Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus. Kvalitetsredovisning. Steninge förskolor

Transkript

1 Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus Kvalitetsredovisning Steninge förskolor 2005

2 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor; Orion, Raketen och Saturnus. Orions förskola har två avdelningar; en syskonavdelning och en småbarnsavdelning. Raketen och Saturnus förskolor har tre avdelningar vardera; uppdelade på en småbarnsavdelning och två syskonavdelningar: en mellanavdelning för de lite yngre syskonbarnen och en avdelning för de lite äldre syskonbarnen. Saturnus förskola kommer att utökas med en avdelning (paviljong) f o m 1 februari Småbarnsavdelningarna har 14 barn/3 vuxna; de yngre syskonbarnen är 18 barn/3 vuxna och de äldre syskonbarnen är mellan 19 och 22 barn/2,5-3 vuxna. Området har en ledningsgrupp med en verksamhetsledare från varje förskola. Vi träffas varannan fredagsförmiddag under c:a 2 timmar. Några gånger/termin utökar vi tiden till en halv- eller heldag. Minnesanteckningar förs från mötena. Området har också en beredningsgrupp med representanter från Lärarförbundet och Kommunal. Vi träffas c:a 1 gång/månad. Minnesanteckningar förs från mötena. Områdesbeskrivning socioekonomiska faktorer Steninge förskolor ligger i ett villa och radhusområde. Boendet i radhusområdena upplevs som något stabilare det senaste året, vilket innebär att det inte är lika stor omsättning på dessa hus längre, vilket i sin tur gör att barngrupperna blir mer stabila under året än tidigare. Antalet arbetslösa föräldrar har sjunkit något igen, sedan ökningen hösten Den ligger idag på c:a 6-7 %. Antalet 15-timmarsbarn består därför mest av barn till föräldralediga föräldrar (c:a %). Knappt 35 % av barnen har båda eller en förälder med ett annat hemspråk än svenska. Personal C:a 27 st. Personaltätheten följer i stort de beräkningar som ligger till grund för att få en personalbudget i balans. Kön är längst på små barn och vi anpassar oss efter den. Vi har en vakant förskollärartjänst på småbarnsavdelningen på Saturnus och en på syskon på Raketen som vi inte kunnat tillsätta. Från höstterminen saknar vi även en förskollärare på Orions förskola. De flesta av personalen har barnskötar resp förskollärarutbildning, men några saknar pedagogisk utbildning för att arbeta med barn. Eftersom vi har köket på Saturnus i egen regi har vi en kokerska anställd där. Under 2005 har antalet långtidssjukskrivna ökat. Budgethållning Budget för år 2005 ser ut att hålla, trots att vi har haft fler längre sjukskrivningar och betalt c:a i extra kostnader för långsjukskrivna. Vi har även varit tvungna att ha vikarier vid 1

3 personals kortare frånvaro då vi på en del avdelningar har/haft barn som behöver extra stöd. Det är dessutom mer personalkrävande att ha åtta avdelningar uppdelade på tre förskolor än om alla låg i samma byggnad. Lokaler Raketens förskola ligger i bottenvåningen på ett hyreshus med lägenheter ovanpå. Lokalerna tillhör Sigtunahem. Förskolan är c:a 16 år. Avdelningarna är relativt rymliga. Gården är problemet. Eftersom bostadsrättsföreningen och Sigtunahem inte kommit överens om vem som har ansvaret förrän inför hösten -04, har det inte gjorts något åt lekredskap, lerområden och slänt. Under 2005 har föräldrar och personal arbetat intensivt för att få något gjort för att kunna bedriva en bättre utonhuspedagogik. Saturnus förskola är c:a 20 år. Fördelen är en lekhall mitt i huset - nackdelen är att avdelningar och hallar är mycket små. Förskolan är sliten och skulle behöva renoveras planeras en utbyggnad av förskolan. Orions förskola ligger i samma byggnad som skola och fritidshem (del av Steningeskolan). Den är över 20 år gammal och i stort behov av upprustning. Avdelningarna och hallarna är mycket små. Under hösten 2005 har det påbörjats en upprustning av gården i samarbete med personal och utemiljöpedagogen. Detta för att befrämja barns rörelse och lust att vara ute. 2

4 Grundläggande värderingar * Inkludering -Hur har verksamheten arbetat med inkludering utifrån ett salutogent perspektiv? -Vi har försökt att anpassa miljön för dessa barn, exempelvis genom att dela barngruppen. -Arbetat enskilt eller med bara några barn vid tillfälle. -Tagit hjälp från special och/eller utvecklingspedagog, psykolog m fl vid behov för att kunna sätta in rätt hjälp/få verktyg för att arbeta med dessa barn. -Samarbetat med föräldrar. - Kan alla barn inkluderas? Vi har sett att det ibland kan finnas behov för en del barn att få tillhöra en mindre grupp hela dagen eller en del av dagen. -Hålla diskussionen levande om hur vi kan inkludera barn som behöver extra stöd i våra barngrupper på ett bra sättt. -Kompetensutveckling för personal. * Jämställdhet - Hur har verksamheten arbetat med jämställdhet utifrån ett genusperspektiv? Alla pojkar och flickor i förskolan ska vara jämställda utifrån genusperspektivet. Varje barn uppmuntras att prova och utforska olika aktiviteter utan att hindras av det som traditionellt förväntas av pojkar och flickor. I alla vardagssituationer ska vi medvetet bemöta varje barn utifrån den de är, oberoende av om de är pojkar eller flickor. Miljö/material ska vara inspirerande utifrån varje barns behov och intresse oavsett kön. Vi valde att använda oss av Bruk när vi utvärderade hur långt vi kommit i vårt jämställdhetsarbete. (Bilaga 1). Se bilaga 1 -Vi känner att vi kommit en bra bit på väg. Resultatet kan bero på att vi har diskuterat jämställdhet mera under senare år och det, tillsammans med den uppmärksamhet jämställdhet fått och får i samhället i övrigt, inte minst i dagspress och facktidskrifter har ökat vårt medvetande och gjort oss mer förändringsbenägna. -Som tradition har förskolan alltid, för att ta några exempel, låtit flickor snickrat och pojkar sy; tillåtit/uppmuntrat pojkar att delta i lek i hemvrån (mamma, pappa, barn) och att flickor byggt, lekt med bilar. Vi ser att det underlättar jämställdhetsarbetet i förskolan. Det tycks som om de yngre barnen mer väljer kompis utifrån vem som passar in i leken/aktiviteten, än efter kön. 3

5 -Vi kommer att arbeta vidare med jämställdhet under 2006 bl a genom att gå igenom material och anteckningar från studiebesöket i Gävle (Tittmyran och Björntomten) och hålla diskussionen levande. -Vi kommer även ha med genusperspektivet när vi arbetar med miljön (inne och ute). Lära barnen visa hänsyn till och respekt för andra. Vi tillåter inte att barnen stör eller förstör varandras lek. -Vi ser att barnen har blivit bra på att visa hänsyn; exempelvis ber de att få låna en sak av någon, istället för att bara ta/rycka ifrån kompisen den. Barnen bjuder in kamrater till lek. Vi tror att det beror på att de vet att de får välja själva vi vuxna har slutat att propsa på att alla barn får vara med och leka vi respekterar en lek som är igång det barn som inte får vara med får vi vuxna hjälpa på annat sätt. -Vi fortsätter att arbeta vidare med detta; kan de äldre barnen bli faddrar för de yngre som kommer till avdelningen * Miljö - Hur har miljömedvetenheten utvecklas i verksamheten Vi har fortsatt på samma sätt som under Process/åtgärder: - Vi arbetar medvetet med allemansrätten när vi är ute på gården eller i skogen med barngruppen. - Barnen vet att de inte ska bryta grenar, inte skrika i skogen så de skrämmer djuren, inte peta i myrstackar vara rädda om allt levande, inte plocka fridlysta blommor, inte skräpa ner mm., men det är inte alltid så lätt att leva efter sina kunskaper.. Barnen har lärt sig mycket om naturen och allemansrätten för att det är ett ständigt återkommande (upprepning). - Vi har inte så bra förutsättningar för källsortering. Vi samlar papper för återvinning, men har problem med att de försvunnit två containrar för insamling i området. Vi saknar hämtning/ miljöstation på Steninge-området för annan källsortering. Vi har inte hittat någon lösning på detta än. - Om vi får bättre förutsättningar för källsortering på området eller regelbunden hämtning till våra förskolor kommer vi att arbeta mer med detta. -Bestämma när och hur vi ska arbeta med Grön flagg för att säkert vara klara till

6 Inflytande *Inflytande/Delaktighet - Hur har verksamheten arbetat med barnens delaktighet i sitt eget lärande? Alla barn i förskolan ska kunna påverka sin dag. Vi samtalar med barnen om vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. Vi låter barnen delta i olika arbetsrutiner och beslut utifrån deras mognadsnivå. Under våren får de äldre förskolebarnen, genom en enkät, tala om vad de tycker om förskolan/i förskolan. Vi valde att använda oss av Bruk när vi utvärderade hur långt vi kommit i vårt arbete med Barns inflytande (Bilaga 2) Se bilaga 2 -Vi har kommit en bit på väg, men behöver hitta rutiner för att bättre följa upp arbetet. -Vi behöver bli tydligare i vår återkoppling till barnen. I och med att vi 2002 började sätta oss in i ett mer Reggio-Emiliainspirerat arbetssätt med betonig på det kompetenta barnen har vi lärt oss att utgå mer ifrån vad barnen vill och tycker. Det märks på barnen att de tar mer egna initiativ nu; de hjälper varandra mer (p g a vuxnas förhållningssätt att avvakta och inte rycka in med en gång). -Vi frågar och lyssnar mer efter barnens åsikter nu. -Vi har blivit mer tillåtande. -Enkäter (med ansikten som barnen gör glada eller ledsna munnar på) som barnen fyllt i visade att näst intill alla barn var positiva till förskolevistelsen. Ofta speglade enkäten vad som hänt den dagen eller dagen innan. På det såg vi att barnen lever här och nu. -Hitta rutiner för uppföljning och återkoppling -Diskutera mer i arbetslagen/ta oss tid för reflektion. -Bli ännu bättre på att aktivt lyssna och fråga. -Bli ännu mer tillåtande. Träna oss på att fundera varför, innan vi säger nej. Vi vill öka föräldrarnas deltagande bl a i samråd och föräldramöten Vi låter föräldrarna påverka innehållet i samråds/föräldramöten genom att i god tid sätta upp en förslagslåda. Vi är tydliga i vår information till föräldrar. Vi skriver dagbok (hänger i varje avdelnings hall) varje dag, så föräldrarna får information om vad barnen har upplevt under sin dag på förskolan. 5

7 -Det har inte kommit in några förslag i lådorna från föräldrarna. Varför? -Vi har diskuterat mycket om vikten av att vara tydlig i informationen till föräldrar, men vi behöver fortfarande bli bättre på att visa vad vi gör och varför. -De flesta avdelningar skriver dagbok varje dag, andra har inte nått dit än. Det beror troligen på att det saknas rutiner för vem som ska skriva. -Föräldrarepresentationen på föräldramöten och samrådsmöten har inte ökat nämnvärt, trots att två av förskolorna har aktiva föräldrasamråd. Varför? Kan det bero på att föräldrar idag har en pressad situation och svårt att få tiden att räcka till för alla möten, barnens idrotter, syskons läxor mm? -Skapa rutiner för att få informationen till föräldrarna att fungera (alla ska skriva i böckerna /almanackan varje dag). -Fortsätta att fundera på uppläggen av föräldra och samrådsmöten. -Att under våren gå ut med en föräldraenkät. Individuella utvecklingsplanerna för barnen Process: -Vi reviderade utvecklingsplanerna inför vårens föräldrasamtal. Vi försökte då att ta fasta på barnens kompetenser/starka sidor utan att missa om barnet behöver stöd i något avseende. -Utvecklingssamtal på vt. -Uppföljningssamtal på ht. -Vi har sett att alla föräldrar kommer till samtalen (en och annan kan missa någon tid, men får då en ny). Det visar att föräldrarna är intresserade av att prata/få höra om sitt barn. -Utifrån samtalen har vi märkt att det som kommer i första hand för föräldrar är att barnen är trygga och vill gå till förskolan och att de har bra kompisar. Därefter kommer verksamheten in. -Hur går vi vidare? Det behövs en djupgående diskussion bland förskolornas rektorer utifrån de olika aspekter vi rektorer och utvecklingspedagoger fick med oss från dagarna i Kristianstad och utifrån Förskolepropositionen. Självfallet behöver även pedagogerna involveras i diskussionen så vi får en bred förankring i hur vi ska gå till väga för att synliggöra barnens lärprocesser för barn/föräldrar framöver. -Vi ha med/involvera barnen i större utsträckning i samtalen. Lärandet Alla barn i förskolan ska få tillfälle att utveckla ett rikt språk. Vi läser/berättar sagor varje dag. 6

8 Vi gör samlingarna så att alla barn får möjlighet att komma till tals och får träna på att lyssna på varandra; exempelvis genom att använda handdockor. Vi använder bandspelare och intervjuar barnen. Vi använder alltid ett vårdat språk och undviker slang. -Alla avdelningar har inte nått målet att läsa sagor varje dag, men en del avdelningar har nått ända fram. -Samlingarna används på lite olika sätt. De avd som har samlingar i mindre grupper använder dem som ovan. De som samlas hela avdelningen har en annan målsättning; de tränar språket genom sånger, fingerlekar, flarnosagor, rim o ramsor. De avdelningarna använder andra tillfälle, exempelvis måltiderna till att berätta och lyssna på varandra. -På småbarnsavdelningarna betonas vikten av att sätta ord på varje handling. -De flesta äldre barn har blivit intervjuade/fyllt i en enkät (ansikten), men ingen pedagog har använt bandspelare. -Vi vuxna har kommit långt i att använda ett vårdat språk och att undvika slang. Det beror troligen på att diskussionen kom igång när vi skrev arbetsplanen. Ett iakttagelse är att olika generationer ser lite olika på vissa uttryck, men det som anses som slang idag, kan ju finnas i akademins ordlista om några år! -Vi hör och ser att barnen gått framåt i sin språkliga utveckling. De kan och vågar exempelvis berätta vad de gjort dagen innan, sett på film o dy på samlingen och vid matbordet. -Alla avdelningar ska hitta rutiner för att läsa/berätta sagor varje dag. Alla barn i förskolan ska få bekanta sig med matematiken Vi tar tillvara barnens intresse att räkna, sortera, jämföra storlek mm i vardagsarbetet. -Där har alla avdelningar kommit långt. Vi ser det på barnen de räknar varandra, stegens trappsteg, köttbullarna till lunchen; noterar numret på bussen som kör förbi, sorterar leksaker, färger mm. -Vi hör att barnen pratar siffror och använder kroppen exempelvis visar antalet med fingrarna osv; mäter sig själva och med varandra (längst-kortast ) mm. -Pedagogerna har medvetet tränat genom att barnen sortera (i stället för att städa ) lekmaterialet både ute och inne. Pedagogerna använder begreppen bakom, framför, mitt emot o s v i vardagsarbetet. De använder också fingerlekar, ramsor mm där antal tränas. -Vi tror resultatet kan bero på att medvetenheten höjts hos pedagogerna efter föreläsning och diskussioner. -Anlita Britta Norgren (kunnig förskollärare i matematik i förskolan) på ett personalmöte under vt 7

9 Alla barn i förskolan ska få tillfälle att delta i projektarbete. Vi väljer projekt efter barnens intresse och med deras perspektiv som utgångspunkt. Vi använder bandspelare och intervjuar barnen. Vi skriver projektbeskrivning och utvärderar. -Vi har sett att barnen tycker om att arbeta i projekt genom att de allra flesta vill delta, de fantiserar och kommer med idéer. Det kan bero på att barnen har styrt val av projekt (pedagogerna har observerat barnens lekar o intressen och en del har intervjuat barnen). -Vi har sett att när vi arbetar med projekt i mindre grupper blir det mer samtal mellan barnen. -De flesta har gjort projektbeskrivningar och dokumenterat projekten, men alla projekt har inte blivit utvärderade och analyserade. -Förenkla tillvägagångssättet för projektbeskrivning -Skaffa oss kunskap om och använda oss av pedagogisk dokumentation; analys. Hälsa Alla barn i förskolan ska känna sig trygga. Vi har alltid empatiplanen (bilaga 2) aktuell och arbeta efter den. För att få optimalt med tid för barnen, har vi arbetsrutiner som alla vuxna aktivt följer. Göra förlåt. Barnen får försöka att själva tänka ut hur de ska kunna göra en kamrat glad igen efter en konflikt. (Inte bara säga ett förlåt som de inte menar). -Enkäter och föräldrasamtal har visat att barnen vill gå till förskolan. Vi tyder det som ett tecken på att barnen trivs och är trygga. -Vi ser att barnen hjälper, tröstar, hämtat vuxna åt varandra -Vi ser att barnen gör förlåt utan att vuxna är inblandade. -Där rutinerna har följts, har pedagogerna märkt att det spar tid. Det behövs inga diskussioner om vem som ska göra vad och dagen flyter på. Det har blivit lugnare även för barnen. -Alla vuxna ska följa rutinerna 8

10 Alla barn i förskolan ska få goda kostvanor (för att förebygga framtida sjukdomar). Vi serverar grönsakerna före maten. Vi tar bort allt synligt socker och vitt bröd till vardags. Vi tillåter lite extra gott när det är fest, exempelvis vid höstfest, julgransplundring, vårfest, avslutningar eller annat. -Vi har kommit långt på väg när det gäller barnens kostvanor. Vi ser att barnen äter mycket mer grönsaker när vi serverar dem före maten. De flesta äter mörkare bröd lika bra som vitt och sockret är borttaget. Vi har försökt att dra ner på användandet av ketchup och sylt. Vi har sett att barnen inte har några större problem att ställa om. -Föräldrarna har reagerat för de nya reglerna av födelsedagsfirandet; en del har tyckt att det är bra, andra har varit mer kritiska, men barnen är helt nöjda med exempelvis fruktsallad istället. Alla barn blir uppmärksammade på något sätt när de fyller år. -Diskutera på personalmötena så att all personal gör lika. Alla barn ska få ökad möjlighet till rörelse i förskolan. Få iordningställt motorikbanor på förskolegårdarna. Alla avdelningar ska ha minst en skogsdag /vecka. Vi vuxna är aktiva och startar upp lekar med barnen. Alla avdelningar har minst ett gymnastik/rytmikpass/vecka. -Orions gård genomgår en renovering med tanke på bl a barns rörelse och att öka viljan att vara ute att kunna ha mer verksamhet ute. De har även fått ett tak för småbarnen att sova under vid regnigt väder. Raketen har med hjälp av en föräldragrupp fått igång en del arbete på gården. Barnen leker mer uppe i skogen sedan den gallrades. -Vi har sett att barnens grovmotoriska rörelser ökar när de är i skogen. De leker andra leka i andra kamratkonstellationer; de fantiserar mycket. -Vi har lagt märke till att barnen blivit säkrare på avståndsbedömning och höjder; de vågar mera, klättrar och hoppar ner från exempelvis stenar. -Vi har sett att barnen orkar mera (röra sig längre tid, gå längre sträckor). -Vi har märkt att rörelseglädjen hos barnen ökat, sedan pedagogerna blivit mer medvetna och ordnat mer rörelse, genom att barnen själva ber att få musik och leker rörelselekar. -En förskola har en cykelfri dag och cyklarna tas in vid lunchtid de andra dagarna. Vi har sett att detta har inneburit att barnen leker annat och rör sig mer. -Vi ska bli ännu aktivare och bättre på att starta upp lekar med rörelse -Förskolorna ska delge varandra goda exempel, så vi tillsammans får ett större urval av lämpliga lekar för olika förskoleåldrar. -Vi ska inventera vilka fler inneaktiviteter vi kan flytta ut. 9

11 Profil/arbetssätt Vi vill fortsätta att utveckla ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt i våra förskolor. Vi ska komma igång med barnens portfolio/dokumentation. Vi ska fortsätta att ändra i miljön ( den tredje pedagogen ). Vi ska arbeta med projekt. Vi har inte gjort någon speciell utvärdering av ovanstående. Det mesta har berörts på något sätt i de övriga utvärderingarna. Under 2006 kommer Steninge förskolor att sätta fokus på: -Pedagogisk dokumentation -Jämställdhet utifrån genusperspektivet -Grön flagg (börja) -Vi kommer att revidera vår arbetsplan och värdegrund (och skriva hurna till värdegrunden). -Vi kommer att fortsätta att utveckla ett Regio Emilia-inspirerat arbetssätt. Tillvägagångssätt: Pedagogerna på förskolorna har utvärderat sin verksamhet på olika sätt under två kvällsmöten i november december 2005 och på planeringsdagen i januari Det är en positivt process att på detta sätt diskutera och reflektera tillsammans över verksamheten.. Undertecknad sammanställde sedan detta till en Kvalitetsredovisning för alla tre förskolorna i samarbete med Ledningsgruppen. Kerstin Persson Steninge förskolor 10