Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer Dynamiska samhällseffekter av en modern dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer Dynamiska samhällseffekter av en modern dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås"

Transkript

1 Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer Dynamiska samhällseffekter av en modern dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås Rapport 2010:4 ISSN

2 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa

3 Förord Västsveriges två största städer, Borås och Göteborg, tillhör idag inte samma arbetsmarknadsregion. Järnvägen mellan städerna är från 1896 och tågen är långsammare än bussarna. Potentialen för ökad integration mellan städerna är däremot stor. Exemplen från Mälardalen är flera där en ökad pendling och ökade affärskontakter har lett till kraftiga uppsving för flera städer. Eskilstuna, efter utbyggnaden av Svealandsbanan till Stockholm, har genomgått en period av hög tillväxt, ökad attraktivitet och bättre tillgång på kompetens delvis tack vare en förbättrad integration med Stockholmsregionen. Men även Stockholm som nav har stärkts då tillgången på kompetens och antalet branscher har ökat. En ny järnväg mellan Borås och Göteborg skulle innebära en kraftigt förbättrad tillgänglighet. Det i sin tur skapar förutsättningar för en gemensam arbetsmarknadsregion med ett större utbud av olika typer av branscher, jobb och kompetenser. Bättre tillgänglighet gör att företagen lättare kan få tag på rätt kompetens, samtidigt som arbetstagarna får ett större utbud av intressanta och relevanta arbeten. En större region medför också ett ökat utrymme för nya, mer nischade branscher för vilka såväl Göteborgsregionen som Boråsregionen idag utgör för små marknader. Fler människor inom samma region innebär också att kundunderlaget för tjänster, till exempel kultur och nöje, skulle öka. Västsvenska Industri- och Handelskammaren har låtit forskare på Internationella Handelshögskolan i Jönköping beräkna värdet av de dynamiska effekter som en ny järnväg mellan Göteborg och Borås skulle medföra. Studien är en uppdatering av en annan studie från 2005, då beställd av Banverket. Resultaten är tydligt positiva. Den förbättrade tillgängligheten mellan Borås och Göteborg innebär en ökning av antalet arbetstillfällen med 2400 personer. Tillväxteffekten överstiger 50 miljarder kronor beräknat på en livslängd på järnvägen på 60 år. Sammantaget skulle en gemensam region vara mer attraktiv både för arbetstagare och för de som planerar att etablera nya företag. Regionens ekonomi skulle bli mer robust och mindre sårbar för konjunkturnedgångar eller nedgångar i enskilda branscher. Vi tror att Västsveriges möjlighet att även fortsättningsvis utgöra ett tillväxtnav för landet delvis bygger på en ökad integration mellan arbetsmarknadsregionerna genom bättre infrastruktur. En utbyggnad av en modern järnväg mellan Göteborg och Borås är en viktig byggsten i detta arbete. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Vi gör Västsverige Starkare 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 En växande Göteborgsregion är bra för hela Västsverige 6 Tillgängligheten mellan Göteborg och Borås är viktig för näringslivet 7 Göteborgsregionen tappar mark mot Malmö och Stockholm 10 Utvecklingen för Eskilstuna Stockholm en förebild 11 En modern järnväg mellan Göteborg och Borås skapar tillväxt 13 Fler branscher 15 Nya jobb och ökad tillväxt 15 Bilaga 1 Utformning av järnvägen 17 Bilaga 2 Teoretisk bakgrund och metodbeskrivning 18 Interaktionens betydelse för en regions ekonomiska utveckling 18 Bilaga 3 Ytterligare tabeller och kommentarer 20 Bilaga 4 Förändrad tillgänglighet 23 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 26 5

6 En växande Göteborgsregion är bra för hela Västsverige Göteborgsregionen är den viktigaste tillväxtmotorn i Västsverige i kraft av sin storlek i befolkning och företagande. För att Västsveriges utveckling ska vara stark framöver behöver fler städer knytas närmare Göteborgsregionen genom bättre tillgänglighet med bil, buss och tåg. Göteborgsregionen blir på så sätt starkare, med ett mer diversifierat näringsliv och ett större utbud av kompetens. Dessutom skulle det stärka de städer som knyts närmare Göteborg som då får tillgång till en mer specialiserad arbetskraft, fler arbetstillfällen, etc. Göteborgsregionens arbetsmarknadsregion utgörs, enligt SCB, idag av följande kommuner: Göteborg, Mölndal, Lerum, Kungälv, Partille, Härryda, Mark, Bollebygd, Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Öckerö, Alingsås, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Vårgårda samt Orust. Totalt har Göteborgs arbetsmarknadsregion drygt en miljon invånare. Ju större befolkning och företagande som kopplas samman med varandra, desto större positiva effekter uppnås. Därför är potentialen störst om Borås, Skövde, Trollhättan och Uddevalla knyts närmare Göteborg genom bättre tillgänglighet. Borås är störst av dessa städer, vilket ger en stor potential för ökad tillväxt om det knyts närmare Göteborg. Eftersom Borås dessutom ligger närmast Göteborg rent avståndsmässigt finns goda möjligheter för att kunna skapa en god tillgänglighet mellan städerna. Karta över Göteborgs och Borås arbetsmarknadsregioner. 1. Orust 2. Tjörn 3. Stenungsund 4. Lilla Edet 5. Kungälv 6. Ale 7. Alingsås 8. Vårgårda 9. Öckerö 10. Göteborg 11. Partille 12. Lerum 13. Mölndal 14. Härryda 15. Bollebygd 16. Kungsbacka 17. Mark 18. Varberg 19. Falkenberg 20. Herrljunga 21. Borås 22. Ulricehamn 23. Svenljunga 24. Tranemo 6

7 Tillgängligheten mellan Göteborg och Borås är viktig för näringslivet En förbättrad tillgänglighet mellan Borås och Göteborg skulle skapa bättre förutsättningar för dem som idag pendlar mellan städerna. Det skulle minska den tid de spenderar på att sitta i bilen, bussen eller tåget. Men det skulle också innebära att fler göteborgare skulle tycka att det vore attraktivt att söka jobb i Borås och vice versa och därmed öka chansen att få ett bra jobb. Det i sin tur innebär att företagen skulle få lättare att hitta rätt kompetens, vilket blir allt viktigare allteftersom företagen blir mer specialiserade. Sedan 1990 är det bara de tre storstadsregionerna som har haft en positiv utveckling av sysselsättningen, och diagram 1 visar att sysselsättningsutvecklingen är proportionell mot regionens storlek: Ju större region, desto mer positiv utveckling och ju mindre arbetsmarknad, desto mer negativ utveckling. Stapeln längst till vänster i diagram 1 utgörs av Stockholm-Solnas lokala arbetsmarknad, medan Göteborgs och Malmö-Lunds lokala arbetsmarknader tillsammans utgör stapeln näst längst till vänster ( invånare). Också när man studerar de sysselsattas inkomster finns ett likartat samband mellan en positiv utveckling och storleken på arbetsmarknaden. Diagram 2 illustrerar den procentuella utvecklingen av lönesumman för arbetande i olika typer av regioner. Lönesumman i de tre storstäderna ökade med 220 procent under åren , vilket är mer än i de befolkningsmässigt mindre arbetsmarknadsregionerna. En av förklaringarna är att i de större regionerna kan arbetskraften specialisera sig i större omfattning och då höja produktiviteten och därmed lönerna. Utveckling av lönesumman % 200% 150% 100% 50% Sysselsättningsutveckling % 5% 0% -5% -10% -15% -20% 0% StorstadsLA < Storlek på LA Diagram 2. Utveckling av lönesumma i förhållande till storlek på arbetsmarknadsregion, Källa: SCB. -25% > Storlek på LA Diagram 1. Sysselsättningsutveckling i förhållande till invånarantal i arbetsmarknadsregionen, Källa: SCB. < 10 7

8 Antalet branscher Sjuhäradsregionens och Göteborgsregionens näringsliv skiljer sig till vissa delar från varandra när det gäller vilka branscher som dominerar. I Göteborgsregionen är fordonsbranschen väldigt stark medan distanshandel, textil och design dominerar i Sjuhärad. Om det är lätt för människor att bo i den ena staden och arbeta i den andra, tack vare god tillgänglighet, och Sjuhärads- och Göteborgsregionen därmed blir en gemensam arbetsmarknadsregion eller åtminstone blir mer ekonomiskt integrerade med varandra, minskar sårbarheten vid ekonomiska nedgångar. Om en bransch drabbas extra hårt i en allmän lågkonjunktur eller vid en strukturomvandling innebär det att regionen landar mjukare om det finns många andra branscher att luta sig tillbaka på. Av diagram 3 framgår tydligt hur antalet branscher ökar avsevärt med ett större befolkningsunderlag. Maximum Minimum Framgången för en region bygger till stor del på om man lyckas behålla sina ambitiösa ungdomar och locka till sig ambitiösa ungdomar från andra regioner det är en kamp om kompetensen. För att gå vinnande ur den kampen krävs att en region kan erbjuda goda karriärmöjligheter inom flera olika branscher, exempelvis att en region kan locka till sig ett gift par där båda vill göra karriär, fast inom två olika yrken. Sjuhärads- och Göteborgsregionen skulle båda öka sina chanser att stå som vinnare i den kampen med bättre pendlingsmöjligheter. I diagram 4 kan man se hur de större regionerna har varit vinnare när det gäller att attrahera ny befolkning. Befolkningsutveckling % 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Stockholm-Solna Göteborg Malmö-Lund Storlek på LA Diagram 3. Antalet branscher i förhållande till invånarantal i arbetsmarknadsregionen Källa: SCB. < % Stockholm-Solna Göteborg Malmö-Lund Storlek på LA < Diagram 4.Befolkningsutveckling i förhållande till invånarantal i arbetsmarknadsregionen, Källa: SCB. 8

9 Diagram 5. Förändring i inpendlingen till Borås från ett antal kommuner Index 1998=100. Källa: SCB. Partille Göteborg Härryda Mölndal Ulricehamn Mark Herrljunga Bollebygd Svenljunga Tranemo Göteborgsregionen och Sjuhärad har traditionellt varit ganska lite ekonomiskt integrerade med varandra med tanke på det korta avståndet. De senaste åren, i takt med att globaliseringen har tilltagit, har dock pendlingen ökat. Utrymmet för ytterligare ökad pendling är stor. Arbetsmarknaderna Borås, Skövde och Trollhättan-Vänersborg återfinns samtliga i gruppen med mer än invånare men mindre än Genom att dessa arbetsmarknader knyter an till Göteborgsregionen kommer de att utgöra en integrerad region som ger underlag för fler branscher, bättre befolkningsutveckling och en starkare löneutveckling Borås Mark Mölndal Härryda Bollebygd Diagram 6. Förändring i inpendling till Göteborg från kommuner i stråket Göteborg-Borås Index 1998=100. Källa: SCB

10 Göteborgsregionen tappar mark mot Malmö och Stockholm För att Västsverige ska klara av den globala konkurrensen framöver, måste de största städerna utvecklas positivt. Särskilt Göteborgsregionen måste växa för att Västsverige fortsatt ska vara en attraktiv plats att göra affärer i. Idag ingår varken Uddevalla, Trollhättan eller Borås i Göteborgs lokala arbetsmarknad enligt SCB:s indelning, som bygger på antalet pendlare mellan olika kommuner. I en framtid måste vi knyta dessa städer närmare Göteborg. Sedan 1970 har Göteborgsregionen vuxit med cirka invånare och utgör idag drygt en miljon invånare. Utav tillväxten på invånare har cirka hälften bestått i en ökning av antalet invånare i de kommuner som utgjorde Göteborgs arbetsmarknadsregion 1970, med andra ord en förtätning. Den andra hälften beror på att fler kommuner har blivit en del av regionen, det har alltså skett en geografisk expansion. Jämför vi utvecklingen med Malmö- och Stockholmsregionen har Göteborgsregionen vuxit ganska beskedligt de senaste decennierna (se diagram 7). Stockholmsregionen har vuxit med cirka invånare och Malmöregionen med cirka Stockholm är en betydligt större region från början och deras tillväxt har liknande fördelning mellan förtätning och geografisk expansion som Göteborgsregionen. Malmöregionen däremot har vuxit betydligt snabbare än Göteborgsregionen och eftersom Malmöregion var ungefär hälften så stor som Göteborgsregionen 1970 så har Malmöregionen en tillväxt som i relativa tal är mellan tre till fyra gånger så stor. Dessutom har Malmöregionens tillväxt i huvudsak utgjorts av geografisk expansion, vilket till stor del beror på förbättrad tillgänglighet i form av bättre infrastruktur. Även om det är rent statiskt mått med dess fel och brister och dessutom inte är den enda framgångsfaktorn så tror vi att en liknande utveckling för Göteborgsregionen är nödvändig och möjlig om vi bygger en mer effektiv infrastruktur i Västsverige. Eftersom Borås är Västsveriges näst största stad är det särskilt angeläget att förbättra tillgängligheten till och från staden för att uppnå regionförstoring LA Malmö LA Göteborg LA Stockholm Varav förtätning Varav geografisk expansion Invånare Diagram 7. Ökning av antalet invånare i Malmös, Göteborgs respektive Stockholms lokala arbetsmarknader mellan 1970 och 2008 fördelat på geografisk expansion och förtätning. Källa: SCB. 10

11 Utvecklingen för Eskilstuna Stockholm en förebild Utpendling Inpendling Diagram 8. In- och utpendling för Eskilstuna kommun. Index 1985=100. Invigningen av Svealandsbanan 1997 är markerad i diagrammet. Källa: Eskilstuna kommun. Utflyttning Inflyttning Ett liknande exempel som förhållandet Borås-Göteborg är Eskilstuna-Stockholm i Mälardalen. Eskilstuna och Borås har också stora likheter vad gäller storlek och näringslivsstruktur. Båda städerna har dessutom genomgått stora strukturomvandlingar under efterkrigstiden. När Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Stockholm invigdes 1997 fick banan omedelbart ett högt resande. Resandeökningen var sedan väldigt kraftig mellan åren 1997 till Under åren minskade resandet något på grund av många trafikstörningar för att sedan 2005 återigen öka i ganska hög takt. Till exempel ökade det 2006 och 2007 med 7,4 respektive 6,4 procent per år. När man undersökte tågets marknadsandel låg den för sträckan Eskilstuna- Stockholm på hela 54 procent mellan åren Diagram 8 visar att arbetspendlingen har ökat kraftigt till och från Eskilstuna sedan invigningen av Svealandsbanan Särskilt utpendlingen har ökat kraftigt, förmodligen på grund av att möjligheten att bo i Eskilstuna och samtidigt arbeta i Stockholm har förbättrats avsevärt. Mellan Stockholm och Eskilstuna är det cirka 115 km och resan med tåg tar cirka en timme. Attraktiviteten för att bo i Eskilstuna har också ökat kraftigt efter det att banan invigdes 1997, även om del härrör från ökad invandring och därför inte direkt kan kopplas till banans tillkomst Diagram 9. In- och utflyttning för Eskilstuna kommun. Index 1985=100. Invigningen av Svealandsbanan 1997 är markerad i diagrammet. Källa: Eskilstuna kommun. 11

12 Den årliga utvecklingen av lönesumman har varit mycket positiv för Eskilstuna. Jämför man med åtta städer i samma storlek ligger Eskilstuna på plats tre för åren Den utvecklingen är mycket positiv för en stad som upplevde minskad befolkning och ökad arbetslöshet under 70- och 80- talen. 4,3% 4,2% 4,1% 4,0% 3,9% 3,8% 3,7% 3,6% 3,5% 3,4% Linköping Gävle Eskilstuna Borås Örebro Västerås Sundsvall Norrköping Diagram 10. Genomsnittlig årlig procentuell förändring i lönesumma per sysselsatta Källa: Eskilstuna kommun. 12

13 En modern järnväg mellan Göteborg och Borås skapar tillväxt Syftet med beräkningen är att bedöma de dynamiska effekterna eller de positiva tillväxteffekterna av en förbättrad tillgänglighet mellan Borås och Göteborg som följer av en att en modern järnväg 1 byggs mellan städerna, tänkbart trafikupplägg, se bilden i figur 1. 1 En modern järnväg bör ha en topphastighet mellan km/tim. En så kallad höghastighetsbana når över 300 km/tim, det är dock ej nödvändigt för att uppnå de beräknade vinsterna i den här studien som bygger på det regionala resandet. För ytterligare förklaring se bilaga 1. Figur 1. Tänkbart trafikupplägg, järnväg Göteborg-Borås Beräkningen har genomförts av Lars Pettersson och Johan Klaesson vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Studien bygger på en tidigare studie genomförd av Sweco och forskarna vid Handelshögskolan , då beställd av Banverket. Studien innebär en uppdatering av resultaten genom att samtliga aktuella tabeller uppdaterats med nya beräkningar som baseras på förhållanden från senast tillgängliga data. Med detta menas att tabellerna är uppdaterade med uppgifter från Förutsättningar för denna uppdatering är de samma som i övrigt gällde för den tidigare studien som genomfördes och färdigställdes i januari För en djupare beskrivning av den teoretiska bakgrunden och metoden för beräkningarna, se bilaga 2. I och med investeringen i en modern dubbelspårig järnväg minskar restiderna betydligt mellan de olika kommunerna i närområdet kring järnvägen. Medelavståndet i minuter mellan respektive kommun och de övriga kommunerna i studien, före och efter investeringen, redovisas i tabell 1. Störst förändring får Borås kommun med en genomsnittlig restidsminskning på 27,6 procent. 13

14 Tid före Tid efter Förändring (min) Förändring (%) Göteborg 46,6 35, ,6 Mölndal 42,9 31,1-11,8-27,5 Härryda 39,4 29,2-10,2-25,9 Bollebygd 39,5 29,3-10,2-25,8 Borås 43,4 31, ,6 Mark 62,9 51,3-11,6-18,4 Tranemo 66,7 55,1-11,6-17,4 Herrljunga 71,2 59,6-11,6-16,3 Partille 51,6 40,4-11,2-21,7 Kungälv 65,1 53,9-11,2-17,2 Tabell 1. Medelavstånd i minuter mellan en kommun och övriga kommuner, före och efter en investering i ny järnväg Borås-Göteborg. Källa: Sweco. Tillgängligheten till befolkning, arbetsställen och arbetskraft förbättras markant för invånare och företag i vissa kommuner om man satsar på en modern järnväg mellan Göteborg och Borås, se tabell 2. Att öka tillgängligheten till befolkning innebär att det potentiella kundunderlaget ökar för klädaffären, tvätteriet eller travbanan. Att öka tillgängligheten till arbetskraft får till följd att man som arbetsgivare når en större mängd människor som kan vara intresserade av att arbeta på företaget och därmed en större möjlighet att få tag på rätt kompetens. När tillgängligheten till arbetstillfällena ökar så ökar mängden potentiella jobbmöjligheter. Störst förändring är det av förklarliga skäl i de städer som ligger på sträckan mellan Göteborg och Borås, eftersom de får god tillgänglighet till de båda storstäderna. Tillgängligheten till arbetskraft för Boråsföretagen ökar med cirka 25 procent eller arbetstagare. I och med att det sker en ökning av tillgängligheten till befolkning ökar också kundunderlaget. Det blir helt enkelt lättare för företag i Borås att locka till sig kunder, både privatpersoner och andra företag, från till exempel Göteborg. Befolkningsökning Ökning av arbetstillfällen Ökning av arbetskraft Kommun Tusental % Tusental % Tusental % Göteborg Mölndal Härryda Bollebygd Borås Mark Tranemo Herrljunga Partille Kungälv Tabell 2. Skattad ökning av tillgänglighet till befolkning, till arbetstillfällen och till arbetskraft som följd av en investering, i tusental respektive procent. 14

15 Fler branscher Den ökade tillgängligheten bedöms innebära att köpkraften eller kundunderlaget ökar för företagen. Det får till följd att företag, i branscher som tidigare inte hade möjlighet att överleva, efterhand kommer att etablera sig. Effekten förväntas bli störst i Borås, Bollebygd och Härryda. I tabell 3 ser man skattat antal nya näringsgrenar i respektive kommun, som följd av förbättrad tillgänglighet. Förändring av antal branscher Antal branscher 2008 skattade med tillg. till arbetskraft Göteborg (2,5) Mölndal (3,3) Härryda (47,1) Bollebygd (64,3) Borås (7,8) Mark (1,4) Tranemo (1,8) Herrljunga (1,6) Partille (1,4) Kungälv (0,3) Tabell 3. Antalet branscher 2008 och skattad ökning av antalet branscher som följd av en investering. Den procentuella ökningen anges inom parentes. Nya jobb och ökad tillväxt Totalt uppskattas investeringen ge upphov till 2400 nya arbetstillfällen på grund av den förbättrade tillgängligheten. Osäkerheten över storleken på effekterna i form av nya arbetstillfällen är självklart mycket stor. Effekten kommer gradvis och full effekt uppnås inte förrän efter uppskattningsvis åtta till tio år. Störst blir effekten i de kommuner som ligger utmed stråket. Antal arbets- Förändring av antal arbetstillfällen tillfällen 2008 skattade med tillg. till arbetskraft Göteborg (0,1) Mölndal (0,3) Härryda (5,6) Bollebygd (29,3) Borås (1) Mark (0,2) Tranemo (0,5) Herrljunga (0,6) Partille (0,3) Kungälv (0,1) Totalt 2400 Tabell 4. Antal arbetstillfällen 2008 respektive skattat antal nya arbetstillfällen som följd av en investering i ny järnväg Borås-Göteborg. Den procentuella ökningen anges inom parentes. 15

16 Jämfört med den tidigare studien från uppskattas effekten vara cirka fem procent större beroende på grund av ökad befolkning och fler arbetsställen. När befolkning, arbetskraft och antalet arbetsställen ökar blir potentialen av en ökad ekonomisk integration större. Effekten blir helt enkelt mer positiv när två större städer kommer närmare varandra än två mindre. Eftersom restiderna mellan kommunerna är samma som vid förra beräkningen, kan man konstatera att utvecklingen i Västsverige under de senaste fem åren har gått i en riktning som gör att nyttan av investeringen har ökat. Handelshögskolan har också beräknat den förväntade tillväxteffekten av investeringen uttryckt som tillväxt i bruttolöner och förväntad effekt på bruttoregionalprodukten (BRP) i regionen. Effekten varierar stort beroende på vilka antaganden man gör. Tillväxteffekten har beräknats med olika antaganden om tidsperspektiv och framtida ekonomisk utveckling i samhället i stort i Västsverige. Ju längre tidsperiod och ju mer ekonomin förväntas växa framöver, desto större nytta av att knyta städerna närmare varandra. Under 2000-talet har den reala tillväxten i Västsverige legat på över två procent per år fram till och med I studien har två alternativa antaganden gjorts en respektive två procents real tillväxt. Vi anser att det är rimligt att åtminstone utgå från en livslängd på effekten motsvarande 60 år. Nuvärdet av ökade bruttolöner, som en följd av den förbättrade tillgängligheten, förväntas då motsvara 30 eller 54 miljarder kronor beroende på antagande om generell lönetillväxt i Västsverige. Nuvärdet på tillväxten i bruttoregionalprodukten förväntas motsvara mellan 50 miljarder och 90 miljarder som en följd av investeringen, återigen beroende på antagande om den ekonomiska utvecklingen i Västsverige. Livslängd=80 år Livslängd=60 år Livslängd=40 år Livslängd=20 år Förväntad tillväxt i bruttolöner (antagande om 1 procent årlig real tillväxt i löner) Förväntad tillväxt i bruttolöner (antagande om 2 procent årlig real tillväxt i löner) Förväntad tillväxt i BRP (antagande om 1 procent årlig real tillväxt i BRP) Förväntad tillväxt i BRP (antagande om 2 procent årlig real tillväxt i BRP) Tabell 5. Beräknat nuvärde av uppskattad tillväxteffekt med avseende på bruttolöner och bruttoregionalprodukt (BRP) med olika antagande om investeringens livslängd och ekonomisk utveckling års prisnivå, antagande om 4 procents kalkylränta, miljoner kronor. 16

17 Bilaga 1 Utformning av järnvägen I dagsläget råder det stor tveksamhet kring vilken typ av standard och vilken exakt dragning som är lämplig att bygga på sträckan Göteborg-Borås. Standarden avgör bland annat vilken hastighet tågen kan köra och därmed hur långa restiderna mellan olika orter blir. Det avgör också var och hur ofta olika tåg kan eller kommer att stanna. Beräkningen i den här studien bygger på möjligheten att skapa ett effektivt regionalt resande med möjlighet till stopp i Mölndal, Landvetter och Bollebygd förutom Göteborg och Borås. I en framtid kan det tänkas bli en järnväg med färre stopp men i gengäld en högre hastighet. Det skulle innebära en sämre tillgänglighet för vissa orter utmed sträckan men bättre tillgänglighet mellan Borås och Göteborg. Hur det skulle påverka regionförstoringen och den regionala nyttan har vi inte försökt bedöma i rapporten. 17

18 Bilaga 2 Teoretisk bakgrund och metodbeskrivning Den metod som används vid beräkning av regionalekonomiska effekter av infrastrukturförändringar bygger på en tillgänglighetsansats. Ett jämförelsevis enkelt sätt att beskriva den rumsliga strukturen hos en regional ekonomi är att göra det med hjälp av tillgängligheter. Tillgängligheten i en viss punkt i geografin påverkas främst av två faktorer, för det första beror den på var olika verksamheter är lokaliserade och för det andra beror den på hur långt ifrån varandra dessa verksamheter ligger. Avståndet i detta sammanhang mäts i restid. Tillgänglighetsmåtten som konstrueras på detta sätt kan sägas mäta den ekonomiska tätheten eller densiteten. Alternativt kan man benämna detta mått som en marknadspotential. En ökad tillgänglighet eller marknadspotential blir då också ett mått på integration av marknader och brukar benämnas regionförstoring. Teoretiska ansatser och empiriska studier visar att tillgängligheten spelar en stor roll för hur olika regioner utvecklas. Generellt kan sägas att regioner som karaktäriseras av hög tillgänglighet har en positiv utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal arbetstillfällen och utbudsdiversitet. Det motsatta gäller för regioner med låg tillgänglighet. I ljuset av dessa samband är det alltså av stor vikt för en region att försöka öka sin tillgänglighet. Detta kan åstadkommas genom inflyttning av befolkning, arbetstillfällen och företag, men också genom att förbättra kvaliteten på infrastrukturen, både intra- och interregionalt. Den modell som ligger till grund för framtagande av prognoser utnyttjar sambandet mellan infrastrukturen via tillgänglighetsmåttet till den regionala ekonomins utveckling. Analysen bygger på data för dagbefolkning 1 och arbeten, nattbefolkning (arbetskraft) och tidsavstånd mellan alla områden i den områdesindelning som är aktuell. Studiens tillgänglighetsanalys utgår en geografisk indelning av kommuner i så kallade SAMSområden. De kommuner som ingår i den här analysen är Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd, Kungälv, Partille, Tranemo, Herrljunga, Mark och Borås. Ingångsvärden som används i analysen utgår från tillgänglig trafikanalys som utgör grund för restidsmatrisen. Dessa uppgifter utnyttjas som underlag för simulering och 1 Med dagbefolkning menas befolkningen i en kommun dagtid, det vill säga där människor arbetar till skillnad från nattbefolkning där folk bor. kalkyl avseende de samhällsekonomiska effekterna. Analyserna bygger på den information som Trafikverket och Sweco har ställt till förfogande. Det bör uppmärksammas att studien är genomförd på ett starkt begränsat underlag och i ett tidigt skede av planeringsprocessen, det vill säga viss osäkerhet kan finnas om investeringens slutliga utformning. Studien avgränsas genom att helt inriktas mot persontrafik och med förutsättningen att den planerade uppgraderingen med dubbelspår mellan Göteborg och Borås är den enda förändringen gentemot dagens transportnätverk. Vidare förutsätts att anpassning görs i övrigt på andra marknader (planering för boende, kommersiella miljöer, lokalisering av arbetsplatser, med mera) för att så långt det är möjligt stödja och underlätta för arbetspendling. Det förutsätts också att kapacitet finns på angränsande spår och noder. Interaktionens betydelse för en regions ekonomiska utveckling Interaktion inom ett visst geografiskt område består av leveranser mellan företag, resor för personkontakter och förmedlad informationsöverföring. Interaktionen bär upp utbud och efterfrågan på alla marknader och är ett villkor för viktiga delar av hushållens välfärd. Efterfrågan på en tjänst eller vara finns ju ofta på ett annat ställe än där produktionen sker. För att utbud och efterfrågan ska kunna mötas rent geografiskt krävs därför interaktion eller transporter av ett eller annat slag. En regional ekonomi kan sägas vara sammansmält när många av kommunerna i regionen har en gemensam arbetsmarknad. Ett annat mått på integrering mellan kommuner är att invånarna i flera kommuner har gemensamma mötesplatser för offentlig service, inköp av varor och tjänster. Företagen i regionen kan på motsvarande sätt dela på utbudet av företagstjänster. I ju högre grad sådana utbudsvillkor är gemensamma, desto mer diversifierat och anpassat till olika kundgruppers efterfrågan kan utbudet vara. Det innebär en högre kvalitet på utbudet och en skarpare konkurrens. Den skarpare konkurrensen ger dessutom en garanti mot monopolliknande situationer. Detta är inte minst viktigt för att få en effektiv marknad som bringar priset på varor och tjänster till en samhällsekonomiskt optimal nivå. Förutsättningen för att stora delar av företagen och hushållen i en region skall kunna dela en gemensam ekonomisk miljö är att villkoren 18

19 för gods- och persontransporter är gynnsamma, med låga penningkostnader och små tidsuppoffringar för interaktion mellan olika kommuner liksom inom varje kommun. Följande uppräkning ger exempel på några av de viktiga regionala kvaliteter som förbättras när möjligheterna till interaktion ökar och när en regions ekonomi integreras: Bredare arbetsmarknad för hushållen i varje kommun, med många alternativa arbetstillfällen och arbetsuppgifter att välja mellan Bredare sammansättning av det arbetskraftsutbud som är tillgängligt för företagen i varje kommun. Bredare, diversifierad marknad för hushållens inköp av varor, tjänster och utnyttjande av möjligheter till fritidsaktiviteter. Bredare diversifierad marknad för företagens inköp av insatsvaror och företagstjänster. Bredare sammansättning av marknaden för företagens försäljning av distanskänsliga varor och tjänster i en närregion. För hushållen är det alltså arbetsmarknaden och konsumtionsmiljön som förbättras vid ökad integration. För företagen är det på motsvarande sätt utbudet av arbetskraft som förbättras, dessutom blir produktionsmiljön och närmarknaden bättre. Alltså, både hushåll och företag kan dra nytta av integration av mindre skilda marknader till en större enhet med mer variation, större konkurrens och därmed större effektivitet genomförde Handelshögskolan i Jönköping en studie av vilka effekter som en investering i ett dubbelspår mellan Göteborg och Borås skulle kunna förväntas innebära för Göteborg-Boråsregionen. Studien var en förstudie och ingick som en del i ett större underlag om det aktuella projektet som togs fram av Sweco. 19

20 Bilaga 3 Ytterligare tabeller och kommentarer Nedan presenteras tabeller och det underlag som ligger till grund för studien. Kkod Befolkning Befolkning ΔBef % Arbetstillfällen Arbetstillfällen ΔArb.till. % Arbetskraft Arbetskraft ΔArb.kraft. % Göteborg , , ,7 Mölndal , , ,4 Härryda , , ,7 Bollebygd , , ,5 Borås , , ,8 Mark , , ,1 Tranemo , , ,0 Herrljunga , , ,2 Partille , , ,1 Kungälv , , ,9 Tabell 6. Befolkning, arbetstillfällen och arbetskraft 2002 och 2008 i kommunerna. Befolkningen i Göteborgs kommun motsvarar 60 procent av regionens totala befolkning 2008 och är därmed regionens naturligt starkaste centrum. Befolkningstillväxten har varit starkast i Härryda och Kungälv, följt av andra kranskommuner till Göteborg. Även Göteborg uppvisar en stark befolkningstillväxt procent av regionens arbetstillfällen och 62 procent av arbetskraften i regionen finns 2008 i Göteborgs kommun. Arbetstillfällen och arbetskraft växer också starkt i de kommuner som har en stark befolkningsutveckling. 20

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965 Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Bostadsbristens pris är publicerad av Västsvenska Handelskammaren och HSB Göteborg 2014. Undersökningen är gjord

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Infrastrukturmatch - Minst 17 år innan Göteborg är ikapp Rapport 2010:8 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Citera oss gärna,

Läs mer

Dags att rensa upp bland bolagen

Dags att rensa upp bland bolagen Dags att rensa upp bland bolagen En tredjedel av Göteborgs kommuns verksamhet utförs i de egna bolagen en minskning skulle leda till vitalisering och ökad kostnadseffektivitet. Rapport 2010:6 ISSN 1650-7965

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6 14 UPPDRAG VGR_ÅTG-plan stråk 2 & 6 UPPDRAGSNUMMER 7000587000 UPPDRAGSLEDARE Peter Blomquist UPPRÄTTAD AV Peter Blomquist DATUM Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6 Befolkning Befolkningstillväxten

Läs mer

Rapport 2015:1 ISSN 1650-7965. Koll på läget Hur ser företagen i Göteborgsregionen på sin lokalisering

Rapport 2015:1 ISSN 1650-7965. Koll på läget Hur ser företagen i Göteborgsregionen på sin lokalisering Rapport 2015:1 ISSN 1650-7965 Koll på läget Hur ser företagen i Göteborgsregionen på sin lokalisering Framsidan medlem nr 9584 preera göteborg Managementkonsultföretaget Preera grundades 1997 och består

Läs mer

Hur stort är Västsverige?

Hur stort är Västsverige? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN 1650-7965 Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN 1650-7965 Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:8 ISSN 1650-7965 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Från näringslivets sida är det av oerhört stor betydelse att myndigheter och politiker gör vad de kan för att hindra kriminaliteten.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

REGIONAL UTVECKLING UNGAS ATTITYDER. Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad 2012-05-15

REGIONAL UTVECKLING UNGAS ATTITYDER. Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad 2012-05-15 REGIONAL UTVECKLING UNGAS ATTITYDER Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad 2012-05-15 1.0 HANDELSKAMMAREN Ägs av näringslivet, inga offentliga medel. 2600 medlemsföretag i 51 kommuner. Kontor i Borås, Göteborg,

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Rapport 2013:4. Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER

Rapport 2013:4. Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER Rapport 2013:4 Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER Kunskapsklyftan - Högskolan som företagen inte ser är publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2013. Citera oss gärna men ange källa. Författare

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

Rapport 2012:4 ISSN 1650-7965. Fokus Attityd 2012. Om ungdomars attityd till arbete, utbildning och framtid

Rapport 2012:4 ISSN 1650-7965. Fokus Attityd 2012. Om ungdomars attityd till arbete, utbildning och framtid Rapport 2012:4 ISSN 160-796 Fokus Attityd 2012 Om ungdomars attityd till arbete, utbildning och framtid Fokus Attityd 2012 är publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012 Citera oss gärna men ange källa

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN #4av5jobb Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen håller krisorterna under armarna....... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill.3 Sverige totalt.....

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

GÖTEBORG OCH VÄSTSVERIGE TILLVÄXTREGION I OBALANS. En analys av tillväxtförutsättningar i Göteborgsregionen och Västsverige 2007-2011

GÖTEBORG OCH VÄSTSVERIGE TILLVÄXTREGION I OBALANS. En analys av tillväxtförutsättningar i Göteborgsregionen och Västsverige 2007-2011 GÖTEBORG OCH VÄSTSVERIGE TILLVÄXTREGION I OBALANS En analys av tillväxtförutsättningar i Göteborgsregionen och Västsverige 2007-2011 SAMMANFATTNING MAJ 2007 2 INNEHÅLL Bakgrund... 3 1. Studiens uppläggning

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

2009:2. Västsverige Skåne 0-5. En rapport om kollektivtrafiken ISSN 1650-7965

2009:2. Västsverige Skåne 0-5. En rapport om kollektivtrafiken ISSN 1650-7965 29:2 ISSN 165-7965 Västsverige Skåne -5 En rapport om kollektivtrafiken Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare 2 7 västsvenska företag är medlemmar. På

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän.

Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän. Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän. En ekonomisk analys av potentiella och förväntade effekter av en förbättrad E6 med avseende på tillgänglighet till befolkning, arbetsplatser, arbetskraft

Läs mer

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen ATT BYGGA NÅGONTING STORT TILLSAMMANS Två städer. Syskon, som i grund och botten inte är helt lika varandra och har vandrat lite olika vägar

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 RESULTATRAPPORT KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt Avsnitt Bakgrund Husbilsdestination Västsverige

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Bilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014

Bilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014 Bilden av Karlstad Attraktionsindex 2014 Målet med undersökningen En klar bild av varumärket Karlstad sett ur svenska befolkningens ögon. Ma let med underso kningen a r att tillhandaha lla ett tydligt

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Kommunikationernas betydelse för tillväxt eller möjligen Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Blivande hallänningar (?) på sommarlov i Haverdal 2014 03 12 Foto: Föreningen Haverdalsbyn Folkmängdsutveckling

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer