Verksamhetsåret Årsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsåret 2010. Årsberättelse"

Transkript

1 Verksamhetsåret 2010 Årsberättelse 1

2 Årsstämma I din hand håller du en verksamhetsredovisning för OKG Aktiebolag. Ambitionen är att denna ska spegla verksamhetsåret 2010 vid OKG ur flera olika perspektiv. Vi vill på ett sammanfattande vis kunna beskriva hur vi under året arbetat för att trygga den höga säkerheten i anläggningarna, men vi vill också redogöra för vårt miljöarbete Du finner dessutom en hel del intressanta fakta kring våra medarbetare samt en beskrivning av våra ambitioner kring företagets samhällsansvar. Naturligtvis redovisar vi också våra leveranser och finanser, men inte i formen av en formell årsredovisning. Du som vill kunna ta del av OKGs formella årsbokslut hänvisas till företagets hemsida, där denna kan laddas ned. Redovisande information från OKG Bokslutskommuniké Årsredovisning under maj månad under maj månad Ovanstående rapporter kan beställas från: OKG Aktiebolag, Oskarshamn Tfn E-postkontakt via där även årsberättelsen finns tillgänglig för nedladdning. 2

3 Detta är OKG AB Innehåll 2010 ur ett OKG-perspektiv...4 OKGs styrelse och företagsledning...5 OKG AB är en av Europas ledande kraftproducenter. Företaget ingår i E.ON-koncernen som är världens största privata energiföretag. OKG är beläget på den vackra Simpevarpshalvön tre mil norr om Oskarshamn. Företaget är ett av de största i Kalmar län. OKG driver och utvecklar tre kärnreaktorer, som tillsammans svarar för mer än tio procent av landets elförsörjning. Genom säker drift och ständig anläggningsutveckling, är det vår ambition att producera koldioxidfri el under sextio års tid. VD har ordet...6 Årsberättelse...8 Säkerhet...12 Personal...18 Miljö...24 Corporate Social Responsibility, CSR...32

4 Verksamhetsåret ur ett OKG-perspektiv Kortfattat om OKG 2010 Faktaområde Kraftförsäljning, MSEK Elleveranser, GWh Energitillgänglighet, % Leveranskapacitet, GWh Kostnad per MWh, kronor Investeringar, MSEK Soliditet, % 18,7 18,3 Antal anställda Kollektivdos, mansv 3,01 5,25 Utsläpp av radioaktiva ämnen, Promille av gränsvärde (0,1 msv) 1,6 1,4

5 Verksamhetsåret 2010 OKGs styrelse och företagsledning Ledamöter Ingemar Engkvist (ordf) Johan Ahlgren Bernd Güthoff Sasu Valkamo (v ordf) Göran Hult Arvo Vuorenmaa Magnus Nicklasson (SI) Suppleanter Henrik Nebrelius Frank Sommer Jari Snellman Mikko Huopalainen Tonny Granberg (Unionen) Hans-Olof Carlsson (SEF) Företagsledning Lars Thuring Bjarne Norén Roger Axelsson Johan Dasht Håkan Talts Carl Johan Kemgren Håkan Ottosson Magnus Antonsson Susanne Andersson Per Lagerlöf Lotta Sätterlund Verkställande direktör Vice VD Säkerhetschef Teknikchef Underhållschef Produktionschef O1 Produktionschef O2 Produktionschef O3 Chef Gemensam service tf Ekonomichef Personalchef Kortfattat om OKGs delägare 2010 Nettoomsättning Balansomslutning Eget kapital Elenergiomsättning MSEK MSEK MSEK GWh E.ON Sverige AB Fortum

6 VD har ordet 2010 ett år med både rekord och missräkningar Det är således min fasta övertygelse att olika former av investeringar i svensk kärnkraft fortsatt kommer att initieras, både av miljöskäl och på marknadsmässiga grunder Den 17 juni 2010 beslutade riksdagen efter en omröstning att revidera lagen som reglerar landets kärntekniska verksamhet. Från årsskiftet finns det således en lagstadgad möjlighet att långsiktigt driva som mest tio kärnkraftsreaktorer i vårt land. Det innebär att dagens reaktorer kan ersättas av nybyggda. Därmed skulle man kunna säga att över 30 års energipolitisk osäkerhet är över och att dessutom alla dörrar står öppna för en fortsatt kapacitetsutbyggnad i det svenska elförsörjningssystemet. Kärnkraften är alltså idag en option lika god som exempelvis förnybara energislag. Ett annat exempel på positiva konsekvenser av denna nyvunna långsiktighet är att det skapar förutsättningar för att investera i en infrastruktur som medger leveranser av hetvatten från OKG till Oskarshamns fjärrvärmenät. I samband med riksdagsbeslutet inleddes också en idéstudie i syfte att utreda hur vi på detta vis skulle kunna tillvarata och nyttogöra spillvärme från våra processystem. Nu är det upp till respektive investerarpart att göra en företagsekonomisk bedömning av detta alternativ. Nya lärdomar ger ännu högre säkerhet Det är således min fasta övertygelse att olika former av investeringar i svensk kärnkraft fortsatt kommer att initieras, både av miljöskäl och på marknadsmässiga grunder. Detta även om naturkatastrofen i Japan med påföljande olycka i kärnkraftsanläggningarna i Fukushima våren 2011 kastar en skugga över vår industri. När denna olycka summeras, såväl avseende händelseförlopp som konsekvenser, så är jag övertygad om att de lärdomar som går att dra av det fruktansvärda scenario som drabbade de japanska anläggningarna ska innebära att säkerheten inom kärnkraftsindustrin når ännu högre nivåer. I skenet av den omfattande olyckan i Fukushima ter sig inte de problem som vi dragits med inom OKG under 2010 som särskilt besvärande. Likväl är det ändå med viss besvikelse som jag sammanfattar det gångna OKG-året. I vår ursprungliga produktionsplanering hade vi räknat med att leverera nästan 19 miljarder kilowattimmar Nu stannade siffran tyvärr vid 12 miljarder kilowatt- 6

7 VD har ordet timmar. Visserligen var detta en ökning jämfört med 2009 med mer än 40 procent, men alltså fortfarande långt ifrån våra målsättningar. Produktionsrekord för O2 Även om den totala produktionsvolymen inte motsvarade våra förväntningar, så kunde vi glädjande nog konstatera att Oskarshamn 2 (O2) slog produktionsrekord under Mer än 5 miljarder kilowattimmar levererades och anläggningen var tillgänglig för elproduktion under 92 procent av tiden på året, vilket står sig väl i jämförelse med de bästa reaktorerna i Europa. Även Oskarshamn 1 (O1) svarade för ett gott driftår och hade under våren den längsta störningsfria driftperioden sedan Vi kunde också den 23 november fira att denna äldsta kommersiella reaktor i landet levererat 100 miljarder kilowattimmar sedan starten Anledningen till fjolårets missräkningar stod istället att finna i svårigheter att åstadkomma ett fullt kapacitetsutnyttjande i Oskarshamn 3 (O3) efter dess modernisering. Problemen har inte inneburit några säkerhetsmässiga komplikationer utan har främst varit kopplade till den konventionella turbinutrustningen. Upprepade haverier i ett antal av de åtta turbinlagren har medfört att beslut slutligen fattats att modifiera hela den konstruktionen och detta sker under Först därefter räknar vi med att långsiktigt kunna producera vid den nya maximala effektnivån, MW. Begränsad leverantörskapacitet Det är tyvärr inte bara arbetet med att modernisera O3 som gått trögt under Även beträffande förstärkningen av företagets områdesskydd så föranledde en konstaterat begränsad framdrift oss att fatta beslutet att fullfölja arbetet med att installera utrustningen för bevakningsteknik i egen regi, varpå avtalet med aktuell leverantör sades upp. Bristande kapacitet i leverantörsledet är något av ett genomgående tema för våra bekymmer på senare tid. Även beträffande moderniseringsarbetena på O2 har leveransförseningar inom vissa vitala områden inneburit att vi sommaren 2010 beslöt att senarelägga den tredje och avslutande etappen i detta arbete till Då planerar vi även att höja anläggningens kapacitet till 820 MW, eftersom regeringen i april förra året beslutade att godkänna vår ansökan att få höja effekten i O2 med nästan 30 procent. Jag kan dock inte annat än beklaga att vi och våra leverantörer underskattat komplexiteten i våra stora moderniseringsprojekt, vars syften är ytterligare förhöjd säkerhetsnivå, ökad teknisk livslängd samt större produktionskapacitet. De störningar som arbetena drabbas av resulterar allt för ofta i utebliven elproduktion; något som inte bara innebär ökade kostnader för företaget, utan givetvis också påverkar elprisutvecklingen. På väg mot högsta internationella standard Under slutet av året besöktes vi återigen av en granskningsgrupp från IAEA. Syftet för detta besök var att följa upp hur vi hanterat de rekommendationer till förbättringar som noterats vid den granskning som samma organisation genomförde Glädjande nog kan jag konstatera att vår organisation lyckats väl med detta och därmed kommit en bra bit på väg i vår strävan efter att nå en hög internationell standard på vårt sätt att bedriva verksamheten. Det är bland annat på detta jag grundar min orubbliga framtidstro på företaget och dess verksamhet. Lars Thuring 7

8 Årsberättelse Fortsatt hög investeringstakt i moderniseringsarbetet Vid en summering av OKG-året 2010 bedöms företagets förmåga att bedriva kärnteknisk verksamhet uppfylla de krav som ställs. Anläggningarna har därmed drivits på ett säkert sätt under hela året. Den struktur som används för säkerhetsarbetet ger en god spårbarhet. Den är också tydlig och väl känd i organisationen. Bedömningen är att förutsättningar finns för att bedriva verksamheten på ett säkert sätt även i framtiden. Efter säkerhetsmoderniseringen i början av talet är Oskarshamn 1 ur säkerhetssynpunkt en bra anläggning. Säkerhetsläget har under det gångna året varit gott och inga allvarliga incidenter har inträffat. Behovet av moderniseringar i driftsystemen präglade dock energitillgängligheten. Anläggningens utformning medför en ökad känslighet för produktionsbortfall. Det kompenseras i första hand med ökad fokus på underhåll. Oskarshamn 2 bedöms vara säkerhetsmässigt bra inom givna ramar. Anläggningen befinner sig mitt i en säkerhetsmodernisering. När den är genomförd kommer anläggningen att möta upp mot kraven i nya föreskrifter. Oskarshamn 3 är ur säkerhetssynpunkt en bra anläggning och säkerheten har ytterligare förbättrats efter genomförd modernisering. Säkerhetsläget har varit gott och inga allvarliga incidenter har inträffat. Under det årliga underhållsarbetet på Oskarshamn 3 genomfördes stora insatser för att förhindra bränsleskador. Trots detta har två bränsleskador noterats under året. I det ena fallet beslutades att tillfälligt stoppa anläggningen för att byta det aktuella bränsleelementet. Ingen av bränsleskadorna innebar dock någon påverkan 8

9 Årsberättelse på renheten i processystemen. Vare sig Oskarshamn 1 eller Oskarshamn 2 har haft några bränsleskador under året. Produktionsrekord vid Oskarshamn 2 Oskarshamn 1 levererade GWh (2 831) under Under året har anläggningen haft fyra kortare produktionsbortfall utöver den årliga revisionen, varav ett var relaterat till konsekvensen av ett blixtnedslag. Elleveranserna ökade jämfört med Detta beror främst på en nästan störningsfri produktion under årets första fem månader. Den årliga avställningen karaktäriserades av många tillkommande arbeten. Det ledde till en förlängd revision om två veckor, med efterföljande uppstartsproblem. Energitillgängligheten nådde 78,6 procent (70,3) och står sig väl i jämförelse med tidigare noteringar under anläggningens nästan fyrtioåriga historia. Oskarshamn 2 levererade under sitt trettiosjätte levnadsår GWh (4 874), vilket är ett nytt produktionsrekord. Energitillgängligheten uppgick till 92,5 procent (78,2) och det är i nivå med de bästa reaktorerna i Europa. Den årliga avställningen genomfördes inom planerad tid och kostnad. Under 2010 fortsatte provdriften av Oskarshamn 3. I början av februari stannades anläggningen på grund av regleringsproblem i olika system. Driften återupptogs i slutet av mars. I maj stoppades åter anläggningen bland annat för byte av skadat bränsle. I juli snabbstoppades anläggningen ännu en gång och kom i drift en vecka senare. I slutet av augusti inträffade ett lagerhaveri på turbinaxeln. Detta fick till följd en längre avställningsperiod med undantag av ett misslyckat uppstartsförsök med förnyat lagerhaveri. Grundliga orsaksutredningar utfördes löpande. Dessa ledde till modifieringar av befintliga lager samt beslut om införande av nykonstruerade lager vid revisionsavställningen Driften återupptogs i julveckan med reducerad effekt. Elleveranserna från O3 uppgick under 2010 till GWh (1 685) och tillgängligheten stannade vid 31,8 procent (17). I samband med revisionen av O3 genomfördes provning avseende sprickbildning i styrstavarna, utan anmärkningsvärt resultat. Fortsatt hög investeringstakt Enligt konsortialavtal ska delägarna ersätta bolaget med nettokostnaden för levererad kraft. Summa rörelseintäkter ökade under 2010 till MSEK (4 427). Detta var en effekt av ökade rörelsekostnader genom den högre produktionen. Finansnettot uppvisar en minskning, 460 MSEK (538). Den minskade skuldsättningen till följd av förskjutningar av de stora investeringsprogrammen är en orsak till detta. Resultatet efter finansiella poster blev 10,5 MSEK (10,1) och efter bokslutsdispositioner och skatt redovisas en vinst om 8,7 MSEK (6,1). 9

10 Årsberättelse

11 Årsberättelse Investeringsvolymen i anläggningarna uppgick under 2010 till MSEK (2 923). Investeringsprogrammet vid OKG utgör en väsentlig del av Sveriges energiinvesteringar. Vägledande avseende investeringsverksamheten är att modernisera anläggningarna för att höja säkerheten och möjliggöra 60 års drifttid samt öka effekten. Investeringarna dominerades även under året av fortsatta moderniseringsåtgärder vid O2 och O3. Kärnkraftsindustrin bär hela ansvaret för finansiering av sin hantering av radioaktivt avfall samt demontering av sina anläggningar när dessa tjänat ut. Finansiering sker genom löpande avsättning per producerad kilowattimme. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick OKGs andel av fondens värde till 9,8 miljarder. Utbetalning sker i takt med bolagets utbetalningar för omhändertagande av använt kärnbränsle och annat nukleärt avfall. OKGs soliditet vid utgången av 2010 uppgick till 18,7 procent (18,3). Projekt i slutskeden Den närmaste tiden kommer verksamheten vid OKG att i stor utsträckning präglas av slutförandet av moderniseringen och effektökningen av O3. Detta kommer att öka reaktorns bruttoeffekt från MW till MW. Det innebär en årlig kapacitetsökning på cirka 2 TWh. Motsvarande modernisering med tillhörande effekthöjning av O2 fortsätter med målet om ett slutförande under Arbetet med att förstärka områdesskyddet fortskrider med ett beräknat färdigställande under Under samma period kommer förutsättningarna för moderniseringen av O1 att klarna. I januari 2010 genomfördes i den globala E.ONkoncernen en omorganisation innebärande en tydligare funktionell organisationsmodell. För OKG medför detta en större samverkan med koncernens övriga kärnkraftverksamheter. Detta ska ge ökade möjligheter till effektiviseringar och samordningsfördelar inom såväl drift som materielförsörjning. Leveranser och tillgänglighet O1 O2 O3 Totalt Leveranser (GWh) Tillgänglighet (%)

12 Säkerhet Ständig utveckling för högre säkerhet Om du slår upp ordet säkerhet i nationalencyklopedin står det bland annat i allmän betydelse resultatet av åtgärder eller egenskaper som minskar sannolikheten för att oönskade händelser ska inträffa och denna beskrivning stämmer bra överens med hur OKG ser på begreppet säkerhet. Alla de insatser och åtgärder som utförs på företaget inom säkerhetsområdet har som mål att förebygga risken för oönskade händelser. OKG vill helt enkelt vara förutsägbara! 2010 har varit ett år med en fortsatt tydlig prägling av utveckling och förändring. De stora projekten fortgår med ambitionen att göra OKG till ett bättre och säkrare företag. Även inledande strukturella förändringar i ledningsorganisationen har genomförts med målsättningen att OKG ska kunna behålla företagets fokus på säker drift. Genom de ställningstaganden som görs i tydliga säkerhetsfrågor bekräftas den grundläggande viljan att sätta säkerheten främst. OKG bedriver ett arbete som tillgodoser att de säkerhetskrav som ställs på verksamheten beaktas, och den struktur som används för säkerhetsarbetet är tydlig och accepterad i företaget. Säkerhetskultur Säkerhetskultur är ett begrepp som inte går att ge en klar och entydig definition av. Därför har OKG valt att arbeta med en enkel modell av säkerhetskultur som utgörs av tre delar: förståelse, riskstyrning och beteende. Om man ändå ska försöka sig på en beskrivning kan säkerhetskultur ses som en form av risk- och säkerhetsmedvetenhet som finns med i det dagliga arbetet. Detta innebär att man i sitt arbete ska vara skärpt, tänka längre än själva handlingen och reflektera över hur konsekvenser i handlingen kan påverka säkerheten. OKG har jobbat med ett speciellt program, handlingsplan för säkerhetskultur, sedan Ett systematiskt säkerhetskulturarbete är ett sätt att arbeta strategiskt med säkerheten. Handlingsplanen skapar förutsättningar för hur företaget ska uppnå en stärkt säkerhetskultur och den baseras på tre viktiga principer: långsiktighet, kontinuitet och systematik. Detta skapar förutsättningar för en arbetsprocess där säkerhetskulturen långsamt, men säkert, förbättras över tiden. Genom generella, exempelvis utbildning och seminarier, och riktade insatser mot enskilda grupper eller företeelser jobbar OKG metodiskt för att uppnå bästa möjliga resultat. På OKG är ett viktigt tema inom säkerhetskultur att försöka bevara ett klimat där man kan ifrågasätta, komma med förslag till förbättringar och samtidigt vara lyhörd. Alltså skapa en god dialog för ökad insikt och förståelse. Men detta räcker inte, alla på OKG måste också agera och handla med säkerheten i fokus. Detta är basen för en god säkerhetskultur! Human Performance Tools Det gångna året har präglats av planering och genomförande av många aktiviteter inom felförebyggande arbetsmetoder, så kallade Human Performance Tools (HUP) som sedan 2009 är en integrerad del av säkerhetskulturen. Syftet med HUP är att använda beprövade metoder som minimerar 12

13 Säkerhet risken för skador i samband med att ett arbete utförs. Detta uppnås exempelvis genom att arbeten gås igenom noggrant i förväg, och via planering och riskvärdering genererar en bättre arbetsmiljö med färre personskador och färre skador på anläggningarna. Bland de insatser som gjorts kan exempelvis nämnas de fyra olika utbildningar som har genomförts med totalt cirka 430 stycken deltagare. Dessutom har en fördjupad utbildning inom området tagits fram som kommer att genomföras på OKG under våren Metaanalys med syftet att förbättra Under 2010 genomförde två externa konsulter en metaanalys med syftet att skapa en överblick av säkerhetskulturen på OKG. Uppdraget bestod i att identifiera förbättringspunkter i de strukturella och organisatoriska förutsättningarna för att kunna driva en verksamhet med god säkerhetskultur. Datainsamling genomfördes via en omfattande dokumentationsgenomgång, intervjuer och fallstudier av drift-, linjeoch projektverksamheter. Resultatet av analysen visar att OKG har kommit långt i sitt systematiska säkerhetskulturarbete sedan det initierades Arbetet är formaliserat och bärs numer av organisationen själv i stället för av eldsjälar. Företagsledningen har kommunicerat och implementerat säkerhetsarbetet som en central del av OKG och detta har lett till att förståelsen finns på alla nivåer. De utmaningar som återstår för att förbättra säkerhetskulturen är strukturella och förutsätter att det på företaget finns en enhetlig syn på säkerhetskulturarbetet som en långsiktig process där planering och framförhållning är av yttersta vikt. Detta handlar bland annat om att stegra förväntningarna för att undvika att falla i självgodhet. Resultatet från analysen presenterades vid årsskiftet och under 2011 kommer det att bearbetas vidare i enlighet med arbetssättet för säkerhetskultur vid OKG. Vidare kommer beslut att fattas utifrån analysen avseende långsiktiga arbeten för utveckling, förändring och påverkan inom de tre perspektiven riskstyrning, förståelse och beteende. Organisationen som säkerhetsfaktor I slutet av 2007 inleddes den största och mest övergripande aktiviteten inom säkerhetskultur på OKG sett till kalendertid och omfattning. Målet med denna aktivitet, Organisationen som säkerhetsfaktor (OSSF), var att visa hur organisationen och gruppen kan påverka säkerheten på OKG. En viktig del i utbildningen var att de åtgärder som beslutades om verkligen skulle genomföras. För att 13

14 Säkerhet säkerställa detta skedde uppföljningar av de planer som tagits fram. Uppföljningarna och därmed även själva aktiviteten avslutades under 2010 och av de 121 framtagna åtgärderna hade cirka 80 procent genomförts eller var på väg att genom-föras. Detta innebar att inom respektive enhet/ grupp har tydliga framsteg gjorts kopplat till fokus på gruppens interna säkerhetsarbete inom sin egen verksamhet. Säkerhetsindex I OKGs strategiska plan anges det långsiktiga säkerhetsmålet som ett säkerhetsindex vars årliga utfall ska vara minskande mot 2,0. Säkerhetsindex är kvoten av tiden för att åtgärda en konstaterad brist och den i STF (Säkerhetstekniska driftförutsättningar) tilllåtna reparationstiden för brister som innebär otillgänglighet i säkerhetssystemen. För 2010 var målet för OKGs totala säkerhetsindex 2,25 och utfallet blev 2,55. OKG har under åren stramat åt sitt mål mer och mer eftersom företaget alltid vill bli bättre och säkrare. En anledning till att OKG inte innehöll målet för 2010 kan bland annat kopplas till provdriften på reaktorn O3 efter den omfattande säkerhetsmoderniseringen Glädjande är dock att O1 som är landets äldsta reaktor innehöll sitt individuella säkerhetsmål. De tidigare fyra åren har målet för säkerhetsindex nåtts. En jämförelse med de kraftverk som redovisar data till WANO visar att OKGs anläggningar ligger väl till avseende tillgängligheten hos system för hjälpmatarvatten, resteffektkylning, nödkraft och reaktorvattenkemi. En motsvarande jämförelse avseende produktion och tillgänglighet, som ur vissa aspekter även kan anses spegla säkerhet, ger en mindre gynnsam bild. Att målet avseende säkerhetsindex inte uppfylldes efter fyra framgångsrika år utgör en besvikelse men behöver inte indikera att organisationens förmåga att återställa säkerhetssystemen vid brister försämrats. Den externa uppföljning som gjordes på hösten 2010 avseende OSART-resultatet från 2009 visar dock på en god framdrift i förbättringsarbetet. Anläggningsutveckling Ett företag måste ständigt utvecklas för att ha möjlighet att prestera på topp. Utveckling måste ske dels organisatoriskt men även rent fysiskt i form av förändringar på våra anläggningar. De senaste åren på OKG har varit intensiva med många stora pågående projekt. Syftet med projekten är bland annat att höja säkerheten vid reaktorerna Oskarshamn 2 och 3, samt att öka säkerheten kring vårt område. Nytt anläggningsskydd Sedan 2007 pågår ett stort projekt på OKG som grundar sig i den förändrade världsbild vi lever i efter terrorattentaten i USA den 11 september Runtom i världen har man vidtagit riskförebyggande åtgärder för att skydda samhällsviktiga funktioner. I Sverige innebär det bland annat att Strålsäkerhetsmyndigheten ställt nya hårdare krav på samtliga svenska kärnkraftverk vad det gäller det fysiska skyddet runt omkring dem. Projektets mål är att skapa ett fysiskt skydd som uppfyller myndighetens krav och den dimensionerande hotbilden. Detta sker genom integrerade säkerhetssystem och tillförlitliga rutiner som säkrar anläggningarnas fortsatta drift. 14

15 Säkerhet

16 Säkerhet Under 2010 färdigställdes ett antal nya stora byggnader, exempelvis den nya centrala inpasseringsbyggnaden där säkerhetskontroller av samtliga som ska in på området kommer att ske, och den nya godsmottagningen. Ett stort antal arbeten färdigställdes dessutom under året som har koppling till skalskyddet, såsom utbyte av portar och dörrar. Projektet kommer att avlutas under Modernisering av Oskarshamn 2 I november 2004 bildades projekt Plex. Syftet var att samordna en rad planerade åtgärder på O2. Anläggningen hade just passerat 30 års drift och det fanns ett behov av att byta ut vissa komponenter av åldringsskäl. Dessutom hade dåvarande SKI, Statens Kärnkraftinspektion samma år utfärdat nya krav där säkerheten på äldre reaktorer skulle uppgraderas till samma nivå som på nybyggda reaktorer. Med tiden har projektet utökats ytterligare och omfattar idag fyra huvudområden: säkerhetshöjande åtgärder säkra tillgängligheten miljöåtgärder höja effekten Åtgärderna genomförs stegvis och har hittills varit fokuserade vid revisionsavställningarna 2007 samt 2009 då bland annat en del av de säkerhetshöjande åtgärderna genomförts i form av ett system för haveriavluftning på reaktorn. Dessutom har turbinerna bytts ut och matarvattensystemet förstärkts. Sista genomförandeåret för projektet är planerat till har varit ett mellanår för projektet då inga större förändringar har utförts inne i anläggningen. Däremot har ett stort arbete pågått med färdigställandet av ett djupvattenintag för O1 och O2. Ett djupvattenintag innebär att det havsvatten som används som kylvatten i kondensorn tas på ett större djup och inte vid ytan. Detta kommer att motverka en förhöjning av utsläppstemperaturen i Hamnefjärden efter genomförda effekthöjningar och bidra till en bättre verkningsgrad i anläggningarna. Modernisering av Oskarshamn 3 Målet med moderniseringen av O3 är att genomföra säkerhetshöjande anläggningsändringar samt att kostnadseffektivt modernisera och höja effekten på reaktorn. Projektet syftar också till att uppgradera alla kritiska delar av O3 så att den förväntade tekniska livslängden utökas till 60 år, och samtidigt säkerställa att tillgängligheten på reaktorn blir större än 94 procent efter genomförandet. Installationer och driftsättning skedde under revisionsavställningen blev därför ett år som ägnades åt provdrift av den ur många synsätt helt nya anläggningen. Med utgångspunkt från 2010 års

17 Säkerhet produktion, händelser och åtgärder bedöms att O3 har drivits på ett säkert sätt under året och uppfyllt de krav som ställs på verksamheten. Säkerhet ur många perspektiv OKG är ett företag som ständigt jobbar med att förbättra säkerheten, dels för att skydda våra anställda men även för att skydda omgivningen. Säkerheten finns ständigt runtomkring oss i form av fysiskt skydd och utrustning, men säkerheten finns även på många andra håll som är mer eller mindre uppenbara. Arbetsmiljö Självklart är arbetsmiljö en viktig fråga för OKG, därför arbetar företaget aktivt med att förbättra denna. Under 2010 lades stort fokus på operativt stöd från arbetsmiljötekniker ute i anläggningarna, vilka har gått skiftgång under de mest intensiva perioderna, exempelvis under revisionsavställningar. Detta har lett till att antalet riskobservationer och korrigerande åtgärder ökat rejält samt att mörkertalet för olyckor/tillbud minskat. Antalet olycksfall minskade dessutom med 40 procent jämfört med året innan. Kompetenssäkring För att kunna hålla en hög säkerhetsnivå krävs det även att samtliga medarbetare på OKG, såväl egen som inhyrd personal, har rätt förutsättningar för att utföra sitt arbete på ett korrekt och säkert sätt. Detta säkerställs via de utbildningsprogram som finns och under 2010 har stora utbildningsinsatser gjorts i avseende att säkerställa nödvändig kompetens för säker drift. Som en del i det ständiga arbetet för säker drift arbetar OKG även med ledarförsörjning på ett systematiskt och strukturerat sätt. Externa kontroller Varje år utförs även kontroller på verksamheten av externa intressenter. Detta kan exempelvis röra sig om de kärnämneskontroller som utförs av Strålsäkerhetsmyndigheten, Europeiska kommissionen och IAEA. Där kontrolleras bland annat att företaget har exakt den mängd bränsle i bassängerna som rapporterats. De inspektioner som utfördes under 2010 resulterade inte i några avvikelser eller anmärkningar. Anläggningarnas bokförda innehav av kärnämne stämde överens med det fysiska innehavet och samstämde med externa register. Under hösten 2010 genomfördes en uppföljning på den externa granskning som FNs atomenergiorgan IAEA utförde på OKG våren Uppföljningen visade att drygt hälften av de rekommendationer som gavs hade åtgärdats fullständigt och att resterande visade tillfredsställande framdrift. Trots att uppföljningen visar att OKG har kommit en bra bit på väg i dess strävan mot att nå en hög internationell standard är det dock viktigt att komma ihåg att det i andra hänseenden fortfarande finns en bit kvar. För att i ett långsiktigt perspektiv kunna trygga en hög säkerhetsnivå i OKGs anläggningar är det en förutsättning att OKG låter IAEAs slutrapport utgöra grunden i det ständigt pågående arbetet. 17

18 Personal Medarbetarna vår viktigaste resurs OKG är ett företag i E.ON-koncernen och är ett av Kalmar läns största företag med 928 anställda. Utöver dessa är det cirka 700 entreprenörer och konsulter som i stor utsträckning arbetar på OKG och Simpevarpshalvön. Under de årliga underhållsstoppen som genomförs på de tre anläggningarna O1, O2 och O3 arbetar ytterligare cirka inhyrda medarbetare på företaget. Dessa stopp planläggs till största delen under sommarhalvåret. OKG strävar efter att vara ett kärnkraftsföretag i världsklass. Under 2010 tog företaget ytterligare ett kliv i den riktningen med en successiv förändring av företagets ledningsorganisation. Detta med ambitionen att på ett framgångsrikt sätt kunna möta kommande utmaningar och förväntningar, förbättra förutsättningarna för säker drift och skapa ett större samarbete och kunskapsutbyte inom E.ON-koncernen. Men för att vara ett kärnkraftsföretag i världsklass måste OKG också ha engagerade och kompetenta ledare och medarbetare. Dessutom måste företaget ha tydlig fokus på säkerhetsmedvetenhet, vilket är ett krav på en kärnteknisk anläggning. OKG arbetar ständigt för att vara en attraktiv arbetsgivare genom att bland annat värna om välmående medarbetare, erbjuda utvecklingsmöjligheter till anställda samt tillhandahålla examensarbeten och praktikplatser till potentiella framtida medarbetare. Stor organisationsförändring OKG är ett företag i E.ON-koncernen och utgör en väsentlig del i E.ONs globala kärnkraftsorganisation. Även om OKG är ett eget bolag, så innebär ägarstrukturen att företaget i allt större utsträckning kan betraktas som en av flera produktionsenheter inom E.ON. I kärnkraftsorganisationen ingår förutom O1, O2 och O3, sex stycken tyska kärnkraftverk. För att underlätta styrning, ledning och samarbetsförhållanden i drivandet av de olika kärnkraftverken inom koncernen strävar E.ON efter att organisationsstrukturerna i respektive produktionsanläggning ska likna varandra, vilket har ställt nya krav på hur OKG organiserar och bedriver verksamheten. Ny ledningsorganisation För att stegvis anpassa organisationen till att effektivt kunna möta kommande utmaningar och förväntningar och med det skapa en struktur som är i enlighet med koncernens övriga kärnkraftverk, påbörjades det under föregående år en successiv förändring av företagets ledningsorganisation. Målsättningen med förändringsarbetet är att ytterligare förbättra förutsättningarna för ledare och medarbetare att ha fokus på kärnverksamheten, ständigt arbeta utifrån säker drift och ha hög tillgänglighet. Dessutom är målet att på ett mer konkret sätt öka fokus på arbetet med ständiga förbättringar, samt att få en högre förutsägbarhet i verksamheten. Organisationsförändringen har i stora drag inneburit en ny organisation på respektive produktionsanläggning, ny struktur i företagsledningen samt ny struktur för företagets stödfunktioner. Den 1 januari 2011 sjösattes den nya ledningsorganisationen. 18

19 Personal Huvudmålsättningen med detta arbete är att det ska leda OKG till att bli ett kärnkraftsföretag i världsklass. Arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare OKG arbetar ständigt med att vara en utvecklande arbetsplats och en attraktiv arbetsgivare. Detta genom att bland annat erbjuda vidareutbildning till medarbetare, ledarskapsutveckling och en möjlighet till att bli utsedd som specialist inom ett specifikt område på företaget. OKG arbetar även med att upprätta ett nära samarbete med skolor, bjuda in besökare till företaget och erbjuda sommaranställningar. Utbildningsinsatser för medarbetare På OKG finns det möjlighet till vidareutveckling på många olika sätt. En del av utbildningarna är kravutbildningar som måste genomföras med ett visst tidsintervall för att få tillträde till anläggningarna, vilket är gällande för samtliga kärnkraftsanläggningar i Sverige. Medarbetarna utbildas bland annat inom områdena, skydd och säkerhet, strålskydd, brand, olycksfall och miljö. OKG strävar ständigt efter att ge möjligheter för medarbetarna att utvecklas för att värna om den kompetenta personal som finns på företaget. Under 2010 genomfördes cirka utbildningsdagar på OKG. Liksom tidigare har företaget också genomfört stora utbildningsinsatser inom områdena drift, underhåll och säkerhet för att tillgodose erforderlig kompetens för säker drift. För att bättre kunna fånga upp och analysera det kompetens- och utbildningsbehov som finns ute i organisationen har OKG startat upp utbildningsråd. Dessa råd hålls avdelningsvis och omfattar hela organisationen. Utefter de behov som klarläggs genomförs ett utbildningsprogram. Under 2009 startade OKG tillsammans med andra stora industriföretag ett pilotprojekt med en specialistutbildning i underhållsteknik, vilket var lyckat och drevs vidare under Utbildningen resulterar i en yrkescertifiering som är gällande inom underhållsområdet i 21 länder. 19

20 Personal Komptensöverföring För att undvika att viktig och unik kompetens försvinner från OKG, bland annat genom att nyckelpersoner går i pension eller slutar, arbetar företaget strategiskt med kompetensöverföring. Det är ett förebyggande arbete som planeras både på lång och kort sikt. Fyra stycken kompetensöverföringar slutfördes under föregående år. För närvarande pågår femton stycken och under 2010 påbörjades fyra kompetensöverföringar. Nya potentiella ledare Som en del i det ständiga arbetet för säker drift arbetar OKG med ledarförsörjning på ett systematiskt och strukturerat sätt. Ledarförsörjning genomförs främst för att utveckla ledarskapet på individnivå, men också för att företaget ska vet vilka potentiella ledare som finns i organisationen. Det kontinuerliga ledarförsörjningsarbetet inbegriper dels att identifiera och utveckla potentiella ledare, och dels att identifiera styrkor och utvecklingsbehov hos de befintliga ledarna samt att utveckla dem. Varje år görs en potentialinventering på OKG som syftar till att finna ledartalanger inom företaget. För de identifierade medarbetare som bedöms ha goda ledaregenskaper har ett individuellt utvecklingsprogram skapats. Innehållet i programmet varierar men består vanligtvis av olika ledarutbildningar, mentorer, nätverksträffar samt aktiviteter i deras vardag som utvecklar dem som ledare. Under 2010 ingick tretton potentiella ledare i utvecklingsprogrammet. Utvecklingsmöjligheter för företagets ledare Inom OKG och E.ON finns det ett stort utbud och möjligheter till ledarutveckling med program och aktiviteter för befintliga ledare i organisationen. På företaget finns det drygt 100 ledare som bland annat bjuds in till fem ledningsseminarier varje år. Seminarierna har ett enskilt ämne för varje tillfälle. Under 2010 behandlades ämnen som exempelvis ständiga förbättringar med fokus på arbetsplatsobservationer, OKGs del i E.ONs globala kärnkraftsorganisation samt företagets nya ledningsorganisation. Nya chefer på OKG genomgår även ett utbildningsprogram som är gemensamt för alla, oavsett organisatorisk tillhörighet. I programmet ingår dels E.ONs gemensamma ledar- och chefsutbildning, dels mer OKG-specifika utbildningar såsom exempelvis grundutbildning i reaktorfysik. Som en del i programmet genomfördes under året tio så kallade fredagsseminarier för chefer på OKG. Exempel på områden som berördes var företagets beredskapsorganisation och informations- och it-säkerhet. Utöver det genomfördes ledarutbildningar under föregående år, vilket bland annat bestod av feedbackträning för delar av företagets chefer och ledare. Fackområdesspecialist Sedan 1998 har OKG utsett fackområdesspecialister i organisationen. Det innebär att medarbetare som är särskilt duktiga och som besitter en näst in- 20

Redovisande information från OKG

Redovisande information från OKG Redovisande information från OKG Bokslutskommuniké Årsredovisning under maj månad under maj månad Ovanstående rapporter kan beställas från: OKG Aktiebolag, 572 83 Oskarshamn Tfn 0491 78 60 00 E-postkontakt

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Ringhals historia från 1965 till 2014

Ringhals historia från 1965 till 2014 Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Årsberättelse. Verksamhetsåret 2013

Årsberättelse. Verksamhetsåret 2013 Årsberättelse Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsredovisning I din hand håller du en verksamhetsredovisning för OKG Aktiebolag. Ambitionen är att denna ska spegla verksamhetsåret 2013 vid OKG ur flera olika

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Organisation, ledning och styrning, säkerhetskultur Krav kring organisation Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 13 Den som

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Finansiering av kärnkraftens restprodukter

Finansiering av kärnkraftens restprodukter Finansiering av kärnkraftens restprodukter Diskussionerna om hur omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter skall finansieras är lika gammal som den kommersiella kärnkraften i Sverige. Aka-utredningen

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

KVARTALSREDOGÖRELSE perioden januari september 2011 KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30

KVARTALSREDOGÖRELSE perioden januari september 2011 KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30 Lucent Oil AB (publ) KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30 Perioden i sammandrag Koncernen Nettoomsättningen uppgick till 8 835 (7 267) tkr Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3 Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor: Vår profil Företagspresentation PRD Konsult verkar idag inom energibranschen och levererar ingenjörstjänster där kunskap, kvalitet och kundnöjdhet genomsyrar vårt arbete. Vi arbetar främst inom affärsområdena

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten 1 Innehåll Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten SKB:s projektkontors resa från resursplanering till portföljhantering Ägarna Samarbetspartners

Läs mer

rivningen av Barsebäcksverket?

rivningen av Barsebäcksverket? Hur förbereder f sig Barsebäck Kraft AB inför rivningen av Barsebäcksverket? I Barsebäck jobbar vi med utveckling KASAM - Rivning av nedlagda kärntekniska k anläggningar i Sverige 11 december 2007, VD

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION FÖRENINGEN FÖR FÖRNYBAR ENERGI Med sektioner för D VAnENKRAFT D BIOENERGI D VÄTGAS D VINDKRAFT SOLENERGI D ENERGIEFFEKTIVISERING D BISTÅND D UNGDOM FORDON 20121125

Läs mer

Arbeta säkert på Forsmark

Arbeta säkert på Forsmark Arbeta säkert på Forsmark Viktiga telefonnummer Riktnummer 0173 SOS Alarm 112 Bevakningscentralen, larm 822 22 Bevakningscentralen 811 22 Växel 810 00 Huvudentré 812 59 Brandstation förman 812 55 Kontrollrum

Läs mer

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(8) STARK VINSTÖKNING OCH FORTSATT FRAMTIDA TILLVÄXT I HOIST Resultatet före skatt redovisas till 33,0 Mkr (8,2) motsvarande

Läs mer

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Orderingången ökade med 28 % till 42,9 mkr (33,5 mkr) Orderstocken ökade med 11 % till 45,7 mkr (41,1 mkr) Omsättningen

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015.

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015. Våra hållbarhetsmål För att styra E.ONs hållbarhetsarbete i Norden har vi definierat elva hållbarhetsmål som täcker områdena Miljö, Medarbetare, Kunder och Leverantörer. en är baserade på vårt globala

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB Vår verksamhet: Fjärrvärme Renhållning / återvinning Vatten och avlopp Elnät Stadsnät Vindkraft HEMAB - affärsidé HEMAB skall vara ett lokalt kommunägt företag nära kunderna/ägarna.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild

Läs mer

ABB SE har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljö- och säkerhet

ABB SE har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljö- och säkerhet ABB SE har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljö- och säkerhet SSG Entré kommer att vara en förutsättning för att arbeta åt ABB. Från och med 1 januari

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ)

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) onsdagen den 7 maj 2008, klockan 15.00 STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG Dagordningspunkterna 10b, 17 och 18 Vinstutdelning (punkt 10b) Styrelsen föreslår att 5,20 kronor per

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Miljö Vi verkar för att belastningen på natur och miljö begränsas så långt som möjligt i våra kunduppdrag. Miljöledningssystem Miljöutredning MiljöPolicy Övergripande Miljömål detaljerade Miljömål Handlingsprogram

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q2 2013

DELÅRSRAPPORT Q2 2013 DELÅRSRAPPORT Q2 2013 JOJKA COMMUNICATIONS AB (PUBL) 556666-6466 (JOJK) 22 JULI 2013 STYRELSEN FÖR JOJKA COMMUNICATIONS AB Siffror i sammandrag Januari juni 2013 Januari juni 2013 jämfört med motsvarande

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Energi och miljö. Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt företag? Industrins miljöfrågor grundläggande

Energi och miljö. Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt företag? Industrins miljöfrågor grundläggande 13 Energi och miljö Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt företag? grundläggande fördjupning Anpassade miljöutbildningar 14 Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie 14 september 2012 Lena Joelsson Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 4 Metod 5 Frågeställningar 6 Omvärldsanalys 7 Analys av kompetensbehov

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer