medmänsklighet. Sommarläger i Sverige Sidan 4 5 Skoluniformer Kvinnokooperativet i Tamuka i Zimbabwe syr skoluniformer för sin försörjning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "medmänsklighet. Sommarläger i Sverige Sidan 4 5 Skoluniformer Kvinnokooperativet i Tamuka i Zimbabwe syr skoluniformer för sin försörjning."

Transkript

1 medmänsklighet. Din tidskrift från biståndsorganisationen IM Nr 03/2012 Sommarläger i Sverige Sidan 4 5 Skoluniformer Kvinnokooperativet i Tamuka i Zimbabwe syr skoluniformer för sin försörjning. Sidan 6 7 Om en liten pojke Hans uppväxt driver honom att arbeta för jämställdhet. Möt George Jobe, IMs samarbetspartner i Malawi. Sidan 8 9 Mayakvinnors nya liv Det betyder styrka att kunna skriva sitt namn. Det vet kvinnorna i en liten by i Guatemala. Sidan 14 16

2 LEDAREN IM är en medlemsorganisation med allt vad det innebär av öppenhet, demokrati och engagemang. Det är den samlade kraften som är IMs grundpelare. En kraft som vi vill ta tillvara och värna om. Under den gångna sommaren har det varit tydligt att vi har en engagerad rörelse. Beslutet att avveckla verksamheten vid Vrigstadhemmet fick många att reagera. Det som blivit uppenbart är att vi, som organisation, måste finna former för hur möjligheten till att göra sin röst hörd ska bli tydligare. IM vill och ska vara en transparent och lyhörd organisation. En organisation som vill ha medlemmarnas engagemang, inte bara i en känslosam fråga, utan i det bredare perspektivet där biståndsarbetet står i fokus. I vårt arbete är vi beroende av att ha både givare och mottagare. För oss är närheten det centrala. Avståndet mellan dem som ger och dem som tar emot ska inte vara för långt. IMs grundare Britta Holmström sa att Bistånd ska ges med ögonkontakt. Det är en princip vi följer, och stöd och hjälp ges med ögonkontakt och utformas i gemenskap. I det perspektivet är det angeläget att värna om närhet till alla som är engagerade i IMs verksamhet på olika sätt. Givare, medlemmar, mottagare. Styrelsen kommer under hösten att arbeta med att hitta former för hur medlemsdemokratin inom IM ska förbättras. Vi vill vara en organisation som lever som vi lär, där respekten för varje människa står i centrum i allt vi gör. Vi behöver ditt engagemang och dina gåvor. Som givare, medlem eller volontär är du med och driver IMs arbete framåt. Du är med och skapar mod och du visar för världen att rättvisa och medmänsklighet är viktigt. Vår reaktion mot orättvisor och ojämlikhet blir starkare när vi arbetar tillsammans. Som sagt inte bara i en känslosam fråga. Utan i allt det som är IM. medmänsklighet. Nr 620 årgång 68. ISSN X Upplaga: ex ANSVARIG UTGIVARE Bo Paulsson, IMs generalsekreterare REDAKTION Redaktör: Monica Brundin Danielsson. Grafisk form: Brynell Design Studio. Textbearbetning: Marie Bosund Hedberg. I redaktionen: Anna Ljunggren, Josefin Uppman, Klara Jamison Gromark, Åsa Bengtsson, Bo Paulsson. IMs redaktion, Box 45, Lund UTGIVNING Medmänsklighet ges ut av biståndsorga nisationen IM, Individuell Människohjälp. Den som är medlem i IM eller skänker 100 kronor eller mer under ett år får Medmänsklighet. Tidskriften ges ut med fyra nummer per år. COPYRIGHT Eftertryck tillåts om källan anges. TRYCKERI JMS Mediasystem Tryckt på miljömärkt papper ADRESSÄNDRINGAR M.M KONTAKTA IM (vx) pg , bg DETTA ÄR IM IM, Individuell Människohjälp, är en ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och med mänsklig värld. Målet är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete samt socialt arbete i Sverige. IM har ett kristet ursprung och hävdar alla människors lika värde. IM arbetar med och för människor oavsett etnicitet, nationalitet, kön, religiös och politisk övertygelse. OMSLAGET I Sverige är IMs verksamhet fokuserad på integration. I Malmö fick barnen som deltar i BIV/BIS vara med på sommarläger. Läs mer på sidan 4. Bo Paulsson IMs generalsekreterare FOTO IM 2 medmänsklighet. nr 03/2012

3 INNEHÅLL FOTO IM 4 FOTO IM 19 FOTO IM FOTO IM FOTO IM 4 sommarläger IMs volontärer och unga som just har fått uppehållstillstånd möts i olika aktiviteter. 6 skoluniformer Barnen får skoluniformer och kvinnorna på ett kollektiv i Zimbabwe tjänar egna pengar på att sy dem. 8 george jobe Han arbetar på IMs partnerorganisation i Malawi och berättar om en pojkes uppväxt. 12 fältet har ordet Maria Zachs, IMs regionchef för Europa och Mellanöstern, berättar om sina erfarenheter. 14 egen namnteckning IMs Åsa Bengtsson har mött en grupp mayakvinnor i Guatemala som gläds åt att kunna skriva sina egna namn. 19 move it IM Stockholm utvecklar sin Move It-verksamhet för att få fler unga att vilja vara med i en förening. ALLA BARN SKA KUNNA LÄSA NÄR DE GÅR UT TREDJE KLASS. Alla barn ska kunna läsa när de går ut tredje klass. Ibland behövs det bara lite hjälp på traven. Under den parollen samarbetade IM med Röda Korset, Röda Korsets ungdomsförbund och Drivkraft Malmö vid årets Malmöfestival. Målet var att samla in så många läxhjälpsvolontärer och så mycket pengar som möjligt till projektet Läxhjälp Malmö. När festivalen avslutades hade runt 300 personer anmält sig för att arbeta med läxhjälp i Malmö och projektet hade samlat in kronor. Nästa steg är att ta kontakt med alla skolor som visat intresse och planera höstens verksamhet. Projektet behöver mer pengar för att uppnå målen. Vill du bidra? Sms:a läxa50 till så skänker du 50 kronor. Mer information på laxhjalpmalmo.se medmänsklighet. nr 03/

4 TEXT OCH FOTO: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör Sommarläger ger trygghet åt nya svenskar Ta 40 barn som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige, lägg till 20 engagerade volontärer varav hälften är ensamkommande papperslösa flyktingungdomar, toppa med två anställda och du har Barn i starts sommardagläger i Malmö. Det gäller att ha mat i magen. Bahast och Mustafa hugger in på falafeln. Det blåser snåla sommarvindar över Malmö och över S:t Matteuskyrkan i stans östra centrum. I kyrkans källarlokal dukas det fram fika och en efter en börjar volontärerna droppa in för att landa i någon av de många sofforna som står på rad. Paula Aracena är gruppledare inom Barn i väntan, BIV och Barn i start, BIS. Hon har leopardtights, jeansshorts och randig tröja och pratar engagerat om verksamheten, om vikten av att flyktingbarnen får lära känna sin stad och får tillgång till det utbud som finns, att de har samma möjligheter att göra aktiviteter som svenska barn. I dag ska de gå till Folkets Park och åka karusell. Vi känner inte till allas familjeförhållanden men det kan finnas mycket oro och stress i familjerna och då är det viktigt att få komma iväg och ha roligt tillsammans med barn som är i samma situation, säger Paula. Lägret pågår dagtid under två sommarveckor och innehåller minigolf, bowling, dressincykling och grillfest. För att skapa bästa möjliga förutsättningar är det många som är engagerade, både unga vuxna och vuxna. De 20 volontärerna är i åldrarna 17 till 60 år och representerar tio olika nationaliteter, bara två av dem är infödda svenskar. I år är tio av volontärerna ensamkommande flyktingbarn i övre tonåren, samtliga papperslösa så kallade Dublinärenden. (Inom EU är det Dublinförordningen som avgör i vilket land den asylsökande ska söka uppehållstillstånd. Enligt Dublinförordningen ska det sökas i det första land som den asylsökande anländer till från tredje land, alltså ett land utanför EU). 4 medmänsklighet. nr 03/2012

5 Bild nedan: Volontären Erica Sundkvist och Paula Aracena och Suhaila Awda pratar igenom dagens aktiviteter. Bild längst till höger: Att börja dagen med en dans piggar upp. Zahra och Ryiam skakar loss. Bild till höger: Ryiam och Erica myser i soffan. Att de är papperslösa betyder att de har ett avvisningsbeslut över sig och att de håller sig gömda, att de är i landet illegalt. Jag har jobbat med ensamkommande tidigare så jag vet att de saknar sin familj och att få umgås med människor i olika åldrar, säger Paula. De är engagerade och gör något fint för andra barn och samtidigt får de känna ett eget värde. Det görs så många insatser där de inte själva är aktiva, här är de medaktörer och får en viktig roll med all sin erfarenhet. De har inte läst mänskliga rättigheter. De är mänskliga rättigheter. De här barnen och ungdomarna är som fotbollar som kickas runt mellan Europas länder. En av dem är Nani, 18 år. Han kommer från Somalia och har varit i Sverige i snart tre år. När han var 14 år bestämde hans mamma att han skulle fly innan han blev tvingad att bli soldat. Första landet som han kom till var Italien. Då hade han färdats genom Afrika med lastbil och sen med båt över Medelhavet. Nu efteråt undrar han hur han klarade det och han saknar alltid sin familj, speciellt sin mamma. Det var inte bra i Italien, säger Nani. Jag fick inte gå i skolan. Ingenting. Nani fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i september förra året eftersom han är ett Dublinärende och därför ska skickas tillbaka till Italien som var det första europeiska landet han kom till. Sen dess har han hållit sig gömd och kan, tack vare en lucka i Dublinförordningen, snart ansöka igen. Hans fall är speciellt och han tror att hans chanser att få stanna är goda. Nani har kunnat gå i skolan hela tiden. I Malmö är det upp till varje rektor att ta emot papperslösa barn och unga och när de väl är där är det en frizon. Som det ser ut nu så letar inte polisen efter de papperslösa barnen, säger Paula, och Nani får hjälp av underbara människor och han känner sig trygg. Nani gillar att vara volontär och tycker att det är roligt att vara med barnen och få möjlighet att fylla en funktion för någon annan. Det närmar sig lunchtid och barnen börjar fylla lokalen med skratt och lek. Några killar spelar pingis och ett gäng tonårstjejer pratar om favoritbandet One Direction. De fnissar och pratar ingående om bandmedlemmarna, om hur söta killarna är och vilken låt som är bäst. Vid fikabordet dukar Suhaila, som är en av gruppledarna inom BIV/BIS fram falafelrullar och drickyoghurt. Det gäller att vara mätt i magen inför eftermiddagens utflykt till Malmö Folkets Park. FAKTA Barn i väntan (BIV) och Barn i start (BIS) är gruppverksamheter för barn och ungdomar i asylsökande familjer respektive barn och ungdomar som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. Verksamheterna, som vänder sig till åldrarna 7-18 år, bedrivs i mindre grupper som träffas en gång i veckan under 14 veckor. Man arbetar utifrån olika teman och deltagarna får uttrycka sig genom bild, musik, lera och drama. På BIV och BIS kan barnen/tonåringarna träffa andra som är i samma situation och tränas i att se att de är värdefulla som de är. BIV är ett samarbetsprojekt mellan IM och Svenska Kyrkan. medmänsklighet. nr 03/

6 Skoluniformer försörjer kvinnor i Zimbabwe Barnen får skoluniformer, kvinnorna tjänar egna pengar och föräldralösa unga flickor lär sig ett yrke. Kvinnokooperativet Tamuka i östra Zimbabwe skapar förutsättningar för många. Just när kvinnorna börjat sjunga inför uppbrottet på dagens samling kommer regnet. Först stora glesa droppar och därefter skyfallet. Det är regnperiod i Zimbabwe och då talar vi regn. Regn som kan förvandla en gata till en flod på en kvart och en väg uppe i bergen till träskmark. Timmarna innan var solen het och oresonlig och alla uppsökte skuggan under träden på platsen för Tamukas kvinnokooperativ. Platsen ligger högst upp i byn Nyakuwa. I nordväst ligger Nyangas nationalparksområde, österut Moçambiques berg och skogar. Här finns ett nybyggt enkelt klubbhus i betong med IMs logotype. Därinne förvaras tygerna och utrustningen i skydd från den blekande solen och de häftiga regnen. Men för det mesta sker arbetet utanför huset på marken. Som idag. Dussintalet kvinnor och tre maskiner är igång. Arbetet som utförs är att sy skoluniformer. Måste ha skoluniformer Alla barn i Zimbabwe måste ha en uniform för att få tillträde till skolan. Det är en dyr kostnad för familjen. En uniform kostar mellan 15 och 20 US dollar i butikerna i städerna. Tamuka erbjuder den komplett för halva priset, 10 US dollar, knappt 70 kronor. Vi köper tyger så billigt vi kan på marknaden i Mutare, berättar Violet Meki, som är kooperativets handledare. Violet var tidigare vanlig lärare men sedan hon utbildat sig i tillskärning och design så beslöt hon sig för att följa sin passion och ägna sig åt sömnad. Hon bor i byn och gör detta som volontär. Kooperativet har totalt fyra maskiner, varav tre för jersey. I uniformen ingår alltid en stickad tröja. Inne i klubblokalen ligger tygerna och uniformerna färdiga till försäljning, allt välsytt, tvättat och struket. Varje skola har sina egna färger. Utbildning, hälsovård och ekonomi IM bedriver verksamhet i tre områden runt om i Manicaland i östra Zimbabwe. Satsningen sker på utbildningsområdet, på förebyggande hälsovård och på att få traktens ekonomi att bli livskraftig. Det är där Tamuka kommer in. Nyakuwa ligger cirka åtta mil från Mutare, som är provinshuvudstad i Manicaland och där IM har sitt kontor. Vägen till Nyakuwa går först genom frodiga fält och blommande buskar, sen upp på höjderna med odlade pinjeskogar som ser ut som svenska tallskogar, vidare genom Förra månaden köpte jag fyra liter matolja, mjölk för barnens behov, socker, salt och tvål, berättar Anna Chivhuru. Till julen blev det till och med julklappar. FOTO IM Bild vänster: Anna Chivhuro och Blessing Makwere. Bild ovan: Tvillingarna Sharlon och Maria Mudimu, två av gruppens lärlingar. 6 medmänsklighet. nr 03/2012

7 FOTO IM Medlemmarna i kvinnokooperativet Tamuka vilar i gräset utanför klubbhuset. bördiga bananodlingar. På avstånd ser det ut som om enorma stenbumlingar reser sig rakt upp ur skogen. Den sista biten av sträckan är en sandväg som slingar sig uppåt, uppåt. Nu har vi har kommit till Mutassa. Tamuka har inneburit en unik möjlighet för kvinnorna att få egen försörjning. Märkt av hiv-epidemin Mutassa är ett mycket fattigt område, som drabbats hårt av Zimbabwes ekonomiska nedgång i början av 2000-talet. Byarna är märkta av hiv-epidemin, och har tappats på mänskligt kapital. Även malarian skördar många offer. Arbetstillfällen finns knappast och hopplösheten och missbruket breder ut sig. Befolkningen är i huvudsak bönder, i den mån de har mark att odla på. Majs och jordnötter är de vanligaste grödorna. Majs är huvudingrediensen i varje zimbabwiers dagliga måltid, zadzan. Kor är sällsynta, höns och getter är eftertraktade. Många odlar grönsaker och frukt för det egna hushållets behov. Här behövs många nya alternativ till försörjning, berättar Emmanuel. Vi skall försöka med bananodling, det bör gå på vissa typer av jordar här uppe. Bananer kan ge ett bra överskott. Unik möjlighet Tamuka har inneburit en unik möjlighet för kvinnorna att få en egen försörjning och är ett bra exempel på spin-off-effekten. Byborna kan köpa billiga kläder och därmed skicka fler barn i skolan. Dessutom är Tamuka en yrkesskola. I kooperativet deltar flera föräldralösa unga tjejer som lär sig att sy så att de i princip skall kunna försörja sig själva. Alternativet är att flickorna utan skolgång och utbildning måste ta oavlönade arbeten. Yrkesutbildning för föräldralösa unga var en av IMs första insatser i Zimbabwe redan på 80-talet och den traditionen lever vidare. Snickarutbildning för unga pojkar har gett mycket bra resultat. De skåp som tillverkas här köps numera av hela trakten. Genom kooperativet blir det också hela byns ansvar att ta hand om de föräldralösa barnen. Egna pengar Den omedelbara effekten är att kvinnorna får egna pengar. Av det som kooperativet tjänar går 60 procent tillbaka in i verksamheten, resten fördelas på varje medlem. Självklart köper de skoluniformer till sina barn och det som blir över kan de spendera hur de vill. Förra månaden köpte jag fyra liter matolja, mjölk för barnens behov, socker, salt och tvål, berättar Anna Chivhuru. Till julen blev det till och med julklappar. Två dagar i veckan träffas kvinnorna i kooperativet. Det är så länge deras arbete i hemmet kan undvaras. De minsta barnen får följa med, trots den långa sträckan som de flesta vandrar för att komma hit. En timme enkel väg. Nu när arbetet är klart för dagen tar kvinnorna sina barn på ryggen och packningen på huvudet och börjar gå, under åttastämmig sång. Men så kommer regnet, och alla med lång väg hoppar upp på flaket till IMs bil för lift. Under skydd av en stor plastduk sjunger de vidare under den skumpiga färden. TEXT: Bitti Ingemansson, frilansjournalist medmänsklighet. nr 03/

8 TEXT: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör George Jobe arbetar i IMs partnerorganisation Creccom i Malawi. Han berättar om sin egen uppväxt och vad som driver honom att bryta traditionerna och arbeta för ett jämställt samhälle. Din bakgrund får inte döma din framtid! Jag vill börja med att berätta en historia om en liten pojke, säger George. Och så berättar han. Om en liten pojke som drömde om att bli radiopratare som Martin Chilimampunga, om pojken som börjar skolan, som får gå om första klass för att han inte skaffat sig tillräckliga kunskaper för att gå vidare. Som i andra klass får sällskap av sin ett år yngre syster. Om hur föräldrarna skiljer sig och äldsta brodern (de är åtta syskon) tar över som familjens manliga överhuvud. Han berättar att lillasystern får sluta skolan. Trots att hon är duktigare, har lättare för att lära och jobbar hårdare och om hur pojken får fortsätta för att han är just pojke. Om hur mamman och de åtta barnen inte ens har mat för dagen och om en ensidig kost bestående av pumpablad. När pojken når fjärde klass tvingas han sluta skolan för att istället börja arbeta på en tobaksplantage. Han sparar så mycket han kan för att kunna gå tillbaka till skolan. Han når åttonde klass, som är sista året i grundskolan, men blir inte utvald (för det är så det går till i Malawi) för att fortsätta till den statliga gymnasieskolan och han har inga pengar för att betala avgiften till privatskolan. Han är dömd! Skulle kunna vara dömd. Men just den här pojken tar en korrespondenskurs. Tar gymnasieexamen. Arbetar lite till och sparar ännu mer pengar för att slutligen bli utvald och få stipendium för att studera vid det statliga universitetet. Krävs pengar Enligt traditionen borde pojken ha stannat kvar i byn och accepterat sitt öde. Det öde som säger att i Malawi krävs det inte bara intelligens och hårt arbete för att utbilda sig. Det krävs pengar. Och för flickors del krävs det attitydförändringar. Pojken i berättelsen är George Jobe och nu sitter han framför mig och pratar om att förändra det malawiska samhället. Om negativa socio/kulturella strukturer och om att möta människor där de är. Jag vill bevisa, genom att berätta historien om mitt eget liv, att din bakgrund inte kan döma din framtid. För er som är engagerade i IM. För er som bidrar med era gåvor. Ja, även för mig som jobbar på IMs huvudkontor. För alla oss är det viktigt att ibland få en dos verklighet för att förstå vad det egentligen är vi på olika sätt bidrar till. Risken är annars att det blir så abstrakt. Så långt borta. Så ogreppbart. Utbrett kvinnovåld Vi pratar för dem utan röst, säger George och jag undrar hur just han blev som han blev. Varför är inte han en av de män i Malawi som misshandlar och våldtar sina fruar. Som har sex med sina döttrar. Som på natten smyger in i en hydda där det bor en flicka i puberteten för att göra processen komplett, eller till en kvinna som just blivit änka för att rensa henne från döden. Här arbetar Creccom, Creative Center for Community Mobilization, med stöd av IM, för att få fler flickor att fortsätta till högre utbildning. För att färre män ska slå och våldta. För att ingen ska smyga in till unga flickor och änkor om natten för att ha sex. Creccom jobbar i 120 byar på landsbygden och de har tålamod och möter processen där människorna är. Det är inte lönt att lära människor att gå om de inte ens kan stå upp, säger George. Och när vi pratar om kvinnor så pratar vi inte om en kvinna där borta. En kvinna vi kan distansera oss ifrån. Vi pratar om våra mödrar, våra döttrar och våra systrar, säger George Jobe och säger att han är tacksam över att han vuxit upp i en familj med en kvinna som överhuvud. Det har gett honom en djup respekt för kvinnor. 8 medmänsklighet. nr 03/2012

9 Bild ovan 1: De vackra teplantagerna breder ut sig mil efter mil i södra Malawi. Bild ovan 2: En av de IM-stödda kvinnogrupperna på väg för uppföljningssamtal med en flicka som fått problem med sin skolgång. Bild ovan höger: Creccom är en fascinerande organisation. De blandar ett genuint engagemang och en verklig närvaro, på jorden, i myllan hos målgruppen, med ett systematiskt metodarbete och strävan att bli tydliga, transparenta och moderna. Bild nedan höger: Har man hört Georges berättelse, om hur man kan ändra sin situation och hur utbildning verkligen spelar roll, så är det lätt att se det där hoppet och den där strävan i ögonen på varje barn man träffar. Utbildning är allas rätt. Bild nedan: George Jobe, ansvarig på Creccom. Allt börjar med dig själv. Du kan inte mobilisera andra om du inte lever som du lär. George Jobe från IMs partnerorganisation Creccom i Malawi. FOTO IM medmänsklighet. nr 03/

10 IMs BISTÅNDSSKOLA Text: Klara Jamison Gromark handläggare Internationella avdelningen Att äga sin egen utveckling Tidigare i år publicerade Svenska Missionsrådet en fallstudie av en av IMs partnerorganisationer i södra Indien, TEED, The Tribal Educational and Environmental Development Trust. Studien är gjord av Charles Câmara på Caritas Sverige som också samarbetat med TEED. Boken illustrerar en framgångssaga, där människor som i århundraden levt under förtryck har organiserat sig, krävt sina rättigheter av staten, tagit makten över sina egna liv och skapat en drägligare vardag för sig själva och sina familjer. Vilka är framgångsfaktorerna för att en sådan utveckling ska ske? Och hur hänger det ihop med IMs syn på vad bra utvecklingssamarbete är? Situationen för stamgrupper i södra Indien TEED arbetar i distriktet Norra Kanara i södra Indien. Där bor 1,3 miljoner människor varav kategoriseras tillhöra stamgrupper. De sex stamgrupper som TEED arbetar med lever under mycket svåra politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Innan organisationen bildades hade de ingen rätt att äga land, de försummades av staten när det kom till utbildning och hälsovård, de hade mycket låg läs-och skrivkunnighet, och traditionella strukturer diskriminerade mot kvinnor och flickor. Organisationen TEED TEED bildades 1999 av paret Shivappa och Mohini Poojari med följande vision: Ett samhälle som erbjuder lika möjligheter för försörjning och värdighet för alla marginaliserade stamgrupper. Grundarna var övertygade om att människorna själva skulle driva utvecklingen framåt vilket speglas i organisationens uppdrag, som handlar om att stärka gruppernas kapacitet inom olika områden och främja och stödja organisering på gräsrotsnivå. Innan TEED bildades och formulerade sin vision och sitt uppdrag, hade man under sex månader pratat med individer och grupper inom stamgrupperna. Man var noga med att lyssna på både kvinnor och män i olika åldrar tillhörande olika religioner. Resultat på olika nivåer Det faktum att stamgrupperna var förtryckta på så många olika nivåer i samhället gjorde att aktiviteterna utformades utifrån olika strategier. Man arbetade med att medvetandegöra människor om deras mänskliga rättigheter och självhjälpsgrupper och gräsrotsassociationer bildades. Man arbetade med påverkan och lobbyarbete gentemot makthavare, hälso- och utbildningsinsatser organiserades och kvinnor satte igång inkomstgenerande projekt. Genom att arbeta aktivt på så olika nivåer lyckades man på tio år åstadkomma enorma förändringar i stamgrupperna. Med ökad kunskap om sina rättigheter kunde grupperna utöva mer inflytande i politiska sammanhang och tillsammans med många andra nationella organisationer lyckades TEED driva igenom ett lagförslag som 2007 gav stamgrupper rätt till land, en lag som gynnar mellan miljoner människor i Indien. I boken beskrivs en ökad självrespekt som gjort att särskilt kvinnor fått en ny roll i samhället. Trots att det inte alltid varit accepterat bland traditionella ledare, har kvinnor tagit ledande positioner i olika organisatoriska strukturer och tack vare självhjälpsgrupperna har både inkomster och sparande ökat. Barn och unga, både flickor och pojkar, har nu tillgång till grundskola samt högre och yrkesförberedande utbildning som gör att deras framtidsutsikter har förbättras markant. Många utmaningar kvarstår trots allt, och IM och TEED fortsätter sitt samarbete. Framgångsfaktorer och IMs utvecklingssyn Bland de framgångsfaktorer som lyfts fram i boken finns: 1 Arbetet har byggts på människors egna analyser, problembeskrivningar och lösningar. 2 Man har kombinerat påverkansarbete och förmedling av tjänster inom utbildning, hälsa och försörjning. 3 Man har utmanat förtryckande maktstrukturer. 4 Genom kapacitetstärkande insatser har man gjort det möjligt för människor att ta kontroll över sina egna liv och styra sin egen utveckling. TEEDs arbete är ett bra exempel på IMs utvecklingssyn och förändringsteori. För att vara effektivt och långsiktigt bör utvecklingssamarbete bedrivas på marginaliserade människors villkor och baseras på övertygelsen om att våra mänskliga rättigheter gäller för alla. IMs roll är att möjliggöra för människor som lever i fattigdom och utanförskap att själva analysera sin situation och hitta lösningar på sina problem. Först då kan människor äga sin egen utveckling. 10 medmänsklighet. nr 03/2012

11 1. Nepal Foto: IM/Erik Törner 2. Iris Foto: IM/Helena Wendel Nya vackra minneskort Hedra minnet av någon som stått dig nära med en minnesgåva till IM. När du ger en minnesgåva skickar vi ett vackert kort med din personliga hälsning till de anhöriga. 3. Guatemala Foto: IM/Erik Törner Anne-Sophie Björk Välkommen in på eller ring Anne-Sophie Björk på för personlig service. Ditt bidrag är betydelsefullt! Kunskap och engagemang skapar förändring! IMs utbildningar är mötesplatser som medverkar till att stärka volontärer, medlemmar och allmänhet i de frågor som IM arbetar med. Kunniga och engagerade medlemmar och volontärer är en förutsättning för att IM ska kunna fullgöra sitt uppdrag att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Utbildningarna är kostnadsfria för IMs medlemmar och riktar sig både till redan aktiva och till nyfikna som vill veta mer. IM Fair Trade, Steg september i Lund (Sista anmälningsdag 3 september) ny i sverige, Steg november i Vrigstad (Sista anmälningsdag 29 oktober) IM Fair Trade, Steg november i Stockholm (Sista anmälningsdag 5 november) IM i världen, Steg oktober i Lund (Sista anmälningsdag 24 september) inspirationsdagar oktober i Lund (Sista anmälningsdag 1 oktober) För mer information och anmälan se eller kontakta Kristina Hallén Flaa, medmänsklighet. nr 03/

12 FÄLTET HAR ORDET Gränslösa nätverk stärker verksamheten. Maria Zachs, regionchef för Europa och Mellanöstern Snart två år har gått sedan jag tillträdde tjänsten som regionchef och etablerade regionkontoret i Chisinau, Moldaviens huvudstad. Regionen utgörs av Moldavien, Rumänien, Palestina, Libanon och Jordanien. Den kan tyckas stor, men fördelarna överväger. Under ett gemensamt paraply kan erfarenheter och goda arbetsmodeller lättare tas tillvara och spridas från ett land till ett annat. Ökat nätverkande och utbyte mellan länderna hoppas leda till ett mer effektivt användande av IMs resurser. Även de pågående förändringsprocesserna i regionen ger anledning till erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Utfasning av egen verksamhet Sedan några år tillbaka pågår arbetet med att avsluta IMs egen verksamhet till förmån för stöd till lokala organisationer. Detta beror inte på att verksamheten är dålig eller inte behövs utan för att vi finner det problematiskt att så många människor är beroende av IM för att få sina rättigheter tillgodosedda. I stället vill vi stärka lokala strukturer i verksamhetsländerna som kan utöva påtryckning på myndigheter, stödja människor att själva utkräva sina rättigheter, erbjuda träning och service. Föräldranätverket i Palestina som IM initierat tillsammans med organisationen Palestinian Medical Relief Society, PMRS, är ett bra exempel på en sådan struktur. Nätverket består av föräldrar till barn med funktionsnedsättningar över hela Västbanken som organiserat sig för att utkräva sina barns rättigheter gentemot Palestinska myndigheter. Genom nätverket kan familjerna stödja varandra i den många gånger tuffa vardagen. Ett annat exempel är de föräldragrupper som bildats i södra Moldavien till följd av organisationen Primas arbete. Genom att gå samman har föräldrarna fått mod och styrka att uppvakta lokala myndigheter och gemensamt kämpa för sina barns rättigheter. utveckling i Rumänien I Rumänien pågår arbetet med att utveckla och registrera en lokal rumänsk organisation som kan fortsätta driva verksamheten efter att IM lämnat landet. Detta är planerat till utgången av I mars 2012 rekryterades chefen för den nya organisationen, Mihaela Mohorea, som har till uppdrag att leda personalen genom organisationsförändringen. Mihaela arbetar sida vid sida med IMs tidigare platschef, Emilia Sandu, till utgången av 2012, då Emilia går i pension. Ökat behov av dokumentation I takt med att vi fasar ut vår egen verksamhet ökar behovet av att dokumentera våra arbetsmetoder och erfarenheter. När det inte längre finns praktiska modeller i form av dagcenter eller gruppboenden att visa upp gäller det att lärdomar och goda arbetsmodeller är väl dokumenterade. Arbetet med att samla in material har påbörjats i Jordanien och Palestina och kommer att intensifieras under hösten. Exakt hur slutprodukten kommer att se ut har inte blivit bestämt ännu. En egen röst Under 2012 har vi börjat arbeta med vad som på engelska kallas, self-advocacy. Konceptet handlar om att ge personer med intellektuella funktionsnedsättningar en egen röst och ett självförtroende att själva uttrycka sina behov och önskemål, och att i förlängningen utkräva sina rättigheter. De kommande åren kommer vi i högre utsträckning arbeta för att funktionsnedsatta personer själva ska föra sin talan, bli stärkta och utbildade i hur de kan utkräva sina rättigheter. Vi kommer också att prioritera att ge stöd till organisationer som helt eller delvis representeras av personer med funktionsnedsättningar. En av vårens stora händelser var en konferens IM arrangerade i Moldavien i maj. Under fem dagar fick partners, föräldrar och personer med intellektuella funktionsnedsättningar träning i mänskliga rättigheter och hur dessa kan utkrävas. Gästföreläsare vara Mia Farah, som arbetar som lobbyist och själv har Downs syndrom. Under konferensen fick deltagarna möjlighet att föra en dialog med beslutsfattare och ställa dessa tillsvars för att de inte uppfyller de mänskliga rättigheterna. Även media bevakande konferensen. Gränsöverskridande påverkanskampanj I Mellanöstern har IM framgångsrikt arbetat med att inkludera barn med intellektuella funktionsnedsättningar i statliga skolor. Det har varit omtumlande att ta del av mödrarnas berättelser om hur deras barn har utvecklats sedan de börjat skolan och hur deras egna liv förändrats. Stoltheten över att deras barn nu går i skolan tillsammans med andra barn är märkbar. Trots detta finns i Jordanien ett överhängande hot om att klasserna kommer att stängas. Starka röster inom utbildningsministeriet anser att det inte är undervisning som bedrivs i klassrummen utan social verksamhet. I Palestina ser det ljusare ut, men vinden kan vända i bistrare tider. För att förhindra att klasserna stängs planerar IM för en påverkanskampanj i Jordanien och Palestina. Kampanjen kommer att lyfta fram de goda resultaten, skapa debatt kring alla barns rätt till utbildning och ge en röst åt elever och föräldrar som kan vittna om vad undervisningen har betytt och hur deras liv har förändrats. Inkludering på arbetsmarknaden I Moldavien har IM uppmärksammat att ytterst lite görs för att inkludera vuxna med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. Därför kommer IM under de kommande åren att främja initiativ som syftar till att motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden och deras rätt till arbete. Eftersom det finns få exempel i Moldavien att lära av kommer vi att tillsammans med partners samla på oss erfarenheter från kringliggande länder. Erfarenheter från IMs arbete i Jordanien och Palestina kommer också att tas tillvara. Detta är några av de förändringar och utmaningar vi har framför oss i regionen. Jag vill passa på att tacka alla medlemmar och givare för att ni gör vårt arbete möjligt. Tack! 12 medmänsklighet. nr 03/2012

13 TEXT: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör Nytt beslut om Vrigstad Medlemsdemokrati, verksamhet, ekonomi, hjärta och historia. IMs styrelse har vid ett extrainsatt sammanträde ändrat nedläggningsbeslutet angående Vrigstadhemmet. Uppdraget från styrelsen: Hitta verksamheter för Vrigstadhemmet som ryms inom målen för IMs Sverigeverksamhet. Den 1 juni i år beslutade IMs styrelse att lägga ner verksamheten vid Vrigstadhemmet senast 2014 och sälja fastigheten. Beslutet väckte starka reaktioner bland medlemmar och givare. Styrelsen har under sommaren fått mängder av brev och protestlistor mot nedläggningen. Inom IM pågår en diskussion om hur medlemsdemokratin kan utvecklas. Vrigstadfrågan har aktualiserat hur viktig aspekten är. Styrelsen uppskattar och önskar ta vara på medlemmarnas engagemang i såväl frågan om Vrigstad som andra frågor som berör medlemsrörelsen och IMs framtida utveckling. I Sverige arbetar IM med integrationsfrågor. Av den strategiska planen för Sverigearbetet under perioden framgår att: Vårt mål är uppnått när flyktingar och människor som lever i utanförskap på grund av sin etnicitet i Sverige upplever ökad möjlighet till deltagande och är inkluderade i ett mångkulturellt samhälle. Efter det förändrade beslutet blir det nu organisationens uppgift: att under en period omfattande som längst två år kommer olika förslag, förenliga med IMs verksamhet, att prövas och värderas i syfte att undersöka om Vrigstadhemmet kan omvandlas/utvecklas till att tydligare bidra till Sverigemålen. IMs Sverigearbete drivs från lokalkontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Vrigstad. Styrelsen anser att delar av nuvarande verksamhet i Vrigstad inte kan motiveras eftersom den inte i tillräckligt hög grad omfattar den biståndsverksamhet som IM prioriterar och är beredd att bekosta. Flera medlemmar har kommit med idéer om att utveckla integrationsarbetet på Vrigstadhemmet och kommuner har anmält sitt intresse för samarbete. Styrelsen har i sitt beslut också tagit hänsyn till den världspolitiska utvecklingen indikerar att integrationsfrågan kommer att bli än mer aktuell. Styrelsen vill därför pröva om verksamheten i Vrigstad kan utvecklas så att den tydligare bidrar till målen för Sverigearbetet. Vrigstadhemmet har beskrivits som IMs urcell. Integrationsarbete i olika former har bedrivits där alltsedan starten Hemmet har därför kommit att få ett starkt symboliskt värde och många medlemmar och gäster vittnar om en personlig anknytning till Vrigstad. Vad var det som gjorde att styrelsen upphävde sitt förra beslut? Medmänsklighet frågade två styrelseledamöter samt styrelsens ordförande Håkan E Wilhelmsson. Håkan E Wilhelmsson Hur gör man när pengarna inte räcker till allt viktigt? Även om man inte vill kan man tvingas spara. En styrelse måste alltid se till helheten. Vårt junibeslut om nedläggning var svårt att fatta. Hjärta och hjärna är ibland svåra att kombinera. Vrigstad betyder mycket för många. Men även verksamheter i Göteborg, Palestina och Rumänien betyder mycket för många. När en styrelse ser till helheten måste den också lyssna noga. Många har hört av sig och värnat Vrigstads framtid. Därför gör vi ett nytt försök att utveckla Vrigstad i det arbete som är IMs uppgift att utföra. Det kostar pengar. Vi får ordna det. Engagemang är vikigt. Låt oss göra något positivt av detta. Petra Strååt Det stora engagemanget från rörelsen har självklart spelat in i beslutet. Vi ser ett stort värde i inte minst för medlemsdemokratins skull att pröva och utveckla de nya konstruktiva förslag som kommit in. Tove Holmström Beslutet från juni har väckt mycket känslor och skapat stort engagemang Vrigstad betyder mycket för många. Som styrelse har vi ett ansvar att vara lyhörda och lyssna till medlemmar och givare och noggrant värdera och pröva de olika förslag som inkommit. Frågan är också viktig mot bakgrund av den demokratidiskussion som pågår inom organisationen. Samtidigt är det viktigt att all IMs verksamhet bidrar till att uppfylla uppsatta mål. I Sverige har verksamheten fokus på integration. Styrelsen vill undersöka och pröva om Vrigstad kan utvecklas i en riktning så att verksamheten tydligare bidrar till IMs Sverigearbete. medmänsklighet. nr 03/

14 GUATEMALA Text OCH FOTO: ÅSA BENGTSSON, KOMMUNIKATÖR Att skriva sitt namn första steget på mayakvinnornas väg mot nytt liv FAKTA I Guatemala i Centralamerika lever över 14 miljoner invånare på en yta som motsvarar en fjärdedel av Sverige. Hälften av befolkningen är av mayaursprung, någon procent är vita och övriga mestiser. Resursfördelningen är mycket sned och landet styrs av en liten klick som har makten både över politiken och över resurserna. Särskilt utsatta är människor av mayaursprung, landsbygdsbefolkningen, kvinnor och flickor. Regeringen är svag och tar allt mindre ansvar för att uppfylla människors rättigheter. Här arbetar IM tillsammans med guatemalanska organisationer för att stärka människor som lever i fattigdom och utanförskap. Tillsammans med Coindi jobbar vi för att för att ursprungsbefolkningen, och särskilt kvinnorna, ska få en bättre ekonomisk situation, samtidigt som de får stöd att organisera sig så att de kan höja sina röster i samhället. Första steget är att kunna läsa och skriva, ett annat är att kunna bidra till familjens försörjning det stärker kvinnornas självförtroende och gör dem respekterade. Coindi arbetar också med att påverka myndigheterna för att kvinnorna ska bli delaktiga i formella beslutsprocesser och i andra frågor som handlar om kvinnors rättigheter. Det har lett till att det blir allt vanligare med kvinnor på olika nivåer i maktstrukturen i länet Sololá, även om det fortfarande är mycket långt kvar till jämlik representation. I den andra artikeln i serien om Guatemala får du följa med IMs Åsa Bengtsson ut på landsbygden och möta en grupp kvinnor av mayaursprung som kämpar för att stärka sin ställning i det mansdominerade samhället. Än en gång har IMs chaufför och allt-i-allo Alfredo fått visa vad han och IMs fyrhjulsdrivna bil går för. Den här gången på väg till en avlägsen by långt ute på den guatemalanska landsbygden, bara någon mil från Stilla havskusten. Här har en grupp kvinnor ur ursprungsbefolkningen maya organiserat sig och blivit en kraft att räkna med tack vare sitt eget mod och engagemang och tack vare IMs samarbetspartner Coindi (Cooperación Indígena para el Desarrollo Integral), som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället. När vägen tar slut och vi kliver ur bilen är det fortfarande en bra bit kvar innan vi kommer fram till byn. På den smala stigen möter vi några kvinnor i traditionella kläder som tittar nyfiket på oss och vi tittar lika nyfiket tillbaka samtidigt som vi beundrar deras vackra, traditionella kläder. Framme. Nio kvinnor, tre flickor och en liten pojke möter upp och hälsar vänligt på oss. Kvinnornas självförtroende har verkligen stärkts, säger Coindis lärare Francisca som är med under besöket i byn. Hon menar att om vi kommit hit innan kvinnogruppen startades så skulle kvinnorna förmodligen ha gömt sig i sina hus och inte vågat sig ut för att träffa oss. Nybyggt klubbhus Nu sitter jag här, inne i kvinnogruppens enkla klubbhus. På de råa, murade väggarna sitter det en mängd bokstäver och ord. Det är otroligt hett och fuktigt under plåttaket. Svetten rinner och det är gott om myggor som sticker mig, långt in under kläderna. Själv hade jag gärna stannat ute i den behagliga svalkan under träden, men mina värdar är stolta över sitt nybyggda klubbhus och därför sitter vi här. Den lille pojken leker med en stor kniv och en av kvinnorna ammar oblygt sitt barn medan läraren Francisca pratar lite med kvinnorna. Sedan börjar själva mötet. Välkomna hit och tack för att IM stödjer oss, inleder den äldsta kvinnan i gruppen. Hon berättar att kvinnorna traditionellt har haft en underlägsen ställning jämfört 14 medmänsklighet. nr 03/2012

15 GUATEMALA Bild nedan: Att kunna skriva är stort. Första gången kvinnorna skulle försöka skakade deras händer och de vågade knappt prova. När jag ber dem skriva sina namn blir de pirriga men gör mig gärna till viljes. Först ut är Catarina. Bild höger: Kvinnorna jag möter är stolta och frimodiga. Hade jag kommit hit för några år sedan skulle de troligen inte vågat hälsa på mig utan gömt sig i sina hem. Foto IM/Åsa Bengtsson med männen och berättar att kvinnorna i gruppen först satsade på att lära sig läsa och skriva. Tidigare kunde vi inte ens skriva våra namn. Nu kan vi både skriva under viktiga papper och hjälpa våra barn med läxorna, säger hon. Det har på ett konkret sätt stärkt kvinnornas ställning både i familjerna och i byn. Vi förstod att vi måste organisera oss för att kunna hävda oss. Forum för dialog En kvinna i en vackert broderad turkos blus, reser sig upp och berättar att kvinnogruppen startades på initiativ av sex kvinnor i byn. Hon talar högt och engagerat på det lokala språket kiché. Under hela livet har vi känt oss utanför och har inte haft någon talan, varken hemma eller om saker som gäller byn. Vi förstod att vi måste organisera oss för att kunna hävda oss, säger hon. Samtidigt kom Coindi på besök till den avlägsna byn och det var kontakten med Coindi som fick kvinnorna att våga ta makten över sina liv. Coindi ordnade workshops och utbildade oss om våra rättigheter och om politisk delaktighet, säger kvinnan. Kvinnorna valde en styrelse och startade sin kvinnogrupp. Det i sin tur skapade ett forum för dialog med männens organisationer och har lett till att kvinnorna är med och påverkar vad som händer i byn. Genom klubbhusets dörr hörs en tupp gala. Kvinnorna börjar småprata med varandra medan Micael Fagerberg, IMs regionchef för Centralamerika, översätter. Samtidigt ser jag till min stora lättnad att pojken tappat intresset för den stora kniven. Nästa steg Först satsade kvinnogruppen på att lära sig läsa och skriva. Nästa steg var att starta odlingar för att få näringsrik mat på bordet varje dag. Familjerna i byn har en utsatt ekonomisk situation. Ofta är männen säsongsarbetare, men även när de har arbete är det svårt at få pengarna att räcka till. Vi har börjat odla grödor som både ger näringsrikare mat och bättre ekonomi, säger Catarina, en annan av kvinnorna, när vi går ut i friska luften för att titta på de frodiga odlingarna som finns mitt i byn. Här odlar kvinnorna bland annat selleri, koriander, rädisor och örter. Det är vi kvinnor som har huvudansvaret för odlingarna. Männen hjälper till när det är lite tyngre arbete som ska göras, säger hon. Männen positiva Jag undrar hur männen reagerade när kvinnorna organiserade sig och kvinnorna berättar att en del män reagerade bra, andra mindre bra. En del var oroliga för att kvinnorna skulle börja missköta hem och barn. Men så småningom ändrade de attityd och idag är det inget problem. Vi har hela tiden varit öppna mot våra medmänsklighet. nr 03/

16 GUATEMALA Ditt bidrag behövs! Det här är ett av många exempel på hur IMs stöd får människor att växa och samhällen att förändras. Ditt bidrag behövs! Använd inbetalningskortet som följer med tidskriften eller bli fadder på män. Vi berättar vad vi sysslar med på mötena och delar med oss av vad vi lärt oss. Och när männen förstod att kvinnor också har rättigheter insåg de att de inte kunde hindra oss från att träffas, säger en av medlemmarna i kvinnogruppen. Kvinnorna berättar att männen också har lärt sig om jämställdhet och att det bland annat har lett till att männen hjälper till mer hemma. Målet med den här insatsen var att stärka kvinnorna, men jag har märkt att männen ändrat attityd också, säger Manuela som är programkoordinator hos Coindi. Hemma hos Catarina Catarina tar med oss hem och jag frågar Manuel, hennes man sedan 24 år, vad han tycker om att hans fru är med i kvinnogruppen. Min fru kan så mycket mer nu och har fler möjligheter än jag har. Hon kan skriva och odlingarna ger trygghet för de gör att vi har mat på bordet varje dag. Jag tycker att det är nödvändigt att kvinnorna organiserar sig så att de inte blir lurade, bedragna och utnyttjade, säger Manuel, som liksom många andra män i Guatemala är säsongsarbetare. Det viktigaste är att barnen och barnbarnen får utbildning och därmed en bättre framtid, säger Catarina. När vi sagt hej då och jag vandrar iväg längt stigen igen tänker jag att även om kvinnorna ännu inte är fullt delaktiga i hur byn styrs och i beslut som tas så har de kommit väldigt långt på kort tid. Att kunna läsa och skriva och att bidra till familjens försörjning ger respekt, inflytande och möjlighet att påverka sin framtid. Foto IM/Åsa Bengtsson Catarina och de andra kvinnorna odlar bland annat selleri, koriander, rädisor och örter för att få näringsrik mat på bordet varje dag. 16 medmänsklighet. nr 03/2012

17 Hallå där... Erik Törner, chef för insamling och kommunikation. IM har precis lanserat en ny sorts fadderskap varför? För att vi vill ge ett effektivare och rättvisare stöd som når fler människor runtom i världen! Hur har det tidigare sett ut? Vi har haft ungefär givare som ingick i någon av våra arton faddergrupper eller i den grupp som vi kallade Medmänniskor. Gemensamt var att de gav gåvor regelbundet varje månad, främst via autogiro. Dessa grupper har vi slagit ihop till en enda grupp som vi helt enkelt kallar Faddrar. Vad innebär förändringen för de som tidigare varit faddrar och Medmänniskor? Den nya stora faddergruppen ger stöd till alla de projekt som tidigare ingick i de arton faddergrupperna, men även till alla andra människor inom IMs verksamhet. För de som var Medmänniskor blir det främst ett namnbyte från Medmänniska till Fadder. Men det innebär också mer och bättre redovisning om resultaten och den förändring gåvorna möjliggör. För faddrarna betyder det att de istället för att rikta gåvorna till ett enskilt projekt, är med och stödjer både sitt eget projekt och andra viktiga insatser som IM gör. Pengarna kommer att användas där stödet behövs allra mest just nu. De som varit Faddrar eller Medmänniskor har under sommaren fått information om den här förändringen. Nu ökar vi ansträngningarna att värva nya Faddrar. Vi har så mycket vi vill göra och när man ser verksamheten så nära som jag ofta har förmånen att göra brinner man ju för att samla in mer pengar för att nå fler. Jag kom nyligen hem från Malawi och är så otroligt imponerad av den förändring vi kan genomföra där. Våra partners är passionerade och professionella och hela upplevelsen var fantastisk. Till Malawi hade vi inget fadderskap men nu, i och med förändringen, är alla Faddrar med och stöttar det arbetet. Jag önskar att jag kunde få ta med varenda Fadder dit, till kvinnogrupperna och skolorna. Då hade ingen tvivlat en sekund över att vilja vara med som Fadder, det är jag säker på. Vi skickade det första brevet till den nya gruppen Faddrar från just Malawi. Vi vill bli bättre på att förklara resultaten och visa vilken skillnad gåvorna innebär, för Faddrarna är några av de bästa och trognaste givare vi har! Har ni fått mycket reaktioner på förändringen? Ja, självklart. Och det är både positiva och negativa reaktioner. Egentligen väldigt få som varit direkt negativa men en del tidigare faddrar har varit besvikna eller oroliga att just deras projekt inte skall få stöd mer. Vi har förklarat att det inte är så, att alla tidigare faddergrupper nu får stöd av den stora nya gruppen. Vi är ledsna om människor blivit besvikna, men vi anser helt enkelt att fördelarna är så stora och så viktiga. Sen är det förstås många som tvärtom blivit glada och positiva till att vi gör förändringar som gör oss mer effektiva. Till alla Medmänniskor skickade vi ut ett vykort som berättade att nu är Du Fadder och det har många blivit genuint glada över! Och jag förstår det man skall vara stolt över att vara Fadder! Men vad är då fördelarna du pratar om? Vi kan få fler faddrar. Vi kan bedriva bättre verksamhet. Effektivare och rättvisare. Och pengar som är mindre bundna gör att vi kan agera snabbare och ge stödet dit det just nu behövs mest. Vi har tänkt länge, det var ett svårt beslut, men vi är säkra på att detta är rätt väg framåt. Mer information På vår hemsida kan du läsa mer om vårt fadderskap, och anmäla dig om du inte redan är fadder. Besök manniskohjalp.se/fadder eller skriv in Du är också välkommen att höra av dig till oss på eller medmänsklighet. nr 03/

18 Ungdomsstyrelsen banar aktiv väg till föreningslivet Med bidrag från Ungdomsstyrelsen arbetar IM för att slussa unga tjejer in i föreningslivet. Under sommaren påbörjades ett tredje år av det framgångsrika projektet Connecting LA i Landskrona. Projektet vänder sig till tjejer mellan 13 och 25 år, som på ett eller annat sätt riskerar att hamna i utanförskap. Vi vill få dem att aktivera sig och genom aktiveringen få dem att bli ansvarstagande, aktiva samhällsmedborgare, säger Maria Andersson, som leder IMs projekt. I början handlade det mycket om att få med tjejerna, vilket bara kunde ske genom att jobba hårt med föräldrarna. Idag finns det en kärntrupp på 20 tjejer som är med på de flesta aktiviteterna. Sammanlagt har ett 70-tal deltagare varit med. Connecting LA har provat på en lång rad aktiviteter de har bland annat tränat kickboxning och dans, bakat, varit på läger och på bio. Förutom ett tjejkafé är det oftast ytterligare ett par aktiviteter varje vecka. Under sommaren deltog gruppen i en fotbollsturnering. lärorikt Vi utgår från vad tjejerna vill, säger Maria Andersson. Men det visar sig också att deras värld är ganska begränsad. Dans, hår, sminkning är sådant de känner igen. De kommer inte på att man kan klättra klättervägg. Och det var mycket uppskattat när vi testade att skjuta pistol! Tjejerna har också anordnat två stora skoldanser för kommunens samtliga elever från förskolan till årskurs sex. Det var väldigt lärorikt för dem att se allt arbete som krävs innan allt sätter igång. Jaga sponsorer, städning, uppföljning. Och att upptäcka att alla pengar som man drar in inte är inkomster, utan att det även finns kostnader. För överskottet från danserna åkte arrangörsgruppen till nöjesparken Bakken norr om Köpenhamn. Det är mycket ovanligt att Ungdomsstyrelsen ger bidrag för ett tredje projektår. Maria tror att det finns flera anledningar till att IM fått fortsatt förtroende. Bland annat sammanställer IM ett metoddokument, utifrån erfarenheterna under projektet, om hur man kan jobba med målgruppen. Det kan handla om hur föreningar ska arbeta för att de ska kännas öppna för projektets målgrupp eller hur man kan starta kvinnogrupper för att via mammorna nå ut till döttrarna. Dokumentet ska kunna användas av vem som helst och var som helst när det är klart. ungdomens hus Utöver detta jobbar IM, tillsammans med några lokala organisationer, för att få kommunen att stötta verksamheten och se behovet av ett Ungdomens hus. Som en del i detta genomför IM och samarbetsorganisationerna en marknadsundersökning för att ta reda på fritidsvanorna bland samtliga elever i årskurs 4 9 i Landskrona stad. En av de största svårigheterna hittills under projektet har, förutom att nå tjejerna, varit bristen på volontärer, vilket gjort att man inte kunnat ha så många aktiviteter som varit önskvärt. Men Maria hoppas att några av de tjejer som tidigare deltagit i Connecting LA nu själva kan bli volontärer. Flera har börjat aktivera sig, både idrottsligt och ideellt, sedan de slutade vara med i Connecting LA. TEXT: Anna Ljunggren, samordnare/informatör IM Göteborg FAKTA Ungdomsstyrelsen delar ut projektbidrag till verksamhet med så kallade engagemangsguider. Syftet med bidraget är att få fler deltagare till civilsamhällets organisationer bland kvinnor och ungdomar som inte tidigare varit aktiva i en förening. Connecting LA i Landskrona har beviljats kronor för ett tredje projektår (juni 2012-maj 2013) och IM Stockholm har fått kronor för ett första, av planerade tre, år (augusti 2012-juli 2013) för projektet Move It föreningsintroduktion och mötesplats. IM har arbetat i Landskrona sedan hösten Verksamheten har utöver Ungdomsstyrelsen, finansierats av Allmänna Arvsfonden. Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. De har också i uppdrag att fördela statsbidrag till integrations-, jämställdhets-, folkrörelseorganisationer. 18 medmänsklighet. nr 03/2012

19 IM Stockholm utvecklar Move It Även IM Stockholm har under våren sökt och erhållit engagemangsguidesbidrag från Ungdomsstyrelsen. I Stockholm ska IM utveckla den Move It-verksamhet som funnits på ideell bas under flera år. Under det första projektåret av planerade tre kommer fokus att ligga på att rekrytera fler volontärer, för att kunna erbjuda verksamheten till fler ungdomar. Idag har Move It Stockholm cirka en aktivitet varannan vecka med ungefär 15 deltagare per gång. Ny samarbetspartner blir två av Stockholms stads boenden för ensamkommande flyktingbarn som har fått uppehållstillstånd. Men vi ska också börja arbeta på ett mer organiserat sätt med de föreningar vi besöker, säger projektledaren Elin Vestberg, samordnare/ informatör vid IM Stockholm. Om vi vet att vi kan återkomma till en specifik förening en gång per termin till exempel så behöver vi inte hela tiden börja om från början. Köp en bowlingtimme i IMs Glädjeshop på och stöd Move It och IMs arbete för integration i Svergie. Sökes: Styrelseledamöter som vill forma IMs framtid IM:s styrelse ska ha både bredd och djup. Bredd i representationen av erfarenheter och bakgrund, och djup i kompetens. Valberedningen jobbar året runt med att leta efter bra namn. I år går sökandet efter IMs nästa ordförande dessutom in i en intensivare fas. Jag är övertygad om att många medlemmar har förslag på lämpliga kandidater och vi tar tacksamt emot alla namn, säger Sara Johansson, sammankallande i valberedningen. IMs strategiska plattform ligger till grund för organisationens verksamhet och den handlar mycket om en modern, mera tydliggjord inriktning på hjälparbetet. IMs nya styrelse och inte minst ordföranden ska verka utåt och det innebär en fördjupad kontakt med medlemmar och volontärer. Hon eller han ska också brinna för IMs frågor och ha tydliga ledaregenskaper. Styrelsen har ett stort ansvar och gör ett otroligt viktigt jobb, säger Sara Johansson. Det behövs en bra blandning för att det arbetet ska bli framgångsrikt när det gäller ålder, kön och erfarenheter. Valberedningen tittar på vilka kompetenser som redan finns i styrelsen och vilka som saknas eller behöver förstärkas. Det vi tror kan behövas fyllas på i styrelsen nu är erfarenhet från arbete med integrations- och mångfaldsfrågor och professionell biståndskunskap. Vid årets årsmöte valdes flera ledamöter som varit volontärer in i styrelsen. Men att man ska ha IM-bakgrund är inget krav. Det kan vara bra med någon som ser verksamheten med fräscha ögon. Vill du nominera någon till IMs styrelse eller till ordförandeposten? Maila ditt förslag med namn och kontaktuppgifter till personen och en kort beskrivning på kompetenser och erfarenheter till: manniskohjalp.se. Det går också att skicka förslag med post, till Sara Johansson, Falkenbergsgatan 10A, Malmö. medmänsklighet. nr 03/

20 LIBANON TEXT: Monica Brundin Danielsson, pressekreterare och redaktör SYRIEN GAZA VÄSTBANKEN (OMRÅDE OCKUPERAT AV ISRAEL) EGYPTEN ISRAEL JORDANIEN IM undertecknar internationellt upprop mot blockaden mot Gaza Sedan fem år tillbaka har Israel en blockad mot Gaza. Det betyder bland annat att byggnadsmaterial, reservdelar till bilar, sjukvårdsutrustning eller annan teknisk utrustning inte får föras in till Gaza. På det hela taget innebär blockaden att Israel reglerar införsel av människor, varor samt humanitär hjälp. I samband med blockadens årsdag den 14 juni undertecknade IM ett internationellt upprop mot blockaden. Vi menar att blockaden är oacceptabel ur ett humanitärt perspektiv. Det är viktigt att vi går samman med andra organisationer och utgör en röst. Både på plats i området och här hemma i Sverige för att våra politiker ska engagera sig i frågan, säger Ulrika Jerre, chef för IMs internationella avdelning. Blockaden påverkar det dagliga livet för alla. Både för vår målgrupp och för våra anställda. Dels måste de hantera alla fysiska och praktiska problem, dels innebär den psykiska påfrestningar. Det är en stressig miljö att leva i, säger Ulrika Jerre. blockaden försvårar IM har arbetat i Gaza sedan Verksamheten är inriktad på att stödja barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och deras familjer. Arbetet försvåras av blockaden och det är en ständig kamp att få vardagen att fungera rent praktiskt. De återkommande och långvariga elavbrotten påverkar bland annat vattentillförseln till IMs center Förgätmigej i Gaza. Naturligtvis påverkar avbrotten belysningen, men också värmekaminerna under vintermånaderna och fläktarna under den varma sommaren. Området drabbas av ständiga strömavbrott. Bristen på bensin gör att chauffören, som hämtar och lämnar barnen till IMs center varje dag, får köa under långa nattimmar för att få tag i några liter och personalen har svårt att ta sig till jobbet när de kommunala kommunikationerna inte är igång. På sjukhusen råder brist på allt och avloppsvattnet rinner rakt ut i havet när reningsverken inte fungerar för att pumparna har stannat. Hela situationen påverkar våra möjligheter att jobba långsiktigt och våra möjligheter att påverka lokalsamhället att ta ansvar för målgruppen är små. omvärldsanalys Under hösten ska IMs internationella avdelning göra en omvärldsanalys för att se vilka möjligheter som finns att utveckla arbetet i Gaza i syfte att arbeta mer med lokalsamhällets engagemang. Vi måste ta reda på om det finns några strategier som vi kan använda oss av. IM strävar efter att nå hållbarhet i all verksamhet genom att lokala organisationer och myndigheter tar ansvar för att barn med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till utbildning och kunna leva ett värdigt liv. Blockaden gör att även små steg i denna riktning är oerhört komplicerade. Det internationella uppropet mot blockaden organiserades av AIDA, The Association of International Development Agencies, en medlemsorganisation och ett koordinerande forum för internationella civila samhällsorganisationer som arbetar med utveckling och humanitära insatser i Palestina. 20 medmänsklighet. nr 03/2012

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4.

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4. Barns rätt till familj Artikel 5, 9, 18 Temahäfte Barnkonventionen Världen är full med nya kompisar! Grace har en jättefamilj Grace har en röd blus och knallröda byxor när Rafiki träffar henne. Kläderna

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Cochabamba, 24 oktober, 2012. Kära faddrar och gåvogivare!

Cochabamba, 24 oktober, 2012. Kära faddrar och gåvogivare! Cochabamba, 24 oktober, 2012 Kära faddrar och gåvogivare! Nu är det än en gång vår här i Cochabamba, Bolivia, min tionde i ordningen och jag kan tillägga att det är ganska nyligt jag börjat kunna skilja

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör.

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör. Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och Period: 1 9:e september 2012 Fredrik Egerstrand, filmregissör. Göteborg Fredrik Egerstrand 20121002 Göteborg Reseberättelse. Göteborg-Erbil-Diyarbakir-Istanbul-Doyran

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 16 maj - torsdag 27 juni 2013

barnhemmet i muang mai torsdag 16 maj - torsdag 27 juni 2013 barnhemmet i muang mai torsdag 16 maj - torsdag 27 juni 2013 Tiden går fort, alldeles för fort! Vi tycker det var igår vi skickade vårt förra brev, men igår var det hela sex veckor sedan. Och visst har

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 22 januari - söndag 12 april, 2015

barnhemmet i muang mai torsdag 22 januari - söndag 12 april, 2015 barnhemmet i muang mai torsdag 22 januari - söndag 12 april, 2015 Det är skollov och väldigt tyst här på barnhemmet. Några av våra barn är hemma och hälsar på i sina hembyar och sju av våra pojkar har

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY

INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY 2012-03-03 Page 1 of 7 INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY Vad kul att just DU vill åka som volontär till Phyllis Memorial Children s Home i

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step, Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia, September 2011

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step, Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia, September 2011 Elektrobladh AB Konstnär Ulla Bolin Acta Kapitalförvaltning Helsingborg Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step, Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia, September 2011 Den 18 september inträffade en kraftig

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa

Läs mer

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015-16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Tjejjouren Idun Sigtuna

Tjejjouren Idun Sigtuna Tjejjouren Idun Sigtuna Välkommen till Tjejjouren Idun Sigtunas kvartalsbrev Vinter 2014 Då höstmörkret började falla och kylan tränga in bestämde vi oss för att göra ett ansiktslyft. Vi kom i kontakt

Läs mer

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Den Globala Skolan Teskedsorden - Camilla Nagler - Teater med Ninja och Patrik - Christer Mattsson Frågor & funderingar Vad är Latinamerika?

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer