Likabehandlingsplan/Årlig plan för Gärdsmosseskolan

Transkript

1 Upprättad Ht 2014 Likabehandlingsplan/Årlig plan för Gärdsmosseskolan På vår skola är det inte annorlunda att vara olika 1

2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 Skolbarnsomsorg Planen gäller Vision: Att vistelsen på skolan skall vara trygg och positiv både för vuxna och barn. Att det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och annan kränkande behandling t.ex. mobbning och kränkande språkbruk. Att likabehandlingsplanen skall fungera som ett levande dokument och ständigt hållas aktuell genom kontinuerliga diskussioner kring ämnet. Att likabehandlingsplanen är väl känd hos samtliga yrkesverksamma inom skolan, alla barn och samliga vårdnadshavare. 2

3 Gärdsmosseskolan Likabehandlingsplan mot diskriminering och årlig plan mot kränkande behandling. I detta dokument redovisas både arbetet med likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling. Nedan används likabehandlingsplan som gemensamt begrepp. Likabehandlingsplanen skall årligen visa hur alla arbetar för att förebygga, upptäcka, påtala, utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. Rektor ansvarar för att en plan upprättas. Den skall årligen följas upp och en ny skall upprättas. Det är viktigt att rektor följer upp hur barn/elever och vårdnadshavare görs delaktiga vid likabehandlingsarbetet. Om någon inom verksamheten inte följer lagarna, t.ex. inte arbetar förebyggande, inte utreder påtalad kränkning etc. och inte sätter in åtgärder så kan sanktioner vidtas mot kommunen i form av skadestånd, diskrimineringsersättning eller vitesföreläggande Mål Det skall råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling. Verksamheternas ansvar Våra barn och elever skall känna glädje och trygghet. Verksamheten skall främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Barns, elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet är en förutsättning för detta. Likabehandlingsplanen skall fungera som ett levande dokument och ständigt hållas aktuell. Frågor och situationer som uppstår i den pedagogiska verksamheten måste mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Samtliga enheter/verksamhetsformer ska ha en egen plan för det årliga arbetet. Ser man något skall man reagera det är allas ansvar. Likabehandlingsarbetet sker tillsammans med barn, elever, vårdnadshavare och personal samt framtagande av gemensamma regler som tas fram på enheten. Likabehandlingsplanen och reglerna skall vara kända för samtliga i förskola/skola och föräldrar. 3

4 Elevernas delaktighet Vid varje läsårsstart presenteras likabehandlingsplanen tillsammans med skolans ordningsregler samt konsekvensbeskrivning. Utifrån dessa upprättar varje klass och varje fritidshem sina egna ordningsregler. Varje klass F-6 har en eller flera representanter i elevrådet där man mer ingående går igenom likabehandlingsplanen Vårdnadshavarnas delaktighet I början av varje läsår presenterar rektor likabehandlingsplanen för förskoleklassens vårdnadshavare på gemensamt föräldramöte. Även vårdnadshavare till nytillkomna elever i övriga klasser bjuds in till detta möte. På föräldrasamverkansmöte i november får föräldrar möjlighet att ha synpunkter och vara med i upprättande av ny Likabehandlingsplan. Varje klass presenterar och diskuterar likabehandlingsplanen vid första föräldramötet för läsåret. Synpunkter tas emot under hela läsåret både i muntlig form och i skriftlig form, med hjälp av "Synpunktsblanketten" (Bilaga 6 ). Personalens delaktighet. Likabehandlingsgruppen presenterar likabehandlingsplanen på ett APT i början av läsåret. Minst en gång per år diskuteras likabehandlingsplanen på en AE-konferens. Synpunkter på planen kan lämnas under hela året till Likabehandlingsgruppen inför utvärderingen. Inför upprättande av ny plan diskuteras planen på AE genom metoden Lärande samtal, se bilaga 5. Likabehandlingsgruppen utökas med ytterligare representanter ur personalen. Gruppen sammanställer utvärderingar och upprättar en ny Likabehandlingsplan. 4

5 Uppföljning och utvärdering Så här har fjolårets plan utvärderats En enkät har gjorts med alla elever på skolan. Denna har frågeställningar som påvisar tryggheten på skolan. Utifrån resultaten har sedan ledning, Likabehandlingsgrupp, lärare och fritidspedagoger arbetat vidare med frågorna. Ny Likabehandlingsplan har upprättats genom att skolans personal fått planen presenterad för sig på ett APT och i början av läsåret. Vid föräldramöten har Likabehandlingsplanen presenterats och vårdnadshavarna har fått möjlighet att ställa frågor. På föräldrasamverkanskväll har vårdnadshavare fått möjlighet att ha synpunkter på, och vara med och diskutera upprättandet av ny plan. Övriga ansvarsgrupper, såsom Likabehandlingsgrupp, Trivselledare, elevråd, elevhälsoteam har ansvarat för sina områden. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, personal, vårdnadshavare och ledning. Under höstterminen 2015 kommer uppföljning och utvärdering ske av ovanstående mål och åtgärder på APT, genom att analysera enhetens processer och dokumentation kring likabehandlingsarbete. Utifrån resultatet planeras sedan nya mål och åtgärder. Arbetet kommer även att följas upp och utvärderas. Själva mallen för dokumentet kommer att utvärderas i jämförelse med den mall för skolornas likabehandlingsplan som finns att hämta hos En ny Likabehandlingsplan upprättas varje år. 5

6 Resultat och analys av fjolårets plan Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt till eleverna för alla som arbetar på skolan. Eleverna upplever enligt trygghetsenkäten att de har någon vuxen att vända sig till, men att det ändå blir bråk på rasterna. Vi har därför utökat antal rastvärdar det här året. Vi har startat en trivselledarverksamhet där elever i åk 3-6 ansvarar för rastverksamhet 3 dagar i veckan tillsammans med två fritidspedagoger. Detta har stimulerat fler barn till att leka tillsammans och hitta nya aktiviteter som leder till ett lugnare klimat på skolgården. Vi ser också att fler elever som tidigare uttryckt att de varit ensamma har hittat rastlekar som passar dem. Trivselledarna träffas varje fredag och utvärderar veckans aktiviteter och skolgårdsklimatet. De uppmärksammar också om det finns några elever som ofta är ensamma. Fadderverksamheten har också strukturerats upp och eleverna är mer medvetna om vad det innebär att vara fadder för en yngre elev. Detta ser vi som en viktig del i det förebyggande arbetet. Alla klasser har gått Trygghetsrundor för att identifiera områden, där elever känner sig otrygga på skolan. Elevrådet har haft möte 1 gång per månad. Ett möte fsk - åk 3 och åk 4 - åk 6, och ett gemensamt möte fsk - åk 6 där har vi diskuterat likabehandling, trygghetsrundor och klassklimat. 6

7 Kartläggning och nulägesanalys Förbättringsområde: Likabehandlingsplanen ska förankras hos elevernas vårdnadshavare. Även att få vårdnadshavare mer delaktiga i utarbetandet av själva dokumentet är ett utvecklingsområde. Vi diskuterar kopplingar mellan elevernas individuella arbete och hela skolans arbete med handlingsplanen överlag. Detta visar att alla pedagoger upplever vår likabehandlingsplan som ett viktigt dokument som måste hållas levande tillsammans med barnen och deras vårdnadshavare. Arbetet med likabehandling bör gå som en röd tråd genom den vardagliga verksamheten på skolan. Diskussionerna utmynnade med extra fokus just på att våra barn ska känna att alla har samma värde oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi vill därför sträva efter ett interkulturellt förhållningssätt där vi lyfter fram varandras likheter och att olikheter berikar Utifrån denna kartläggning gör vi således bedömningen att vi bör fortsätta dessa diskussioner även i fortsättningen och att ett aktivt arbete kring dessa frågar kontinuerligt ska bedrivas tillsammans med elever och deras vårdnadshavare. Vi kommer att ha en tydligare plan för hur likabehandlingsplanen ytterligare ska förankras hos elevernas vårdnadshavare samt hur de även ska bli mer delaktiga i utarbetandet av dokumentet. Vi kommer att se över den fysiska, sociala och pedagogiska tillgängligheten i verksamheten som en viktig del i skolans behovsinventering. Mål På vår enhet ska vi tydligt implementera i verksamheten att det inte är annorlunda att vara olika. Konkreta åtgärder A: Vi startar ht 2014 med tre veckors temaarbete på hela skolan kring Likabehandlingsarbete. I vår aktivitet på Hjärntorget lägger arbetslagen in sina detaljplaneringar för inspiration och delaktig i arbetet. Vi avslutar arbetet med en gemensam bussutflykt till Amundön. Eleverna får då umgås med sina faddrar och lösa olika uppgifter tillsammans. Vi har ett föräldramöte där likabehandlingsplanen förankras hos elevernas vårdnadshavare i början av terminen. Ansvarig: rektor tillsammans med lärare och fritidspedagoger I nov. kommer vi att bjuda in alla föräldrar till föräldrasamverkan där vi visar och diskuterar likabehandlingsarbetet på enheten. Vi ger även föräldrarna möjlighet att påverka innehållet i vår verksamhet och vår likabehandlingsplan så att det gagnar vår strävan att nå högre måluppfyllelse Tolk ska finnas med vid behov. Ansvarig: Rektor tillsammans med lärare B: Under perioden april - maj 2015 kommer pedagogerna att ha strukturerade samtal med eleverna med vårt likabehandlingsmål som utgångspunkt. En sammanställning kommer sedan att göras av samtalen. 7

8 Likabehandlingsgruppen arbetar igenom och granskar skolans Trivselenkät så att den anpassas till de frågeställningar som är aktuella och behöver belysas. Ansvarig: Likabehandlingsgrupp, lärare och fritidspedagoger C: Under juni 2015 delger lärare och fritidspedagoger rektor resultatet av de strukturerade samtalen med barnen. Detta för att tydligare kunna se verksamhetens behov och utifrån det planera en kompetensutvecklingsplan för enhetens pedagoger kring likabehandling för nästa termin. Eleverna svarar på enkäter anpassade efter olika verksamheter på skolan. Elevrådet ges i uppgift att fotografera skolans otrygga platser. De går en vandring tillsammans och pekar ut och berättar om platser där de kan känna sig utsatta. En kartbild över skolan kan leda till samtal om skolans miljö och risken att bli trakasserad och kränkt. Kartbilden kan också bidra till ökad tillgänglighet för att främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter. Ansvarig: Lärare och fritidspedagoger på enheten samt rektor D: Under september 2015 fortskrider arbetet kring värdegrundsfrågor med barnen och deras vårdnadshavare. Kompetensutveckling för pedagogerna sker bl.a. via metoden Lärande samtal i pedagogiska diskussioner. En metod för att identifiera och analysera umgängesklimatet på nätet tas fram av skolans ITgrupp Ansvarig: Lärare och fritidspedagoger på enheten samt rektor E: Under Okt - Nov 2015 genomförs en presentation av värdegrundsarbetet på föräldrasamverkansmöte. På APT fortskrider arbetet för ökad kompetens. En grovplanering kring likabehandlingsarbetet under år 2016 kommer även att göras. Årets plan skall utvärderas senast Elever: elevråd, elevenkät Vårdnadshavare: föräldrasamverkan samt genom synpunktsblankett Medarbetare: APT se bilaga Ansvarig: Rektor 8

9 Förebyggande arbete Alla medarbetare, inklusive vikarier, alla barn och alla vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen. Personalen på skolan agerar i alla situationer under dagen som goda förebilder utifrån det förhållningssätt som likabehandlingsplanen förespråkar. Det finns tydliga gemensamma trivselregler som barnen varit delaktiga i att ha utarbetat. Lärare och fritidspedagoger låter även varje elev vara delaktig i hur verksamheten bedrivs. Personalen på skolan arbetar metodiskt med att stimulera barnens samspel, väcker elevernas nyfikenhet till att få ökad kunskap som förebygger trakasserier och kränkningar. Personalen arbetar aktivt för en god föräldrasamverkan. Personalen använder bl.a. positiv förstärkning som pedagogisk metod för att förebygga trakasserier och kränkningar. Personalen har en god samverkan med EHT, skolsköterska och övriga instanser. Personalen ser och bekräftar dagligen varje enskild elev. Värdegrunden hålls levande genom aktiva diskussioner och reflektion. Personalen skapar ett tryggt klimat genom att ha tydliga gränser. Personalen gör gruppdynamiska observationer i förebyggande syfte för att upptäcka kränkande handlingar t.ex. mobbning. Personalen är närvarande och delaktig i barnens aktiviteter på skolan, både inomhus och utomhus. Samtliga på skolan är lyhörda och observanta på de vuxnas samspel. 9

10 Utreda och åtgärda Rutiner vid förekomst av trakasserier och kränkningar mellan elever: När personal misstänker kränkning: Agera direkt nolltolerans! Dokumentera. Berörd personal utreder vad som hänt i samtal med inblandade elever. Samtalet syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till överenskommelse. Dokumentera. Berörd personal har samtal med vårdnadshavarna. Dokumentera. Händelsen anmäls till rektor som utreder och åtgärdar tillsammans med Likabehandlingsgruppen. De åtgärder som sätts in skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. I varje enskilt fall upprättas en handlingsplan. En representant från likabehandlingsgruppen skall tillsammans med rektor ansvara för att det blir gjort. Vid behov skall åtgärdsprogram upprättas. Vid allvarliga situationer med hot och våld, där den kränkande behandlingen rubriceras som brottslig, skall den anmälas till polisen. När vårdnadshavare misstänker kränkning: Samtal med den som anmäler (vårdnadshavare och elev) för att få reda på så mycket fakta som möjligt. Samtal med de barn som blivit anklagade för kränkningen. Information till vårdnadshavare till berörda barn om de ej deltagit i samtalet. Beslut om hur ärendet ska handläggas i fortsättningen med berörda elever och vårdnadshavare. Arbete i elevgrupp med frågan. 10

11 Principer när vårdnadshavare gör anmälan* av trakasserier och annan kränkande behandling: vårdnadshavare kan prata med sitt barns lärare eller annan pedagog vårdnadshavare kan prata med rektor *Med anmälan avses en situation där en vårdnadshavare säger sig vilja anmäla ett fall av trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är därför viktigt att all personal har som rutin att fråga om man ska tolka ett samtal som anmälan. Uppföljning av det aktuella fallet sker efter tid som överenskommits med berörda vårdnadshavare. Respektive skola utser den eller de som ansvarar för arbetet. Om vårdnadshavare väljer att anmäla kränkning mellan barn till rektor så bör rektor vara med i handläggningen. Ovanstående process skall dokumenteras. Rutiner vid förekomst av trakasserier och kränkningar mellan vuxen och barn: Agera direkt nolltolerans! Dokumentera. Berörd personal och rektor har samtal kring situationen. Dokumentera. Rektor utreder och åtgärdar. De åtgärder som sätts in skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vid allvarliga situationer med hot och våld där den kränkande behandlingen rubriceras som brottslig ska den anmälas till polisen. Vid händelser som inneburit fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Att tänka på för att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mot barn inte förvärras: Diskutera aldrig en pågående utredning med andra elever eller vårdnadshavare. 11

12 Ställ inte berörda till svars inför kamratgruppen. Peka inte ut berörda och offer inför övriga elevgruppen. En vuxen får aldrig sanktionera diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling genom att direkt eller indirekt visa att man ogillar den som är utsatt. Definitioner och begrepp Aktuella bestämmelser Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Definitioner: De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen är: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Bristande tillgänglighet* *Bristande tillgänglighet ingår från och med den 15 januari 2015 som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bland annat bidra till att öka tillgängligheten i förskola och skola så att barn och elever med funktionsnedsättning på lika villkor kan delta i dessa verksamheter. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 12

13 Indirekt diskriminering Likabehandling Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Kränkande behandling menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Övriga definitioner: Mobbning Rasism en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper anses vara 13

14 mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Homofobi motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. En definition som ger uttryck för detta synsätt är känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper. en uppfattning el. medveten värdering hos en individ, en grupp el. ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Bilaga 1 Handlingsplan - Likabehandlingsgruppen Bilaga 2 Likabehandlingsgruppens ansvar/uppgift Bilaga 3 Åtgärdstrappa vid trakasserier och/eller kränkande behandling Bilaga 4 Verksamhetsvision/ Gärdsmosseskolans regler Bilaga 5 Inför årligt upprättande av ny likabehandlingsplan Metod: Lärande samtal i grupp Bilaga 6 Synpunktsblankett 14

15 Bilaga 1 Handlingsplan - Likabehandlingsgruppen Lärare, förskollärare, fritidspedagog eller annan som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektor genom blanketten Anmälan om tillbud och skador rörande skolelever. Rektor sammanställer och analyser tillsammans med Likabehandlingsgruppen och startar en utredning. Rektor startar utredning och akten diarieförs. Utredning genomförs och ev. åtgärder vidtas. Rektor avslutar och lägger in handlingar i diariet. Skolans regler skall vara kända av alla. Förankring och genomgång av likabehandlingsplanen sker kontinuerligt bland elever, föräldrar och personal. Likabehandlingsgruppen kan ge råd och hjälp i klasserna. Alla nya medarbetare och elever på Gärdsmosseskolan skall få en introduktion och genomgång av Likabehandlingsplanen. Rastvaktsschema är klart senast två veckor efter terminsstart. Alla rastvaktar de första 2 veckorna. 15

16 Bilaga 2 Likabehandlingsgruppens ansvar/uppgift Förebyggande arbete enligt Likabehandlingsplanen Inventering och kartläggning av riskmiljöer för eleverna Introducera planen för nya medarbetare rektor ansvarig Sammanställa och analysera incidentrapporterna Introducera nya metoder och arbetssätt Hålla sig uppdaterad inom området kompetensutveckling hålla planen vid liv i det dagliga arbetet I likabehandlingsgruppen ingår: Kurator: Jasminka Krpo- Radovanovic Skolsköterska: Rose-Marie Odepark Rektor: Marie Carlsson Lärarrepresentanter: Maria Billow, Petra Andersson och Rosanna Werner 16

17 Bilaga 3 Åtgärdstrappa vid trakasserier och/eller kränkande behandling Alla vuxna har ett ansvar att lyssna på eleverna och ta dem på allvar samt agera efter omständigheterna på ett lämpligt sätt Undervisande pedagog har ett ansvar för att vidta åtgärder när en elev blir trakasserad eller kränkt. Ansvarig pedagog dokumenterar händelsen och meddelar föräldrar. Alla ärenden skall anmälas till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen samtalar skyndsamt med berörda elever och kontaktar berörda föräldrar. Ett uppföljningsmöte tillsammans med alla berörda skall ske snarast. Ytterligare uppföljningsmöte bokas om behov kvarstår. Vid ev. nytt möte upprättas en handlingsplan med tydliga åtgärder kopplade till de trakasserier eller kränkningar som skett. Ex. på åtgärder (beslutas av rektor) Tillfälligt byte av undervisningslokal alternativ rastverksamhet Om det visar sig att trakasserierna eller kränkningarna ändå inte upphör kopplas elevhälsoteamet in och ev. görs anmälan till socialtjänst och/eller polis. Allt ska dokumenteras och arkiveras. 17

18 Bilaga 4 Verksamhetsvision Vi ska utbilda våra elever till modiga, kommunikativa och framgångsrika världsmedborgare. Eleverna är delaktiga i skolans verksamhet, känner sig trygga och är stolta över sin skola. Vår undervisning är språkutvecklande och utvecklar elevernas nyfikenhet och lusten att lära. Det är viktigt för oss på Gärdsmosseskolan att vi som arbetar och studerar skall respektera varandra, ger varandra arbetsro, talar ett vårdat språk och aldrig uppträder hotfullt mot någon annan människa. att vi passar alla tider och tar med böcker och övrigt material som behövs under skoldagen. Det är också viktigt att vi tar ansvar för både gemensamma och personliga saker. att alla elever får frisk luft och möjlighet till lek och rörelse under rasterna, men vi får bara sparka fotboll och kasta snöboll på fotbollsplanen eller på annan angiven plats. att vi ger varandra arbetsro och därför används inte mobiltelefon eller liknande annat än med lärarens tillåtelse. Läraren har rätt att beslagta föremål som stör arbetsron. På alla raster finns det vuxna ute på skolgården. Dessa regler är till för att alla skall känna sig glada och trygga i skolan och ges möjlighet att lära sig så mycket som möjligt i en lugn och trivsam miljö. 18

19 Bilaga 5 Inför årligt upprättande av ny likabehandlingsplan Metod: Lärande samtal i grupp Alla ska ha uppdaterat sig kring dokumentet innan mötet + lite tid nu att läsa. Tidsåtgång: ca 1,5 timme En samtalsledare och en dokumentatör för varje grupp utses.. Genomförande: Var och en förbereder enskilt första frågan skriftligt med stödord under några minuter. Samtalsledaren ger varje person ordet en stund var att svara på frågan tills alla har pratat. Därefter erbjuder samtalsledaren deltagarna att ställa frågor till varandra för att vidareutveckla och tydliggöra sina tankar. Därefter följer andra och tredje frågan med samma tillvägagångssätt. Dokumentatören är tyst åhörare och skriver. 1. Tycker du att Vår vision i handlingsplanen för likabehandlingsplanen även skulle kunna klassas som ett mål? Varför/varför inte? Vad är skillnaden mellan en vision och ett mål? 2. Tycker du att de punkter kring förebyggande arbete som idag står med fortfarande är relevanta? Varför/varför inte? Vilken punkt skulle vi kunna utveckla, dvs. arbeta mer aktivt med än vad vi i dagsläget gör? Hur ska vi göra det? 3. Vad blir dina spontana reflektioner när du läser utreda och åtgärda? Efter mötet görs en sammanställning, och utifrån den upprättas ny likabehandlingsplan. 19

20 20

21 21