda staplarna motsvarar flöden utanför flödesintervallet. De ljusare staplarna motsvarar flöden för 2012 medan de mörkare motsvarar flöden för I Tabell 4 finns frekvensdiagramet för 2012 beskrivet i siffror. Som kan ses i Tabellen finns det en differens på 6,9 % mellan de undersökta åren. Tabell 4. Flödesdata för lokal A från 1 januari 2012 till 1 mars 2014 Intervall l/s Medel Under Över Totalt antal timmar utanför intervall Totalt antal timmar Procent utanför intervall 14,6 7,7 10,7 En sammanställning av den förväntade elproduktionen enligt de förutsättningar som fanns under respektive år finns presenterad i Tabell 5. Som kan ses i Tabell 5 skiljer sig den förväntade elproduktionen mellan 2012 och 2013 med nära 20 MWh för Zeropex. Tabell 5. Sammanställning av elproduktion uttryckt i MWh per år Zeropex Rentricity År Produktion Produktion Medel

35 Frekvens antal timmar Lokal B, val av turbin och estimerad elproduktion Vid lokal B är flödesvariationerna över dygnet mer tydliga, detta eftersom lokal B främst försörjer bostadshus där vattenkonsumtionen följer de boendes levnadsmönster. Det vill säga att flödet är högre under dagen än under natten där det stundtals är noll, se Figur 14. Frekvensdiagrammet i Figur 17 visar att en stor del av flödena som ligger mellan 10 l/s och 220 l/s. Flödesintervallet tillsammans med tryckintervallet vid lokal B gör att den turbin som är bäst lämpad är DG Tabell 6. Vald turbin för lokal B. Minsta Högsta Maximalt Maximalt Minsta Model inflöde (l/s) inflöde (l/s) inloppstryck (bar) difftryck (bar) difftryck (bar) DG , Flöde l/s Figur 17. Frekvensdiagram för hur många timmar flödet antar ett visst värde från 1 januari 2012 till 1 mars De blå staplarna motsvarar de flöden som håller sig inom flödesintervallet och de röda staplarna motsvarar flöden utanför flödesintervallet. De ljusare staplarna motsvarar flöden för 2012 medan de mörkare motsvarar flöden för Som kan ses i Figur 17, är det en stor del av flödena som ligger utanför turbinens produktionsintervall. I Tabell 7 finns frekvensdiagramet för Figur 17 beskrivet i siffror. Som kan ses i Tabell 7 finns det en differens på 3,3 % mellan de undersökta åren. Tabell 7. Flödesdata från 1 januari 2012 till 1 mars 2014 Intervall l/s Medel Under Över Totalt utanför intervall Totalt antal timmar Procent utanför intervall 0,245 0,212 0,229 29

36 Elproduktionskostnad (SEK/kWh) En sammanställning av den förväntade elproduktionen enligt de förutsättningar som fanns under respektive år finns presenterad i Tabell 8. Som kan ses i Tabell 8 skiljer sig den förväntade elproduktionen mellan 2012 och 2013 med ca 5 MWh. Tabell 8. Sammanställning av elproduktion uttryckt i MWh per år År , , & ,05 Produktion MWh 4.2 Ekonomi Elproduktionskostnad vid Lokal A Produktspecifik information given av leverantörer som finns i Bilaga B, Tabell B1 och B2 samt en kalkylränta på 5 % har använts för att plotta elproduktionskostnad som funktion av operativ livstid. 1,4 1,2 Fiktiv hög Zeropex 1 0,8 Fiktiv medel Rentricity Fiktiv låg 0,6 0,4 0, Livslängd (år) Figur 18. Elproduktionskostnad som funktion av livslängd. Figur 18 visar hur elproduktionskostnaden varierar beroende på leverantör och livslängd på installationen, förutsatt en kalkylränta på 5 %. Lönsamhet vid lokal A Användning av elen inom verksamheten Från Figur 18 kan man se operativ livslängd påverkar investeringen lönsamhet. Varken livslängd eller kalkylränta är kända gällande investeringen och därför antas en livslängd på 25 år och en kalkylränta på 5 %. Genom dessa antaganden fås en specifik kostnad per producerad energienhet. Sedan kan teoretiska framtida betalningskonsekvenser bestämmas utifrån de elprisöknings-scenarion som tagits 30

37 (SEK) (SEK) fram. Nedan visar Figur 19 resultatet från lönsamhetsberäkningar då den genererade elektriciteten ersätter inköpt el Grundinvestering Nuvärde Nettonuvärde Zeropex Rentricity Fiktiv låg Fiktiv medel Fiktiv hög Figur 19. Grundinvestering, Nuvärde och Nettonuvärdet för de olika leverantörerna efter 25 år räknat med en kalkylränta på 5 % och en elprisökning som följer inflationen på 2 %. I Figur 19 ovan visas att Zeropex samt den fiktiva leverantören med en hög investeringskostnad efter 25 år under givna förutsättningar inte är lönsam Grundinvestering Nuvärde Nettonuvärde Zeropex Rentricity Fiktiv låg Fiktiv medel Fiktiv hög Figur 20. Grundinvestering, nuvärde och nettonuvärde för de olika leverantörerna efter 25 år räknat med en kalkylränta på 5 % och en real elprisökning på 1 %, som utöver inflationen tar hänsyn till ökade investeringar i bl.a elnätet. Figur 20 visar att samtliga installationer är lönsamma under förutsättning att elpriset ökar med 3 % årligen under livslängden på 25 år. 31

38 (SEK/kWh) År Real prisökning 1 % Inflation Zeropex Rentricity Fiktiv, låg Fiktiv, medel Fiktiv, hög Figur 21. Payback-tid för de olika leverantörerna räknat med en kalkylränta på 5 % och en elprisökning som följer inflationen på 2 % alternativt ökar realt med 1 %. Som Figur 20 och 21 ovan visar, är framtida elpriser av stor betydelse för den ekonomiska lönsamheten hos en eventuell investering. Försäljning av genererad el vid lokal A, på elmarknad Figur 22 nedan visar att det börjar genereras positiva intäkter kring år 8. 1 Spotpris 0,8 Elproduktionskostnad 0,6 0,4 Intäckter, Spotpris - Elproduktionskostnad 0,2 0-0, Livslängd (år) Figur 22. Elproduktionskostnad, spotprisutveckling och möjliga intäkter vid försäljning av den producerade elektriciteten, beräknad med en livslängd på 40 år, kalkylränta på 5 % och en real elprisökning på 1 %. Figur 22 visar att det börjar genereras positiva intäkter kring år 8. Dessa intäkter multipliceras med den årliga producerade mängden elektricitet ger den årliga intäkten. Framtida intäkter diskonteras till nutid. Resultaten från dessa beräkningar visas i Figur 23 nedan. 32

39 (SEK/år) Betalningskonsekvener Diskonterade betalningskonsekvenser Livslängd (år) Figur 23. Årliga betalningskonsekvenserna från försäljning av elektriciteten. Om de summerade diskonterade intäkterna överstiger investeringskostnaden bedöms investeringen vara lönsam. Resultat från dessa beräkningar presenteras i Tabell 9 nedan. Tabell 9. Resultat från ett best case scenario. Post Zeropex Elproduktionskostnad (SEK/kWh) 0,362 Förväntad årsproduktion (kwh) G, Investeringskostnad (MSEK) 1,158 NV, summa av diskonterade inbetalningsöverskott, 40 år, real spotprisökning 3 % (MSEK) 0,56 NNV=-G+NV (3%) (MSEK) -0,598 Tabell B9 visar resultatet vid försäljning av elektricitet för den fiktiva leverantörens installation med lägst investeringskostnad och en livslängd på 40 år, en kalkylränta på 5 % och ett spotpris som ökar realt med 1 %. Beräkningarna bygger på den fiktiva leverantören med lägst investeringskostnad per installerad effekt. Eftersom intäkterna under givna förutsättningar endast täcker 29 % av investeringskostnaden är investeringen inte lönsam. Därför bedöms ingen av de övriga leverantörerna kunna leverera ett system som kommer kunna vara lönsamt då den genererade elektriciteten säljs. Lönsamhet vid försäljning av el vid Lokal B Räknat med en avskrivningstid på 25 år och en kalkylränta på 5 % fås en elproduktionskostnad på 88 öre per kwh, se Figur 24 nedan. 33

40 Spotpris och elproduktionskostnad (SEK/kWh) 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Spotpris, ökning inflation Spotpris, ökning hög Elproduktion skostnad 0, Livslängd (år) Figur 24. Spotprisutveckling och elproduktionskostnad som funktion av tiden. Endast i det fall att investeringen klarar av att vara i drift under 40 år kommer investeringen att se positiva betalningskonsekvenser år 38,39 och 40 förutsatt en real elprisökning med 1 % årligen. Eftersom avskrivningstiden är satt till 25 år bedöms investeringen inte vara lönsam. Resultat från de ekonomiska beräkningarna presenteras i Tabell X nedan. 4.3 Miljö I detta avsnitt kommer reduktionen av växthusgaser att presenteras. Medelvärde av produktionen för år 2012 och 2013 kommer att användas för lokal A och B, samt ett medelvärde för de olika elmixarna. Zeropex Produktionsmedelvärdet vid lokal A är beräknat till: Produktionsmedelvärdet vid lokal B är beräknat till: Rentricity Produktionsmedelvärdet vid lokal A är beräknat till: /år /år /år Elmix Marginalelen: Medelvärdet är beräknat till 575 g CO 2 /kwh Nordisk elmix: Medelvärdet är beräknat till 87,5g CO 2 /kwh. Residualmix: Medelvärdet är beräknat till 267 g CO 2 /kwh. Utifrån dessa värden är reduktionen av koldioxidutsläpp för respektive lokal och elmix beräknad, vilket kan ses i Figur 25 och Tabell

41 Koldioxidutsläpp (TON) Tabell 10 Sammanställning av reduktion av koldioxidutsläpp, enhet ton per år. Elmix Rentricity Zeropex Zeropex Lokal A Lokal A Lokal B Marginalel ,5 Nordisk elmix 22,8 20,2 11,6 Residualmix 69,6 61,7 35, Zeropex, Lokal A Zeropex, Lokal B Rentricity Marginalel Nordisk elmix Residualmix Figur 25. Resultat från Tabell 10. Som kan ses i Figur 25 och Tabell 10 är miljönyttoeffekten större vid lokal A än vid lokal B, samt större för Rentricity än för Zeropex. Detta beror på att elproduktionen är högre för Rentricity än för Zeropex, samt för lokal A jämfört med lokal B. 35

42

43 4. Diskussion Elproduktion och installationsförutsättningar Såsom tidigare påpekats är det viktigt att välja en turbin som har sin optimala produktion inom det flödes-och tryckintervall som råder vid den aktuella platsen. Det ökar lönsamheten och ger en lägre produktionskostnad. I Tabell 4, Bilaga A, som beskriver Zeropex turbiner, framgår det tydligt att deras olika turbiner har sitt arbetsområde inom ett specifikt intervall. Utanför detta intervall kan man anta att produktionen är noll. En liknande Tabell finns inte för Rentricity, utan de hänvisar istället till att deras system har en maximal täckningsgrad på 85 % av flödesintervallet. Vid lokal A är det relativt stor skillnad i förväntad elproduktion mellan de två undersökta åren och även mellan de olika leverantörerna. Eftersom Zeropex turbin arbetar inom ett visst intervall, påverkas produktionen av förutsättningarna. För år 2012 ligger hela 14,6 % utanför turbinens produktionsintervall, vilket kan jämföras med 7,7 % för år Differensen på 6,9 % motsvarar en elproduktion på ca 20 MWh per år, vilket i det närmaste motsvarar energianvändningen av en medelstor villa. För att veta vilket år som är mest representativt över en längre tid, måste mer data analyseras. Rentricity däremot har en produktion på ca 260 MWh oavsett år, vilket beror på den höga täckningsgraden som är oberoende av flödesintervall. Rentricity har ett system som bygger på att man installerar flera turbiner i rad (parallellt) för att på så sätt kunna använda sig av ett bredare flödesintervall. Med hjälp av flera turbiner som har sin optimala output vid olika flödesintervall får det totala systemet en högre verkningsgrad. I våra beräkningar ligger denna verkningsgrad på runt 80 % för våra tryck och flödesförutsättningar. Skulle man enbart använda sig av en turbin så skulle systemets verkningsgrad bli lägre. Rentricity lämnar inte ut någon verkningsgrad för enskilda turbiner utan ger bara en total verkningsgrad för systemets prestanda. Rentricity har ett egenutvecklat beräkningsverktyg som de använder i sina beräkningar av systemets output. Då vi inte har tillgång till detta verktyg eller uppgifter om enskilda turbiners verkningsgrad, har vi gjort våra beräkningar utifrån den information vi fått från Rentricity. Oavsett om man använder sig av en eller flera turbiner så kommer en tryckreduceringsventil efter systemet att behöva installeras för att säkerställa att rätt tryck erhålls i Malmö Stads distributionssystem. Vid lokal B är flödesvariationerna över dygnet mer påtalande. Det beror på att lokal B främst försörjer bostadshus där vattenkonsumtionen följer de boendes levnadsmönster. Det vill säga att flödet är högre under dagen än under natten där det stundtals är noll, se Figur 14. Frekvensdiagrammen över de två undersökta åren visar att en stor del av flödena ligger utanför turbinens arbetsintervall. Mellan 20 och 25 % av flödena ligger utanför turbinens arbetsintervall. En stor del av dessa flöden är så pass låga att oavsett val av turbin kommer det innebära en låg elproduktion. Elproduktionen vid lokal B uppgår till ca 133 MWh per år, vilket är betydligt lägre än för lokal A. Det finns ingen turbin som har en optimal verkningsgrad i det breda flödesintervall som råder vid de båda lokalerna. För att ta tillvara på hela flödesintervallet med hög verkningsgrad, behövs en installation av flera turbiner. En installation med fler turbiner skulle dock leda till en ökad investeringskostnad. 37

44 Om det är lönsamt att installera mer än en turbin blir en avvägning mellan investeringskostnad, hur mycket mer man kan producera och till vilket pris man kan sälja/köpa elen. Utrymmet i kammarna är begränsat vilket påverkar installationsförutsättningarna, vilket innebär att det kanske inte är praktiskt möjligt att installera mer än en turbin. Då Rentricitys system även kräver en bypass-ledning kan det bli svårt att installera mer än en turbin i kammarna. I det case vi har studerat närmare så har en turbin tillsammans med en bypass-ledning kunnat installeras trots ett begränsat utrymme. Därför bedömer vi att det borde vara tekniskt möjligt med en installation av en turbin inklusive bypassledning vid båda lokaler som undersöks i detta arbete. En stor brist kring det case studie som undersökts är att resultatdelen är bristfällig kring systemets elproduktion och funktion. Information kring funktionsaspekten har eftersökts både hos Rentricity och ägaren av stadens vattennät utan framgång. Även om utrymmesmässiga installationsförutsättningar vid Lokal B är bättre än vid Lokal A, är det tveksamt om det skulle vara praktiskt möjligt att installera parallella turbiner och en bypass-ledning. Även om det skulle vara möjligt så borde det inte vara ekonomiskt försvarbart eftersom flöde och tryck är så pass låga att det troligtvis inte skulle leda till en signifikant produktionsökning i förhållande till investeringskostnaden. Rentricitys system kan inte låta vattnet flöda i motsatt riktning, vilket är en förutsättning från VA SYD:s sida, därför kräver deras system en bypass-ledning. Zeropex turbin har egenskapen att även fungera som en pump, det vill säga under omvänt flöde kan Zeropex turbin användas som en trycksättare och flödeshöjare. Att Zeropex system inte kräver någon bypass-ledning kan vara en fördel om installationsutrymmet bedöms vara begränsat efter en noggrannare studie, exempelvis efter offert. Utöver den aspekten kan installationskostnaden komma att bli lägre då mindre modifieringar av rörsträckningen behövs göras vid en installation av turbin från Zeropex. Zeropex utbud av turbiner gör det möjligt att välja modeller som matchar de flödes-och tryckförhållande som råder vid de olika lokalerna på ett bra sätt. Zeropex erbjuder även möjligheten att undersöka det offererade packetet i laboratoriemiljö för att på så sätt bilda sig en uppfattning om systemets prestanda under simulerade platsspecifika förhållanden. Det är först när man testkör systemet under lokalernas förutsättningar som man får en klarare bild över systemets prestanda under de rådande förhållande. Ekonomi Vid lokal A överstiger den installerade effekten 43 kw och vid lokal B är elförbrukningen lägre än elproduktionen. Det innebär att produktionen vid de båda lokalerna inte kommer kunna klassas som mikroproduktion. Att klassificera produktionen blir först aktuellt när man väljer att sälja den producerade elen på elmarknaden och de ekonomiska kalkylerna visar att det inte är lönsamt att sälja den genererade elektriciteten. Så länge elektriciteten inte säljs på elmarknaden yrkesmässigt och märkeffekten på generatorn är lägre än 100 kw kommer elektriciteten som genereras inte beläggas med energiskatt. Det är en aspekt som påverkar lönsamheten positivt vid lokal A eftersom den installerade effekten med stor säkerhet kommer att ligga runt 50 kw. Möjligheterna att använda den producerade elektriciteten inom verksamheten bedöms vara mycket goda enligt elingenjör Lars Jönsson på VA SYD. Den genererade elektriciteten kommer att kunna ledas via en befintlig kabel till ett ställverk på området som kontinuerligt matar ett betydligt större effektbehov. Detta borde säkerställa att ingen 38

45 elektricitet matas ut på nätet. Om elektricitet ändå matas ut på nätet under mer än 1 ms kan det bli fråga om böter. Lönsamheten i denna typ av investering beror i stort sett på investeringskostnaden, hur mycket elektricitet som kan genereras, underhållskostnader och elpris. Investeringskostnad, produktionsvolym samt kostnader för underhåll är relativt sett enkla att bestämma. Hur elpriset kommer utvecklas längre fram är mycket svårt att prognostisera, samtidigt är elpriset av stor betydelse för investeringens lönsamhet. Korttidsprognoser baseras ofta på råvarupriser, magasinnivåer, och temperaturprognoser. I stort sett utbud och efterfrågan. Det är många faktorer som spelar in när det gäller elprisets utveckling framöver och inga självklara svar kring hur elpriset kommer att se ut framöver finns. Historiskt sett över tid har elpriset ökat även om det periodvis kan ses negativa prisutvecklingstrender. På grund av den ökade konkurrensen av råvaruresurser, problem med tillgängligheten i kärnkraften, ett integrerat elsystem med Europa så kommer troligen elpriset att öka även framöver. Beräkningarna som gjorts avseende ekonomi och lönsamhet för en eventuell investering finns i sin helhet i Bilaga B. Där görs ekonomisk kalkylering baserat på ett elpris som följer inflationen, det vill säga att elpriset följer det mål som är utsatt av Riksbanken på 2 %. Utöver detta görs beräkningar på ett elpris som framöver kommer öka realt med 1 %. Denna ökning motsvarar utvecklingstrenden för elpriset som varit de senaste 13 åren, det vill säga en elprisökning med 1,08 % för elområde 4 (Nordpool 2014). Utöver dessa antaganden om framtida elpris, har beräkningar utförts med en kalkylränta på 5 % och en avskrivningstid på 25 år. Skulle dessa val inte motsvara VA SYD:s egna krav på denna investering kan andra krav med enkelhet införas i beräkningsmodellen. Utgångspunkten för dessa val av kalkylränta och livstid är att man i Elforsk En känslighetsanalys av lönsamheten har gjorts där elprisökningar, avkastningskrav och investeringskostnad varierats vid en produktionsvolym på 250 MWh. Analysen visar att lönsamheten påverkas kraftigt av elpris och avkastningskrav. Baserat på det case som vi studerat närmare kommer en installation troligen att innebära att en bypass-ledning behövs. Anledningen till denna slutsats från vår sida är att en passage förbi installationen av turbinen säkerställer leveranssäkerheten. För att klarlägga exakt vilken typ av installation som kommer att vara aktuell behöver leverantörerna ta del av detaljerade ritningar i samband med att en offertförfrågan ställs. Miljö Resultatet från beräkningarna kring reduktion av koldioxidutsläpp varierar beroende på vilken elmix den producerade volymen elektricitet ersätter. Vilken elmix som bör användas för att beräkna vilka utsläppsminskningar som kan krediteras elproduktionen är inte helt självklart. VA SYD har tecknat ett avtal med EON där man förbinder sig att köpa in el från vindkraft. Detta ska generera en reduktion av koldioxidutsläpp med 319 g/kwh. Utsläppsreduktionen vid lokal A för de olika leverantörerna varierar med 87 till 267 g koldioxid per kwh för nordisk mix respektive residualmix. Marginalel ger en reduktion med ca 575 g per kwh. Detta motsvarar en total utsläppsminskning av mellan 20,2 till 150 ton koldioxid beroende på val av elmix och leverantör. 39

46 Reflektioner År 2020 har Malmö stad som mål att vara världsledande inom hållbar stadsutveckling och vara Sveriges klimatsmartaste stad. År 2030 är målet att hela staden ska försörjas till 100 % av förnybar energi. För att nå dit krävs innovativa lösningar inom energieffektivisering och inom energiförsörjning. Även VA SYD har som målsättning att effektivisera sin användning. Målsättningen är att energianvändningen vid dricksvattenanläggningar skall minska med 10 % till Den totala elförbrukningen vid lokal A uppgår årligen till ca 2750 MWh. Då produktionen vid lokal A teoretiskt kan uppgå till 250 MWh, kan en minskning på 9 % av den inköpta volymen elektricitet göras. Att ersätta tryckreduceringsventiler med turbiner i vattenledningar, kan vara ett sätt att bidra till denna utveckling. Till skillnad från vindkraft och solkraft är denna produktion inte väderberoende. Då dricksvatten flödar i stadens vattenledningar dygnet runt, är potentialen stor för en tillförlitlig energikälla. I framtiden när fler tillverkare letar sig in på denna marknad, kan priserna komma att sjunka. Prognoser över elprisets utveckling tyder på att elen kommer att bli dyrare i framtiden. Kombinationen med sjunkande turbinkostnader och ett högre elpris, kan göra ett en sådan här lösning kan bli ekonomiskt lönsam i framtiden. Oavsett åt vilket håll den ekonomiskalönsamheten pekar, är det en lösning som bidrar till att nå Malmö stads målsättning. Utfallet av detta examensarbete ger en fingervisning av den ekonomiskalönsamheten samt den klimatmässiga nyttan. Det finns en osäkerhet i korrektheten vad gäller den prognostiserade elproduktionen och kanske i synnerhet investeringskostnaden. Vad gäller den beräknade elproduktionen ligger osäkerheten främst i mängden analyserad data. Genom att analysera mätdata för fler år, hade vi med större säkerhet kunnat förutspå en årlig genomsnittlig elproduktion som stämt mer överens med det verkliga utfallet. Det vi kan säga i dagläget, är att produktionen borde ligga i intervallet Wh vid lokal, och i intervallet 0 50 Wh för lokal B. Vi hade hoppats på större respons ifrån de olika leverantörer som dök upp under vår kartläggning av markanden. Att vi i egenskap av att vara två studenter som genomför ett examensarbete kan vara en bidragande orsak till den bristfälliga responsen. Dock har både Rentricity och Zeropex varit föredömliga i sin svarsfrekvens även om detaljinformationen ibland varit bristfällig. Såsom tidigare påpekats finns en stor osäkerhet i investeringskostnaden. Eftersom vi inte har möjlighet att ta in offerter som är baserade på installationsförutsättningarna vid de olika lokalerna, grundas investeringskostnaderna på uppskattningar från leverantörerna. Posten installationskostnad känns väl tilltagen för installationen av Zeropex turbin vid lokal A. Detta på grund av de goda installationsförutsättningar som råder vid lokal A för Zeropex system. Installationen för Rentricity kan dock förväntas ligga i närheten av den uppskattade installationskostnaden. Detta på grund av att Rentricity förespråkar en installation av flera turbiner samt en bypass-ledning. Dock borde investeringen för de båda leverantörerna landa inom intervallet för känslighetsanalysen på mellan en och två miljoner. Eftersom kostnadsförslagen är baserade på andra valutor än den svenska, påverkas även investeringen av den svenska kronans utveckling jämtemot dessa. Då det inte finns någon ekonomisk lönsamhet i att sälja den producerade elen, borde detta alternativ uteslutas. På så sätt krävs inget avtal med nätägaren vilket underlättar det administrativa arbetet. 40

47 3.4 Slutsats Fråga 1: Leverantörer som är verksamma inom denna marknad och som vi har kommit i kontakt med är: Rentricity Zeropex Leviathan Lucid Energy Sulzer Andritz Tekniken implementeras olika beroende på vem leverantören är, samt installationsförutsättningarna. Rentricity installerar i huvudsak mer än en turbin, antingen parallellt eller i serie. De använder sig även av en bypass-ledning för att låta vattnet strömma i motsatt riktning. Zeropex installationer består av en turbin och en del kringutrustning. Vad som är gemensamt för de båda tillverkarna är att tryckreduceringsventilen lämnas kvar för att säkerställa att rätt tryck åstadkommes. Fråga 2: Idag går det en kabel nära Lokal A som är tillräckligt stor för att kunna användas för elöverföring till den egna verksamheten. Kabeln används idag för att mata en dagvattenpumpstation, men eftersom denna dagvattenpumpsstation skall renoveras och få en egen anslutningspunkt kommer kabeln kunna återanvändas. Renoveringen planeras genomföras inom kort och därefter blir kabeln tillgänglig vid en installation. Vid lokal B är förbrukningen lägre än produktionen, vilket innebär att man måste ansluta sig till elnätet för att sälja överskottselen. Fråga 3: Utifrån analyserad mätdata och turbinegenskaper för leverantörerna Rentricity och Zeropex har den årliga elproduktionen beräknats till: Lokal A: Zerepex 231 MWh Rentricity 260 MWh Lokal B: Zeropex 133 MWh Fråga 4: Elproduktionen kommer att klassificeras som pumpkraft och är därmed inte berättigad elcertifikat. Då den installerade effekten vid lokal A överstiger 43 kw kommer produktionen klassas som kommersiell elproducent. Samma klassificering gäller för lokal B, men då på grund av att förbrukningen är lägre än produktionen i anslutningspunkten. Fråga 5: Miljönyttoeffekten som installationen medför påverkas av vilken elproduktion man anser att turbinerna ersätter i det befintliga elsystemet. Vid lokal A varierar utsläppsreduktionen från 22,8 ton per år till 150 ton per år. Vid lokal B är motsvarande variation 20,2 till 133 ton per år. Fråga 6: Elprisets utveckling är av mycket stor betydelse för lönsamheten i en eventuell investering. De beräkningar som gjorts visar att både Rentricity och Zeropex installationer kan vara lönsamma vid Lokal A om elen används inom processen. Förutsättningarna för lönsamhet är att återbetalningstiden accepteras, att avskrivningstiden på 25 år är realistisk och att elpriset kommer att öka realt med åtminstone 1 % årligen. 41

48 Referenser Alaküla, M. Gertmar, L. & Samuelsson, O. (2011). Elenergiteknik. KFS i Lund AB Ann-Kristin Bergquist & Per-Olov Marklund. (2011). Erfarenheter av styrmedel på miljöområdet- en forskningsöversikt (Rapport 2011:14). Arbetsmiljöverket Barup, J. (2014). Säkerhetssamordnare på VA SYD. Intervju Bergström och Nordlund, Ellära- Kretsteknik och fältteori. Liber Stockholm BP Statistical review of world energy Hämtad [ ], URL: Elforsk, u.å. Miljövärdering av el med fokus på koldioxidutsläpp. Hämtad [ ], URL: Elforsk, Miljömässiga kundaspekter kring ursprungsmärkning av el. Elforsk El från nya och framtida anläggningar Hämtad [ ], URL: Energimarknadsinspektionen, 2012a. Elnät och nätprisreglering. Hämtad [ ], URL: Energimarknadsinspektionen, Residualmixen Hämtad [ ], URL: Energimarknadsinspektionen, Prissättning på el och elmarknader. Hämtad [ ] URL: Energimyndigheten 2013A. Energiläget Hämtad [ ],URL: Sverige/. Energimyndigheten, 2013B. Vattenkraft. Hämtad [ ], URL: Energimyndigheten, 2013 C. Om elcertifikatsystemet. Hämtad [ ], URL: https://www.energimyndigheten.se/foretag/elcertifikat/om-elcertifikatsystemet/ Energimyndigheten, 2014A. Kontrollstation 2015 förslag till justeringar i elcertifikatsystemet. Hämtad [ ], URL: https://www.energimyndigheten.se/press/pressmeddelanden/kontrollstation forslag-tilljusteringar-i-elcertifikatsystemet/ 42

49 Energimyndigheten, 2014B. Kontrollstation för elcertifikatsystemet ER 2014:04. URL: _04.pdf EON, Våra elnätsabonnemang för er som företag. Hämtad [ ], URL: IEA, Key world energy statistics Hämtad [ ], URL: IPCC, 2013: Summary for Policymakers. In: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker, T.F., D. Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S.K. Allen, J. Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M. Midgley (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA Mölndal Energi, Miljövärdering av el. Hämtad [ ], URL: ringavel/tabid/470/language/sv-se/default.aspx Nordpool, Elspot prices. Hämtad [ ], URL: Rentricity, 2014a, About. Hämtad [ ], URL: Rentricity, 2014b. Creating a Smart Water Grid. Hämtad [ ], URL: SABO, Miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd. Hämtad [ ], URL: energianv%c3%a4ndning.pdf SFS 2011:1200. Lag om elcertifikat. Näringsdepartementet SFS 1998:808. Miljöbalk. Miljödepartementet. SFS 1996:627. Säkerhetsskyddslag. Justitiedepartementet. SFS 2010:598. Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Näringsdepartementet. SFS 2010:3. Förordning (1988:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Miljödepartementet. Staahlnacke, S. (2013). Varför beslutade ledningen att vi ska arbeta med miljöledning?, Internt meddelande. 43

50 Svenska Kraftnät, Cesar. Hämtad [ ], URL: Svensk energi, 2011a. Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar Svensk energi, 2011b. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet Svensk energi, Vägledning angående ursprungsmärkning av el. Hämtad [ ], URL: ng-2012-angaende-ursprungsmarkning-av-el.pdf Svensk energi, Energi i fokus. Hämtad [ ], URL: ursprungsm%c3%a4rkning.pdf Svensk energi 2014a, Elmarknadspriser i Sverige och Norden. Hämtad [ ], URL: Svensk energi, 2014b. Handel med utsläppsrätter. Hämtad [ ], URL: S. L. Dixon & C. A. Hall, Fluid Mechanics and Thermodynamics of Turbomachinery. Elsevier Inc Sulzer Pumps, Reducing pressure- Increasing efficiency, Technical Review 1/2011. Hämtad [ ] URL: https://www.sulzer.com/en//media/documents/cross_division/str/2011/str_2011_1_e_26_parke r.pdf VA SYD (2012). Årsredovisning URL: YDs%20%C3%A5rsredovisning% ashx VA SYD (2013). VA SYD, miljöcertifierat enligt ISO , Pressmedelande VA SYD, Om VA SYD. Hämtad [ ], URL: Zeropex, u.å. Why buy the Difgen. Hämtad [ ], URL: Zeropex, Difgen MC Master Control. Hämtad [ ], URL: Zeropex, Difgen CC. Hämtad [ ], URL: 44

51 Bilaga A 1. Elproduktionsberäkningar Teori för elproduktion Grundläggande samband som används inom examensarbetet uttrycks nedan. där: [ ] (1) [ ] [ ] [ ] [ ] Eftersom tryck är kraft per areaenhet kan det hydrostatiska trycket, som, vid en viss punkt uttryckas Och därmed beskrivs P mek som: (2) (3) A.1 Elproduktion För att veta vilken turbin som kan användas, behöver de mest representerade flödena kartläggas. Utifrån mätdata har ett medelvärde för flödet beräknats. För de flöde som ligger under respektive över medelvärdet, beräknas ett nytt medelvärde, som benämns undre- samt övre medelvärde. Elproduktionen för lokal A beräknas för turbiner både från Rentricity och från Zeropex. För lokal B beräknas bara elproduktionen för Zeropex, detta eftersom Rentricity inte har lämnat några turbindata för dessa förhållanden. A.2 Lokal A I Tabell A1 finns flödes- och tryckparametrarna presenterade för medelvärdet av åren 2012 och Dessa parametrar ligger till grund för val av turbin och därmed vilken effekt turbinen kan leverera. 45

52 Effekt kw Tabell A1 Tryck- och flödesmedelvärde för sommar- och vinterhalvåret Årstid Flöde l/s Tryck bar Vinter undre medel 125 2,4 Sommar undre medel 151 2,4 Vinter övre medel 206 2,4 Sommar övre medel 242 2,4 A.2.1 Rentricity Tryck- och flödesparametrarna är skickade till Rentricity som i sin tur har beräknat effekten. Tabell A2 Effektberäkning gjord av Rentricity baserad på tryck och flödesdata Årstid Flöde l/s Tryck bar Effekt kw Vinter undre medel 125 2,4 22,3 Sommar undre medel 151 2,4 27,6 Vinter övre medel 206 2,4 42,5 Sommar övre medel 242 2,4 49 I Figur A1 är effekten plottad som en funktion av flödet. Utifrån denna plot, har en kurvanpassning gjorts. Kurvanpassningens Ekvation används sedan för att beräkna effekten i hela tryck- och flödesintervallet. Regressionsanalysen av kurvanpassningen ligger nära 1, vilket innebär att den stämmer väl överens med den beskrivna situationen P mek = 235,59Q - 7,2915 R² = 0, ,1 0,12 0,14 0,16 0,18 0,2 0,22 0,24 0,26 Flöde m^3/s Figur A1 Effekten som en funktion av flödet. P beskriver effektkurvans ekvation och R 2 beskriver hur väl kurvanpassningen har gjorts. Den räta linjens ekvation i Figur A1, beskriver hur den mekaniska effekten varierar med förändrat flöde, Q. Linjens ekvation beskrivs som följer: 46

53 Verkningsgrad Genom en omskrivning av Ekvation 3 får man en ekvation som beskriver verkningsgraden som en funktion av flödet: ( ) 1 0,9 0,8 R² = 0,9981 0,7 0,6 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 Flöde m3/s Figur A2. Verkningsgrad som en funktion av flöde. Medelvärdet av verkningsgraden ligger på ca 80 % och effektmedelvärdet ligger på ca 35 kw. För att ta vara på det breda flödesintervallet, förespråkar Rentricity en installation med flera turbiner i serie. Detta innebär att den totala verkningsgraden blir högre och även kostnaden. Enligt turbindata uppgår den maximala täckningsgraden till 85 %. Med Rentricity:s installationsförslag skulle den årliga elproduktionen uppgå till: A.2.2 Zeropex Tryck-och flödesparametrarna som finns presenterade i Tabell A1 är inmatade i Zeropex beräkningsverktyg för att beräkna effekten, vilket finns presenterat i Tabell A3. Tabell A3 Effektberäkning baserad på tryck-och flödesdata med hjälp av Zeropex beräkningsverktyg Årstid Flöde l/s Tryck bar Effekt kw Vinter undre medel 125 2,4 19 Sommar undre medel 151 2,4 23 Vinter övre medel 206 2,4 36 Sommar övre medel 242 2,4 41 Analogt tillvägagångsätt för beräkningar har genomförts för att beräkna verkningsgrad och effekt för Zeropex. 47

54 Verkningsgrad Effekt kw P mek = 200,72Q - 6,6572 R² = 0, ,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Flöde m^3/s Figur A3. Effekt som en funktion av flöde. P beskriver effektkurvans ekvation och R 2 beskriver hur väl kurvanpassningen har gjorts. Den räta linjens ekvation i Figur A3, beskriver hur den mekaniska effekten varierar med förändrat flöde, Q. Linjens ekvation beskrivs som följer: Genom en omskrivning av Ekvation 3 får man en ekvation som beskriver verkningsgraden som en funktion av flödet: ( ) 0,8 0,75 R² = 0,8226 0,7 0,65 0,6 0,55 0,5 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Flöde m 3 /s Figur A3. Verkningsgrad som en funktion av flöde. Medelvärdet av verkningsgraden ligger på ca 66 % och effektmedelvärdet ligger på ca 30 kw. Vilket kan jämföras med Zeropex produktinformation, som visar på en verkningsgrad på 68 % och en medeleffekt på 28,7 kw. A.3.3 Val av turbin och estimerad elproduktion Zeropex har ett stort utbud av turbiner för att möta olika flödes- och tryckförhållande. Det är viktigt att välja en turbin som har sitt optimala produktionsläge inom det flödes- och tryckintervall som råder för att optimera elproduktionen. Den turbin som är bäst lämpad under de förhållanden som råder vid lokal A finns beskriven i Tabell 4. 48

55 Frekvens i antal timmar Tabell A4. Turbindata för Zeropex. Tabell A5. Vald turbin för lokal A. Model Minsta inflöde (l/s) Högsta inflöde (l/s) Maximalt inloppstryck (bar) Maximalt difftryck (bar) Minsta difftryck (bar) DG18-73HP ,8 1 Som kan ses i Tabell 6 arbetar den valda turbinen inom flödesintervallet l/s och med ett maximalt differenstryck på 2,8 bar. Utanför dessa intervall, kan man anta att elproduktionen är noll. Vilket innebär att de timmar under året som flödet och trycket ligger utanför dessa gränser så är elproduktionen försumbar. I Figur 4 visas flödesdata från 1 januari 2012 till 1 februari Som kan ses i Figur A4 ligger en del flöden utanför elproduktionsintervallet, det vill säga utanför l/s Flöde l/s Figur A4. Frekvensdiagram för hur många timmar flödet antar ett visst värde från 1 januari 2012 till 1 mars De blå staplarna motsvarar de flöden som håller sig inom flödesintervallet och de röda staplarna motsvarar flöden utanför flödesintervallet. De ljusare staplarna motsvarar flöden för 2012 medan de mörkare motsvarar flöden för

56 I Tabell A6 finns frekvensdiagramet för 2012 beskrivet i siffror. Som kan ses i Tabellen finns det en differens på 6,9 % mellan de undersökta åren. Tabell A6. Flödesdata för lokal A från 1 januari 2012 till 1 mars 2014 Intervall l/s Medel Under Över Totalt utanför intervall Totalt antal timmar Procent utanför intervall 14,6 7,7 10,7 Enligt tidigare beräkningar är den beräknade medeleffekten inom detta intervall 29,56 kw. Utifrån det, kan man göra en uppskattning av vad den totala elproduktionen under de undersökta åren skulle ha blivit Medel ( ) ( ) ( ) En sammanställning av den förväntade elproduktionen enligt de förutsättningar som fanns under respektive år finns presenterad i Tabell A7. Som kan ses i Tabell A7 skiljer sig den förväntade elproduktionen mellan 2012 och 2013 med nära 20 MWh. Tabell A7 Sammanställning av elproduktion för respektive år År Produktion MWh , ,03 Medel 231,20 A.4 Lokal B Zeropex Vid lokal B är flödesvariationerna över dygnet mer tydliga, detta eftersom lokal B främst försörjer bostadshus där vattenkonsumtionen följer de boendes levnadsmönster. Det vill säga att flödet är högre under dagen än under natten där det stundtals är noll, se Figur 5. Frekvensdiagrammet i Figur 5 visar att en stor del av flödena som ligger mellan 10 l/s och 220 l/s. Flödesintervallet tillsammans med tryckintervallet vid lokal B gör att den turbin som är bäst lämpad är DG Tabell A8. Vald turbin för lokal B. Minsta Högsta Maximalt Maximalt Minsta Model inflöde (l/s) inflöde (l/s) inloppstryck (bar) difftryck (bar) difftryck (bar) DG ,2 1 50

57 Effekt kw Frekvens antal timmar Flöde l/s Figur A5. Frekvensdiagram för hur många timmar flödet antar ett visst värde från 1 januari 2012 till 1 mars De blå staplarna motsvarar de flöden som håller sig inom flödesintervallet och de röda staplarna motsvarar flöden utanför flödesintervallet. De ljusare staplarna motsvarar flöden för 2012 medan de mörkare motsvarar flöden för Som kan ses i Figur 5, är det en stor del av flödena som ligger utanför turbinens produktionsintervall. I Tabell 6 finns frekvensdiagramet för Figur 5 beskrivet i siffror. Som kan ses i Tabellen finns det en differens på 3,3 % mellan de undersökta åren. Tabell A9 Flödesdata från 1 januari 2012 till 1 mars Intervall l/s Medel Under Över Totalt utanför intervall Totalt antal timmar Procent utanför intervall 0,245 0,212 0,229 Med hjälp av Zeropex beräkningsverktyg har effekten beräknats, vilket finns presenterat i Tabell 10. Tabell A10. Effektberäkning baserad på tryck-och flödesdata med hjälp av Zeropex beräkningsverktyg Medelvärde Flöde l/s Difftryck bar Effekt Undre 98 2,3 15 Medel Övre 171 1, P mek = 0,0972Q + 5,5931 R² = 0, Flöde l/s Figur A6. Effekt som en funktion av flöde. P mek beskriver effektkurvans Ekvation och R 2 beskriver hur väl kurvanpassningen har gjorts. 51

58 Verkningsgrad 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0, Flöde l/s Figur A7. Verkningsgrad som en funktion av flöde. Medelvärdet av verkningsgraden ligger på ca 67 % och effektmedelvärdet ligger på ca 20 kw. Verkningsgradskurvan uppvisar en något annorlunda form jämfört med tidigare verkningsgradskurvor. Detta beror på lokal B:s placering i stadsnätet, där trycket inte ändras proportionellt mot flödet. Det vill säga, trycket bestäms av vad som har hänt uppströms lokal B. Genom att plotta Ekvation 2 med tryck och flödesdata för lokal B, ser man att även trycket har en stor inverkan på verkningsgraden. Den årliga elproduktionen under dessa förutsättningar uppgår då till: Medel ( ) ( ) ( ) En sammanställning av den förväntade elproduktionen enligt de förutsättningar som fanns under respektive år finns presenterad i Tabell 9. Som kan ses i Tabell 9 skiljer sig den förväntade elproduktionen mellan 2012 och 2013 med ca 5 MWh. Tabell A11. Sammanställning av elproduktion för respektive år. År , , & ,05 Produktion MWh 52

59 Bilaga B 1. Ekonomi I denna Bilaga kommer den årliga besparingen för scenariot att man använder all den producerade elen inom den egna verksamheten att beräknas. Det kommer även göras beräkningar för de intäkter produktionen kan generera om man istället säljer all el på elmarknaden. Vid lokal B är förbrukningen väldigt låg, varför bara scenariot att all el säljs kommer att beaktas. De systemspecifika parametrar som är av vikt för de ekonomiska beräkningarna presenteras i Tabell 1 nedan, dessa har tillhandahållits av leverantörerna, Rentricity och Zeropex. Då uppgifterna från leverantörerna endast är en grov uppskattning från deras sida, konstrueras även en fiktiv leverantör. Denna fiktiva leverantör är en medelvärdesbildning av uppgifterna från Rentricity och Zeropex för lokal A. Kostnaderna som är förknippade med den fiktiva leverantören varieras upp och ned med SEK för att representera den osäkerhet som finns. En utökad känslighetsanalys av lönsamheten finns sist i denna bilaga, där varieras de parametrar som antas utgöra den största osäkerheten. Tabell B1. Lokal A, förväntad funktion och kostnad för utrustning från leverantörerna samt för den medelvärdesbildade fiktiva leverantören. Post Rentricity Zeropex Fiktiv Leverantör Medeleffekt (kw) ,5 Förväntad årsproduktion (kwh) Driftstimmar (h) Investeringskostnad (SEK) (+/-) Fasta årliga kostnader (SEK) Underhålls- och installationskostnaderna är givna för de system som Zeropex levererar. Eftersom Rentricity inte tillhandahållit någon information angående dessa poster, antas de vara samma som för Zeropex. Fraktkostnaden är högst osäker, eftersom information om varifrån systemen skickas samt vikt och volym inte är angivet. Den uppskattade fraktkostnaden är framtagen av ett internationellt fraktbolag, som vill vara anonyma. Tabell B2. För Lokal B har endast Zeropex tillhandahållit information. Post Zeropex Medeleffekt (kw) 19,7 Förväntad årsproduktion (kwh) Driftstimmar (h) 6600 Investeringskostnad (SEK) Fasta årliga kostnader (SEK) VA SYD:s elkostnad VA SYD har ett avtal med EON där man förbinder sig att fram till att köpa el till ett fastpris av 93,21 öre/kwh (inkl skatt och moms). En överföringsavgift på ca 7,5 öre/kwh (inkl moms) tillkommer. Det innebär att den totala elkostnaden uppgår till 100,71 öre/kwh. 53

60 Elprisutveckling (SEK/kWh) Som kan ses i Figur 4, huvudrapporten, ligger det genomsnittliga priset på Nord Pool spot på ca 30 öre/kwh, vilket motsvarar det ungefärliga priset VA SYD skulle få genom att sälja den el man producerar. Elprisutveckling Elprisutvecklingen har betydelse för investeringens lönsamhet eftersom den generade elektriciteten antingen kommer att ersätta inköpt elektricitet eller kunna säljas på elmarknaden. Elpriserna har både ökat och minskat de senaste åren. På grund av osäkerheter kring hur elpriset kommer utvecklas framöver, har två olika scenarion använts. I det ena scenariot antas det att prissutvecklingen för elektricitet hos slutkonsumenten kommer att följa inflationen på 2 % vilket är praxis inom investeringskalkylering. I det andra scenariot antas prissutvecklingen öka med ytterligare med 1 % utöver inflationen. Denna grova uppskattning med en real elprisökning på 1 % baseras på grund av planerade investeringar i kraftnätet. Elprisökningar kan väntas även till följd av en ökad andel förnybar energi i energisystemet, eventuellt ökande råvarupriser, samt att en integrerad Europeisk elmarknad troligen kommer medföra att det nordiska elpriset närmar sig de Europeiska nivåerna. Utöver dessa faktorer kan den ökade kvotplikten inom elcertifikatsystemet komma att påverka elpriset framöver. Enligt statistik från nordpool har den årliga procentuella elprisökningen de senaste 13 åren legat på ca 1,08 % och därför antas en prisökning med 3 % inte vara någon överskattning. (Nordpool, 2014). 2,9 2,4 1,9 real prisökning 1 % inflation 1,4 0, År Figur B1. Elpris hos konsument för de två scenarion som använts för elprisutvecklingen. 54

61 Elproduktionskostnad (SEK/kWh) Elproduktionskostnad Elproduktionskostnaden kan bestämmas med följande formel: ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Annuitetsfaktorer som används beräknas med en real kalkylränta, r, på 5 % för olika livslängder, n, på mellan 10 till 40 år med följande formel. ( ) ( ) Då livslängden för den typ av anläggning som arbetet undersöker är okänd, görs beräkningarna med den allmänna livslängden av 25 år, också den finns representerad i Elforsks rapport, el från nya anläggningar. I Elforsks rapport görs både beräkningar med en hög kalkylränta på 10 % och en låg kalkylränta på 6 %. I rapporten framgår det att kalkylräntan även kan vara betydligt lägre än 6 % inom vissa företag och verksamheter, beroende på avkastningskrav och upplåningsränta. Det framgår i rapporten att kommunala verksamhet ofta kan låna upp kapital till lägre räntor, och därför används en kalkylränta på 5 % i arbetet för beräkningarna av lönsamhet. Lönsamhet vid lokal A 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Fiktiv hög Zeropex Fiktiv medel Rentricity Fiktiv låg 0, Livslängd (år) Figur B2. Elproduktionskostnad som funktion av livslängd, beräknad med en kalkylränta på 5 %. Figur B2 visar hur elproduktionskostnaden varierar beroende på leverantör och livslängd på installationen, förutsatt 5 % kalkylränta. Informationen från Tabell B1 och B2 samt avkastningskrav genom kalkylräntan och operativ livslängd har använts i formeln för elproduktionskostnad för att plotta elproduktionskostnaden som funktion av livstid. Enligt Elforsk:s rapport el från nya anläggningar så ligger elproduktionskostnaden för storskalig vattenkraft utan skatter och bidrag runt 40 öre per kwh och med skatter och bidrag runt 30 öre per kwh baserat på en kalkylränta på 6 % och en avskrivningstid på 40 år (Elforsk 2011). 55

62 Användning av elen inom verksamheten El som framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar el behöver inte betala någon energiskatt för den använda elen (Skatteverket 2014). Eftersom den genererade effekten maximalt kommer att ligga på 52,5 kw är elektriciteten fri från energiskatt förutsatt att den används inom anläggningen. Från Figur 2 kan man se operativ livslängd påverkar investeringen lönsamhet. Varken livslängd eller kalkylränta är kända gällande investeringen och därför antas en livslängd på 25 år och en kalkylränta på 5 %. Genom dessa antaganden fås en specifik kostnad per producerad energienhet. Sedan kan teoretiska framtida betalningskonsekvenser bestämmas utifrån de elprisöknings-scenarion som tagits fram. Bedömningen är att den genererade elektriciteten kommer kunna användas inom den egna processen vid lokal A. Om varje producerad energienhet ersätter en inköpt energienhet kan differensen mellan dessa kalkylmässigt betraktas som en intäkt. Genom att beräkna de framtida betalningskonsekvenserna och diskontera dessa till nutid kan nuvärdet för investeringens framtida intäkter beräknas. Investeringen är lönsam om nuvärdet av de summerade framtida intäkterna är större än kostnaden för investeringen, det vill säga om nettonuvärdet är större än noll. Om nettonuvärdet av investeringen är större än noll så innebär det att avkastningen från investeringen är större än det förräntningskrav som sätts genom kalkylräntan. Graferna nedan visar investeringskostnad, nuvärde och nettonuvärde för de två leverantörerna samt den fiktiva leverantören. ( ) ( ) Om nettonuvärdet av investeringen är större än noll så innebär det att avkastningen från investeringen är större än det förräntningskrav som sätts genom kalkylräntan. Graferna nedan visar grundinvestering, nuvärde och nettonuvärde för de två leverantörerna samt den fiktiva leverantören. 56

63 (SEK) (SEK) Zeropex Rentricity Fiktiv låg Fiktiv medel Fiktiv hög Grundinvestering Nuvärde Nettonuvärde Figur B3. Grundinvestering, Nuvärde och Nettonuvärdet för de olika leverantörerna efter 25 år räknat med en kalkylränta på 5 % och en elprisökning som följer inflationen på 2 %. Figur B3 visar att Zeropex samt den fiktiva leverantören med en dyr installation efter 25 år under givna förutsättningar inte är lönsam Zeropex Rentricity Fiktiv låg Fiktiv medel Fiktiv hög 0 Grundinvestering Nuvärde Nettonuvärde Figur B4. Grundinvestering, nuvärde och nettonuvärde för de olika leverantörerna efter 25 år räknat med en kalkylränta på 5 % och en real elprisökning på 1 %, som utöver inflationen tar hänsyn till ökade investeringar i bl.a elnätet. Figur B4 visar att samtliga installationer är lönsamma under förutsättning att elpriset ökar med 3 % årligen under livslängden på 25 år. 57

64 (SEK/kWh) År Zeropex Rentricity Fiktiv, låg Fiktiv, medel Fiktiv, hög Real prisökning 1 % Inflation Leverantörer Figur B5. Payback-tid för de olika leverantörerna räknat med en kalkylränta på 5 % och en elprisökning som följer inflationen på 2 % alternativt ökar realt med 1 %. Försäljning av elen på elmarknad För att avgöra lönsamheten vid försäljning av den producerade elektriciteten görs en beräkning av det bästa möjliga scenariot. Detta scenario representeras av att den fiktiva leverantören levererar och installerar det system med lägst investeringskostnad, se Tabell 3, samt att en väl tilltagen avskrivningstid på 40 år antas. En avskrivningstid på 40 år används som praxis vid större vattenkraftanläggningar (Elforsk 11:26). Utöver en lång livslängd används en kalkylränta på 5 % och ett elpris som realt sett ökar med 1 % årligen. I grafen nedan ses elproduktionskostnaden för en livslängd på 40 år, en livslängd som används som praxis vid större vattenkraftanläggningar, men som bedöms vara väl tilltagen i detta fall. Utöver en lång livslängd används kalkylränta på 5 % och ett elpris som realt sett ökar med 1 % årligen. 1 0,8 0,6 Spotpris 0,4 Elproduktionskostnad 0,2 0-0, Livslängd (år) Intäckter, Spotpris - Elproduktionskostnad Figur B6. Elproduktionskostnad, spotprisutveckling och möjliga intäkter vid försäljning av den producerade elektriciteten, beräknad med en livslängd på 40 år, kalkylränta på 5 % och en real elprisökning på 1 %. Figur B6 visar att det börjar genereras positiva intäkter kring år 8. Dessa intäkter multipliceras med den årliga producerade mängden elektricitet ger den årliga intäkten. Framtida intäkter diskonteras till nutid. Resultaten från dessa beräkningar visas i Figur B7 nedan. 58

65 (SEK/år) Livslängd (år) Betalningskonsekvener Diskonterade betalningskonsekvenser Figur B7. Årliga betalningskonsekvenser från försäljning av elektricitet. Om de summerade diskonterade intäkterna överstiger investeringskostnaden bedöms investeringen vara lönsam. 59

66 Elproduktionskostnad (SEK/kWh) Tabell B3. Resultat för ett best case scenario. Post Zeropex Elproduktionskostnad (SEK/kWh) 0,362 Förväntad årsproduktion (kwh) G, Investeringskostnad (MSEK) 1,158 NV, summa av diskonterade inbetalningsöverskott, 40 år, real spotprisökning 3 % (MSEK) 0,56 NNV=-G+NV (3%) (MSEK) -0,598 Tabell B3 visar resultatet vid försäljning av elektricitet för den fiktiva leverantörens installation med lägst investeringskostnad och en livslängd på 40 år, en kalkylränta på 5 % och ett spotpris som ökar realt med 1 %. Beräkningarna bygger på den fiktiva leverantören med lägst investeringskostnad per installerad effekt. Eftersom intäkterna under givna förutsättningar endast täcker 29 % av investeringskostnaden är investeringen inte lönsam. Därför bedöms ingen av de övriga leverantörerna kunna leverera ett system som kommer kunna vara lönsamt då den genererade elektriciteten säljs. Elproduktionskostnad Lokal B Då förbrukningen vid lokal B är väldig låg görs ingen beräkning på ett scenario där elen används inom den egna processen. Istället görs en beräkning på lönsamheten då den genererade elektriciteten säljs till spotpris på elmarknaden. Zeropex är den enda tillverkare som tillhandahållit ett kostnadsförslag för utrustning som passar de förutsättningar som råder och därför görs beräkningarna utifrån dessa uppgifter. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0, Livslängd (år) Figur B8. Lokal B, elproduktionskostnad som funktion av livslängd för Zeropex. Figur B8, visar elproduktionskostnaden för Zeropex installation vid Lokal B. Grafen visar även den teoretiska elprisökningen hos konsument. Då förbrukningen vid lokal B är väldig låg görs ingen beräkning på ett scenario där elen används inom den egna processen. Istället görs en beräkning på lönsamheten då den genererade elektriciteten säljs till spotpris på elmarknaden. Räknat med att livslängden på investeringen är 25 år, en kalkylränta på 60

67 Spotpris och elproduktionskostnad (SEK/kWh) 5 % fås en elproduktionskostnad på 88 öre per kwh. I Figur 9 nedan relateras elproduktionskostnaden vid lokal B till utvecklingen av spot priset. 1 0,8 0,6 0,4 Spotpris, ökning inflation Spotpris, ökning hög 0, Livslängd 20 (år) Elproduktion skostnad Figur B9. Spotprisutveckling och elproduktionskostnad som funktion av tiden. Figur B9. visar att för lokal B så överstiger elproduktionskostnaden en eventuell intäkt vid försåld el. Endast i det fall att investeringen klarar av att vara i drift under 40 år kommer investeringen att se positiva betalningskonsekvenser år 38,39 och 40 förutsatt att spotpriset ökar med 3 %. Differensen mellan elproduktionskostnaden och elpriset multiplicerat med producerad volym ger den årliga betalningskonsekvensen. De årliga betalningskonsekvenserna diskonteras till nutid och sedan subtraheras investeringskostnaden för att avgöra om investeringen är lönsam. Tabell B4. Sammanställning av resultat. Post Zeropex Elproduktionskostnad (SEK/kWh) 0,88 Förväntad årsproduktion (kwh) G, Investeringskostnad (MSEK) 1,355 NV, Ackumulerade diskonterade inbetalningsöverskott, 25 år, spotprisökning 2 % -0,95 NV, Ackumulerade diskonterade inbetalningsöverskott, 25 år, spotprisökning 3 % -0,87 NNV=-G+NV (2%) (MSEK) -2,305 NNV=-G+NV (3%) (MSEK) -2,225 Tabell B4 visar resultatet från den ekonomiska beräkning som gjorts för lokal B. Livslängden som antagits för beräkningarna är 25 år och en kalkylränta på 5 %. Resultatet från beräkningarna för lokal B kan ses i Tabell B4 ovan och visar att nettonuvärdet av investeringen är mindre än noll och därför är den inte lönsam. 61

68 Utökad känslighetsanalys Tabell B5. Ingående data i utökad känslighetsanalys. Investeringskostnad (MSEK) 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 Medeleffekt (kw) Förväntad årsproduktion (kwh) Driftstimmar (h) Investeringskostnad (SEK) Fasta årliga kostnader (SEK) Livstid (år) Kalkylränta (%) Elprodkostnad (sek/kwh) 0,4761 0,5523 0,6285 0,7047 0,7809 0,8571 Kalkylränta (%) Elprodkostnad (sek/kwh) 0,6523 0,7638 0,8752 0,9866 1,0980 1,2095 Den utökade känslighetsanalysen bygger precis som tidigare på en medelvärdesbildning av den information som erhållits från leverantörerna. All ingående data för beräkningarna återfinns i Tabell B5 ovan. Skillnaden mot den tidigare gjorda känslighetsanalysen är att livslängden här minskas något för att prova hur lönsamheten påverkas av en något lägre återbetalningsperiod. Beräkningarna är gjorda med formeln för elproduktionskostnad och nettonuvärde som presenteras i inledningen av denna Bilaga. I Figur B10 nedan visas resultaten från nettonuvärdesberäkningar under olika antaganden. På den horisontella axeln finns investeringskostnader på mellan en och två miljoner. På den vertikala axeln befinner sig nettonuvärdet. I beräkningarna varieras avkastningskravet på mellan 5 och 10 %. Elpriset antas antingen inte öka från dagens nivåer, alternativt öka med mellan 2 och 5 %. Efter 20 år ser man exempelvis att en investering på 2 MSEK endast är lönsam om avkastningskravet är lågt, det vill säga på 5 %, och om elpriset ökar med 5 % årligen från dagens nivåer. 62

69 Nettonuvärde (SEK) e= 0 %, r= 5 % e= 2 %, r= 5 % e= 3 %, r= 5 % ,2 1,4 1,6 1,8 2 e= 4 %, r= 5 % e= 5 %, r= 5 % e= 0 %, r= 10% e= 2 %, r= 10 % e= 3 %, r= 10 % e= 4 %, r= 10 % e= 5 %, r= 10 % Investeringskostnad (MSEK) Figur B10. Känslighetsanalys av lönsamhet. 63

70

71 Bilaga C 1. Miljöberäkningar I denna Bilaga kommer reduktionen av växthusgaser att beräknas. Medelvärde av produktionen för år 2012 och 2013 kommer att användas för lokal A och B, samt ett medelvärde för de olika elmixarna. Zeropex Produktionsmedelvärdet vid lokal A är beräknat till: Produktionsmedelvärdet vid lokal B är beräknat till: Rentricity Produktionsmedelvärdet vid lokal A är beräknat till: Elmix Marginalelen varierar mellan 400 och 750 g CO 2 /kwh mellan olika år. Beräkningarna kommer att baseras på ett medelvärde av dessa, 575 g CO 2 /kwh. Nordisk elmix varierar mellan 75 och 100 g CO 2 /kwh mellan olika år. Beräkningarna kommer att baseras på ett medelvärde av dessa, 87,5 g CO 2 /kwh. Residualmix varierar mellan 258 och 276 g CO 2 /kwh mellan olika år. Beräkningarna kommer att baseras på ett medelvärde av dessa, 267 g CO 2 /kwh. C.1 Lokal A Rentricity Marginalel Nordisk elmix Residualmix Zeropex Marginalel Nordisk elmix Residualmix 65

72 Koldioxidutsläpp (TON) C.2 Lokal B Zeropex Marginalel Nordisk elmix Residualmix Tabell C1. Sammanställning av reduktion av koldioxidutsläpp. Elmix Rentricity Zeropex Zeropex Lokal A Lokal A Lokal B Marginalel ,5 Nordisk elmix 22,8 20,2 11,6 Residualmix 69,6 61,7 35,5 Tabell C1 beskriver den mängd koldioxidutsläpp som elproduktionen kan ersätta. Utsläppen är ett medel för år 2012 och 2013 och beräknas i ton Marginalel Nordisk elmix Residualmix 20 0 Zeropex, Lokal A Zeropex, Lokal B Rentricity Figur C1. Resultat från Tabell C1. Som kan ses i Figur C1 och Tabell C1 är miljönyttoeffekten större vid lokal A än vid lokal B, samt större för Rentricity än för Zeropex. Detta beror på att elproduktionen är högre för Rentricity än för Zeropex, samt för lokal A jämfört med lokal B. 66

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat; SFS 2008:1332 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Utmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi

Utmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi Utmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi Everything you know about electricity is wrong uttryckt av den brittiske energiforskaren Walt Patterson Det gamla (nuvarande) energisystemet

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund Gröna certifikat för el konsekvenser för fj ärrvärm en Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 I nnehåll Gröna certifikat i allmänhet RECS Svensk fjärrvärmes mål KVV och förnybart Svenska systemet När är certifikat

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER Vi på SVEA Solar är glada för att ni är intresserade av att installera solceller och satsa på solel. Marknaden för solceller växer kraftig i Sverige och

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Här ska du ange den el som. du levererat till en slutanvändare

Här ska du ange den el som. du levererat till en slutanvändare D1 1 (2) Dnr (if y lls av myndigheten) Bilaga 7 Kvotplikten regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen?

Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen? Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen? Maria Stenkvist Balingsholm, 2013-10-02 Vad är nettodebitering? Uppdraget Ta fram förslag om att införa ett system för nettodebitering av el Ska ske inom moms-

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

med ert företag i fokus

med ert företag i fokus Lokalnät Våra kundlöften med ert företag i fokus Vår vision är att ni som är kund hos oss ska vara hundra procent nöjda. Med våra kundlöften sätter vi press på oss själva. Uppfyller vi inte våra löften

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) 2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk,

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Elcertifikatsystemet 2012

Elcertifikatsystemet 2012 Elcertifikatsystemet 2012 Elcertifikatsystemet 2012 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se Orderfax: 08-505

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer