BARNPLANTA bladet. Nr 1 Årgång 1 September 1995

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNPLANTA bladet. Nr 1 Årgång 1 September 1995"

Transkript

1 BARNPLANTA bladet Nr 1 Årgång 1 Hej Hej Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige adress postnummer telefon postgiro Vaktmansg. 13A Västra Frölunda (även text)

2 2 STYRELSE Bostad Arbete Fax Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda Vice Ordförande Bo Thörnwall samt Ulvedalsgatan 93 Redaktör Kungälv Sekreterare Gunilla Ahlström Länsmansgatan Mölndal Kassör Jeanette Winberg Skärvallsgatan Västra Frölunda Suppleant Ann-Christine Thörnwall Ulvedalsgatan Kungälv Revisor Carl-Gustav Gyllenram Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda Vill du stödja föreningen och bli prenumerant? Vänligen inbetala 60 kr till BARNPLANTORNA postgiro , Vaktmansgatan 13A, Västra Frölunda Redaktör Bo Thörnwall Jag tar tacksamt emot bidrag från er föräldrar om ni vill skriva om era personliga erfarenheter av implantat, t.ex hur det var innan och efter operation. Material som skall publiceras skickas till: Bo Thörnwall, Ulvedalsgatan 93, Kungälv Telefon b: a: Fax a: Jag tar emot artiklar på papper eller diskett till PC i Word eller PageMaker format.

3 3 Hej! Det har varit ett händelserikt första år för BARNPLANTORNA. Efter att ha varit en del av VÄSTPLANTORNA bildade vi i maj månad en fristående organisation. Syftet med detta är att vi ska kunna verka för en positiv förskole- och skolsituation för våra barn. Vi har emellertid ett gott samarbete både med VÄSTPLANTORNA och STOCKHOLMS- PLANTORNA. Vår förhoppning är att även få en god dialog med HRF, DHB och SDR. BARNPLANTORNA vill inte att det skapas en "dom och vi" situation. Vi hoppas att våra barn ska betraktas och accepteras som implantathörande med både de möjligheter och naturligtvis också begränsningar som implantat kan ge. Tillsammans med VÄST- och STOCKHOLMSPLANTORNA ska vi starta en fadderverksamhet för CI-barn. Vuxna CI-bärare har uttryckt önskemål om att få vara fadder åt någon familj med CI-barn. Jag tror att det är viktigt för våra barn att få träffa vuxna CI-bärare att identifiera sig med. Sommaren -97 har vi planer på ett sommarläger för CI-familjer för att barnen ska få träffa varandra och naturligtvis vi föräldrar också, som då har möjlighet att utbyta erfarenheter. Då hoppas vi dessutom på en kurs i TSS (tecken som stöd). Här i Göteborg är vi privilegierade med fem CI-barn på Kannebäckskolan till hösten. Fem barn på olika nivåer. Ett barn i hörselklass samt ett barn i s.k språkklass. I båda dessa klasser bedrivs undervisningen med tal och TSS. De tre andra barnen befinner sig i dövklass. Jag hoppas att BARNPLANTABLADET ska öka förståelsen för vad det kan innebära att vara CI-barn. Hälsningar Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande BARNPLANTORNA

4 4 Docent Sten Harris Kära barnplanteföräldrar! Jag har fått äran att skriva några rader i premiärnumret av Barnplantabladet vilket ger mig chansen att berätta om barnimplantat ur lite olika synvinklar. Om jag skall börja med att "vika ut" mig själv så är min bakgrund i branschen att jag som öronkirurg och hörselspecialist redan i mitten på 70-talet kom i kontakt med den verksamhet som bedrevs i Los Angeles under ledning av Bill House. Han hade då i ett par år tillsammans med ingenjören Jack Urban utvecklat och opererat in enkanaliga implantat på dövblivna vuxna som med den tidens teknik visserligen inte kunde uppfatta tal men hörde signaler och omgivningsljud och fick gott stöd för läppavläsning. Jag blev förstås fascinerad och har sedan dess på nära håll kunnat följa den utveckling som innebär att över patienter över hela världen idag är implantatbärare. Aktivt har jag sedan 1981 engagerat mig i behandling med cochlea implantat genom olika utredningar och deltagande i den svenska pilotstudien som leddes av Göran Bredberg på Södersjukhuset. Sedan 1989 är jag ansvarig för det implantatprogram som drivs i Lund och där vi 1990 skapade ett speciellt barnteam och samma år också opererade de första barnen här i landet. Idag har vi 30 CI-barn och där flertalet har blivit opererade i Stockholm eller i Lund under de sist två åren. Utvecklingen i Sverige följer därmed också mönstret i världen i övrigt -dvs allt fler barn blir behandlade med CI och bland barnen ökar hela tiden andelen med medfödd dövhet. Det känns därför både riktigt och angeläget att familjer med CI-barn engagerar sig i en egen intresseförening som kan vara stöd för kommande CI-familjer, bevaka utvecklingen inom området och som naturligtvis kan vara språkrör i den pågående debatten.

5 5 För många föräldrar har det kännts jobbigt att de tre stora patientorganisationerna officiellt har varit emot CI-behandling före artonårsåldern. Det är därför glädjande att Hörselskadades riksförbund under sommaren har ändrat inställning och med motiveringen att detta är en etisk fråga där det döva barnets föräldrar själva skall ta ställning i frågan. Ett annat tecken på erkännande och engagemang i CI-barnen är de så kallade stimulansbidrag som Socialstyrelsen givit till olika projekt under de närmaste åren. Rent konkret innebär det en resursförstärkning av barnteamen på Södersjukhuset och i Lund. Göran Bredberg och jag har också fått Socialstyrelsens uppdrag att i samråd med intresseorganisationerna och olika yrkesgrupper ta fram ett vårdprogram för cochlea implantat på barn. Vi räknar med att vara klara hösten 1996 och kommer i vårt arbete under det kommande året förstås att med stort intresse ta del av s synpunkter. Ett återkommande argument emot CI på barn har från framför allt dövorganisationernas sida varit att vi inte vet hur den psyko-sociala situationen blir dvs hur barnet och familjen "mår". Det är en delvis befogad kritik eftersom det utomlands inte har gjorts särskilt många studier och det inte heller går att översätta resultaten till svenska förhållanden och vår unika teckenspråkskultur. Socialstyrelsen har även här satsat på ett projekt där psykologerna Gunilla Preisler, Margareta Ahlström och Anna-Lena Tvingstedt under de närmaste två åren skall följa ett antal CI-barn och deras familjer. I studien, som startar i höst, kommer i första hand familjer med tidigare opererade förskolebarn samt barn som opereras under "läsåret" 1995/96 att tillfrågas om de vill vara med. När jag ser tillbaka på den sköna sommaren vi alla har upplevt och som vi förhoppningsvis har med oss i bagaget när vi går in i mörkare årstider kan jag ändå inte låta bli att ta upp några praktiska problem runt CI och barn. Våra barn har förvisso njutit av sommaren och badat friskt- ibland med talprocessorn, som tyvärr inte tål detta. Någon gång har den hämtat sig, vid ett annat tillfälle har den fått bytas ut. Moderna vattenpistoler har också visat sig kunna släcka processorn. Vi hoppas förstås att framtiden kommer att föra med sig vattentäta eller speciellt badbara apparater. Varma sommardagar aktualiseras ju förstås också önskemålet om huvudburna processorer. Än så länge har den energikrävande signalöverföringen till implantatet hindrat en liten apparat men det arbetas på problemet hos flera tillverkare och om några år (nästa varma sommar?) kanske vi är där. I somras har också ett par processorer försvunnit och i ngt fall rör det sig om stöld. Då talprocessorn representerar ett ganska högt värde har vi hamnat i ett försäkringstekniskt problem. Allriskförsäkring (drulleförsäkring) som vi rekommenderar våra bärare av vanliga hörapparater räcker här inte till. Jag vädjar därför till både vuxenplantor och barnplantor att hjälpa oss hitta en konstruktiv lösning. Till slut önskar jag förstås redaktionen lycka till och Barnplantabladet ett lång och innehållsrikt liv. Sten Harris

6 6 IMPLANTAT PÅ BARN, ETT VÄGVAL Göran Anderssons artikel om implantat på barn i SDR Kontakt är beklaglig. Som vanligt grundar sig många av de negativa uppfattningarna om implantat på barn på bristfälliga kunskaper. De sista fyra åren har jag läst och hört många felaktiga påståenden om implantat, somliga så grov att de inte förtjänar att nämnas här ens. Enligt kritikerna skulle operationen i sig vara en skräckupplevelse för ett barn och att dessa stackars barn inte skulle få någon barndom, utan att denna endast skulle bestå av träning och åter träning. Båda påståenden innehåller kraftiga överdrifter. Min egen dotter pekar ofta bort mot operation på Lunds Lasarett och berättar att "där fick hon sin apparat". Jag har träffat implantatbarn i både Sverige och utomlands. Inte någon har reagerat med skräck på operationen. Därmed inte sagt att det finns undantag förstås. Naturligtvis består inte dessa barns liv enbart av träning. De leker, busar, skrattar och gråter ibland, precis som andra barn. Det är ett misstroende mot de pedagoger som tränar dessa barn att påstå motsatsen. Har någon frågat pedagogerna hur barnen reagerar på träningen. Mig veterligen icke. Jag har bevistat många träningspass och pedagogernas förmåga, att få övningarna att verka som rolig lek för barnen är imponerande. Rigmor Heneskog, förstadielärare på förskolan Snäckan i Göteborg brukar säga: "Det är vi pedagoger som jobbar med barnen. Barnen själva har roligt".

7 Maria Lindgren i Unga Hörselskadade, ditt inlägg i Auris 5/95 att "det är bättre att jobba för att föräldrarna ska acceptera sina barn som de är" är ett misstroende mot oss implantatföräldrar som föräldrar. Det är beklagligt att behöva påpeka att vi implantatföräldrar, liksom alla andra föräldrar, älskar sina barn som de är oberoende av handikapp. Det är inte p.g.a att vi inte accepterar våra barns handikapp, som vi har valt att implantat-operera dem. Det handlar om att gör det yttersta för sitt barn och skapa fler möjligheter för dem i livet. BARNPLANTORNA anser inte att implantat på döva barn är det enda rätta. Implantat är ett möjligt alternativ, som passar en del men inte alla. Det handlar om att göra ett vägval i livet. Flera av våra medlemmar känner sig djupt kränkta av Maria Lindgrens inlägg i Auris och överväger att gå ur Unga Hörselskadade. Du säger att du riktar dig mot experter och beslutsfattare, men det är just vi föräldrar som känner oss omyndigförklarade. Tag visdom av förbundsordförande i HRF Christina Wahrolins kloka ord att "den egna etiken avgör". Vi i BARN- PLANTORNA känner glädje över HRF:s nya positiva ställningstagande till implantat på barn. Ofta nämns Gunilla Preisler och Margareta Ahlströms rapporter om implantatbarn av kritikerna. Inte i någon av dessa rapporter, mig veterligen, har undersökningar baserats på implantatbarn i Sverige. Svenska förhållanden skiljer sig från övriga Europa, bl.a eftersom vi här är positiva till teckenspråk. Så även i BARNPLANTORNA. Kritikerna frågar sig också om särskilda implantatklasser skall inrättas. Naturligtvis inte. Dessa barn befinner sig vid skolstarten på olika nivåer beroende påmånga faktorer, såsom hur länge barnet har varit implantatbärare samt om barnet dövfött eller blivit döv till följd av sjukdom. Barnen uppnår olika "resultat" med sina implantat, vilket hörapparatbärande barn också gör. Varje barn är unikt! BARNPLANTORNA har all respekt för de dövas kamp genom århundraden för att bli accepterade och allt det har fått utstå. Det finns emellertid ett gammalt talesätt som säger "bemöt andra såsom du vill bli bemött själv". ACCEPTERA IMPLANTAT PÅ BARN. Låt var och en göra sitt vägval i livet, så också vi implantatföräldrar för våra barn. Låt oss samarbeta för ett bättre samhälle för hörselskadade och döva. 7 Ann-Charlotte Wrennstad-Gyllenram Ordförande BARNPLANTORNA

8 8 Auris 5/95

9 9 Vad är ett Cochleaimplantat? Ett cochleaimplantat är en medicinskteknisk apparat som kan hjälpa gravt hörselskadade personer att uppfatta ljud. Implantatet, som kunnat utvecklas tack vare åratals forskning och introduktion av mikrochipstekniken, är ett tekniskt genombrott som kan ge personer med grava hörselskador ett rikare vardagsliv. Cochlea syftar på den del av innerörat som kallas snäckan och i vilken implantatet elektriskt stimulerar nerver så att hjärnan uppfattar ljud. Implantat syftar på det sätt på vilket anordningen på kirurgisk väg placeras under huden bakom örat. Själva implantatet är en del av implantat-systemet, som också omfattar delar utanför örat, en liten mikrofon, en sändare och en talprocessor. Hela systemet är lätt och kan bäras på ett sätt som gör att andra knappt märker det. Biocord AB representeras i Sverige av: Box Malmö Tel Fax

10 10 EURO-CIU (European Cochlear Implantate User) Fredagen den 17 mars tog jag flyget från Landvetter till Bryssel i egenskap av s ordförande, för att där sammanstråla med Stockholmsplantornas ordförande Anita Wallin. är en nybildad förening för föräldrar med barn med cochlear implantat inopererat. Stockholmsplantorna är riksföreningen för personer med cochlear implantat. Vi hade erhållit en inbjudan ifrån Professor Dr. Ernst Lenhardt i Hannover, att representera Sverige i Luxemburg vid bildandet av en europeisk organisation för CI (cochlear implantat) bärare. Professor Dr. Ernst Lenhardt är f.d. chef för Europas största CI-center i Hannover, Tyskland. Efter en omtumlande flygresa mellan Bryssel och Luxemburg i ett litet flygplan med 28 platser, landade vi i Luxemburg bleka i ansiktena. Kraftig blåst och oväder gjorde att det lilla flygplanet kastades hit och dit i luften. Hälften av passagerarna ungefär kräktes, inklusive undertecknad. Märkbart tagen var jag samt åtskilliga medresenärer överlyckliga när vi så äntligen landade i Luxemburg. Fredagkväll mötte vi CI-bärare ifrån Portugal, Spanien, Frankrike, Österrike, Tyskland, Holland, Belgien, Luxemburg samt Norge och givetvis Professor Dr. Ernst Lenhardt vid en middag på det hotell, där vi alla var inkvarterade. Det talades engelska, tyska och franska kors och tvärs. Vi lärde alla känna varandra mycket snabbt, kanske beroende på den gemensamma nämnaren som knöt oss samman. Alla var vi antingen CI-bärare eller föräldrar till ett CI-barn. Lördag morgon den 18 mars träffades vi åter för att på något sätt ställa upp riktlinjer för en europeisk organisation för CI-bärare och anhöriga till dessa. Det var ur två aspekter ett historiskt ögonblick. Vi skulle bilda en europeisk organisation. Det var emellertid dessutom exakt tio år sedan på dagen, sedan den första cochlear implantat operationen med 22 elektroder utfördes i Europa vid Hannoverinstitutet av initiativtagaren till vårt möte i Luxemburg, Professor Dr. Ernst Lenhardt.

11 11 Organisationen antog namnet EURO-CIU (European Cochlear Implantate User). Till ordförande valdes en pappa till ett CI-barn i Tyskland. Han arbetar med EU-frågor i Luxemburg, varför vi alla tyckte att han var synnerligen lämplig. Styrelseplatserna fördelades rättvist mellan nord-, central- samt sydeuropa. Även en rättvis fördelning mellan CI-bärare och CI-föräldrar gjordes. Anita Wallin utsågs till en av två viceordförander. Generalförsamlingen utgörande av delegaterna, en CI-bärare samt en CIförälder, ifrån vid mötet representerade länder, ämnar träffas en gång per år i Luxemburg. Inom en vecka registreras organisationen vid EU-parlamentet i Bryssel, samtidigt som ett pressmeddelande går ut till all europeisk press att EURO-CIU har bildats. Vi hoppas få del av de pengar EU fördelar till olika handikapporganisationer. Syftet med EURO-CIU är, att i Europa tillvarata CI-bärares intressen. Vissa länder i bl.a forna östeuropa samt sydeuropa har inga pengar till CI operationer. Där hoppas EURO-CIU kunna verka för att EU fördelar pengar till dessa länder, att användas till CI-operationer. En av delegaterna ifrån Portugal hade lånat pengar i bank och rest till Los Angeles, USA för att få sin operation utförd. När det gäller CI-barnen hoppas delegaterna kunna ta del av varandras erfarenheter av rehabilitering samt utbildning. Undervisning medelst TSS (tecken som stöd) samt skrivtolk för CI-bärare vid sammanträden etc. är för övriga Europa helt okända begrepp. På bl.a dessa två områden hoppas Anita Wallin samt undertecknad kunna dela med oss av de positiva erfarenheter vi har i Sverige. Det var inte särskilt svårt att övertala Anita Wallin, att vi borde resa med tåg mellan Luxemburg och Bryssel på söndagen istället för flyg. Vi hade en två och en halv timmar lång tågresa genom den belgiska landsbygden. Det var underbart att möta våren i form av körsbärsträd överfyllda med rosa blommor samt härligt vita mattor av vitsippor i dikeskanterna. En föraning av den VÅR som vi här i Sverige så hett längtar efter. Ann-Charlotte Wrennstad-Gyllenram Ordförande BARNPLANTORNA

12 12 Ja eller nej till cochlea implantat (CI) på barn? Detta är en fråga utan ett generellt och enkelt svar som involverar många aspekter inte bara medicin och teknik utan psykologi, pedagogik, etik, identitet, teckenspråk, ekonomi, utbildningssystem m m. Oavsett om man låter barnet få implantat eller ej så kommer man i enstaka fall att göra fel. Den som överväger ett CI på sitt barn måste ha realistiska förväntningar om vad ett implanterat barn kan ge barnet för möjligheter och för problem. Ingen blir normalhörande med sitt implantat. De flesta kommer hörselmässigt att bli gravt hörselskadade. De barn som är födda döva får en primitiv hörsel att lära sig uppfatta tal med. Det är viktigt att de team i Sverige som skall hjälpa föräldrarna att komma till ett så riktigt beslut som möjligt har stor kompetens och att företrädare för många discipliner finns representerade så att helhetsperspektivet av barnet och dess familj kan beaktas vid en bedömning. Det är därför önskvärt att operationer på barn begränsas till ett fåtal platser så att en hög kompetens finns i dessa grupper. Träningen kan sedan ske på hemorten. Varje familj bör slutgiltigt få bestämma. Men för att kunna fatta ett beslut i en fråga som har så genomgripande betydelse för hela det döva barnets livsperspektiv behöver man väldigt mycket kunskap inte bara om de medicinska och tekniska aspekterna kring implantat utan också om de sociala, psykologiska och identitetsmässiga. Man behöver träffa familjer som har barn med implantat och man bör ta kontakt med dem som motsäger sig operation på barn. Man behöver få god tid på sej att tänka igenom konsekvenserna av sitt beslut. Föräldrarna måste vara överens om beslutet. Är barnet äldre skall det självt bestämma. Ett första steg för att komma till beslut är sedan att barnet och familjen genomgår lämplighets prövning medicinskt, socialt och psykologiskt. De speciella cochlea implantat team som arbetar med bedömning, operationer och träning bör vara allsidigt sammansatta och ha hög kompetens för att utvärderingen skall bli så riktig som möjligt. Är svaret från teamet att barnet anses lämpligt och att landstinget har resurser till förfogande så får man sedan som förälder fatta beslut om man skall gå vidare. Vad gör man om ens barn bedöms olämplig av teamet och man själv är mycket angelägen att barnet skall få ett implantat och tycker sej ha speciella skäl till att ens barn skall få prova ett implantat? En annan faktor som kan vara begränsande är att operationen är dyr barn är idag användare av cochlea implantat därav ca 20 i Sverige. Frågan om implantat på barn väcker fortfarande starka och blandade reaktioner men konferensen om CI på barn visar att man idag har mycket mer kunskap bakom sitt ställningstagande och att psykologiska och sociala aspekter i högre grad än tidigare har blandats med medicinska och tekniska i diskussionen för eller mot CI. Projekt och konferens om CI på barn. För att få fördjupad kunskap om cochela implantat på barn sökte under 1993 DHB, HRF och SDR pengar till ett projekt i Allmänna arvsfonden dels för att söka tillgänglig litteratur om forskning kring psykologiska och sociala aspekter dels för att hålla en konferens om CI på barn. En fråga som man också ville ha ett uttömmande svar på från intresseföreningarna var också hur informationen före operation och uppföljningen såg ut. Andra frågor var: Vilken identitet får CI-barn? Skall CI-barn lära sig teckenspråk? Vilken skolform bör de ha?

13 13 Denna konferens ägde rum i ABF-huset i Stockholm den 29 november. 300 personer, företrädare för konsumenter, yrkes- och intresseföreningar hade samlats för information och diskussion. Som föreläsare och i panelen fanns de fem personer som under de sista åren har suttit i en speciell diskussionsgrupp kring implantat på barn läkarna som är huvudansvariga för cochlea implantat operationerna på barn och för CI-teamen docenterna Göran Bredberg, SÖS och Sten Harris från lasarettet i Lund samt företrädarna från dövföreningarna läkaren och Fil. dr. Birgitta Söderfeldt, Neurologiska kliniken, Hälsouniversitetet i Linköping, psykolog Margareta Ahlström och doc. Gunilla Preisler, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. De dövas uppfattning. Ordf. i SDR Lars-Åke Wikström inledde med att säga: "Att döva får hörseln åter med cochlea implantat det stämmer inte!" Hans åsikt var att man ej skall göra CI operation på barn med hänsyn till konsekvenserna i språk och utbildning. Helhetsperspektivet är viktigare än ljud för barnet och dess familj! Gemensamma ståndpunkter - Alla var överens om att det fanns lite forskning kring sociala och psykologiska aspekter på implantat på barn. Den forskning som finns är ofta för gammal eller ej relevant för svenska förhållanden då forskningen gjorts i länder där teckenspråk ej är ett accepterat språk. - Ingen i panelen ifrågasatte att döva barn med eller utan CI skulle ha teckenspråk. - Riskerna i samband med operationen är små. Vilket tillskott kan erhållas med CI? Läkarna från CI-teamet visade vilken "hörsel"nivå barn med CI kunde uppnå och vilket bidrag man kunde få för talutvecklingen. Om barnet är äldre än 6 år är det inte så mycket att vinna på en kort tid mellan dövhet och operation då är språket befäst i hjärnan. Man kan således fatta beslut i lugn och ro. Göran Bredberg ansåg att föräldrarna skall få avgöra om deras barn skall ha det tillskott av ljud som ett implantat innebär. Han menade att även döva barn bör ha intresse för talat språk. Det är inte frågan om en ny oralism utan en möjlighet att öka chansen till tvåspråkighet och att få omgivningsljud. - Enligt en sammanställning av A. Risberg visar erfarenheter från oral träning av svårt hörselskadade att "hörselrester" kan underlätta för barnet att lära sig tala och förstå tal. Detta förutsätter dock lång tids träning. Inlärning av det svenska språket måste i stor utsträckning ske genom teckenspråk och läsning. Information före och uppföljning efter operation Sten Harris beskrev hur det CI-team i Lund arbetar och ser ut, som skall hjälpa föräldrarna i deras ställningstagande. I teamet ingår läkare, ingenjör, barnaudionom, logoped, koordinator och psykolog. Under behandlingens gång möter teamet föräldrarna dels med dels utan barn. Man träffas flera gånger. Någon i teamet gör hembesök inte för att kolla städningen utan för att få träffa barnet i dess egen miljö. En utredning görs under 3 dagar varefter teamet beslutar om man anser barnet lämpligt eller ej. Föräldrarna får sedan om de får ett ja avgöra om de vill gå vidare mot en operation. Båda föräldrarna är med vid operationstillfället. Aktivering av implantatet sker ungefär 6 veckor efter operation. Man är då 14 dagar för inställning av kanaler och träning. Sedan sköts träningen på hemorten och barnet kommer 2 gånger per termin till Lund för uppföljning. Inget barn får "tränas" mer än en timme per dag.

14 14 Reparation av hörselceller i stället för implantat i framtiden Dövföreningarnas medicinska expert Birgitta Söderfeldt har idag åsikter om de medicinska riskerna vid implantatoperation som idag i stort sammanfaller med de opererande läkarnas. Komplikationerna vid CI-operationen och narkosen är små. Nya kunskaper om nervsystemets utveckling och hur kritiska perioder måste utnyttjas för att få en funktionell organisation i hjärnan visar att brist på hörselstimulans skulle kunna ge outvecklade hjärncentra. Det tycks dock inte spela någon roll om den språkliga stimuleringen av hjärnan sker med teckenspråk eller talspråk. Det har visat sig att för språkutvecklingen har döva barn med en sent utvecklad dövhet, de med hyggliga hörselrester och de med döva föräldrar en språklig fördel framför barn födda döva med hörande föräldrar. Frågan är således om implantatet kan ge taldiskriminering som är tillräcklig för att språket skall kunna utvecklas. Nya forskning om hörselceller visar att de under speciella omständigheter har en förmåga att nybildas. Man kanske kunde få en farmakologisk reparation av hörselceller istället för implantat i framtiden? Vad säger den psykologiska och pedagogiska forskningen? De barn som kan komma ifråga för operation är dels den grupp barn som är födda hörande och som oftast på grund av sjukdom vanligen meningit blivit döva. Under de senaste åren har målgruppen även blivit barn som är födda döva. Vilka barn har hittils fått implantat? På vilka grunder har de valts ut? Vilka resultat har man erhållit efter det att barnet har fått implantat? Vilka emotionella, sociala och kommunikativt-språkliga konsekvenser innbär det för barnet - eller för familjen - att bli utsatt för behandling och träning som man anse måste till för att få ett bra resultat av CI? Man vet att barnens och tonåringarnas identitetsutveckling påverkas av CI och att denna påverkan inte alltid är positiv. Eventuella fördelar med implantat måste utvärderas i ett större sammanhang inte bara som ljudtest. Studier av förändringar i barnens och familjernas psykosociala situation bör initieras. Hur gammalt skall ett barn var för att man med säkerhet skall kunna avgöra graden av hörselskada? Vilka kriterier skall vara uppfyllda för att ett barn skall få ett implantat. I utländska rapporter bedöms oftast barnens generella kommunikationsförmåga, kompetens vad gäller talat eller tecknat språk, skriv- och läsförmåga, intelligenskvot, kognitiv utveckling, personlighetsvariabler och emotionell stabilitet, familjekaraktäristiska och lokala utbildningsmöjligheter före ett ställningstagande i teamet. Inom den psykosociala sfären kring CI fanns mycket frågor men få generella svar enl. psykologerna som gjort sammanställningen. Mer detaljerad information, se referens! Skall man då inställa alla operationer på barn under en 10 års period för att se vilka identitetsmässiga, sociala och psykologiska konsekvenser implantat har på barn? Om detta fanns säker olika uppfattning både i panelen och i publiken. Vad säger föräldrar till barn som använder implantat? Hur har de bemötts och hur fungerar deras barn? Representanter för föräldrar till CI-barn från Cochlea implantat klubben fanns med bland åhörarna. Dessa fick ingen chans att framföra sina synpunkter vid mötet. Trots att dessa rimligen bör ha goda insikter i hur systemet fungerar i Sverige och skulle kunna ge konstruktiv kritik för att göra systemet bättre. De har säkerligen också den mesta informationen om hur CI-barn i realiteten fungerar hemma, på dagis och i skolan. Och vilka attityder de möter i utbildning och i samhälle.

15 Vad säger företrädare i CI-teamen med ansvar utanför det medicinska området? Med i publiken fanns förutom föräldrar de pedagoger, logopeder, psykologer som har haft kontakt med barnen. Den grupp som leder förberedelser och träning av CI barnen i Sverige hade säkert haft värdefulla aspekter att förmedla. Även om det inte i strikt bemärkelse kan kallas forskning utan kunskaper och erfarenheter men de har jobbat med de svenska barnen och har sett vilka möjligheter och problem som implantatet fört med sej. Inte heller denna grupp fick komma till tals. Ett intressant förslag väcktes av psykolog Runa Gustafsson som själv arbetade med CI barnen. Hon tyckte att man skulle bredda den diskussiongrupp om CI på barn som har bestått av personerna i panelen och att socialstyrelsen skuller vara huvudman. Kommer antalet CI-barn i Sverige att öka? Arne Risberg som har följt utvecklingen av implantat från start till dagens situation internationellt och i Sverige, delger oss sina synpunkter i en nyutkommen rapport. Enligt Arne Risberg har barn med en förvärvad dövhet oftast fått ett mycket gott stöd i taluppfattning och talförmåga. Liksom i den vuxendöva gruppen finns dock en stor spridning. Vuxna liksom de barn som har varit hörande visar sej dessbättre ej behöva den långa tid med strukturerad träning som man först antog. Förutsättningen är att operationen sker relativt snabbt efter att barnet förlorat hörseln. Situationen för barn med medfödd eller tidigt förvärvad dövhet är helt annorlunda. I deras fall finns inga minnesmönster lagrade. De måste lära sej med hjälp av signaler från ett mycket enkelt "hörselsinne". Detta är svårt och kräver mycket lång träning under många år. De pedagogiska och ekonomiska resurserna saknas idag till stor del att på ett tillfredsställande sätt ta hand om dessa barn. Så länge dessa resurser saknas och de dövfödda barnens situation efter implantatoperation är så oklar bör man enl. Arne Risberg avstå. Det är dock mycket tveksamt om hörande föräldrar till döva barn finner sig i denna väntan! Uttalande av föreningarna om att barn under 18 år ej bör ha implantat De två ansvariga CI-teamens läkare anser att de tre intresseföreningarna SDR, HRF och DHB snarast skall återta sitt uttalande om, att barn under 18 år inte skall ha implantat för att underlätta ett beslut hos föräldrarna. I detta instämmer Cochlea implantat klubben i, då vi tycker att man bör lita på individens förmåga att själv ta ansvar för sin egen och sina barns situation och att föreningarna bör undvika förmyndarattityd över döva och deras anhöriga. Man bör som förälder få bästa möjliga stöd både av hörselorganisationerna och samhällets hörselvård oavsett om man väljer ett implantat eller inte. Det krävs dock att hörselvården har pedagogiska och ekonomiska resurser att täcka behoven så att stödet kan bli fullgott och chansen till en gynnsam personlig utveckling blir den bästa tänkbara. För att i framtiden ha en bättre prognos om implantat speciellt vad gäller dövfödda barn, bör ökad satsning ske på både medicinsk och psykosocial forskning. Dokument över det insamlade materialet finns sammanställt i Birgitta Söderfeldt: Cochlea implantat på barn - medicinska aspekter, Gunilla Preisler och Margareta Ahlström: Cochlea implantat på barn - Vad säger den psykologiska och pedagogiska forskningen, Anita Wallin Artikelförfattaren är ordförande i Cochlea implantat klubben i Stockholm 15

16 16 PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I LJUDRIKET En ny bok om cochlea implantat. - Hallå... Ulla Ståhlberg här. - Vem jag är. Jag är författare och just avslutat en bok om cochlea implantat. - Hur det kom sig att jag skrev om just det. Jo, hörselskador har engagerat mig hela mitt liv. Det finns en ärftlig hörselskada i min släkt och jag har en son som föddes med en grav skada. Jag var med och bildade den första föräldraföreningen i hörselskadades organisation, som fortfarande blomstrar och nu omfattar hela länet och har sedan min son blivit vuxen fungerat som förtroendevald i styrelser på organisationens alla nivåer. Ulla Ståhlberg - Ja, det här är min första bok med anknytning till hörselskador. Och vem vet, det kanske kan bli fler i en framtid. Vi har pratat om det. Den här boken kom till på initiativ av Anita Wallin i Plantaklubben och stockholmsföreningens ombudsman Helena Lanzer-Sillén och vi fick bidrag från Handikappinstitutet och Tysta skolan. - Vad jag har skrivit mer.. ja, det har faktiskt blivit ett drygt 50-tal böcker, som har gått ut i långt över milijonen exemplar. Nästan alla är faktaböcker om och för barn, hästar, handikapp och ledare och lärare inom de områdena. För närarande skriver jag en serie om hästar och ridning. Det är en ridalära för de allra yngsta ryttarna och har en liten tjej som heter Amanda som huvudperson. - Varför just hästar? Hästar och ridning har varit ett sätt att leva för mig ända sedan jag var liten. Jag har varit ungdomsinstruktör inom ridsportens riksförbund och därefter var jag utbildningschef i många år. Under dom åren tog jag bl.a upp handikappridning som en viktig aktivitet och gav ut en rad utbildningsmaterial om hanikapp, t.ex en film med ridtermer på teckenspråk. - Vad boken om cochlea implantat ska heta och när den kommer ut. Den kommer till höststarten i september någon gång. Namnet har jag funderat länge på och diskuterat med många. Först hade jag tänkt mig något med "återhörande", men numera är det ju inte alla som får ett implantat, som har hört tidigare. Nu heter boken "På upptäcksfärd i ljudriket" med underrubriken "Användare av cochlea implantat

17 berättar om vägen mellan döv och hörande". - Boken bygger enbart på intervjuer, där användarna i första hand får komma till tals. Det är fyra barnfamiljer som jag har besökt och intervjuat, tio implantatopererade vuxendöva, två anhöriga kvinnor, som är gifta med män med implantat, en förstadielärare, en läkare och en psykolog. - Det har känts fantastiskt med den öppenhet som kommit mig till del, men delar av berättelserna har också gripit tag om hjärta och själ och skakat om. Det är öden som studsar från djupaste mörker till ett förlösande ljus. Om man bortser från enkilda upplevelser, tror jag att boken kan ge en sammantagen känsla av hur drabbad en människa blir, som förlorar sin hörsel och helt plötsligt blir främling i sin egen värld. Och sedan, efter allt från ett års ålder till 18 års tystnad, får återuppleva att höra ljud. - Jag hoppas att boken ska bli läst av många och på det sättet kunna sprida kunskap om hur det verkligen är, radera alla de osanna utsagor som cirkulerar och öka förståelsen i vida kretsar. 17 Två glada implantatbarn på semester i Köpenhamn.

18 18 En omtumlande dag Lördagen den 3:e september var jag inbjuden till DHB:s förbundsstyrelse i Örebro. Man ville veta hur vi jobbar i Göteborg med "träningen" när det gäller barn som fått cochlea implantat. Det var minst sagt en omtumlande dag. När jag gick tillbaka till tåget med dundrande huvudvärk undrade jag om det var någon som förstått och tagit till sig informationen. Ibland fick jag frågor som om det var jag som gjorde allt både informerade föräldrar, Rigmor Heneskog opererade, tränade barnen etc. Förbundet fick förtjänt kritik av mig för sitt agerande i frågan om implantat eller ej på barn. Jag föreslog en mer öppen attityd så att föräldrar och barn kan känna sig välkomna till deras teckenspråkskurser etc. Jag fick medhåll av många och några tyckte faktiskt att man gått för hårt fram. Jag förklarade också att mitt arbete bestod í att stötta föräldrar i de val de gjort. Oavsett om det gäller implantat eller ej. Det talades mycket om förväntningar och resultat. Några ställde bra och tänkvärda frågor medan andra verkligen var på hugget och försökte ställa mig mot väggen. Tänk så olika man kan uppfatta saker. Jag berättade bl.a. att vi på förskolan ser barnet i ett helhetsperspektiv, när jag fick frågan om allt bara handlar om hörsel. Någon undrade om det fanns något skrivet om hur man skall arbeta med "träningen". När jag svarade att något sådant inte fanns, utropade hon; så du experimenterar med barnen! Det gäller ju att vara uppfinnelserik i mitt arbete. Det är ju jag som pedagog som vet att det är "träning". Barnen ska ha roligt! Så kära föräldrar oavsett om era barn har ett implantat eller ej så utsätts de för mina s.k. "experiment". Avslutningsvis måste jag ändå säga att det var en bra dag. Jag är glad över att jag blev inbjuden och hoppas att jag väckt lite tankar och sått några frön. DHB = Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Rigmor Heneskog Förstadielärare Daghemmet Snäckan

19 19 Artikeln är hämtad ur TUNE-INternational vintern 1994

20 Etikett FÖRENINGS- B BREV Adressändring: Namn:... Adress:... Postadress:...Telefon:... Returnera till: Bo Thörnwall Ulvedalsgatan Kungälv Fakta Antal medlemmar Antal opererade barn i Sverige Antal opererade barn i Världen Totalt antal opererade i Världen GRAFISK SERVICE 1995 Upplaga 500

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Söndag den 26 juli 16.00 21.00 Måndag den 27 juli 09.00 10.00 10.30 11.30 11.30 12.00 12.00 13.30 13.30 15.00 15.00 15.30 15.30 16.30

Läs mer

Våren 1997 Hej. Hej BARNPLANTORNA. Föreningen för Cochlea Implantat Barn

Våren 1997 Hej. Hej BARNPLANTORNA. Föreningen för Cochlea Implantat Barn Hej Hej BARNPLANTORNA Föreningen för Cochlea Implantat Barn adress postnummer telefon Vaktmansgatan 13A 426 68 Västra Frölunda 031-29 34 72 (tal/text) postgiro org.nr medlemsavgift 89 65 76-6 855100-7050

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011 Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Hej allesammans! Sommar, sol, vajande sädesfält, hav och

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max

Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max Barnplantorna har genom åren blivit kontaktade av föräldrar på många olika sätt föräldrar ibland mitt uppe i en livskris på grund av barnets

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

TITEL Bakom kulisserna på tv-programmet Veterinärerna

TITEL Bakom kulisserna på tv-programmet Veterinärerna TITEL Bakom kulisserna på tv-programmet Veterinärerna INGRESS I november börjar TV4 sända 16 nyproducerade avsnitt av Veterinärerna. Succéserien som nu är inne på sin åttonde säsong har ofta uppemot en

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande

Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande Pneumokocker Kan leda till dövhet Vissa riskgrupper vaccineras redan Socialstyrelsen rekommenderar vaccination Kristiina Kontoniemi/ Folio Uppskattningsvis hälften

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Modersmål, språkproblem och användning av AKK.

Modersmål, språkproblem och användning av AKK. Projekt TAKK för Språket Föräldrakurs TAKK på modersmålet (Ht -2011) Modersmål, språkproblem och användning av AKK. Kommunikation och Språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder

Läs mer

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000.

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Av Helen Carlbom Kannebäcksskolans rapportserie: nr 3, Göteborg, september 2000 Cochlea Implantat

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Hörsel- och dövundervisningen i Sverige är i stark förändring. En överväldigande majoritet

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Våren 1996 Hej. Hej. Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige

Våren 1996 Hej. Hej. Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige Hej Hej Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige adress postnummer telefon Vaktmansgatan 13A 426 68 Västra Frölunda 031-29 34 72 (tal/text) postgiro org.nr medlemsavgift 89 65 76-6 855100-7050 60:-/år

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Stödet till barn och unga 2015

Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stora förändringar har skett under 2000- talet Saknas aktuell och överskådlig information HRF fått många signaler om brister, från medlemmar

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Lars-Erik: Hej, välkomna till denna webbhearing. Ni är nu välkomna att ställa frågor! Tänk på att ni måste vara inloggade som deltagare

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

D-UPPSATS. Kommunikation för livet

D-UPPSATS. Kommunikation för livet D-UPPSATS 2006:148 Kommunikation för livet En studie av dialog och samspel för elever med CI i en hörselklass Helén Bergstadius Luleå tekniska universitet D-uppsats Pedagogik Institutionen för Utbildningsvetenskap

Läs mer

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s?

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s? Dags för språkval! Salut! Wie geht s? Hola! ابحرم Привет! Hola! Ciao! Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-20 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-12-10 Gymnasieutbildning för elever med

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne

Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne Karolina Falkenius Schmidt bitr.överläkare, teamansvarig ÖNH-kliniken Lund, SUS Karolina.Falkenius-Schmidt@skane.se Hörselnedsättning hos barn Ca 250 barn/år

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Förskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan

Förskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan Förskolan är till för ditt barn En broschyr om förskolans läroplan Förskolan är till för ditt barn Skolverket, reviderad upplaga 2007 Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm

Läs mer