Kvalitetsbarometern Bistånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsbarometern Bistånd"

Transkript

1 Kvalitetsbarometern Bistånd Brukarnas upplevelser av handläggning inom äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättningar i Tyresö kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN Januari 2014

2 Kvalitetsbarometern Bistånd. Brukarnas upplevelser av handläggning inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar i Tyresö kommun Utredningsspecialisten och Tyresö kommun FÖRFATTAREN Bo Engström TRYCKNING Copy Graf AB, Bräkne Hoby Printed in Sweden 2014 ISBN

3 Förord Denna rapport utgör den slutliga dokumentationen av ett uppdrag från Socialförvaltningen i Tyresö kommun i juli Utredningskonsult Bo Engström 1 har ansvarat för arbetet och också författat denna rapport. Bo Engström är yrkesverksam inom konsultföretaget Utredningsspecialisten, med säte i Haninge Stockholm. I samma företag har statistiska underlagsbearbetningar genomförts av Olle Asplund och Jennifer Escobar har ansvarat för administrativt stöd vid undersökningens genomförande. Dataregistrering av enkätsvar har utförts av Annelie Nedermo vid Onestopoffice AB i Täby. Samarbetspartner och kontaktperson vid socialförvaltningen i Tyresö har varit utredare Ansa Haapala. 1 Bo Engström har flerårig yrkesbakgrund i kvalificerat utrednings- och FoU-arbete inom socialtjänsten, bl.a. i uppdrag som FoU-chef, projektledare/utredare vid Socialstyrelsen och egen konsultverksamhet. Han är socionom och beteendevetare. 3

4 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund, anknytning och övergripande ambitionsnivå 7 Syfte 9 Metod 10 Centrala kvalitetsområden 10 Omfattning och räckvidd 11 Inventering och undersökningsgrupper 12 Undersökningsinstrument frågeformulär 14 Genomförande 16 Resultat Biståndsavdelningen som helhet (samtliga grupper) 18 Svarsfrekvens och representativitet 18 Anledning till senaste kontakt 22 Brukarnas kvalitetsomdömen 2013 kvalitetsindex (KVI) och NKI 23 Öppna svar Äldreomsorg 26 Svarsfrekvens och representativitet 26 Kvalitetsomdömen handläggarkontakter kring äldreomsorg kvalitetsindex (KVI) och NKI 28 Öppna svar Hemtjänst för personer under 65 år 33 Svarsfrekvens och representativitet 33 Kvalitetsomdömen handläggarkontakter kring hemtjänst för personer under 65 år 33 Öppna svar Vuxna med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatrin) 35 Svarsfrekvens och representativitet 35 Kvalitetsomdömen handläggarkontakter kring socialpsykiatri kvalitetsindex (KVI) och NKI 37 Skillnader i kvalitetsindex mellan brukare och ställföreträdare? 38 Öppna svar Vuxna med insats enligt LSS 40 Svarsfrekvens och representativitet 40 Kvalitetsomdömen handläggarkontakter kring vuxna med LSS kvalitetsindex (KVI) och NKI 42 Skillnader i kvalitetsindex mellan brukare och ställföreträdare? 43 Öppna svar Barn och ungdom med insats enligt LSS (under 18 år) 46 Svarsfrekvens och representativitet 46 Kvalitetsomdömen handläggarkontakter kring barn och ungdom med LSS KVI och NKI 46 Öppna svar 48 Summering och avslutande reflektioner 49 Sammanvägda resultat kvalitetsindex och NKI 49 Jämfört med andra undersökningar? 51 Styrkor och svagheter? 54 Om undersökningens tekniska kvalitet 55 Referenser 57 Appendix kring underlag och redovisningsformer 58 4

5 Sammanfattning Socialförvaltningen i Tyresö kommun har tagit initiativ till en systematisk genomlysning av hur personer, inom äldreomsorg och omsorger för personer med funktionsnedsättningar, upplever kontakten med kommunens biståndshandläggare. Initiativet är relativt ovanligt då brukarundersökningar oftast är inriktade på själva utförandet av olika stöd och hjälpinsatser, vad som med en juridisk term brukar benämnas för verkställigheten. Inte på handläggningen och ramverket omkring insatserna. Då det är första gången som undersökningen genomförs kan den betraktas som en pilotundersökning 2. Undersökningen har genomförts under hösten 2013 med hjälp av extern konsult; Utredningsspecialisten. Datainsamlingen har skett genom postenkäter till personer inom äldreomsorgen eller omsorger om personer med funktionsnedsättningar, vilka mottagit ett beslut om bistånd utifrån socialtjänstlagen (SoL) eller lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I det fall ställföreträdare, god man eller anhörig med fullmakt, varit mottagare av beslutet, har enkäten skickats till ställföreträdaren. Undersökningen omfattade totalt 341 personer som varit mottagare av beslut under Av dessa gällde besluten äldreomsorg för 204 personer (varav tre var ställföreträdare) och insatser enligt LSS för 137 personer (varav 63 var ställföreträdare). Totalt medverkade tre av fem i undersökningen, eller 60,1 % av de utvalda. Svarsfrekvenserna var något högre bland personer som varit i kontakt med handläggarna kring äldreomsorg, jämfört med de med kontakter kring LSS (särskilt psykiska funktionsnedsättningar). Bland personer med kontakter kring äldreomsorg var det också i huvudsak brukarna själva (äldre) som gav omdömen om handläggarna, medan det bland dem med kontakter kring LSS i hög grad förekom ställföreträdare och vårdnadshavare (för barn och ungdomar). Merparten av de aktuella kontakterna i undersökningen gällde kompletteringar eller förändring av redan pågående hjälp eller stöd. Det undersökningsinstrument som användes i studien tog sikte på spegla brukarnas och, i förekommande fall, ställföreträdarnas kvalitetsupplevelser, inom sex centrala målområden, nämligen: Tillgänglighet Myndighetens serviceskyldighet Allmänna krav på handläggningen/rättssäkerhet Inflytande och delaktighet Kontinuitet Helhetssyn 2 I metodavseende hämtas dock undersökningsdesignen från en utprovad modell inom den myndighetsutövande delen av individ- och familjeomsorgen (IFO), Kvalitetsbarometern IFO. Den metodmässiga samhörigheten har namngivit undersökningen till Kvalitetsbarometern Bistånd, en fjärde applikation inom Kvalitetsbarometerkonceptet från Utredningsspecialisten (utöver IFO, Äldre och LSS). 3 Inom äldreomsorgen omfattades personer som var mottagare av beslut under de tre senaste månaderna före utskicket, dvs. juli-september Inom LSS, de senaste nio månaderna före utskicket, dvs. januari till augusti

6 Av den genomförda undersökningen framkom att måluppfyllelsen generellt sett var högst bland vårdnadshavare med kontakter kring barn och ungdom med funktionsnedsättningar samt bland personer med kontakter kring äldreomsorg. Betydligt sämre var måluppfyllelsen bland personer med kontakter kring socialpsykiatri (psykiska funktionsnedsättningar) respektive hemtjänst för personer under 65 år. I rapporten görs en mer detaljerad genomgång av resultatet i mer specifika aspekter för biståndsenhetens olika målgrupper. När det gäller biståndshandläggarnas styrkor framkom att många var nöjda med handläggarnas informationsgivning och upplevde att den skriftliga informationen var lätt att förstå. I flera målgrupper var omdömena också övervägande positiva vad det gällde personkontinuiteten, handläggarnas tillgänglighet per telefon, kring att få ett besked inom rimlig tid och beträffande möjligheterna att kunna påverka valet av insats. När det gäller handläggarnas svagheter framträder särskilt handläggarnas information kring hur enskilda kan agera vid missnöje med ett beslut. Samtidigt bör noteras att många också svarat att de inte visste om de fått sådan information. I några fall nämndes även att det inte var relevant vid just den aktuella kontakten. I flera målgrupper fanns också ett missnöje kring tillgängligheten, vad det gäller att lätt få en besökstid som passade. När omdömen kring handläggningen jämförs med omdömen i verkställighetsundersökningar inom motsvarande sektorer, får handläggarkontakterna beträffande LSS något sämre omdömen. Medan handläggarkontakterna kring äldreomsorg istället får mer positiva omdömen jämfört med de som ges kring verkställigheten (själva utförandet). Om omdömen kring handläggningen jämförs med annan kommunal verksamhet utifrån ett standardiserat nöjd-kund-index (NKI), framkommer att biståndsenheten i Tyresö som helhet placerar sig i nivå med de högst rankade kommunala verksamheterna (enligt den senaste mätningen från Svenskt Kvalitetsindex). Resultatet gäller samtidigt inte för alla målgrupper inom enhetens verksamhet. Mycket höga NKI-värden får handläggningen avseende personer med äldreomsorg och barn och ungdom med funktionsnedsättningar (insatser enligt LSS). Handläggning avseende socialpsykiatri respektive hemtjänst för personer under 65 år, placerar sig istället bland de lägst rankade vid en jämförelse med andra kommunala verksamheter. 6

7 Bakgrund, anknytning och övergripande ambitionsnivå Under senare år har intresset ökat för att belysa hur den offentliga verksamhetens tjänster upplevs ur mottagarnas perspektiv. Med det har så kallade brukarundersökningar blivit vanligare, också inom socialtjänsten. Särskilt gäller detta inom äldreomsorgen, däremot inte i samma omfattning inom andra delar av socialtjänsten. Det ökade intresset för brukarundersökningar har samtidigt tillkommit i en tid då myndighetsutövningen skiljts från utförande och verkställighet inom flertalet förvaltningar. I de brukarundersökningar som genomförs är dock intresset i huvudsak fokuserat på hur brukarna upplever själva utförandet eller verkställigheten av insatserna. I mindre grad fokuseras upplevelserna kring biståndshandläggningen och kontakterna med de tjänstemän som beslutar om ramarna för insatserna. Om så sker är också vanligt att uppmärksamheten avgränsar sig till någon enstaka fråga om den allmänna upplevelsen av handläggarna. Också i den återkommande nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen saknas en fördjupad bild av brukarnas upplevelser av biståndshandläggningen. I de lokala brukarundersökningar som förekommer kring upplevelser av biståndshandläggningen varierar ambitionsnivån och hantverket i metodavseende. Gemensamt är dock att de ofta är svåra att jämföra sinsemellan och att de också saknar standardiserade parametrar för jämförelser. Tyresö kommun skiljer sig inte från andra när det gäller erfarenheter av att mer systematiskt försöka belysa brukarnas upplevelser av handläggningen. Mot bakgrund av denna kunskapsbrist har förvaltningen finansierat föreliggande pilotundersökning i samarbete med Utredningsspecialisten. Undersökningen går under benämningen Kvalitetsbarometern Bistånd eftersom den i metodval och redovisningsformer har beröringspunkter med ett tidigare utvecklat, undersökningskoncept för brukarundersökningar inom socialtjänsten, det s.k. Kvalitetsbarometerkonceptet (Engström ) 4. I beröringspunkterna ingår även den övergripande ambitionsnivån; att tillhandahålla en översiktlig kartläggning (surveyundersökning) av kvalitetsupplevelsen inom olika verksamhetsområden och enheter. Då metodiken anknyter till nämnda koncept innebär det bl.a. att undersökningen: utgår från den nationella värdegrunden för verksamheten syftar till att ge indikationer på brukarnas kvalitetsupplevelser i avseenden (kvalitetsaspekter) som anges som centrala i nationell lagstiftning, har som ambition att vara en totalundersökning och omfatta i stort sett samtliga brukare, lägger stor vikt vid noggrann kontroll av urval och representativitet, använder enkäter som huvudsaklig datainsamlingsmetod, tillhandahåller resultatredovisning på olika verksamhetsnivåer (övergripande respektive enskilda enheter). 4 För personer inom individ- och familjeomsorgen (2009), personer med funktionsnedsättningar (2007) respektive äldreomsorg (1997). 7

8 ger en relativt snabb återföring av resultat. I syfte att tillhandahålla en referens för mer sektorsövergripande jämförelser ingår också att ta fram standardiserade s.k. Nöjd- Kund-Index (NKI). Vidare ingår frågorna skulle besvaras på en neutral arena, i hemmiljö (liksom i den centrala metodreferensen för undersökningen, applikationen inom den myndighetsutövande delen av individ- och familjeomsorgen). Det har också medfört att s.k. postenkäter används som datainsamlingsmetod. I uppdraget för Tyresö kommun har den senaste utformningen och erfarenheterna av applikationen på IFO-sidan tillämpats. Det innebär bl.a. bruk av enkäter som tydligare anpassats för olika målgrupper och en mer systematisk individuell uppföljning av enkätsvar. 8

9 Syfte Kvalitetsbarometern Bistånd syftar till att systematiskt och standardiserat tillhandahålla, indikationer på brukarkollektivets kvalitetsupplevelser inom de kvalitetsområden som anges som centrala i lagstiftning: socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) och förvaltningslagen (FL), indikationer inom den myndighetsutövande verksamheten inom äldreomsorgen och omsorger för personer med funktionsnedsättningar, indikationer på brukarupplevd kvalitet rapporterad från en neutral arena (hemmiljö), resultatredovisning för olika målgrupper, noggrann kontroll av urval, bortfall och representativitet. 9

10 Metod Centrala kvalitetsområden När det gäller grundläggande målsättningar och värderingar inom socialtjänsten gäller fortfarande de allmänna principer som formulerades då nuvarande socialtjänstlagstiftning infördes i början av 1980-talet. Detta har framhållits vid omarbetningar av lagtexten, inte minst vid den mer omfattande omarbetning som gjordes i början av 2000-talet. I förarbetena skrevs bl.a. följande: Genom 1980 års socialtjänstreform lades de grundläggande målsättningarna och värderingarna som nu gäller för socialtjänsten fast. Det gäller principerna om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes resurser skall tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten skall också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, närhet och valfrihet. Det finns anledning att betona att de grundläggande värderingar som präglade 1980 års socialtjänstreform alltjämt skall gälla. Principerna ger inte bara vägledning för socialtjänstens praktiska verksamhet, utan för den människosyn som alltjämt skall prägla reformarbetet inom socialtjänsten. Det är emellertid angeläget att påpeka att begreppen måste konkretiseras och manifesteras i det dagliga arbetet, så att de inte utvecklas till tomma honnörsord utan konkret innehåll. (sid 81, Reg. proposition 2000/01:80: Ny socialtjänstlag m.m. ) Utifrån centrala begrepp och vägledande principer i socialtjänstlagstiftningen, är några av de mer centrala kvalitetsområden som bör operationaliseras i undersökningen, d.v.s. uttolkas och översättas till konkreta frågeställningar, följande: Tillgänglighet (närhet) Kontinuitet Självbestämmande och integritet Delaktighet Helhetssyn När det gäller handläggningen av ärenden är också den värdegrund och de bestämmelser som återfinns i förvaltningslagen (1986:233) centrala. I förvaltningslagen finns bland annat bestämmelser som gäller myndigheternas serviceskyldighet och krav på själva handläggningen. Det handlar om att myndigheten ska vara tillgänglig för besök och per telefon, vara hjälpsam, uttrycka sig lättbegripligt, handlägga ärenden snabbt, upplysa om möjligheten att överklaga m.m. Som ytterligare centrala kvalitetsområden, med relevans för denna undersökning, kan därför tillföras följande: Serviceskyldighet Rättssäkerhet 10

11 Omfattning och räckvidd Liksom i andra applikationer inom Kvalitetsbarometerkonceptet har avsikten varit att genomföra en totalundersökning. Ambitionen har alltså varit att nå fram till samtliga personer som, under en viss period, varit i kontakt med biståndshandläggarna och därtill fått beslut om någon form av bistånd/insatser. Intentionen har varit att inkludera samtliga biståndsärenden, inom äldreomsorgen och omsorger om personer med funktionsnedsättningar, som utmynnat i ett beslut under en viss given inventeringsperiod. Med anledning av den valda datainsamlingsmetoden; postenkät, kom personer med skyddad adress att exkluderas. Inte heller personer med icke-biståndsbedömda insatser, s.k. serviceinsatser i öppna former 5, omfattades. Här sker ju heller ingen formell registrering i ett socialregister 6. När det gäller undersökningspopulationen ingick som en central förutsättning att de som skulle tillfrågas skulle ha en aktuell erfarenhet av kontakt med biståndshandläggarna. Det innebar att äldre beslut skulle exkluderas. I äldreomsorgens fall innebar det beslut som daterade sig högst tre månader tillbaka räknat från tidpunkten för uttagningen till undersökningen (motsvarande juli-september 2013). På grund av den jämförelsevis mindre beslutsmängden som gällde handläggningen av ärenden för personer med funktionsnedsättningar, kom urvalsperioden att omfatta beslut som daterade sig nio månader tillbaka (januari-september). Detta för att underlaget skulle bli tillräckligt med tanke på olika undersökningsgrupper (t.ex. personer med biståndsbeslut om boende). När det gäller målgrupperna för undersökning så förekommer i varierande grad att ställföreträdare eller vårdnadshavare varit mottagare av beslutet. Det handlar dels om personer med demenssjukdom eller psykisk sjukdom med god man eller anhörig med fullmakt som mottagare. Dels om barn med funktionsnedsättningar med vårdnadshavare som mottagare. I dessa fall har undersökningen vänt sig direkt till ställföreträdaren. Samtidigt kom ett barnperspektiv att värnas för personer med funktionsnedsättningar. I det fall beslutet gällt ungdomar mellan år kom både ungdomen 7 och vårdnadshavaren få möjlighet att lämna synpunkter. Inventering och undersökningsgrupper Genomförandet förutsatte en inventering av samtliga mottagare av biståndsbeslut med de avgränsningar som angivits ovan. Inventeringen förutsatte dock att brukarna först kategoriserades i ett antal olika undersökningsgrupper (inventeringsgrupper), preliminärt med utgångspunkt från typen av insatser och/eller den enhet/verksamhet inom förvaltningen där brukaren var aktuell. En preliminär målgruppsindelning utvecklades i dialog mellan undertecknad, ledning och medarbetare vid förvaltningen. Utifrån lokal kunskap om verksamhet och brukarkollektiv samt med hänsyn till önskemål om 5 T.ex. uppsökande verksamhet, öppen dagverksamhet el.dyl. 6 Med uppgifter om personnummer, insatser, namn, adress etc. 7 Det kan dock noteras att endast sex ungdomar omfattades av urvalet. 11

12 önskvärda analys- och redovisningsnivåer, resulterade dialogen i en förteckning med fem huvudgrupper och trettiotalet undergrupper. 8 Utifrån den preliminära målgruppsindelningen genomfördes en inventering, i vilken handläggarna lämnade uppgifter på särskilt framtagna inventeringsformulär. Dessa uppgifter kom sedan att sammanställas och bearbetas i ett register. Slutligen kom inventeringen, det preliminära urvalet, att omfatta 350 personer. Då det preliminära urvalet justerats för personer som inte kunde nås via en postenkät, för postreturer, minskade urvalet med nio personer till att omfatta 341 personer 9. Samtliga undersökningsgrupper i det slutliga urvalet redovisas i tabell 1. Av sammanställningen framgår att personer som mottagit beslut om äldreomsorg var tre femtedelar av undersökningspopulationen. Medan personer som fick beslut om insatser inom ramen för den s.k. socialpsykiatrin eller enligt LSS utgjorde två femtedelar, alltså en något mindre del. I den förstnämnda gruppen och även sett till undersökningen som helhet så dominerade personer som fått beslut om hemtjänst. När det gäller äldreomsorgen utgjorde personer som fått beslut om korttidsboende den andra stora kategorin. Bland personer som varit mottagare av beslut enligt LSS inklusive de som räknades till den s.k. socialpsykiatrin fanns en betydligt större spridning på olika insatser. Här kan också noteras att i ett stort antal fall, ifråga om 63 personer (46 % av samtliga med beslut enligt LSS), så var god man 10 eller vårdnadshavare aktuell som mottagare av enkäterna. 8 Det kan noteras att indelningen i olika målgrupper gjorts utifrån typen av insatser som svaranden fått beslut om. I den här undersökningen kunde samtidigt övervägas om det inte vore lämpligt att också eller alternativt koppla analysen till vilken handläggare som svaranden varit i kontakt med, eftersom det är upplevelserna av kontakten med handläggaren och inte vad beslutet handlat om (själva insatserna) som frågorna gäller. Även om det är möjligt att identifiera upplevelsen av olika kollektiv av handläggare utifrån en indelning på basis av insatser(t.ex. beträffande äldreomsorg respektive funktionshinder), kan dock inte upplevelsen av enskilda handläggare utläsas. Valet gjordes dock att avstå från denna möjlighet i pilotundersökningen 9 I ett fall uppgavs att personen var avliden. 10 I förekommande fall även anhöriga med fullmakt. 12

13 Tabell 1: Analysgrupper och undersökningspopulation vid biståndsenheten i Tyresö 2013(N=341). Huvudgrupp och undergrupper Antal Andel % 1. Äldreomsorg för personer över 65 år ,4 Hemtjänst ,5 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 1 Särskilt boende 7 2,1 varav via ställföreträdare; god man/anhörig - Korttidsboende/växelvård 35 10,3 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 2 Dagverksamhet 9 2,6 varav via ställföreträdare; god man/anhörig - 2. Hemtjänst för personer under 65 år 8 2,4 Hemtjänst 8 2,4 3. Vuxna med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) 54 15,8 Boende 12 3,5 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 5 Sysselsättning 16 4,7 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 4 Boendestöd 20 5,8 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 2 Kontaktperson 6 1,8 4. Vuxna med insats enligt LSS (över 18 år) 36 10,6 Boende 5 1,5 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 1 Daglig verksamhet 11 3,2 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 3 Kontaktperson 7 2,1 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 2 Övriga insatser, t.ex. ledsagning. 13 3,8 varav via ställföreträdare; god man/anhörig 5 5. Barn och ungdom med insats enligt LSS (under 18 år) 47 13,7 Enkät till vårdnadshavare för personer under 15 år Korttidstillsyn/korttidsvistelse (inkl. boende 2 personer) 15 7,9 Avlösarservice 12 Enkät till ungdomar mellan år Avlösarservice (inkl. korttidsvistelse 1 person) 6 1,8 Enkät till vårdnadshavare till ungdomar mellan år Övriga insatser: ledsagning m.m. (inkl. korttidsvistelse 1 person) 14 4,1 59,8 % 204 st. 40,2 % 137 st. 13

14 Undersökningsinstrument frågeformulär Enkätformuläret konstruerades med förebild från ett tidigare utprovat formulär inom den myndighetsutövande delen av individ- och familjeomsorgen (Kvalitetsbarometern IFO). Inför utformningen av frågeformuläret (grundkonceptet) blev därför följande principer vägledande, nämligen att enkätformuläret skulle vara: 1. mycket enkelt att besvara, vilket förutsatte tydliga och enkla frågor och svarsalternativ, genomtänkt och tilltalande layout och ett begränsat antal frågor 2. anpassat för en relativt heterogen målgrupp funktionell för olika kategorier av svarande och i olika svarandesituationer 3. inriktat på att ge indikationer på grundläggande kvalitetsaspekter utifrån vad som anges i relevant lagstiftning (SoL, LSS, FL). 4. inriktat på att belysa kontakten med biståndshandläggarna samt helhetsupplevelser av handläggningen (via NKI-frågor). När det gäller själva enkätfrågorna består den största utmaningen i att översätta och konkretisera allmänna och övergripande kvalitetsmål i lagstiftningen (se centrala kvalitetsområden tidigare), till en mer vardagsnära och lättbegriplig nivå. En sådan operation kommer oundvikligt att medföra en förenkling och inskränkning i vad som kan omfattas av de mer övergripande målen. Ambitionsnivån var samtidigt att finna och utveckla frågor som kunde ge indikationer på uppfyllelsen av övergripande mål, inte mer uttömmande svar. Vid konstruktion av ett första testformulär hämtades inspiration från ovan nämnda enkätformulär, men också från mer lokala försök med enkäter till personer kring biståndshandläggning. Formulären kom därefter att få sin slutliga utformning efter att resultaten från ett antal testformulär kunnat avläsas 11. Aktuella enkätfrågor I tablå 1 redovisas de frågeformuleringar som kom att användas i undersökningen. Frågorna avgränsades i en inledande introduktionstext till att avse upplevelsen av den senaste kontakten med biståndshandläggarna. Frågebatteriet omfattade totalt 13 frågor, varav tre var de allmänt vedertagna och standardiserade frågorna för framtagande av Nöjd-Kund-Index (NKI). Fyra av frågorna hade mer direkt koppling till förvaltningslagens bestämmelser kring myndigheters serviceskyldighet och de allmänna kraven på handläggningen. Ytterligare två frågor hade anknytning till dessa bestämmelser och även socialtjänstlagen (avseende tillgänglighet). Två frågor hade mer direkt anknytning till socialtjänstlagstiftningens målformuleringar, kring kontinuitet samt inflytande och delaktighet. Avslutningsvis fanns också en öppen fråga med möjlighet för brukaren att helt fritt framföra synpunkter på kontakten med biståndshandläggarna. 11 Ett tiotal testformulär distribuerades via förvaltningen i Tyresö till presumtiva respondenter i början av september månad. I de svar som returnerades var det ingen respondent som uppgav att de tyckte frågorna var svåra att förstå, att svarsalternativen var oklara eller att de saknade någon fråga. Möjligt är också att många tyckte att det senare täcktes in genom möjligheten att lämna ett öppet svar. 14

15 Tablå 1: Kvalitetsområden och enkätfrågor i Kvalitetsbarometern Bistånd i Tyresö kommun. Kvalitetsområde Frågeställning TILLGÄNGLIGHET/ SERVICESKYLDIGHET TILLGÄNGLIGHET/ SERVICESKYLDIGHET ALLMÄNNA KRAV/ SERVICESKYLDIGHET ALLMÄNNA KRAV/ SERVICESKYLDIGHET 1. Tycker du att det var lätt att få kontakt med biståndshandläggaren per telefon? 2. Tycker du att det var lätt att få en besöks-/mötestid som passade? 3. Tycker du att du att biståndshandläggaren gav dig den information som du behövde? 4. Tycker du att du att det var lätt att förstå den skriftliga information som du fått från biståndshandläggaren? INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET 5. Tycker du att du kunde påverka vilken hjälp eller vilket stöd som var möjligt att få? ALLMÄNNA KRAV/ SERVICESKYLDIGHET 6. Tycker du att biståndshandläggaren återkom med ett besked eller beslut inom rimlig tid efter kontakten? KONTINUITET 7. Upplever du att det varit för många olika handläggare inblandade i kontakten med dig? ALLMÄNNA KRAV/ RÄTTSÄKERHET HELHETSSYN (Standardiserat NKI) ÖPPEN FRÅGA/ BRUKARDEFINIERAD 8. Tycker du att du fått information om hur du ska göra om du är missnöjd med ett biståndsbeslut? 9. Hur nöjd är du med kontakten med biståndshandläggaren i sin helhet? 10. Hur väl uppfyllde kontakten med biståndshandläggaren dina förväntningar? 11. Föreställ dig en biståndshandläggare som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt biståndshandläggare kommer den handläggare du senast var i kontakt med? 12. Har du andra synpunkter på biståndshandläggarna i kommunen, får du gärna skriva ner dem nedan (eller bifoga dem på separat papper om utrymmet inte räcker!) 15

16 Genomförande En översiktlig bild av genomförandet presenteras i tablå 2 på nästföljande sida. Liksom i undersökningen inom individ- och familjeomsorgen genomfördes utskicket av postenkäter i två omgångar. Erfarenheten från Kvalitetsbarometern IFO var nämligen att enkäten snabbt förlorade i aktualitet och att ytterligare utskick var nödvändiga för att uppnå en någorlunda svarsfrekvens. Utskicken av enkäterna gjordes av förvaltningen, i förvaltningens kuvert med enkäter och färdigfrankerade svarspostkuvert, med Utredningsspecialisten som biträde. Breven var adresserade till respektive brukare personligen. Svarspostkuverten var dock direkt ställda till Utredningsspecialisten. Av anvisningar i frågeformulären framgick dessutom tydligt att respondenterna var anonyma i sina svar och att svaren hanterades av extern konsult, utan kännedom om den som svarat. Det senare kan vara av stor betydelse för att erhålla uppriktiga svar i verksamheter där den svarande står i ett starkt beroendeförhållande till dem som recenseras (i detta fall den myndighetsutövande verksamheten). Ett första utskick gjordes i slutet av oktober 2013, ett andra med påminnelser i slutet av november samt ytterligare ett tredje med påminnelser i mitten av december. Det totala antalet personer som inte kunde nås via en postenkät p.g.a. oriktiga adresser, utgjorde totalt 2,6 % av det ursprungliga urvalet (eller nio personer). Som jämförelse kan nämnas att motsvarande andel brukar vara omkring fem procent inom undersökningarna på IFO-sidan. 16

17 Tablå 2: Schematisk översikt över genomförande av Kvalitetsbarometern Bistånd i Tyresö Förberedelsefas Kontrakt Inledande planeringsmöte Anpassning av frågeformulär Kodstruktur och målgruppsindelning Allmän intern information Inventering utifrån befintliga register samt manuella kompletteringar Överföring av uppgifter till Excel-fil Bearbetning av inventering Tryckning av enkäter Iordningställande av enkätmaterial Augusti-September V 37-V38 September Oktober V39-40 Oktober v Datainsamlingsfas Första utskick av postenkät 25/10 Kontinuerlig uppföljning svarsfrekvens Avstämning fas 1 Andra tryckning av enkät + påminnelser Utskick av påminnelser och andra utskick av enkäter Förlängd svarsperiod Avstämning fas 2 Oktober V 43 Nov V 47 V48 - December V50 V 51 Databearbetning och analys Dataregistrering Sista svarsdag 13 december (inofficiellt 23 december) Bearbetning och analys, Rapportskrivning (fortlöpande) Dec V Resultatredovisning Prel. rapport översänds 14/2 *) Ledningsseminarium Januari 2014 V1- Februari V6 Seminarium (Handläggare) Tryckning rapport Nämndredovisning Ev. pressmeddelande Februari V 7 V 8 V 8 V 9 Senare tidpunkt *) Drygt en månad efter sista (inofficiella) svarsdagen 17

18 Resultat 1. Biståndsavdelningen som helhet (samtliga grupper) Svarsfrekvens Av grundläggande betydelse för att värdera undersökningsresultatet är hur många som besvarat frågeformulären. I tabell 1 nedan redovisas svarsfrekvensen för undersökningen som helhet. Vid beräkningen har det ursprungliga urvalet justerats för personer där det varit känt att de inte fått och kunnat besvara postenkäten (postreturer). Totalt omfattade det kända bortfallet av detta slag nio personer (2,6 %) av utvalda brukare/klienter i Tyresö. Tabell 2: Svarsfrekvens totalt vid biståndsenheten i Tyresö, Urval Svarande N *) % N % Tyresö ,1 *) Slutligt urval justerat för kända bortfall där personerna inte fått och kunnat besvara postenkäten. Från en majoritet av de utvalda, två av fem eller 60,1 %, erhölls svar i undersökningen. Då det är första gången undersökningen genomförs, saknas underlag för en mer precis jämförelse. Om vi jämför med motsvarande undersökningar inom den myndighetsutövande delen av individ- och familjeomsorgen, återfinns svarsfrekvenser mellan %. När det gäller den myndighetsutövande delen inom äldreomsorg och LSS-verksamheten var alltså svarsfrekvensen betydligt högre. Om vi istället jämför med Kvalitetsbarometern Äldre (postenkät, totalundersökning), i huvudsak inriktad mot äldreomsorgens verkställighet (utförarledet), brukar svarsfrekvenser kring % uppnås, alltså en högre medverkan. Det kan spekuleras i orsakerna till de jämförelsevis lägre svarsfrekvenserna inom de myndighetsutövande delarna, möjligen kan det ha att göra med att respondenterna inte upplever sig kunna påverka dessa och därför blir mindre svarsbenägna. Representativitet Av betydelse för bedömning av underlagets kvalitet är också hur pass representativa de svarande är i förhållande till den totala mängden personer som uttagits för undersökningen. Här är det, för undersökningen som helhet endast möjligt att studera med avseende på målgruppstillhörighet. För den del av undersökningen där enkäterna inte adresserats till gode män eller vårdnadshavare, ca 80 % av adressaterna 12, är det också möjligt att studera med avseende på brukarnas ålder och kön av 341 adressater i urvalet. 18

19 Tabell 3: Målgruppstillhörighet i urval (N=341) och bland svarande differenser. Huvudgrupp URVAL SVARANDE DIFFERENS Antal Andel % Antal Andel % %-enheter 1. Äldreomsorg för personer över 65 år , ,3 +8,9 2. Hemtjänst för personer under 65 år 8 2,3 5 2,4 +0,1 3. Vuxna med psykisk funktionsnedsättning 54 15,8 20 9,8-6,0 4. Vuxna med insats enligt LSS (över 18 år) 36 10, ,7 +0,1 5. Barn och ungdom med insats enligt LSS 47 13, ,7-3,0 Totalt När målgruppstillhörigheten jämförds mellan urval och svarande framgår tydligt att vi fått vissa förskjutningar, även om samtliga grupper blivit representerade bland de svarande. Främst gäller det att personer med äldreomsorg varit mer svarsbenägna och blivit, relativt sett, något överrepresenterade bland de svarande. Den andra mer påtagliga förskjutningen är att personer inom socialpsykiatrin varit mindre svarsbenägna och därför, relativt sett, blivit något underrepresenterade bland de svarande. Det kan också noteras att medverkan varit något lägre bland målgruppen barn och ungdomar med insats enligt LSS. När det gäller åldersfördelningen fanns uppgifter då enkäten adresserats direkt till brukaren, vilket som ovan nämnts gällde huvuddelen av urvalet (80 %). Då urvalet och de svarande jämförs i åldersavseende finns vissa förskjutningar, Främst gäller det att äldre personer varit mer benägna att medverka än yngre. Detta är samtidigt ett relativt vanligt mönster inom brukarundersökningar inom socialtjänsten (Engström 2103, 2012 m.fl.). Med reservation för detta är dock representativiteten god vad det gäller åldersfördelningen bland de svarande. Tabell 4: Åldersfördelning i urval (N=341) och bland svarande differenser. Urval Svarande Differens Åldersgrupp N % N % %-enheter år 10 2,9 3 1,5-1, år 27 7,9 9 4,4-3, år 8 2,3 2 1,0-1, år 19 5,6 9 4,4 --1, år 13 3,8 6 2,9-0, år 27 7, ,7 +2, år ,5 +4, år 90 26, ,3 +1,9 91 år 23 6,7 13 6,3-0,4 X (ställföreträdare) 66 19, ,0-0,4 Totalt I urvalet var kvinnorna lite fler än männen, detta förhållande kvarstår även bland de svarande dock med en lite högre svarbenägenhet från män. Vanligt är annars att kvinnor är mer svarsbenägna inom brukarundersökningar inom socialtjänsten (Engström 2013, 2012 m.fl.). Här är dock sannolikt att en relativt stor grupp, särskilt bland de äldre, fått hjälp att svara, något som kan skapa en osäkerhetsfaktor vad det gäller representativiteten i detta avseende. Kända ställföreträdare som också varit enkätmottagare, för vilka också uppgift om kön saknas, representerade närmare en femtedel både i urval och bland svarande. 19

20 Tabell 4: Könsfördelning i urval (N=341) och bland svarande differenser. Urval Svarande Differens Kön N % N % %-enheter Män , ,0 +3,9 Kvinnor , ,0-3,5 X (ställföreträdare) 66 19, ,0-0,4 Totalt Slutligen finns anledning att titta lite närmare på det reella utfallet vad gäller ställföreträdares medverkan i undersökningen. Inledningsvis ska förhållandena i hela undersökningspopulationen kommenteras. Som tidigare nämnts adresserades ca 80 % av enkäterna till brukarna själva, medan en femtedel adresserades till ställföreträdare i form av gode män, anhöriga med fullmakt eller vårdnadshavare. Av tabell 5 nedan framgår dock att utfallet blev lite annorlunda. Bara i närmare hälften av svaren hade brukarna svarat själva, till en dryg fjärdedel så behövde brukaren assistans för att besvara enkäten. Det betyder också att bland de svarande så gäller totalt omkring tre fjärdedelar brukarnas uppfattningar (73,7 %). En dryg fjärdedel gäller istället ställföreträdarnas uppfattningar, vilka alltså totalt sett blivit lite överrepresenterade bland de svarande. En närmare granskning av svarandebilden inom äldreomsorg respektive LSS och socialpsykiatri visar att det, ställt mot urvalet, främst varit inom äldreomsorgen som brukarna behövt hjälp med besvarandet. Andelen som själva kunnat svara har minskat med en tredjedel mot urvalet. Inom LSS och socialpsykiatrin har annan person hjälpt till i en tiondel av svaren. Till det tillkommer att också ställföreträdarna varit mer svarsbenägna. Sammantaget betyder det att bara en tredjedel av svaren kommer från brukarna helt själva när det gäller LSS och socialpsykiatri. Merparten speglar istället ställföreträdarnas uppfattningar, till sin huvuddel, eller utgör ett svar där också annan person medverkat vid bevarandet. Tabell 5: Svarande i undersökningen, urval mot uppgifter från svarande (N=341) differenser. Hela undersökningspopulationen respektive uppdelat på äldreomsorg och LSS/socialpsykiatri. Samtliga Urval Svarande Differens Svarande N % N % %-enheter Brukaren själv , ,8-32,8 Ställföreträdare svarat 66 19, ,3 +6,9 Närstående hjälpt till ,9 +25,9 Totalt Äldreomsorg *) Urval Svarande Differens Svarande N % N % %-enheter Brukaren själv , ,0-34,5 Ställföreträdare svarat 3 1,5 2 1,5 - Närstående hjälpt till ,5 +34,5 Totalt LSS och socialpsykiatri Urval Svarande Differens Svarande N % N % %-enheter Brukaren själv 74 54, ,8-21,2 Ställföreträdare svarat 63 46, ,8 +11,8 Närstående hjälpt till ,4 +9,4 Totalt *) Hemtjänst för personer under 65 år exkluderat från sammanställningen. 20

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Kvalitetsbarometern IFO 2013:2

Kvalitetsbarometern IFO 2013:2 Kvalitetsbarometern IFO 2013:2 Brukarnas upplevelser av kvalitet inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN Januari 2014 Kvalitetsbarometern IFO 2013:2. Brukarnas

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2011:2

Kvalitetsbarometern LSS 2011:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS :2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN December Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS Genusanalys

Kvalitetsbarometern LSS Genusanalys Kvalitetsbarometern LSS 2016 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service i daglig verksamhet Upplands Väsby Genusanalys Bo Engström September 2016 En konsultrapport från Utredningsspecialisten Underlagsrapport

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Kvalitetsbarometern LSS 2015 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet i Solna och Sollentuna Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September 2015 Kvalitetsbarometern LSS 2015.

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:3

Kvalitetsbarometern LSS 2013:3 Kvalitetsbarometern LSS 2013:3 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet i Solna och Sollentuna Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN December 2013 Kvalitetsbarometern LSS 2013:3.

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 En måluppföljning ska göras per tertial 2 augusti 2014. Samtliga mål som ska mätas under 2014 och finns i Kommunplanen ska följas upp och kommenteras. Samtliga

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Gruppboende totalt

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Gruppboende totalt Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS Gruppboende totalt Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Förklaring av kvalitetsindex Resultat Per fråga jämfört med år och där

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2014. Genusanalys

Kvalitetsbarometern LSS 2014. Genusanalys Kvalitetsbarometern LSS 2014 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service i daglig verksamhet Upplands Väsby Genusanalys Bo Engström September 2014 En konsultrapport från Utredningsspecialisten Underlagsrapport

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 1, 2014

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 1, 2014 MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 1, 2014 En måluppföljning ska göras per första tertialet i april. Samtliga mål som ska mätas under 2014 och finns i Kommunplanen ska följas upp och kommenteras. Samtliga

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH Göteborgs stad Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH December 2015 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid genomfört en undersökning riktad till klienter inom Individ-

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 5 Statistikens innehåll... 5 Målpopulation... 5 Rampopulation... 5 Mätinstrumentet... 6 Datainsamling... 7 Insamlingsperiod...

Läs mer

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Serviceboende totalt

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Serviceboende totalt Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS Serviceboende totalt Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Förklaring av kvalitetsindex Resultat Per fråga jämfört med år och där

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Brukarundersökning 2014 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Nordiska Undersökningsgruppen 2015-01-30 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun

Brukarundersökning Järfälla kommun Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering Psykiskt funktionshindrade Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Enkät brukare oktober/november 2013

Enkät brukare oktober/november 2013 1 Socialförvaltningen 2013-12-03 Anette Österberg/Utvecklingsledare/TÖS Enkät brukare oktober/november 2013 Bakgrund 2011 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom äldreomsorg, socialpsykiatri,

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Daglig verksamhet totalt

Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS 2016 Daglig verksamhet totalt Nacka kommun Kvalitetsbarometern LSS Daglig verksamhet totalt Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Svarsfrekvenser Förklaring av kvalitetsindex Resultat Per fråga jämfört med år och

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2000. Meddelande 2001:24 När får jag mitt bistånd? - Ej verkställda domar och beslut enligt

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2008

BRUKARUNDERSÖKNING 2008 sida 1 (10) BRUKARUNDERSÖKNING 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Falkenbergs Kommuns sida 2 (10) SAMMANFATTNING... 3 METOD... 4 RESULTAT HEMTJÄNST... 4 RESPEKT... 4 SJÄLVBESTÄMMANDE... 4 TRYGGHET... 5 PERSONALKONTINUITET...

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010 Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN

Läs mer

Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014

Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014 Äldreförvaltningen Rolf Ljungström 2014-04-30 Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014 Sammanfattning För fjortonde året har äldreförvaltningen genomfört en kundundersökning med syfte att ta fram

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Familjerätten inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Familjerätten inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010 Brukarundersökning 29 Socialförvaltningen Utvärdering Familjerätten inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 21 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 21129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Kontaktperson på Karlstads kommun är Pia Adenmark, utvecklingsledare på Vård- och omsorgsförvaltningen.

Kontaktperson på Karlstads kommun är Pia Adenmark, utvecklingsledare på Vård- och omsorgsförvaltningen. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser handikappomsorgen i Karlstads kommun, totalt 12 olika insatser. Undersökningen är genomförd våren 2013. Kontaktperson på Karlstads

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

2010-02-15. Dnr Son 2010/70 Socialnämndens brukarundersökning år 2009

2010-02-15. Dnr Son 2010/70 Socialnämndens brukarundersökning år 2009 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2010-02-15 Socialnämnden Dnr Son 2010/70 Socialnämndens brukarundersökning år 2009 Förslag till beslut 1. Rapporten läggs till handlingarna. Ärendet i korthet Enligt socialnämndens

Läs mer

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2002 2003:14 När får jag mitt bistånd? (III) - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning personlig assistent år 29/21 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer inom kommunens omsorg om personer

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

STADSBYGGNADSBENCHEN BYGGHERRAR BEDÖMER KOMMUNERS HANTERING AV STADSBYGGNADSPROJEKT 2014. Om undersökningen

STADSBYGGNADSBENCHEN BYGGHERRAR BEDÖMER KOMMUNERS HANTERING AV STADSBYGGNADSPROJEKT 2014. Om undersökningen 1 Om undersökningen Kommunerna i Botkyrka, Haninge, Nacka, Södertälje, och Täby, Upplands Väsby, Huddinge, Sollentuna och Stockholm har sedan några år tillbaka ett samarbete som syftar till att jämföra

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Stöd och service Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter

Läs mer

Brukarundersökning 2010

Brukarundersökning 2010 Brukarundersökning 2010 Under 2010 har olika brukarundersökningar gjorts inom VoO för att mäta hur nöjda brukarna är och hur de grundläggande behoven uppfylls inom de olika verksamhetsområdena. Denna sammanställning

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

Brukarundersökning Socialtjänsten

Brukarundersökning Socialtjänsten Brukarundersökning Socialtjänsten 2016-01-15 KS 2016.0275-1 U N D E R R U B R I K Brukarundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Rapport brukarenkät 2009

Rapport brukarenkät 2009 1 (6) Socialkontoret 2009-10-13 Dnr 2006.0130 Carolin Meijer Larsson Socialnämnden Rapport brukarenkät 2009 FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden föreslås besluta att anteckna informationen till dagens protokoll

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-10-09 Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(5) Enkät till brukare Genomförande och respons Undersökningen

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2013 2 Genomförandet av mätningen 2013 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 2013. Enkäten utförs årligen. Sammanställningar kommer

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner Bygglovalliansen kundundersökning deltagande kommuner Foto: Daniel Hertzell . INNEHÅLL Innehåll Teknisk beskrivning: Kundenkät... Metod och genomförande... Om rapporten... Resultatsammanfattning samtliga

Läs mer

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner Bygglovalliansen kundundersökning deltagande kommuner Foto: Daniel Hertzell . INNEHÅLL Innehåll Teknisk beskrivning: Kundenkät... Metod och genomförande... Om rapporten... Resultatsammanfattning samtliga

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer