Skolorna i Tallboda. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Ekdungeskolan, Ekdungeskolans fritidshem och Tallbodaskolan.

Transkript

1 Likabehandlingsplan skolorna i Tallboda läsåret 2014 Skolorna i Tallboda Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Ekdungeskolan, Ekdungeskolans fritidshem och Tallbodaskolan. 2014

2 Innehåll Innehåll Innehåll Vision Bakgrund Nulägesbeskrivning Ekdungeskolan Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder Tallbodaskolan Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder Analys Mål och åtgärder inför läsåret Ekdungeskolans mål och åtgärder inför Förslag till åtgärder Tallbodaskolans mål och åtgärder inför Förslag till åtgärder Delaktighet och inflytande Ekdungeskolan Tallbodaskolan Rutiner för utredning av trakasserier eller kränkande behandling Personal -Elev Styrdokument och nyckelbegrepp Definition av nyckelbegrepp

3 1. Vision Tallboda och Ekdungeskolan - en skola, vi samarbetar för att möta alla barns olika behov. I vårt områdes grundskolor och skolbarnsomsorg skall alla barn och elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter. Var och en har ansvar att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen. Alla barn och vuxna i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra barn eller vuxna för något slags kränkande handlingar. Om sådant ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt den egna enhetens handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. 2. Bakgrund De diskrimineringsgrunder som omfattas av barn- och elevskyddslagen är skyddade i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling för Ekdungeskolan, Ekdungeskolans fritidshem och Tallbodaskolan är framarbetad av personalen i likabehandlingsteamet och rektorer på skolan. Den utvärderas och skrivs om under februari månad varje år. Vissa delar av planen är gemensamma medan andra utgår från respektive skolas eller fritidshems specifika förutsättningar. 3. Nulägesbeskrivning 3.1 Ekdungeskolan Inom ramen för undervisningen i våra klasser, i undervisningsgrupper och på fritids, är det vår målsättning att alltid arbeta på ett sådant sätt att vi främjar en positiv psykosocial miljö. Det gäller att markera mot oönskade beteenden och att ha ett arbetssätt som stimulerar till reflektion i dessa frågor. Konkret arbetar vi på följande sätt: Mentorerna och fritidspedagogerna på skolan har regelbundna värdegrundssamtal och värdegrundsövningar tillsammans med eleverna. Utifrån verksamhetens innehåll reflekterar vi tillsammans med eleverna kopplat till värdegrundsfrågor. 3

4 Vår värdegrundsbroschyr skickas hem till föräldrarna i förskoleklass under höstterminens start för delaktighet och påskrift. Även nya elever på skolan får broschyren hemskickad. Pedagoger uppmärksammar när konflikter uppstår. I första läget observerar pedagogen om berörda elever kan lösa konflikten själva. Om eleverna inte kan detta går pedagogen in i situationen och hjälper till att lösa den tillsammans med eleverna. Pedagoger markerar vid kränkande kommentarer och ovårdat språk. På skolgården finns alltid minst 4 rastvakter med gula västar när samtliga elever är ute på rast. En pedagog från berörd klass följer med eleverna i år 2 och 3 till och från slöjden som är förlagd på Tallbodaskolan. Eleverna i förskoleklassen har fadderverksamhet tillsammans med eleverna i år 3. Likabehandlingsteamet, träffas 1 gång/månad, vid behov oftare. Likabehandlingsteamet genomför en elevenkät varje höst före höstlovet, analyserar enkätsvaren och återkopplar i november till berörda mentorer och arbetslag på ett AE/förfrimöte. Mentorer och arbetslag arbetar sedan vidare med underlaget på en arbetslagsplanering och gör en åtgärdsplan. Fritidshemmen genomför en fritidsenkät i november som sammanställs och återkopplas till respektive fritidshem i januari. Resultatet från likabehandlingsenkäten, fritidsenkäten och kommunens attitydundersökning redovisas i kvalitetsredovisningen och ev. åtgärder utifrån enkätsvar skrivs in i Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsteamet ansvarar för en värdegrundsdag under vårterminen. Så här informeras elever och föräldrar om hur vårt förebyggande arbete sker. Pedagogerna informerar föräldrar och diskuterar kring vårt förebyggande arbete vid föräldramöten. Den för det nya året upprättade Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan och framsidan sätts upp i tamburerna i februari efter sportlovet. Blivande förskoleklassföräldrar får information vid föräldramötet på våren om var man kan läsa Likabehandlingsplanen. Vår gemensamma Värdegrundsbroschyr skickas hem till alla nya elever för diskussion kring värdegrundsorden samt underskrift av barn och föräldrar. Vid utvecklingssamtalet på höstterminen ger vi föräldrar möjlighet att diskutera och följa upp elevens sociala utveckling. Vid den dagliga kontakten, när föräldrar lämnar/hämtar, sker samtal om elevens dag och tillfälle ges till information 4

5 3.1.1 Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder AMM-gruppen(arbetsgrupp mot mobbning) har ändrat namn till Likabehandlingsteamet för att tydligare visa vad arbetet handlar om. Vår blankett Anmälan om kränkande behandling är nu ändrad så att rubriken blir Begäran om stöd. Vi anmäler inte barn, vi vill ge det utsatta barnet stöd. Rutiner för hur och när Likabehandlingsenkäten ska följas upp av respektive arbetslag har skrivits in i likabehandlingsplanen Detta för att skapa tydligare struktur och underlätta arbetet för mentorernas och pedagogernas uppföljning av sina elevers enkäter där det finns behov. En fråga om hur man själv bidrar med arbetsro har tillkommit på Likabehandlingsenkäten för att öka elevernas medvetenhet om sitt eget ansvar för att skapa arbetsro. En tidsplan för när och hur vi lämnar ut Likabehandlingsplanen varje år har skrivits in under nulägesbeskrivningen. I juni genomförde vi vår värdegrundsdag på Ekdungeskolan. Alla klasser såg en film och hade en värdegrundsdiskussion efteråt. På rasten ordnade treorna olika lekar ute på skolgården. Dagen avslutades med att alla samlades ute och sjöng gemensamt Kungen av universum. Alla skickade sedan iväg pappersplan med skrivna uppåtpuffar till varandra. Attitydundersökningen 2012 visade att några elever upplevt olika behandling av pojkar och flickor. Lärare har genomfört samtal med eleverna kring konkreta situationer, t.ex. vem som får uppmärksamhet, tillsägelse, hjälp eller talutrymme. Eleverna verkade inte tycka att var någon skillnad och menade att de inte känner att killar och tjejer behandlas olika. I fritidsenkäten uttrycker eleverna att de oftast kan känna och förstå hur andra känner och att de anser att de hjälper till och tillkallar pedagog om det behövs. Vi pedagoger har märkt att elever är snabba att söka upp personal om det är situationer där elever blir osams. Många elever ser till att andra elever får vara med i leken. Detta har uppmärksammats genom att få elever ses ensamma och går själva i verksamheten. Vi har under året samtalat med eleverna vid olika situationer för att öka förståelsen för hur andra känner. Vi har stöttat barnen i deras samspel för att de ska kunna få förståelse för andras känslor, tankar och handlingar och känna empati. Rutiner för när Fritidsenkäten ska genomföras, sammanställas och återkopplas har skrivits in under nulägesbeskrivningen. 3.2 Tallbodaskolan Främjande åtgärder och insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Vi bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. I våra mentorsgrupper har vi regelbundna samtal där vi försöker fånga upp hur eleverna mår och hur de upplever sin skolvardag. Arbetslag och mentor ansvarar för innehållet, och för att följa upp samtalen. Vid vissa tillfällen får eleverna själva ta ansvar för aktiviteter, t ex att baka och bjuda på fika. Vi uppmärksammar språkbruket elever emellan. Vi har fadderverksamhet för att ge nya fyror en trygg start på Tallbodaskolan, och för att elever i olika åldrar ska lära känna varandra. 5

6 Lärarna samarbetar i arbetslag för att tillsammans skapa en trygg och stabil skolmiljö. Vi tänker på hur vi delar in elever i grupper och hur vi placerar eleverna både i lektionssalar och i matsalen. Lärarna är ytterst ansvariga för elevernas placeringar. Vi är alltid minst en vuxen ute på rastvakt. Vi följer ett rastvaktsschema, och är uppmärksamma på vilka platser på skolgården som är extra viktiga att ha uppsikt över vid olika tillfällen. Alla elever är vårt gemensamma ansvar. Vi för en diskussion med eleverna om hur man kan dela upp sig i lag utan att någon behöver känna sig utsatt. Vi har under året fått en skolvärdinna som är en extra vuxen för elevernas bästa. Hon rör sig i korridorerna där eleverna finns och är med både på raster och på lektioner. Hon tar dessutom emot sjukanmälningar och följer upp närvaro varje dag. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av kön använder vi film och litteratur som utgångspunkt för samtal kring könsroller. Vi arbetar med vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller inom ramen för ämnet religionskunskap. Vi väljer medvetet filmer som sätter fokus på genusfrågor bl. a. i sexualundervisningen i NO. Vi strävar efter att ge pojkar och flickor lika möjligheter. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet arbetar vi med tidningen Globen och andra aktuella tidningsartiklar för att skapa ett omvärldsintresse och ett positivt vi och dem. Vi fokuserar på minoriteternas situation och lyfter fram samerna i SOundervisningen. I ämnet svenska använder vi filmer från utbildningsradion om de olika minoritetsspråken i Sverige. Vi ser filmen Elina som om jag inte fanns som också lyfter fram minoriteter och språkfrågor. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning har vi valt att hålla vår sommaravslutning på Tallbovallen där Tallboda- och Ekdungeskolan firar tillsammans. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning tar vi hjälp av våra elever med funktionsnedsättning när vi t ex pratar om skolans trivsel- och bollregler och när vi presenterar likabehandlingsplanen. Vi är en skola som använder kompensatoriska hjälpmedel som t ex datorer, sändare- mottagare, hörselkåpor etc. som en naturlig del av undervisningen, och samtalar med eleverna om att alla har olika behov. Vi planerar utflykter och friluftsdagar på ett sådant sätt att alla elever ges förutsättningar att delta. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning använder vi bl. a film och litteratur som utgångspunkt för samtal, t ex filmen Billy Elliott. För att arbeta mot kränkande behandling använder vi i vår undervisning både litteratur, tidningsartiklar och filmer. Exempel på det är Friends-filmerna och Tove Janssons bok Det oskyldiga barnet om hur någon kan bli osynlig av en kränkning. Vi arbetar med mobbning inom ramen för ämnena religionskunskap och samhällskunskap. Vi tar upp frågor om 6

7 integritet på nätet i samband med undervisning om att skriva och publicera på internet i både SO och svenska. Likabehandlingsteamet har under läsåret fått in ett antal begäran om stöd, varav några ärenden är avslutade och arbetet fortfarande pågår i några ärenden Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder Åtgärder för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Vi har genomfört samtal om genusfrågor med eleverna i mentorsgrupperna. Det första samtalet handlade om normer för genus i samhället och i skolan. Vid det andra samtalet fick eleverna ta ställning till om de tycker att pojkar och flickor behandlas lika på vår skola, och på vilket sätt. Elevernas svar visar att likabehandling kan uppfattas på många olika sätt och handla om t ex vilka lekar man leker på skolgården, varför vissa elever får, och behöver, mer hjälp än andra, vem som får talutrymme eller hur tillsägelser förmedlas. Syftet med samtalen har varit att undersöka hur eleverna ser på likabehandling mellan könen för att sedan kunna gå vidare med lämpliga åtgärder. Åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling Elever från fyran och femman kunde under slutet av vårterminen välja att bli fadder åt en blivande fyra. Under de två första veckorna efter skolstart i augusti samlades eleverna i blandade grupper med sina faddrar vid tre olika tillfällen. Fadderperioden avslutades med en gemensam sommardag på Himnabadet. Vi har åldersblandade grupper i elevens val 60 minuter/vecka. Några elever ur femman har hjälpt fyrorna att genomföra en enkät vid datorn, och vi har haft en gemensam skridskodag. Dessa aktiviteter bidrar förhoppningsvis till att elever ur olika årskurser lär känna varandra. Vi har genomfört flera gemensamma aktiviteter med Ekdungeskolan: Skoljoggen, Lucia, adventsvandring och sommaravslutning. Vänskapsdagen, då faddergrupperna återigen kommer att träffas, genomfördes inte som planerat under höstterminen utan blir i stället på Alla hjärtans dag i februari. Slutsatser utifrån genomförd kartläggning 2013 AMM-enkäten 2013 Majoriteten av eleverna trivs bra på Tallbodaskolan enligt AMM-enkäten. Antalet elever som känner sig trygga i skolan är 98,5 %. Enligt AMM-enkäten trivs 91 % av eleverna på rasten. 14,4% av eleverna känner någon som är ojust mot kompisar. På frågan om man upplever att någon blir illa behandlad på skolan svarar 87,9 % av eleverna nej. 58,3% av eleverna upplever att det är arbetsro på lektionerna. 20,5 % upplever att det är arbetsro ibland och det beror på vilket ämne eller lärare man har. Flera elever påpekade att det blir sämre arbetsro när det är vikarie. 7

8 Likabehandlingsteamet har informerat arbetslagen muntligt och skriftligt om resultaten av enkäten. Därefter följer mentorerna upp med samtal med enskilda elever eller i mentorsgruppen om det behövs. Skolsköterska och skolkurator har samtal med enskilda elever om behov finns. De har också startat en tjejgrupp som träffas en gång i veckan. Skolgårdsenkäten 2013 Skolgårdsenkäten har följts upp i samarbete med elevskyddsombuden. De områden som eleverna har markerat med rött och där de känner sig otrygga är framför allt bollplanket, innegården samt fotbollsplanen. Elevskyddsombuden har diskuterat dessa ställen, varför elever känner sig otrygga där och hur kan man göra dessa ställen mer trygga för eleverna. De elever som känner sig otrygga vid bollplanket tycker att de som spelar där skjuter för hårda bollar. Några tycker även att det är obehagligt när det är äldre elever där. För att undvika att få bollar på sig så kan man ta den andra vägen runt syslöjden till baksidan. Rastvakterna kan även påminna elever om att det finns plank på bandyplanen där man kan köra lite tuffare om man vill det. Elever som har rödmarkerat innegården tycker att det passas för hårda bollar samt att det ofta är fullt i rutorna. Förra året beslutade elevskyddsombuden att man bara får spela med en hand för att undvika för hårda bollar. De har återigen diskuterat frågan och bestämt att regeln ska fortsätta gälla. Det är viktigt att alla elever följer den regeln. Innan man deltar i en ruta bör man även kolla vilka regler som gäller just där, diskussion om det ska vara gemensamma regler för alla diskuteras i nuläget. Ett önskemål om en ruta på bandyplanen, där man kan köra lite tuffare, har framförts. De elever som känner sig otrygga vid fotbollsplanen uppger att de tycker att det är dåligt språk där. Attitydundersökningen i grundskolan 2013 I de flesta svar som har med värdegrund att göra ligger vi över kommungenomsnittet. Enligt attitydundersökningen uppger 99 % av eleverna att det stämmer helt hållet eller ganska bra att de känner sig trygga i skolan. Till frågan om eleverna känner sig trygga i skolan ställs följdfrågor såsom om eleverna upplever att det alltid finns någon att vända sig till på skolan om de har problem, om de vuxna på skolan bryr sig om eleverna och om de ingriper samt om eleven vet vem de ska vända sig till om någon varit elak. På ovanstående frågor har en stor majoritet av eleverna svarat att det stämmer helt och hållet eller att det stämmer ganska bra. Tillsammans har dessa två svarskategorier % av svaren. En fråga i undersökningen var "På min skola får man vara annorlunda utan att bli retad och kränkt. 77 % har svarat att det stämmer helt och hållet eller ganska bra. 17 % svarar att det stämmer ganska dåligt och 3 % att det inte stämmer alls. 8

9 En annan fråga som eleverna skulle svara på är om flickor och pojkar behandlas lika i skolan. 74 % av eleverna uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra, 24 % att det stämmer ganska dåligt eller att det inte stämmer alls. På denna fråga hamnar Tallbodaskolans medelvärde på 3,04 i jämförelse med medelvärdet 3,38 för alla skolor i kommunen. Enligt attitydundersökningen tycker 78 % av eleverna att det är bra arbetsklimat på lektionerna och 93 % känner sig oftast koncentrerade på lektionerna. I år liksom förra året skiljer sig resultaten i attitydundersökningen mellan hur eleverna själva upplever sin koncentration och hur de upplever arbetsklimatet på lektionen. Det är också skillnad på hur pojkar respektive flickor svarat på frågan om arbetsklimat. Pojkarna är betydligt mer nöjda med arbetsklimatet. 3.3 Analys Efter att ha studerat resultaten från de olika kartläggningarna kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på Tallbodaskolan känner sig trygga. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrunden i klasserna och mentorsgrupperna, bland annat med hjälp av den isländska modellen. Vidare har vi genom skolgårdsenkäten tagit hjälp från eleverna för att hitta de miljöer som elever upplever som otrygga. På så sätt har vi kunnat vidta åtgärder, som t.ex. rastvakters placering och bollregler. Vi har utvecklat faddersystemet till i år, men ser att vi kan göra ännu mer för att det ska fungera riktigt bra. Resultatet från AMM-enkäten visar att ingen elev i åk 4 känner sig illa behandlad av någon äldre elev, vilket tyder på att faddersystemet kan ha haft en positiv inverkan. Det vi behöver arbeta vidare med är att skapa ett tillåtande klimat där man visar respekt för varandra och får vara annorlunda utan att bli retad. Vi ser att det bara är ett fåtal elever som känner att de inte är koncentrerade på skolarbetet under lektionerna. Vi tror att resultatet hänger ihop med att vi har en tydlig organisation, och att det är vi vuxna som bestämmer i klassrummet. För att skapa ökad arbetsro har vi haft värdegrundsarbete och samarbetsövningar i mentorsgrupperna. För att behålla arbetsron när det är vikarie har vi infört att det ska finnas lättillgängliga grundinstruktioner till vikarien samt lärarschema på skåpen. Eftersom svaren vad gäller arbetsklimat skiljer sig så tydligt åt mellan pojkar och flickor kan det vara så att pojkar och flickor inte överens om vad ett bra arbetsklimat innebär. Att tydliggöra vad vi elever, flickor, pojkar, föräldrar, rektorer menar med bra arbetsklimat skulle kunna vara ett steg på vägen för att nå bättre resultat på denna punkt. Vi tror att det arbete vi lagt ned på genusfrågor under läsåret kan ha gjort eleverna uppmärksamma på frågan, och att det bidragit till svaren i attitydundersökningen. Förhoppningsvis har vi ändå lagt grunden till ett mer medvetet sätt att arbeta med dessa frågor, och fått en utgångspunkt för mer konkreta åtgärder. 9

10 4. Mål och åtgärder inför läsåret Ekdungeskolans mål och åtgärder inför 2014 Barnen på Ekdungeskolan ska känna till våra värdegrundsord och ha deltagit i diskussioner om dem. Våra värdegrundsord är: trygghet, omtanke, respekt, ärlighet, glädje, rättvisa och ansvar. De ska efter sin förmåga förstå vad orden står för och kunna handla därefter. De ska också känna till att i Sverige finns det lagar för att främja barns och elevers lika rättigheter. De ska ha kunskap om vad diskriminering och kränkande behandling är. Åtgärder för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Vi vill låta eleverna vara med och ge förbättringsförslag på frågor till Likabehandlingsenkäten för att de ska bli mer delaktiga. På frågan om arbetsro i Likabehandlingsenkäten (fråga 3) är det bara 5 % som tycker att det alltid är arbetsro medan det är 54 % (fråga 4) som tycker att de alltid bidrar till arbetsro. I attitydundersökningen är det också fler som tycker att de bidrar med arbetsro än de som tycker att det är ett bra arbetsklimat. Vi tänker att vi behöver diskutera begreppet arbetsro med eleverna. Det är viktigt att vi pedagoger benämner både när det är arbetsro och när det inte är det och diskutera att det finns olika slags arbetsro beroende på vad man arbetar med i klassrummet. Detta för att påvisa skillnaden och göra eleverna mer medvetna om den. Vi vill förbättra våra resultat i attitydundersökningen genom att arbeta vidare med att göra oss pedagoger medvetna om hur vi behandlar pojkar/flickor i samtalssituationer. Som ett led i att arbeta med synligt lärande, som är ett prioriterat mål för Tallboda skolor, vill vi genom att besöka kollegor i klassrummen, observera hur vi fördelar ordet. Ekdungeskolans värdegrundsträd. Åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling Fritidshemmets enkät svar visar på att vår verksamhet präglas av skolans värdegrundsord. Vi strävar efter en öppenhet där alla deltar efter sin förmåga och där alla har lika värde. Enkät svaren visar att eleverna känner trygghet. För att eleverna ska lära känna varandra ännu bättre och kunna skapa trygga relationer med andra elever på andra fritidsavdelningar vill vi genomföra fler aktiviteter tillsammans. 10

11 4.1.1 Förslag till åtgärder Förbättringsåtgärd Strategier för att nå målet Ansvar Ta reda på om eleverna saknar någon fråga i Likabehandlingsenkäten Genom att ställa frågan i enkäten 2014: Saknar/vill du lägga till någon fråga? Likabehandlingsteamet Göra eleverna medvetna om vad arbetsro innebär. Göra personal medveten om hur vi bemöter pojkar/flickor. Samverkan på fritidsavdelningar 4.2 Tallbodaskolans mål och åtgärder inför 2014 Målet är att varje elev ska utveckla förmågan att visa respekt och medkänsla för andra. Elever och personal ska känna till skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling, och veta vart man kan vända sig om man känner sig utsatt för kränkande behandling. Vi vill förbättra våra resultat i attitydundersökningen vad gäller arbetsro samt att pojkar och flickor behandlas lika Förslag till åtgärder Förbättringsåtgärd Strategier för att nå målet Ansvar Skapa ökad arbetsro. Kollegabesök för tips och idéer. Tillsammans med eleverna definiera vad arbetsro är, och välja några viktiga punkter att fokusera på. Rektorer och lärare till nästa års attitydundersöknin g. Att få eleverna att uppleva att pojkar och flickor behandlas lika. Positiv förstärkning genom beröm och uppmärksamma arbetsro. Diskutera arbetsro med eleverna. Besöka kollegor i klassrummen och observera, för att t.ex se hur vi fördelar ordet Att en dag i veckan ha en gemensam utomhusaktivitet på eftermiddagen Elevers önskemål på aktiviteter tas tillvara och en pedagog leder minst en aktivitet på rasten Tänka på hur vi behandlar pojkar respektive flickor i olika situationer. Gå tillbaka till elevernas svar i vår undersökning och göra åtgärder utifrån behoven i respektive arbetslag. Prova att notera vilka som räcker upp handen, pojkar respektive flickor (kan t ex göras av extraresurs i klassrummet vid något tillfälle) Vara tydlig med varför man säger ifrån, och hur man vill att eleven ska göra. Samtliga pedagoger Alla lärare Alla fritidsavdelningar Samtliga lärare till nästa års attitydundersöknin g. 11

12 Förslag till åtgärder Förbättringsåtgärd Strategier för att nå målet Ansvar Utveckla faddersystemet Vara noga med hur vi utser faddrar. Fyrornas trygghet prioriteras. Elevskyddsombuden skulle eventuellt kunna skapa kriterier som används vid ansökan att få vara fadder. Gå igenom noga hur man ska uppträda som fadder. Mentorer och elevskyddsombud till nästa års likabehandlingsenkät och skolgårdsenkät. Förbättringsåtgärd Strategier för att nå målet Ansvar Öka respekten bland eleverna för varandra och varandras olikheter Som ett tema under fadderverksamheten, Alla lärare/mentorer och elevskyddsombuden till nästa års attitydundersökning. Som en punkt under vänskapsdagen. Diskussion i mentorsgrupperna kring olikheter och olika anpassningar i undervisningen. Skapa möten med människor med olika erfarenheter. Skapa möten/aktiviteter mellan klasser och arbetslag. Se film, följa upp med diskussion. 12

13 5. Delaktighet och inflytande 5.1 Ekdungeskolan Elevernas medverkan och inflytande sker genom: genomgång/diskussion av skolans gemensamma ordningsregler på höstterminen. utformningen av fritidshemmens ordningsregler på höstterminen. 2 elevrådsrepresentanter/klass träffas 3-4ggr/termin. regelbundna klassråd. stormöten på fritids. att svara på Likabehandlingsenkäten att svara på fritidsenkäten elevernas svar i enkäterna och i kommunens attitydundersökning tillvaratas till förbättringsåtgärder när den nya likabehandlingsplanen upprättas. Föräldrarnas delaktighet sker genom: föräldraråd hålls 1-2 gånger/termin föräldramöten 1 gång/termin klassföräldrar ca 2/klass drop in/drop ut på fritids/skola trivselkvällar på fritids/skola föräldrabesök under skoldagen/fritidstid 5.2 Tallbodaskolan Elevers medverkan och inflytande i den dagliga verksamheten sker i flera olika forum; mentorstid, arbetslagsråd, elevråd och elevskyddsombudsträffar. Eleverna har också inflytande över sin utbildning genom arbetet med den individuella utvecklingsplanen på utvecklingssamtal och mentorstid. Eleverna har möjlighet att välja mellan skolans olika ämnen under elevens val. På arbetslagsråden har vi stående punkter som handlar om trivsel. Elevrådet och elevskyddsombuden kommer alltid till tals på arbetslagsråden. Elevernas epresentanter fångar upp ärenden som behöver föras vidare till andra forum. Föräldrarnas delaktighet sker främst genom utvecklingssamtal, föräldramöten och verksamhetsråd. Vårterminen 2014 kommer vi att ha Öppet Hus. 13

14 Elevers och föräldrars delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen Likabehandlingsteamets medlemmar går runt och presenterar sig och beskriver sitt arbete för alla skolans elever samt informerar om diskrimineringslagen och om skollagens kapitel 6 som handlar om kränkande behandling. Föräldrar informeras på föräldramöte i början av åk 4. Elevrådet, med valda representanter från varje mentorsgrupp, medverkar i arbetet med våra trivsel- och ordningsregler vilka revideras återkommande för att hållas levande. Trivsel- och ordningsreglerna skickas hem till föräldrarna och tas upp på föräldramöten. Under innevarande läsår har t ex föräldrarna i ett av arbetslagen beslutat att elevernas mobiltelefoner ska förvaras av lärarna under skoldagen. Elevskyddsombuden, som utses varje läsår, skriver skade- och tillbudsrapporter tillsammans med sina lärare. De involveras i arbetet med Likabehandlingsplanen genom möjlighet till diskussion med ansvarig för elevskyddsombuden och representanter för likabehandlingsteamet. Elevskyddsombuden medverkar vid genomförande, analys och uppföljning av skolgårdsenkäten och genomför tillsammans med ansvarig lärare skolans vänskapsdag. Alla elever är delaktiga i kartläggningen genom skolgårdsenkäten, AMM-enkäten och attitydundersökningen. Utifrån dessa kartläggningar skrivs förslag till åtgärder in i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsteamets arbete beskrivs i Likabehandlingsplanen som skrivs om och läggs ut på Fronter under februari månad. Den anslås också på skolans anslagstavlor, synlig för elever, personal och besökare. 6. Rutiner för utredning av trakasserier eller kränkande behandling Likabehandlingsteamet träffas en gång i månaden för att planera och följa upp främjande och förebyggande åtgärder, arbeta med kartläggning samt följa upp aktuella ärenden. Likabehandlinsteamet följer nedanstående rutiner. Skolans likabehandlingsteam presenterar sig för elever och personal samt informerar om rutiner i början av varje läsår. Eleven uttrycker känsla, ord eller handling av kränkning till vuxen eller elevskyddsombud. Elevskyddsombudet informerar vuxen personal. Vuxen vidtar lämpliga åtgärder samt fyller i blanketten begäran om stöd som lämnas till Likabehandlingsteamet. På blanketten framgår vilka åtgärder som vidtagits och om de anses tillräckliga. Föräldrakontakt tas av ansvarig personal. Likabehandlingsteamet skriver på med datum och underskrift och lämnar original till rektor. 14

15 Rektor rapporterar ärende som Likabehandlingsteamet arbetar med till huvudman (skolområdeschef). Likabehandlingsteamet beslutar om och genomför ytterligare åtgärder, vanligtvis samtal med de berörda, samt dokumenterar beslut och eventuella åtgärder. När ärendet avslutas eller kontinuerligt under ärendets gång lämnas övriga dokument (ex. samtalsdokumentation, mejlväxling, föräldrabrev m.m.) till rektor. Samtal genomförs av personal från likabehandlingsteamet som följer en gemensam samtalsrutin för skolorna i Tallboda. Dokumentation av samtalen sker enligt blanketten för Elevsamtal. Samtal med den som informerar om kränkningen/lämnar in anmälan. Ta reda på ytterligare fakta genom enskilt samtal med den utsatte. Enskilt samtal med den/de som kränkt någon. Hemmet ska kontaktas, både den kränktes och de som kränkt, så snart som möjligt av likabehandlingsgruppen. Information till övriga lärare sker på arbetsenhetskonferenser. Uppföljning görs också av likabehandlingsteamet. Inom en vecka sker nya enskilda samtal med berörda elever. Vid behov genomförs ytterligare uppföljningssamtal med en till två veckors mellanrum. Vid behov förs samtalen vidare av en tredje part vilket kan vara rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog eller liknande, beroende på hur omständigheterna kring ärendet ser ut. Nya föräldrakontakter tas. Vid specifika situationer används andra rutiner: Rutiner vid disciplinära åtgärder, handlingsplan för Våld och Hot samt BEHT (barn och elevhälsoteam). Vid stadieövergångar överlämnas pågående ärende till elevvårdsteamet på mottagande skola. Avslutade ärenden arkiveras hos rektor. 6.1 Personal -Elev Varje personal är skyldig att vid upptäckt av kränkande behandling av elev från vuxen utan dröjsmål kontakta skolledningen, som i sin tur ansvarar för att en skriftlig anmälan görs enligt de rutiner som gäller för Linköpings kommunala skolor. Personal som bevittnat händelse dokumenterar och informerar rektor skyndsamt om eleven uppvisar tecken på att han/hon eller någon annan blivit utsatt för kränkning, mobbning eller andra trakasserier från personal. Rektor som får kännedom om att ett barn anses ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten vidtar nödvändiga åtgärder och är skyldig att anmäla detta till skolområdeschefen. Rektor ansvarar för att vårdnadshavare underrättas. 15

16 Vid behov kan rektor kontakta sociala myndigheter för samråd/anmälan. Rektor har samtal med de som har bevittnat eller på något annat sätt kan/vill lämna upplysningar i ärendet. Rektor för samtal med den som har begått handlingen. Bedömer rektor tillsammans med skolområdeschef att kränkningen är allvarlig dvs. att kränkningen betraktas som en brottslig handling, skall rektor göra polisanmälan samt anmäla ärendet till arbetsmiljöverket. Eleven erbjuds vid behov medicinsk/psykologisk hjälp och en handlingsplan upprättas. Rektor ansvarar för dokumentation. Barn- och ungdomsnämnden informeras varje kvartal. Rektor har uppföljningsmöte med personal som begått handlingen. Handlingarna arkiveras. 7. Styrdokument och nyckelbegrepp Enligt FN:s barnkonvention artikel 29 (b) ska verksamheten "utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna" och vidare enligt artikel 29 (c) ska verksamheten "utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen". Enligt skollagen (2010:800) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. I skollagens första paragraf står att läsa: "Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering p.g.a. kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till uppgift att motverka annan kränkande behandling." Skolans ledning och all personal tar, i enlighet med ovan nämnd lag, avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle och inte i verksamheter som genomsyras av att alla människor är lika mycket värda. Alla - barn som vuxna - har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna och barn/ungdomar är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja barns lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn- och elevombudsmannen övervakar detta kapitel. 16

17 Från och med den 1 januari 2009 började diskrimineringslagstiftningen att gälla. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.. Diskrimineringsombudsmannen, har tillsyn över att lagen följs. I Socialtjänstlagen står det: Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, det vill säga personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. De sista citattecknen ska de vara där? I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) står det: Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Skolverket styr, stödjer och följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete. 17

18 7.1 Definition av nyckelbegrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. (Skolverkets Allmänna Råd 2012, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, bilaga 1 Definitioner och begrepp. ) 18

19 Förtydligande av begrepp Kränkande behandling - ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Kränkningar kan vara; fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) samt texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). 19