Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer Dynamiska samhällseffekter av en modern dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer Dynamiska samhällseffekter av en modern dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås"

Transkript

1 Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer Dynamiska samhällseffekter av en modern dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås Rapport 2010:4 ISSN

2 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa

3 Förord Västsveriges två största städer, Borås och Göteborg, tillhör idag inte samma arbetsmarknadsregion. Järnvägen mellan städerna är från 1896 och tågen är långsammare än bussarna. Potentialen för ökad integration mellan städerna är däremot stor. Exemplen från Mälardalen är flera där en ökad pendling och ökade affärskontakter har lett till kraftiga uppsving för flera städer. Eskilstuna, efter utbyggnaden av Svealandsbanan till Stockholm, har genomgått en period av hög tillväxt, ökad attraktivitet och bättre tillgång på kompetens delvis tack vare en förbättrad integration med Stockholmsregionen. Men även Stockholm som nav har stärkts då tillgången på kompetens och antalet branscher har ökat. En ny järnväg mellan Borås och Göteborg skulle innebära en kraftigt förbättrad tillgänglighet. Det i sin tur skapar förutsättningar för en gemensam arbetsmarknadsregion med ett större utbud av olika typer av branscher, jobb och kompetenser. Bättre tillgänglighet gör att företagen lättare kan få tag på rätt kompetens, samtidigt som arbetstagarna får ett större utbud av intressanta och relevanta arbeten. En större region medför också ett ökat utrymme för nya, mer nischade branscher för vilka såväl Göteborgsregionen som Boråsregionen idag utgör för små marknader. Fler människor inom samma region innebär också att kundunderlaget för tjänster, till exempel kultur och nöje, skulle öka. Västsvenska Industri- och Handelskammaren har låtit forskare på Internationella Handelshögskolan i Jönköping beräkna värdet av de dynamiska effekter som en ny järnväg mellan Göteborg och Borås skulle medföra. Studien är en uppdatering av en annan studie från 2005, då beställd av Banverket. Resultaten är tydligt positiva. Den förbättrade tillgängligheten mellan Borås och Göteborg innebär en ökning av antalet arbetstillfällen med 2400 personer. Tillväxteffekten överstiger 50 miljarder kronor beräknat på en livslängd på järnvägen på 60 år. Sammantaget skulle en gemensam region vara mer attraktiv både för arbetstagare och för de som planerar att etablera nya företag. Regionens ekonomi skulle bli mer robust och mindre sårbar för konjunkturnedgångar eller nedgångar i enskilda branscher. Vi tror att Västsveriges möjlighet att även fortsättningsvis utgöra ett tillväxtnav för landet delvis bygger på en ökad integration mellan arbetsmarknadsregionerna genom bättre infrastruktur. En utbyggnad av en modern järnväg mellan Göteborg och Borås är en viktig byggsten i detta arbete. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Vi gör Västsverige Starkare 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 En växande Göteborgsregion är bra för hela Västsverige 6 Tillgängligheten mellan Göteborg och Borås är viktig för näringslivet 7 Göteborgsregionen tappar mark mot Malmö och Stockholm 10 Utvecklingen för Eskilstuna Stockholm en förebild 11 En modern järnväg mellan Göteborg och Borås skapar tillväxt 13 Fler branscher 15 Nya jobb och ökad tillväxt 15 Bilaga 1 Utformning av järnvägen 17 Bilaga 2 Teoretisk bakgrund och metodbeskrivning 18 Interaktionens betydelse för en regions ekonomiska utveckling 18 Bilaga 3 Ytterligare tabeller och kommentarer 20 Bilaga 4 Förändrad tillgänglighet 23 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 26 5

6 En växande Göteborgsregion är bra för hela Västsverige Göteborgsregionen är den viktigaste tillväxtmotorn i Västsverige i kraft av sin storlek i befolkning och företagande. För att Västsveriges utveckling ska vara stark framöver behöver fler städer knytas närmare Göteborgsregionen genom bättre tillgänglighet med bil, buss och tåg. Göteborgsregionen blir på så sätt starkare, med ett mer diversifierat näringsliv och ett större utbud av kompetens. Dessutom skulle det stärka de städer som knyts närmare Göteborg som då får tillgång till en mer specialiserad arbetskraft, fler arbetstillfällen, etc. Göteborgsregionens arbetsmarknadsregion utgörs, enligt SCB, idag av följande kommuner: Göteborg, Mölndal, Lerum, Kungälv, Partille, Härryda, Mark, Bollebygd, Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Öckerö, Alingsås, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Vårgårda samt Orust. Totalt har Göteborgs arbetsmarknadsregion drygt en miljon invånare. Ju större befolkning och företagande som kopplas samman med varandra, desto större positiva effekter uppnås. Därför är potentialen störst om Borås, Skövde, Trollhättan och Uddevalla knyts närmare Göteborg genom bättre tillgänglighet. Borås är störst av dessa städer, vilket ger en stor potential för ökad tillväxt om det knyts närmare Göteborg. Eftersom Borås dessutom ligger närmast Göteborg rent avståndsmässigt finns goda möjligheter för att kunna skapa en god tillgänglighet mellan städerna. Karta över Göteborgs och Borås arbetsmarknadsregioner. 1. Orust 2. Tjörn 3. Stenungsund 4. Lilla Edet 5. Kungälv 6. Ale 7. Alingsås 8. Vårgårda 9. Öckerö 10. Göteborg 11. Partille 12. Lerum 13. Mölndal 14. Härryda 15. Bollebygd 16. Kungsbacka 17. Mark 18. Varberg 19. Falkenberg 20. Herrljunga 21. Borås 22. Ulricehamn 23. Svenljunga 24. Tranemo 6

7 Tillgängligheten mellan Göteborg och Borås är viktig för näringslivet En förbättrad tillgänglighet mellan Borås och Göteborg skulle skapa bättre förutsättningar för dem som idag pendlar mellan städerna. Det skulle minska den tid de spenderar på att sitta i bilen, bussen eller tåget. Men det skulle också innebära att fler göteborgare skulle tycka att det vore attraktivt att söka jobb i Borås och vice versa och därmed öka chansen att få ett bra jobb. Det i sin tur innebär att företagen skulle få lättare att hitta rätt kompetens, vilket blir allt viktigare allteftersom företagen blir mer specialiserade. Sedan 1990 är det bara de tre storstadsregionerna som har haft en positiv utveckling av sysselsättningen, och diagram 1 visar att sysselsättningsutvecklingen är proportionell mot regionens storlek: Ju större region, desto mer positiv utveckling och ju mindre arbetsmarknad, desto mer negativ utveckling. Stapeln längst till vänster i diagram 1 utgörs av Stockholm-Solnas lokala arbetsmarknad, medan Göteborgs och Malmö-Lunds lokala arbetsmarknader tillsammans utgör stapeln näst längst till vänster ( invånare). Också när man studerar de sysselsattas inkomster finns ett likartat samband mellan en positiv utveckling och storleken på arbetsmarknaden. Diagram 2 illustrerar den procentuella utvecklingen av lönesumman för arbetande i olika typer av regioner. Lönesumman i de tre storstäderna ökade med 220 procent under åren , vilket är mer än i de befolkningsmässigt mindre arbetsmarknadsregionerna. En av förklaringarna är att i de större regionerna kan arbetskraften specialisera sig i större omfattning och då höja produktiviteten och därmed lönerna. Utveckling av lönesumman % 200% 150% 100% 50% Sysselsättningsutveckling % 5% 0% -5% -10% -15% -20% 0% StorstadsLA < Storlek på LA Diagram 2. Utveckling av lönesumma i förhållande till storlek på arbetsmarknadsregion, Källa: SCB. -25% > Storlek på LA Diagram 1. Sysselsättningsutveckling i förhållande till invånarantal i arbetsmarknadsregionen, Källa: SCB. < 10 7

8 Antalet branscher Sjuhäradsregionens och Göteborgsregionens näringsliv skiljer sig till vissa delar från varandra när det gäller vilka branscher som dominerar. I Göteborgsregionen är fordonsbranschen väldigt stark medan distanshandel, textil och design dominerar i Sjuhärad. Om det är lätt för människor att bo i den ena staden och arbeta i den andra, tack vare god tillgänglighet, och Sjuhärads- och Göteborgsregionen därmed blir en gemensam arbetsmarknadsregion eller åtminstone blir mer ekonomiskt integrerade med varandra, minskar sårbarheten vid ekonomiska nedgångar. Om en bransch drabbas extra hårt i en allmän lågkonjunktur eller vid en strukturomvandling innebär det att regionen landar mjukare om det finns många andra branscher att luta sig tillbaka på. Av diagram 3 framgår tydligt hur antalet branscher ökar avsevärt med ett större befolkningsunderlag. Maximum Minimum Framgången för en region bygger till stor del på om man lyckas behålla sina ambitiösa ungdomar och locka till sig ambitiösa ungdomar från andra regioner det är en kamp om kompetensen. För att gå vinnande ur den kampen krävs att en region kan erbjuda goda karriärmöjligheter inom flera olika branscher, exempelvis att en region kan locka till sig ett gift par där båda vill göra karriär, fast inom två olika yrken. Sjuhärads- och Göteborgsregionen skulle båda öka sina chanser att stå som vinnare i den kampen med bättre pendlingsmöjligheter. I diagram 4 kan man se hur de större regionerna har varit vinnare när det gäller att attrahera ny befolkning. Befolkningsutveckling % 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Stockholm-Solna Göteborg Malmö-Lund Storlek på LA Diagram 3. Antalet branscher i förhållande till invånarantal i arbetsmarknadsregionen Källa: SCB. < % Stockholm-Solna Göteborg Malmö-Lund Storlek på LA < Diagram 4.Befolkningsutveckling i förhållande till invånarantal i arbetsmarknadsregionen, Källa: SCB. 8

9 Diagram 5. Förändring i inpendlingen till Borås från ett antal kommuner Index 1998=100. Källa: SCB. Partille Göteborg Härryda Mölndal Ulricehamn Mark Herrljunga Bollebygd Svenljunga Tranemo Göteborgsregionen och Sjuhärad har traditionellt varit ganska lite ekonomiskt integrerade med varandra med tanke på det korta avståndet. De senaste åren, i takt med att globaliseringen har tilltagit, har dock pendlingen ökat. Utrymmet för ytterligare ökad pendling är stor. Arbetsmarknaderna Borås, Skövde och Trollhättan-Vänersborg återfinns samtliga i gruppen med mer än invånare men mindre än Genom att dessa arbetsmarknader knyter an till Göteborgsregionen kommer de att utgöra en integrerad region som ger underlag för fler branscher, bättre befolkningsutveckling och en starkare löneutveckling Borås Mark Mölndal Härryda Bollebygd Diagram 6. Förändring i inpendling till Göteborg från kommuner i stråket Göteborg-Borås Index 1998=100. Källa: SCB

10 Göteborgsregionen tappar mark mot Malmö och Stockholm För att Västsverige ska klara av den globala konkurrensen framöver, måste de största städerna utvecklas positivt. Särskilt Göteborgsregionen måste växa för att Västsverige fortsatt ska vara en attraktiv plats att göra affärer i. Idag ingår varken Uddevalla, Trollhättan eller Borås i Göteborgs lokala arbetsmarknad enligt SCB:s indelning, som bygger på antalet pendlare mellan olika kommuner. I en framtid måste vi knyta dessa städer närmare Göteborg. Sedan 1970 har Göteborgsregionen vuxit med cirka invånare och utgör idag drygt en miljon invånare. Utav tillväxten på invånare har cirka hälften bestått i en ökning av antalet invånare i de kommuner som utgjorde Göteborgs arbetsmarknadsregion 1970, med andra ord en förtätning. Den andra hälften beror på att fler kommuner har blivit en del av regionen, det har alltså skett en geografisk expansion. Jämför vi utvecklingen med Malmö- och Stockholmsregionen har Göteborgsregionen vuxit ganska beskedligt de senaste decennierna (se diagram 7). Stockholmsregionen har vuxit med cirka invånare och Malmöregionen med cirka Stockholm är en betydligt större region från början och deras tillväxt har liknande fördelning mellan förtätning och geografisk expansion som Göteborgsregionen. Malmöregionen däremot har vuxit betydligt snabbare än Göteborgsregionen och eftersom Malmöregion var ungefär hälften så stor som Göteborgsregionen 1970 så har Malmöregionen en tillväxt som i relativa tal är mellan tre till fyra gånger så stor. Dessutom har Malmöregionens tillväxt i huvudsak utgjorts av geografisk expansion, vilket till stor del beror på förbättrad tillgänglighet i form av bättre infrastruktur. Även om det är rent statiskt mått med dess fel och brister och dessutom inte är den enda framgångsfaktorn så tror vi att en liknande utveckling för Göteborgsregionen är nödvändig och möjlig om vi bygger en mer effektiv infrastruktur i Västsverige. Eftersom Borås är Västsveriges näst största stad är det särskilt angeläget att förbättra tillgängligheten till och från staden för att uppnå regionförstoring LA Malmö LA Göteborg LA Stockholm Varav förtätning Varav geografisk expansion Invånare Diagram 7. Ökning av antalet invånare i Malmös, Göteborgs respektive Stockholms lokala arbetsmarknader mellan 1970 och 2008 fördelat på geografisk expansion och förtätning. Källa: SCB. 10

11 Utvecklingen för Eskilstuna Stockholm en förebild Utpendling Inpendling Diagram 8. In- och utpendling för Eskilstuna kommun. Index 1985=100. Invigningen av Svealandsbanan 1997 är markerad i diagrammet. Källa: Eskilstuna kommun. Utflyttning Inflyttning Ett liknande exempel som förhållandet Borås-Göteborg är Eskilstuna-Stockholm i Mälardalen. Eskilstuna och Borås har också stora likheter vad gäller storlek och näringslivsstruktur. Båda städerna har dessutom genomgått stora strukturomvandlingar under efterkrigstiden. När Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Stockholm invigdes 1997 fick banan omedelbart ett högt resande. Resandeökningen var sedan väldigt kraftig mellan åren 1997 till Under åren minskade resandet något på grund av många trafikstörningar för att sedan 2005 återigen öka i ganska hög takt. Till exempel ökade det 2006 och 2007 med 7,4 respektive 6,4 procent per år. När man undersökte tågets marknadsandel låg den för sträckan Eskilstuna- Stockholm på hela 54 procent mellan åren Diagram 8 visar att arbetspendlingen har ökat kraftigt till och från Eskilstuna sedan invigningen av Svealandsbanan Särskilt utpendlingen har ökat kraftigt, förmodligen på grund av att möjligheten att bo i Eskilstuna och samtidigt arbeta i Stockholm har förbättrats avsevärt. Mellan Stockholm och Eskilstuna är det cirka 115 km och resan med tåg tar cirka en timme. Attraktiviteten för att bo i Eskilstuna har också ökat kraftigt efter det att banan invigdes 1997, även om del härrör från ökad invandring och därför inte direkt kan kopplas till banans tillkomst Diagram 9. In- och utflyttning för Eskilstuna kommun. Index 1985=100. Invigningen av Svealandsbanan 1997 är markerad i diagrammet. Källa: Eskilstuna kommun. 11

12 Den årliga utvecklingen av lönesumman har varit mycket positiv för Eskilstuna. Jämför man med åtta städer i samma storlek ligger Eskilstuna på plats tre för åren Den utvecklingen är mycket positiv för en stad som upplevde minskad befolkning och ökad arbetslöshet under 70- och 80- talen. 4,3% 4,2% 4,1% 4,0% 3,9% 3,8% 3,7% 3,6% 3,5% 3,4% Linköping Gävle Eskilstuna Borås Örebro Västerås Sundsvall Norrköping Diagram 10. Genomsnittlig årlig procentuell förändring i lönesumma per sysselsatta Källa: Eskilstuna kommun. 12

13 En modern järnväg mellan Göteborg och Borås skapar tillväxt Syftet med beräkningen är att bedöma de dynamiska effekterna eller de positiva tillväxteffekterna av en förbättrad tillgänglighet mellan Borås och Göteborg som följer av en att en modern järnväg 1 byggs mellan städerna, tänkbart trafikupplägg, se bilden i figur 1. 1 En modern järnväg bör ha en topphastighet mellan km/tim. En så kallad höghastighetsbana når över 300 km/tim, det är dock ej nödvändigt för att uppnå de beräknade vinsterna i den här studien som bygger på det regionala resandet. För ytterligare förklaring se bilaga 1. Figur 1. Tänkbart trafikupplägg, järnväg Göteborg-Borås Beräkningen har genomförts av Lars Pettersson och Johan Klaesson vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Studien bygger på en tidigare studie genomförd av Sweco och forskarna vid Handelshögskolan , då beställd av Banverket. Studien innebär en uppdatering av resultaten genom att samtliga aktuella tabeller uppdaterats med nya beräkningar som baseras på förhållanden från senast tillgängliga data. Med detta menas att tabellerna är uppdaterade med uppgifter från Förutsättningar för denna uppdatering är de samma som i övrigt gällde för den tidigare studien som genomfördes och färdigställdes i januari För en djupare beskrivning av den teoretiska bakgrunden och metoden för beräkningarna, se bilaga 2. I och med investeringen i en modern dubbelspårig järnväg minskar restiderna betydligt mellan de olika kommunerna i närområdet kring järnvägen. Medelavståndet i minuter mellan respektive kommun och de övriga kommunerna i studien, före och efter investeringen, redovisas i tabell 1. Störst förändring får Borås kommun med en genomsnittlig restidsminskning på 27,6 procent. 13

14 Tid före Tid efter Förändring (min) Förändring (%) Göteborg 46,6 35, ,6 Mölndal 42,9 31,1-11,8-27,5 Härryda 39,4 29,2-10,2-25,9 Bollebygd 39,5 29,3-10,2-25,8 Borås 43,4 31, ,6 Mark 62,9 51,3-11,6-18,4 Tranemo 66,7 55,1-11,6-17,4 Herrljunga 71,2 59,6-11,6-16,3 Partille 51,6 40,4-11,2-21,7 Kungälv 65,1 53,9-11,2-17,2 Tabell 1. Medelavstånd i minuter mellan en kommun och övriga kommuner, före och efter en investering i ny järnväg Borås-Göteborg. Källa: Sweco. Tillgängligheten till befolkning, arbetsställen och arbetskraft förbättras markant för invånare och företag i vissa kommuner om man satsar på en modern järnväg mellan Göteborg och Borås, se tabell 2. Att öka tillgängligheten till befolkning innebär att det potentiella kundunderlaget ökar för klädaffären, tvätteriet eller travbanan. Att öka tillgängligheten till arbetskraft får till följd att man som arbetsgivare når en större mängd människor som kan vara intresserade av att arbeta på företaget och därmed en större möjlighet att få tag på rätt kompetens. När tillgängligheten till arbetstillfällena ökar så ökar mängden potentiella jobbmöjligheter. Störst förändring är det av förklarliga skäl i de städer som ligger på sträckan mellan Göteborg och Borås, eftersom de får god tillgänglighet till de båda storstäderna. Tillgängligheten till arbetskraft för Boråsföretagen ökar med cirka 25 procent eller arbetstagare. I och med att det sker en ökning av tillgängligheten till befolkning ökar också kundunderlaget. Det blir helt enkelt lättare för företag i Borås att locka till sig kunder, både privatpersoner och andra företag, från till exempel Göteborg. Befolkningsökning Ökning av arbetstillfällen Ökning av arbetskraft Kommun Tusental % Tusental % Tusental % Göteborg Mölndal Härryda Bollebygd Borås Mark Tranemo Herrljunga Partille Kungälv Tabell 2. Skattad ökning av tillgänglighet till befolkning, till arbetstillfällen och till arbetskraft som följd av en investering, i tusental respektive procent. 14

15 Fler branscher Den ökade tillgängligheten bedöms innebära att köpkraften eller kundunderlaget ökar för företagen. Det får till följd att företag, i branscher som tidigare inte hade möjlighet att överleva, efterhand kommer att etablera sig. Effekten förväntas bli störst i Borås, Bollebygd och Härryda. I tabell 3 ser man skattat antal nya näringsgrenar i respektive kommun, som följd av förbättrad tillgänglighet. Förändring av antal branscher Antal branscher 2008 skattade med tillg. till arbetskraft Göteborg (2,5) Mölndal (3,3) Härryda (47,1) Bollebygd (64,3) Borås (7,8) Mark (1,4) Tranemo (1,8) Herrljunga (1,6) Partille (1,4) Kungälv (0,3) Tabell 3. Antalet branscher 2008 och skattad ökning av antalet branscher som följd av en investering. Den procentuella ökningen anges inom parentes. Nya jobb och ökad tillväxt Totalt uppskattas investeringen ge upphov till 2400 nya arbetstillfällen på grund av den förbättrade tillgängligheten. Osäkerheten över storleken på effekterna i form av nya arbetstillfällen är självklart mycket stor. Effekten kommer gradvis och full effekt uppnås inte förrän efter uppskattningsvis åtta till tio år. Störst blir effekten i de kommuner som ligger utmed stråket. Antal arbets- Förändring av antal arbetstillfällen tillfällen 2008 skattade med tillg. till arbetskraft Göteborg (0,1) Mölndal (0,3) Härryda (5,6) Bollebygd (29,3) Borås (1) Mark (0,2) Tranemo (0,5) Herrljunga (0,6) Partille (0,3) Kungälv (0,1) Totalt 2400 Tabell 4. Antal arbetstillfällen 2008 respektive skattat antal nya arbetstillfällen som följd av en investering i ny järnväg Borås-Göteborg. Den procentuella ökningen anges inom parentes. 15

16 Jämfört med den tidigare studien från uppskattas effekten vara cirka fem procent större beroende på grund av ökad befolkning och fler arbetsställen. När befolkning, arbetskraft och antalet arbetsställen ökar blir potentialen av en ökad ekonomisk integration större. Effekten blir helt enkelt mer positiv när två större städer kommer närmare varandra än två mindre. Eftersom restiderna mellan kommunerna är samma som vid förra beräkningen, kan man konstatera att utvecklingen i Västsverige under de senaste fem åren har gått i en riktning som gör att nyttan av investeringen har ökat. Handelshögskolan har också beräknat den förväntade tillväxteffekten av investeringen uttryckt som tillväxt i bruttolöner och förväntad effekt på bruttoregionalprodukten (BRP) i regionen. Effekten varierar stort beroende på vilka antaganden man gör. Tillväxteffekten har beräknats med olika antaganden om tidsperspektiv och framtida ekonomisk utveckling i samhället i stort i Västsverige. Ju längre tidsperiod och ju mer ekonomin förväntas växa framöver, desto större nytta av att knyta städerna närmare varandra. Under 2000-talet har den reala tillväxten i Västsverige legat på över två procent per år fram till och med I studien har två alternativa antaganden gjorts en respektive två procents real tillväxt. Vi anser att det är rimligt att åtminstone utgå från en livslängd på effekten motsvarande 60 år. Nuvärdet av ökade bruttolöner, som en följd av den förbättrade tillgängligheten, förväntas då motsvara 30 eller 54 miljarder kronor beroende på antagande om generell lönetillväxt i Västsverige. Nuvärdet på tillväxten i bruttoregionalprodukten förväntas motsvara mellan 50 miljarder och 90 miljarder som en följd av investeringen, återigen beroende på antagande om den ekonomiska utvecklingen i Västsverige. Livslängd=80 år Livslängd=60 år Livslängd=40 år Livslängd=20 år Förväntad tillväxt i bruttolöner (antagande om 1 procent årlig real tillväxt i löner) Förväntad tillväxt i bruttolöner (antagande om 2 procent årlig real tillväxt i löner) Förväntad tillväxt i BRP (antagande om 1 procent årlig real tillväxt i BRP) Förväntad tillväxt i BRP (antagande om 2 procent årlig real tillväxt i BRP) Tabell 5. Beräknat nuvärde av uppskattad tillväxteffekt med avseende på bruttolöner och bruttoregionalprodukt (BRP) med olika antagande om investeringens livslängd och ekonomisk utveckling års prisnivå, antagande om 4 procents kalkylränta, miljoner kronor. 16

17 Bilaga 1 Utformning av järnvägen I dagsläget råder det stor tveksamhet kring vilken typ av standard och vilken exakt dragning som är lämplig att bygga på sträckan Göteborg-Borås. Standarden avgör bland annat vilken hastighet tågen kan köra och därmed hur långa restiderna mellan olika orter blir. Det avgör också var och hur ofta olika tåg kan eller kommer att stanna. Beräkningen i den här studien bygger på möjligheten att skapa ett effektivt regionalt resande med möjlighet till stopp i Mölndal, Landvetter och Bollebygd förutom Göteborg och Borås. I en framtid kan det tänkas bli en järnväg med färre stopp men i gengäld en högre hastighet. Det skulle innebära en sämre tillgänglighet för vissa orter utmed sträckan men bättre tillgänglighet mellan Borås och Göteborg. Hur det skulle påverka regionförstoringen och den regionala nyttan har vi inte försökt bedöma i rapporten. 17

18 Bilaga 2 Teoretisk bakgrund och metodbeskrivning Den metod som används vid beräkning av regionalekonomiska effekter av infrastrukturförändringar bygger på en tillgänglighetsansats. Ett jämförelsevis enkelt sätt att beskriva den rumsliga strukturen hos en regional ekonomi är att göra det med hjälp av tillgängligheter. Tillgängligheten i en viss punkt i geografin påverkas främst av två faktorer, för det första beror den på var olika verksamheter är lokaliserade och för det andra beror den på hur långt ifrån varandra dessa verksamheter ligger. Avståndet i detta sammanhang mäts i restid. Tillgänglighetsmåtten som konstrueras på detta sätt kan sägas mäta den ekonomiska tätheten eller densiteten. Alternativt kan man benämna detta mått som en marknadspotential. En ökad tillgänglighet eller marknadspotential blir då också ett mått på integration av marknader och brukar benämnas regionförstoring. Teoretiska ansatser och empiriska studier visar att tillgängligheten spelar en stor roll för hur olika regioner utvecklas. Generellt kan sägas att regioner som karaktäriseras av hög tillgänglighet har en positiv utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal arbetstillfällen och utbudsdiversitet. Det motsatta gäller för regioner med låg tillgänglighet. I ljuset av dessa samband är det alltså av stor vikt för en region att försöka öka sin tillgänglighet. Detta kan åstadkommas genom inflyttning av befolkning, arbetstillfällen och företag, men också genom att förbättra kvaliteten på infrastrukturen, både intra- och interregionalt. Den modell som ligger till grund för framtagande av prognoser utnyttjar sambandet mellan infrastrukturen via tillgänglighetsmåttet till den regionala ekonomins utveckling. Analysen bygger på data för dagbefolkning 1 och arbeten, nattbefolkning (arbetskraft) och tidsavstånd mellan alla områden i den områdesindelning som är aktuell. Studiens tillgänglighetsanalys utgår en geografisk indelning av kommuner i så kallade SAMSområden. De kommuner som ingår i den här analysen är Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd, Kungälv, Partille, Tranemo, Herrljunga, Mark och Borås. Ingångsvärden som används i analysen utgår från tillgänglig trafikanalys som utgör grund för restidsmatrisen. Dessa uppgifter utnyttjas som underlag för simulering och 1 Med dagbefolkning menas befolkningen i en kommun dagtid, det vill säga där människor arbetar till skillnad från nattbefolkning där folk bor. kalkyl avseende de samhällsekonomiska effekterna. Analyserna bygger på den information som Trafikverket och Sweco har ställt till förfogande. Det bör uppmärksammas att studien är genomförd på ett starkt begränsat underlag och i ett tidigt skede av planeringsprocessen, det vill säga viss osäkerhet kan finnas om investeringens slutliga utformning. Studien avgränsas genom att helt inriktas mot persontrafik och med förutsättningen att den planerade uppgraderingen med dubbelspår mellan Göteborg och Borås är den enda förändringen gentemot dagens transportnätverk. Vidare förutsätts att anpassning görs i övrigt på andra marknader (planering för boende, kommersiella miljöer, lokalisering av arbetsplatser, med mera) för att så långt det är möjligt stödja och underlätta för arbetspendling. Det förutsätts också att kapacitet finns på angränsande spår och noder. Interaktionens betydelse för en regions ekonomiska utveckling Interaktion inom ett visst geografiskt område består av leveranser mellan företag, resor för personkontakter och förmedlad informationsöverföring. Interaktionen bär upp utbud och efterfrågan på alla marknader och är ett villkor för viktiga delar av hushållens välfärd. Efterfrågan på en tjänst eller vara finns ju ofta på ett annat ställe än där produktionen sker. För att utbud och efterfrågan ska kunna mötas rent geografiskt krävs därför interaktion eller transporter av ett eller annat slag. En regional ekonomi kan sägas vara sammansmält när många av kommunerna i regionen har en gemensam arbetsmarknad. Ett annat mått på integrering mellan kommuner är att invånarna i flera kommuner har gemensamma mötesplatser för offentlig service, inköp av varor och tjänster. Företagen i regionen kan på motsvarande sätt dela på utbudet av företagstjänster. I ju högre grad sådana utbudsvillkor är gemensamma, desto mer diversifierat och anpassat till olika kundgruppers efterfrågan kan utbudet vara. Det innebär en högre kvalitet på utbudet och en skarpare konkurrens. Den skarpare konkurrensen ger dessutom en garanti mot monopolliknande situationer. Detta är inte minst viktigt för att få en effektiv marknad som bringar priset på varor och tjänster till en samhällsekonomiskt optimal nivå. Förutsättningen för att stora delar av företagen och hushållen i en region skall kunna dela en gemensam ekonomisk miljö är att villkoren 18

19 för gods- och persontransporter är gynnsamma, med låga penningkostnader och små tidsuppoffringar för interaktion mellan olika kommuner liksom inom varje kommun. Följande uppräkning ger exempel på några av de viktiga regionala kvaliteter som förbättras när möjligheterna till interaktion ökar och när en regions ekonomi integreras: Bredare arbetsmarknad för hushållen i varje kommun, med många alternativa arbetstillfällen och arbetsuppgifter att välja mellan Bredare sammansättning av det arbetskraftsutbud som är tillgängligt för företagen i varje kommun. Bredare, diversifierad marknad för hushållens inköp av varor, tjänster och utnyttjande av möjligheter till fritidsaktiviteter. Bredare diversifierad marknad för företagens inköp av insatsvaror och företagstjänster. Bredare sammansättning av marknaden för företagens försäljning av distanskänsliga varor och tjänster i en närregion. För hushållen är det alltså arbetsmarknaden och konsumtionsmiljön som förbättras vid ökad integration. För företagen är det på motsvarande sätt utbudet av arbetskraft som förbättras, dessutom blir produktionsmiljön och närmarknaden bättre. Alltså, både hushåll och företag kan dra nytta av integration av mindre skilda marknader till en större enhet med mer variation, större konkurrens och därmed större effektivitet genomförde Handelshögskolan i Jönköping en studie av vilka effekter som en investering i ett dubbelspår mellan Göteborg och Borås skulle kunna förväntas innebära för Göteborg-Boråsregionen. Studien var en förstudie och ingick som en del i ett större underlag om det aktuella projektet som togs fram av Sweco. 19

20 Bilaga 3 Ytterligare tabeller och kommentarer Nedan presenteras tabeller och det underlag som ligger till grund för studien. Kkod Befolkning Befolkning ΔBef % Arbetstillfällen Arbetstillfällen ΔArb.till. % Arbetskraft Arbetskraft ΔArb.kraft. % Göteborg , , ,7 Mölndal , , ,4 Härryda , , ,7 Bollebygd , , ,5 Borås , , ,8 Mark , , ,1 Tranemo , , ,0 Herrljunga , , ,2 Partille , , ,1 Kungälv , , ,9 Tabell 6. Befolkning, arbetstillfällen och arbetskraft 2002 och 2008 i kommunerna. Befolkningen i Göteborgs kommun motsvarar 60 procent av regionens totala befolkning 2008 och är därmed regionens naturligt starkaste centrum. Befolkningstillväxten har varit starkast i Härryda och Kungälv, följt av andra kranskommuner till Göteborg. Även Göteborg uppvisar en stark befolkningstillväxt procent av regionens arbetstillfällen och 62 procent av arbetskraften i regionen finns 2008 i Göteborgs kommun. Arbetstillfällen och arbetskraft växer också starkt i de kommuner som har en stark befolkningsutveckling. 20

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Rapport 2011:2 ISSN 1650-7965 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren. stefan.gustavsson@handelskammaren.net Publicerad av Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965 Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Bostadsbristens pris är publicerad av Västsvenska Handelskammaren och HSB Göteborg 2014. Undersökningen är gjord

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Rapport 2012:6 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012. Citera oss gärna, men ange källa. Författare

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Dags att rensa upp bland bolagen

Dags att rensa upp bland bolagen Dags att rensa upp bland bolagen En tredjedel av Göteborgs kommuns verksamhet utförs i de egna bolagen en minskning skulle leda till vitalisering och ökad kostnadseffektivitet. Rapport 2010:6 ISSN 1650-7965

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004 Långsam framgång ger mersmak

Läs mer

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Infrastrukturmatch - Minst 17 år innan Göteborg är ikapp Rapport 2010:8 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Citera oss gärna,

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland

Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL JÖNKÖPING UNIVERSITY Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland Lokala arbetsmarknader 1970 1990 2004 En av Västtrafiks huvudprocesser

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Göteborg Hav Västkusten Kust Liseberg Bohuslän Klippor Fisk Räkor Sol

Göteborg Hav Västkusten Kust Liseberg Bohuslän Klippor Fisk Räkor Sol Vad tänker du på när jag säger Västsverige? 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) Göteborg Hav Västkusten Kust Liseberg Bohuslän Klippor Fisk Räkor Sol Nimbus Boats Vem tänker du på när jag säger Västsverige?

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län februari 2015: 60 859 (7,6%) 34 968 män

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6 14 UPPDRAG VGR_ÅTG-plan stråk 2 & 6 UPPDRAGSNUMMER 7000587000 UPPDRAGSLEDARE Peter Blomquist UPPRÄTTAD AV Peter Blomquist DATUM Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6 Befolkning Befolkningstillväxten

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Gästnattsrapport Februari 2015

Gästnattsrapport Februari 2015 Gästnattsrapport Februari 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

Sårbarhetsindex 2007 2007:3

Sårbarhetsindex 2007 2007:3 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:3 ISSN 1650-7965 Sårbarhetsindex 2007 En jämförelse av de västsvenska kommunernas sårbarhet Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Företagsamheten Västra Götalands län

Företagsamheten Västra Götalands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västra Götalands län Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen Infrastructure Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen 19 mars 2013 Medfinansieringsbelopp för kommuner i Skaraborgs kommunförbund samt Vårgårda Kommunerna i Skaraborgs kommunförbund är uppdelade

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN 1650-7965 Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 13 mars 2017 Sara Andersson, Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Till arbete Under februari 2017 påbörjade 5 409 personer (2

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige december 2016 (helårsrapport) Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige december 2016 (helårsrapport) Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige december 2016 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten

Läs mer

Hur stort är Västsverige?

Hur stort är Västsverige? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN 1650-7965 Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2011 60 900 (7,8%) 32 000

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2013 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2013: 65 899 (8,2%) 35 886

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

2007:5. Farliga förbindelser

2007:5. Farliga förbindelser Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:5 ISSN 1650-7965 Farliga förbindelser Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Endast 3 cm hindrar Tingstadstunneln från att vattenfyllas och sjunka

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 juni 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2014: 57 823 (7,2%) 32 147 män (7,8%)

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport december Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport december Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport december 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, december 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter: december

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

SKARABORG OCH ATTRAKTIVITET

SKARABORG OCH ATTRAKTIVITET SKARABORG OCH ATTRAKTIVITET Tomas Ekberg Västra Götalandsregionen Skövde 110405 Varför och hur attrahera de mest attraktiva? Humankapital kommande bristvara och viktigaste insatsvara i en modern kunskapsdriven

Läs mer

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:8 ISSN 1650-7965 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Från näringslivets sida är det av oerhört stor betydelse att myndigheter och politiker gör vad de kan för att hindra kriminaliteten.

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Gästnattsrapport Januari 2015

Gästnattsrapport Januari 2015 Gästnattsrapport Januari 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för

Läs mer