KURSANTECKNINGAR. Migränskolan. KURS: Migrän

Transkript

1 KURSANTECKNINGAR Migränskolan KURS: Migrän Publicerad i september 2003

2 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om migrän. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta några minuter på dig att läsa igenom informationen om kursen. Klicka på knappen Skriv ut om du vill läsa och skriva ut kursanteckningarna. De innehåller all text som ingår i kursen. Kontrollera att högtalarna är på och att volymen är lagom hög. När du är redo att sätta igång klickar du på Fortsätt. Kursöversikt Huvudvärk är ett av de allra vanligaste hälsobesvären. Närmare 90 % av alla män och 95 % av alla kvinnor har huvudvärk minst en gång om året. Migrän är en av de mest plågsamma och invalidiserande typerna av huvudvärk. Denna form av huvudvärk karakteriseras av återkommande anfall som kan vara så intensiva och oförutsägbara att de påverkar både arbete och fritid och tvingar den drabbade att sjukskriva sig. I den här kursen presenterar vi aktuell information om huvudvärk, med särskild tonvikt på migrän. 2

3 1 Huvudvärk, nerver och hjärnan Vi börjar med att beskriva hjärnans struktur och därefter förklarar vi hur blodet flödar i hjärnan och vilken roll nervsystemet spelar för uppkomsten av huvudvärk. Hjärnan Hjärnan består av tre huvuddelar: framhjärnan med storhjärnan och övre hjärnstammen, mitthjärnan med mellersta hjärnstammen samt bakhjärnan med nedre hjärnstammen och lillhjärnan. Framhjärnan är den största delen. Den innehåller nervcentra som tar emot sinnesförnimmelser och hanterar komplexa uppgifter som inlärning, slutledning och minne. Framhjärnan reglerar också kroppstemperaturen, inre organs funktioner,näringsintag samt aggressioner och andra beteenden. Mitthjärnan, som kopplar samman bakhjärnan och framhjärnan, rymmer nervcentrat som man tror spelar en viktig roll vid migrän. Bakhjärnan innehåller många områden som styr våra reflexer, t.ex. hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och kräkreflexen, och även våra rörelser och muskeltonus. Här finns också roten till trigeminusnerven, som är en viktig väg för smärtsignalerna i samband med huvudvärk. Blodflödet i hjärnan Hjärnan tar emot ca 15 % av det blod som hjärtat pumpar ut. Ett av de stora blodkärl som transporterar blodet till hjärnan kallas den inre halsartären. Denna artärs grenar är omgivna av ett tätt nätverk av nerver som via trigeminusnerven överför smärtsignaler till hjärnan. När detta nätverk stimuleras på ett onormalt sätt, frisätts en grupp proteiner som kallas neuropeptider. Vissa av dessa neuropeptider påverkar blodkärlen så att de vidgas och därmed förändras blodflödet i hjärnan. Förändringar i blodflödet, särskilt på grund av att blodkärlen vidgar sig, spelar en viktig roll vid migrän och andra typer av huvudvärk. Andra neuropeptider gör att blodet avger vätska till omgivande vävnad och även detta kan orsaka migrän. Trigeminusnerven Trigeminusnerven är den viktigaste av de nerver som förmedlar sinnesförnimmelser från ansiktet och huvudet till hjärnan. Via trigeminusnerven överförs också nervimpulser från huvudets blodkärl till hjärnan. Migränvärken kan uppstå när dessa blodkärl och nervgrenar aktiverar trigeminusnerven. 3

4 2 Vilka typer av huvudvärk finns det? Huvudvärk är ett av de vanligaste hälsobesvären. De flesta typer av huvudvärk beror inte på någon annan bakomliggande sjukdom, och kallas med ett gemensamt namn för primär huvudvärk. Huvudvärk som är symtom på en annan sjukdom kallas för sekundär huvudvärk. De tre vanligaste typerna av primär huvudvärk är spänningshuvudvärk, migrän och Hortons huvudvärk. Vi börjar med att beskriva dessa tre typer av huvudvärk. De flesta typer av huvudvärk tillhör gruppen primär huvudvärk och beror inte på någon allvarlig sjukdom. Men det finns också former av huvudvärk som är symtom på ett bakomliggande sjukdom. De tre vanligaste typerna av primär huvudvärk är spänningshuvudvärk, migrän och Hortons huvudvärk. Spänningshuvudvärk Allra vanligast är spänningshuvudvärk, som ofta beskrivs som ett järnband runt huvudet, alternativt som ett tryck mot pannan eller baksidan av huvudet och nacken, vanligen på båda sidor om huvudet. Denna typ av huvudvärk kan pågå från två timmar till flera dagar. Man kan få spänningshuvudvärk på grund av psykisk eller fysisk anspänning. En orsak kan vara att man har hållit huvudet i en viss ställning en längre tid, t.ex. när man har arbetat vid datorn eller har sovit i en konstig ställning. Spänningshuvudvärk beror på att musklerna i nacken och hårbotten drar ihop sig. Den har följaktligen inget samband med någon form av hjärnskada. Migrän Migrän beskrivs som en dunkande, pulserande eller hamrande smärta på en eller båda sidorna av huvudet. Migrän börjar ofta på ena sidan. Smärtan kan sedan sprida sig från den ena sidan till den andra, eller stanna kvar på ena sidan. Ett migränanfall brukar hålla i sig från fyra till 72 timmar. Vissa migräniker har lindriga och sällsynta anfall medan andra får två eller flera svåra anfall i månaden. Innan huvudvärken sätter in upplever en del migräniker också något som kallas aura. Auran kan bestå av synfenomen i form av blixtar eller sicksackmönster, eller av andra onormala sinnesförnimmelser. Ett migränanfall kan tvinga patienten att avstå från all slags aktivitet i upp till flera dagar. Förutom en aura, kan migrän åtföljas av illamående, kräkningar, ljus-, ljud- och rörelsekänslighet, trötthet, köldkänsla, förvirring och talsvårigheter. Ofta kan vila eller sömn i ett mörkt, tyst rum lindra symtomen. Hortons huvudvärk Hortons huvudvärk är svår, halvsidig huvudvärk där anfallen kommer gruppvis, i så kallade kluster. Sjukdomen kallas därför ibland för klusterhuvudvärk. Huvudvärken uppträder plötsligt, vid samma tidpunkt varje dag under en period som ofta varar i flera veckor. Varje anfall pågår i mellan 15 minuter och 3 timmar. Förutom huvudvärken, uppstår ofta ökat tårflöde, rinnande näsa eller nästäppa samt svullnad under eller kring ögat. Alla dessa symtom drabbar samma sida av huvudet som värken. Till skillnad från migräniker, som undviker alla former av rörelse, föredrar de som lider av Hortons huvudvärk att vanka av och an eller vagga kroppen fram och tillbaka. Dra markören över de olika typerna av huvudvärk för att få mer information om de viktigaste skillnaderna mellan dessa tre typer av huvudvärk. 4

5 3 Vad är migrän? Migrän är ett komplex av återkommande symtom som karakteriseras av smärta, vanligen på ena sidan av huvudet, illamående och kräkningar, och i vissa fall synfenomen. Ett migränanfall består av fem mer eller mindre distinkta faser: förkänningsfasen, aurafasen, huvudvärksfasen, upplösningsfasen och återhämtningsfasen. Vi ska här beskriva dessa faser. Fem faser av migrän har identifierats: förkänningsfasen, aurafasen, huvudvärksfasen, upplösningsfasen och återhämtningsfasen. Förkänningsfasen Ett typiskt migränanfall börjar med förkänningar som uppträder några timmar före huvudvärken, ibland redan dagen före anfallet. Sådana symtom kan vara fysiska, som ljus- och ljudkänslighet, begär efter viss typ av mat, muskelvärk, blekhet, gäspningar, törst och vätskeansamlingar i kroppen mentala, som retlighet, depression och trötthet beteendemässiga ökad aptit och små, successiva humörförändringar, som kan vara uppenbara för migränikerns familj men inte för patienten. Aurafasen I den andra fasen kan vissa patienter uppleva en aura, som vanligen uppträder före huvudvärken. Auran kan ta sig uttryck i olika former av synrubbningar, talsvårigheter och domningar eller stickningar på ena sidan och varar mindre än en timme. Synfenomenen kan bestå i det ena eller båda av följande symtom: En skymmande fläck i synfältet som kallas skotom. Ofta börjar skotomet som en prick på ena sidan av synfältet och breder ut sig till en blind fläck. Synfenomen i form av skarpt ljus, antingen ihållande eller blixtrande. När skotom och synfenomen uppträder tillsammans, ses de ofta som ett sicksackmönster eller en skugga som sprider sig över synfältet. Andra möjliga former av aura är talsvårigheter samt halvsidiga domningar, stickningar som kan sprida sig i ena armen. När auran har ebbat ut kan vissa patienter må dåligt och känna sig avtrubbade, svaga eller förvirrade. Huvudvärken kan sätta in under auran, direkt efter auran eller upp till 5 timmar efter auran. Aura utan efterföljande huvudvärk förekommer också Migrän med aura brukar kallas klassisk migrän. Migrän utan aura är vanligast och kallas därför även vanlig migrän. Huvudvärksfasen Den mest invalidiserande fasen av migränanfallet är huvudvärksfasen. Den kan vara mycket intensiv och varar längre än de andra faserna från 4 till 72 timmar. En genomsnittlig huvudvärksfas varar i en dag. Huvudvärken börjar gradvis och ökar i intensitet till en måttligt eller svårt dunkande smärta, ofta på ena sidan av huvudet. Ungefär hälften av patienterna får dock dubbelsidig huvudvärk. Under huvudvärksfasen mår många patienter illa och kräks. Tarmtömningen påskyndas eller fördröjs, patienten kan inte äta och kan ha svårt att stå ut med beröring. Andra symtom under huvudvärksfasen är ljus- och ljudkänslighet, trötthet, tankeförvirring och talsvårigheter, blekhet och köldkänsla. Ansträngning, eller till och med varje form av rörelse, kan förvärra smärtan. Många migräniker mår bäst av att vila i ett mörkt rum tills anfallet är över. 5

6 Upplösningsfasen Anfallen slutar ofta med sömn. Kräkningar kan lindra huvudvärken och många människor upplever att om de lyckas somna så är huvudvärken borta när de vaknar. Den kan också klinga av gradvis. Återhämtningsfasen Patienten kan känna sig trött, utmattad och retlig en tid efter att huvudvärken har klingat av. Det kan fortfarande vara svårt att äta och en viss humörförändring kan kvarstå ofta i form av depression men ibland upprymdhet. Under återhämtningsfasen ökar urinproduktionen och patienten behöver därför kissa ofta. Dra markören över de olika faserna om du vill gå igenom symtomen. 6

7 4. Vad orsakar migrän? Det finns många saker som kan utlösa migrän. Vi ska nu gå igenom dessa utlösande faktorer, så kallade triggerfaktorer. Faktorer som utlöser migrän Migrän kan utlösas av vissa livsmedel eller drycker och av stress, högt blodtryck, resor, skarpt ljus och andra stimuli. Man vet ännu inte varför vissa livsmedel utlöser migrän. Kvinnliga hormoner är också viktiga utlösande faktorer. I puberteten ökar antalet fall av huvudvärk kraftigt bland kvinnor men inte bland män. Under perioden kring menstruationen minskar blodets halt av kvinnliga könshormoner, östrogen, och detta utlöser tätare och svårare huvudvärksanfall. Ren menstruationsmigrän förekommer ibland. Vid graviditet brukar migränen förbättras eftersom hormonnivåerna då stabiliseras. Om du är kvinna och lider av migrän kan du fråga din läkare om hormonbehandling skulle kunna vara till hjälp för dig. Gå igenom denna lista för att se vilka av dessa faktorer som kan utlösa din huvudvärk. Rollover-text: Identifiera de faktorer som utlöser din huvudvärk så att du kan undvika dem. Väg fördelarna med att undvika triggerfaktorer, till exempel resor, mot hur detta begränsar ditt sätt att leva. Ibland räcker det inte med en triggerfaktor för att ett anfall ska utlösas utan det krävs flera. Efter en lång och påfrestande flygresa kan exempelvis en överhoppad måltid vara den droppe som utlöser migränen. Dra markören över mikroskopikonen för att få tips om hur du hanterar din migrän. 7

8 5 Vem får migrän? Vissa grupper av människor är mer benägna att utveckla migränanfall än andra. Om du är en ung kvinna och har släktingar med migrän, tillhör du den grupp som oftast drabbas av detta tillstånd. Riskfaktorer är alla faktorer som ökar risken för att man ska få en sjukdom. Vi tar här upp de vanligaste riskfaktorerna för migrän. Ålder Migränanfall drabbar oftast vuxna som är mellan 20 och 60 år gamla och i sina mest produktiva år. De första anfallen brukar uppträda före 40 års ålder och antalet anfall minskar med stigande ålder. Det kan delvis bero på att äldre patienter oftare besöker läkare och får en effektivare behandling. Detta innebär att migränanfall är vanligast bland unga vuxna, i årsåldern. Kön Migrän är 2 3 gånger vanligare bland kvinnor än bland män. Detta kan bero på hormonella faktorer eftersom migrän har kopplats till förändringar i östrogennivån. Cirka 15 % av kvinnorna rapporterar att deras migrän började samma år som de fick sin första menstruation. Hos vissa kvinnor blir huvudvärken värre vid tiden för menstruationen. Ärftlighet Migrän kan vara ärftligt. Om båda föräldrarna har migrän ökar sannolikheten att barnen också får det. Samma sak gäller bröder och systrar till migräniker, och om en tvilling får migrän löper den andra tvillingen mycket större risk att drabbas om den är enäggstvilling än om den är tvåäggstvilling. Det kan vara så att migrän med aura har en starkare genetisk koppling än migrän utan aura. (Här har viss text utgått.) Dra markören över mikroskopikonen om du vill veta mer. Klicka på Fortsätt när du är klar med det här avsnittet. (Här har viss text utgått.) En ärftlig form av migrän kallas familjär hemiplegisk migrän, eller FHM. Symtomen på denna typ av huvudvärk är migrän med eller utan aura och halvsidig förlamning (hemiplegi), under förkänningslfasen. Hemiplegin varar längre än huvudvärken. I familjer med denna sjukdom har de drabbade medlemmarna ofta en defekt gen som deltar i regleringen av cellernas kalciumhalt. 8

9 6 Hur diagnostiseras migrän? Eftersom det inte finns några laboratorietester som kan påvisa migrän, måste diagnosen ställas enbart på grundval av kliniska symtom. Här får du en uppfattning om de frågor som din läkare kommer att ställa när han tar upp din sjukhistoria för att kunna ställa rätt diagnos. Vi beskriver också standarddefinitionerna av migrän som läkare världen över har enats om. Kliniska symtom Diagnosen migrän bygger i första hand på en detaljerad beskrivning av patientens symtom och på sjukhistorien. Läkaren kan därför komma att ställa några av följande frågor: Beskrivning av symtom: Hur känns huvudvärken? Hur ofta får du huvudvärk? När fick du den första huvudvärken? Är det något särskilt som verkar utlösa huvudvärken? Känner du av något särskilt före huvudvärken? Ser du något ovanligt? Påverkas synen? Mår du illa? Kräks du? Hur gör du för att lindra huvudvärken? Vad förvärrar huvudvärken? Har någon annan i din familj liknande huvudvärk? När du får dessa frågor ska du försöka beskriva symtomen så noga som möjligt. Läkaren kan också fråga om utlösande faktorer och hur huvudvärken påverkar ditt arbete och sociala liv. Dra markören över varje fråga för att få information om varför den ställs. Klicka på Fortsätt när du har läst klart. Patienthistoria Din läkare kan be dig att föra dagbok för att du lättare ska kunna ta reda på vilka faktorer som utlöser din huvudvärk. Detta hjälper dessutom läkaren att skilja mellan spänningshuvudvärk och migrän, eftersom en patient kan ha båda typerna av huvudvärk samtidigt. De flesta läkare kommer också att fråga om tidigare skallskador eller operationer, om du brukar anstränga ögonen, om du har besvär med bihålorna eller tänderna, om du har svårt att öppna och stänga munnen och om du tar några läkemedel. Svaret på dessa frågor hjälper läkaren att avgöra om du har någon annan bakomliggande sjukdom. Klicka på bilden till höger så får du se ett exempel på en migrändagbok, som du kan skriva ut och använda själv. Klicka på Fortsätt när du har läst klart. Differentialdiagnos Om du har haft huvudvärk en längre tid, är det mycket viktigt att ta reda på om du har någon av de vanliga formerna av huvudvärk. Här kan din patientdagbok vara till stor hjälp när läkaren ska ta reda på om du har migrän eller någon av tre andra vanliga former av huvudvärk. IHS, som är en internationell organisation för specialister på huvudvärk, har tagit fram en lista över kriterier som läkare kan använda för att klassificera migrän. Rollover-text: Typer av primär huvudvärk Hortons huvudvärk Svår smärta kring ena ögat som varar i 15 minuter till 3 timmar Oftast på natten 9

10 Anfallen kommer i perioder som varar i flera veckor eller månader Vanligare hos män än hos kvinnor Spänningshuvudvärk Beskrivs som ett järnband runt huvudet Molande och ihållande smärta Ganska lindrig och mycket vanlig Kronisk huvudvärk Kallas också läkemedelsframkallad huvudvärk Börjar på morgonen och lindras av smärtstillande medel Patienten tar mer smärtstillande medel när effekten av läkemedlet avklingar Smärtan upphör till slut när mängden smärtstillande medel minskas Migränhuvudvärk Dunkande, pulserande eller hamrande smärta i ena sidan av huvudet Smärtan varar i 4-72 timmar Börjar ofta på samma sida varje gång och kan sprida sig till andra sidan Kan föregås av synrubbningar eller andra sinnesförnimmelser Åtföljs ofta av illamående, ljud- eller ljuskänslighet eller andra symptom Typer av migrän Basilarismigrän Symtom på grund av funktionsstörning i hjärnstammen Symtomen börjar ca en halvtimme innan huvudvärken kommer Symtomen kan vara o syn-, hörsel- och talsvårigheter o gångsvårigheter o yrsel, domningar, stickningar o illamående och kräkningar. Hemiplegisk migrän Mycket sällsynt form Halvsidig svaghet och huvudvärk Vanligen inte förenad med illamående och kräkningar Börjar ofta i barndomen efter en skallskada Oftalmoplegisk migrän Förlamning i de nerver som styr ögonrörelserna under huvudvärksfasen Kan leda till dubbelseende under anfallet Förlamningen kan vara långvarig och i sällsynta fall permanent Retinal migrän Mycket sällsynt, ingen känd orsak Blindhet på ena ögat i ca 1 timme samtidigt med huvudvärken Pupillen i det drabbade ögat är förstorad Övre ögonlocket hänger ned Posttraumatisk migrän Kan uppträda efter skallskada Kan vara mycket svår men svarar på förebyggande medicinering 10

11 Dra markören över varje term för att få en kortfattad beskrivning. Kanske hittar du något som stämmer in på din huvudvärk. Klicka på Fortsätt när du har läst klart. Andra undersökningar För att utesluta misstankar om utbuktning på blodkärl, hjärnhinneinflammation och vissa hjärntumörer, kan läkaren ordinera en fullständig kroppsundersökning och en neurologisk utredning samt ta blodprover för att kontrollera om du har sköldkörtelsjukdom, anemi eller infektioner som kan orsaka huvudvärk. Du kanske också får genomgå elektroencefalogram, eller EEG. Även om denna undersökning kanske inte pekar ut orsaken till din huvudvärk, kan man med hjälp av EEG mäta hjärnaktiviteten och upptäcka eventuella felfunktioner i hjärnan. Om du har en ovanlig form av huvudvärk kan du få genomgå datortomografi och/eller magnetkameraundersökning. Datortomografi ger röntgenbilder av hjärnan medan magnetkameran använder magnetfält och radiovågor för att få fram en bild som visar hjärnans struktur och biokemi. Med dessa metoder kan man exempelvis hitta ett blödande kärl i hjärnan, en utbuktning på ett blodkärl eller en hjärntumör. 11

12 7 Hur kan migrän påverka mitt liv? Vanlig migrän är inte ett tecken på en livshotande sjukdom, men anfallen brukar vara besvärliga och plågsamma. Migrän kan dessutom vara kronisk och återkommande så att den påverkar migränikerns sätt att leva. Vissa viktiga faktorer tas upp i standardiserade frågeformulär som används till att bestämma hur migrän påverkar en patients livskvalitet. Vuxenmigrän Utsikterna för migräniker är generellt goda och med tålamod lyckas man oftast få huvudvärken under kontroll. Några av komplikationerna vid migrän är täta anfall som kan påverka arbete och fritid sällsynta, permanenta defekter i nervfunktionen biverkningar av läkemedel. Din läkare kommer att välja rätt läkemedel för dig med utgångspunkt från dina symtom och andra tillstånd. Tålamod är en central faktor i behandlingen eftersom man kan bli tvungen att pröva många olika metoder innan man har kommit fram till en effektiv behandlingsplan. Det finns ingen standardformel som fungerar för alla patienter och behandlingen av migrän är snarare en konst än en vetenskap. Ett läkemedel som fungerar bra för en patient kanske inte ger någon lindring för en annan. Ibland behövs en kombination av läkemedel. Vissa människor med svår migrän svarar inte på förebyggande behandling eller läkemedel. Men de flesta patienter kan få anfallen under kontroll genom att identifiera och undvika triggerfaktorer och genom att använda lämpliga läkemedel när anfallen kommer. Migränanfallens intensitet försvagas vanligen vid 60 års ålder och därefter. Barnmigrän Ungefär hälften av barnen med migrän kan bli botade eller bli bättre under en period, vilket på läkarspråk kallas att gå i remission. Den andra hälften förbättras i viss mån genom att smärtan blir mindre intensiv och genom att anfallen kommer mer sällan. Huvudvärken kan emellertid återkomma efter långa perioder av remission. Livskvalitet Den viktigaste faktorn för att bestämma livskvaliteten är hur ofta huvudvärken kommer och hur länge anfallen varar. När läkaren tar upp patientens sjukhistoria för att kunna bestämma den lämpligaste behandlingen, brukar han eller hon använda frågeformuläret MIDAS. Detta frågeformulär mäter graden av invaliditet till följd av migrän och utvärderar migränens effekt på det dagliga livet och sociala aktiviteter. Frågeformuläret redovisar också antalet dagar som gått förlorade på grund av huvudvärk och utvärderar smärtans intensitet och anfallens frekvens. Den första delen av frågeformuläret består av fem frågor (1-5). De handlar om hur ofta och hur länge som du på grund av huvudvärk under föregående 3-månadersperiod inte har kunnat utföra dina vanliga uppgifter i hemmet, skolan eller på arbetet och inte heller kunnat delta i sociala aktiviteter eller fritidsverksamhet. Man får fram MIDAS-poängen genom att addera svaren på de fem frågorna. Den andra delen består av två frågor (A och B). Dessa svar poängsätts inte men ger din läkare kliniskt relevant information om anfallens täthet och svårighetsgrad. Klicka på MIDAS-formuläret, besvara frågorna och räkna fram din egen poäng. Du kan också skriva ut ett exemplar och besvara det manuellt. 12

13 8 Hur behandlas migrän? Migränbehandling klassificeras i två grupper: akut behandling och förebyggande behandling. Akut behandling används för att lindra symtom omedelbart före eller under ett anfall. Förebyggande eller profylaktisk behandling tas, även under anfallsfria perioder, för att förlänga perioden mellan anfallen. Dessutom finns det andra metoder än läkemedel som kan minska anfallens täthet eller lindra smärtan vid migränanfall. Akutbehandling Förstahandsbehandlingen för akut migrän består i smärtstillande medel och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, eller NSAID. De vanligaste smärtstillande medlen är acetylsalicylsyra och paracetamol. Båda dessa kombineras ofta med koffein som också har en smärtlindrande effekt och bidrar till att öka mängden acetylsalicylsyra i blodet. Dessa läkemedel är lämpliga för lindrig till måttlig migrän och patienter brukar ofta ta dem redan innan de går till doktorn. Om du själv brukar ta dessa läkemedel ska du begränsa dosen acetylsalicylsyra eller paracetamol till milligram vid anfallets början och maximalt milligram per dag. Analgetika, eller smärtstillande medel, ska tas tidigt under anfallet. De har vanligen få och väl kartlagda biverkningar, men de är inte särskilt effektiva och fungerar inte på alla patienter. Om analgetika används oftare än 3 dagar i veckan under en längre period kan kronisk huvudvärk uppstå. Analgetika kan ibland även orsaka besvär i mag-tarmkanalen och njurarna. NSAID- Antiinflammatoriska läkemedel För svårare migrän kan läkaren ordinera NSAID som naproxen, ibuprofen, diclofenac och indometacin. NSAID minskar migränanfallets svårighetsgrad och varaktighet. Naproxen är effektivt och tolereras väl och det är därför det vanligaste förstahandsvalet vid migrän, trots att det finns stor risk för magbesvär, särskilt vid höga doser. Det kan tas via munnen men även som stolpiller för patienter som drabbas av kräkningar. Läkare kan förskriva paracetamol eller acetylsalicylsyra i kombination med ett starkare narkotiskt smärtstillande medel, till exempel kodein för svårare huvudvärk. Dessa narkotiska preparat brukar endast ges till patienter med som inte svarar på svagare analgetika. Antiemetika- Medel mot illamående För att minska illamåendet och kräkningarna i samband med migrän kan läkaren ordinera analgetika tillsammans med läkemedel mot kräkningar, till exempel metoklopramid. Metoklopramid förbättrar matens transport genom tarmen och underlättar därigenom absorptionen och förebygger kräkning. Det ges ofta i doser om 10 milligram som tablett eller 20 milligram som stolpiller. Andra vanliga läkemedel mot kräkningar är perfenazin, proklorperazin och klorpromazin samt domperidon. Dessa läkemedel är receptbelagda. Triptaner- Migränspecifika läkemedel Ett kemiskt ämne kallat serotonin har kopplats till migrän. Serotonin binder sig till vissa molekyler som kallas serotoninreceptorer och som finns på många olika vävnader. Ämnet har en rad effekter i kroppen. När det binder sig till receptorer på blodkärl kan det få blodkärlet drar ihop sig eller vidgas, beroende på var i kroppen kärlet finns. Om det binder sig till serotoninreceptorer på hjärnans nervceller, stimulerar det nervcellerna och framkallar därigenom migränsmärtor. Triptanerna är en klass av läkemedel som är mycket lika serotonin och som därför också kan binda sig till serotoninreceptorer. Därigenom förhindras sådan stimulering av trigeminusnerven som orsakar smärta. Triptaner kan också direkt få vidgade blodkärl att återgå till normal storlek. 13

14 Till triptanerna hör zolmitriptan, sumatriptan, naratriptan, rizatriptan, almotriptan och eletriptan. De finns i olika former, bland annat som subkutana injektioner, nässpray, stolpiller, vanliga tabletter som tas med vatten och tabletter som snabbt smälter på tungan och kan sväljas utan vatten, vilket är mycket praktiskt i vissa sammanhang. Olika beredningsformer har olika snabb effekt. Injektion och nässpray har snabbast effekt. De verkar vanligen inom minuter. Vanliga tabletter och smälttabletter verkar inom minuter. Eftersom många mår illa och ev kräks under ett migränanfall, samt det faktum att tömningen av magsäcken fördröjs, så är det viktigt att hitta rätt beredningsform. Nässpray alternativt injektion eller stolpiller är lämpliga beredningsformer vid dessa tillfällen. Diskutera med din läkare vilken form som kan passa dig bäst. Om du får biverkningar ska du berätta det för din läkare. Ergotamin och DHE Ergotamin och dihydroergotamin, som förkortas DHE, binder sig också till serotoninreceptorer. De blockerar på så vis transmittorsubstanser som kan framkalla smärta. För att ergotaminer ska ha någon effekt måste de tas tidigt under ett migränanfall. Hos vissa patienter kan ergotaminer ha en sammandragande verkan på kärlen. Ergotaminer verkar inte bara på blodkärlen i hjärnan, utan kan också leda till att kärlen i armarna och benen dras samman. Av det skälet kanske din läkare hellre vill skriva ut DHE, som är ett säkrare läkemedel. DHE kan tas som nässprej, 0,5 milligram i vardera näsborre med upprepning efter 15 minuter, eller som intramuskulär injektion. Om läkemedlet injiceras ska dosen vara högst 1 milligram. Din läkare kommer att avgöra om ergotamin eller DHE är läkemedel som passar dig. Om du tar dessa läkemedel måste du ta regelbundna pauser, eller läkemedelssemester för att förhindra biverkningar som kärlsammandragning, illamående, diarré, darrningar och mentala rubbningar. Läkemedelssemester behövs också för att undvika en form av huvudvärk som kan uppstå vid överkonsumtion av läkemedel. Sådan läkemedelsframkallad huvudvärk är daglig huvudvärk som varierar i svårighetsgrad och lokalisering, och som ofta sätter in tidigt på morgonen hos patienter som regelbundet använder ergotaminer i stora doser. Vid denna typ av huvudvärk är andra förebyggande läkemedel relativt verkningslösa och symtomen lindras först när behandlingen med ergotaminer avbryts. Även acetylsalicylsyra och paracetamol kan framkalla huvudvärk om man tar för stora eller för täta doser. Dra markören över varje typ av akutbehandling som du vill veta mer om. Klicka på Fortsätt för att gå till nästa typ av behandling. Profylaktisk behandling Flera läkemedel, som kallas profylaktika, används för att förebygga migränanfall och för att minska anfallsfrekvensen. Till sådana läkemedel hör betablockerare, kalciumantagonister, antihistaminerna pizotifen och cyproheptadin och depressionshämmande läkemedel. Tabellen innehåller exempel på dessa läkemedel. Profylaktisk eller förebyggande behandling ges vanligen till patienter som får invalidiserande migränanfall minst två gånger i månaden. Behandlingen gör att anfallen kommer mer sällan men när de väl kommer behövs akutbehandling. Eftersom de flesta av dessa läkemedel är lika effektiva, skräddarsyr läkaren behandlingen för varje patient genom att välja det läkemedel som har den lämpligaste biverkningsprofilen. Berätta för din läkare om du har mycket svåra, täta anfall och du tror att profylaktisk behandling kan vara bra för dig. Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling, eller behandling utan läkemedel, kan handla om att man undviker triggerfaktorer så som stress och viss mat, använder beteendeterapi och psykosocial intervention, har regelbundna sömn- och ätvanor och använder isblåsa. Rollover-text: 14

15 Beteendeterapi och psykosocial intervention Beteendeterapi är effektivt för patienter med återkommande migrän. Psykosociala interventioner består av o avslappningsövningar o biofeedback (för att förhindra anfall) o stresshantering o och är effektivast när de olika metoderna kombineras. Undvika triggerfaktorer Undvik sådana utlösande faktorer som aktiv och passiv rökning starka lukter (målarfärg, parfymer, avgaser, rengöringsmedel) vissa typer av belysning (fluorescerande ljus, blinkande skarpt ljus eller annan skarp belysning) livsmedel som innehåller nitriter, nitrater, tyramin, alkohol och koffein (choklad, konserverat kött och charkuterier, jästprodukter, fermenterade eller inlagda livsmedel, mogna ostar, de flesta bönor, lök, oliver och pickles). Regelbunden sömn och regelbundna måltider Sömn avslutar ofta ett anfall, Vissa migränanfall kan emellertid orsakas av såväl trötthet som för mycket sömn. En överhoppad måltid eller fasta kan också utlösa ett anfall. Sov och ät regelbundet. Stig upp samma tid varje dag och ät alltid dina måltider, särskilt frukosten, vid samma tidpunkt, även under helger och semestrar. Isblåsa En isblåsa eller kalla kompresser hjälper ofta. Den pulserande smärtan vid migrän lindras av att man pressar en isblåsa mot huvudet. Dra markören över typerna av icke-farmakologisk behandling i vänster kolumn för att få mer information. Klicka på Fortsätt när du är klar att gå vidare. Tack! Vi hoppas att du tycker att kursen har varit intressant. Om du tror att du eller någon närstående har detta tillstånd bör du kontakta din läkare. 15