BARNPLANTA bladet. Nr 1 Årgång 1 September 1995

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNPLANTA bladet. Nr 1 Årgång 1 September 1995"

Transkript

1 BARNPLANTA bladet Nr 1 Årgång 1 Hej Hej Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige adress postnummer telefon postgiro Vaktmansg. 13A Västra Frölunda (även text)

2 2 STYRELSE Bostad Arbete Fax Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda Vice Ordförande Bo Thörnwall samt Ulvedalsgatan 93 Redaktör Kungälv Sekreterare Gunilla Ahlström Länsmansgatan Mölndal Kassör Jeanette Winberg Skärvallsgatan Västra Frölunda Suppleant Ann-Christine Thörnwall Ulvedalsgatan Kungälv Revisor Carl-Gustav Gyllenram Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda Vill du stödja föreningen och bli prenumerant? Vänligen inbetala 60 kr till BARNPLANTORNA postgiro , Vaktmansgatan 13A, Västra Frölunda Redaktör Bo Thörnwall Jag tar tacksamt emot bidrag från er föräldrar om ni vill skriva om era personliga erfarenheter av implantat, t.ex hur det var innan och efter operation. Material som skall publiceras skickas till: Bo Thörnwall, Ulvedalsgatan 93, Kungälv Telefon b: a: Fax a: Jag tar emot artiklar på papper eller diskett till PC i Word eller PageMaker format.

3 3 Hej! Det har varit ett händelserikt första år för BARNPLANTORNA. Efter att ha varit en del av VÄSTPLANTORNA bildade vi i maj månad en fristående organisation. Syftet med detta är att vi ska kunna verka för en positiv förskole- och skolsituation för våra barn. Vi har emellertid ett gott samarbete både med VÄSTPLANTORNA och STOCKHOLMS- PLANTORNA. Vår förhoppning är att även få en god dialog med HRF, DHB och SDR. BARNPLANTORNA vill inte att det skapas en "dom och vi" situation. Vi hoppas att våra barn ska betraktas och accepteras som implantathörande med både de möjligheter och naturligtvis också begränsningar som implantat kan ge. Tillsammans med VÄST- och STOCKHOLMSPLANTORNA ska vi starta en fadderverksamhet för CI-barn. Vuxna CI-bärare har uttryckt önskemål om att få vara fadder åt någon familj med CI-barn. Jag tror att det är viktigt för våra barn att få träffa vuxna CI-bärare att identifiera sig med. Sommaren -97 har vi planer på ett sommarläger för CI-familjer för att barnen ska få träffa varandra och naturligtvis vi föräldrar också, som då har möjlighet att utbyta erfarenheter. Då hoppas vi dessutom på en kurs i TSS (tecken som stöd). Här i Göteborg är vi privilegierade med fem CI-barn på Kannebäckskolan till hösten. Fem barn på olika nivåer. Ett barn i hörselklass samt ett barn i s.k språkklass. I båda dessa klasser bedrivs undervisningen med tal och TSS. De tre andra barnen befinner sig i dövklass. Jag hoppas att BARNPLANTABLADET ska öka förståelsen för vad det kan innebära att vara CI-barn. Hälsningar Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande BARNPLANTORNA

4 4 Docent Sten Harris Kära barnplanteföräldrar! Jag har fått äran att skriva några rader i premiärnumret av Barnplantabladet vilket ger mig chansen att berätta om barnimplantat ur lite olika synvinklar. Om jag skall börja med att "vika ut" mig själv så är min bakgrund i branschen att jag som öronkirurg och hörselspecialist redan i mitten på 70-talet kom i kontakt med den verksamhet som bedrevs i Los Angeles under ledning av Bill House. Han hade då i ett par år tillsammans med ingenjören Jack Urban utvecklat och opererat in enkanaliga implantat på dövblivna vuxna som med den tidens teknik visserligen inte kunde uppfatta tal men hörde signaler och omgivningsljud och fick gott stöd för läppavläsning. Jag blev förstås fascinerad och har sedan dess på nära håll kunnat följa den utveckling som innebär att över patienter över hela världen idag är implantatbärare. Aktivt har jag sedan 1981 engagerat mig i behandling med cochlea implantat genom olika utredningar och deltagande i den svenska pilotstudien som leddes av Göran Bredberg på Södersjukhuset. Sedan 1989 är jag ansvarig för det implantatprogram som drivs i Lund och där vi 1990 skapade ett speciellt barnteam och samma år också opererade de första barnen här i landet. Idag har vi 30 CI-barn och där flertalet har blivit opererade i Stockholm eller i Lund under de sist två åren. Utvecklingen i Sverige följer därmed också mönstret i världen i övrigt -dvs allt fler barn blir behandlade med CI och bland barnen ökar hela tiden andelen med medfödd dövhet. Det känns därför både riktigt och angeläget att familjer med CI-barn engagerar sig i en egen intresseförening som kan vara stöd för kommande CI-familjer, bevaka utvecklingen inom området och som naturligtvis kan vara språkrör i den pågående debatten.

5 5 För många föräldrar har det kännts jobbigt att de tre stora patientorganisationerna officiellt har varit emot CI-behandling före artonårsåldern. Det är därför glädjande att Hörselskadades riksförbund under sommaren har ändrat inställning och med motiveringen att detta är en etisk fråga där det döva barnets föräldrar själva skall ta ställning i frågan. Ett annat tecken på erkännande och engagemang i CI-barnen är de så kallade stimulansbidrag som Socialstyrelsen givit till olika projekt under de närmaste åren. Rent konkret innebär det en resursförstärkning av barnteamen på Södersjukhuset och i Lund. Göran Bredberg och jag har också fått Socialstyrelsens uppdrag att i samråd med intresseorganisationerna och olika yrkesgrupper ta fram ett vårdprogram för cochlea implantat på barn. Vi räknar med att vara klara hösten 1996 och kommer i vårt arbete under det kommande året förstås att med stort intresse ta del av s synpunkter. Ett återkommande argument emot CI på barn har från framför allt dövorganisationernas sida varit att vi inte vet hur den psyko-sociala situationen blir dvs hur barnet och familjen "mår". Det är en delvis befogad kritik eftersom det utomlands inte har gjorts särskilt många studier och det inte heller går att översätta resultaten till svenska förhållanden och vår unika teckenspråkskultur. Socialstyrelsen har även här satsat på ett projekt där psykologerna Gunilla Preisler, Margareta Ahlström och Anna-Lena Tvingstedt under de närmaste två åren skall följa ett antal CI-barn och deras familjer. I studien, som startar i höst, kommer i första hand familjer med tidigare opererade förskolebarn samt barn som opereras under "läsåret" 1995/96 att tillfrågas om de vill vara med. När jag ser tillbaka på den sköna sommaren vi alla har upplevt och som vi förhoppningsvis har med oss i bagaget när vi går in i mörkare årstider kan jag ändå inte låta bli att ta upp några praktiska problem runt CI och barn. Våra barn har förvisso njutit av sommaren och badat friskt- ibland med talprocessorn, som tyvärr inte tål detta. Någon gång har den hämtat sig, vid ett annat tillfälle har den fått bytas ut. Moderna vattenpistoler har också visat sig kunna släcka processorn. Vi hoppas förstås att framtiden kommer att föra med sig vattentäta eller speciellt badbara apparater. Varma sommardagar aktualiseras ju förstås också önskemålet om huvudburna processorer. Än så länge har den energikrävande signalöverföringen till implantatet hindrat en liten apparat men det arbetas på problemet hos flera tillverkare och om några år (nästa varma sommar?) kanske vi är där. I somras har också ett par processorer försvunnit och i ngt fall rör det sig om stöld. Då talprocessorn representerar ett ganska högt värde har vi hamnat i ett försäkringstekniskt problem. Allriskförsäkring (drulleförsäkring) som vi rekommenderar våra bärare av vanliga hörapparater räcker här inte till. Jag vädjar därför till både vuxenplantor och barnplantor att hjälpa oss hitta en konstruktiv lösning. Till slut önskar jag förstås redaktionen lycka till och Barnplantabladet ett lång och innehållsrikt liv. Sten Harris

6 6 IMPLANTAT PÅ BARN, ETT VÄGVAL Göran Anderssons artikel om implantat på barn i SDR Kontakt är beklaglig. Som vanligt grundar sig många av de negativa uppfattningarna om implantat på barn på bristfälliga kunskaper. De sista fyra åren har jag läst och hört många felaktiga påståenden om implantat, somliga så grov att de inte förtjänar att nämnas här ens. Enligt kritikerna skulle operationen i sig vara en skräckupplevelse för ett barn och att dessa stackars barn inte skulle få någon barndom, utan att denna endast skulle bestå av träning och åter träning. Båda påståenden innehåller kraftiga överdrifter. Min egen dotter pekar ofta bort mot operation på Lunds Lasarett och berättar att "där fick hon sin apparat". Jag har träffat implantatbarn i både Sverige och utomlands. Inte någon har reagerat med skräck på operationen. Därmed inte sagt att det finns undantag förstås. Naturligtvis består inte dessa barns liv enbart av träning. De leker, busar, skrattar och gråter ibland, precis som andra barn. Det är ett misstroende mot de pedagoger som tränar dessa barn att påstå motsatsen. Har någon frågat pedagogerna hur barnen reagerar på träningen. Mig veterligen icke. Jag har bevistat många träningspass och pedagogernas förmåga, att få övningarna att verka som rolig lek för barnen är imponerande. Rigmor Heneskog, förstadielärare på förskolan Snäckan i Göteborg brukar säga: "Det är vi pedagoger som jobbar med barnen. Barnen själva har roligt".

7 Maria Lindgren i Unga Hörselskadade, ditt inlägg i Auris 5/95 att "det är bättre att jobba för att föräldrarna ska acceptera sina barn som de är" är ett misstroende mot oss implantatföräldrar som föräldrar. Det är beklagligt att behöva påpeka att vi implantatföräldrar, liksom alla andra föräldrar, älskar sina barn som de är oberoende av handikapp. Det är inte p.g.a att vi inte accepterar våra barns handikapp, som vi har valt att implantat-operera dem. Det handlar om att gör det yttersta för sitt barn och skapa fler möjligheter för dem i livet. BARNPLANTORNA anser inte att implantat på döva barn är det enda rätta. Implantat är ett möjligt alternativ, som passar en del men inte alla. Det handlar om att göra ett vägval i livet. Flera av våra medlemmar känner sig djupt kränkta av Maria Lindgrens inlägg i Auris och överväger att gå ur Unga Hörselskadade. Du säger att du riktar dig mot experter och beslutsfattare, men det är just vi föräldrar som känner oss omyndigförklarade. Tag visdom av förbundsordförande i HRF Christina Wahrolins kloka ord att "den egna etiken avgör". Vi i BARN- PLANTORNA känner glädje över HRF:s nya positiva ställningstagande till implantat på barn. Ofta nämns Gunilla Preisler och Margareta Ahlströms rapporter om implantatbarn av kritikerna. Inte i någon av dessa rapporter, mig veterligen, har undersökningar baserats på implantatbarn i Sverige. Svenska förhållanden skiljer sig från övriga Europa, bl.a eftersom vi här är positiva till teckenspråk. Så även i BARNPLANTORNA. Kritikerna frågar sig också om särskilda implantatklasser skall inrättas. Naturligtvis inte. Dessa barn befinner sig vid skolstarten på olika nivåer beroende påmånga faktorer, såsom hur länge barnet har varit implantatbärare samt om barnet dövfött eller blivit döv till följd av sjukdom. Barnen uppnår olika "resultat" med sina implantat, vilket hörapparatbärande barn också gör. Varje barn är unikt! BARNPLANTORNA har all respekt för de dövas kamp genom århundraden för att bli accepterade och allt det har fått utstå. Det finns emellertid ett gammalt talesätt som säger "bemöt andra såsom du vill bli bemött själv". ACCEPTERA IMPLANTAT PÅ BARN. Låt var och en göra sitt vägval i livet, så också vi implantatföräldrar för våra barn. Låt oss samarbeta för ett bättre samhälle för hörselskadade och döva. 7 Ann-Charlotte Wrennstad-Gyllenram Ordförande BARNPLANTORNA

8 8 Auris 5/95

9 9 Vad är ett Cochleaimplantat? Ett cochleaimplantat är en medicinskteknisk apparat som kan hjälpa gravt hörselskadade personer att uppfatta ljud. Implantatet, som kunnat utvecklas tack vare åratals forskning och introduktion av mikrochipstekniken, är ett tekniskt genombrott som kan ge personer med grava hörselskador ett rikare vardagsliv. Cochlea syftar på den del av innerörat som kallas snäckan och i vilken implantatet elektriskt stimulerar nerver så att hjärnan uppfattar ljud. Implantat syftar på det sätt på vilket anordningen på kirurgisk väg placeras under huden bakom örat. Själva implantatet är en del av implantat-systemet, som också omfattar delar utanför örat, en liten mikrofon, en sändare och en talprocessor. Hela systemet är lätt och kan bäras på ett sätt som gör att andra knappt märker det. Biocord AB representeras i Sverige av: Box Malmö Tel Fax

10 10 EURO-CIU (European Cochlear Implantate User) Fredagen den 17 mars tog jag flyget från Landvetter till Bryssel i egenskap av s ordförande, för att där sammanstråla med Stockholmsplantornas ordförande Anita Wallin. är en nybildad förening för föräldrar med barn med cochlear implantat inopererat. Stockholmsplantorna är riksföreningen för personer med cochlear implantat. Vi hade erhållit en inbjudan ifrån Professor Dr. Ernst Lenhardt i Hannover, att representera Sverige i Luxemburg vid bildandet av en europeisk organisation för CI (cochlear implantat) bärare. Professor Dr. Ernst Lenhardt är f.d. chef för Europas största CI-center i Hannover, Tyskland. Efter en omtumlande flygresa mellan Bryssel och Luxemburg i ett litet flygplan med 28 platser, landade vi i Luxemburg bleka i ansiktena. Kraftig blåst och oväder gjorde att det lilla flygplanet kastades hit och dit i luften. Hälften av passagerarna ungefär kräktes, inklusive undertecknad. Märkbart tagen var jag samt åtskilliga medresenärer överlyckliga när vi så äntligen landade i Luxemburg. Fredagkväll mötte vi CI-bärare ifrån Portugal, Spanien, Frankrike, Österrike, Tyskland, Holland, Belgien, Luxemburg samt Norge och givetvis Professor Dr. Ernst Lenhardt vid en middag på det hotell, där vi alla var inkvarterade. Det talades engelska, tyska och franska kors och tvärs. Vi lärde alla känna varandra mycket snabbt, kanske beroende på den gemensamma nämnaren som knöt oss samman. Alla var vi antingen CI-bärare eller föräldrar till ett CI-barn. Lördag morgon den 18 mars träffades vi åter för att på något sätt ställa upp riktlinjer för en europeisk organisation för CI-bärare och anhöriga till dessa. Det var ur två aspekter ett historiskt ögonblick. Vi skulle bilda en europeisk organisation. Det var emellertid dessutom exakt tio år sedan på dagen, sedan den första cochlear implantat operationen med 22 elektroder utfördes i Europa vid Hannoverinstitutet av initiativtagaren till vårt möte i Luxemburg, Professor Dr. Ernst Lenhardt.

11 11 Organisationen antog namnet EURO-CIU (European Cochlear Implantate User). Till ordförande valdes en pappa till ett CI-barn i Tyskland. Han arbetar med EU-frågor i Luxemburg, varför vi alla tyckte att han var synnerligen lämplig. Styrelseplatserna fördelades rättvist mellan nord-, central- samt sydeuropa. Även en rättvis fördelning mellan CI-bärare och CI-föräldrar gjordes. Anita Wallin utsågs till en av två viceordförander. Generalförsamlingen utgörande av delegaterna, en CI-bärare samt en CIförälder, ifrån vid mötet representerade länder, ämnar träffas en gång per år i Luxemburg. Inom en vecka registreras organisationen vid EU-parlamentet i Bryssel, samtidigt som ett pressmeddelande går ut till all europeisk press att EURO-CIU har bildats. Vi hoppas få del av de pengar EU fördelar till olika handikapporganisationer. Syftet med EURO-CIU är, att i Europa tillvarata CI-bärares intressen. Vissa länder i bl.a forna östeuropa samt sydeuropa har inga pengar till CI operationer. Där hoppas EURO-CIU kunna verka för att EU fördelar pengar till dessa länder, att användas till CI-operationer. En av delegaterna ifrån Portugal hade lånat pengar i bank och rest till Los Angeles, USA för att få sin operation utförd. När det gäller CI-barnen hoppas delegaterna kunna ta del av varandras erfarenheter av rehabilitering samt utbildning. Undervisning medelst TSS (tecken som stöd) samt skrivtolk för CI-bärare vid sammanträden etc. är för övriga Europa helt okända begrepp. På bl.a dessa två områden hoppas Anita Wallin samt undertecknad kunna dela med oss av de positiva erfarenheter vi har i Sverige. Det var inte särskilt svårt att övertala Anita Wallin, att vi borde resa med tåg mellan Luxemburg och Bryssel på söndagen istället för flyg. Vi hade en två och en halv timmar lång tågresa genom den belgiska landsbygden. Det var underbart att möta våren i form av körsbärsträd överfyllda med rosa blommor samt härligt vita mattor av vitsippor i dikeskanterna. En föraning av den VÅR som vi här i Sverige så hett längtar efter. Ann-Charlotte Wrennstad-Gyllenram Ordförande BARNPLANTORNA

12 12 Ja eller nej till cochlea implantat (CI) på barn? Detta är en fråga utan ett generellt och enkelt svar som involverar många aspekter inte bara medicin och teknik utan psykologi, pedagogik, etik, identitet, teckenspråk, ekonomi, utbildningssystem m m. Oavsett om man låter barnet få implantat eller ej så kommer man i enstaka fall att göra fel. Den som överväger ett CI på sitt barn måste ha realistiska förväntningar om vad ett implanterat barn kan ge barnet för möjligheter och för problem. Ingen blir normalhörande med sitt implantat. De flesta kommer hörselmässigt att bli gravt hörselskadade. De barn som är födda döva får en primitiv hörsel att lära sig uppfatta tal med. Det är viktigt att de team i Sverige som skall hjälpa föräldrarna att komma till ett så riktigt beslut som möjligt har stor kompetens och att företrädare för många discipliner finns representerade så att helhetsperspektivet av barnet och dess familj kan beaktas vid en bedömning. Det är därför önskvärt att operationer på barn begränsas till ett fåtal platser så att en hög kompetens finns i dessa grupper. Träningen kan sedan ske på hemorten. Varje familj bör slutgiltigt få bestämma. Men för att kunna fatta ett beslut i en fråga som har så genomgripande betydelse för hela det döva barnets livsperspektiv behöver man väldigt mycket kunskap inte bara om de medicinska och tekniska aspekterna kring implantat utan också om de sociala, psykologiska och identitetsmässiga. Man behöver träffa familjer som har barn med implantat och man bör ta kontakt med dem som motsäger sig operation på barn. Man behöver få god tid på sej att tänka igenom konsekvenserna av sitt beslut. Föräldrarna måste vara överens om beslutet. Är barnet äldre skall det självt bestämma. Ett första steg för att komma till beslut är sedan att barnet och familjen genomgår lämplighets prövning medicinskt, socialt och psykologiskt. De speciella cochlea implantat team som arbetar med bedömning, operationer och träning bör vara allsidigt sammansatta och ha hög kompetens för att utvärderingen skall bli så riktig som möjligt. Är svaret från teamet att barnet anses lämpligt och att landstinget har resurser till förfogande så får man sedan som förälder fatta beslut om man skall gå vidare. Vad gör man om ens barn bedöms olämplig av teamet och man själv är mycket angelägen att barnet skall få ett implantat och tycker sej ha speciella skäl till att ens barn skall få prova ett implantat? En annan faktor som kan vara begränsande är att operationen är dyr barn är idag användare av cochlea implantat därav ca 20 i Sverige. Frågan om implantat på barn väcker fortfarande starka och blandade reaktioner men konferensen om CI på barn visar att man idag har mycket mer kunskap bakom sitt ställningstagande och att psykologiska och sociala aspekter i högre grad än tidigare har blandats med medicinska och tekniska i diskussionen för eller mot CI. Projekt och konferens om CI på barn. För att få fördjupad kunskap om cochela implantat på barn sökte under 1993 DHB, HRF och SDR pengar till ett projekt i Allmänna arvsfonden dels för att söka tillgänglig litteratur om forskning kring psykologiska och sociala aspekter dels för att hålla en konferens om CI på barn. En fråga som man också ville ha ett uttömmande svar på från intresseföreningarna var också hur informationen före operation och uppföljningen såg ut. Andra frågor var: Vilken identitet får CI-barn? Skall CI-barn lära sig teckenspråk? Vilken skolform bör de ha?

13 13 Denna konferens ägde rum i ABF-huset i Stockholm den 29 november. 300 personer, företrädare för konsumenter, yrkes- och intresseföreningar hade samlats för information och diskussion. Som föreläsare och i panelen fanns de fem personer som under de sista åren har suttit i en speciell diskussionsgrupp kring implantat på barn läkarna som är huvudansvariga för cochlea implantat operationerna på barn och för CI-teamen docenterna Göran Bredberg, SÖS och Sten Harris från lasarettet i Lund samt företrädarna från dövföreningarna läkaren och Fil. dr. Birgitta Söderfeldt, Neurologiska kliniken, Hälsouniversitetet i Linköping, psykolog Margareta Ahlström och doc. Gunilla Preisler, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. De dövas uppfattning. Ordf. i SDR Lars-Åke Wikström inledde med att säga: "Att döva får hörseln åter med cochlea implantat det stämmer inte!" Hans åsikt var att man ej skall göra CI operation på barn med hänsyn till konsekvenserna i språk och utbildning. Helhetsperspektivet är viktigare än ljud för barnet och dess familj! Gemensamma ståndpunkter - Alla var överens om att det fanns lite forskning kring sociala och psykologiska aspekter på implantat på barn. Den forskning som finns är ofta för gammal eller ej relevant för svenska förhållanden då forskningen gjorts i länder där teckenspråk ej är ett accepterat språk. - Ingen i panelen ifrågasatte att döva barn med eller utan CI skulle ha teckenspråk. - Riskerna i samband med operationen är små. Vilket tillskott kan erhållas med CI? Läkarna från CI-teamet visade vilken "hörsel"nivå barn med CI kunde uppnå och vilket bidrag man kunde få för talutvecklingen. Om barnet är äldre än 6 år är det inte så mycket att vinna på en kort tid mellan dövhet och operation då är språket befäst i hjärnan. Man kan således fatta beslut i lugn och ro. Göran Bredberg ansåg att föräldrarna skall få avgöra om deras barn skall ha det tillskott av ljud som ett implantat innebär. Han menade att även döva barn bör ha intresse för talat språk. Det är inte frågan om en ny oralism utan en möjlighet att öka chansen till tvåspråkighet och att få omgivningsljud. - Enligt en sammanställning av A. Risberg visar erfarenheter från oral träning av svårt hörselskadade att "hörselrester" kan underlätta för barnet att lära sig tala och förstå tal. Detta förutsätter dock lång tids träning. Inlärning av det svenska språket måste i stor utsträckning ske genom teckenspråk och läsning. Information före och uppföljning efter operation Sten Harris beskrev hur det CI-team i Lund arbetar och ser ut, som skall hjälpa föräldrarna i deras ställningstagande. I teamet ingår läkare, ingenjör, barnaudionom, logoped, koordinator och psykolog. Under behandlingens gång möter teamet föräldrarna dels med dels utan barn. Man träffas flera gånger. Någon i teamet gör hembesök inte för att kolla städningen utan för att få träffa barnet i dess egen miljö. En utredning görs under 3 dagar varefter teamet beslutar om man anser barnet lämpligt eller ej. Föräldrarna får sedan om de får ett ja avgöra om de vill gå vidare mot en operation. Båda föräldrarna är med vid operationstillfället. Aktivering av implantatet sker ungefär 6 veckor efter operation. Man är då 14 dagar för inställning av kanaler och träning. Sedan sköts träningen på hemorten och barnet kommer 2 gånger per termin till Lund för uppföljning. Inget barn får "tränas" mer än en timme per dag.

14 14 Reparation av hörselceller i stället för implantat i framtiden Dövföreningarnas medicinska expert Birgitta Söderfeldt har idag åsikter om de medicinska riskerna vid implantatoperation som idag i stort sammanfaller med de opererande läkarnas. Komplikationerna vid CI-operationen och narkosen är små. Nya kunskaper om nervsystemets utveckling och hur kritiska perioder måste utnyttjas för att få en funktionell organisation i hjärnan visar att brist på hörselstimulans skulle kunna ge outvecklade hjärncentra. Det tycks dock inte spela någon roll om den språkliga stimuleringen av hjärnan sker med teckenspråk eller talspråk. Det har visat sig att för språkutvecklingen har döva barn med en sent utvecklad dövhet, de med hyggliga hörselrester och de med döva föräldrar en språklig fördel framför barn födda döva med hörande föräldrar. Frågan är således om implantatet kan ge taldiskriminering som är tillräcklig för att språket skall kunna utvecklas. Nya forskning om hörselceller visar att de under speciella omständigheter har en förmåga att nybildas. Man kanske kunde få en farmakologisk reparation av hörselceller istället för implantat i framtiden? Vad säger den psykologiska och pedagogiska forskningen? De barn som kan komma ifråga för operation är dels den grupp barn som är födda hörande och som oftast på grund av sjukdom vanligen meningit blivit döva. Under de senaste åren har målgruppen även blivit barn som är födda döva. Vilka barn har hittils fått implantat? På vilka grunder har de valts ut? Vilka resultat har man erhållit efter det att barnet har fått implantat? Vilka emotionella, sociala och kommunikativt-språkliga konsekvenser innbär det för barnet - eller för familjen - att bli utsatt för behandling och träning som man anse måste till för att få ett bra resultat av CI? Man vet att barnens och tonåringarnas identitetsutveckling påverkas av CI och att denna påverkan inte alltid är positiv. Eventuella fördelar med implantat måste utvärderas i ett större sammanhang inte bara som ljudtest. Studier av förändringar i barnens och familjernas psykosociala situation bör initieras. Hur gammalt skall ett barn var för att man med säkerhet skall kunna avgöra graden av hörselskada? Vilka kriterier skall vara uppfyllda för att ett barn skall få ett implantat. I utländska rapporter bedöms oftast barnens generella kommunikationsförmåga, kompetens vad gäller talat eller tecknat språk, skriv- och läsförmåga, intelligenskvot, kognitiv utveckling, personlighetsvariabler och emotionell stabilitet, familjekaraktäristiska och lokala utbildningsmöjligheter före ett ställningstagande i teamet. Inom den psykosociala sfären kring CI fanns mycket frågor men få generella svar enl. psykologerna som gjort sammanställningen. Mer detaljerad information, se referens! Skall man då inställa alla operationer på barn under en 10 års period för att se vilka identitetsmässiga, sociala och psykologiska konsekvenser implantat har på barn? Om detta fanns säker olika uppfattning både i panelen och i publiken. Vad säger föräldrar till barn som använder implantat? Hur har de bemötts och hur fungerar deras barn? Representanter för föräldrar till CI-barn från Cochlea implantat klubben fanns med bland åhörarna. Dessa fick ingen chans att framföra sina synpunkter vid mötet. Trots att dessa rimligen bör ha goda insikter i hur systemet fungerar i Sverige och skulle kunna ge konstruktiv kritik för att göra systemet bättre. De har säkerligen också den mesta informationen om hur CI-barn i realiteten fungerar hemma, på dagis och i skolan. Och vilka attityder de möter i utbildning och i samhälle.

15 Vad säger företrädare i CI-teamen med ansvar utanför det medicinska området? Med i publiken fanns förutom föräldrar de pedagoger, logopeder, psykologer som har haft kontakt med barnen. Den grupp som leder förberedelser och träning av CI barnen i Sverige hade säkert haft värdefulla aspekter att förmedla. Även om det inte i strikt bemärkelse kan kallas forskning utan kunskaper och erfarenheter men de har jobbat med de svenska barnen och har sett vilka möjligheter och problem som implantatet fört med sej. Inte heller denna grupp fick komma till tals. Ett intressant förslag väcktes av psykolog Runa Gustafsson som själv arbetade med CI barnen. Hon tyckte att man skulle bredda den diskussiongrupp om CI på barn som har bestått av personerna i panelen och att socialstyrelsen skuller vara huvudman. Kommer antalet CI-barn i Sverige att öka? Arne Risberg som har följt utvecklingen av implantat från start till dagens situation internationellt och i Sverige, delger oss sina synpunkter i en nyutkommen rapport. Enligt Arne Risberg har barn med en förvärvad dövhet oftast fått ett mycket gott stöd i taluppfattning och talförmåga. Liksom i den vuxendöva gruppen finns dock en stor spridning. Vuxna liksom de barn som har varit hörande visar sej dessbättre ej behöva den långa tid med strukturerad träning som man först antog. Förutsättningen är att operationen sker relativt snabbt efter att barnet förlorat hörseln. Situationen för barn med medfödd eller tidigt förvärvad dövhet är helt annorlunda. I deras fall finns inga minnesmönster lagrade. De måste lära sej med hjälp av signaler från ett mycket enkelt "hörselsinne". Detta är svårt och kräver mycket lång träning under många år. De pedagogiska och ekonomiska resurserna saknas idag till stor del att på ett tillfredsställande sätt ta hand om dessa barn. Så länge dessa resurser saknas och de dövfödda barnens situation efter implantatoperation är så oklar bör man enl. Arne Risberg avstå. Det är dock mycket tveksamt om hörande föräldrar till döva barn finner sig i denna väntan! Uttalande av föreningarna om att barn under 18 år ej bör ha implantat De två ansvariga CI-teamens läkare anser att de tre intresseföreningarna SDR, HRF och DHB snarast skall återta sitt uttalande om, att barn under 18 år inte skall ha implantat för att underlätta ett beslut hos föräldrarna. I detta instämmer Cochlea implantat klubben i, då vi tycker att man bör lita på individens förmåga att själv ta ansvar för sin egen och sina barns situation och att föreningarna bör undvika förmyndarattityd över döva och deras anhöriga. Man bör som förälder få bästa möjliga stöd både av hörselorganisationerna och samhällets hörselvård oavsett om man väljer ett implantat eller inte. Det krävs dock att hörselvården har pedagogiska och ekonomiska resurser att täcka behoven så att stödet kan bli fullgott och chansen till en gynnsam personlig utveckling blir den bästa tänkbara. För att i framtiden ha en bättre prognos om implantat speciellt vad gäller dövfödda barn, bör ökad satsning ske på både medicinsk och psykosocial forskning. Dokument över det insamlade materialet finns sammanställt i Birgitta Söderfeldt: Cochlea implantat på barn - medicinska aspekter, Gunilla Preisler och Margareta Ahlström: Cochlea implantat på barn - Vad säger den psykologiska och pedagogiska forskningen, Anita Wallin Artikelförfattaren är ordförande i Cochlea implantat klubben i Stockholm 15

16 16 PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I LJUDRIKET En ny bok om cochlea implantat. - Hallå... Ulla Ståhlberg här. - Vem jag är. Jag är författare och just avslutat en bok om cochlea implantat. - Hur det kom sig att jag skrev om just det. Jo, hörselskador har engagerat mig hela mitt liv. Det finns en ärftlig hörselskada i min släkt och jag har en son som föddes med en grav skada. Jag var med och bildade den första föräldraföreningen i hörselskadades organisation, som fortfarande blomstrar och nu omfattar hela länet och har sedan min son blivit vuxen fungerat som förtroendevald i styrelser på organisationens alla nivåer. Ulla Ståhlberg - Ja, det här är min första bok med anknytning till hörselskador. Och vem vet, det kanske kan bli fler i en framtid. Vi har pratat om det. Den här boken kom till på initiativ av Anita Wallin i Plantaklubben och stockholmsföreningens ombudsman Helena Lanzer-Sillén och vi fick bidrag från Handikappinstitutet och Tysta skolan. - Vad jag har skrivit mer.. ja, det har faktiskt blivit ett drygt 50-tal böcker, som har gått ut i långt över milijonen exemplar. Nästan alla är faktaböcker om och för barn, hästar, handikapp och ledare och lärare inom de områdena. För närarande skriver jag en serie om hästar och ridning. Det är en ridalära för de allra yngsta ryttarna och har en liten tjej som heter Amanda som huvudperson. - Varför just hästar? Hästar och ridning har varit ett sätt att leva för mig ända sedan jag var liten. Jag har varit ungdomsinstruktör inom ridsportens riksförbund och därefter var jag utbildningschef i många år. Under dom åren tog jag bl.a upp handikappridning som en viktig aktivitet och gav ut en rad utbildningsmaterial om hanikapp, t.ex en film med ridtermer på teckenspråk. - Vad boken om cochlea implantat ska heta och när den kommer ut. Den kommer till höststarten i september någon gång. Namnet har jag funderat länge på och diskuterat med många. Först hade jag tänkt mig något med "återhörande", men numera är det ju inte alla som får ett implantat, som har hört tidigare. Nu heter boken "På upptäcksfärd i ljudriket" med underrubriken "Användare av cochlea implantat

17 berättar om vägen mellan döv och hörande". - Boken bygger enbart på intervjuer, där användarna i första hand får komma till tals. Det är fyra barnfamiljer som jag har besökt och intervjuat, tio implantatopererade vuxendöva, två anhöriga kvinnor, som är gifta med män med implantat, en förstadielärare, en läkare och en psykolog. - Det har känts fantastiskt med den öppenhet som kommit mig till del, men delar av berättelserna har också gripit tag om hjärta och själ och skakat om. Det är öden som studsar från djupaste mörker till ett förlösande ljus. Om man bortser från enkilda upplevelser, tror jag att boken kan ge en sammantagen känsla av hur drabbad en människa blir, som förlorar sin hörsel och helt plötsligt blir främling i sin egen värld. Och sedan, efter allt från ett års ålder till 18 års tystnad, får återuppleva att höra ljud. - Jag hoppas att boken ska bli läst av många och på det sättet kunna sprida kunskap om hur det verkligen är, radera alla de osanna utsagor som cirkulerar och öka förståelsen i vida kretsar. 17 Två glada implantatbarn på semester i Köpenhamn.

18 18 En omtumlande dag Lördagen den 3:e september var jag inbjuden till DHB:s förbundsstyrelse i Örebro. Man ville veta hur vi jobbar i Göteborg med "träningen" när det gäller barn som fått cochlea implantat. Det var minst sagt en omtumlande dag. När jag gick tillbaka till tåget med dundrande huvudvärk undrade jag om det var någon som förstått och tagit till sig informationen. Ibland fick jag frågor som om det var jag som gjorde allt både informerade föräldrar, Rigmor Heneskog opererade, tränade barnen etc. Förbundet fick förtjänt kritik av mig för sitt agerande i frågan om implantat eller ej på barn. Jag föreslog en mer öppen attityd så att föräldrar och barn kan känna sig välkomna till deras teckenspråkskurser etc. Jag fick medhåll av många och några tyckte faktiskt att man gått för hårt fram. Jag förklarade också att mitt arbete bestod í att stötta föräldrar i de val de gjort. Oavsett om det gäller implantat eller ej. Det talades mycket om förväntningar och resultat. Några ställde bra och tänkvärda frågor medan andra verkligen var på hugget och försökte ställa mig mot väggen. Tänk så olika man kan uppfatta saker. Jag berättade bl.a. att vi på förskolan ser barnet i ett helhetsperspektiv, när jag fick frågan om allt bara handlar om hörsel. Någon undrade om det fanns något skrivet om hur man skall arbeta med "träningen". När jag svarade att något sådant inte fanns, utropade hon; så du experimenterar med barnen! Det gäller ju att vara uppfinnelserik i mitt arbete. Det är ju jag som pedagog som vet att det är "träning". Barnen ska ha roligt! Så kära föräldrar oavsett om era barn har ett implantat eller ej så utsätts de för mina s.k. "experiment". Avslutningsvis måste jag ändå säga att det var en bra dag. Jag är glad över att jag blev inbjuden och hoppas att jag väckt lite tankar och sått några frön. DHB = Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Rigmor Heneskog Förstadielärare Daghemmet Snäckan

19 19 Artikeln är hämtad ur TUNE-INternational vintern 1994

20 Etikett FÖRENINGS- B BREV Adressändring: Namn:... Adress:... Postadress:...Telefon:... Returnera till: Bo Thörnwall Ulvedalsgatan Kungälv Fakta Antal medlemmar Antal opererade barn i Sverige Antal opererade barn i Världen Totalt antal opererade i Världen GRAFISK SERVICE 1995 Upplaga 500

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Våren 1997 Hej. Hej BARNPLANTORNA. Föreningen för Cochlea Implantat Barn

Våren 1997 Hej. Hej BARNPLANTORNA. Föreningen för Cochlea Implantat Barn Hej Hej BARNPLANTORNA Föreningen för Cochlea Implantat Barn adress postnummer telefon Vaktmansgatan 13A 426 68 Västra Frölunda 031-29 34 72 (tal/text) postgiro org.nr medlemsavgift 89 65 76-6 855100-7050

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000.

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Av Helen Carlbom Kannebäcksskolans rapportserie: nr 3, Göteborg, september 2000 Cochlea Implantat

Läs mer

Våren 1996 Hej. Hej. Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige

Våren 1996 Hej. Hej. Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige Hej Hej Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige adress postnummer telefon Vaktmansgatan 13A 426 68 Västra Frölunda 031-29 34 72 (tal/text) postgiro org.nr medlemsavgift 89 65 76-6 855100-7050 60:-/år

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Hörsel- och dövundervisningen i Sverige är i stark förändring. En överväldigande majoritet

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

PRODUKTKATALOG I. MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +.

PRODUKTKATALOG I. MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +. PRODUKTKATALOG I MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +. Möllerström Medical AB Slagthuset 211 20 Malmö Tel: 040 17 63 50 Fax: 040 17 63 59 kundtjanst@mollerstrommedical.com

Läs mer

Den pedagogiska situationen för barn med CI utifrån föräldrars och pedagogers perspektiv

Den pedagogiska situationen för barn med CI utifrån föräldrars och pedagogers perspektiv Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för specialpedagogik Den pedagogiska situationen för barn med CI utifrån föräldrars och pedagogers perspektiv Eva Jarstad Handledare Susanne Serrebo VT 1999 2 Sammanfattning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Av Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande Från Konferensen Listening to Learn i Köpenhamn till David Legas motto Jag letar inte efter

Läs mer

Språkutveckling hos barn med cochlea implantat

Språkutveckling hos barn med cochlea implantat Huvudområde: pedagogik Språkutveckling hos barn med cochlea implantat Anna Blomkvist & Anna Fritz-Sundström Pedagogik med didaktisk inriktning C Examensarbete, 15 högskolepoäng Höstterminen 2009 FÖRORD

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns vuxna CI-patienter. 2014-01-21 Inledning Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

TILDA 1 år från operation till inkoppling

TILDA 1 år från operation till inkoppling TILDA 1 år från operation till inkoppling Bakgrund Carola och Peter Nilsson från Karlshamn är ett föräldrapar, som tidigt tog kontakt med Barnplantorna redan i samband med att det upptäcktes att Tilda

Läs mer

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Filippa fick höra vid tre månaders ålder 1 Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i Göteborg av fyra

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

perspektiv och insikter?

perspektiv och insikter? Rapport från Nordisk konferens Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Samarbetet mellan Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Barnplantorna har återigen resulterat i en väl genomförd konferens fokuserad

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2014 2 (7) Förord Vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2014. Det är då 75 år sen föreningen bildades, en respektabel

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Bakgrund År 1986 till 1993 arbetade jag på ett daghem Snäckan. På den tiden fanns där det första barnet i Sverige som fick CI. När hon kom till oss var hon

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Nyhetsbrev nr. 1 Maj 2006 Nyhetsbrev från Dövteamet i Västra Götalandsregionen

Nyhetsbrev nr. 1 Maj 2006 Nyhetsbrev från Dövteamet i Västra Götalandsregionen Nyhetsbrev nr. 1 Maj 2006 Nyhetsbrev från Dövteamet i Västra Götalandsregionen Teckenspråkig version www.vgregion.se/hfv klicka på Hörsel- och dövverksamheten 1. Nyhetsbrev Nytt för i år! Nu finns nyhetsbrevet

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) 2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram VOIPROJEKTETs Fadderprogram Voiprojektets Fadderprogram VOIPROJEKTET Staden Voi med omnejd är svårt drabbad av HIV/AIDS och till följd av detta ökar antalet föräldralösa barn drastiskt. Samarbetet mellan

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Anmärkningar. 2002 2002 Serien i arkivkartong. Ingår i volym A1:1. Protokoll från ordinarie föreningsmöte och tillika 10-årsjubileum 2002-11-08.

Anmärkningar. 2002 2002 Serien i arkivkartong. Ingår i volym A1:1. Protokoll från ordinarie föreningsmöte och tillika 10-årsjubileum 2002-11-08. Årsmötesprotokoll A 1 1 2003 2003 Serien i arkivkartong. Protokoll från ordinarie årsmöte 2003-02-14. På årsmötet beslöts att Föreningen Aktiv Hörselvård fusioneras med Hörselskadades förening i Linköping.

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli Det här veckobrevet blir ett fjortondagarsbrev, helt enkelt för att vi inte har varit så mycket på barnhemmet p.g.a. Unicefs utbildning i Khao Lak.

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Medlemsmotioner Dagordningen, punkt 7: Övriga förslag Inklusive föreningsstyrelsens förslag till beslut Medlemsmotioner

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen höll sin årliga kongress den 23-24 april på Quality Winn hotell i Haninge C med många deltagare. Temat för kongressen var språka - leka - utvecklas.

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för sociala medier Inriktning och syfte Dessa riktlinjer är upprättade i syfte att ge anställda och förtroendevalda stöd när de i egenskap av representanter för uttalar sig/agerar i sociala

Läs mer

Infoblad nr 1 februari 2013

Infoblad nr 1 februari 2013 Infoblad nr 1 februari 2013 Ordförande har ordet Så har ännu ett nytt år tagit sin början. Dagarna blir allt längre och ljuset blir mer intensivt. På morgnarna när jag går ut för att hämta tidningen i

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer