FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND"

Transkript

1 minhälsa RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND NUMMER 2/2011 TEMA SÅ KAN DEN LINDRAS RECEPTFRITT ÄR INTE OFARLIGT AKUTEN PRIORITERAR PÅ NYTT SÄTT

2 FOTO JOAKIM SERRANDER 3 Tema Smärta Smärta beskrivs som en obehaglig fysisk och/eller känslomässig upplevelse som är individuell och kan inte jämföras mellan individer. 4 Triage, är ett nytt sätt att sortera akutpatienter. Metoden hjälper personalen att prioritera så de sjukaste patienterna får den snabbaste vården. 6 Det finns olika typer av smärtläkemedel som verkar på olika sätt. Ett exempel är paracetamol som använts i över 100 år men än idag vet ingen exakt hur det fungerar. 8 Smärtstillande, receptfria läkemedel finns att köpa i princip dygnet runt. Men de här läkemedlen är inte ofarliga. 10 Alla smärtpatienter kan inte bli fria från sin smärta men många kan få lindring. 12 När man har ont är det viktigt att lyssna på kroppen och söka orsaken till smärtan. Men att vara stilla är inte alltid rätt, tvärtom kan rörelse och motion minska smärtan. 14 Instängda känslor är en vanlig orsak till smärta, det vet personalen på länets smärtmottagningar. 18 Hälso- och sjukvården i Sörmland hör till den mest kostnadseffektiva i landet. Trots det kostar den mer än budgeterat så nu måste det sparas. 22 Lättläst information. 23 Hälsokrysset En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Anna Jerdén. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Gösta Lööf, Ruth Lööf, Marie Portström, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Anna Jerdén. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Joakim Serrander. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: fax: landstingetsörmland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 2/2011

3 TEMA SMÄRTA Receptfria smärtstillande läkemedel har blivit mer lättillgängliga. Men bara för att ett läkemedel är receptfritt innebär det inte att det är ofarlig! Det finns en del man bör veta som konsument. Smärta beskrivs som en obehaglig fysisk och/eller känslomässig upplevelse. Upplevelsen av smärta är individuell och kan inte jämföras mellan individer. Smärtan uppstår då kroppen skadas varvid en signal skickas via nervbanor från det skadade området till hjärnan som tolkar smärtan. Samtidigt skickas signaler via ryggmärgen till den skadade kroppsdelens muskler, till exempel då man bränner sig på handen så drar man tillbaka handen reflexmässigt. Smärta brukar delas upp i akut och långvarig smärta. Till långvarig smärta brukar man räkna smärta som finns hela tiden eller ofta återkommer under minst 3-6 månader, till exempel ledvärk och migrän. Oftast är smärta inte farlig eller livshotande men vid vissa symptom som svår bröstsmärta, snabbt insättande svår huvudvärk och svår buksmärta bör man söka vård akut. FOTO JOAKIM SERRANDER min hälsa 2/2011 3

4 Sjuksköterskan Annika Björkänge tar hand om en patient som kommit till akuten på Nyköpings lasarett. TRIAGE nytt sätt att prioritera akutpatienter Smärta kan vara livsfarlig. Och ofarlig. Sjuksköterskan Annika Björkänge har lång erfarenhet av akutsjukvård. Får man exempelvis svår huvudvärk eller ihållande bröst- och buksmärtor bör man snabbt komma under vård, säger hon. TEXT ULF BERTILSSON FOTO LORANT GOTENMALM 4 min hälsa 2/2011

5 A nnika Björkänge är sjuksköterska och ingår i triageteamet på Akuten på Nyköpings lasarett. Triage härstammar från det franska ordet trier, som betyder sortera. För oss handlar det om att bedöma och prioritera akutpatienter. Det är viktigt att de sjukaste får den snabbaste vården, säger Annika Björkänge. Hela Landstinget Sörmlands akutverksamhet bygger sedan ett drygt år tillbaka på det nya arbetssättet triage. Målet är att vi ska göra så likartade bedömningar som möjligt och prata samma språk med patienterna när vi avgör hur snabbt de bör komma under vård, säger Annika Björkänge. TRYCKET ÄR OFTA HÅRT på akutvården. Många patienter vill bli omhändertagna så snabbt som möjligt, samtidigt. Men smärtan är individuell. En del människor har en hög smärttröskel, andra en låg. En del förringar sina symptom, andra förstorar dem. En del patientgrupper är starka, andra svaga och ömtåliga. Det är ingen enkel uppgift att prioritera vilka patienter som måste gå före, och vilka som kan vänta. Tidigare fick akutpersonalen lita på sin kliniska blick, det vill säga på sina kunskaper och erfarenheter av att bedöma allvaret i situationen. Den kliniska blicken är fortfarande viktig. Men sorteringsinstrumentet har gjort det lättare för oss att hitta de sjukaste patienterna, säger Annika Björkänge. TRIAGE BYGGER PÅ ETT beslutsstöd med klart formulerade frågor. Hur ont har du just nu? Var sitter smärtan? Har du känt så här förut? Svaren leder till att patienterna får olika prioriteringsgrad. Mallen är väl utformad och möjliggör ett strukturerat omhändertagande. Men, allt går inte att malla. Vi som jobbar med det här måste alltid ha våra sinnen öppna»triage bygger på ett beslutsstöd med klart formulerade frågor. Hur ont har du just nu? Var sitter smärtan? Har du känt så här förut?«och vara beredda på att improvisera, säger Annika Björkänge. Traumalarm går alltid före, det vill säga personer som är allvarligt skadade. Men det är inte säkert att alla patienter som kommer in med ambulans får förtur. Ambulanspersonalen har kontakt med akutpersonalen och kan ge en bild av hur allvarligt läget är innan man är framme. Små barn är känsliga, de har sämre reserver än vuxna. Kvinnor och äldre har en tendens att underskatta sina sjukdomar, medan ungdomar och yngre vuxna generellt har svårare att vänta på sin tur. MEN SOM SAGT, smärtan är individuell. Varje patient måste bedömas för sig. När patienten ringer akutnumret 112, rådgivningsstödet 1177 eller sin vårdcentral i hopp om ett snabbt omhändertagande kan det ibland bli lite missmodigt om rådet blir att ta det lugnt och avvakta. Det är aningen enklare för oss här på Akuten, eftersom vi kan se våra patienter. Vi har också möjligheten att ta blodtryck, temp och puls. Är exempelvis pulsen hög får patienten en hög prioritet. En del akutpatienter reagerar på att andra patienter, som inte ser så sjuka ut, får gå före in till doktorn. DET KAN HA MÅNGA förklaringar. En viktig orsak är att läkarna har olika kompetensområden. Kirurgläkaren kanske helt enkelt har fler patienter att ta hand om än medicinläkaren. Att väntetiderna varierar kan också bero på när man är i behov av akutvård. När du blir akut sjuk Sjukvårdsrådgivning dygnet runt Ring 1177 för att få råd om vård dygnet runt. På 1177 får du tala med en erfaren sjuksköterska och här får du råd vart du ska vända dig för att få hjälp inom sjukvården. Akutmottagning Vid akut sjukdom eller olycksfall får du hjälp på sjukhusets akutmottagning. Vid nödsituation Ring 112 vid nödsituation för att tillkalla ambulans. Fakta Så här många patienter hade akutavdelningarna i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm under 2010: Mälarsjukhuset Nyköpings lasarett Kullbergska sjukhuset Lönehelger och skolavslutningar är två exempel på när det är extra hårt tryck. Vid sådana tillfällen sätts våra prioriteringar ordentligt på prov. Men jag vågar ändå påstå att vi är bra på att prioritera. Inte minst tack vare vårt nya triageinstrument, sammanfattar Annika Björkänge. «min hälsa 2/2011 5

6 För att kunna förklara hur smärtläkemedel fungerar måste vi dela in läkemedlen i olika grupper eftersom vissa läkemedel är släkt med varandra och inom en släkt är verkningsmekanismen densamma. Vissa läkemedel är lite udda och ingår inte i någon släkt, exempel på detta är paracetamol och acetylsalicylsyra. TEXT FREDRIK AX LEG. APOTEKARE, LÄKEMEDELSKOMMITTÉN SÖRMLAND FOTO JOAKIM SERRANDER 6 min hälsa 2/2011

7 Vårt absolut vanligaste smärtläkemedel innehåller paracetamol. Paracetamol finns i bland annat Alvedon, Panodil och Pamol. Trots att paracetamol är över 100 år gammalt är det egentligen ingen som vet exakt hur läkemedlet fungerar, däremot tror jag de flesta är överens med mig om att det fungerar! Nyligen presenterade forskare i Lund en ny modell för hur paracetamol verkar. Denna modell kullkastar allt man tidigare trott och är så kontroversiell att forskarna hade svårt att få den publicerad. De data som modellen visar tyder ändå på att forskarna är något på spåren och kanske får gåtan en lösning till slut. I KORTHET INNEBÄR teorin att läkemedlet omvandlas i levern för att sedan transporteras till hjärnan. I hjärnan slås läkemedlet ihop med en kroppsegen substans som sedan utövar effekten, en ganska invecklad mekanism. Det positiva med en förklaring på hur paracetamol verkar är att det kan öppna dörren för nya, effektiva läkemedel som liknar paracetamol och där man kanske kan få bort de negativa effekterna på levern. Paracetamol är i rätt doser, upp till 4 gram per dag, ett bra läkemedel. I för höga doser skadar det levern vilket naturligtvis inte är bra. ANTIINFLAMMATIORISKA läkemedel eller NSAID, Non-Steroid AntiInflammatory Drugs, är annan grupp läkemedel. Som man hör av namnet har dessa framför allt effekt vid inflammatoriska smärttillstånd i, till exempel, muskler och leder. Vid en vävnadsskada bildas inflammatoriska ämnen, prostaglandiner, som påverkar vår smärtupplevelse och gör oss känsligare mot smärta. NSAID verkar genom att minska bildningen av dessa inflammatoriska prostaglandiner och således dämpas smärtan. Tyvärr påverkar många NSAID också bildningen av prostaglandiner som skyddar magslemhinnan. Det är anledningen till att flera av dessa läkemedel har negativa effekter som magsår eller smärtor från magen. Det finns nyare, dyrare, läkemedel som har mindre magbiverkningar och dessa används framför allt till personer med större risk för magbesvär. Prostaglandiner spelar också en roll vid astma och är anledningen till att man inte rekommenderar NSAID till astmatiker då vissa patienter blir sämre. Har man astma och använder dessa läkemedel utan besvär behöver man dock inte känna någon större oro. Däremot ska man inte själv testa dessa läkemedel. EN STÖRRE GRUPP AV smärtläkemedel är opioider. Till denna klass hör morfin, Dolcontin, Oxycontin och plåster som Fentanyl. Plåster är ett relativt nytt sätt att ge läkemedel med både för- och nackdelar. En stor fördel är att plåstret läcker läkemedel till kroppen hela tiden vilket ger en jämn nivå. Då slipper man berg och dalbanan som uppstår när man tar tabletter. En annan stor fördel är att plåster verkar ganska länge, ofta tre till sju dagar, innan man behöver byta. Till nackdelarna hör miljöpåverkan då även ett använt plåster innehåller stora mängder läkemedel. Därför är det oerhört viktigt att de lämnas in som läkemedelsavfall till apoteket. OPIOIDERNA ÄR VÅRA starkaste värkläkemedel och verkar på många ställen i kroppen. Den smärtstillande effekten kommer i huvudsak av att opioiden blockerar smärtimpulsernas överföring i ryggmärgen. Man kan säga att det är en slags omkopplingsstation där nerverna från kroppen kopplas om för att sedan skicka signalen vidare till hjärnan. Genom att blockera denna smärtsignal dämpas smärtupplevelsen. Tyvärr har läkemedlet effekt även på andra platser i kroppen. Det gör att man bland annat kan få förstoppning eller att andningen påverkas. Bieffekterna är en följd av hur läkemedlet verkar. ETT KUL SIDOSPÅR i detta sammanhang är att man lyckats renodla och ta hand om bieffekten vid förstoppning. Detta är grunden till de läkemedel vi använder mot tillfällig diarré som Dimor och Imodium. Det är inte helt ovanligt att läkemedels biverkan ger upphov till nya läkemedel där man kan utnyttja bieffekten. Andra exempel på detta är minoxidil för behandling av håravfall eller Zyban för rökavvänjning. DET FINNS OCKSÅ EN svagare grupp med opioidliknande läkemedel. Dit hör bland annat tramadol, Citodon och Dexofen. Dessa läkemedel verkar på samma sätt men med något svagare effekt. Alla dessa läkemedel har dock lite olika bieffekter. Dexofen har bieffekten att det i kombination med alkohol påverkar andningen mycket mer än övriga preparat. Efter ett flertal dödsfall har EU nu bestämt att ta läkemedlet från marknaden. Citodon har ganska uttalade förstoppande egenskaper. Tramadol är tyvärr inget bra alternativ för äldre då en relativt vanlig biverkning är ökad fallrisk och förvirring. SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att det är tur att vi har olika läkemedelsgrupper som verkar på olika sätt. Det ger oss möjligheten att kombinera läkemedel för att nå bättre effekt. Vi kan också konstatera att det ofta finns ett samband mellan effekter och biverkningar och att dessa beror på hur läkemedlet verkar. Det är också viktigt att fortsätta forskningen för att förstå mekanismerna så att vi kan skapa så specifika läkemedel som möjligt. Ju mer specifik behandlingen blir, desto större sannolikhet att vi kan bli av med vanliga biverkningar. «min hälsa 2/2011 7

8 RECEPTFRITT ÄR 8 min hälsa 2/2011

9 Idag kan vi köpa smärtstillande, receptfria, läkemedel i stort sett dygnet runt. Ökad tillgänglighet betyder inte att dessa läkemedel är ofarliga. Här följer några råd om vad man bör tänka på när man väljer smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. TEXT MARIE PORTSTRÖM DISTRIKTSLÄKARE, VÅRDCENTRALEN TUNAFORS, ESKILSTUNA FOTO JOAKIM SERRANDER L äkemedel är en kemisk substans som tillförs kroppen för att behandla vissa symptom eller sjukdomar. Effekten av ett läkemedel kan påverkas av andra läkemedel och naturläkemedel som du tar. PARACETAMOL FINNS i bland annat Alvedon, Panodil, Pamol, Reliv och Curadon. Paracetamol är ett ämne som verkar främst på smärtreceptorer ute i kroppen. Ämnet har en bra smärtstillande effekt vid lättare smärtor som tandvärk, huvudvärk, ryggvärk och värk från nacke. Paracetamol har dessutom febernedsättande effekt och är ett smärtstillande läkemedel som passar de flesta oavsett ålder. Doseringen anpassas till om man är barn, vuxen eller äldre. Det är viktigt att inte ta mer av läkemedlet än vad som står på bipacksedeln som finns i förpackningen. Vid överdosering kan levern skadas, skador som kan bli mycket allvarliga. Paracetamol ska inte kombineras med alkohol! ACETYLSALICYLSYRA SOM FINNS i bland annat Aspirin, Bamyl och Treo påverkar, precis som paracetamol, smärtreceptorer ute i kroppen. Acetylsalisyra är ett av de äldsta, kända, smärtstillande ämnena. Det fungerar också febernedsättande. Acetylsalicylsyra används i låg dos i exempelvis Trombyl för att förebygga blodpropp vid till exempel förmaksflimmer eller efter stroke. Personer med astma ska inte ta läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkarordination eftersom de kan utlösa astma! Acetylsalisyra påverkar också blodplättarna så att blodet får svårare att koagulera. Det påverkar även magslemhinnan och kan orsaka magsår, äldre är här känsligare än yngre. ANTIINFLAMMATORISKA MEDEL som Diklofenak, Ibuprofén, Ipren, Nurofén, Voltaren, med flera läkemedel, verkar genom att dämpa inflammationstillstånd som orsakar smärta, till exempel ledvärk, ryggvärk, huvudvärk och mensvärk. Läkemedlen har även en febernedsättande effekt. En bieffekt av dessa läkemedel är att det kan samlas vätska i kroppen. Har man hjärtsvikt eller njursvikt finns därför en risk att tillståndet försämras om man tar dessa läkemedel. Läkemedlen påverkar magslemhinnan med ökad risk för magblödning. De ger också en ökad blödningsrisk. Astmatiker ska inte ta dessa läkemedel utan läkarordination då dessa också kan utlösa ett astmaanfall! Antiinflammatoriska läkemedel finns också i gelform att gnida in över smärtande leder och muskler och har fram till nyligen varit receptfria. De har nu receptbelagts på grund av risk för hudreaktioner vid solbestrålning. Tänk därför på att skydda dig från solen vid behandling med dessa läkemedel! ÄR DU OSÄKER PÅ VILKET receptfritt läkemedel du kan använda kan du alltid få hjälp på apoteken där det finns utbildad personal som ger dig professionella råd. «Att tänka på när du tar Waran Waran är ett blodförtunnande medel som ges på recept för att förebygga bland annat stroke och blodpropp. Har man ordinerats Waran och behöver ta ett smärtstillande medel ska man endast använda paracetamol men högst 2 gram per dygn i högst 5-7 dygn. Högre doser och längre behandlingstider kan påverka effekten av Waran. Antiinflammatoriska läkemedel och acetylsalicylsyra ska inte användas vid Waranbehandling på grund av ökad blödningsrisk. INTE OFARLIGT! min hälsa 2/2011 9

10 De flesta av oss besväras någon gång i livet av smärta. Det kanske värker i ryggen eller gör ont i axeln när vi lyfter armen. Men skadan sitter inte alltid där det gör ont. Att hitta orsaken till smärtan är ofta ett riktigt deckarjobb, säger Cathrine Iraeus, sjukgymnast, som hjälper både unga och äldre patienter. TEXT KRISTINA EDER FOTO JOAKIM SERRANDER RENA DECKARJOBBET ATT SPÅRA SMÄRTA Som sjukgymnast på Skiftinge vårdcentral i Eskilstuna kommer Cathrine Iraeus dagligen i kontakt med patienter som har ont. En del patienter söker direkt till sjukgymnasten andra kommer på remiss, då kan det gälla till exempel träning för att komma igång efter en fraktur. Vid den första kontakten strävar hon efter att genom samtal och undersökning få en bild av vad som orsakar smärtan. Har patienten inte fått sjukgymnastik på remiss gäller det att ta reda på om jag kan hjälpa eller om patienten först bör gå till en läkare för att utesluta andra orsaker. Många som söker hjälp har ont i axlar, rygg och nacke men det behöver inte betyda att skadan sitter där. Det är sällan som vi bara kan trycka till för att få det onda att försvinna, ofta behöver man göra något mer som att träna upp en kroppsdel eller arbeta med sin hållning. SOM PATIENT VILL man gärna ha en kroppslig förklaring till det onda. Istället är det ofta psykosociala faktorer som orsakar problemen. Smärtan har kommit smygande och man är inte alltid medveten om vad som ligger bakom, säger Cathrine Iraeus. Att det onda beror på stress eller andra psykosociala faktorer kan vara svårt att ta till sig och en del patienter upplever att de inte blir trodda. Smärtan är verklig och vi tror dem men vi kan inte hjälpa dem med bara en behandling. Vi kan heller inte göra alla smärtfria men vi kan lindra, säger Cathrine Iraeus som ofta arbetar i team för att hjälpa smärtpatienterna. Till exempel kan en beteendevetare vara till stor hjälp om man har svårt att själv hitta orsaken till smärtan. Är besvären relaterade till en led kan OMT, ortopedisk manuell terapi hjälpa. Sjukgymnasten använder sig då av olika tekniker och metoder för att till exempel öka rörligheten i leden. MANIPULATION OCH mobilisering är tekniker som används för att minska smärtan och återställa rörligheten i en led. Akupunktur och TENS, en metod där man lindrar smärta genom svaga elströmmar är andra behandlingsalternativ. Vårdcentralen i Skiftinge arbetar också med basal kroppskännedom. Träningen är tänkt att uppmuntra till eftertanke över invanda mönster och ge övning i mental närvaro. Träningen stimulerar också den egna viljan till förändring och ger möjlighet att upptäcka de egna kroppsliga och mentala resurserna. PRECIS SOM DET KAN vara lite av ett deckarjobb att hitta orsaken till smärtan kan det behövas detektivarbete för att hitta den mest effektiva behandlingen. Vi är alla olika och det är inte säkert att patienter med samma typ av problem blir hjälpta av samma behandling, säger Cathrine Iraeus. Ofta kan man som patient göra mycket själv för att komma till rätta med sin smärta. Många patienter blir hjälpta av träning i någon form. Träningen lindrar och kan också bota smärta. Det svåra är att hitta motiveringen och komma igång. Men har man väl kommit över tröskeln och hittat en träningsform man tycker om blir resultat ofta väldigt bra. Alla smärtpatienter kan inte bli smärtfria. Men jag imponeras av hur många som klarar av att hantera sin smärta på ett bra sätt. Många gånger handlar det om att ändra sitt sätt att tänka, att träna sig i att se möjligheter istället för hinder. «10 min hälsa 2/2011

11 Sjukgymnasten Cathrine Iraeus hjälper Birgitta Larsson att hitta och aktivera de djupa nackmusklerna. min hälsa 2/

12 Smärta är en varningsklocka att något inte står rätt till i kroppen. Det är viktigt att ta signalerna på allvar och ta reda på varför det gör ont. Rörelse och motion kan stärka kroppen och minska smärta. TEXT BIRGITTA BERGMAN HÄLSOUTVECKLARE HÄLSOFRÄMJANDE LANDSTING FOTO JOAKIM SERRANDER STÄRK DET FRISKA OCH MINSKA DET ONDA! 12 min hälsa 2/2011

13 Ibland har man svaret själv, annars får man söka hjälp inom vården. Frågeställningar till sig själv kan vara; Har jag svaga muskler som inte orkar hålla upp ryggen, har jag sovit för lite eller stressat för mycket? Smärta upplevs olika beroende varifrån den kommer. Att ha ont i kroppen tar både kraft, energi och kan även ge olustkänsla med nedstämdhet som följd. Det finns olika sorters smärta, en del är akuta och andra är mer långvariga. Om det onda pågår över tre månader kallas det för kronisk smärta. AKUT SMÄRTA BEHANDLAS vanligen med läkemedel eller att orsaken till smärta behandlas, till exempel en skada. Ungefär hälften av befolkningen i Sverige lider av långvarig smärta. Ont i ryggen och ledvärk är de vanligaste anledningarna till att söka vård. Vid långvarig smärta finns det stora möjligheter att själv påverka sin situation. Genom att vara i rörelse och öka den fysiska aktiviteten stärker du både kropp och själ. Prognosen förbättras och smärtan kan minska och i bästa fall försvinna. Det är lätt att hamna i en ond cirkel där man undviker aktivitet och rörelse i rädsla för att smärtan ska förvärras. SAMMA TYP AV SMÄRTA kan upplevas olika hos olika personer, det benämns att man har olika smärttrösklar. Med det menas den minsta retning som upplevs som smärta. Hur mycket av ett visst smärtsamt stimuli som kan tolereras kallas för smärttolerans. Två personer kan känna samma smärttröskel men ha helt olika smärttolerans. I och med detta kan behandlingar se olika ut för personer som har samma typ av smärta. Ibland går det att bryta en ond cirkel av ständig smärta. Genom att vara fysiskt aktiv går det att påverka sin smärttolerans. Undersökningar visar att om du är regelbundet i rörelse och motionerar höjer du din smärttröskel och får högre smärttolerans än om du är mycket stillasittande och fysiskt inaktiv. Det exakta sambandet är dock fortfarande ofullständigt känt. VID FYSISK AKTIVITET bildar kroppen sitt eget morfin som kallas endorfiner. Om du vill uppnå en direkt eller indirekt smärtstillande verkan måste det vara regelbunden aktivitet under minst 10 minuter vid varje tillfälle, gärna mer. Du ska känna dig lite andfådd, öka gärna om du orkar för att öka effekten. Raska promenader, joggning, cykling och simning har visat sig ge smärtlindrande effekt. Undersökningar visar att löpning under 45 minuters hård träning ger samma effekt som cirka 10 mg morfin direkt in i blodet. Om man inte orkar träna så hårt, går det bra att istället träna på lägre nivå fast då under längre tid för att uppnå samma höga smärtlindring. INOM VÅRDEN HAR FYSISK aktivitet stor betydelse i samband med behandling och rehabilitering. Det som kan uppnås är ren smärtlindring andra vinster är ökad prestationsförmåga, bättre humör, ökad stresstolerans och bättre sömn. En annan effekt är att vid träning förflyttas koncentrationen till själva träningen och därmed glömmer man smärtan tillfälligt. Det är viktigt att börja fysisk aktivitet på låg nivå och öka försiktigt för att undvika överbelastning på kroppen. Om du känner dig osäker kan du vända dig till vården och få kunskap om vad du kan göra trots din smärta. Det finns även Fysisk aktivitet på Recept som kallas FaR. VÅRDGIVARE UTGÅR FRÅN en medicinsk bedömning med stöd av FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Den är skriven av svenska experter av olika profession inom olika medicinska specialiteter och omfattar de flesta sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt se Flera aktivitetsarrangörer samarbetar med vården för att hjälpa personer att komma igång och motionera. Att börja träna i grupp berikar också det sociala livet som ger mycket glädje. Fysisk aktivitet ger liv till åren! Om du vill läsa mer så finns det en bok på apoteken som heter Ordination motion. Vägen till bättre hälsa. «Källa: FYSS min hälsa 2/

14 Kropp och själ hör ihop. Det visar sig inte minst vid långvarig smärta. I spegeln syns Ulla-Britt Zetterholm, chef för smärtmottagningarna, och Linda Blom, teamledare i Eskilstuna. Övriga från vänster sjuksköterska Malle Kuutmann, klinikchef Margareta Östmark, psykolog Kerstin Davidsson, sjukgymnast Åsa Ekengren och kurator Ros-Mari Westphal. Att återerövra livskvalitén Att alltid ha ont kan verkligen begränsa livet. På länets tre smärtmottagningar får människor hjälp att återerövra livskvalitén. TEXT KARIN REIBRING FOTO JOAKIM SERRANDER Till smärtmottagningarna kommer de flesta via remiss från vårdcentralen. Väntetiden brukar vara ungefär tre månader. Patienterna är i alla åldrar, från 20-årsåldern och uppåt. De är mycket olika sinsemellan. Enda gemensamma nämnaren är att de lider av smärta, som inte vill ge med sig. Många upplever en vanmakt, de tycker att de försökt allt. Ungefär hälften av patienterna vet inte varför de har ont. En del har värk i en viss kroppsdel, andra i hela kroppen. Ganska många har fibromyalgi (ont i hela kroppen utan medicinskt mätbar orsak). Ofta är det unga personer, berättar Malle Kuutmann, sjuksköterska på smärtmottagningen i Eskilstuna. HON HAR JOBBAT LÄNGE och upplever att smärtproblematiken smyger sig ner i åldrarna. En del patienter är födda på 1990-talet. Vi önskar få kontakt så tidigt som möjligt innan smärtan börjat styra livet för mycket, säger Malle Kuutmann. Den som har ont drar sig ofta undan även det positiva i livet, till exempel sociala kontakter, berättar smärtmottagningens kurator Ros-Mari Westphal. Det motsatta beteendet är också vanligt att jobba för mycket, ha för höga krav på sig själv, att inte ta pauser och känna efter. Långvarig smärta leder lätt till en ond cirkel. Värken går ut över det psykiska måendet, kanske går man in i en depres- 14 min hälsa 2/2011

15 sion. Den höga anspänningsnivån ger ännu mer värk. Det gäller att bryta smärtcirkeln. PÅ SMÄRTMOTTAGNINGEN bedöms patientens remiss. En del träffar enbart läkare och eventuellt sjukgymnast. I de fallen finns oftast en klar fysiologisk orsak till smärtan. Andra får möta flera yrkesgrupper. I teamet ingår till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Vi vill ju få med både kroppen och själen, säger Malle Kuutmann. Det är en stor fördel att arbeta så tätt tillsammans från olika yrken. Patienterna har i allmänhet använt smärtstillande mediciner utan resultat. Många har även provat antidepressiva läkemedel. Här trappar vi oftare ut mediciner än sätter in. För mycket mediciner kan göra att patienten inte är riktigt närvarande och klar i huvudet. Men dagens patienter är inte lika medicinerade som för tio år sedan. Det är en utveckling åt rätt håll, tycker Malle Kuutmann. DET RÅDER DOCK INGET medicinförbud på smärtmottagningarna. Ibland behövs läkemedel, till exempel för att förbättra humöret eller sömnen. Det som skrivs ut är främst antidepressiva preparat av den gamla sorten, de som kallas tricykliska. Hur mycket smärtan begränsar patienternas liv varierar från noll till hundra procent. Tankarna och känslorna kring smärtan betyder mest, säger Linda Blom. Som sjukgymnast ser jag alltid något som kan göras för att höja livskvalitén. I många fall finns behov av att förändra livsstilen. Det kan vara såväl kroppsligt som på det själsliga planet. Vi jobbar bland annat med att ta reda på vad som är viktigt i livet, berättar Ros- Mari Westphal. basal kroppskännedom, som går ut på att lära känna sin kropp, att andas, gå och stå rätt. Och inte minst att kunna slappna av. Det finns forskning på att kunskap om kroppen i allmänhet och smärta i synnerhet, i sig är en effektiv behandling. Därför är föreläsningar om kroppen obligatoriska för merparten av patienterna. De går bland annat ut på att förstå samspelet mellan kropp och själ. Ibland finns ett motstånd mot att inse att smärtans orsaker kan vara mer än rent kroppsliga. Nästan alltid finns fler orsaker bakom den långvariga smärtan. Livspusslet går inte ihop. Det finns en koppling mellan livet, kroppen och värken. Det tycker jag gäller alla patienter, säger Ulla-Britt Zetterholm, som är chef för smärtmottagningarna i länet. INSTÄNGDA KÄNSLOR ÄR en vanlig bov i smärtdramat. Starka känslor måste uttryckas, annars stannar de i kroppen. Smärta, ångest och depression är olika sidor av samma mynt. Men det går inte att bara Smärtmottagningar Smärtmottagningar finns i Nyköping och Eskilstuna. I Katrineholm pågår försöksverksamhet en dag i veckan. prata ut smärta. Kroppen måste vara med. Just kombinationen av kroppsbehandlingar och samtal anses verkningsfull. Ibland försvinner smärtan, ibland stannar den kvar. Smärtmottagningarna ger verktyg för att, trots att kroppen gör ont, kunna leva ett gott liv, att inte låta smärtan styra. Den egna motivationen spelar en mycket stor roll. En förutsättning är att patienten vill och tror att behandlingen kan göra nytta. Det krävs en insats av patienten själv, betonar Malle Kuutmann och Ros-Mari Westphal. «BEHANDLINGEN SKRÄDDARSYS för varje patient utifrån teamets bedömning. Sjukgymnasterna lär bland annat ut Sjukgymnasten Linda Blom försöker ta reda på var patientens smärta sitter. min hälsa 2/

16 SMÄRTSTILLANDE LÄKEMEDEL PÅVERKAR MILJÖN Avloppsreningsverk är i regel inte utformade för att rena bort läkemedelsrester. Läkemedel passerar därför relativt opåverkade ut i naturen där de påverkar bland annat fåglar och fiskar. TEXT CATHARINA KRUMLINDE MILJÖCONTROLLER LINA JANSSON MILJÖSAMORDNARE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ILLUSTRATION ANDERS WESTON Diklofenak är det aktiva ämnet i många antiinflammatoriska läkemedel. Läkemedel utsöndras genom urin och diklofenak passerar genom reningsverken som har svårt att rena bort ämnet. Ämnet kan påverka reaktioner i lever, njurar och gälar hos fiskar. Diklofenak finns i både receptfria och receptbelagda läkemedel. Det finns i tabletter, läkemedelsplåster och smärtstillande gel. STOPP! De senaste åren har det blivit allt vanligare med smärtlindrande läkemedel som smörjs på huden. Dessa läkemedel tvättas och duschas sedan av och hamnar direkt ner i avloppet. DU SOM KONSUMENT kan påverka Receptfria läkemedel påverkar miljö likväl som de receptbelagda, undvik överkonsumering både för dig själv och för miljön. Köp endast ut de läkemedel som krävs för behandlingen, då minimerar vi flödet av läkemedel i naturen. Lämna alltid överblivna läkemedel till apotek. Även använda smärtplåster och tuber med överblivet gel ska lämnas in. Släng aldrig läkemedel i toalett, avlopp eller soporna. ANVÄNDNINGEN AV läkemedel är ett av landstingets miljöprioriterade områden. Miljöenheten samarbetar med andra landsting för att, bland annat, ställa gemensamma miljökrav vid upphandling och sprida information om läkemedlens miljöpåverkan. Landstinget Sörmland har tagit prover på läkemedelsrester i orenat och renat avloppsvatten. Mätningarna visar att halterna av smärtstillande läkemedel är relativt höga även efter att vattnet passerat avloppsreningsverken. På sikt påverkar det vattenlevande organismer negativt. INFORMATION TILL patient om hantering av läkemedel och läkemedelsrester ges av förskrivande läkare. Allmänheten kan via landstingets broschyr om läkemedel och miljö ta del av information. Se även www. landstingetsörmland.se/utvecklingforskning/miljo/lakemedel-och-miljo Hur läkemedel påverkar miljön finns även beskrivet på «16 min hälsa 2/2011

17 Rätt medicin ska göra sörmlänningen friskare För att öka kunskapen om läkemedel och deras användning har Landstinget Sörmland anställt fler egna apotekare. Apotekare, som deltar i arbetet på vårdavdelningar och i primärvården, är en av flera satsningar landstinget gör på ökad patientsäkerhet. Målet är att patienterna ska få största möjliga nytta av de läkemedel de blir ordinerade. TEXT JAN TOFTLING FOTO KARIN SANDBERG Ruth Lööf är en av de apotekare som arbetar i hälso- och sjukvården. En av de apotekare som jobbat länge i landstinget är Ruth Lööf. Hon är övertygad om att apotekaren, med sin speciella kompetens, får en mer självklar roll i framtidens hälso- och sjukvård. Rätt utnyttjad är hon eller han ett värdefullt komplement i vården, till nytta för både patienter och personal. Studier visar att cirka procent av alla sjukhusinläggningar av äldre beror på felaktig användning av läkemedel. Felanvändning och biverkningar som orsakas av att man inte följer sina ordinationer leder ofta till onödigt lidande och stora kostnader för samhället. Enligt Ruth Lööf är det viktigt att regelbundet ompröva och ifrågasätta de läkemedel patienten tar. Det gäller särskilt äldre personer som har många olika läkemedel. DET ÄR INTE OVANLIGT att patienter fått läkemedel ordinerade av flera olika läkare, och att dessa intas i för stor eller för liten mängd eller i fel kombinationer. Om vi blir bättre på att informera patienter och anhöriga om vilka läkemedel som ska tas, varför och hur länge, finns mycket att vinna, säger Ruth Lööf. SEDAN FLERA ÅR deltar apotekare i så kalllade läkemedelsgenomgångar på äldreboenden och i hemsjukvården. Med fler apotekare kan man nu göra detta i större omfattning, och även utöka apotekarnas insatser på de tre sjukhusen i länet. Målsättningen är att genom ökad kvalitet i ordinationer och läkemedelsanvändning uppnå en bättre och säkrare vård. Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är en av flera sjukhuskliniker där apotekare bidragit till förbättringar som betyder mycket för den enskilde patienten. Redan när patienten skrivs in görs, tillsammans med patient och anhöriga, en noggrann avstämning av vilka ordinationer patienten har, och om möjligt tar man även reda på vilka läkemedel han eller hon verkligen tar, säger Ruth Lööf. Alla förändringar som sker när patienten ligger inne registreras och förs in i den läkemedelsberättelse som upprättas för varje patient inför utskrivning. APOTEKAREN MEDVERKAR också i läkemedelsgenomgångar för inneliggande medicinpatienter som är 75 år eller äldre. Erfarenheter visar att det antal läkemedel de äldre använder härigenom minskar, liksom användningen av sådana läkemedel som kan medföra risker av olika slag. Detta leder i sin tur till minskade kostnader, och framförallt till att patienterna mår bättre. En annan nyhet är att alla patienter på sikt ska få skriftlig utskrivningsinformation inför hemgång, där det tydligt framgår vilka förändringar som gjorts i läkemedelsordinationen under vårdtiden. Att få med sig skriftlig information vid hemgång har stort värde för både patienterna och deras anhöriga, eftersom det annars är svårt att komma ihåg allt som sägs, avslutar Ruth Lööf. «min hälsa 2/

18 DÄRFÖR MÅSTE HÄLSO-OCH SJUKV Hälso- och sjukvårdens ekonomi berör alla sörmlänningar. I juni beslutar politikerna hur vården kan samla verksamheter, se över rutiner och höja avgifter, allt för att rätta verksamhet efter budget. TEXT JAN TOFTLING FOTO FREDRIK GUSTAVSSON Landstinget Sörmland har i år en budget på cirka miljoner kronor till hälso- och sjukvård. Det är en stor summa pengar, och de ska räcka till besök på vårdcentraler, specialistbesök på sjukhusen, undersökningar, provtagningar, operationer, vårdavdelningar och mycket annat. Problemet är att kostnaderna är högre och att pengarna inte räcker. Att göra av med mer pengar än man har är ohållbart i längden. Därför har landstingspolitikerna dragit i handbromsen. Kostnaderna måste komma ner i nivå med budget. 200 MILJONER FÖR MYCKET Redan efter två månader pekade årsprognosen mot ett överskridande med mer än 200 miljoner kronor. Obalansen finns i första hand inom sjukhusvården, men även vissa vårdcentraler har en något för hög kostnadsnivå. Ansvaret att ta fram förslag som minskar kostnaderna har politikerna lagt på den nye hälso- och sjukvårdschefen i Sörmland, Jörgen Striem. Han tror inte det blir enkelt, men betonar att verksamheten måste rätta sig efter demokratiskt fattade beslut. Kostymen måste anpassas till den kostnadsnivå man fått pengar för. Samtidigt är han efter några månader på chefsposten imponerad av den verksamhet landstinget erbjuder sin befolkning. Ja, att det saknas pengar beror inte på att det slösas i verksamheten. Jämfört med andra landsting kan vi konstatera att hälso- och sjukvården i Sörmland är bland de mest kostnadseffektiva i landet, säger Jörgen Striem. Kostnadsutvecklingen har varit ungefär densamma som i övriga landet. Trots det kostar hälso- och sjukvården i länet mer pengar än vad som finns i budget, och enligt Jörgen Striem är det helt nödvändigt att verksamheten anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Han framhåller också att sörmlänningarna får en mycket god vård för sina skattepengar, och att det gjorts stora framsteg de senaste åren. En ständig utveckling av vården har medfört att de medicinska resultaten blivit allt bättre och att väntetiderna sjunkit. Allt kostar dock pengar, och för att inte hela landstingets ekonomi ska äventyras krävs nu krafttag. ÅTGÄRDSPLAN Efter att en första prognos presenterats i slutet på mars fick hälsooch sjukvårdschefen i uppdrag att utarbeta en åtgärdsplan för att dels minska årets förväntade underskott, dels sänka kostnadsnivån på längre sikt. Till detta gavs politiska riktlinjer i tio punkter där man tydligt framhöll att ekonomin är högst prioriterad. För att snabbt bromsa kostnaderna utfärdades 18 min hälsa 2/2011

19 ÅRDENS BUDGET VARA I BALANS»Alla vi som jobbar i och omkring vården måste fundera på hur vi kan jobba smartare och mer effektivt.«jörgen Striem, ny hälso- och sjukvårdschef i Sörmland. ett åtstramningspaket som ska bidra till kortsiktiga besparingar. Såväl personal som oppositionspartier uppmanades att lämna förslag som kan bidra till sänkta kostnader. Alla vi som jobbar i och omkring vården måste fundera på hur vi kan jobba smartare och mer effektivt, och min erfarenhet är att det inte finns någon som ser möjligheterna bättre än de som är mitt uppe i verksamheten. Vi har tagit emot många både stora och små förslag som nu tas med och värderas tillsammans med förändringsförslag från kliniker och förvaltningsledning, säger Jörgen Striem. Enligt honom finns det massor av goda idéer ute i verksamheten, och många förbättringar som kan genomföras utan att man behöver blanda in ledningen. Om vi kan minska onödigt strul och dubbelarbete skulle det ge fantastiska resultat för både vården, arbetsmiljön och ekonomin. GEOGRAFIN ÄR INTE HELIG Under våren har det arbetats för högtryck med att ta fram förslag till ett mer långsiktigt åtgärdsprogram. Programmet, som innehåller ett stort antal större och mindre förändringsförslag, behandlas av länssjukvårdsnämnden i juni. Från den politiska ledningen har jag fått tydliga besked om att man anser läget så bekymmersamt att man knappast ute- sluter några förslag som kan sänka kostnaderna. Det kan till exempel innebära att vi i framtiden inte kan erbjuda viss hälso- och sjukvård på lika många ställen, utan att man ibland måste åka lite längre för sitt sjukbesök eller behandling, säger Jörgen Striem. Även om vissa förändringar kan uppfattas som negativa kommer man inte att föreslå sådant som på något sätt äventyrar patientsäkerheten. Om resultaten av nuvarande och kommande åtgärder blir de man hoppas kommer årets förväntade budgetöverskridande att minska. Målsättningen är att hälso- och sjukvården på lite längre sikt uppnår en budget i balans. «min hälsa 2/

20 Användningen av patientbrickor upphör 1 juni Den 1 juni upphör all användning av patientbrickor inom hälso- och sjukvården i hela länet. Därmed kan alla som fortfarande har sin bricka kvar kasta eller möjligen spara den som souvenir. Under flera decennier spelade patientbrickan en viktig roll i kontakten mellan patient och vårdgivare. Någon exakt uppgift om när de infördes saknas, men helt säkert är att de använts inom landstinget i mer än 40 år. Brickor i nuvarande format har funnits i drygt 30 år. De senaste åren har dock användningen minskat i takt med att alternativa rutiner På Apoteksinfo.nu finns information om öppettider och telefonnummer till alla Sveriges apotek på ett ställe. Riskområdena sprider sig dags att ta TBE-vaccin Det är dags att vaccinera sig mot TBE (Fästingburen hjärninflammation). Eftersom riskområdena växer och antalet fall ökar är anledningarna i år fler än tidigare att ta sprutan. Riskområdena för TBE breder ut sig. Det är inte längre bara längs Östersjökusten som faran för de TBE-smittade fästingarna är som störst. Gnesta, vidare mot Flen och området väster om Strängnäs är nytt. Dessutom har de gamla riskområdena blivit större, säger Carl-Gustaf Sundin, smittskyddsläkare i Landstinget Sörmland. Vaccinera sig bör man göra om man rör sig mycket i de riskområden som finns. införts. År 2005 präglade vi i Sörmland brickor varje vecka, en siffra som 2009 hade sjunkit till 1000 per vecka. I takt med att patientbrickorna avvecklats har materialkostnaderna minskat, liksom behovet av underhåll och utbyte av dyra präglingsapparater. Om man jobbar, bor eller vistas mycket i skog och mark där man utsätter sig för fästingar ska man vaccinera sig. Det finns ingen anledning att låta bli att vaccinera sig om man är tveksam egentligen, säger Carl-Gustaf Sundin. Själva vaccineringen skiljer sig åt beroende på bland annat ålder på personen som ska ta sprutan. Det som gäller för alla är att ta de doser som behövs nu för att få ett bra skydd till sommaren. Personer som aldrig vaccinerat sig tidigare bör göra det och de som börjat sin vaccinering ska inte glömma bort att fylla på sina doser, säger Carl-Gustaf Sundin. Nu ska elektroniska sjukintyg införas I höst kommer elektroniska sjukintyg att införas i hälso- och sjukvården i Sörmland. Målet är få bort pappersintygen vid sjukskrivningar och ersätta dem med elektroniska kommunikationslösningar. Införandet av elektroniska sjukintyg är ett nationellt projekt som arbetar med att förbättra läkarintyget inför en sjukskrivning och hur intyget ska överföras elektroniskt till Försäkringskassan. Vinsterna är många. Som patient får du en snabbare handläggning av ditt ärende, läkaren slipper lägga onödig tid på kompletteringar av intyg och Försäkringskassan slipper pappershantering av blanketter. De elektroniska sjukintygen kan inte sändas i väg innan informationen har fyllts i korrekt, något som minskar risken att det behöver kompletteras. För att det ska vara möjligt att skicka sjukintygen elektroniskt måste du som patient ge ditt medgivande. Om du inte vill att sjukintyget skickas elektroniskt kommer du som tidigare få ett pappersintyg. Vårdråd dygnet runt 20 min hälsa 2/2011

FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND

FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND minhälsa RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND NUMMER 2/2011 TEMA SÅ KAN DEN LINDRAS RECEPTFRITT ÄR INTE OFARLIGT AKUTEN PRIORITERAR PÅ NYTT SÄTT FOTO JOAKIM SERRANDER 3 Tema Smärta Smärta beskrivs som

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Till dig som använder Durogesic

Till dig som använder Durogesic Till dig som använder Durogesic Ansvarig läkare: Telefontid: Telefonnummer: Ansvarig sjuksköterska: Telefonnummer: 2 Vad du bör känna till om Durogesic Den här broschyren handlar om Durogesic ett plåster

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012.

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. Kronans Droghandel Kronans Droghandel är Sveriges tredje största

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän. Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Version: Information om långvarig smärta

Version: Information om långvarig smärta Version: 2010-03-31 Information om långvarig smärta Projektet Långvarig smärta Division Primärvård 2006 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer