medmänsklighet. Sommarläger i Sverige Sidan 4 5 Skoluniformer Kvinnokooperativet i Tamuka i Zimbabwe syr skoluniformer för sin försörjning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "medmänsklighet. Sommarläger i Sverige Sidan 4 5 Skoluniformer Kvinnokooperativet i Tamuka i Zimbabwe syr skoluniformer för sin försörjning."

Transkript

1 medmänsklighet. Din tidskrift från biståndsorganisationen IM Nr 03/2012 Sommarläger i Sverige Sidan 4 5 Skoluniformer Kvinnokooperativet i Tamuka i Zimbabwe syr skoluniformer för sin försörjning. Sidan 6 7 Om en liten pojke Hans uppväxt driver honom att arbeta för jämställdhet. Möt George Jobe, IMs samarbetspartner i Malawi. Sidan 8 9 Mayakvinnors nya liv Det betyder styrka att kunna skriva sitt namn. Det vet kvinnorna i en liten by i Guatemala. Sidan 14 16

2 LEDAREN IM är en medlemsorganisation med allt vad det innebär av öppenhet, demokrati och engagemang. Det är den samlade kraften som är IMs grundpelare. En kraft som vi vill ta tillvara och värna om. Under den gångna sommaren har det varit tydligt att vi har en engagerad rörelse. Beslutet att avveckla verksamheten vid Vrigstadhemmet fick många att reagera. Det som blivit uppenbart är att vi, som organisation, måste finna former för hur möjligheten till att göra sin röst hörd ska bli tydligare. IM vill och ska vara en transparent och lyhörd organisation. En organisation som vill ha medlemmarnas engagemang, inte bara i en känslosam fråga, utan i det bredare perspektivet där biståndsarbetet står i fokus. I vårt arbete är vi beroende av att ha både givare och mottagare. För oss är närheten det centrala. Avståndet mellan dem som ger och dem som tar emot ska inte vara för långt. IMs grundare Britta Holmström sa att Bistånd ska ges med ögonkontakt. Det är en princip vi följer, och stöd och hjälp ges med ögonkontakt och utformas i gemenskap. I det perspektivet är det angeläget att värna om närhet till alla som är engagerade i IMs verksamhet på olika sätt. Givare, medlemmar, mottagare. Styrelsen kommer under hösten att arbeta med att hitta former för hur medlemsdemokratin inom IM ska förbättras. Vi vill vara en organisation som lever som vi lär, där respekten för varje människa står i centrum i allt vi gör. Vi behöver ditt engagemang och dina gåvor. Som givare, medlem eller volontär är du med och driver IMs arbete framåt. Du är med och skapar mod och du visar för världen att rättvisa och medmänsklighet är viktigt. Vår reaktion mot orättvisor och ojämlikhet blir starkare när vi arbetar tillsammans. Som sagt inte bara i en känslosam fråga. Utan i allt det som är IM. medmänsklighet. Nr 620 årgång 68. ISSN X Upplaga: ex ANSVARIG UTGIVARE Bo Paulsson, IMs generalsekreterare REDAKTION Redaktör: Monica Brundin Danielsson. Grafisk form: Brynell Design Studio. Textbearbetning: Marie Bosund Hedberg. I redaktionen: Anna Ljunggren, Josefin Uppman, Klara Jamison Gromark, Åsa Bengtsson, Bo Paulsson. IMs redaktion, Box 45, Lund red@manniskohjalp.se UTGIVNING Medmänsklighet ges ut av biståndsorga nisationen IM, Individuell Människohjälp. Den som är medlem i IM eller skänker 100 kronor eller mer under ett år får Medmänsklighet. Tidskriften ges ut med fyra nummer per år. COPYRIGHT Eftertryck tillåts om källan anges. TRYCKERI JMS Mediasystem Tryckt på miljömärkt papper ADRESSÄNDRINGAR M.M. givarservice@manniskohjalp.se KONTAKTA IM (vx) individuell@manniskohjalp.se pg , bg DETTA ÄR IM IM, Individuell Människohjälp, är en ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och med mänsklig värld. Målet är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete samt socialt arbete i Sverige. IM har ett kristet ursprung och hävdar alla människors lika värde. IM arbetar med och för människor oavsett etnicitet, nationalitet, kön, religiös och politisk övertygelse. OMSLAGET I Sverige är IMs verksamhet fokuserad på integration. I Malmö fick barnen som deltar i BIV/BIS vara med på sommarläger. Läs mer på sidan 4. Bo Paulsson IMs generalsekreterare FOTO IM 2 medmänsklighet. nr 03/2012

3 INNEHÅLL FOTO IM 4 FOTO IM 19 FOTO IM FOTO IM FOTO IM 4 sommarläger IMs volontärer och unga som just har fått uppehållstillstånd möts i olika aktiviteter. 6 skoluniformer Barnen får skoluniformer och kvinnorna på ett kollektiv i Zimbabwe tjänar egna pengar på att sy dem. 8 george jobe Han arbetar på IMs partnerorganisation i Malawi och berättar om en pojkes uppväxt. 12 fältet har ordet Maria Zachs, IMs regionchef för Europa och Mellanöstern, berättar om sina erfarenheter. 14 egen namnteckning IMs Åsa Bengtsson har mött en grupp mayakvinnor i Guatemala som gläds åt att kunna skriva sina egna namn. 19 move it IM Stockholm utvecklar sin Move It-verksamhet för att få fler unga att vilja vara med i en förening. ALLA BARN SKA KUNNA LÄSA NÄR DE GÅR UT TREDJE KLASS. Alla barn ska kunna läsa när de går ut tredje klass. Ibland behövs det bara lite hjälp på traven. Under den parollen samarbetade IM med Röda Korset, Röda Korsets ungdomsförbund och Drivkraft Malmö vid årets Malmöfestival. Målet var att samla in så många läxhjälpsvolontärer och så mycket pengar som möjligt till projektet Läxhjälp Malmö. När festivalen avslutades hade runt 300 personer anmält sig för att arbeta med läxhjälp i Malmö och projektet hade samlat in kronor. Nästa steg är att ta kontakt med alla skolor som visat intresse och planera höstens verksamhet. Projektet behöver mer pengar för att uppnå målen. Vill du bidra? Sms:a läxa50 till så skänker du 50 kronor. Mer information på laxhjalpmalmo.se medmänsklighet. nr 03/

4 TEXT OCH FOTO: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör Sommarläger ger trygghet åt nya svenskar Ta 40 barn som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige, lägg till 20 engagerade volontärer varav hälften är ensamkommande papperslösa flyktingungdomar, toppa med två anställda och du har Barn i starts sommardagläger i Malmö. Det gäller att ha mat i magen. Bahast och Mustafa hugger in på falafeln. Det blåser snåla sommarvindar över Malmö och över S:t Matteuskyrkan i stans östra centrum. I kyrkans källarlokal dukas det fram fika och en efter en börjar volontärerna droppa in för att landa i någon av de många sofforna som står på rad. Paula Aracena är gruppledare inom Barn i väntan, BIV och Barn i start, BIS. Hon har leopardtights, jeansshorts och randig tröja och pratar engagerat om verksamheten, om vikten av att flyktingbarnen får lära känna sin stad och får tillgång till det utbud som finns, att de har samma möjligheter att göra aktiviteter som svenska barn. I dag ska de gå till Folkets Park och åka karusell. Vi känner inte till allas familjeförhållanden men det kan finnas mycket oro och stress i familjerna och då är det viktigt att få komma iväg och ha roligt tillsammans med barn som är i samma situation, säger Paula. Lägret pågår dagtid under två sommarveckor och innehåller minigolf, bowling, dressincykling och grillfest. För att skapa bästa möjliga förutsättningar är det många som är engagerade, både unga vuxna och vuxna. De 20 volontärerna är i åldrarna 17 till 60 år och representerar tio olika nationaliteter, bara två av dem är infödda svenskar. I år är tio av volontärerna ensamkommande flyktingbarn i övre tonåren, samtliga papperslösa så kallade Dublinärenden. (Inom EU är det Dublinförordningen som avgör i vilket land den asylsökande ska söka uppehållstillstånd. Enligt Dublinförordningen ska det sökas i det första land som den asylsökande anländer till från tredje land, alltså ett land utanför EU). 4 medmänsklighet. nr 03/2012

5 Bild nedan: Volontären Erica Sundkvist och Paula Aracena och Suhaila Awda pratar igenom dagens aktiviteter. Bild längst till höger: Att börja dagen med en dans piggar upp. Zahra och Ryiam skakar loss. Bild till höger: Ryiam och Erica myser i soffan. Att de är papperslösa betyder att de har ett avvisningsbeslut över sig och att de håller sig gömda, att de är i landet illegalt. Jag har jobbat med ensamkommande tidigare så jag vet att de saknar sin familj och att få umgås med människor i olika åldrar, säger Paula. De är engagerade och gör något fint för andra barn och samtidigt får de känna ett eget värde. Det görs så många insatser där de inte själva är aktiva, här är de medaktörer och får en viktig roll med all sin erfarenhet. De har inte läst mänskliga rättigheter. De är mänskliga rättigheter. De här barnen och ungdomarna är som fotbollar som kickas runt mellan Europas länder. En av dem är Nani, 18 år. Han kommer från Somalia och har varit i Sverige i snart tre år. När han var 14 år bestämde hans mamma att han skulle fly innan han blev tvingad att bli soldat. Första landet som han kom till var Italien. Då hade han färdats genom Afrika med lastbil och sen med båt över Medelhavet. Nu efteråt undrar han hur han klarade det och han saknar alltid sin familj, speciellt sin mamma. Det var inte bra i Italien, säger Nani. Jag fick inte gå i skolan. Ingenting. Nani fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i september förra året eftersom han är ett Dublinärende och därför ska skickas tillbaka till Italien som var det första europeiska landet han kom till. Sen dess har han hållit sig gömd och kan, tack vare en lucka i Dublinförordningen, snart ansöka igen. Hans fall är speciellt och han tror att hans chanser att få stanna är goda. Nani har kunnat gå i skolan hela tiden. I Malmö är det upp till varje rektor att ta emot papperslösa barn och unga och när de väl är där är det en frizon. Som det ser ut nu så letar inte polisen efter de papperslösa barnen, säger Paula, och Nani får hjälp av underbara människor och han känner sig trygg. Nani gillar att vara volontär och tycker att det är roligt att vara med barnen och få möjlighet att fylla en funktion för någon annan. Det närmar sig lunchtid och barnen börjar fylla lokalen med skratt och lek. Några killar spelar pingis och ett gäng tonårstjejer pratar om favoritbandet One Direction. De fnissar och pratar ingående om bandmedlemmarna, om hur söta killarna är och vilken låt som är bäst. Vid fikabordet dukar Suhaila, som är en av gruppledarna inom BIV/BIS fram falafelrullar och drickyoghurt. Det gäller att vara mätt i magen inför eftermiddagens utflykt till Malmö Folkets Park. FAKTA Barn i väntan (BIV) och Barn i start (BIS) är gruppverksamheter för barn och ungdomar i asylsökande familjer respektive barn och ungdomar som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. Verksamheterna, som vänder sig till åldrarna 7-18 år, bedrivs i mindre grupper som träffas en gång i veckan under 14 veckor. Man arbetar utifrån olika teman och deltagarna får uttrycka sig genom bild, musik, lera och drama. På BIV och BIS kan barnen/tonåringarna träffa andra som är i samma situation och tränas i att se att de är värdefulla som de är. BIV är ett samarbetsprojekt mellan IM och Svenska Kyrkan. medmänsklighet. nr 03/

6 Skoluniformer försörjer kvinnor i Zimbabwe Barnen får skoluniformer, kvinnorna tjänar egna pengar och föräldralösa unga flickor lär sig ett yrke. Kvinnokooperativet Tamuka i östra Zimbabwe skapar förutsättningar för många. Just när kvinnorna börjat sjunga inför uppbrottet på dagens samling kommer regnet. Först stora glesa droppar och därefter skyfallet. Det är regnperiod i Zimbabwe och då talar vi regn. Regn som kan förvandla en gata till en flod på en kvart och en väg uppe i bergen till träskmark. Timmarna innan var solen het och oresonlig och alla uppsökte skuggan under träden på platsen för Tamukas kvinnokooperativ. Platsen ligger högst upp i byn Nyakuwa. I nordväst ligger Nyangas nationalparksområde, österut Moçambiques berg och skogar. Här finns ett nybyggt enkelt klubbhus i betong med IMs logotype. Därinne förvaras tygerna och utrustningen i skydd från den blekande solen och de häftiga regnen. Men för det mesta sker arbetet utanför huset på marken. Som idag. Dussintalet kvinnor och tre maskiner är igång. Arbetet som utförs är att sy skoluniformer. Måste ha skoluniformer Alla barn i Zimbabwe måste ha en uniform för att få tillträde till skolan. Det är en dyr kostnad för familjen. En uniform kostar mellan 15 och 20 US dollar i butikerna i städerna. Tamuka erbjuder den komplett för halva priset, 10 US dollar, knappt 70 kronor. Vi köper tyger så billigt vi kan på marknaden i Mutare, berättar Violet Meki, som är kooperativets handledare. Violet var tidigare vanlig lärare men sedan hon utbildat sig i tillskärning och design så beslöt hon sig för att följa sin passion och ägna sig åt sömnad. Hon bor i byn och gör detta som volontär. Kooperativet har totalt fyra maskiner, varav tre för jersey. I uniformen ingår alltid en stickad tröja. Inne i klubblokalen ligger tygerna och uniformerna färdiga till försäljning, allt välsytt, tvättat och struket. Varje skola har sina egna färger. Utbildning, hälsovård och ekonomi IM bedriver verksamhet i tre områden runt om i Manicaland i östra Zimbabwe. Satsningen sker på utbildningsområdet, på förebyggande hälsovård och på att få traktens ekonomi att bli livskraftig. Det är där Tamuka kommer in. Nyakuwa ligger cirka åtta mil från Mutare, som är provinshuvudstad i Manicaland och där IM har sitt kontor. Vägen till Nyakuwa går först genom frodiga fält och blommande buskar, sen upp på höjderna med odlade pinjeskogar som ser ut som svenska tallskogar, vidare genom Förra månaden köpte jag fyra liter matolja, mjölk för barnens behov, socker, salt och tvål, berättar Anna Chivhuru. Till julen blev det till och med julklappar. FOTO IM Bild vänster: Anna Chivhuro och Blessing Makwere. Bild ovan: Tvillingarna Sharlon och Maria Mudimu, två av gruppens lärlingar. 6 medmänsklighet. nr 03/2012

7 FOTO IM Medlemmarna i kvinnokooperativet Tamuka vilar i gräset utanför klubbhuset. bördiga bananodlingar. På avstånd ser det ut som om enorma stenbumlingar reser sig rakt upp ur skogen. Den sista biten av sträckan är en sandväg som slingar sig uppåt, uppåt. Nu har vi har kommit till Mutassa. Tamuka har inneburit en unik möjlighet för kvinnorna att få egen försörjning. Märkt av hiv-epidemin Mutassa är ett mycket fattigt område, som drabbats hårt av Zimbabwes ekonomiska nedgång i början av 2000-talet. Byarna är märkta av hiv-epidemin, och har tappats på mänskligt kapital. Även malarian skördar många offer. Arbetstillfällen finns knappast och hopplösheten och missbruket breder ut sig. Befolkningen är i huvudsak bönder, i den mån de har mark att odla på. Majs och jordnötter är de vanligaste grödorna. Majs är huvudingrediensen i varje zimbabwiers dagliga måltid, zadzan. Kor är sällsynta, höns och getter är eftertraktade. Många odlar grönsaker och frukt för det egna hushållets behov. Här behövs många nya alternativ till försörjning, berättar Emmanuel. Vi skall försöka med bananodling, det bör gå på vissa typer av jordar här uppe. Bananer kan ge ett bra överskott. Unik möjlighet Tamuka har inneburit en unik möjlighet för kvinnorna att få en egen försörjning och är ett bra exempel på spin-off-effekten. Byborna kan köpa billiga kläder och därmed skicka fler barn i skolan. Dessutom är Tamuka en yrkesskola. I kooperativet deltar flera föräldralösa unga tjejer som lär sig att sy så att de i princip skall kunna försörja sig själva. Alternativet är att flickorna utan skolgång och utbildning måste ta oavlönade arbeten. Yrkesutbildning för föräldralösa unga var en av IMs första insatser i Zimbabwe redan på 80-talet och den traditionen lever vidare. Snickarutbildning för unga pojkar har gett mycket bra resultat. De skåp som tillverkas här köps numera av hela trakten. Genom kooperativet blir det också hela byns ansvar att ta hand om de föräldralösa barnen. Egna pengar Den omedelbara effekten är att kvinnorna får egna pengar. Av det som kooperativet tjänar går 60 procent tillbaka in i verksamheten, resten fördelas på varje medlem. Självklart köper de skoluniformer till sina barn och det som blir över kan de spendera hur de vill. Förra månaden köpte jag fyra liter matolja, mjölk för barnens behov, socker, salt och tvål, berättar Anna Chivhuru. Till julen blev det till och med julklappar. Två dagar i veckan träffas kvinnorna i kooperativet. Det är så länge deras arbete i hemmet kan undvaras. De minsta barnen får följa med, trots den långa sträckan som de flesta vandrar för att komma hit. En timme enkel väg. Nu när arbetet är klart för dagen tar kvinnorna sina barn på ryggen och packningen på huvudet och börjar gå, under åttastämmig sång. Men så kommer regnet, och alla med lång väg hoppar upp på flaket till IMs bil för lift. Under skydd av en stor plastduk sjunger de vidare under den skumpiga färden. TEXT: Bitti Ingemansson, frilansjournalist medmänsklighet. nr 03/

8 TEXT: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör George Jobe arbetar i IMs partnerorganisation Creccom i Malawi. Han berättar om sin egen uppväxt och vad som driver honom att bryta traditionerna och arbeta för ett jämställt samhälle. Din bakgrund får inte döma din framtid! Jag vill börja med att berätta en historia om en liten pojke, säger George. Och så berättar han. Om en liten pojke som drömde om att bli radiopratare som Martin Chilimampunga, om pojken som börjar skolan, som får gå om första klass för att han inte skaffat sig tillräckliga kunskaper för att gå vidare. Som i andra klass får sällskap av sin ett år yngre syster. Om hur föräldrarna skiljer sig och äldsta brodern (de är åtta syskon) tar över som familjens manliga överhuvud. Han berättar att lillasystern får sluta skolan. Trots att hon är duktigare, har lättare för att lära och jobbar hårdare och om hur pojken får fortsätta för att han är just pojke. Om hur mamman och de åtta barnen inte ens har mat för dagen och om en ensidig kost bestående av pumpablad. När pojken når fjärde klass tvingas han sluta skolan för att istället börja arbeta på en tobaksplantage. Han sparar så mycket han kan för att kunna gå tillbaka till skolan. Han når åttonde klass, som är sista året i grundskolan, men blir inte utvald (för det är så det går till i Malawi) för att fortsätta till den statliga gymnasieskolan och han har inga pengar för att betala avgiften till privatskolan. Han är dömd! Skulle kunna vara dömd. Men just den här pojken tar en korrespondenskurs. Tar gymnasieexamen. Arbetar lite till och sparar ännu mer pengar för att slutligen bli utvald och få stipendium för att studera vid det statliga universitetet. Krävs pengar Enligt traditionen borde pojken ha stannat kvar i byn och accepterat sitt öde. Det öde som säger att i Malawi krävs det inte bara intelligens och hårt arbete för att utbilda sig. Det krävs pengar. Och för flickors del krävs det attitydförändringar. Pojken i berättelsen är George Jobe och nu sitter han framför mig och pratar om att förändra det malawiska samhället. Om negativa socio/kulturella strukturer och om att möta människor där de är. Jag vill bevisa, genom att berätta historien om mitt eget liv, att din bakgrund inte kan döma din framtid. För er som är engagerade i IM. För er som bidrar med era gåvor. Ja, även för mig som jobbar på IMs huvudkontor. För alla oss är det viktigt att ibland få en dos verklighet för att förstå vad det egentligen är vi på olika sätt bidrar till. Risken är annars att det blir så abstrakt. Så långt borta. Så ogreppbart. Utbrett kvinnovåld Vi pratar för dem utan röst, säger George och jag undrar hur just han blev som han blev. Varför är inte han en av de män i Malawi som misshandlar och våldtar sina fruar. Som har sex med sina döttrar. Som på natten smyger in i en hydda där det bor en flicka i puberteten för att göra processen komplett, eller till en kvinna som just blivit änka för att rensa henne från döden. Här arbetar Creccom, Creative Center for Community Mobilization, med stöd av IM, för att få fler flickor att fortsätta till högre utbildning. För att färre män ska slå och våldta. För att ingen ska smyga in till unga flickor och änkor om natten för att ha sex. Creccom jobbar i 120 byar på landsbygden och de har tålamod och möter processen där människorna är. Det är inte lönt att lära människor att gå om de inte ens kan stå upp, säger George. Och när vi pratar om kvinnor så pratar vi inte om en kvinna där borta. En kvinna vi kan distansera oss ifrån. Vi pratar om våra mödrar, våra döttrar och våra systrar, säger George Jobe och säger att han är tacksam över att han vuxit upp i en familj med en kvinna som överhuvud. Det har gett honom en djup respekt för kvinnor. 8 medmänsklighet. nr 03/2012

9 Bild ovan 1: De vackra teplantagerna breder ut sig mil efter mil i södra Malawi. Bild ovan 2: En av de IM-stödda kvinnogrupperna på väg för uppföljningssamtal med en flicka som fått problem med sin skolgång. Bild ovan höger: Creccom är en fascinerande organisation. De blandar ett genuint engagemang och en verklig närvaro, på jorden, i myllan hos målgruppen, med ett systematiskt metodarbete och strävan att bli tydliga, transparenta och moderna. Bild nedan höger: Har man hört Georges berättelse, om hur man kan ändra sin situation och hur utbildning verkligen spelar roll, så är det lätt att se det där hoppet och den där strävan i ögonen på varje barn man träffar. Utbildning är allas rätt. Bild nedan: George Jobe, ansvarig på Creccom. Allt börjar med dig själv. Du kan inte mobilisera andra om du inte lever som du lär. George Jobe från IMs partnerorganisation Creccom i Malawi. FOTO IM medmänsklighet. nr 03/

10 IMs BISTÅNDSSKOLA Text: Klara Jamison Gromark handläggare Internationella avdelningen Att äga sin egen utveckling Tidigare i år publicerade Svenska Missionsrådet en fallstudie av en av IMs partnerorganisationer i södra Indien, TEED, The Tribal Educational and Environmental Development Trust. Studien är gjord av Charles Câmara på Caritas Sverige som också samarbetat med TEED. Boken illustrerar en framgångssaga, där människor som i århundraden levt under förtryck har organiserat sig, krävt sina rättigheter av staten, tagit makten över sina egna liv och skapat en drägligare vardag för sig själva och sina familjer. Vilka är framgångsfaktorerna för att en sådan utveckling ska ske? Och hur hänger det ihop med IMs syn på vad bra utvecklingssamarbete är? Situationen för stamgrupper i södra Indien TEED arbetar i distriktet Norra Kanara i södra Indien. Där bor 1,3 miljoner människor varav kategoriseras tillhöra stamgrupper. De sex stamgrupper som TEED arbetar med lever under mycket svåra politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Innan organisationen bildades hade de ingen rätt att äga land, de försummades av staten när det kom till utbildning och hälsovård, de hade mycket låg läs-och skrivkunnighet, och traditionella strukturer diskriminerade mot kvinnor och flickor. Organisationen TEED TEED bildades 1999 av paret Shivappa och Mohini Poojari med följande vision: Ett samhälle som erbjuder lika möjligheter för försörjning och värdighet för alla marginaliserade stamgrupper. Grundarna var övertygade om att människorna själva skulle driva utvecklingen framåt vilket speglas i organisationens uppdrag, som handlar om att stärka gruppernas kapacitet inom olika områden och främja och stödja organisering på gräsrotsnivå. Innan TEED bildades och formulerade sin vision och sitt uppdrag, hade man under sex månader pratat med individer och grupper inom stamgrupperna. Man var noga med att lyssna på både kvinnor och män i olika åldrar tillhörande olika religioner. Resultat på olika nivåer Det faktum att stamgrupperna var förtryckta på så många olika nivåer i samhället gjorde att aktiviteterna utformades utifrån olika strategier. Man arbetade med att medvetandegöra människor om deras mänskliga rättigheter och självhjälpsgrupper och gräsrotsassociationer bildades. Man arbetade med påverkan och lobbyarbete gentemot makthavare, hälso- och utbildningsinsatser organiserades och kvinnor satte igång inkomstgenerande projekt. Genom att arbeta aktivt på så olika nivåer lyckades man på tio år åstadkomma enorma förändringar i stamgrupperna. Med ökad kunskap om sina rättigheter kunde grupperna utöva mer inflytande i politiska sammanhang och tillsammans med många andra nationella organisationer lyckades TEED driva igenom ett lagförslag som 2007 gav stamgrupper rätt till land, en lag som gynnar mellan miljoner människor i Indien. I boken beskrivs en ökad självrespekt som gjort att särskilt kvinnor fått en ny roll i samhället. Trots att det inte alltid varit accepterat bland traditionella ledare, har kvinnor tagit ledande positioner i olika organisatoriska strukturer och tack vare självhjälpsgrupperna har både inkomster och sparande ökat. Barn och unga, både flickor och pojkar, har nu tillgång till grundskola samt högre och yrkesförberedande utbildning som gör att deras framtidsutsikter har förbättras markant. Många utmaningar kvarstår trots allt, och IM och TEED fortsätter sitt samarbete. Framgångsfaktorer och IMs utvecklingssyn Bland de framgångsfaktorer som lyfts fram i boken finns: 1 Arbetet har byggts på människors egna analyser, problembeskrivningar och lösningar. 2 Man har kombinerat påverkansarbete och förmedling av tjänster inom utbildning, hälsa och försörjning. 3 Man har utmanat förtryckande maktstrukturer. 4 Genom kapacitetstärkande insatser har man gjort det möjligt för människor att ta kontroll över sina egna liv och styra sin egen utveckling. TEEDs arbete är ett bra exempel på IMs utvecklingssyn och förändringsteori. För att vara effektivt och långsiktigt bör utvecklingssamarbete bedrivas på marginaliserade människors villkor och baseras på övertygelsen om att våra mänskliga rättigheter gäller för alla. IMs roll är att möjliggöra för människor som lever i fattigdom och utanförskap att själva analysera sin situation och hitta lösningar på sina problem. Först då kan människor äga sin egen utveckling. 10 medmänsklighet. nr 03/2012

11 1. Nepal Foto: IM/Erik Törner 2. Iris Foto: IM/Helena Wendel Nya vackra minneskort Hedra minnet av någon som stått dig nära med en minnesgåva till IM. När du ger en minnesgåva skickar vi ett vackert kort med din personliga hälsning till de anhöriga. 3. Guatemala Foto: IM/Erik Törner Anne-Sophie Björk Välkommen in på eller ring Anne-Sophie Björk på för personlig service. Ditt bidrag är betydelsefullt! Kunskap och engagemang skapar förändring! IMs utbildningar är mötesplatser som medverkar till att stärka volontärer, medlemmar och allmänhet i de frågor som IM arbetar med. Kunniga och engagerade medlemmar och volontärer är en förutsättning för att IM ska kunna fullgöra sitt uppdrag att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Utbildningarna är kostnadsfria för IMs medlemmar och riktar sig både till redan aktiva och till nyfikna som vill veta mer. IM Fair Trade, Steg september i Lund (Sista anmälningsdag 3 september) ny i sverige, Steg november i Vrigstad (Sista anmälningsdag 29 oktober) IM Fair Trade, Steg november i Stockholm (Sista anmälningsdag 5 november) IM i världen, Steg oktober i Lund (Sista anmälningsdag 24 september) inspirationsdagar oktober i Lund (Sista anmälningsdag 1 oktober) För mer information och anmälan se eller kontakta Kristina Hallén Flaa, medmänsklighet. nr 03/

12 FÄLTET HAR ORDET Gränslösa nätverk stärker verksamheten. Maria Zachs, regionchef för Europa och Mellanöstern Snart två år har gått sedan jag tillträdde tjänsten som regionchef och etablerade regionkontoret i Chisinau, Moldaviens huvudstad. Regionen utgörs av Moldavien, Rumänien, Palestina, Libanon och Jordanien. Den kan tyckas stor, men fördelarna överväger. Under ett gemensamt paraply kan erfarenheter och goda arbetsmodeller lättare tas tillvara och spridas från ett land till ett annat. Ökat nätverkande och utbyte mellan länderna hoppas leda till ett mer effektivt användande av IMs resurser. Även de pågående förändringsprocesserna i regionen ger anledning till erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Utfasning av egen verksamhet Sedan några år tillbaka pågår arbetet med att avsluta IMs egen verksamhet till förmån för stöd till lokala organisationer. Detta beror inte på att verksamheten är dålig eller inte behövs utan för att vi finner det problematiskt att så många människor är beroende av IM för att få sina rättigheter tillgodosedda. I stället vill vi stärka lokala strukturer i verksamhetsländerna som kan utöva påtryckning på myndigheter, stödja människor att själva utkräva sina rättigheter, erbjuda träning och service. Föräldranätverket i Palestina som IM initierat tillsammans med organisationen Palestinian Medical Relief Society, PMRS, är ett bra exempel på en sådan struktur. Nätverket består av föräldrar till barn med funktionsnedsättningar över hela Västbanken som organiserat sig för att utkräva sina barns rättigheter gentemot Palestinska myndigheter. Genom nätverket kan familjerna stödja varandra i den många gånger tuffa vardagen. Ett annat exempel är de föräldragrupper som bildats i södra Moldavien till följd av organisationen Primas arbete. Genom att gå samman har föräldrarna fått mod och styrka att uppvakta lokala myndigheter och gemensamt kämpa för sina barns rättigheter. utveckling i Rumänien I Rumänien pågår arbetet med att utveckla och registrera en lokal rumänsk organisation som kan fortsätta driva verksamheten efter att IM lämnat landet. Detta är planerat till utgången av I mars 2012 rekryterades chefen för den nya organisationen, Mihaela Mohorea, som har till uppdrag att leda personalen genom organisationsförändringen. Mihaela arbetar sida vid sida med IMs tidigare platschef, Emilia Sandu, till utgången av 2012, då Emilia går i pension. Ökat behov av dokumentation I takt med att vi fasar ut vår egen verksamhet ökar behovet av att dokumentera våra arbetsmetoder och erfarenheter. När det inte längre finns praktiska modeller i form av dagcenter eller gruppboenden att visa upp gäller det att lärdomar och goda arbetsmodeller är väl dokumenterade. Arbetet med att samla in material har påbörjats i Jordanien och Palestina och kommer att intensifieras under hösten. Exakt hur slutprodukten kommer att se ut har inte blivit bestämt ännu. En egen röst Under 2012 har vi börjat arbeta med vad som på engelska kallas, self-advocacy. Konceptet handlar om att ge personer med intellektuella funktionsnedsättningar en egen röst och ett självförtroende att själva uttrycka sina behov och önskemål, och att i förlängningen utkräva sina rättigheter. De kommande åren kommer vi i högre utsträckning arbeta för att funktionsnedsatta personer själva ska föra sin talan, bli stärkta och utbildade i hur de kan utkräva sina rättigheter. Vi kommer också att prioritera att ge stöd till organisationer som helt eller delvis representeras av personer med funktionsnedsättningar. En av vårens stora händelser var en konferens IM arrangerade i Moldavien i maj. Under fem dagar fick partners, föräldrar och personer med intellektuella funktionsnedsättningar träning i mänskliga rättigheter och hur dessa kan utkrävas. Gästföreläsare vara Mia Farah, som arbetar som lobbyist och själv har Downs syndrom. Under konferensen fick deltagarna möjlighet att föra en dialog med beslutsfattare och ställa dessa tillsvars för att de inte uppfyller de mänskliga rättigheterna. Även media bevakande konferensen. Gränsöverskridande påverkanskampanj I Mellanöstern har IM framgångsrikt arbetat med att inkludera barn med intellektuella funktionsnedsättningar i statliga skolor. Det har varit omtumlande att ta del av mödrarnas berättelser om hur deras barn har utvecklats sedan de börjat skolan och hur deras egna liv förändrats. Stoltheten över att deras barn nu går i skolan tillsammans med andra barn är märkbar. Trots detta finns i Jordanien ett överhängande hot om att klasserna kommer att stängas. Starka röster inom utbildningsministeriet anser att det inte är undervisning som bedrivs i klassrummen utan social verksamhet. I Palestina ser det ljusare ut, men vinden kan vända i bistrare tider. För att förhindra att klasserna stängs planerar IM för en påverkanskampanj i Jordanien och Palestina. Kampanjen kommer att lyfta fram de goda resultaten, skapa debatt kring alla barns rätt till utbildning och ge en röst åt elever och föräldrar som kan vittna om vad undervisningen har betytt och hur deras liv har förändrats. Inkludering på arbetsmarknaden I Moldavien har IM uppmärksammat att ytterst lite görs för att inkludera vuxna med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. Därför kommer IM under de kommande åren att främja initiativ som syftar till att motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden och deras rätt till arbete. Eftersom det finns få exempel i Moldavien att lära av kommer vi att tillsammans med partners samla på oss erfarenheter från kringliggande länder. Erfarenheter från IMs arbete i Jordanien och Palestina kommer också att tas tillvara. Detta är några av de förändringar och utmaningar vi har framför oss i regionen. Jag vill passa på att tacka alla medlemmar och givare för att ni gör vårt arbete möjligt. Tack! 12 medmänsklighet. nr 03/2012

13 TEXT: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör Nytt beslut om Vrigstad Medlemsdemokrati, verksamhet, ekonomi, hjärta och historia. IMs styrelse har vid ett extrainsatt sammanträde ändrat nedläggningsbeslutet angående Vrigstadhemmet. Uppdraget från styrelsen: Hitta verksamheter för Vrigstadhemmet som ryms inom målen för IMs Sverigeverksamhet. Den 1 juni i år beslutade IMs styrelse att lägga ner verksamheten vid Vrigstadhemmet senast 2014 och sälja fastigheten. Beslutet väckte starka reaktioner bland medlemmar och givare. Styrelsen har under sommaren fått mängder av brev och protestlistor mot nedläggningen. Inom IM pågår en diskussion om hur medlemsdemokratin kan utvecklas. Vrigstadfrågan har aktualiserat hur viktig aspekten är. Styrelsen uppskattar och önskar ta vara på medlemmarnas engagemang i såväl frågan om Vrigstad som andra frågor som berör medlemsrörelsen och IMs framtida utveckling. I Sverige arbetar IM med integrationsfrågor. Av den strategiska planen för Sverigearbetet under perioden framgår att: Vårt mål är uppnått när flyktingar och människor som lever i utanförskap på grund av sin etnicitet i Sverige upplever ökad möjlighet till deltagande och är inkluderade i ett mångkulturellt samhälle. Efter det förändrade beslutet blir det nu organisationens uppgift: att under en period omfattande som längst två år kommer olika förslag, förenliga med IMs verksamhet, att prövas och värderas i syfte att undersöka om Vrigstadhemmet kan omvandlas/utvecklas till att tydligare bidra till Sverigemålen. IMs Sverigearbete drivs från lokalkontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Vrigstad. Styrelsen anser att delar av nuvarande verksamhet i Vrigstad inte kan motiveras eftersom den inte i tillräckligt hög grad omfattar den biståndsverksamhet som IM prioriterar och är beredd att bekosta. Flera medlemmar har kommit med idéer om att utveckla integrationsarbetet på Vrigstadhemmet och kommuner har anmält sitt intresse för samarbete. Styrelsen har i sitt beslut också tagit hänsyn till den världspolitiska utvecklingen indikerar att integrationsfrågan kommer att bli än mer aktuell. Styrelsen vill därför pröva om verksamheten i Vrigstad kan utvecklas så att den tydligare bidrar till målen för Sverigearbetet. Vrigstadhemmet har beskrivits som IMs urcell. Integrationsarbete i olika former har bedrivits där alltsedan starten Hemmet har därför kommit att få ett starkt symboliskt värde och många medlemmar och gäster vittnar om en personlig anknytning till Vrigstad. Vad var det som gjorde att styrelsen upphävde sitt förra beslut? Medmänsklighet frågade två styrelseledamöter samt styrelsens ordförande Håkan E Wilhelmsson. Håkan E Wilhelmsson Hur gör man när pengarna inte räcker till allt viktigt? Även om man inte vill kan man tvingas spara. En styrelse måste alltid se till helheten. Vårt junibeslut om nedläggning var svårt att fatta. Hjärta och hjärna är ibland svåra att kombinera. Vrigstad betyder mycket för många. Men även verksamheter i Göteborg, Palestina och Rumänien betyder mycket för många. När en styrelse ser till helheten måste den också lyssna noga. Många har hört av sig och värnat Vrigstads framtid. Därför gör vi ett nytt försök att utveckla Vrigstad i det arbete som är IMs uppgift att utföra. Det kostar pengar. Vi får ordna det. Engagemang är vikigt. Låt oss göra något positivt av detta. Petra Strååt Det stora engagemanget från rörelsen har självklart spelat in i beslutet. Vi ser ett stort värde i inte minst för medlemsdemokratins skull att pröva och utveckla de nya konstruktiva förslag som kommit in. Tove Holmström Beslutet från juni har väckt mycket känslor och skapat stort engagemang Vrigstad betyder mycket för många. Som styrelse har vi ett ansvar att vara lyhörda och lyssna till medlemmar och givare och noggrant värdera och pröva de olika förslag som inkommit. Frågan är också viktig mot bakgrund av den demokratidiskussion som pågår inom organisationen. Samtidigt är det viktigt att all IMs verksamhet bidrar till att uppfylla uppsatta mål. I Sverige har verksamheten fokus på integration. Styrelsen vill undersöka och pröva om Vrigstad kan utvecklas i en riktning så att verksamheten tydligare bidrar till IMs Sverigearbete. medmänsklighet. nr 03/

14 GUATEMALA Text OCH FOTO: ÅSA BENGTSSON, KOMMUNIKATÖR Att skriva sitt namn första steget på mayakvinnornas väg mot nytt liv FAKTA I Guatemala i Centralamerika lever över 14 miljoner invånare på en yta som motsvarar en fjärdedel av Sverige. Hälften av befolkningen är av mayaursprung, någon procent är vita och övriga mestiser. Resursfördelningen är mycket sned och landet styrs av en liten klick som har makten både över politiken och över resurserna. Särskilt utsatta är människor av mayaursprung, landsbygdsbefolkningen, kvinnor och flickor. Regeringen är svag och tar allt mindre ansvar för att uppfylla människors rättigheter. Här arbetar IM tillsammans med guatemalanska organisationer för att stärka människor som lever i fattigdom och utanförskap. Tillsammans med Coindi jobbar vi för att för att ursprungsbefolkningen, och särskilt kvinnorna, ska få en bättre ekonomisk situation, samtidigt som de får stöd att organisera sig så att de kan höja sina röster i samhället. Första steget är att kunna läsa och skriva, ett annat är att kunna bidra till familjens försörjning det stärker kvinnornas självförtroende och gör dem respekterade. Coindi arbetar också med att påverka myndigheterna för att kvinnorna ska bli delaktiga i formella beslutsprocesser och i andra frågor som handlar om kvinnors rättigheter. Det har lett till att det blir allt vanligare med kvinnor på olika nivåer i maktstrukturen i länet Sololá, även om det fortfarande är mycket långt kvar till jämlik representation. I den andra artikeln i serien om Guatemala får du följa med IMs Åsa Bengtsson ut på landsbygden och möta en grupp kvinnor av mayaursprung som kämpar för att stärka sin ställning i det mansdominerade samhället. Än en gång har IMs chaufför och allt-i-allo Alfredo fått visa vad han och IMs fyrhjulsdrivna bil går för. Den här gången på väg till en avlägsen by långt ute på den guatemalanska landsbygden, bara någon mil från Stilla havskusten. Här har en grupp kvinnor ur ursprungsbefolkningen maya organiserat sig och blivit en kraft att räkna med tack vare sitt eget mod och engagemang och tack vare IMs samarbetspartner Coindi (Cooperación Indígena para el Desarrollo Integral), som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället. När vägen tar slut och vi kliver ur bilen är det fortfarande en bra bit kvar innan vi kommer fram till byn. På den smala stigen möter vi några kvinnor i traditionella kläder som tittar nyfiket på oss och vi tittar lika nyfiket tillbaka samtidigt som vi beundrar deras vackra, traditionella kläder. Framme. Nio kvinnor, tre flickor och en liten pojke möter upp och hälsar vänligt på oss. Kvinnornas självförtroende har verkligen stärkts, säger Coindis lärare Francisca som är med under besöket i byn. Hon menar att om vi kommit hit innan kvinnogruppen startades så skulle kvinnorna förmodligen ha gömt sig i sina hus och inte vågat sig ut för att träffa oss. Nybyggt klubbhus Nu sitter jag här, inne i kvinnogruppens enkla klubbhus. På de råa, murade väggarna sitter det en mängd bokstäver och ord. Det är otroligt hett och fuktigt under plåttaket. Svetten rinner och det är gott om myggor som sticker mig, långt in under kläderna. Själv hade jag gärna stannat ute i den behagliga svalkan under träden, men mina värdar är stolta över sitt nybyggda klubbhus och därför sitter vi här. Den lille pojken leker med en stor kniv och en av kvinnorna ammar oblygt sitt barn medan läraren Francisca pratar lite med kvinnorna. Sedan börjar själva mötet. Välkomna hit och tack för att IM stödjer oss, inleder den äldsta kvinnan i gruppen. Hon berättar att kvinnorna traditionellt har haft en underlägsen ställning jämfört 14 medmänsklighet. nr 03/2012

15 GUATEMALA Bild nedan: Att kunna skriva är stort. Första gången kvinnorna skulle försöka skakade deras händer och de vågade knappt prova. När jag ber dem skriva sina namn blir de pirriga men gör mig gärna till viljes. Först ut är Catarina. Bild höger: Kvinnorna jag möter är stolta och frimodiga. Hade jag kommit hit för några år sedan skulle de troligen inte vågat hälsa på mig utan gömt sig i sina hem. Foto IM/Åsa Bengtsson med männen och berättar att kvinnorna i gruppen först satsade på att lära sig läsa och skriva. Tidigare kunde vi inte ens skriva våra namn. Nu kan vi både skriva under viktiga papper och hjälpa våra barn med läxorna, säger hon. Det har på ett konkret sätt stärkt kvinnornas ställning både i familjerna och i byn. Vi förstod att vi måste organisera oss för att kunna hävda oss. Forum för dialog En kvinna i en vackert broderad turkos blus, reser sig upp och berättar att kvinnogruppen startades på initiativ av sex kvinnor i byn. Hon talar högt och engagerat på det lokala språket kiché. Under hela livet har vi känt oss utanför och har inte haft någon talan, varken hemma eller om saker som gäller byn. Vi förstod att vi måste organisera oss för att kunna hävda oss, säger hon. Samtidigt kom Coindi på besök till den avlägsna byn och det var kontakten med Coindi som fick kvinnorna att våga ta makten över sina liv. Coindi ordnade workshops och utbildade oss om våra rättigheter och om politisk delaktighet, säger kvinnan. Kvinnorna valde en styrelse och startade sin kvinnogrupp. Det i sin tur skapade ett forum för dialog med männens organisationer och har lett till att kvinnorna är med och påverkar vad som händer i byn. Genom klubbhusets dörr hörs en tupp gala. Kvinnorna börjar småprata med varandra medan Micael Fagerberg, IMs regionchef för Centralamerika, översätter. Samtidigt ser jag till min stora lättnad att pojken tappat intresset för den stora kniven. Nästa steg Först satsade kvinnogruppen på att lära sig läsa och skriva. Nästa steg var att starta odlingar för att få näringsrik mat på bordet varje dag. Familjerna i byn har en utsatt ekonomisk situation. Ofta är männen säsongsarbetare, men även när de har arbete är det svårt at få pengarna att räcka till. Vi har börjat odla grödor som både ger näringsrikare mat och bättre ekonomi, säger Catarina, en annan av kvinnorna, när vi går ut i friska luften för att titta på de frodiga odlingarna som finns mitt i byn. Här odlar kvinnorna bland annat selleri, koriander, rädisor och örter. Det är vi kvinnor som har huvudansvaret för odlingarna. Männen hjälper till när det är lite tyngre arbete som ska göras, säger hon. Männen positiva Jag undrar hur männen reagerade när kvinnorna organiserade sig och kvinnorna berättar att en del män reagerade bra, andra mindre bra. En del var oroliga för att kvinnorna skulle börja missköta hem och barn. Men så småningom ändrade de attityd och idag är det inget problem. Vi har hela tiden varit öppna mot våra medmänsklighet. nr 03/

16 GUATEMALA Ditt bidrag behövs! Det här är ett av många exempel på hur IMs stöd får människor att växa och samhällen att förändras. Ditt bidrag behövs! Använd inbetalningskortet som följer med tidskriften eller bli fadder på män. Vi berättar vad vi sysslar med på mötena och delar med oss av vad vi lärt oss. Och när männen förstod att kvinnor också har rättigheter insåg de att de inte kunde hindra oss från att träffas, säger en av medlemmarna i kvinnogruppen. Kvinnorna berättar att männen också har lärt sig om jämställdhet och att det bland annat har lett till att männen hjälper till mer hemma. Målet med den här insatsen var att stärka kvinnorna, men jag har märkt att männen ändrat attityd också, säger Manuela som är programkoordinator hos Coindi. Hemma hos Catarina Catarina tar med oss hem och jag frågar Manuel, hennes man sedan 24 år, vad han tycker om att hans fru är med i kvinnogruppen. Min fru kan så mycket mer nu och har fler möjligheter än jag har. Hon kan skriva och odlingarna ger trygghet för de gör att vi har mat på bordet varje dag. Jag tycker att det är nödvändigt att kvinnorna organiserar sig så att de inte blir lurade, bedragna och utnyttjade, säger Manuel, som liksom många andra män i Guatemala är säsongsarbetare. Det viktigaste är att barnen och barnbarnen får utbildning och därmed en bättre framtid, säger Catarina. När vi sagt hej då och jag vandrar iväg längt stigen igen tänker jag att även om kvinnorna ännu inte är fullt delaktiga i hur byn styrs och i beslut som tas så har de kommit väldigt långt på kort tid. Att kunna läsa och skriva och att bidra till familjens försörjning ger respekt, inflytande och möjlighet att påverka sin framtid. Foto IM/Åsa Bengtsson Catarina och de andra kvinnorna odlar bland annat selleri, koriander, rädisor och örter för att få näringsrik mat på bordet varje dag. 16 medmänsklighet. nr 03/2012

17 Hallå där... Erik Törner, chef för insamling och kommunikation. IM har precis lanserat en ny sorts fadderskap varför? För att vi vill ge ett effektivare och rättvisare stöd som når fler människor runtom i världen! Hur har det tidigare sett ut? Vi har haft ungefär givare som ingick i någon av våra arton faddergrupper eller i den grupp som vi kallade Medmänniskor. Gemensamt var att de gav gåvor regelbundet varje månad, främst via autogiro. Dessa grupper har vi slagit ihop till en enda grupp som vi helt enkelt kallar Faddrar. Vad innebär förändringen för de som tidigare varit faddrar och Medmänniskor? Den nya stora faddergruppen ger stöd till alla de projekt som tidigare ingick i de arton faddergrupperna, men även till alla andra människor inom IMs verksamhet. För de som var Medmänniskor blir det främst ett namnbyte från Medmänniska till Fadder. Men det innebär också mer och bättre redovisning om resultaten och den förändring gåvorna möjliggör. För faddrarna betyder det att de istället för att rikta gåvorna till ett enskilt projekt, är med och stödjer både sitt eget projekt och andra viktiga insatser som IM gör. Pengarna kommer att användas där stödet behövs allra mest just nu. De som varit Faddrar eller Medmänniskor har under sommaren fått information om den här förändringen. Nu ökar vi ansträngningarna att värva nya Faddrar. Vi har så mycket vi vill göra och när man ser verksamheten så nära som jag ofta har förmånen att göra brinner man ju för att samla in mer pengar för att nå fler. Jag kom nyligen hem från Malawi och är så otroligt imponerad av den förändring vi kan genomföra där. Våra partners är passionerade och professionella och hela upplevelsen var fantastisk. Till Malawi hade vi inget fadderskap men nu, i och med förändringen, är alla Faddrar med och stöttar det arbetet. Jag önskar att jag kunde få ta med varenda Fadder dit, till kvinnogrupperna och skolorna. Då hade ingen tvivlat en sekund över att vilja vara med som Fadder, det är jag säker på. Vi skickade det första brevet till den nya gruppen Faddrar från just Malawi. Vi vill bli bättre på att förklara resultaten och visa vilken skillnad gåvorna innebär, för Faddrarna är några av de bästa och trognaste givare vi har! Har ni fått mycket reaktioner på förändringen? Ja, självklart. Och det är både positiva och negativa reaktioner. Egentligen väldigt få som varit direkt negativa men en del tidigare faddrar har varit besvikna eller oroliga att just deras projekt inte skall få stöd mer. Vi har förklarat att det inte är så, att alla tidigare faddergrupper nu får stöd av den stora nya gruppen. Vi är ledsna om människor blivit besvikna, men vi anser helt enkelt att fördelarna är så stora och så viktiga. Sen är det förstås många som tvärtom blivit glada och positiva till att vi gör förändringar som gör oss mer effektiva. Till alla Medmänniskor skickade vi ut ett vykort som berättade att nu är Du Fadder och det har många blivit genuint glada över! Och jag förstår det man skall vara stolt över att vara Fadder! Men vad är då fördelarna du pratar om? Vi kan få fler faddrar. Vi kan bedriva bättre verksamhet. Effektivare och rättvisare. Och pengar som är mindre bundna gör att vi kan agera snabbare och ge stödet dit det just nu behövs mest. Vi har tänkt länge, det var ett svårt beslut, men vi är säkra på att detta är rätt väg framåt. Mer information På vår hemsida kan du läsa mer om vårt fadderskap, och anmäla dig om du inte redan är fadder. Besök manniskohjalp.se/fadder eller skriv in Du är också välkommen att höra av dig till oss på eller individuell@manniskohjalp.se. medmänsklighet. nr 03/

18 Ungdomsstyrelsen banar aktiv väg till föreningslivet Med bidrag från Ungdomsstyrelsen arbetar IM för att slussa unga tjejer in i föreningslivet. Under sommaren påbörjades ett tredje år av det framgångsrika projektet Connecting LA i Landskrona. Projektet vänder sig till tjejer mellan 13 och 25 år, som på ett eller annat sätt riskerar att hamna i utanförskap. Vi vill få dem att aktivera sig och genom aktiveringen få dem att bli ansvarstagande, aktiva samhällsmedborgare, säger Maria Andersson, som leder IMs projekt. I början handlade det mycket om att få med tjejerna, vilket bara kunde ske genom att jobba hårt med föräldrarna. Idag finns det en kärntrupp på 20 tjejer som är med på de flesta aktiviteterna. Sammanlagt har ett 70-tal deltagare varit med. Connecting LA har provat på en lång rad aktiviteter de har bland annat tränat kickboxning och dans, bakat, varit på läger och på bio. Förutom ett tjejkafé är det oftast ytterligare ett par aktiviteter varje vecka. Under sommaren deltog gruppen i en fotbollsturnering. lärorikt Vi utgår från vad tjejerna vill, säger Maria Andersson. Men det visar sig också att deras värld är ganska begränsad. Dans, hår, sminkning är sådant de känner igen. De kommer inte på att man kan klättra klättervägg. Och det var mycket uppskattat när vi testade att skjuta pistol! Tjejerna har också anordnat två stora skoldanser för kommunens samtliga elever från förskolan till årskurs sex. Det var väldigt lärorikt för dem att se allt arbete som krävs innan allt sätter igång. Jaga sponsorer, städning, uppföljning. Och att upptäcka att alla pengar som man drar in inte är inkomster, utan att det även finns kostnader. För överskottet från danserna åkte arrangörsgruppen till nöjesparken Bakken norr om Köpenhamn. Det är mycket ovanligt att Ungdomsstyrelsen ger bidrag för ett tredje projektår. Maria tror att det finns flera anledningar till att IM fått fortsatt förtroende. Bland annat sammanställer IM ett metoddokument, utifrån erfarenheterna under projektet, om hur man kan jobba med målgruppen. Det kan handla om hur föreningar ska arbeta för att de ska kännas öppna för projektets målgrupp eller hur man kan starta kvinnogrupper för att via mammorna nå ut till döttrarna. Dokumentet ska kunna användas av vem som helst och var som helst när det är klart. ungdomens hus Utöver detta jobbar IM, tillsammans med några lokala organisationer, för att få kommunen att stötta verksamheten och se behovet av ett Ungdomens hus. Som en del i detta genomför IM och samarbetsorganisationerna en marknadsundersökning för att ta reda på fritidsvanorna bland samtliga elever i årskurs 4 9 i Landskrona stad. En av de största svårigheterna hittills under projektet har, förutom att nå tjejerna, varit bristen på volontärer, vilket gjort att man inte kunnat ha så många aktiviteter som varit önskvärt. Men Maria hoppas att några av de tjejer som tidigare deltagit i Connecting LA nu själva kan bli volontärer. Flera har börjat aktivera sig, både idrottsligt och ideellt, sedan de slutade vara med i Connecting LA. TEXT: Anna Ljunggren, samordnare/informatör IM Göteborg FAKTA Ungdomsstyrelsen delar ut projektbidrag till verksamhet med så kallade engagemangsguider. Syftet med bidraget är att få fler deltagare till civilsamhällets organisationer bland kvinnor och ungdomar som inte tidigare varit aktiva i en förening. Connecting LA i Landskrona har beviljats kronor för ett tredje projektår (juni 2012-maj 2013) och IM Stockholm har fått kronor för ett första, av planerade tre, år (augusti 2012-juli 2013) för projektet Move It föreningsintroduktion och mötesplats. IM har arbetat i Landskrona sedan hösten Verksamheten har utöver Ungdomsstyrelsen, finansierats av Allmänna Arvsfonden. Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. De har också i uppdrag att fördela statsbidrag till integrations-, jämställdhets-, folkrörelseorganisationer. 18 medmänsklighet. nr 03/2012

19 IM Stockholm utvecklar Move It Även IM Stockholm har under våren sökt och erhållit engagemangsguidesbidrag från Ungdomsstyrelsen. I Stockholm ska IM utveckla den Move It-verksamhet som funnits på ideell bas under flera år. Under det första projektåret av planerade tre kommer fokus att ligga på att rekrytera fler volontärer, för att kunna erbjuda verksamheten till fler ungdomar. Idag har Move It Stockholm cirka en aktivitet varannan vecka med ungefär 15 deltagare per gång. Ny samarbetspartner blir två av Stockholms stads boenden för ensamkommande flyktingbarn som har fått uppehållstillstånd. Men vi ska också börja arbeta på ett mer organiserat sätt med de föreningar vi besöker, säger projektledaren Elin Vestberg, samordnare/ informatör vid IM Stockholm. Om vi vet att vi kan återkomma till en specifik förening en gång per termin till exempel så behöver vi inte hela tiden börja om från början. Köp en bowlingtimme i IMs Glädjeshop på och stöd Move It och IMs arbete för integration i Svergie. Sökes: Styrelseledamöter som vill forma IMs framtid IM:s styrelse ska ha både bredd och djup. Bredd i representationen av erfarenheter och bakgrund, och djup i kompetens. Valberedningen jobbar året runt med att leta efter bra namn. I år går sökandet efter IMs nästa ordförande dessutom in i en intensivare fas. Jag är övertygad om att många medlemmar har förslag på lämpliga kandidater och vi tar tacksamt emot alla namn, säger Sara Johansson, sammankallande i valberedningen. IMs strategiska plattform ligger till grund för organisationens verksamhet och den handlar mycket om en modern, mera tydliggjord inriktning på hjälparbetet. IMs nya styrelse och inte minst ordföranden ska verka utåt och det innebär en fördjupad kontakt med medlemmar och volontärer. Hon eller han ska också brinna för IMs frågor och ha tydliga ledaregenskaper. Styrelsen har ett stort ansvar och gör ett otroligt viktigt jobb, säger Sara Johansson. Det behövs en bra blandning för att det arbetet ska bli framgångsrikt när det gäller ålder, kön och erfarenheter. Valberedningen tittar på vilka kompetenser som redan finns i styrelsen och vilka som saknas eller behöver förstärkas. Det vi tror kan behövas fyllas på i styrelsen nu är erfarenhet från arbete med integrations- och mångfaldsfrågor och professionell biståndskunskap. Vid årets årsmöte valdes flera ledamöter som varit volontärer in i styrelsen. Men att man ska ha IM-bakgrund är inget krav. Det kan vara bra med någon som ser verksamheten med fräscha ögon. Vill du nominera någon till IMs styrelse eller till ordförandeposten? Maila ditt förslag med namn och kontaktuppgifter till personen och en kort beskrivning på kompetenser och erfarenheter till: valberedningen@ manniskohjalp.se. Det går också att skicka förslag med post, till Sara Johansson, Falkenbergsgatan 10A, Malmö. medmänsklighet. nr 03/

20 LIBANON TEXT: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör SYRIEN GAZA VÄSTBANKEN (OMRÅDE OCKUPERAT AV ISRAEL) EGYPTEN ISRAEL JORDANIEN IM undertecknar internationellt upprop mot blockaden mot Gaza Sedan fem år tillbaka har Israel en blockad mot Gaza. Det betyder bland annat att byggnadsmaterial, reservdelar till bilar, sjukvårdsutrustning eller annan teknisk utrustning inte får föras in till Gaza. På det hela taget innebär blockaden att Israel reglerar införsel av människor, varor samt humanitär hjälp. I samband med blockadens årsdag den 14 juni undertecknade IM ett internationellt upprop mot blockaden. Vi menar att blockaden är oacceptabel ur ett humanitärt perspektiv. Det är viktigt att vi går samman med andra organisationer och utgör en röst. Både på plats i området och här hemma i Sverige för att våra politiker ska engagera sig i frågan, säger Ulrika Jerre, chef för IMs internationella avdelning. Blockaden påverkar det dagliga livet för alla. Både för vår målgrupp och för våra anställda. Dels måste de hantera alla fysiska och praktiska problem, dels innebär den psykiska påfrestningar. Det är en stressig miljö att leva i, säger Ulrika Jerre. blockaden försvårar IM har arbetat i Gaza sedan Verksamheten är inriktad på att stödja barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och deras familjer. Arbetet försvåras av blockaden och det är en ständig kamp att få vardagen att fungera rent praktiskt. De återkommande och långvariga elavbrotten påverkar bland annat vattentillförseln till IMs center Förgätmigej i Gaza. Naturligtvis påverkar avbrotten belysningen, men också värmekaminerna under vintermånaderna och fläktarna under den varma sommaren. Området drabbas av ständiga strömavbrott. Bristen på bensin gör att chauffören, som hämtar och lämnar barnen till IMs center varje dag, får köa under långa nattimmar för att få tag i några liter och personalen har svårt att ta sig till jobbet när de kommunala kommunikationerna inte är igång. På sjukhusen råder brist på allt och avloppsvattnet rinner rakt ut i havet när reningsverken inte fungerar för att pumparna har stannat. Hela situationen påverkar våra möjligheter att jobba långsiktigt och våra möjligheter att påverka lokalsamhället att ta ansvar för målgruppen är små. omvärldsanalys Under hösten ska IMs internationella avdelning göra en omvärldsanalys för att se vilka möjligheter som finns att utveckla arbetet i Gaza i syfte att arbeta mer med lokalsamhällets engagemang. Vi måste ta reda på om det finns några strategier som vi kan använda oss av. IM strävar efter att nå hållbarhet i all verksamhet genom att lokala organisationer och myndigheter tar ansvar för att barn med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till utbildning och kunna leva ett värdigt liv. Blockaden gör att även små steg i denna riktning är oerhört komplicerade. Det internationella uppropet mot blockaden organiserades av AIDA, The Association of International Development Agencies, en medlemsorganisation och ett koordinerande forum för internationella civila samhällsorganisationer som arbetar med utveckling och humanitära insatser i Palestina. 20 medmänsklighet. nr 03/2012

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicyn syftar till att skapa trygghet och tydlighet för alla som bidrar till IMs arbete i Sverige. Volontärpolicyn fungerar som ett stöd för dig som

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport skola Alla barn har rätt att gå i skolan. Det står inskrivet i barnkonventionen. För många barn

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Praktikrapport ht 2011

Praktikrapport ht 2011 Praktikrapport ht 2011 Praktikant: Sanna Friberg Utbildning: Utvecklingsstudier E-mail: sannafriberg@hotmail.com Praktikplats: Individuell Människohjälp, lokalkontoret i Stockholm Adress: Västgötagränd

Läs mer

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev December 2009 Till alla nyhetsbrev... Rubriker: Efter sju år har flickorna sitt eget hem Första mötet Aldrig kunde jag tro Festen på El Arca som ingen kommer att glömma

Läs mer

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN Omslaget Titta på bilden på omslaget och berätta vad du ser. Svara på frågorna: 1. Vad ser du på bilden? 2. Var är de? 3. Vilket yrke har kvinnan? 4. Vilken årstid är det på bilden?

Läs mer

Foto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!

Foto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! Var med och kämpa för barns rättigheter Sverige är på många sätt ett bra land att växa upp i, men fortfarande lever många barn i otrygghet och utanförskap. Därför finns Rädda

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

1 000 nya faddrar innan arets slut!

1 000 nya faddrar innan arets slut! Fadder jakten 2017 1 000 nya faddrar innan arets slut! o Faddrar och givare, volontärer och socialarbetare, lärare och kökspersonal, elever och föräldrar alla är vi en del av samma fantastiska fadderfamilj.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Stanna, Milo! av Åsa Storck. Illustrationer Andréa Räder

Stanna, Milo! av Åsa Storck. Illustrationer Andréa Räder Stanna, Milo! av Åsa Storck Illustrationer Andréa Räder 1 Milo är nervös. Det kryper och krälar i hans mage. Han och Maria är på väg till skolan. Skolan! Milo kan knappt fatta det. Vad han har längtat

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Cochabamba, 24 oktober, 2012. Kära faddrar och gåvogivare!

Cochabamba, 24 oktober, 2012. Kära faddrar och gåvogivare! Cochabamba, 24 oktober, 2012 Kära faddrar och gåvogivare! Nu är det än en gång vår här i Cochabamba, Bolivia, min tionde i ordningen och jag kan tillägga att det är ganska nyligt jag börjat kunna skilja

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一 Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit

Läs mer

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Thandiwe Mazibuko Hon är övertygad om att drömmar kan hjälpa människor ur fattigdom och

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Samordning mellan ensamkommande ungdomar på boenden och civilsamhället

Samordning mellan ensamkommande ungdomar på boenden och civilsamhället Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-05-03 Handläggare Nina Ström Telefon: 08-508 25 026 Till Socialnämnden 2017-05-16 Samordning mellan ensamkommande ungdomar

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Lions Club Löddeköpinge Elektrobladh AB Konstnär Ulla Bolin Acta Kapitalförvaltning Helsingborg Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Vi har den senaste

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4. Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017

SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017 SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv Foto: Vincent Tremeau Tack för att ni ger barn en trygg uppväxt! SOS Barnbyar arbetar i 135 länder runtom i världen. Totalt fick nästan 800 000 barn

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer