Behovs- och problemanalys avseende nervsystemets sjukdomar inklusive stroke och demens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovs- och problemanalys avseende nervsystemets sjukdomar inklusive stroke och demens"

Transkript

1 1(16) Behovs- och problemanalys avseende nervsystemets sjukdomar inklusive stroke och demens Nervsystemets sjukdomar omfattar ett mycket stort antal diagnoser. I vårddatalagret finns för år 2003 registrerat enskilda personer tillhöriga någon av dessa diagnoser. Analysen i detta dokument omfattar endast de största sjukdomstillstånden som tillsammans svarat för cirka 85 % av vårdtillfällena i sluten vård och cirka 70 % av läkarbesöken i öppen vård. Många av de övriga sjukdomstillstånden är relativt ovanliga och kräver hög kompetens både för att identifiera och behandla. Lite förenklat kan man dela in sjukdomsgruppen i fyra typer av sjukdomstillstånd beroende på konsekvenserna för patientens funktioner och aktivitetsförmåga: Kroniskt förlöpande sjukdomstillstånd med mer eller mindre snabb försämring av funktion (t ex MS, Parkinsons sjukdom, demens etc). Tillstånd av kronisk natur men med episodiskt uppträdande funktionsnedsättning (t ex epilepsi, Hortons huvudvärk etc). Sjukdomstillstånd med stor risk för kvarstående funktionsnedsättningar (t ex traumatisk hjärnskada, stroke, CP etc). Tillstånd som med behandling normalt läker ut och i de flesta fall inte kvarlämnar några funktionsnedsättningar (t ex hjärnhinneinflammation). Demenssjukdomar Till gruppen demenssjukdomar räknar vi i detta sammanhang sjukdomstillstånd med fortskridande försämring av minne och annan tankeverksamhet till följd av degeneration (förstöring) av nervvävnad i hjärnan. Vissa psykiska sjukdomar och förvärvad hjärnskada efter stroke, trauma eller infektion kan ge liknande symtombild men räknas här inte till gruppen demenssjukdomar. 700 per år i länet Förekomst (prevalens) i länet Åldersfördelning De flesta äldre än 65 Ökande p g a befolkningens åldersfördelning Innebörd/konsekvenser För individ och närstående Den sjuke drabbas av en fortskridande försämring av mentala funktioner som minne, varseblivning, problemlösningsförmåga, kontroll och planering, språklig funktion, igenkänning av personer, förmåga att använda bruksföremål, praxis (förmåga att utföra ändamålsenliga hand-

2 2(16) lingar) etc. I vissa skeden av sjukdomen är oro, ångest och agitation vanligt. I takt med sjukdomens förlopp nedsätts förmåga till arbete, fritidaktiviteter, personlig vård, kommunikation, delaktighet och integritet. Tillståndet medför ofta stora förändringar av familjesituationen med rollförändringar, konflikter, beroendeutveckling etc, där närstående har stort behov av kunskap, information, stöd och avlastning. medför dessa tillstånd behov av utredning och behandling i tidiga skeden av sjukdomen och omfattande insatser av vård och omsorg i senare skeden. Vid misstanke om demenssjukdom behöver tillståndet utredas för säker diagnos. Medicinsk behandling kan i vissa fall bromsa sjukdomen och fördröja utvecklingen av funktionsnedsättningar. Vården behöver ge information, undervisning och stöd till patient och närstående. Samverkan med primärkommun är viktig så att medicinska åtgärder koordineras med vård och omsorg. Vårdtillfällen på sjukhus 130 Läkarbesök 710 Antal behandlade personer 701 Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Det finns en underdiagnostik i länet när man jämför med förväntat antal sjuka. Det finns även en underbehandling med bromsmediciner där fler skulle ha nytta av sådan behandling. Det finns en olikhet mellan länsdelarna när det gäller tillgång till demensteam. Information och undervisning av närstående och vårdare behöver förbättras, liksom tryggheten i vårdprocessen genom hela sjukdomsförloppet. Även samverkan mellan sjukvård och kommuner behöver förbättras. Kostnader Sjukvårdskostnad för hela landet har beräknats till cirka 5 Mdr kr och omsorgskostnaden till cirka 40 Mdr kr. Medicinsk utveckling Förbättrade metoder kommer att göra det möjligt att säkrare fastställa diagnos tidigt i sjukdomsförloppet. Förändringar av organisation och arbetssätt bör kunna förbättra samverkan mellan de olika vårdaktörerna. Om det gick att förebygga hjärt-/kärlsjukdom skulle förekomsten av vissa demensformer troligen minska. 1 Uppgifter om sjukvårdande behandlingar redovisas ej då dessa inte konsekvent kan knytas till patienternas diagnoser. För flera av de neurologiska sjukdomstillstånden är inslaget av sjukvårdande behandling mycket stort.

3 3(16) Stroke Stroke är ett sjukdomstillstånd med akut cirkulationsstörning i hjärnans blodkärl p g a blödning eller propp med hotande eller manifest vävnadsskada i hjärnan per år i länet Förekomst (prevalens) i länet varav cirka med stora hjälpbehov Åldersfördelning Medelålder vid insjuknande cirka 75 år. 20 % är yngre än 65 år. Ökande p g a befolkningens åldersfördelning. Troligen ökande hos kvinnor (livsstilsrelaterat?) Riskfaktorer Kända faktorer som medför ökad risk för stroke är bl a ärftlighet, sockersjuka, blodfettsrubbning, blodtryckssjukdom, hjärtflimmer och livsstilsfaktorer (övervikt, rökning, stress m fl). Innebörd/konsekvenser För individ Ungefär 30 % av dem som insjuknar med stroke förbättras snabbt och kan gå hem från sjukhus med inga eller mycket obetydliga kvarstående symtom. Ytterligare cirka 30 % drabbas av lätta eller medelsvåra funktionsnedsättningar men kan efter rehabilitering återvinna god förmåga till aktivitet och självständighet. Cirka 30 % får svåra funktionsnedsättningar med större eller mindre kvarstående behov av hjälpinsatser för personlig vård. De funktionsnedsättningar som kan uppträda efter stroke är framför allt olika grader av halvsidesförlamning, känselrubbningar, språkförlamning (afasi), synförsämring och nedsättning av intellektuella funktioner. Beroende på skadans omfattning påverkas förmåga till aktivitet inom områden för arbete, fritid, förflyttning, kommunikation och personlig vård. För de svårast drabbade leder detta inte sällan till försämrad social interaktion, delaktighet och integritet. Kvarstående funktionsnedsättningar leder ofta till rollförändringar i familjen och ibland till beroendesituationer. Uttalad afasi upplevs som en mycket svår typ av funktionsnedsättning av de närstående. Stroke är en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och oförmåga i samhället och medför mycket stora åtaganden för vård och omsorg. Genom observation och behandling av förvarningssymptom till stroke (TIA) kan skadan i vissa fall helt förhindras. Vid snabb diagnostik av stroke kan man i vissa fall förhindra eller begränsa den manifesta skadan i hjärnvävnaden genom att på olika sätt lösa upp den propp

4 4(16) som försämrar blodflödet. En god vård och rehabilitering i det akuta skedet (strokeenhetsvård) kan minska risken för medicinska komplikationer och ge optimala förutsättningar till förbättring och därigenom begränsa patientens funktionsnedsättningar. En kvalificerad fortsatt rehabilitering förbättrar patientens funktioner och förmåga till självständighet, aktivitet och delaktighet. Sjukvården behöver också ha fungerande former för samverkan med primärkommunerna och andra aktörer när det gäller omvårdnadsinsatser för de patienter som har kvarstående vård- och hjälpbehov. Behandling och kontroll av identifierade riskfaktorer som t ex blodtryckssjukdom, sockersjuka och blodfettsrubbning, minskar risken för att få stroke. Patienter som har haft stroke (eller förvarningssymtom) kan behandlas med proppförebyggande mediciner för att minska risken för nya insjuknanden. Vården kan stödja andra samhällsaktörer i deras arbete med att förändra skadliga livsstilsmönster i befolkningen som t ex rökning och övervikt. Vårdtillfällen på sjukhus Läkarbesök Antal behandlade personer Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej. Trombolys (upplösning av proppar) och andra metoder för akuta tidiga insatser vid stroke håller på att införas i länet, men idag finns skillnader mellan länets sjukhus när det gäller hur patienterna kan tas omhand. Det finns också skillnader i länet när det gäller tillgång till stroke-enhetsvård och läkarkompetens inom området. Samverkan med kommunerna behöver förbättras så att färre patienter behöver ligga kvar på stroke-enheterna i väntan på boende. Samverkan mellan stroke-enheterna och primärvården behöver förbättras när det gäller att tillgodose behov av medicinsk uppföljning, uppföljning av körförbud m m. Samordningen av vårdoch rehabiliteringskedjan behöver förbättras för att få kontroll över de rehabiliteringsinsatser som patienterna behöver efter utskrivning från stroke-enheterna, särskilt när det gäller patienter som skrivs ut till s k särskilda boenden. Afasipatienternas behov av logopedinsatser är otillräckligt tillgodosett i länet. Patienter med kvarstående funktionsnedsättningar uppger bristande tillgång till funktionsuppehållande rehabilitering. Kostnader I Socialstyrelsens skrift om nationella riktlinjer för stroke uppskattas landets kostnader för sluten vård av strokepatienter till cirka 8 Mdr kr per år medan den totala samhällskostnaden för sjukdomen inklusive produktionsbortfall uppskattas till cirka 13,5 Mdr kr per år. Medicinsk utveckling Det är troligt att den pågående kunskaps- och metodutvecklingen ytterligare kommer att förbättra möjligheterna att förhindra eller begränsa hjärnskadorna vid stroke och på så sätt minska funktionsnedsättning och oförmåga. Vårdens organisation och resurser är idag inte fullt anpassade till denna utveckling.

5 5(16) Traumatisk hjärnskada Detta tillstånd uppstår genom mekanisk påverkan mot huvudet genom kollision med föremål, slag eller annat våld. Vävnaden skadas genom hjärnans krock och gnidning mot skallbenet eller genom skador på skallbenet med inträngande skelettdelar eller andra främmande föremål. Skadorna delas in i lätta, medelsvåra och svåra beroende på graden av medvetandesänkning vid ankomst till sjukhus. 800 per år i länet (cirka 10 % svåra-medelsvåra) Förekomst (prevalens)? Åldersfördelning I första hand ungdomar (olyckor/våld/alkohol); i andra hand äldre (fallskador) Troligen ökande p g a ökad alkoholkonsumtion Innebörd/konsekvenser För individ Vid lätta skador blir de flesta återställda och kan återgå i normal aktivitet. Cirka 30 % av dessa får dock kvarstående symtom av varierande grad med huvudvärk, koncentrationssvårigheter, trötthet, stress- och stimulikänslighet vilket för vissa nedsätter arbetsförmåga och social funktion. Vid medelsvåra och svåra skador får % kvarstående funktionsnedsättningar som kan drabba funktioner för bl a motorisk kontroll, syn, tal/språk, intellektuell och känslomässig funktion. Detta medför för många nedsatt förmåga till arbete och fritid och i vissa fall svårigheter med personlig vård, social integration och integritet. Framför allt vid svåra kvarstående funktionsnedsättningar påverkas närståendes situation i hög grad. Särskilt vid känslo- och beteendemässiga förändringar och nedsatt kommunikation upplever närstående stora svårigheter. Eftersom många av de som skadas är unga uppstår inte sällan långvarigt vård- och omsorgsbehov och betydande produktionsbortfall. Vid lätta skador behöver patienten i akutskedet undersökas och observeras för att upptäcka och förhindra livshotande komplikationer. För de som utvecklar långvariga symtom behövs rehabiliteringsinsatser. Vid medelsvåra och svåra skador krävs noggrann medicinsk observation och i vissa fall kvalificerad neurointensivvård och neurokirurgi för att förhindra att skadan i hjärnan förvärras

6 6(16) vilket kan ge ytterligare funktionsnedsättning och i vissa fall död. När vitala funktioner stabiliserats behöver patienten aktiv vård och rehabilitering för att få optimala förutsättningar till förbättring. Rehabiliteringsprocessen för dessa patienter kan ibland sträcka sig över ett år eller mer. Vården behöver samverka med andra rehabiliteringsaktörer som t ex kommuner, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och företagshälsovård. Vården kan ge kompetensstöd till andra samhällsfunktioner när det gäller att förebygga skador genom påverkan på alkoholförtäring och annat droganvändande, trafikmiljöer, våldsbeteenden, boendemiljö för äldre etc. Vårdtillfällen på sjukhus 985 Läkarbesök Antal behandlade personer? Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej. Tillgänglighet till tidiga rehabiliteringsåtgärder är starkt begränsad för patienter med lätta och medelsvåra skador. Lämplig vårdform saknas till stor del för svårt skadade patienter med långvarig medvetslöshet och/eller andningsproblematik efter skadan, när det inte finns behov av intensivvårdsåtgärder. Patienter med kvarstående funktionsnedsättningar har svårt att få funktionsuppehållande träning när detta behövs. Den medicinska uppföljningen och stöd till, respektive samverkan med kommunernas resurser brister, särskilt när det gäller de svårast skadade. Epilepsi Epilepsi betecknar tillstånd med akuta, episodiskt uppträdande symtom av medvetandestörning, kramper, känselsymtom eller psykiska symtom till följd av ett förändrat elektriskt impulsmönster i hjärnan. Förekomst (prevalens) 200 per år i länet varav 50 barn i länet varav barn Stationärt Innebörd/konsekvenser För individen % av dem som insjuknar i epilepsi blir anfallsfria efter insatt medicinering; % får även i fortsättningen något till några anfall per år medan 5 % får upprepade anfall trots optimal behandling. Den medicinska behandlingen pågår långa tider, ibland livet ut, och ger ibland upphov till bieffekter av trötthet och påverkan på mentala funktioner. Personer med

7 7(16) epilepsi kan inte ta vissa yrken och måste ibland leva med restriktioner för att förebygga olyckor. Om patienten inte är helt anfallsfri får man inte ha körkort. Vissa patienter med epilepsi upplever otrygghet och stigmatisering av sin sjukdom. Närstående till patienter med otillräckligt kontrollerad epilepsi upplever ofta stark otrygghet och behov av ökat ansvarstagande. Detta gäller i särskilt hög grad föräldrar till barn med epilepsi. medför sjukdomen åtaganden i form av vårdinsatser samt produktionsbortfall. De primära åtgärderna vid misstänkt epilepsi är medicinsk utredning och diagnostik. Epilepsi kan i vissa fall vara första symtom på annan sjukdom i hjärnan som behöver behandling. I annat fall är medicinering första åtgärd för att uppnå anfallskontroll. Särskilt vid svårkontrollerad epilepsi krävs kvalificerad uppföljning och kontroll och i vissa fall stimulatorbehandling eller neurokirurgi. Särskilda ställningstaganden och kontrollbehov finns vid graviditet. Vid välkontrollerad sjukdom krävs ibland ställningstagande till utsättande av medicinering. Hos många epilepsipatienter finns behov av en samordnad medicinsk, social och psykologisk uppföljning och stöd från ett team med olika professioner. Patienter med epilepsi i kombination med psykisk utvecklingsstörning eller svår hjärnskada har särskilda behov av stödinsatser och samverkan mellan sjukvården och andra aktörer. Vårdtillfällen på sjukhus 335 Läkarbesök Antal behandlade personer? Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej. Patienternas behov av tillgång till epilepsiteam är olika väl tillgodosett i länet. Behovet av regelbunden uppföljning och kontroll av specialistläkare kan inte erbjudas med de intervall som rekommenderas av Svensk Neurologisk Förening. Samverkan med och stöd till andra aktörer kan förbättras när det gäller gruppen utvecklingsstörda med epilepsi där det ofta finns särskilda svårigheter runt medicinering och omsorg. Multipel scleros (MS) MS är en kroniskt förlöpande sjukdom där det uppstår härdformiga förändrade partier med vävnadsskada utspritt i hjärna och ryggmärg, med kvarstående funktionsnedsättningar som följd.

8 8(16) Förekomst (prevalens) per år i länet i länet Stationärt Innebörd/behov För individen Sjukdomen kan ha mycket varierande förlopp från individ till individ. För många uppträder den i skov med återkommande försämringsperioder och en fortskridande utveckling av funktionsnedsättningar över flera år. För andra kan sjukdomen ha ett snabbt försämringsförlopp utan tydliga skov. Åter andra kan ha ett antal sjukdomsskov och sedan ett avstannande sjukdomsförlopp. Funktioner som nedsätts är syn, känsel, motorik, tal, blåsa/tarm, minne, tänkande, uttröttbarhet, smärta m fl. Nedsättning av arbetsförmåga är vanligt. I svårare fall påverkas även förmåga till personlig vård, kommunikation, fritidsaktiviteter och socialt samspel med beroende och försämrad autonomi som följd. kan sjukdomen medföra förändringar av roller och samspel i familjen och vid fortsatt försämring utveckling av beroende. Sjukdomen medför såväl ett produktionsbortfall som behov av vård och omsorg. Säker diagnos är viktigt för att kunna ge patient och närstående korrekt information och stöd. I vissa fall kan sjukdomsförloppet bromsas med medicinering och utvecklingen av funktionsnedsättningar skjutas upp. Komplikationer till MS-sjukdomen är vanliga (smärta, tarmoch urinvägssymtom, muskelförkortningar, ledstelhet, sår, nedstämdhet etc). Dessa tillstånd behöver diagnostiseras och behandlas. Rehabiliteringsåtgärder är viktigt för anpassad träning, hjälpmedel, anpassningar och psykosocialt stöd. Många patienter och närstående har stort behov av kontakt med ett team med olika professioner för samordnade åtgärder för medicinsk uppföljning, rehabilitering och stöd, om de ska kunna fungera optimalt. Samverkan med kommun och andra aktörer för rehabilitering och omvårdnad är viktig. Vårdtillfällen på sjukhus 45 Läkarbesök 760 Antal behandlade personer? Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej. Tillgängligheten till multiprofessionellt MS-team är olika i länets olika delar. Patienter med MS beskriver svårigheter att få funktionsuppehållande träning och otillräckligt stöd ifrån vården när det gäller arbetsrehabiliteringsprocessen.

9 9(16) Utveckling Man kan förutse utveckling av förbättrade mediciner för kontroll av sjukdomsförloppet vid MS. Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom är ett tillstånd med brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan, beroende på fortskridande förlust av en viss typ av nervceller i hjärnstammen. Förekomst (prevalens) Åldersfördelning 60 per år i länet 650 i länet (cirka 10 % med hjälpbehov större delen av dygnet) De flesta insjuknar i årsåldern Ökande förekomst p g a ökande antal gamla i befolkningen Innebörd/konsekvenser För individen Sjukdomen medför en fortskridande försämring av motoriken med rörelsehämning, skakningar, igångsättningssvårigheter och stelhet. Såväl rörelseorgan som tal drabbas. Även psykiska funktioner påverkas med trötthet och nedstämdhet. Tillståndet medför tilltagande begränsning av förmåga till arbete, fritidssysslor, förflyttning, kommunikation, boende och personlig vård. Många utvecklar beroende av hjälp och nedsatt autonomi. På samma sätt som vid andra tillstånd med fortskridande funktionsnedsättning påverkas de närståendes situation genom rollförändringar, kommunikationssvårigheter och utveckling av beroende och hjälpbehov. För samhälle Parkinsons sjukdom medför ett betydande åtagande för vård och omsorg. När misstanke om sjukdomen finns behöver vården göra noggrann utredning för korrekt diagnos. Medicinsk behandling kan i de flesta fall kontrollera symtomen under ett antal år men påverkar inte själva sjukdomsförloppet i hjärnan. Efter flera års behandling försämras ofta medicineringens effekter. I Östergötland finns då möjlighet till behandling med insprutning av mediciner direkt i blodet vilket i vissa fall kan förlänga effekten av medicinering. I vissa fall med svåra skakningar kan neurokirurgiska ingrepp med inplacering av stimulator i hjärnan dämpa symtomen. Patienter med Parkinsons sjukdom har ibland mycket god nytta av rehabiliteringsåtgärder med regelbunden träning; även hjälpmedel och anpassningar behövs för att öka graden av självständighet. Även dessa patienter har behov av stöd från multiprofessionellt team där medicinska, rehabiliterings-, sociala och psykologiska åtgärder kan samordnas. Samverkan med kommun är viktigt i sena skeden av sjukdomen med stort hjälp- och vårdbehov.

10 10(16) Vårdtillfällen på sjukhus 45 Läkarbesök 760 Antal behandlade personer? Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej. Behov av stöd från team kan idag inte tillgodoses i länet. Patienterna har svårt att få insatser för funktionsuppehållande träning. Endast en begränsad patientgrupp kan erbjudas injektionsbehandling när effekter av mediciner sviktar. Ryggmärgens sjukdomar Detta är olika sjukdomstillstånd med medfödda eller förvärvade skador av ryggmärgen, vilket försvårar eller hindrar fortledning av nervimpulser mellan hjärnan och den del av kroppen som ligger nedanför skadan. Förekomst (prevalens) Åldersfördelning 10 per år i länet 500 i länet Främst ungdomar (olycksfall) samt äldre (cirkulationsrubbningar och fallskador) Över tid viss ökning av andelen mycket höga skador p g a bättre akutsjukvård Innebörd/konsekvenser För individen Tillståndet medför förlamning och känselbortfall i de delar av bål och extremiteter som ligger nedanför skadenivån. Även kontrollen av urinblås-, tarm- och sexualfunktion påverkas. Vid höga skador kan även andningsfunktionen nedsättas. Vid skador i nedre delen av ryggmärgen kan välrehabiliterade personer uppnå mycket god förflyttningsförmåga i rullstol och vara helt oberoende av hjälp när det gäller personlig vård. Många av dessa kan även yrkesarbeta. Vid skador i övre delen av ryggmärgen nedsätts även bål- och arm/handfunktion och graden av beroende och hjälpbehov blir större. Äldre ryggmärgsskadade har generellt sämre förutsättningar att uppnå god funktionsnivå. Barn med medfödda ryggmärgsskador (ryggmärgsbråck) har ofta påverkan på kognitiva (högre intellektuella) funktioner p g a försämrat avflöde av vätska från hjärnans hålrum. Komplikationer i form av smärta, muskelförkortning, sår och urinvägsinfektioner är vanligt bland ryggmärgsskadade. Gruppen har ökad risk för allvarliga långtidskomplikationer i form av försämrad njurfunktion.

11 11(16) I familjer med barn med ryggmärgsbråck påverkas hela familjesituationen med behov av särskilda stödinsatser under uppväxt och skolgång. Vid senare förvärvad skada påverkas inte sällan rollfördelning, samliv och försörjningssituation. Framför allt vid höga skador uppstår beroendesituationer och ibland behov av hjälppersonal i hemmet. Sjukdomsgruppen medför åtaganden för vård och omsorg. Eftersom många av de drabbade är aktiva unga personer uppstår även ett produktionsbortfall. Vid medfödda skador krävs ofta tidiga kirurgiska åtgärder, dels för tillslutning av bråcket, dels för avledning av vätska från hjärnans hålrum. Under uppväxt och skolgång ger vården samordnade tränings- och stödinsatser i form av habilitering. Fortsatt medicinsk kontroll av urinvägar och funktionsuppehållande träning behövs för att förebygga komplikationer. Vid förvärvade skador krävs akuta sjukvårdsinsatser tidigt i förloppet. När tillståndet stabiliserats behöver patienten intensiva multidisciplinära rehabiliteringsåtgärder under relativt lång tid. Livslång medicinsk uppföljning sker för att förebygga långtidskomplikationer. Behovet av samverkan med andra aktörer är stort, särskilt vid skador med kvarstående stora hjälpoch omvårdnadsbehov. Vårdtillfällen på sjukhus 29 Läkarbesök 118 Antal behandlade personer? Uppgifterna ÄR hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej. Ryggmärgsskadevården är ett regionalt åtagande med livslångt uppföljningsansvar. Såväl barn som vuxna följs idag upp systematiskt. Behov av funktionsuppehållande träning kan inte alltid tillgodoses i önskvärd omfattning. För patienter med andningssvårigheter i initialskedet saknas lämplig vårdnivå när de inte behöver intensivvårdsåtgärder. Även för patienter som behandlas med respirator/ventilator i hemmet saknas lämplig vårdnivå när de behöver sjukhusvård i samband med komplikationer. Cerebral pares (CP) Cerebral pares eller CP är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd med rörelsehinder och andra funktionsnedsättningar, som följd av skada eller felaktig utveckling hos den omogna hjärnan från fosterstadiet till två års ålder. Hjärnskadan är av engångskaraktär och stationär även om symtomen förändras under barnets utveckling och uppväxt.

12 12(16) Förekomst (prevalens) Åldersfördelning 10 per år i länet i länet Förbättrad förlossningsvård har minskat skadorna. Förbättrad neonatalvård har medfört fler tidigt födda barn som dock har CP i större omfattning. Innebörd/konsekvenser För individen Den CP-skadade drabbas av motoriska funktionsnedsättningar som onormal reglering av tonus (spänningsgrad) i muskulaturen, en nedsatt förmåga till kraftutveckling och dålig koordination (rörelsekontroll). Motoriska aktiviteter som att sitta, ställa sig upp, stå, gå, springa och hoppa försvåras eller omöjliggörs. Även finmotoriken försämras med svårighet att gripa, hålla, släppa och manipulera föremål liksom gester, mimik och ögonrörelser. Svårighet att samordna andningsmuskulaturen kan ge problem med andning och tal. Drygt hälften av de CPskadade får dessutom olika grad av nedsättning av kognitiva (höger intellektuella) funktioner som varseblivning (förmåga tolka sinnesintryck), uppmärksamhet, minne, exekutiv funktion (planering, strukturering, initiativtagande), språkfunktion och processhastighet (snabbhet i tänkande). Trots dessa svårigheter är de flesta personer med CP normalbegåvade. Ett barn med CP-skada medför oftast stora förändringar i familjens situation med behov av mycket stora insatser från föräldrarnas sida, vilket även påverkar situationen för syskon. Cerebral pares medför stora åtaganden för vård och omsorg, men även produktionsbortfall då mycket få av dessa ungdomar får arbete på öppen arbetsmarknad. Under uppväxten behöver barnen omfattande habiliteringsåtgärder (samordnande åtgärder för medicinsk behandling, träning av funktioner och aktivitet, hjälpmedel, pedagogiska och psykosociala insatser). Korrigerande kirurgiska ingrepp kan behövas liksom åtgärder för behandling av associerade tillstånd och komplikationer. Samverkan med andra aktörer är nödvändig. Även i vuxen ålder behövs fortsatta habiliterande insatser, funktionsuppehållande åtgärder och åtgärder vid komplikationer. Vårdtillfällen på sjukhus 19 Läkarbesök 164 (övriga habiliteringsinsatser registreras ej i vårddatalagret) Antal behandlade personer? Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej.

13 13(16) CP-skadade barn i länet erbjuds samordnad habilitering upp till 18 års ålder. Insatser för ungdomar och vuxna med CP brister i samordning och saknas till viss del. Gruppen har svårt att få funktionsuppehållande träning. Gruppen svårt rörelsehindrade med psykisk utvecklingsstörning har svårt att få tillgång till medicinsk specialistkompetens. Infektioner i hjärnan Till denna grupp hör ett antal sjukdomstillstånd där bakterier eller virus angripit hjärnhinna och/eller hjärna med vävnadsreaktion (inflammation) eller skada på nervvävnaden som följd per år i länet Förekomst (prevalens)? Åldersfördelning Stationärt. Ökad förekomst av fästingburna infektioner i länet under de senaste åren. Innebörd/konsekvenser För individen Detta är tillstånd med mycket varierande svårighetsgrad, från livshotande tillstånd till övergående symtom av huvudvärk, feber och allmänpåverkan. En liten grupp av patienterna kan få hjärnskador med kvarstående funktionsnedsättningar drabbande framför allt kognitiva (högre intellektuella) funktioner, vilket kan nedsätta arbetsförmåga och påverka fritid, familjeliv etc. Vid kvarstående skador påverkas närstående situation på liknande sätt som vid andra hjärnskador. Åtaganden för vård, behandling och omsorg. Sjukvården svarar för åtgärder för utredning, diagnostik och medicinsk behandling och rehabilitering. Samverkan med andra aktörer är viktig, främst vid svåra kvarstående funktionsnedsättningar. Vaccination kan förebygga vissa av dessa tillstånd. Vårdtillfällen på sjukhus 85 Läkarbesök Antal behandlade personer? Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej.

14 14(16) Akuta svåra tillstånd omhändertas med hög prioritet. Kognitiva svårigheter efter infektioner uppmärksammas ibland för sent. Huvudvärk Huvudvärk är ett av de vanligaste symtomen i befolkningen. De flesta vuxna har egen erfarenhet av detta. Tillstånden delas in i primär huvudvärk (migrän, Hortons huvudvärk, spänningshuvudvärk) och sekundär huvudvärk (huvudvärk förorsakad av annan sjukdom som t ex hjärnhinneinflammation, hjärnblödning, skallskada, läkemedel, etc).? Förekomst (prevalens) Åldersfördelning För migrän cirka personer i länet. För svår spänningshuvudvärk osäkert, sannolikt minst lika många som migrän. För Horton cirka 300 personer i länet. För sekundär huvudvärk inga säkra siffror. Stationärt. Innebörd/konsekvens För individen Vid migrän är de vanligaste symtomen förutom huvudvärken illamående, kräkningar och överkänslighet för ljud och ljus. Hos % av patienterna föregås huvudvärken av neurologiska symtom i form av ögonflimmer, domningar, talpåverkan m m, som vanligtvis sitter i cirka minuter (migrän med aura). De enskilda anfallen kan pågå från några timmar upp till 2-3 dagar. Migrän är således mycket handikappande hos de svårast drabbade, som år ut och år in kan ha 3-6 migrändagar i veckan. Hortons huvudvärk är en sällsynt men mycket svår form av huvudvärk där det uppträder mycket kraftiga attacker av huvudvärk. Attackerna är cirka minuter långa och kommer oftast 1-2 gånger/dygn under perioder på 3-6 veckor per år. Spänningshuvudvärk yttrar sig vanligen som en tryckande huvudvärk som ofta är lokaliserad i pannan eller bakhuvudet, men även kan ha annan lokalisation eller breda ut sig i hela huvudet. Hos många pågår värken några timmar i taget någon gång per vecka eller månad. Andra kan ha ständiga besvär som pågår år ut och år in. Vid sekundär huvudvärk domineras individens situation ofta av den underliggande sjukdomen. Vissa patienter drabbas av kvarstående funktionsbegränsande huvudvärk av liknande karaktär som spänningshuvudvärken efter skallskada, hjärnblödning och infektioner i hjärna/hjärnhinnor.

15 15(16) Vid svår invalidiserande huvudvärk påverkas närståendes situation i hög grad. Framför allt produktionsbortfall. Diagnos, information och råd angående egenvård och förändring av livsstilsfaktorer är huvudsaklig åtgärd vid de flesta huvudvärksformer av mild eller måttlig natur. Avspänningsträning och akupunktur används ibland. Läkemedelsbehandling med enkla smärtstillande medel, migränmediciner eller antidepressiva ges vid svårare huvudvärksformer. Vid mycket svåra anfall av Horton eller migrän behandlas patienter ibland mycket korta perioder inneliggande på sjukhus. Vårdtillfällen på sjukhus 73 Läkarbesök Antal behandlade personer Uppgifterna är hämtade ur vårddatalagret och avser Östergötland år Sjukvårdande behandling redovisas ej. De flesta personer med huvudvärk behandlar denna med egenvård och receptfria smärtstillande medel. Patienter med oro för allvarlig bakomliggande orsak till värken utreds i öppen vård. En mindre grupp patienter med uttalade besvär erbjuds specialistkontakt. Övriga sjukdomstillstånd Bland de övriga sjukdomstillstånd, som inte särskilt behandlas i detta dokument, kan nämnas: Sjukdomar i perifera nervsystemet Sjukdomar med störd överföring av impulser mellan nerver och muskler Primära muskelsjukdomar Var och en av dessa innehåller ett flertal olika diagnoser. Patienter med dessa tillstånd har under 2003 vårdats vid sjukhus i länet vid 50 vårdtillfällen och besökt öppen vård vid 673 vårdtillfällen. Sjukdomstillstånden medför oftast varierande grad av försvagning och förtvining av muskulaturen med varierande grad av funktionsnedsättning. Vissa av tillstånden är av fortskridande natur med utveckling av mycket omfattande hjälpbehov och för tidig död (t ex Duchennes muskeldystrofi). I ett tidsperspektiv på 4-5 år kan man förvänta sig nya och effektivare (troligen dyra) mediciner för behandling av vissa ärftliga muskelsjukdomar.

16 16(16) Sammanfattning Identifierade områden där det finns svårigheter när det gäller behovstäckning är i första hand: Akuta insatser vid stroke där nya metoder och ny kunskap håller på att implementeras i länet men är ojämnt spridd. Området kommer troligen att fortsätta utvecklas med förbättrade möjligheter att förhindra stroke eller kraftigt begränsa skadeutbredning. Behov av fortsatt funktionshöjande rehabilitering efter utskrivning från sjukhus efter stroke. Behov av språklig funktionsträning vid afasi. Tillgång till lämplig vårdnivå för patienter med långvarig medvetandesänkning eller allvarligt nedsatt andningsfunktion där behov inte finns av intensivvård. Underdiagnostik och underbehandling vid demens och otydlighet när det gäller hur behov tillgodoses för patienter med demensliknande symtom på grund av psykisk sjukdom eller hjärnskada. Tillgänglighet till stöd från multidisciplinärt team vid kronisk neurologisk sjukdom (Parkinson, MS, Epilepsi etc). Behov av funktionsuppehållande rehabilitering vid kvarstående funktionsnedsättning. Behov av fortsatt habiliteringsstöd efter 18 års ålder vid cerebral pares.

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Har du huvudvärk? Det har vi!

Har du huvudvärk? Det har vi! Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Att leva med CP cerebral pares

Att leva med CP cerebral pares Att leva med CP cerebral pares Att leva med cp Jag hatar när folk talar över huvudet på mig När Emma Åverling föddes för 39 år sedan var både hon och tvilling systern svårt medtagna av syrebrist, och

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang [1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen? Sköt om dig oc Efter hjärnskakning: Många som fått en hjärnskakning upplever att tiden efter inte riktigt fungerar som innan. Detta kan leda till funderingar och oro. I Sörmland finns ett vårdprogram för

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Multipel Skleros (MS) En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Förr om åren brukade både patienter och personer i sjukvården säga att en person, som fått diagnosen

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros 2008-10-10 Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros Beskrivning av sjukdomen sid 2 Vuxenhabiliteringens verksamhet sid 3 Beskrivning av insatser yrkesvis sid 5 2 Beskrivning av sjukdomen

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer