Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiecirkelmaterial för kommunala sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiecirkelmaterial för kommunala sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling"

Transkript

1 Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix Studiecirkelmaterial för kommunala sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling Bilaga 1: Farmakologisk behandling...sid 2 Bilaga 2: SMA Safe Medication Assessment...sid 24 Bilaga 3: Underlag för smärtanalys... sid 26 1

2 Bilaga 1: Farmakologisk behandling Matsmältningsorgan och ämnesomsättning...sid 3 Medel vid dyspepsi och ulcus Laxermedel Insuliner Perorala diabetesmedel Blodet...sid 7 Antikoagulantia Medel vid anemi Hjärta och kretslopp...sid 9 Glukosider Organiska nitrater Diuretika Betareceptorblockerare Kalciumantagonister ACE-hämmare Angiotensin II-antagonister (ARB) Lipidrubbningar Hormoner...sid 14 Kortisonpreparat Medel mot inflammation och värk...sid 15 NSAID/COX-hämmare Opioider Lätta smärtstillande Nervsystemet...sid 18 Kolinesterashämmare Medel vid parkinsonism Neuroleptika Lugnande medel Sömnmedel och lugnande medel Antidepressiva Bilaga 1 är tänkt att fungera som ett referensavsnitt till temaområdena i studiematerialet. I bilagan redogörs kortfattat för läkemedel som används vid några vanliga sjukdomstillstånd och besvär hos äldre. Förteckningarna över läkemedel innehåller i stort sett samtliga läkemedel som finns listade i Läkemedelsboken 2007/2008 under respektive sjukdomstillstånd och besvär. Licenspreparat och preparat som endast finns som infusionsvätska ingår ej. Läkemedlen är indelade på samma sätt som i FASS, det vill säga efter ATC-kod. En del av preparaten som finns listade i bilagan är ovanliga och/eller olämpliga att användas av äldre. Vi har ändå valt att ta med dem eftersom sjuksköterskan kan stöta på dessa preparat i sitt arbete. Den som vill veta mer om vilka preparat som rekommenderas till äldre hänvisas till information från läkemedelskommittén i sin region. Sjuksköterskor i Västra Götalandsregionen uppmanas exempelvis ta del av: Äldre och läkemedel. Strategi för Västra Götalandsregionen Medicinska riktlinjer för läkemedel och äldre Terapiråd om äldre och läkemedel i REKlistan Rekommenderade läkemedel i Västra Götalandsregionen Samtliga dokument finns att ladda ner på 2 Förutom Läkemedelsboken 2007/2008 bygger informationen i bilaga 1 på följande källor: FASS 2008 Lundgren, Claes (2007) FAS UT 2. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting. Fastbom, Johan (2006) Äldre och läkemedel. Stockholm: Liber.

3 Matsmältningsorgan och ämnesomsättning Medel vid dyspepsi och ulcus Antacida och alginsyra är två vanliga läkemedelsgrupper som säljs receptfritt på apotek. Alginsyra innehåller natriumsalt, vilket ger upphov till en skumpropp ovanpå ventrikelns innehåll. Detta kan mekaniskt minska refluxbenägenheten. Antacida ger symtomatisk lindring vid ulcussjukdom, refluxesofagit och syrabetingade epigastralgier. Antacida innehåller olika kombinationer av syraneutraliserande basiska salter, vilka kortvarigt neutraliserar ventrikelinnehållet. Vid långvarig medicinering med kalciumkarbonat har hyperkalcemi rapporterats. Aluminium- och magnesiumhydroxid försämrar absorptionen av bland annat järn och kan orsaka hypermagnesemi och hyperaluminemi vid njurinsufficiens. Protonpumpshämmare minskar magsäckens saltsyraproduktion genom att hämma vätejonpumpen i slemhinnan. De ingår tillsammans med antibiotika i den behandling som rekommenderas mot helicobakter pyloriinfektion vid ulcussjukdom. Protonpumpshämmare används också som profylaktiskt behandling av NSAID/ASA-gastropati. Histamin-2-receptorblockererare hämmar saltsyraproduktionen i magsäcken genom att blockera en viss typ av histaminreceptorer i syraproducerande parietalceller. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Antacida: Aluminiumhydroxid: Link Kalciumkarbonat + magnesiumhydroxid: Rennie, Novalucol Aluminiumhydroxid +magnesiumhydroxid + magnesiumkarbonat: Novaluzid Natriumkarbonat: Natriumkarbonat Alginsyra: Alginsyra, kombinationer: Gaviscon Protonpumpshämmare: Esomeprazol: Nexium Lansoprazol: Lanzo Omeprazol: Losec, Losec MUPS, Omeprazol Pantoprazol: Pantoloc Rabeprazol: Pariet Histamin-2-receptorantagonister: Cimetidin: Tagamet Famotidin: Famotidin, Pepcid Famotidin, kombinationer: Pepcid Duo Ranitidin: Artonil, Inside Brus, Rani-Q, Ranitidine, Zantac 3

4 Laxermedel Laxermedel kan delas in i olika kategorier med sinsemellan olika sätt att verka på. Vid lättare obstipation kan bulkmedel användas när effekten av kostomläggning inte varit tillräcklig. Preparaten måste då kombineras med rikligt vätskeintag. Vid försämrad peristaltik, exempelvis vid gastropares hos diabetespatienter, kan bulkmedel ge ökade bukbesvär. Osmotiskt aktiva medel får en bulkeffekt genom att osmotiskt binda vatten. Dosen bör ökas successivt för att försöka minska biverkningar som gasbesvär och uppkördhetskänsla. Tarmirriterande medel stimulerar tarmperistaltiken genom en direkt verkan på tarmväggens nervplexa. Långvarig regelbunden användning ska undvikas eftersom det kan försämra tarmens funktion och därigenom öka förstoppningsproblemen. Risken för uttorkning och rubbad saltbalans ökar. Klysma mjukar upp hårda avföringsklumpar och smörjer tarmslemhinnan. Dessa preparat används framförallt vid förstoppning i ändtarmen eller när tömningssvårigheter är ett dominerande problem. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Tarmirriterande medel: Bisakodyl: Dulcolax, Toilax Natriumpikosulfat: Cilaxoral, Laxoberal Sennaglykosider: Pursennid Bulkmedel: Ispaghulaskal: Agiolax, Lunelax, Vi-Siblin Kostfiber av veteskal: Fiberform Sterkuliagummi: Inolaxol Osmotiskt aktiva medel: Lakitol: Importal Ex-Lax Laktulos: Duphalac, Laktipex, Laktulos Magnesiumoxid: Sailax Makrogol: Forlax Polyetylenglykol + mineralsalter: Movicol Klysma: Bisakodyl: Toilax Natriumdokusat + sorbitol: Klyx Natriumcitrat + natriumlaurylsufoacetat: Microlax Sorbitol: Resulax Insuliner För kliniskt bruk indelas insulinerna efter sin verkningsduration i kortverkande, medellångverkande och långverkande preparat. Stora variationer i verkningsprofilen förekommer dock beroende på bland annat injektionsområde, insulindos och förekomst av insulinantikroppar. 4

5 Kortverkande insulin används för akut bruk eller som måltidsinsulin. Det kan ges subkutant, intramuskulärt eller intravenöst. Kortverkande humaninsulin börjar verka efter cirka 30 minuter och når maximal effekt efter en till tre timmar. Durationen är fem till åtta timmar. Effekten av kortverkande insulinanaloger börjar 0-30 minuter efter injektion, når maximal effekt efter en halv till en och en halv timmar och har en duration på två till fem timmar. Medellångverkande insulin av NPH-typ kan endast injiceras subkutant. NPH-insulin börjar verka efter en till två timmar, når maximum efter fyra till tolv timmar och ha en duration på upp till 24 timmar. Insulin glargin är en långverkande insulinanalog med duration upp till 24 timmar. Effekterna sätter in efter två till tre timmar och saknar en tydlig peak. Insulin glargin har blivit ett alternativ till NPH-insulin, främst vid typ 1-diabetes. Det senaste tillskottet av långverkande insulinanaloger är insulin detemir, vilket har en längre verkan än NPH, men kortare än insulin glargin. Biotillgängligheten är 60 procent varför dosen måste anpassas därefter. Effekter av Insulin detemir sätter in efter en och en halv timma och når maximal effekt efter tre till sexton timmar. Kombinationer av kortverkande humaninsulin eller insulinanaloger och NPH, så kallade tvåfasinsuliner, finns för patienter hos vilka kraven på justering av dosen är mindre, till exempel hos äldre med typ 2-diabetes. Kortverkande insulinanaloger: Apidra, Humalog, Novorapid Kortverkande humaninsulin: Actrapid, Humulin Regular, Insuman Rapid Medellångverkande: Humulin NPH, Insulatard, Insuman Basal Långverkande: Lantus (glargin), Levemir (detemir) Tvåfasinsuliner: Humalog Mix 25, Humalog Mix 50, Humulin Mix 30/70, Insuman Comb 25, NovoMix 30 Perorala diabetesmedel Perorala antidiabetika ska övervägas vid typ 2-diabetes när kostbehandling under 3-6 måna der inte medfört adekvat glukoskontroll. Det finns flera olika perorala diabetesmedel som sinsemellan verkar på olika sätt. Mediciner i läkemedelsgrupperna biguanider ökar kroppens känslighet för insulin. Kroppens celler kan då ta upp socker från blodet så att blodsockerhalten sjunker utan att bli alltför låg. Dessutom gör läkemedlet att leverns egen produktion av socker minskar och att det går långsammare för tarmen att ta upp socker till blodet. Biguanider, exempelvis metformin, ger oftast inte någon viktökning, varför metformin oftast rekommenderas i första hand till patienter som har typ 2-diabetes och är överviktiga. Metformin kan vara farligt att använda för patienter med nedsatt njurfunktion eftersom det då kan ackumuleras i kroppen och leda till förgiftning. Metformin kan leda till laktatacidos vilket bland annat yttrar sig som magsmärtor, muskelvärk och medvetslöshet. Glitazoner sänker blodsockerhalten genom att påverka fettcellerna så att känsligheten för insulin i kroppen förbättras. Detta påverkar också sockeromsättningen i lever och muskler. Glitazoner ska inte användas tillsammans med insulin eftersom det då finns en risk för 5

6 vätske retention och hjärtsvikt. Leverfunktionen ska regelbundet kontrolleras på patienter som behandlas med Glitazoner eftersom dessa läkemedel kan leda till leverskador. Läkemedel i gruppen sulfonureider ökar kroppens egen produktion av insulin. Behandlingen har bäst effekt när kroppen fortfarande har en relativt bra egen produktion av insulin. Den blodsockersänkande effekten sitter i upp till 24 timmar, men det finns också preparat med mer kortvarig effekt. Glitinider, exempelvis NovoNorm och Starlix, är en annan grupp läkemedel som gör att bukspottkörteln producerar och utsöndrar mer insulin. Dessa påminner om sulfonureider men har en snabbare och kortvarigare effekt. Glitinider ska tas strax före en måltid för att stimulera insulinproduktionen när den behövs som bäst. Glitinider används i första hand tillsammans med biguanider och kan användas av de flesta som har typ 2-diabetes. Både sulfonureider och glitinider kan leda till att patienten drabbas av hypoglykemi. Risken är större vid användning av sulfonureider på grund av dess längre verkningstid och dessa bör därför undvikas till äldre patienter. Även risken för långvarig hypoglykemi är större hos äldre än hos yngre, bland annat eftersom förmågan att mobilisera antihypoglykemiska försvarsinsatser (adrenalin, kortisol, tillväxthormon, glukagon) sjunker med åldern. Risken för hypoglykemi ökar dessutom vid nedsatt leverfunktion, alkoholförtäring eller i kombination med NSAID. Alfaglukosidashämmare hindrar eller bromsar upptaget av socker från tarmen till blodet. Alfagukosidashämmare rekommenderas till överviktiga patienter och ska tas strax före eller i början av en måltid för att effekten ska bli så bra som möjligt. Vanliga biverkningar är gaser i magen och diarré. Dessa kan lindras genom att undvika alla slags sockerarter i maten. Läkemedelsgrupp: Verksam substans Preparatnamn Alfa-glukosidashämmare: Akarbos: Glucobay Biguanider: Metformin: Glucophage, Metformin Sulfonureider: Glibenklamid: Daonil, Euglucon, Glibenklamid recip Glimepirid: Amaryl, Glimepirid Glipizid: Glipizid Meda, Minidiab Glitazoner: Rosiglitazon: Avandia Pioglitazon: Actos Glitinider: Nateglinid: Starlix Repaglinid: NovoNorm Kombinationspreparat: Rosiglitazon+glimepirid: Avaglim Rosiglitazon+metformin: Avandamet 6

7 Blodet Antikoagulantia Antikoagulantia eller blodförtunnande medel verkar på flera sätt i kroppen. Vitamin K-antagonister och heparin påverkar blodets koagulationsfaktor. Heparin har en snabb blodförtunnande effekt och ges därför ofta intravenöst i dropp vid akuta situationer. Underhållsbehandling med Heparin ges i form av subkutana injektioner. Blodförtunnande läkemedel består också av så kallade trombocytaggregationshämmare vilka minskar blodplättarnas förmåga att klumpa sig samman. En vanlig typ av behandling är acetylsalicylsyra i låg dos som används för att förebygga exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Några säkra positiva effekter av Dipyridamol (Persantin) är ej påvisade hos patienter över 70 år. Biverkningar på grund av preparatets vasodilaterande effekt (huvudvärk, yrsel, försämrad angina pectoris) är vanligt förekommande hos äldre vilket gör att preparatet bör användas med försiktighet. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Vitamin K-antagonister: Warfarin: Waran Heparinpreparat: Dalteparin: Fragmin Danaparoid: Orgaran Enoxaparin: Klexane Heparin: Heparin Leo Tinzaparin: Innohep Trombocytaggregationshämmande medel: Abciximab: Reopro Acetylsalicylsyra: Trombyl Acetylsalicylsyra + dipyridamol: Asasantin retard Bivalirudin: Angiox Dipyridamol: Persantin, Ilomedin Eptifibatid: Integrilin Klopidogrel: Plavix Tiklopidin: Ticlid Tirofiban: Aggrastat Medel vid anemi Järn som ges i tablettform kan interagera med andra typer av läkemedel såsom antibiotika och medel mot benskörhet. Olösliga kemiska föreningar bildas vilket minskar absorptionsförmågan av järn. Behandling med intramuskulär injektion kan i sådana fall vara att föredra. Om järntabletter fastnar i matstrupen kan de orsaka sår. Det är därför viktigt att patienten dricker ordentligt och inte ligger ner han eller hon tar tabletterna. 7

8 Vitamin B12 kan ges som intramuskulär injektion för att snabbt kunna åtgärda B12- brist, exempelvis vid symtom från nervsystemet. Underhållsbehandling kan ges antingen med tabletter eller injektioner var tredje månad. B12-brist kan ge låga folsyravärden. Vid samtidig B12-brist ska denna åtgärdas först innan behandling med folsyra inleds. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Medel vid järnbrist: Ferrofumarat: Erco-Fer Ferroglycinsulfat: Niferex Järn, tvåvärt: Duroferon Järn, trevärt: Venofer Järn, kombinationer: Ferritamin Vitamin B12: Cyanokobalamin: Behepan, Betolvex, Betolvidon Hydroxokobalamin: Behepan Folsyra: Folsyra: Folacin 8

9 Hjärta och kärl Glykosider (digitalispreparat) Digitalis har en svag positiv inotrop effekt, det vill säga har en stärkande effekt på hjärtmuskelcellerna och förlänger överledningen av hjärtats elektriska impulser från förmak till kammare. Dessutom erhålls en viss diuretisk effekt. Då betablockerare är väl så användbara som digoxin för att få frekvensminskning vid förmaksflimmer används digoxin allt mindre vid hjärtsviktsbehandling. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Digitalispreparat: Digoxin: Digoxin, Lanoxin Organiska Nitrater Nitraterna utvidgar kroppens blodkärl vilket i sin tur minskar blodtillflödet till hjärtat och därigenom hjärtmuskelns arbete. Det leder framförallt till att blodtillflödet till hjärtat avtar så att hjärtmuskelns arbete minskar. Nitroglycerin används vid akuta kärlkrampsanfall medan nitrater med lång verkan används för att förebygga kärlkramp. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Nitroglycerin: Glycerylnitrat: Glytrin, Minitran, Nitroglycerin, Nitrolingual, Nitromex, Suscard, Transiderm-Nitro Nitrater med lång verkan: Isosorbiddinitrat: Sorbangil Isosorbidmononitrat: Imdur, Ismo, Ismo Retard, Isodur, Isosorbidmononitrat Recip, Monoket Diuretika (urindrivande medel) Diuretika används vid hypertoni samt vid ödem av olika slag, exempelvis vid hjärtsvikt. Vid hjärtsvikt används diuretika framförallt för symtomlindring och intermittent självbehandling. Det finns flera olika typer av urindrivande medel. Gemensamt är att de ökar utsöndringen av natrium och vatten. Loop-diuretika har en kort halveringstid där effekten sätter in efter en halv till en timme med maximal effekt efter en till två timmar. I akuta situationer ges loop-diuretika i intravenös injektion. Biverkningar som trötthet och muntorrhet är relativt vanliga. Tiazider har en mjukare effekt. Dessa är speciellt lämpade hos patienter med hypertoni som etiologi till sin hjärtsvikt. Kombination av loop-diuretika och tiazider kan ibland ge en synergistisk effekt, men också elektrolytrubbningar. Kaliumsparande diuretika motverkar de förluster av kalium och magnesium som andra urindrivande medel kan ge. Risk finns dock för hyperkalemi, särskilt vid nedsatt njurfunktion och i kombination med ACE-hämmare som också har en kaliumsparande effekt. Aldosteronantagonister förhindrar bindningen av aldosteron, ett 9

10 hormon som deltar i regleringen av blodtrycket och är involverad i patofysiologin vid kardiovaskulär sjukdom. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Loop-diuretika: Furosemid: Furix, Furix Retard, Furosemid, Impugan, Lasix Retard Torasemid: Torasemid, Torem Tiazider: Bendroflumetiazid: Centyl-K mite, Salures Hydroklortiazid: Esidrex Kaliumsparande diuretika inklusive kombinationer: Amilorid: Amilorid Amilorid+hydroklortiazid: Bendroflumetiazid i kombination med kalium: Amilofem, Moduretic MSD, Normorix mite, Sparkal Centyl K mite Aldosteronantagonister: Spironolakton: Aldactone, Spironolakton Eplerenon: Inspra Betareceptorblockerare Betablockerare hämmare effekten av katekolaminer i samband med psykisk och fysisk stress. Detta leder till en sänkning av puls, blodtryck och hjärt-minutvolym. Betareceptorblockerare används vid hypertoni, angina pectoris, hjärtsvikt och vissa arytmier. Liksom med ACE-hämmare kan det ibland ta flera månader innan symtomförbättring erhålls. De allvarligaste biverkningarna av betareceptorblockerare är obstruktivitet hos patienter med astmatiska sjukdomar, vissa typer arytmier och försämring av hjärtsvik. Andra biverkningar är bradykardi, trötthet, kalla händer och fötter, ortostatism och mardrömmar. Äldre kan också drabbas av förvirring och andra störningar. Läkemedelsgrupp Substans Preparatnamn Beta-receptorblockerare, icke selektiva: Pindolol: Pindolol, Viskén Propranolol: Inderal, Inderal Retard, Propranolol Timolol: Blocadren Sotalol: Sotacor, Sotalol Beta-receptorblockerare, selektiva: Metoprolol: Metoprolol, Seloken, Seloken ZOC Atenolol: Atenolol, Bisprolol, Emconcor Alfa- och Betareceptorblockerande medel: Labetalol: Trandate Karvedilol: Carvedilol, Kredex, Karvedilol 10

11 Kalciumantagonister Kalciumantagonister består av två grupper preparat. I den ena gruppen ingår läkemedel som främst påverkar hjärtat genom att minska dess frekvens och slagstyrka. Den andra gruppen påverkar främst blodkärlen genom att utvidga dem. Gemensamt för båda grupperna är att de verkar genom att hindra flödet av kalcium genom dess kanaler i cellmembranen. Kalciumantagonister används vid angina pectoris, hypertoni och vissa arytmier. De vanligaste biverkningarna av dessa preparat är ankelödem, yrsel, huvudvärk och ansiktsrodnad. Äldre kan drabbas av förstoppning, ortostatism och försämrad hjärtsvikt. Läkemedelsgrupp Substans Preparatnamn Kalciumantagonister med övervägande kärlselektiv effekt: Amlodipin: Amlodipin, Norvasc Felodipin: Felodipin, Plendil Felodipin + metoprolol: Logimax Isradipin: Lomir, Lomir SRO Lerkanidipin: Zandip Nifedipin: Adalat, Adalat Oros Kalciumantagonister med direkt hjärtselektiv effekt: Verapamil: Isoptin, Isoptin Retard, Verapamil Merck NM Diltiazem: Cardizem, Cardizem Retard, Cardizem Unotard, Coramil ACE-hämmare ACE-hämmare motverkar den neuroendokrina aktiveringen och åstadkommer en kärldilatation såväl centralt som perifert. ACE-hämmare används främst vid hjärtsvikt där de är förstahandsbehandling och hypertoni. Med ACE-hämmare fås en förlängd överlevnad, symtomlindring, hemodynamisk förbättring, ökad arbetsförmåga samt mindre behov av sjukhusvård. De vanligaste biverkningarna av ACE-hämmare är ortostatism och hosta, som ibland kan vara mycket besvärande. ACE-hämmare kan också påverka njurfunktionen och saltbalansen. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn ACE-hämmare inklusive kombinationer: Cilazapril inkl hydroklortiazid komb: Inhibace, Inhibace Comp Enalapril inkl hydroklortiazid komb: Enalapril, Linatil, Renitec, Synerpril Fosinopril: Monopril Kaptopril: Capoten, Captopril Kinapril inkl hydroklortiazid komb: Accupro, Quinapril/Hydrochlorthiazid Alternova Lisinopril inkl hydroklortiazid komb: Lisinopril, Zestril, Zestoretic Ramipril inkl hydroklortiazid komb: Pramace, Ramipril, Triatec comp mite Trandolapril: Gopten Trandopril + Verapramil: Tarka 11

12 Angiotensin II-antagonister (ARB): ARB blockerar effekter av kroppens starkaste vasokonstriktor, angiotensin II. Resultatet blir en kärlvidgning och perifert motstånd och en ökad hjärtminutvolym. ARB framkallar mindre grad av hosta än ACE-hämmare. Stor prisskillnad finns mellan godkända preparat. ARB är dyrare än de äldre ACE-hämmarna varför ARB därför i första hand används vid intolerans mot ACE-hämmare. Allvarliga biverkningar av ARB är njurinsufficiens och angioödem. Vanliga biverkningar är ödem, hjärtklappning, klåda, hosta, illamående, diarré, ortostatism och nedstämdhet. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Angiotensin II-antagonister: Eprosartan: Teveten Irbesartan: Aprovel Kandesartan: Atacand Losartan: Cozaar Telmisartan: Micardis Valsartan: Diovan Angiotensin II-antagonister, kombinationer: Eprosartan + hydroklortiazid: Irbesartan + hydroklortiazid: Kandesartan + hydroklortiazid: Losartan + hydroklortiazid: Telmisartan + hydroklortiazid: Valsartan + hydroklortiazid: Teveten Comp CoAprovel Actand Plus Cozaar comp, Cozaar comp forte Micardis Plus Diovan Comp Lipidrubbningar Statiner är förstahandsval vid farmakologisk lipidreglering. Dessa har påvisad gynnsam effekt på aterosklerosprocessen hos koronarsjuka patienter. Statiner är den klass av läkemedel som ger den mest uttalade sänkningen av LDS-kolesterol. Totalkolesterol sjunker i allmänhet procent, en sänkning som framförallt beror på en reduktion av LDL-kolesterol. HDLkolesterol stiger med cirka 5-10 procent. Statiner ska inte ges till patienter med nedsatt leverfunktion och försiktighet ska iakttas vid nedsatt njurfunktion. Statiner kan leda till myopati (muskelsmärtor). Resiner kan användas i kombination med statiner när behandlingsmålen inte uppnås med statiner i monoterapi. Följsamheten till behandlingen är ofta mindre god på grund av resinernas obehagliga smak och konsistens. Förstoppning, illamående och diffusa magbesvär är vanliga biverkningar. Nikotinsyrapreparat verkar genom att hämma frisättningen av fettsyror från fettväv och därmed triglyceridsyntesen i levern. Nikotinsyra ger dosberoende sänkning av triglycerider med procent. Vid förhöjt LDL-kolesterol reduceras detta med procent och totalkolesterol med procent. HDL-kolesterol kan stiga med procent eller mer. Nikotinsyra ger dessvärre nästan alla patienter problem med intensiv flush. Dyspeptiska 12

13 besvär är också vanliga. Andra biverkningar är nedsatt glukostolerans, förhöjd urinsyra samt lever påverkan. Fibrater är ytterligare en grupp lipidsänkande preparat. De kan ge gastrointestinala biverkningar såsom buksmärtor, illamående och diarré. Ökad risk för gallstenssjukdomar föreligger. Fibrater interagerar med warfarin och förstärker dess antikoagulantiska effekt. Ezetimib blockerar upptaget av kolesterol i tarmen. I monoterapi ger behandlingen cirka 15 procent totalkolesterolsänkning. Vid kombination med statin i låg dos och ezetimib ses en kraftfull plasmakolesterolsänkning. Biverkningarna är hittills få. Läkemedelsgrupp Verksam substans preparatnamn Statiner: Atorvastatin: Lipitor Fluvastatin: Lescol, Lescol Depot Pravastatin: Pravachol, Pravastatin Rosuvastatin: Crestor Simvastatin: Zocord, Simvastatin Resiner: Kolestipol: Lestid Kolestyramin: Questran, Questran Loc Nikotinsyra: Nikotinsyra: Niaspan Fibrater: Bezafibrat: Bezalip, Bezalip Retard Fenofibrat: Lipanthyl Gemfibrozil: Gemfibrozil Hexal, Lopid Ezetimib: Ezetimib: Ezetrol 13

14 Hormoner Kortisonpreparat De vanligaste kortisonpreparaten är glukokortikoiderna som bland annat reglerar energiomsättningen i kroppen. De spelar också en viktig roll för kroppens förmåga att hantera stress. Glukokortikoiderna har en inflammationsdämpande effekt i högre koncentrationer och hämmar även kroppens immunförsvar. Behandling med glukokortikoidpreparat är vanligt vid sjukdomar som astma, reumatiska sjukdomar och vissa typer av cancer. Glukokortikoider kan ge många biverkningar, särskilt vid användningen av starka preparat och lång behandling. Exempel på svaga glukokortikoider är kortison och hydrokortison medan prednisolon och betametason tillhör de starka. De senare kan ge osteoporos, försämrad glukostolerans, hypertoni, ödem, hud- och muskelatrofi, psykiska besvär, cushingliknande symtombild, hypokalemi och natriumretention. Upp till 50 procent av patienter med långvarig kortisonbehandling drabbas av frakturer. Bentätheten minskar det första året med cirka 12 procent och därefter med 3 procent per år. Skelettmassan minskar annars linjärt med en procent per år från och med 40 års ålder. Längre tids glukokortikoidbehandling hämmar den egna ACTH-produktionen och därmed kroppens egen produktion av kortikoider. Det är därför viktigt att behandlingen fasas ut långsamt för att inte ge patienten besvärande symtom. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Glukokortikoider: Betametason: Betapred, Celeston bifas Dexametason: Dexacortal Hydrokortison: Hydrokortison Nycomed Kortison: Kortisonacetat Metylprednisolon: Medrol Prednisolon: Prednisolon Prednison: Deltison 14

15 Medel mot inflammation och smärta NSAID/COX-hämmare NSAID (non-steroidal antiinflammatory drugs) eller så kallade COX-hämmare brukar delas in i COX-1 och selektiva COX-2-hämmare (coxiber). NSAID har huvudsakligen tre olika effekter: inflammationsdämpande, smärtstillande och febernedsättande egenskaper. COX-1- hämmare är dessutom blodförtunnande genom att motverka blodplättarnas sammanklumpning. Det finns ett antal olika NSAID-preparat och behandlingsindikationerna skiljer sig åt för respektive substans. Den som vill veta mer om respektive preparat och behandlingsindikationer hänvisas till FASS. NSAID kan ge upphov till många biverkningar. Genom sin irriterande effekt på magtarmslemhinnan kan behandling leda till illamående, dyspepsi, ulcussjukdomar och blödningar. Denna effekt är mer uttalad för COX-1-hämmare än selektiva COX-2-hämmare. Preparaten kan också påverka njurarnas genomblödning med nedsatt njurfunktion som följd eller utlösa/försämra en hjärtsvikt. NSAID kan också ge kognitiva störningar eller förvirring, särskilt hos äldre patienter. På grund av risken för allvarliga biverkningar och kliniskt riskabla interaktioner med NSAID-preparat skall behandlingen omprövas senast efter tre månader. Kronisk behandling skall undvikas. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn COX-1-hämmare: Dexibuprofen: Tradil Diklofenak: Diklofenak, Diklofenak T, Voltaren, Eeze, Flector, Voltaren T Diklofenak komb: Arthrotec, Artotec forte Ibuprofen: Alindrin, Brufen, Brufen Retard, Ibumetin, Ipren Ibuprofen, komb: Ardinex Indometacin: Confortid, Indomee Ketoprofen: Ketoprofen, Ketoprofen Retard, Orudis, Orudis Retard, Siduro, Siduro Retard, Zon Ketorolak: Toradol Lornoxikam: Xefo, Xefo Akut Meloxicam: Meloxikam, Mobic Nabumeton: Relifex Naproxen: Naprosyn, Naprosyn Entero, Naproxen, Pronaxen Piroxikam: Brexidol, Piroxicam Sulindak: Clinoril Tenoxikam: Alganex Selektiva COX-2-hämmare: Celecoxib: Celebra Etoricoxib: Arcoxia 15

16 Opioider Opioider är smärtstillande medel som verkar på det centrala nervsystemet. Denna grupp används främst när andra smärtstillande medel inte ger tillräcklig effekt. Vid behov av opioidanalgetika ska god smärtlindring med minsta möjliga sedering eftersträvas. Smärtintensiteten räcker inte som indikation för behandling med opioidanalgetika. Det viktiga är att smärttillståndet svarar på opioidbehandling. Sedering är inte liktydigt med analgesi. Opioiderna kan delas in i starka och svaga. Starka opioider är exempelvis morfin, oxykodon, hydromorfon och ketobemidon. Dessa preparat används vid svårare former av smärta, såsom vid cancer eller efter operationer. Svaga opioider är exempelvis kodein och dextropropoxifen. Dessa ingår ofta tillsammans med paracetamol eller acetylsalicylsyra i kombinationstabletter. Detta är viktigt att känna till för att undvika överdosering av paracetamol eller acetylsalicylsyra. Opioider kan orsaka många biverkningar där den vanligaste är förstoppning. Patienter som medicinerar regelbundet med starka opioider behöver därför samtidig obstipationsprofylax. Många blir också illamående av opioider. Dåsighet, yrsel, kognitiva störningar och förvirring är vanligt hos äldre patienter vid opioidbehandling, vilket i sin tur ökar risken för fallolyckor. Användningen av opioider kan dessutom leda till tillvänjning och beroende. Risken är större vid behandling med starka preparat. Längre tids opioidbehandling behöver fasas ut långsamt för att undvika obehagliga utsättningsbesvär. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Svaga opioider: Dextropropoxifen: Dexofen, Doloxene Dextropropoxifen, komb: Dexodon, Paraflex, Distalgesic Kodein, inkl komb: Citodon, Citodon forte, Kodein, Panocod, Treo comp Tramadol: Nobligan, Nobligan Retard, Tiparol, Tiparol OD, Tiparol Retard, Tradolan, Tradolan Retard, Tramadol, Tramadol Retard Starka opioider: Buprenorfin: Norspan, Temgesic Fentanyl: Actiq, Durogesic, Fentanyl, Matrifen Hydromorfon: Hydromorfon, Palladon Ketobemidon: Ketogan Novum Metadon: Metadon Recip Morfin: Depolan, Dolcontin, Unotard, Morfin Meda, Morfin Special, Morfinhydroklorid Oxikodon: OxyContin, OxyNorm Petidin: Petidin Ipex, Petidinhydroklorid Morfin + spasmolytika: Spasmofen Ketobemidon + spasmolytika: Ketogan Novum, Ketogan suppositorium 16

17 Lätta smärtstillande medel Till lätta smärtstillande medel räknas framförallt paracetamol och acetylsalicylsyra. Liksom NSAID är båda perifert verkande. Både paracetamol och acetylsalicylsyra är febernedsättande och smärtstillande medan paracetamol inte har någon effekt på inflammationer. Eftersom paracetamol inte irriterar magen, så som exempelvis acetylsalicylsyra och NSAID, är det ofta förstahandspreparat vid lättare smärttillstånd. Överdosering av paracetamol kan däremot ge mycket allvarliga leverskador och förgiftning. Brustabletter med paracetamol innehåller natriumbikarbonat och bör inte ges till patienter med hjärtsvikt eller njurinsufficiens. Acetylsalicylsyra ger liknande biverkningar som NSAID. Acetylsalicylsyra är blodförtunnande och ska därför inte ges till patienter som behandlas av andra blodförtunnande medel av typen warfarin. Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Anilider: Paracetamol: Alvedon, Alvedon forte, Panodil, Panodil Forte, Reliv Salicylsyraderivat: Acetylsalicylsyra: Acetylsalicylsyra, Albyl, Alka-Seltzer, Aspirin, Bamyl, Treo, Magnecyl 17

18 Nervsystemet och psykiatri Kolinesterashämmare Kolinesterashämmare används som symtomatisk behandling vid mild eller medelsvår Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom (rivastigmin). Preparaten hämmar acetylkolinesteras vilket kan leda till en ökad aktivitet i kolinerga system. Behandlingseffekten vid Alzheimers sjukdom är dock måttlig och ofta svårvärderad. Biverkningar vid användning av kolinesterashämmare är vanliga. De kan yttra sig som perifera kolinerga besvär från framförallt mag-tarmkanalen (illamående, kräkningar, dyspepsi, diarré, aptitförlust, viktminskning). Risk finns för förvärring eller inducering av extrapyramidala symtom. Yrsel, tremor, muskelkramper, trötthet, urininkontinens och huvudvärk förekommer. Kolinesterashämmare kan dessutom ge psykiska biverkningar i form av hallucinationer, förvirring och agitation. Läkemedelsgrupp Substans Preparatnamn Kolinesterashämmare: Donepezil: Aricept Galantamin: Reminyl Rivastigmin: Exelon Medel vid parkinsonism Läkemedel mot Parkinsons sjukdom och läkemedelsutlöst parkinsonism kan delas in i antikolinerga och dopaminerga preparat. Extrapyramidala biverkningar som framkallats av neuroleptika behandlas huvudsakligen med antikolinerga läkemedel. Eftersom äldre är känsliga för antikolinerga läkemedel bör dessa preparat inte användas hos äldre. Besvärande extrapyramidala biverkningar bör istället kontrolleras med dosjustering av neuroleptika. Den grundläggande farmakologiska strategin för behandling av Parkinsons sjukdom är att stimulera dominreceptorer, antingen direkt eller genom hämning av nedbrytningen av dopamin. Typiska biverkningar av dopaminerga läkemedel är anorexi, illamående, kräkningar och ortostatism (perifera biverkningar) samt hyperkinesier och psykiska problem så som mardrömmar, sömnstörningar, synhallucinationer, konfusion, mani, hypersexualitet och psykos. Det är vanligt att patienten får stora fluktuationer i symtomlindring på grund av dosglapp. Läkemedlets effekt räcker alltså inte fram till nästa dos. Vid lång sjukdomsduration och längre tids medicinering med dopaminerga läkemedel uppstår ofta så kallade on-offsymtom, det vill säga snabba oförutsägbara växlingar (kan växla från en minut till en annan) mellan hypo- och hyperkinesi. För att undvika detta används ofta ytterligare ett preparat som stimulerar dopaminreceptorer men med andra verkningsmekanismer. Det kan röra sig om en dopaminagonist eller en MAO-B-hämmare som ökar mängden dopamin genom att hämma det enzym som bryter ned det. Biverkningarna av dessa medel liknar dem som finns vid L- dopabehandling. 18

19 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Medel vid parkinsonism, antikolinergika: Biperiden: Akineton Trihexyfenidyl: Pargitan, Pargitan mite Medel vid parkinsonism, dopaminerga medel: Amantadin: Amantadinhydroklorid Bromokriptin: Pravidel Kabergolin: Cabaser, Kabergolin IVAX Levodopa + dekarboxylashämmare: Duodopa, Levodopa/Carbiodopa ratiopharm, Madopark, Madopark Depot, Madopark Quick, Madopark Quick mite, Sinemet Levodopa + dekarboxylashämmare + entakapon: Stalevo Pramipexol: Sifrol Ropinirol: Requip Rotigotin: Neupro Övriga dopaminerga medel: Entakapon: Comtess Rasagilin: Azilect Selegilin (MAO-B-hämmare): Eldepryl, Selegilin Merck NM Tolkapon: Tasmar Neuroleptika Neuroleptika är en mycket heterogen läkemedelsgrupp vars huvudsakliga och gemensamma effekt är blockad av D2-dopaminreceptorer. Preparaten används till att förebygga och motverka psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar. Bland äldre används neuroleptika bland annat vid psykotiska symtom och svår aggressivitet vid demenssjukdomar. Neuroleptika används också vid illamående och kräkningar, exempelvis vid cancerbehandling. De flesta neuroleptika påverkar även andra receptorer, vilket i sig förklarar varierande behandlingseffekter men också olika biverkningsprofiler. Flertalet neuroleptika har en dämpande och sederande effekt. Detta kan medföra kognitiva störningar, inte minst i behandlingen av äldre med demenssjukdomar. Andra vanliga biverkningar är bland annat dåsighet, muntorrhet, förstoppning och ortostatism. Neuroleptika delas in i hög- och lågdospreparat där högdospreparaten är mer antikolinerga medan lågdospreparaten istället kan ge fler extrapyramidala symtom. Neuroleptika skall främst användas vid psykoser och svår aggressivitet, inte som lugnande preparat och sömnmedel till äldre patienter. 19

20 Läkemedelsgrupp Verksam substans Preparatnamn Neuroleptika: Fentiazinderivat: Flufenazin: Siqualone Klorpromazin: Hibernal Levomepromazin: Nozinan Perfenazin: Trilafon, Trilafon prolongatum Proklorperazin: Stemetil Buturonfenonderivat: Haloperidol: Haldol, Haldol depot Indolderivat: Ziprasidon: Zeldox Tioxantenderivat: Flupentixol: Fluanxol, Fluanxol Depot Klorprotixen: Truxal Zuklopentixol: Cisordinaol Dibensodiazepinderivat: Klozapin: Clozapine Alpharma, Leponex Olanzapin: Zyprexa, Zyprexa Velotab Quetiapin: Seroquel Övriga neuroleptika: Aripiprazol: Abilify Dixyrazin: Esucos Risperidon: Risberdal Sertindol: Serdolect Lugnande medel De flesta lugnande medel tillhör gruppen bensodiazepinderivat. Dessa preparat dämpar ångest och oro och har även en muskelavslappnande effekt varför de kan användas i kramplösande syfte. Vissa patienter särskilt äldre kan reagera annorlunda på dessa preparat och istället bli aggressiva och uppvarvade. Bensodiazepiner kan ge biverkningar i form av muntorrhet, yrsel, muskelsvaghet och ataxi varför det föreligger ökad fallrisk vid användningen av dessa preparat. Risken är särskilt stor vid långverkande preparat som diazepam. Oxazepam har kortare verkningstid och är den enda bensodiazepin som rekommenderas till äldre vid exempelvis tillfällig oro eller ångest. Bland äldre finns en risk att drabbas av biverkningar i form av förvirring och kognitiva störningar vid användning av bensodiazepiner. Det finns också risk för tillvänjning och beroende. Längre tids regelbunden användning kan leda till besvärande utsättningssymtom varför försiktig nedtrappning bör ske. 20

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Inmatning i det Nationella Kvalitetsregistret för Njursjukvård, NjuR. Mars

Inmatning i det Nationella Kvalitetsregistret för Njursjukvård, NjuR. Mars Inmatning i det nationella kvalitetsregistret för njursjukvård, NjuR Inloggning: Öppna Internet Explorer. OBS! Du måste använda Internet Explorer 5.5 eller högre Skriv in www.njur.org i adressfältet och

Läs mer

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT ² Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel

Läs mer

Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiematerial för sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling

Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix. Studiematerial för sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling Bilagor. Livslust, linfrön och Lasix Studiematerial för sjuksköterskor kring äldres läkemedelsbehandling Bilaga 1: Farmakologisk behandling...sid 2 Bilaga 2: SMA Safe Medication Assessment...sid 24 Bilaga

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning

Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning 2015-07-02/Läkemedelskommittén/EV Läkemedelskommitténs rekommendation: Tillfälligt uppehåll i läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd med risk för intorkning, eller vid tecken på intorkning Indikation:

Läs mer

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION Ylva Stewénius, HT 13 TYPER AV PSYKOFARMAKA 1. Antipsykotika (neuroleptika) 2. Antidepressiva (tymoleptika) 3. Centralstimulerare 4. Stämningsstabiliserare 5. Ångestdämpande

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Läkemedel som vi ofta använder på IME.

Läkemedel som vi ofta använder på IME. Läkemedel som vi ofta använder på IME. Huvud: Sömnmedel Zopiklon Zopiklon Benzoliknande GABA Leversvikt (sömnmedel) Heminevrin Klometiazol? GABA Lungsvikt, Leversvikt (sömn+ oro) Zolpidem - Stilnoct (funkar

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall

Läs mer

Digestionskanalens farmakologi

Digestionskanalens farmakologi Digestionskanalens farmakologi Gunnar Tobin Farmakologisk behandling av sjukdomar i Esofagus ex: refluxesofagit Ventrikel: ulcus, gastrit Tarm: IBS, diarré, förstoppning, kräkning Salivsekretion Sympatikus

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

En genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket

En genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket Högt blodtryck En genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket en sammanfattning Författare: apotekare Niklas Hedberg och fil. lic. Johanna Jacob www.lfn.se En genomgång av de läkemedel som sänker

Läs mer

Vanliga läkemedelsgrupper. ATC-kod, indikation, verkningsmekanism och biverkningar

Vanliga läkemedelsgrupper. ATC-kod, indikation, verkningsmekanism och biverkningar Vanliga läkemedelsgrupper ATC-kod, indikation, verkningsmekanism och biverkningar Under varje substans ges ATC-kod. I kursiv stil ges sidhänvisning till Norlén & Lindströms Farmakologi 2:a upplagan, Liber

Läs mer

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner Lathund för att känna igen 1 Olämpliga läkemedel till äldre (enligt överenskommelsen mellan Regeringen och SKL med titeln: Vård och omsorg om de mest sjuka äldre, publicerad 2012-02-22. Den avser personer

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi? Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Läkemedel och alkohol hos äldre

Läkemedel och alkohol hos äldre Läkemedel och alkohol hos äldre Anna Ekman Klinisk apotekare Uppsala läns landsting Akademiska sjukhuset/primärvård anna.ekman@akademiska.se 2016-10-17 Den våta generationen (Finland) Konsumtion har ökat

Läs mer

LÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013

LÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013 2013-06-10 1(4) LÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013 ANTIBIOTIKA Kåvepenin (pcv), tablett 1 g Kåvepenin (pcv), dosgranulat 250 mg - vid sväljsvårigheter Doxyferm (doxycyklin),

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel

Läs mer

MODELL HALLAND. Läkemedelsgenomgångar METODBESKRIVNING. - optimering av äldres läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén, Landstinget Halland

MODELL HALLAND. Läkemedelsgenomgångar METODBESKRIVNING. - optimering av äldres läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén, Landstinget Halland Läkemedelsgenomgångar MODELL HALLAND - optimering av äldres läkemedelsbehandling METODBESKRIVNING Läkemedelskommittén, Landstinget Halland Michael Borg, äldreapotekare, projektledare INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Apodossortiment Dosapoteket Umeå

Apodossortiment Dosapoteket Umeå Sida 1 av 15 Apodossortiment 110331 Dosapoteket Umeå Ordnade efter ATC-kod ATC-kod Läkemedel Substans Galenisk form A02AH NATRIUMBIKARBONAT 1G Natriumbikarbonat tablett A02BA02 RANITIDIN MERCK 150 MG Ranitidin

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1 (7) Datum 2010-10-26 Diarienummer 74/2006 Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1. Vilka läkemedel i högkostnadsskyddet har TLV granskat i denna omprövning?

Läs mer

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Nr 2 September 2008 Utgivare: Egenvårdsgruppen, Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting

Nr 2 September 2008 Utgivare: Egenvårdsgruppen, Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting Nytt om Egenvård Nytt om Egenvård är en information kring nyheter inom egenvårdsområdet. Bladet riktar sig i första hand till primärvård, kommunal hälso- och sjukvård, skolhälsovård samt apotek i Örebro

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Antidepressiva och risk för hyponatremi. Hydroxizin (Atarax)

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Läkemedelssortiment - Utökat förråd Furugården Los

Läkemedelssortiment - Utökat förråd Furugården Los Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-67293 Fastställandedatum: 2015-06-16 Giltigt t.o.m.: 2017-06-16 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Madeleine Björklund Läkemedelssortiment

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 februari 2016 Gäller: t.o.m. 11 februari 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said

Läs mer

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare

Läs mer

Utsättning av läkemedel som påverkar hemostasen inför planerad operation

Utsättning av läkemedel som påverkar hemostasen inför planerad operation Utsättning av läkemedel som påverkar hemostasen inför planerad operation Läkemedelscentrum ELINOR Norrlands universitetssjukhus 090-785 39 10 elinor@vll.se www.vll.se/lakemedelscentrum Detta är en förkortad

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny

Läs mer

Användarmanual SDDB. [Version 2006-08-27] KG Prütz

Användarmanual SDDB. [Version 2006-08-27] KG Prütz Användarmanual SDDB [Version 2006-08-27] KG Prütz HEMSIDAN WWW.SDDB.ORG... 3 ANVÄNDNING EFTER INLOGGNING... 3 SÖK/LISTA... 4 NY PATIENT... 4 INMATNING AV BEHANDLINGSDATA HD... 5 Om utträdesrapporten...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

Dos-sortiment 4-Nord Uppdaterad

Dos-sortiment 4-Nord Uppdaterad Sida 1 av 8 Dos-sortiment 4-Nord Uppdaterad 2015-11-10 A02AH Natriumbikarbonat tabl 1 g Nej A02BA02 Ranitidin tabl 150 mg Ingår ej i läkemedelsförmånen! Nej A02BC01 Omeprazol kaps 10 mg Nej A02BC01 Omeprazol

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 m fl 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 maj 2012 Tid: 3,5 tim Hjälpmedel:

Läs mer

Kloka Listan: sjuksköterskans förskrivningsrätt samt fördjupning i astma/kol/allergi

Kloka Listan: sjuksköterskans förskrivningsrätt samt fördjupning i astma/kol/allergi Kloka Listan: sjuksköterskans förskrivningsrätt samt fördjupning i astma/kol/allergi Läkemedelskunskap om de läkemedel som sjuksköterskor har förskrivningsrätt på och Kloka Listan 2016 Teresa Alton Borgelin

Läs mer

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET Anne Ake, farmaceut anne.ake@pharmake.fi www.pharmake.fi 9.4.2014 1 Åldringar och läkemedel 28 % använder opassande läkemedel 19 % utsätts för kliniskt betydande

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen?, sedan hur många år => Har du bott med tvillingen, år 19 till 19 Hur länge har du känt tvillingen? år Hur ofta

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010 Genomgången av läkemedel vid diabetes Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på och subvention

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer