Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus. Kvalitetsredovisning. Steninge förskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus. Kvalitetsredovisning. Steninge förskolor"

Transkript

1 Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus Kvalitetsredovisning Steninge förskolor 2005

2 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor; Orion, Raketen och Saturnus. Orions förskola har två avdelningar; en syskonavdelning och en småbarnsavdelning. Raketen och Saturnus förskolor har tre avdelningar vardera; uppdelade på en småbarnsavdelning och två syskonavdelningar: en mellanavdelning för de lite yngre syskonbarnen och en avdelning för de lite äldre syskonbarnen. Saturnus förskola kommer att utökas med en avdelning (paviljong) f o m 1 februari Småbarnsavdelningarna har 14 barn/3 vuxna; de yngre syskonbarnen är 18 barn/3 vuxna och de äldre syskonbarnen är mellan 19 och 22 barn/2,5-3 vuxna. Området har en ledningsgrupp med en verksamhetsledare från varje förskola. Vi träffas varannan fredagsförmiddag under c:a 2 timmar. Några gånger/termin utökar vi tiden till en halv- eller heldag. Minnesanteckningar förs från mötena. Området har också en beredningsgrupp med representanter från Lärarförbundet och Kommunal. Vi träffas c:a 1 gång/månad. Minnesanteckningar förs från mötena. Områdesbeskrivning socioekonomiska faktorer Steninge förskolor ligger i ett villa och radhusområde. Boendet i radhusområdena upplevs som något stabilare det senaste året, vilket innebär att det inte är lika stor omsättning på dessa hus längre, vilket i sin tur gör att barngrupperna blir mer stabila under året än tidigare. Antalet arbetslösa föräldrar har sjunkit något igen, sedan ökningen hösten Den ligger idag på c:a 6-7 %. Antalet 15-timmarsbarn består därför mest av barn till föräldralediga föräldrar (c:a %). Knappt 35 % av barnen har båda eller en förälder med ett annat hemspråk än svenska. Personal C:a 27 st. Personaltätheten följer i stort de beräkningar som ligger till grund för att få en personalbudget i balans. Kön är längst på små barn och vi anpassar oss efter den. Vi har en vakant förskollärartjänst på småbarnsavdelningen på Saturnus och en på syskon på Raketen som vi inte kunnat tillsätta. Från höstterminen saknar vi även en förskollärare på Orions förskola. De flesta av personalen har barnskötar resp förskollärarutbildning, men några saknar pedagogisk utbildning för att arbeta med barn. Eftersom vi har köket på Saturnus i egen regi har vi en kokerska anställd där. Under 2005 har antalet långtidssjukskrivna ökat. Budgethållning Budget för år 2005 ser ut att hålla, trots att vi har haft fler längre sjukskrivningar och betalt c:a i extra kostnader för långsjukskrivna. Vi har även varit tvungna att ha vikarier vid 1

3 personals kortare frånvaro då vi på en del avdelningar har/haft barn som behöver extra stöd. Det är dessutom mer personalkrävande att ha åtta avdelningar uppdelade på tre förskolor än om alla låg i samma byggnad. Lokaler Raketens förskola ligger i bottenvåningen på ett hyreshus med lägenheter ovanpå. Lokalerna tillhör Sigtunahem. Förskolan är c:a 16 år. Avdelningarna är relativt rymliga. Gården är problemet. Eftersom bostadsrättsföreningen och Sigtunahem inte kommit överens om vem som har ansvaret förrän inför hösten -04, har det inte gjorts något åt lekredskap, lerområden och slänt. Under 2005 har föräldrar och personal arbetat intensivt för att få något gjort för att kunna bedriva en bättre utonhuspedagogik. Saturnus förskola är c:a 20 år. Fördelen är en lekhall mitt i huset - nackdelen är att avdelningar och hallar är mycket små. Förskolan är sliten och skulle behöva renoveras planeras en utbyggnad av förskolan. Orions förskola ligger i samma byggnad som skola och fritidshem (del av Steningeskolan). Den är över 20 år gammal och i stort behov av upprustning. Avdelningarna och hallarna är mycket små. Under hösten 2005 har det påbörjats en upprustning av gården i samarbete med personal och utemiljöpedagogen. Detta för att befrämja barns rörelse och lust att vara ute. 2

4 Grundläggande värderingar * Inkludering -Hur har verksamheten arbetat med inkludering utifrån ett salutogent perspektiv? -Vi har försökt att anpassa miljön för dessa barn, exempelvis genom att dela barngruppen. -Arbetat enskilt eller med bara några barn vid tillfälle. -Tagit hjälp från special och/eller utvecklingspedagog, psykolog m fl vid behov för att kunna sätta in rätt hjälp/få verktyg för att arbeta med dessa barn. -Samarbetat med föräldrar. - Kan alla barn inkluderas? Vi har sett att det ibland kan finnas behov för en del barn att få tillhöra en mindre grupp hela dagen eller en del av dagen. -Hålla diskussionen levande om hur vi kan inkludera barn som behöver extra stöd i våra barngrupper på ett bra sättt. -Kompetensutveckling för personal. * Jämställdhet - Hur har verksamheten arbetat med jämställdhet utifrån ett genusperspektiv? Alla pojkar och flickor i förskolan ska vara jämställda utifrån genusperspektivet. Varje barn uppmuntras att prova och utforska olika aktiviteter utan att hindras av det som traditionellt förväntas av pojkar och flickor. I alla vardagssituationer ska vi medvetet bemöta varje barn utifrån den de är, oberoende av om de är pojkar eller flickor. Miljö/material ska vara inspirerande utifrån varje barns behov och intresse oavsett kön. Vi valde att använda oss av Bruk när vi utvärderade hur långt vi kommit i vårt jämställdhetsarbete. (Bilaga 1). Se bilaga 1 -Vi känner att vi kommit en bra bit på väg. Resultatet kan bero på att vi har diskuterat jämställdhet mera under senare år och det, tillsammans med den uppmärksamhet jämställdhet fått och får i samhället i övrigt, inte minst i dagspress och facktidskrifter har ökat vårt medvetande och gjort oss mer förändringsbenägna. -Som tradition har förskolan alltid, för att ta några exempel, låtit flickor snickrat och pojkar sy; tillåtit/uppmuntrat pojkar att delta i lek i hemvrån (mamma, pappa, barn) och att flickor byggt, lekt med bilar. Vi ser att det underlättar jämställdhetsarbetet i förskolan. Det tycks som om de yngre barnen mer väljer kompis utifrån vem som passar in i leken/aktiviteten, än efter kön. 3

5 -Vi kommer att arbeta vidare med jämställdhet under 2006 bl a genom att gå igenom material och anteckningar från studiebesöket i Gävle (Tittmyran och Björntomten) och hålla diskussionen levande. -Vi kommer även ha med genusperspektivet när vi arbetar med miljön (inne och ute). Lära barnen visa hänsyn till och respekt för andra. Vi tillåter inte att barnen stör eller förstör varandras lek. -Vi ser att barnen har blivit bra på att visa hänsyn; exempelvis ber de att få låna en sak av någon, istället för att bara ta/rycka ifrån kompisen den. Barnen bjuder in kamrater till lek. Vi tror att det beror på att de vet att de får välja själva vi vuxna har slutat att propsa på att alla barn får vara med och leka vi respekterar en lek som är igång det barn som inte får vara med får vi vuxna hjälpa på annat sätt. -Vi fortsätter att arbeta vidare med detta; kan de äldre barnen bli faddrar för de yngre som kommer till avdelningen * Miljö - Hur har miljömedvetenheten utvecklas i verksamheten Vi har fortsatt på samma sätt som under Process/åtgärder: - Vi arbetar medvetet med allemansrätten när vi är ute på gården eller i skogen med barngruppen. - Barnen vet att de inte ska bryta grenar, inte skrika i skogen så de skrämmer djuren, inte peta i myrstackar vara rädda om allt levande, inte plocka fridlysta blommor, inte skräpa ner mm., men det är inte alltid så lätt att leva efter sina kunskaper.. Barnen har lärt sig mycket om naturen och allemansrätten för att det är ett ständigt återkommande (upprepning). - Vi har inte så bra förutsättningar för källsortering. Vi samlar papper för återvinning, men har problem med att de försvunnit två containrar för insamling i området. Vi saknar hämtning/ miljöstation på Steninge-området för annan källsortering. Vi har inte hittat någon lösning på detta än. - Om vi får bättre förutsättningar för källsortering på området eller regelbunden hämtning till våra förskolor kommer vi att arbeta mer med detta. -Bestämma när och hur vi ska arbeta med Grön flagg för att säkert vara klara till

6 Inflytande *Inflytande/Delaktighet - Hur har verksamheten arbetat med barnens delaktighet i sitt eget lärande? Alla barn i förskolan ska kunna påverka sin dag. Vi samtalar med barnen om vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. Vi låter barnen delta i olika arbetsrutiner och beslut utifrån deras mognadsnivå. Under våren får de äldre förskolebarnen, genom en enkät, tala om vad de tycker om förskolan/i förskolan. Vi valde att använda oss av Bruk när vi utvärderade hur långt vi kommit i vårt arbete med Barns inflytande (Bilaga 2) Se bilaga 2 -Vi har kommit en bit på väg, men behöver hitta rutiner för att bättre följa upp arbetet. -Vi behöver bli tydligare i vår återkoppling till barnen. I och med att vi 2002 började sätta oss in i ett mer Reggio-Emiliainspirerat arbetssätt med betonig på det kompetenta barnen har vi lärt oss att utgå mer ifrån vad barnen vill och tycker. Det märks på barnen att de tar mer egna initiativ nu; de hjälper varandra mer (p g a vuxnas förhållningssätt att avvakta och inte rycka in med en gång). -Vi frågar och lyssnar mer efter barnens åsikter nu. -Vi har blivit mer tillåtande. -Enkäter (med ansikten som barnen gör glada eller ledsna munnar på) som barnen fyllt i visade att näst intill alla barn var positiva till förskolevistelsen. Ofta speglade enkäten vad som hänt den dagen eller dagen innan. På det såg vi att barnen lever här och nu. -Hitta rutiner för uppföljning och återkoppling -Diskutera mer i arbetslagen/ta oss tid för reflektion. -Bli ännu bättre på att aktivt lyssna och fråga. -Bli ännu mer tillåtande. Träna oss på att fundera varför, innan vi säger nej. Vi vill öka föräldrarnas deltagande bl a i samråd och föräldramöten Vi låter föräldrarna påverka innehållet i samråds/föräldramöten genom att i god tid sätta upp en förslagslåda. Vi är tydliga i vår information till föräldrar. Vi skriver dagbok (hänger i varje avdelnings hall) varje dag, så föräldrarna får information om vad barnen har upplevt under sin dag på förskolan. 5

7 -Det har inte kommit in några förslag i lådorna från föräldrarna. Varför? -Vi har diskuterat mycket om vikten av att vara tydlig i informationen till föräldrar, men vi behöver fortfarande bli bättre på att visa vad vi gör och varför. -De flesta avdelningar skriver dagbok varje dag, andra har inte nått dit än. Det beror troligen på att det saknas rutiner för vem som ska skriva. -Föräldrarepresentationen på föräldramöten och samrådsmöten har inte ökat nämnvärt, trots att två av förskolorna har aktiva föräldrasamråd. Varför? Kan det bero på att föräldrar idag har en pressad situation och svårt att få tiden att räcka till för alla möten, barnens idrotter, syskons läxor mm? -Skapa rutiner för att få informationen till föräldrarna att fungera (alla ska skriva i böckerna /almanackan varje dag). -Fortsätta att fundera på uppläggen av föräldra och samrådsmöten. -Att under våren gå ut med en föräldraenkät. Individuella utvecklingsplanerna för barnen Process: -Vi reviderade utvecklingsplanerna inför vårens föräldrasamtal. Vi försökte då att ta fasta på barnens kompetenser/starka sidor utan att missa om barnet behöver stöd i något avseende. -Utvecklingssamtal på vt. -Uppföljningssamtal på ht. -Vi har sett att alla föräldrar kommer till samtalen (en och annan kan missa någon tid, men får då en ny). Det visar att föräldrarna är intresserade av att prata/få höra om sitt barn. -Utifrån samtalen har vi märkt att det som kommer i första hand för föräldrar är att barnen är trygga och vill gå till förskolan och att de har bra kompisar. Därefter kommer verksamheten in. -Hur går vi vidare? Det behövs en djupgående diskussion bland förskolornas rektorer utifrån de olika aspekter vi rektorer och utvecklingspedagoger fick med oss från dagarna i Kristianstad och utifrån Förskolepropositionen. Självfallet behöver även pedagogerna involveras i diskussionen så vi får en bred förankring i hur vi ska gå till väga för att synliggöra barnens lärprocesser för barn/föräldrar framöver. -Vi ha med/involvera barnen i större utsträckning i samtalen. Lärandet Alla barn i förskolan ska få tillfälle att utveckla ett rikt språk. Vi läser/berättar sagor varje dag. 6

8 Vi gör samlingarna så att alla barn får möjlighet att komma till tals och får träna på att lyssna på varandra; exempelvis genom att använda handdockor. Vi använder bandspelare och intervjuar barnen. Vi använder alltid ett vårdat språk och undviker slang. -Alla avdelningar har inte nått målet att läsa sagor varje dag, men en del avdelningar har nått ända fram. -Samlingarna används på lite olika sätt. De avd som har samlingar i mindre grupper använder dem som ovan. De som samlas hela avdelningen har en annan målsättning; de tränar språket genom sånger, fingerlekar, flarnosagor, rim o ramsor. De avdelningarna använder andra tillfälle, exempelvis måltiderna till att berätta och lyssna på varandra. -På småbarnsavdelningarna betonas vikten av att sätta ord på varje handling. -De flesta äldre barn har blivit intervjuade/fyllt i en enkät (ansikten), men ingen pedagog har använt bandspelare. -Vi vuxna har kommit långt i att använda ett vårdat språk och att undvika slang. Det beror troligen på att diskussionen kom igång när vi skrev arbetsplanen. Ett iakttagelse är att olika generationer ser lite olika på vissa uttryck, men det som anses som slang idag, kan ju finnas i akademins ordlista om några år! -Vi hör och ser att barnen gått framåt i sin språkliga utveckling. De kan och vågar exempelvis berätta vad de gjort dagen innan, sett på film o dy på samlingen och vid matbordet. -Alla avdelningar ska hitta rutiner för att läsa/berätta sagor varje dag. Alla barn i förskolan ska få bekanta sig med matematiken Vi tar tillvara barnens intresse att räkna, sortera, jämföra storlek mm i vardagsarbetet. -Där har alla avdelningar kommit långt. Vi ser det på barnen de räknar varandra, stegens trappsteg, köttbullarna till lunchen; noterar numret på bussen som kör förbi, sorterar leksaker, färger mm. -Vi hör att barnen pratar siffror och använder kroppen exempelvis visar antalet med fingrarna osv; mäter sig själva och med varandra (längst-kortast ) mm. -Pedagogerna har medvetet tränat genom att barnen sortera (i stället för att städa ) lekmaterialet både ute och inne. Pedagogerna använder begreppen bakom, framför, mitt emot o s v i vardagsarbetet. De använder också fingerlekar, ramsor mm där antal tränas. -Vi tror resultatet kan bero på att medvetenheten höjts hos pedagogerna efter föreläsning och diskussioner. -Anlita Britta Norgren (kunnig förskollärare i matematik i förskolan) på ett personalmöte under vt 7

9 Alla barn i förskolan ska få tillfälle att delta i projektarbete. Vi väljer projekt efter barnens intresse och med deras perspektiv som utgångspunkt. Vi använder bandspelare och intervjuar barnen. Vi skriver projektbeskrivning och utvärderar. -Vi har sett att barnen tycker om att arbeta i projekt genom att de allra flesta vill delta, de fantiserar och kommer med idéer. Det kan bero på att barnen har styrt val av projekt (pedagogerna har observerat barnens lekar o intressen och en del har intervjuat barnen). -Vi har sett att när vi arbetar med projekt i mindre grupper blir det mer samtal mellan barnen. -De flesta har gjort projektbeskrivningar och dokumenterat projekten, men alla projekt har inte blivit utvärderade och analyserade. -Förenkla tillvägagångssättet för projektbeskrivning -Skaffa oss kunskap om och använda oss av pedagogisk dokumentation; analys. Hälsa Alla barn i förskolan ska känna sig trygga. Vi har alltid empatiplanen (bilaga 2) aktuell och arbeta efter den. För att få optimalt med tid för barnen, har vi arbetsrutiner som alla vuxna aktivt följer. Göra förlåt. Barnen får försöka att själva tänka ut hur de ska kunna göra en kamrat glad igen efter en konflikt. (Inte bara säga ett förlåt som de inte menar). -Enkäter och föräldrasamtal har visat att barnen vill gå till förskolan. Vi tyder det som ett tecken på att barnen trivs och är trygga. -Vi ser att barnen hjälper, tröstar, hämtat vuxna åt varandra -Vi ser att barnen gör förlåt utan att vuxna är inblandade. -Där rutinerna har följts, har pedagogerna märkt att det spar tid. Det behövs inga diskussioner om vem som ska göra vad och dagen flyter på. Det har blivit lugnare även för barnen. -Alla vuxna ska följa rutinerna 8

10 Alla barn i förskolan ska få goda kostvanor (för att förebygga framtida sjukdomar). Vi serverar grönsakerna före maten. Vi tar bort allt synligt socker och vitt bröd till vardags. Vi tillåter lite extra gott när det är fest, exempelvis vid höstfest, julgransplundring, vårfest, avslutningar eller annat. -Vi har kommit långt på väg när det gäller barnens kostvanor. Vi ser att barnen äter mycket mer grönsaker när vi serverar dem före maten. De flesta äter mörkare bröd lika bra som vitt och sockret är borttaget. Vi har försökt att dra ner på användandet av ketchup och sylt. Vi har sett att barnen inte har några större problem att ställa om. -Föräldrarna har reagerat för de nya reglerna av födelsedagsfirandet; en del har tyckt att det är bra, andra har varit mer kritiska, men barnen är helt nöjda med exempelvis fruktsallad istället. Alla barn blir uppmärksammade på något sätt när de fyller år. -Diskutera på personalmötena så att all personal gör lika. Alla barn ska få ökad möjlighet till rörelse i förskolan. Få iordningställt motorikbanor på förskolegårdarna. Alla avdelningar ska ha minst en skogsdag /vecka. Vi vuxna är aktiva och startar upp lekar med barnen. Alla avdelningar har minst ett gymnastik/rytmikpass/vecka. -Orions gård genomgår en renovering med tanke på bl a barns rörelse och att öka viljan att vara ute att kunna ha mer verksamhet ute. De har även fått ett tak för småbarnen att sova under vid regnigt väder. Raketen har med hjälp av en föräldragrupp fått igång en del arbete på gården. Barnen leker mer uppe i skogen sedan den gallrades. -Vi har sett att barnens grovmotoriska rörelser ökar när de är i skogen. De leker andra leka i andra kamratkonstellationer; de fantiserar mycket. -Vi har lagt märke till att barnen blivit säkrare på avståndsbedömning och höjder; de vågar mera, klättrar och hoppar ner från exempelvis stenar. -Vi har sett att barnen orkar mera (röra sig längre tid, gå längre sträckor). -Vi har märkt att rörelseglädjen hos barnen ökat, sedan pedagogerna blivit mer medvetna och ordnat mer rörelse, genom att barnen själva ber att få musik och leker rörelselekar. -En förskola har en cykelfri dag och cyklarna tas in vid lunchtid de andra dagarna. Vi har sett att detta har inneburit att barnen leker annat och rör sig mer. -Vi ska bli ännu aktivare och bättre på att starta upp lekar med rörelse -Förskolorna ska delge varandra goda exempel, så vi tillsammans får ett större urval av lämpliga lekar för olika förskoleåldrar. -Vi ska inventera vilka fler inneaktiviteter vi kan flytta ut. 9

11 Profil/arbetssätt Vi vill fortsätta att utveckla ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt i våra förskolor. Vi ska komma igång med barnens portfolio/dokumentation. Vi ska fortsätta att ändra i miljön ( den tredje pedagogen ). Vi ska arbeta med projekt. Vi har inte gjort någon speciell utvärdering av ovanstående. Det mesta har berörts på något sätt i de övriga utvärderingarna. Under 2006 kommer Steninge förskolor att sätta fokus på: -Pedagogisk dokumentation -Jämställdhet utifrån genusperspektivet -Grön flagg (börja) -Vi kommer att revidera vår arbetsplan och värdegrund (och skriva hurna till värdegrunden). -Vi kommer att fortsätta att utveckla ett Regio Emilia-inspirerat arbetssätt. Tillvägagångssätt: Pedagogerna på förskolorna har utvärderat sin verksamhet på olika sätt under två kvällsmöten i november december 2005 och på planeringsdagen i januari Det är en positivt process att på detta sätt diskutera och reflektera tillsammans över verksamheten.. Undertecknad sammanställde sedan detta till en Kvalitetsredovisning för alla tre förskolorna i samarbete med Ledningsgruppen. Kerstin Persson Steninge förskolor 10

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Teamplan Ht-10 - Vt 11 Teamplan Ht-10 - Vt 11 Fridåsens förskola Avd. Skogsstjärnan Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014 er Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014 Inflytande och ansvar Förskolan Gläntan/ Krokodilen Förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Verksamhetens förutsättningar

Verksamhetens förutsättningar Bildningsförvaltningen Förskolan Soltunet Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 Grundfakta Förskolan Soltunet ligger i centrala Nora och består av 2 avdelningar. Förskolan tillhör rektorsområdet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avd Vargklämman - Timmerslätts förskola - Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus. för. Steninge förskolor. Saturnus, Raketen och Orion

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus. för. Steninge förskolor. Saturnus, Raketen och Orion Barn- och utbildningförvaltningen Raketen/Orion/Saturnus för Saturnus, Raketen och Orion 2010 1 Lagen (2006:67): 1 Denna lag har till ändamål att främja barn och elevers lika rättigheter samt att motverka

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Kvalitetssammanfattning Sallerup

Kvalitetssammanfattning Sallerup Kvalitetssammanfattning Sallerup Språkutveckling Yngre barn: Vi har barn som är nyfikna och har en vilja att titta i böcker och vill att en vuxen ska läsa böcker. Vi ser att barn har ett intresse för sitt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet

Läs mer

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009. Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009. Presentation av enheten Rosenvallsförskola är en förskola med lantligt läge i Söderala i Söderhamns kommun. Förskolan har tre avdelningar som ligger i två olika byggnader.

Läs mer

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån 2015-2016

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån 2015-2016 Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Matildelunds förskola, avdelning Vargavrån läsåret 2015/2016 Enhet Matildelunds förskola, Vargavrån

Läs mer

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat. Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2015-2016 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Leila Tahvanainen Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2016-2017 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 3-5 år Kullerbyttan 3-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Högsvedens förskola Avdelning:Väpplingen, Gula Nyckelpigan och Röda Nyckelpigan Högsvedens förskolas lokala arbetsplan På Högsvedens förskola finns

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Normer & värden. www.karlskoga.se

Normer & värden. www.karlskoga.se Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Familjedaghem Mumintrollen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE NORMER

Läs mer

Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planenförskolan Droppen avd. Gul, Grön och Blå Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran 5.1. Normer och värden Alla barn och vuxna som kommer till förskolan ska bli sedda och bekräftade av all personal som arbetar på förskolan. Målet är uppnått

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Matildelunds förskola, avdelning Lejonkulan läsåret 2015/2016 Enhet Matildelunds förskola, Lejonkulan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Arbetsplan Tellus 2015/2016 Arbetsplan Tellus 2015/2016 Det här verksamhetsåret kommer vi att fokusera på tre olika områden: 1) Goda värderingar och barns sociala utveckling 2) Hälsosamma vanor; 3) Intellektuella förmågor (språkliga,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Christina Petersson Maria Nyberg Vår vision På vår förskola

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer