GEHRMANS M U S I K F Ö R L A G

Transkript

1 GEHRMANS MUSIKFÖRLAG

2 Materialet Ett musikaliskt och tekniskt konsekvent, koncentrerat och stimulerande material som klingar väl och är gjort för i första hand gehörsundervisning. KLASSISK GITARR 2 innehåller en mängd traditionella stycken och små klassiska pärlor. Materialet kan därför också nyttjas av notläsande elever som inte använt metodens första del, antingen som fortsättningsdel eller som bredvidspelningsmaterial - men också som ett självständigt repertoarhäfte. Läraren spelar före. Eleven lyssnar, tittar och gör efter. Eleven lär sig stycket utantill genom att härma. All koncentration ägnas åt spelandet. - När eleven behärskar stycket är det dags för samspel såvitt gäller de stycken som har kompstämma. Noterna De större noterna på vänstersidan är elevens. De tjänar som stöd för minnet. Eleven utformar sina egna anteckningar om strängar och lägen etc. i anslutning till noterna. Det officiella notoch gitarrspråket får inte avleda uppmärksamheten från gehörsinlärningen. Noterna visar riktningen - men tonstegen tar eleven från minnet. Eleven vänjer sig vid närvaron av notbilden som en symbol för musiken. De tecken och tekniska anvisningar som brukar tynga notbilden och som ofta är till för läraren återges till en början på högersidan. Eleven får ännu inte belastas med symboler utan spelar fortfarande med ledning av direkta syn- eller hörselintryck när läraren visar hur stycket utförs, på vilka strängar, vilka fingrar som används, hur starkt, hur fort etc. Från och med stycket "BALLAD" på sidan 20 får eleven en traditioneli fingersättning inskriven i sina noter. Terminologin och begreppen är bekanta för de elever som använt metodens första det. Från och med nästa uppslag upphör också lärarkommentarerna på högersidorna.

3 Kassettbandet är inspelat i stereo. På ena kanalen finns själva stycket, på den andra en kompstämma. Detta gäller de stycken i del 2 som har komp. Melodistämman fungerar som stöd för minnet. Kompstämman är till för att eleven så snabbt som möjfigt skall spela i en "ensemblesituation", dvs. spefa sitt stycke till komp. Viktigt är också att eleven kan återkomma till sina tidigare stycken utan hjälp av noter. De stycken som saknar kompstämma finns på bandet i sedvanlig stereoåtergivning.... måste komma omedelbart. Upplevelsen är undervisningens huvudsyfte. Det är den som grundläggs och vidareutvecklas med gitarrens hjälp. De flesta styckena är komponerade, arrangerade eller valda efter principen att de skall ha en musikalisk halt. De skall klinga väl och "låta mycket" men samtidigt vara tekniskt lättspelade. Ett sätt att uppnå det på gitarren är att spela över två strängar vilket medger ett fföde av toner. Den snabba "summarytmen" gör det möjligt att spela långsamt! Det är sedan viktigt att den musikaliska kärnan i styckena växer allteftersom eleven utvecklar sin teknik. Den i metodens första del konsekvent utvecklade flödes-idén fullföljs i andra delen även såvitt gäller de många originalstyckena av gitarrmusikens "klassiker" som finns i häftet. Ett av metodens huvudsyften är just att bygga en bro till sådana stycken. Tekniken Den nu nämnda flödesmetoden kräver en väl genomtänkt progressivitet. Så få nya saker att lära sig åt gången som möjligt. Beträffande beskrivningen av de grundläggande tekniska momenten hänvisas till metodens första del. Dessa tekniska moment vidareutvecklas i denna del. Anpassningen till spel efter noter har nämnts. Progressiviteten i metoden gäller speltekniken, inte notbilden. Genomgående har jag försökt att hålla notbilden på enklast möjliga nivå. Genom att nyheter presenteras med försiktighet i en noga genomtänkt ordning är det oftast inte lämpligt att hoppa mellan styckena. STAFFAN ISBÄCK

4 STAFFAN ISBÄCK C.G. 6723

5 FRIA ANSLAG, GAFFELGREPP, LÄGESGREPP (se del 1) C.G. 6723

6 STAFFAN ISBÄCK C.G. 6723

7 7 Detta är första reprisens strängar. rytmiska idé. Öva gärna först på lösa Observera att högerhandsspelet är annorlunda i takt 4! Strängbytena kräver arpeggiospel. Här är det noga med att använda spel med fingertopparna. Låt fingrarna "leda" mellan de olika terserna. Låt tummen (och armen) "falla" snabbt över strängarna och låt den studsa upp igen lika snabbt - i en enda harmonisk rörelse: VII 13. t M T t J J J 31 Oj j. r<, -8-J 1 1 r 4' 3 J - i. C.G. 6723

8 C.G. 6723

9 Använd olika fingrar att leda med. Gör en mjuk, snabb knyck. Sätt på finger 1 på tonen fiss redan när du är i takt 17.

10 10 C.G. 6723

11 11 II Börja stycket i läge II. Använd hela lägesgreppet från början. Utnyttja lös sträng till att göra läigesbytet. Tänk lägen! Första fingrets placering avgör! in a m k CD Strängväxlingarna kräver fingerväxlingar i höger hand. Tänk på att vissa grepp kan parallellflyttas. T O o IV i CG. 6723

12 C.G. 6723

13 13 p Många strängbyten kräver ett medvetet högerhandsspel. Öva först in ett flöde på lösa strängar. Spela flageoletterna med fingerblomman - inte fingertoppen. C.G. 6723

14 Spansk folkmelodi C.G. 6723

15 15 simile Tänk på att låta högerhanden arbeta "fritt" och inte stödja mot lock eller strängar. Låt tummen (p) spela melodin. Också här är det lämpligt att öva första takten till ett flöde. Det & första gången tummen byter sträng så snabbt och ofta. Rörelsen p - f fl K bör upplevas som en enhet. ' Låt tummen spela melodin. Här kan finger 2 ligga väl förankrad, utan att flyttas. Var före i tanken så Du det också när det gäller fingrarna. Sträck Dig efter F i takt 19 redan när Du spelar takt 18. CG. 6723

16 16 Elcsi STAFFAN ISBÄCK 4 ^ & m m m # & 1 J 1 r d 1 r j f f f 13 _ J. = é- is * * = é é 15 a m ,, i ' ^ * * 1 \ r r r r r CG. 6723

17 17 a Detta stycke har en upprepad figur i höger hand. Öva det först på lösa strängar. CD Under 1600-talet kunde gitarrens bassträngar vara högre stämda än sträng (2) och. Detta gav en "ringande" (campanella = liten klocka) effekt. ELEGI ger ett sådant intryck pga. att sträng (D och spelas i höga lägen. Låt vänsterhandens pekfinger 1 följa sträng CD ända ner till läge II. Undvik att släppa kontakten med strängen så att Du "hoppar" vid lägesbytena! CG. 6723

18

19 Använd möjligheten att "leda" fingrarna i terserna! i m a m i m a m i m a m m a m i m i D Ett visst mått av energi måste till på varje ton vid arpeggiospel. Lägg inte på fingrarna och glid av utan låt handen arbeta fritt. CG. 6723

20 20 STAFFAN ISBÄCK D.C. al Fine Från och med detta stycke står fingersättningen på elevens notsida. Här kommer en sammanfattning av de begrepp som används: (2) sträng - i detta fall sträng 2 t, 2,3, 4 vänsterhandens fingrar, räknat från pekfingret VI läge = det band första fingret har i lägesgreppet f i> p i m a flageolett (= flöjtliknande ton), som man får genom XH^t ~ 9 a v strängen med vänsterhandens e n l ä t t D e r ö r i n spelfinger, markeras med fyrkantig not Högerhanden: tummen pekfingret långfingret ringfingret C.G. 6723

21 21 L e 9 a t 0 betyder egentligen "bundet" men på gitarren har begreppet en speciell gitarrteknisk betydelse. Ofta använder man istället det engelska ordet slur. ^ar man spelar nedåtgående legato är det viktigt att finger 1 puffar uppåt taket" när finger 3 gör själva draget "neråt golvet". Båda fingrarna aktiverar sålunda kraft och energi - fast i motsatta riktningar Ätt^96 Nj* r " l " ha rr h det nedåtgående iegatot fungerar är det dags att pröva ett ä r att spela hela takten i lage II. Ova detta P å " speciellt. D e t ä r enextra svårighe 3j 2 m F ö r s ö k att uppfatta trestämmigheten. För att undvika gnissel från den silveromspunna sträng kan man med fördel leda med enbart sträng. r D.C. al Fine C.G. 6723

22 22 ARNE MELLNAS Arr: S.l. II 3 i 3, II S TE 3 1 o "GREVEN AV MALTA" ingår i häftet utgivet på Gehrmans Musikförlag Franzén; NY MUSIK ATT SJUNGA OCH SPELA, hft i Det kan vara svårt att känna taktartsväxlingar. Vid gehörsinlärningen kan det underlätta om man spelar ett flöde av åttondelar hela stycket: II J" CG. 6723

23 Ariette 23 JOSEPH KUFFNER Y 1 S I i 1 J i.1 J.1 r r r f f r p i m i a i m j i i p P P p J 1 MAURO GIULIANI ( ) =. S = z = S rar * # # # '] r r 4 ^ i f * SM- HrTr m T i m a i ra a, i 3? fflj )d rj ~ 1 f r f?- -f 1 p ' P C.G. 6723

24 24 *) Släpp inte denna ton för tidigt! Försök att få den att klinga in i nästa takt. C.G. 6723

25 C.G. 6723

26 26 Rättsinnehavare: MUSIK AB WESTIN & CO, Stockholm C.G. 6723

27 C.G

28 28 C.G. 6723

29 C.G

30 30 NICOLO PAGANINI ( ) Apiacere* ) I V III II III IV III a m a m simile P i m a m i 1. Fine V nu Å 1 o D.C, al Fine *) Efter behag C.G. 6723

31 C.G. 6723

32 32 C.G. 6723

33 C.G FERDINANDO CARULLl ( )

34 34 C.G. 6723

35 C.G Rättsinnehavare: GITARR MUSIKFÖRLAG, Stockholm

36 36 C.G. 6723

37 INNEHALL AKVARELL (Staffan Isback) 4 ALLEGRETTO (Anton Diabelli) 32 ALLEGRO (Mauro Giuliani) 23 ANDANTE (Ferdinando Carulli) 25 ANDANTINO (Dionysio Aguado) 18 ANDANTINO (Fernando Sor) 28 ANDANTINO (Nicolö Paganini) 30 AR I ETTA (Joseph Kuffner) 23 BALLAD (Staffan Isback) 20 ELEGI (Staffan isbäck) 16 ETYD (Fernando Sor) 29 GREVEN AV MALTA (Arne Melfnäs/Staffan Isbäck) 22 I FOLKTON (Staffan Isbäck) 10 MALAGUENA (spansk folkmelodi) 14 MARCIA (Ferdinando Carulli) 33 OCH FLICKAN HON GÅR I DANSEN (trad/roland Bengtsson) 34 ROMANS (efter Tårrega) (Staffan Isbäck) 36 RONDINO (Staffan Isbäck) 24 SI GOD AFTON (trad/staffan Isbäck) 10 SOLEN GLIMMAR (Carf Michael B el I ma n/st af fan Isbäck) 27 STILLEBEN (Staffan Isbäck) 12 STYX (Staffan Isbäck) 6 TROLLMORS VAGGSÅNG (Margit Holmberg/Staffan Isbäck) 26 VALS (A dur) (Ferdinando Carulli) 8 VALS (G dur) (Ferdinando Carulli) 31