En rättvis och hållbar beskattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rättvis och hållbar beskattning"

Transkript

1 rapport nr 4/2007 Projekt Skatteystem för jämlikhet En rättvis och hållbar beskattning ett diskussionsunderlag av Magdalena Andersson och Jan Larsson

2 juni 2007 Innehåll Förord... Bakgrund... Blott Sverige svenska skatter har... Den borgerliga regeringens skattepolitik... En inkomstskattereform för höginkomsttagarna... Fastighetsskatten en blå skatteväxling... En avskaffad förmögenhetsskatt... Skattebefriade hushållstjänster för överklassen... Krångliga arbetsgivaravgifter... Småföretgarbeskattning med långtgående konsekvenser... Vart leder den borgerliga skattepolitiken?... Ett högt skatteuttag möjligt också i framtiden?... Effektiva skatter i en global värld... Kunskapssamhället... Nödvändig grön omställning... Utmaningar för ett högt skatteuttag... Budgetmässiga utmaningar för ett högt skatteuttag... Ekonomiska utmaningar för ett högt skatteuttag... Politiska utmaningar mot ett högt skatteuttag... EU möjlighet eller utmaning för bibehållet skatteuttag?... En ny socialdemokratisk skattepolitik uppdrag för en översyn... Skattesystemets huvuduppgift... Ett fortsatt högt skatteuttag... Enkelhet, tydlighet och likformighet... Rättvisa skatter... Inkomstskatter som stimulerar arbetskraftsutbud... Enkla arbetsgivaravgifter... En samhällsekonomiskt effektiv kapitalbeskattning... En konkurrenskraftig och neutral företagsbeskattning... Gröna skatter... Momsen en viktig skattebas... Låg administrativ börda... Bekämpa skattefusket... Budgetsystemets asymetri... Vem ska ha rätt att beskatta?

3 Förord I Sverige finns en bred enighet om att välfärdstjänster som vård, skola och omsorg ska skattefinansieras, liksom stora delar av människors sociala trygghet i form av pensioner och ekonomisk ersättning vid sjukdom och arbetslöshet. Detta förutsätter ett relativt högt skatteuttag. Det är det ena viktiga kravet på skattesystemet: att det tar in de pengar som behövs för att betala de åtaganden, som väljarna bestämt att samhället ska ha. Det andra viktiga kravet är att skatterna tas ut på ett rättvist och rationellt sätt. Skatter påverkar givetvis människors ekonomiska handlande, och skattesystemet ska utformas så att det gynnar produktiva investeringar och arbete. Alla bedömare räknar med att kraven från välfärdspolitiken under kommande decennier leder till ökade krav på skattesystemet: det gäller sjukvården, det gäller äldreomsorgen, det gäller utbildningssektorn. Det är också en öppen fråga hur stora krav på skattefinansierade satsningar som omläggningen till ett mer energi- och resurssnålt samhälle kan komma att ställa. Frågan är alltså hur skattesystemet ska möta dessa nya krav. Det gäller både hur stort ökningsutrymmet är, och vilka skatter som i så fall är möjlig att höja. Det senare handlar inte bara om var utrymmet kan tänkas finnas, utan också om hur en ökad beskattning kan komma att påverka arbete, investeringsvilja och internationell konkurrenskraft. Det motiverar i sig självt en förutsättningslös genomgång av det svenska skattesystemet i dess helhet, för att belysa både möjligheter och problem. Till detta kommer att de olika ingrepp som den borgerliga regeringen gjort i skattesystemet skapat nya problem. Ingreppen betyder att man avhänt sig några viktiga skattekällor samtidigt som fördelningen av skatteuttaget blivit skevare, något som påtagligt förändrat både rationaliteten och rättvisan i systemet. Arbetarrörelsens tankesmedja har därför tagit initiativ till denna förstudie som här presenteras av några centrala problem i det svenska skattesystemet, sådana de kommit att se ut efter de förändringar den borgerliga riksdagsmajoriteten (hittills) genomfört. Avsikten är att denna förstudie under hösten 2007 ska leda vidare till en fortsatt utredning i tankesmedjans regi. Den utredningen ska behandla kraven på det framtida skattesystemet, med utgångspunkt i såväl en analys av de välfärdspolitiska kraven som de ekonomiska förutsättningarna. Stockholm i juni 2007 Anne-Marie Lindgren utredningschef Arbetarrörelsens tankesmedja 3

4 Bakgrund Den här rapporten har i uppgift att undersöka förutsättningarna för en skatteöversyn som har sin utgångspunkt i arbetarrörelsens värderingar. Rapporten börjar med en genomgång av den borgerliga regeringens skattepolitik. Den fortsätter med att studera andra omvärldsförändringar som påverkar förutsättningarna för att ta ut skatt i Sverige. Rapporten, som de förutvarande statssekreterarna Jan Larsson och Magdalena Andersson arbetat fram på uppdrag av Arbetarrörelsens tankesmedja, avslutas med ett antal utgångspunkter och frågeställningar för en socialdemokratisk skatteöversyn. 4

5 Blott Sverige svenska skatter har Skatteintäkterna har i huvudsak tre källor: Produktion som sker i Sverige, konsumtion som sker i Sverige och inkomster som svenska hushåll får. Skatten från dessa källor tas ut på olika sätt. Arbetsinkomster beskattas främst via kommunalskatten och i mindre omfattning av den statliga inkomstskatten. Staten beskattar även arbetsinkomster via arbetsgivaravgiften. Kapitalinkomster beskattas med statlig reavinstskatt. Konsumtion beskattas i huvudsak via momsen, som är en viktig inkomstkälla för staten. Punktskatters syfte är ofta att styra bort från skadligt beteende, men är även en skatt på konsumtion. Produktion beskattas i huvudsak via bolagsskatten, men också via punktskatter. Totala skatteintäkter 2006, miljarder kronor (källa: Vårpropositionen 2007) Skatt på arbete 859 Skatt på kapital 184 Skatt på konsumtion 374 Övriga skatter -2 Totala skatteintäkter 1415 Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter 2006, miljarder kronor (källa: Vårpropositionen 2007) Staten 793 Kommunsektorn 454 Ålderspensionssystemet 159 EU-skatter 9 Totala skatteintäkter 1415 Det svenska skatteuttaget som andel har legat runt 50 procent under många år. Regeringsskiftet 2006 innebar dock en markant förändring. Trots att skatteinkomsterna normalt sett ökar under goda ekonomiska år, så förväntas skatten som andel av BNP minska med två procentenheter av BNP mellan 2006 och Det motsvarar nästan var tjugonde skattekrona som försvinner från finansieringen av vård, skola, omsorg och sociala försäkringar på bara ett år. Skatter och avgifter som andel av BNP, i procent (källa: Vårpropositionen 2007) ,2 48,5 49,1 49,6 50,3 49,4 47,4 Den svenska skattekvoten är hög i en internationell jämförelse. Eftersom Sverige till skillnad från många andra länder beskattar transfereringar ger internationella jämförelser en felaktig bild av skatteuttaget i Sverige. En annan orsak till att jämförelser blir felaktiga är att det som i Sverige är gemensamma försäkringar (sjukförsäkring och a-kassa t.ex.) räknas som skatt, medan de i andra länder är privata. Även om skillnaderna mellan länder minskar om man tar hänsyn till dessa effekter, har Sverige ett av världens högsta skatteuttag, vilket är en nödvändig spegelbild av att vi också har en världsledande välfärd, höga utbildningsambitioner och jämförelsevis små klyftor i vårt samhälle. Den borgerliga regeringens skattepolitik Skatterna är centrala i den borgerliga regeringens systemskifte. Trots de löften man gav i valrörelsen och trots den lilla majoritet man fick i valet bedriver regeringen en politik som både vidgar inkomstklyftorna mellan medborgarna och skapar långsiktiga effekter i samhället. Redan i den nya regeringens första budget var bilden klar. 90 procent av de samlade reformerna tillföll den rikaste halvan av befolkningen. Den tiondelen med högst inkomster fick på egen hand dela på över 25 procent av reformutrymmet. I vårpropositionen var bilden än mer utpräglad. Över 45 procent av det samlade reformutrymmet tillföll den tiondelen av befolkningen som har högst inkomster. 5

6 Regeringens skattesänkningar är mycket stora. Regeringen skriver själv i vårbudgeten att statens skatteintäkter minskar med 65 miljarder kronor mellan 2006 och På så sätt har den borgerliga regeringen redan genomfört halva den skattesänkningen på 130 miljarder som Bo Lundgren sökte mandat för i valrörelsen 2002, men fick ett tydligt nej på i valresultatet. Den samlade effekten för höginkomsttagarna blir en skarp kontrast mot de långtidsarbetslösa, pensionerade, sjukskrivna, låginkomsttagare eller deltidsarbetande som finansierar skattesänkningarna med sin försämrade ekonomi. En familj i Djursholm vars villa är taxerad till sju miljoner kronor får en sänkt fastighetsskatt på kronor per år. Om båda arbetar med goda inkomster så har inkomstskatten sänkts med kronor per år. Om familjen har hunnit betalat av villan så får de dessutom kronor i slopad förmögenhetsskatt. En sammanlagd ökning av den disponibla inkomsten med kronor per år. Det är ungefär vad en heltidsarbetande kommunalanställd eller handelsanställd har i disponibel inkomst. Och det är effekten bara av första halvårets högerpolitik på skatteområdet. En inkomstskattereform för höginkomsttagarna Jobbavdraget var den borgerliga alliansens stora löfte till vanliga löntagare. Vanliga löntagare lovades få mer pengar över efter att skatten var betald. Lika tydliga var inte alliansen med att skattesänkningen skulle finansieras via dyrare medlemskap i fackföreningar, dyrare medlemskap i a-kassan, lägre a-kassa, dyrare bilförsäkring och så vidare. Alliansen hävdade före valet att tre fjärdedelar av jobbavdraget skulle gå till låg- och medelinkomsttagare. När SCB på tidningen Metros uppdrag gjorde en granskning av hur jobbavdraget föll ut är bilden en helt annan. Granskning visar att nästan två tredjedelar av jobbavdraget drygt 23,5 miljarder kronor går till den rikaste tredjedelen av befolkningen. Jobbavdraget blev alltså inte den skattesänkning för vanliga löntagare som utlovades före valet. Dagens jobbavdrag är bara det första steget i regeringens inkomstskattereform. I steg två, 2008, utlovas ett utökat jobbavdrag. Med samma fördelningsprofil som steg ett innebär det ytterligare skattesänkningar för landets höginkomsttagare. 6 Steg tre i regeringens inkomstskattereform är om möjligt ännu tydligare direkt riktat mot höginkomsttagarna. Här skriver regeringen i vårpropositionen att värnskatten kan komma att avskaffas. Värnskatten beräknas inbringa 7 miljarder till statskassan 2009 och betalas av personer som har inkomster över kronor per månad. Sammantaget blir bilden av regeringens inkomstskattereform att huvudsyftet är att kraftigt sänka skatten för personer med höga inkomster en helt annan bild än den Alliansen gav uttryck för före valet. En annan viktigt aspekt på jobbavdraget är att inkomster beskattas olika beroende på förvärvskällan. Om du arbetar gäller en skattesats, om du får pension eller är sjukskriven gäller en högre skattesats. Motivet är att det ska löna sig mer att arbeta och i realiteten har det samma effekt som sänkta ersättningsnivåer. Men få pensionärer kan välja att arbeta mer, varför jobbavdraget de facto innebär att pensionärer i Sverige får betala en straffskatt. Fastighetsskatten en blå skatteväxling I takt med en god ekonomisk utveckling och sjunkande realräntor har fastighetspriserna stigit i tillväxtregionerna har utvecklingen varit dramatisk. I takt med stigande fastighetspriser har även fastighetsskatten stigit vilket har oroat många småhusägare. Debatten om fastighetsskatten har dock ibland tagit orimliga proportioner. Det finns många orsaker till det, men det är viktigt att komma ihåg några aspekter när fastighetsskatten diskuteras. För det första så handlar det om hushåll som har haft en förmögenhetstillväxt. Det handlar om hushåll vars fastigheter har ökat i värde. Ju mer fastighetsskatten har stigit, desto mer har villan ökat i värde. Det stämmer, som det ofta påpekas, att fastigheten inte är ett värde som kan realiseras. Men samtidigt finns det andra positiva saker med att en fastighet stiger i värde, inte minst ökar möjligheten att belåna fastigheten. För det andra så fanns begränsningsregeln. Den innebar att inget hushåll med en normalstor villa behövde betala mer än fyra procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Därigenom garanterades att ingen behövde flytta från en normal villa på grund av fastighetsskatten. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet var dessutom överens om att utvidga begränsningsregeln så att fastigheter tax-

7 erade upp till 5 miljoner skulle omfattas av den. Ingen fiskaränka i Bohuslän skulle tvingas flytta på grund av fastighetsskatten. För det tredje så beror en inte oväsentlig del av de stigande fastighetspriserna på låga räntor. De låga räntorna kommer alla som har huslån till del och ger lägre boendekostnader, vilket gör att de samlade boendekostnaderna blir lägre även med en högre fastighetsskatt. För de flesta barnfamiljer stiger alltså inte de samlade boendekostnaderna på grund av prisutvecklingen. Sten tyckte att detta stycke var obegripligt. Behöver m a o skrivas om. Den grupp som har drabbats av att värdestegringen har drivit upp taxeringsvärdet och fastighetsskatten de senaste femton åren är i första hand de människor som bor i attraktiva och dyra hus som redan är betalda. Huruvida det är rimligt för dem att betala fastighetsskatt och eventuell förmögenhetsskatt är en ideologisk fråga i bemärkelsen att den egentligen handlar om vi ska ha ett skattesystem som är omfördelande mellan olika höga inkomster och mellan olika stora tillgångar eller inte. Kampanjen mot fastighetsskatten har inte drivits från det perspektivet, utan snarare inriktats på att få bort fokus från begränsningsregler och räntesänkningar. Därigenom har en känsla av orättfärdighet kring fastighetsskatten etablerats. Den borgerliga regeringen hävdar att de nu avskaffar fastighetsskatten, vilket i praktiken är en lek med ord. Istället för en skatt inför man en obligatorisk avgift där värdet på fastigheten inte spelar någon roll, över kronor i taxeringsvärde. Människor som bor i normala villor utanför storstäderna får ingen förändring av sin skatt, medan högt värderade fastigheter i storstadsområdena får en stor skattesänkning, i praktiken en rabatt för den som har råd med ett dyrt hus. Förslaget innebär att 4 av 10 fastigheter inte kommer att få någon förändring alls, de kommer att betala fastighetsskatt precis som tidigare. För de allra flesta betyder förändringen inte särskilt mycket för hushållsekonomin. Bara 1 av 7 hushåll får en skattesänkning på mer är 1000 kronor per år. Däremot kommer några få hushåll, framförallt med stora hus i Lidingö, Täby och Danderyd, att få skattesänkningar på tiotusentals kronor per år. Den regionalpolitiska profilen på förslaget är tydlig. I norrlands inland finns det ingen kommun där genomsnittsvillan får en skattesänkning. I 100 av landets kommuner har det genomsnittliga per manenthuset ett taxeringsvärde under kronor och får alltså ingen fastighetsskattesänkning alls. 7 Även om det är ett fåtal villaägare som tjänar på förslaget, kommer alla att vara med och betala. Betalningen sker både direkt och indirekt. Den direkta finansieringen sker genom en höjning av reavinstskatten från 20 till 30 procent. Det är en höjning som även kommer att gälla de som idag har uppskovsavdrag för tidigare försäljningar, dvs har kunnat skjuta upp att betala skatt efter en försäljning eftersom man har köpt ett nytt hus. Att i efterhand räkna upp den skatteskuld som en sådan uppskjutning av skattebetalning är alltså en retroaktiv skattehöjning ett nytt inslag i svensk skattepolitik. Detta har den borgerliga majoriteten i riksdagen reagerat på och accepterar enligt uppgifter i media inte denna finansiering. I dagsläget står alltså regeringen utan finansiering. Den indirekta betalningen som alla fastighetsägare får bidra till är att fastighetsskatten riskerar att innebära att fastighetspriserna ökar, vilket innebär att Riksbanken tvingas att höja räntorna för att bromsa prisutvecklingen på fastigheter. Även om riksbanken ska se till den allmänna prisutveclingen, har den vid flera tillfällen motiverat ränteprognoser med oro för fastighetsmarknaden. Det bekräftas av regeringens ränteprognoser som räknar med kraftigt höjda räntor de närmaste åren. Tas dessa effekter med i beräkningen, förlorar många hushåll även i storstadsområdena på den blåa skatteväxlingen. Även om skatten på en mindre villa, ett radhus eller parhus i Nacka, Tyresö eller Haninge minskar något så äts den vinsten upp av räntekostnader, ökad skatteskuld och höjd skatt vid försäljning. Den höjda reavinstskatten kan också komma att leda till en stelare bostadsmarknad, vilket kan leda till minskad rörlighet på arbetsmarknaden. I och med att fastighetspriserna kommer att stiga blir det svårare för ungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden. En avskaffad förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatten har kritiserats från många olika håll. Den hade, som vissa påpekat, inslag av frivillighet. Det var vidare en skatt som hade uppenbara brister eftersom den hade många undantag och särregler. Som den var utformad var det inte en långsiktigt hållbar skatt. Samtidigt var det en skatt som drog in 5 miljarder till statskassan, pengar som i betalades av personer med höga inkomster. Det var ett av de progressiva inslagen i det svenska skattesystemet.

8 Från borgerligt håll hävdas att förmögenhetsskatten inte alls betalas av dem som har de högsta inkomsterna och de största förmögenheterna utan i huvudsak av vanliga villaägare. Det är inte en korrekt beskrivning. Få vanliga familjer betalar förmögenhetsskatt även om värdet på villan räknas in. I själva verket betalas 60 procent av förmögenhetsskatten av den tiondel av befolkningen som har högst inkomster. Den bild som borgerligheten försöker sätta att riktigt rika personer inte betalar förmögenhetsskatt stämmer inte. Stefan Persson betalade 34 miljoner i förmögenhetsskatt 2005, Fredrik Lundberg betalade 28,3 miljoner och Carl-Henric Svanberg betalade 4,6 miljoner för att ta några exempel. Sammantaget får avskaffandet av förmögenhetsskatten tydligt omfördelande effekter. Såväl symboliskt som faktiskt vidgar reformen klyftorna i Sverige. Även denna skattesänkning för dem som har det bäst ställt ekonomiskt finansieras av dem som inte gynnas av skattesänkningen. En del finansieras av försämrad avdragsrätt för privat pensionssparande, men merparten är ofinansierat. Det innebär att det är vanliga löntagare som står för finansieringen av den avskaffade förmögenhetsskatten. Skattebefriade hushållstjänster för överklassen Olika former att stimulera marknaden för hushållsnära tjänster har diskuterats under ett flertal år i Sverige och olika förslag har genomförts i några europeiska länder. Den borgerliga regeringens förslag är dock betydligt mer långtgående och reaktionärt än andra system som varit föremål för diskussion. Den borgerliga regeringen inför nu en skattereduktion för 50 procent av kostnaderna för hushållsnära tjänster. Det gäller kostnader upp till kronor per person1 (PER PERSON ELLER HUSHÅLL?), dvs kronor i skatteminskning för den som har råd med omfattande städhjälp, barnflickor och annat hushållsarbete. Med en subventionsgrad på en så hög nivå sliper just dessa tjänster i praktiken både kostnad för sociala avgifter och moms. En hel bransch befrias från skatt. Att styra in arbetskraft och nyföretagande mot en efterfrågan som är skapad av skattebefrielse är en riskfylld politik. Det finns fyra aspekter som är särskilt viktiga att lyfta fram. För det första skapas gränsdragningsproblem. Varför ska vissa tjänster betala full skatt, och andra 8 ingen alls? Varför just dessa tjänster och inte andra? De företag som arbetar med tjänster som inte skattesubventioneras får en svårare konkurrenssituation eftersom människor kan förväntas styra över sin konsumtion från osubventionerade till subventionerade sektorer, och kompensera det med att fixa själv i de områden där man inte får tillbaka halva timkostnaden. Hur förklarar man skillnaden mellan att klippa häckar och beskära trädflytta stenar? Det ena halverar regeringen timkostnaden för. Det andra subventioneras inte med en krona. För det andra kommer även den här skattesänkningen att nästan uteslutande gynna de hushåll som har höga inkomster. Det krävs trots subventionen en hög inkomst både för att man ska ha råd och för att det ska löna sig ekonomiskt att köpa en hushållsnära tjänst istället för att utföra den själv. Det är inte vanliga löntagare som, för att säga som centerledaren Maud Olofsson gjorde under valrörelsen. kan komma hem på fredagen och huset är städat, tvätten strykt och gräsmattan klippt. De flesta löntagare har ingen gräsmatta och kommer heller aldrig ha råd att ha någon annan som städar deras hem eller stryker deras tvätt. För det tredje är det ett dyrt förslag. Skattebortfallet uppskattas till 1,3 miljarder per år och finansministern uppskattar att det kommer att ge nya jobb. Det är dyra arbetstillfällen. Om finansministern istället valt att stärka Sveriges konkurrenskraft i en globaliserad värld hade 1,3 miljarder kunnat ge honom nya högskoleplatser, inklusive studiemedelsfinansiering. För det fjärde kommer krånglet för enskilda, för företag och för Skatteverket att öka enormt. Skatteverket skriver också sitt remissvar att de ser stora gränsdragnings- och kontrollproblem framför sig. Krångliga arbetsgivaravgifter Från årsskiftet har arbetsgivaravgifterna halverats för ungdomar under 24 år. Argumentet är att det ska bli lättare för ungdomar att få jobb. Reformen beräknas kosta 3,6 miljarder. Åtgärden införs i brinnande högkonjunktur och kraftig sysselsättningstillväxt. Med andra ord hade många ungdomar fått jobb även utan halverade arbetsgivaravgifter. Resultatet blir att den allra största delen av reformpengar går till arbetsgivare som i alla fall anställt ungdomar det är alltså pengar som inte har någon som helst effekt på ungdomars sysselsättning. De extra arbetstillfällen som skapas av reformen får då en hög prislapp. Reformens effektivitet är låg. Det här är ett utmärkt exempel på att skatter är ett trubbigt instrument att använda när man vill sti-

9 mulera fram ett önskat beteende. Ett effektivare instrument vore att ge ett riktat stöd till de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Regeringen har även aviserat att de vill sänka arbetsgivaravgifterna i vissa branscher. Argumentet är återigen att öka sysselsättningen. Liksom med skattebefrielsen av hushållsnära tjänster är den borgerliga regeringens klåfingrighet märklig. Istället för att ge alla branscher goda och likvärdiga villkor anser sig regeringen kunna bevilja stöd till enskilda branscher. När man ser vilka branscher regeringen väljer ut, hushållsnära tjänster och enklare service tjänster, kommer frågan vilka visioner de har kring Sverige framtid. Är det inom dessa sektorer Sverige ska stärka konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi? Småföretagarbeskattning med långtgående konsekvenser Den socialdemokratiska regeringen reformerade 3:12-reglerna så att de blev enklare och mer gynnsamma. I samband med det gjordes en noggrann avvägning av hur mycket de kunde reformeras utan att neutraliteten mellan olika företagsformer och neutraliteten mellan anställning och eget företagande rubbades. Sen dess har den borgerliga regeringen föreslagit ytterligare lättnader i beskattningen av 3:12 företag. Det gör att neutraliteten nu är rubbad. Det inser regeringen själv och aviserade därför i vårpropositionen att de avser tillsätta en utredning som ska se över 3:12-reglerna. Den borgerliga regeringen har också aviserat att den avser förändra reglerna för F-skattesedeln. Idag ställs tre krav för att få F-skattesedel; självständighet, att verksamheten bedrivs i vinstsyfte och att det har en viss varaktighet. Regeringen avser att förändra självständighetskriteriet. Det riskerar att totalt förändra den svenska arbetsmarknaden. Med en sådan reform blir det lätt för en arbetsgivare att kräva att en anställd ska sluta och istället bilda eget bolag och via bolaget få uppdrag av sin forna arbetsgivare. Det luckrar i ett slag upp kollektivavtalen och lagen om anställningsskydd. Vart leder den borgerliga skattepolitiken? Den borgerliga regeringen är mycket aktiv på skatteområdet. Vad är dess syften med att lägga om politiken så radikalt? Det första syftet är att minska de omfördelande inslagen i skattesystemet. Jobbavdraget, skattebefrielsen för hushållsnära tjänster, avskaffad förmögenhetsskatt och den blå skatteväxlingen i fastighetsskatten är reformer som kraftigt gynnar de redan välbeställda. Aviserade förändringar som fortsatt jobbavdrag och avskaffad värnskatt har samma fördelningspolitiska profil. Kanske är det egentliga syftet att helt avskaffa de omfördelande inslagen och införa ett system med platt skatt. Platt skatt har stått högt upp på önskelistan för borgerliga ekonomer världen över under en lång tid. När man ställer de enorma skattesänkningarna vid sidan av nedskärningarna i a-kassan blir regeringens vision tydlig. Via försämrade försäkringslösningar ska en underklass ta lågkvalificerade arbeten inom tjänstesektorn till allt lägre lönenivåer. Höginkomsttagarnas skattesänkningar och regeringens skattesubventioner till tjänstesektorn gör det samtidigt möjligt för de högavlönade att anlita en alltmer lågavlönad underklass att stryka deras skjortor, klippa deras gräsmattor och tvätta deras bilar. Så ser konsekvenserna av den borgerliga regeringens skattepolitik ut. Det andra syftet är att undergräva legitimiteten för skattesystemet och välfärden. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt måste skattebetalarna uppleva att det finns en logik och en rättvisa i systemet. Det finns orsaker till varför skatten blir som den blir, det är inte slumpmässigt bestämt av någon klåfingrig politiker. Den skatteomläggning den borgerliga regeringen genomför gör att skatterna om några år riskerar att uppfattas som ologiska och orimliga. Arbetsgivaravgifternas storlek beror på hur gammal den anställde är och i vilken bransch man verkar. Inkomstskatten är olika beroende på om man arbetar, är sjuk eller har gått i pension. Vissa tjänster är helt undantagna från beskattning. Fastighetsskatten ger rabatt på stora villor. På så sätt undergrävs skattebetalningsviljan. Man kan också spåra ett mönster i många skatteförändringar. Skatteuttaget i den bransch som förväntas växa framgent servicesektorn minskar eller tas bort. Fastighetsskatten ändras från att ha haft en koppling till fastighetens värde och därigenom till tillväxten, till att bli baserad på en i praktiken nominell skattebas. Fordonsskatten ska läggas om från att ha tagits ut på alla bilar till att bara tas ut i förhållande till koldioxidutsläpp. Små- och egenföretagande gynnas, samtidiogt som man aktivt vill många fler ska ha en f-skattsedel och bilda eget företag. 9

10 På område efter område minskar man skattebaserna i de delar av ekonomin som förväntas växa, och lägger över skatteuttag på de områden som förväntas minska, eller frikopplar skatterna från värdeutvecklingen, och kan på så sätt låta inflation och tillväxt minska värdet av de skatter som sker. En sådan förskjutning av skattebasernas uthållighet innebär att skattekvoten, och indirekt välfärdssamhället, minskar automatiskt i takt med att samhället förändras. Alla skatter som syftar till att ändra ett beteende lider av detta långsiktiga problem. Därför måste sådana styrande skatter användas med förnuft och hela tiden vägas mot hur viktig förändringen är, hur effektiv skatten är i förhållande till andra insatser och möjligheten att senare höja skattesatsen eller skärpa kraven för skattelättnad. Frågan är hur lätt det kommer att vara att genomföra en höjning av den obligatoriska villaskatten när en höjning ska ske i kronor och därmed kommer att drabba de med sämst ekonomi hårdast. Hur attraktivt som politiskt budskap blir det att belägga tidigare skattebefriade bilar med fordonsskatt på nytt? Kan man åter börja beskatta hushållsnära tjänster när tusentals människor valt det yrket och hundratals företag finns bara på grund av skattelättnaden? Sammantaget ger detta en dold högeragenda vid handen. Vid sidan av de synliga skattesänkningarna har politiken utformats på ett sätt som kommer att minska framtida skatteinkomster och försämra förtroendet för skattesystemets logik och rättvisa. För en borgerlig regering som har en minskad offentlig välfärd som mål är det naturligtvis en intressant väg att gå. Det tredje syftet är klassisk skattesänkarpolitik. Det handlar om stora skattesänkningar. Regeringen har redan sänkt skatten med 65 miljarder mellan 2006 och Ytterligare stora skattesänkningar är planerade. De här skattesänkningarna sker mitt i brinnande högkonjunktur. Förutom att det kan ifrågasättas ur stabiliseringspolitisk synvinkel så riskerar skattesänkningarna den långsiktiga finansieringen av välfärdsstaten. De svenska statsfinanserna är extremt konjunkturkänsliga. Vad händer nästa gång konjunkturen viker nedåt? Räcker skatteintäkterna då till en god gemensam välfärd? De förändringar som nu sker i skattesystemet kommer att få stora konsekvenser för en kommande socialdemokratisk skattepolitik. Grundbultarna i 1990 års skattereform håller fortfarande, men håller på att luckras upp av den nu förda politiken. De långsiktiga konsekvenserna av slumpmässiga och orättvisa skattesubventioner och minskande skattebaser måste socialdemokratin klara av att hantera både om partiet vinner regeringsmakten i en uppåtgående eller nedåtgående konjunktur. Förändringarna måste också vara sådana att de uppfattas som rättfärdiga och fördelningsmässigt attraktiva för en stor majoritet av låg- och medelinkomsttagarna. En socialdemokratisk skatteöversyn måste förhålla sig till det skattesystem vi kan förväntas ha 2010, inte till det som var 2006 eller Därför behövs en grundlig analys av politiska och ekonomiska konsekvenser av att återställa de olika delarna av högerregeringens skattepolitik. 10

11 Ett högt skatteuttag möjligt också i framtiden? En socialdemokratisk skattepolitik måste även framgent bygga på tanken att skatterna i första hand ska finansiera gemensamma och angelägna varor och tjänster. Välfärden kan aldrig bli större än vad som är möjligt att finansiera. Och vice versa är skatternas storlek helt avhängiga medborgarnas upplevda nytta av det de finansierar välfärdssamhället. Välfärden syftar till att underlätta för människor att kunna förverkliga sina egna livsdrömmar och skapa rättvisa och trygghet i livets olika skeenden. För att välfärden ska kunna nå sina mål krävs att finansieringen är långsiktig och pålitlig. Därför måste de skatteförändringar som socialdemokraterna gör sträva efter att vara långsiktiga och samtidigt måste en socialdemokratisk skattepolitik vara ständigt aktiv för möta de krav som ställs i en föränderlig värld. Effektiva skatter i en global värld Och världen förändras i en allt snabbare takt. Internationaliseringen och digitaliseringen har på bara 20 år fått långtgående konsekvenser på människors vardagsliv, på företag och deras marknader, på samhällen och på politiken. Samtidigt ställs nya frågor. Utjämningen av inkomstklyftor har stannat av i stora delar av världen. Fattigdom, svält och sjukdomar plågar alltjämt en stor andel av jordens befolkning. Miljöhoten har accentuerats och det råder i dag en ganska stor samstämmighet om både de klimathot jorden står inför och de fossila bränslenas ändlighet. Västvärldens demografiska utveckling ställs på sin spets genom frågan: hur ska ett minskat antal unga kunna försörja ett växande antal pensionärer som dessutom kan förväntas både leva längre och ställa större krav än tidigare pensionärsgenerationer. En genomtänkt skattepolitik måste ta dessa förändringar i beaktande, och utformas så att även skatter på ett effektivt sätt kan bidra till att lösa de problem som framtiden bär med sig antingen genom att själva påverka beteenden eller att finansiera åtgärder på statsbudgetens utgiftssida som både stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till att lösa de globala hoten. 11 I främst två områden vid sidan av välfärdspolitiken som helhet - har Sverige redan idag försprång som kan bli avgörande för vår möjlighet att konkurrera i framtiden: Kunskap och ekologisk omställning. Kunskapssamhället Internationaliseringen har inneburit att produktion av många varor och tjänster idag kan ske i praktiken var som helst i världen. Det medför inte att de länder som har lägst arbetskraftskostnad också får alla jobb, utan det medför att det som i ekonomisk teori kallas för komparativa fördelar nu i allt större grad delar upp kontinenter och länder. I all enkelhet kan man säga att de komparativa fördelarna bestäms av faktorer som löneläge, kunskapsnivå generellt och kreativ omgivning. För Sverige innebär det att med fortsatt relativt sammanhållen lönespridning, god och bred högre utbildning och ett lugnt och attraktivt land att bo i, så kan vi konkurrera om högkvalitativa jobb och tillväxtdrivande produktion även om våra löner jämförelsevis ligger högre än i andra länder. Sverige har hittills lyckats väl med att skapa en position där vi utnyttjar denna möjlighet. Strävan efter att vara världsledande i kunskap, effektivitet och kreativitet har präglat både politik och näringsliv. Vi har en stor andel multinationella företag, men en krympande andel arbetskraftsintensiv produktion i Sverige. Däremot sker mycket utveckling, design och forskning i vårt land. Vi har en relativt stor sektor som kommersialiserar upplevelser, som musik och datorspel. Det är en förutsättning att den utvecklingen drivs på om Sverige inte ska tvingas att konkurrera med sänkta löner eller försämrade arbetsvillkor. Om strategin är att Sverige ska tävla i den globala kapplöpningen som sammanhållet land, måste utbildningspolitiken bidra. Det är ett förlegat synsätt att tro att ett land bara behöver en liten andel akademiker eftersom de jobb som kräver akademisk skolning inte kan vara speciellt många i förhållande till andelen arbetar-jobb. En sådan analys bygger på synen att nationalstaten är mer eller mindre självförsörjande. I en global ekonomi där tekniken hela tiden bryter nya barriärer i vilken produktion

12 och vilka tjänster som kan utföras var, så är det inte en orimlighet att Sverige som land skulle klara sig utmärkt med en mycket stor andel med akademiska examina. Allt fler traditionella LO-arbeten kräver också eftergymnasial utbildning. Ett problem som uppstår när utbildningsväsendet byggs ut är att inträdet på arbetsmarknaden skjuts upp. Å andra sidan går tjänstemän och akademiker normalt sett i pension senare än exempelvis Metalls och Kommunals medlemmar. Andelen akademiker som utnyttjar möjligheten att arbeta efter 65 års ålder är också betydligt större än LO-arbetarnas andel. Så visserligen försenas inträdet på arbetsmarknaden av en hög utbildningsambition, men förutsättningarna att senarelägga utträdet från arbetsmarknaden ökar också. Ett framtida skattesystem bör både genom sin utformning och finansiering bidra till det livslånga lärandet. Där ingår en breddad och utökad rekrytering till högskolan, ökade resurser till forskning, satsningar på de som har svårast att tillgodogöra sig kunskap i grund- och gymnasieskolan, återkommande chanser till förkovran under livets gång, kvalificerad yrkesutbildning och omställningsutbildning vid arbetslöshet. Det är inte realistiskt att tro att Sverige skulle kunna bibehålla sin samhällsmodell utan att kostnaderna för utbildning skulle behöva öka framgent. Det är heller inte realistiskt att tro att man klarar av att bredda rekryteringsbasen utan att den finansieringen sker till allra största delen med gemensamma, skattefinansierade medel. Nödvändig grön omställning Alldeles oavsett om det är klimatförändringarna som kommer tvinga fram en effektivare och mer klimatvänlig teknik, eller om det sker på grund av att priserna på ändligt fossilt bränsle ökar markant, så står hela världen inför en stor samhällsomvandling. Sverige ligger mycket väl till i den processen, och med tydliga inrikespolitsika mål, aktivt arbete för att få till stånd Kyoto-avtalet och en modell i oljekommissionens arbete har vi också fått en roll som förebild i övriga världens ansträngningar. Det nationella intresset i en sådan roll är uppenbart. Om Sverige kan gå i täten i teknikutveckling och samhällsomställning, kommer svenska företag också att ligga i kommersiell framkant på en av de säkrast växande globala marknaderna de kommande årtionden: miljövänliga varor och tjänster. Den gröna omställningen är speciell till sin karaktär. Den kräver såväl teknisk utveckling, politiska initiativ och genomgripande förändrigar i människors vardagsbeteende. Först när människor började kräva bilar och drivmedel med liten klimatpåverkan, kommersialiserades den teknik som fanns. Men en sådan efterfrågan uppstår inte förrän det är både ekonomiskt och praktiskt möjligt att köra en miljövänlig bil, det vill säga att priserna på alternativa bilar och bränslen blir jämförbara med den gamla tekniken, prestandan blir fullvärdig och alternativa bränslen finns att tillgå. Riskerna att fastna i ett moment 22 där alla aktörer väntar på varandra konsumenterna på lagar och subventioner, lagstiftarna på företagen och företagen på konsumenterna är uppenbar. I fallet med alternativa drivmedel krävdes från politiskt håll både skattesubventioner och lagstiftning om tillgång till drivmedel på mackarna för att konsumenter och producenter av bilarna skulle mötas på marknaden. För skattesystemet innebär det flera utmaningar. För det första har redan diskuterats riskerna med att underminera skattebaserna. Att statiskt flytta skattebelastning från de varor och tjänster som medför ett positivt mervärde för alla det miljövänliga till de med negativ påverkan (miljöfarliga) gör om det lyckas att skattebaserna på sikt försvinner i takt med att det miljöfarliga beteendet försvinner. Krav på att med skattesubventioner eller skattebestraffningar styra beteenden och konsumtion riskerar också att leda till att skattesystemets grundläggande principer luckras upp. En sådan typisk fråga som diskuterades i samband med oljekommissionen är att en arbetsgivare som vill bidra till att de anställda ska åka kollektivt till arbetsplatsen och därför vill ge de anställda busskort tvingas att betala sociala avgifter på förmånen och de anställda tvingas att betala inkomstskatt. Från ett ekologiskt perspektiv borde en sådan handling kunna undantas från beskattning eftersom den skulle innebära en privat finansiering som skulle kunna ge en stor gemensam positiv effekt. Från ett skatteperspektiv öppnar det upp för olika former av obeskattade förmåner som ersättning för lön, och smalnar därmed av skattebaserna. Ett annat ofta diskuterat exempel är att taxeringsvärdet ökar när en bergvärmepump installeras eftersom den höjer värdet på fastigheten. Från ett ekologiskt perspektiv är det ologiskt att straffa en investering som drar ned miljöpåverkan, från ett skatteperspektiv är det nödvändigt att ha en ren skattebas fastighetens värde, och bättre att subventionera själva investeringen än att tillåta undantag i själva skattebasen. En socialdemokratisk skattepolitik bör söka riktlinjer och principer som gör att båda intressena att 12

13 kunna stimulera ett för allmänheten gott beteende och att långsiktigt kunna finansiera en god välfärd och stor offentlig sektor kan förenas. Utmaningar för ett högt skatteuttag De utmaningar som finns i möjligheterna att finansiera en stor offentlig sektor i framtiden kan i huvudsak delas in i tre områden: budgetmässiga, ekonomiska och politiska. Därtill kan läggas den pågående utvecklingen inom EU på skatteområdet. Budgetmässiga utmaningar för ett högt skatteuttag Det hävdas ofta att internationaliseringen av ekonomin gör att det blir omöjligt att ta ut skatter som avviker från andra länder, eftersom fri rörlighet i Europa eller världen, av kapital, arbetskraft och varor innebär att de ekonomiska aktiviteterna kommer att söka sig dit där den ekonomiska avkastningen är störst och skatterna följaktligen minst. I sin förlängning leder den logiken till ett så kallat race to the bottom där länder tvingas att bjuda under varandra för att locka till sig skattebaserna produktion och konsumtion. Mot bakgrund både av de krav som den moderna människan ställer och den demografiska utvecklingen bör det samlade skatteuttaget åtminstone om man räknar in obligatoriska eller nödvändiga avgifter för exempelvis sjukförsäkring och pensionssparande - i de utvecklade länderna att fortsätta att öka de närmaste årtiondena. Skattebasutredningen 2002 drog slutsatsen att det finns goda skattemässiga förutsättningar att även i framtiden kunna finansiera ett väl fungerande välfärdssamhälle på dagens ambitionsnivå. En förutsättning är dock att Sverige även framöver kan vårda och utveckla skattesystemet minst lika bra som under de senaste två decennierna. Samtidigt slår utredningen fast att det förekommer ett omfattande undanhållande av skatt inom främst fyra områden: 1) Finansiella förmögenheter och inkomster undanhålls i utlandet. 2) Momsfusket, bland annat genom skenexport, är omfattande. 3) Företag utnyttjar skatteparadis för att undkomma skatt. 4) Illegal införsel av tobak, alkohol och drivmedel är omfattande. Sedan 2002 har ingenting inträffat som dramatiskt förändrar den slutsatsen. Skatteuttaget kommer att kunna fortsätta att vara högt, men det behöver ständigt ses över så att det både innebär att Sverige på strategiska områden inte tappar konkurrenskraft och att det behåller sin legitimitet. Självfallet finns det enskilda skattebaser som påverkas av internationaliseringen. Kapitalskatten har varit en sådan, där skatteuttaget behöver justeras för att skatten ska bli rättvis och effektiv. Punktskatter som spritskatten och tobaksskatten har tillsammans med förändrade införselregler bidragit till omfattande smuggling. Tydliga tendenser de senaste tio åren på sänkta bolagsskatter i EU-länderna tyder på att även den skattebasen satts under tryck i takt med att företagen har världen som sin aktionsradie och gör investeringar där men ser bäst avkastningsmöjligheter. Men sett på ett makroperspektiv finns lite som tyder på att hela skattesystemet står inför ett race to the bottom. Tvärtom har skatteuttaget de senaste 25 åren fortsatt att öka som andel av BNP, snabbare i resten av världen än i Sverige. Exempelvis ökade skattekvoten med ca 6% av BNP i OECD mellan 1980 och 2000, och med 2% mellan 1990 och Den snabba ökning i skatteuttag och välfärdsutbyggnad har bromsats upp, men då framför allt i länder som redan är världsledande i offentlig service och trygghet. 13 I den slutsatsen ligger också ett dilemma. Å ena sidan behöver skattesystemet vara långsiktigt stabilt så att företag och privatpersoner kan planera sin ekonomi på en stabil grund. Å andra sidan måste det finnas en öppenhet få justeringar och förändringar av enskilda skatter. Förändringar måste alltså göras på ett sätt så att de inte försämrar systemets långsiktiga hållbarhet. Ekonomiska utmaningar för ett högt skatteuttag Från tid till annan reses argument mot möjligheten att upprätthålla hög sysselsättning och god tillväxt med höga skatter. Argumenten kommer huvudsakligen från mikroekonomisk forskning, som påvisar skadligheten med enskilda skatter. Skatter på arbetsinkomster gör det mindre lönsamt att arbeta, och således väljer människor att arbeta mindre än de skulle gjort utan skatt. Höga marginalskatter gör att det blir mindre lönsamt att öka sin arbetsinsats, vilket får samma konsekvens. Kapitalskatter gör att avkastningskraven på kapitalet ökar, vilket får konsekvenser på investeringar. Förmögenhetsskatt gör att drivkrafterna till att bli förmögen blir mindre vilket hämmar entreprenörskapet, och så vidare. Vissa av dessa argument är politiska till sin natur.

14 Det är exempelvis svårt att se att en enhetlig kapitalskatt de facto skulle påverka kapitalets placering, eller att en förmögenhetsskatt i verkligheten skulle påverka människors entreprenörskap. Möjligen gäller de budgetmässiga argumenten kapital flyttar utomlands för att undvika skatt, men ekonomins funktionssätt påverkas inte nämnvärt. Men vissa av utmaningarna måste tas på allvar. Med marginaleffekter på över eller kring hundra procent blir det svårt att se skäl för en människa att gå från bidrag till arbete. Diskussionen om så kallade fattigdomsfällor har också inneburit en mängd förändringar. Den kanske största marginaleffektsminskningen kom av att maxtaxan infördes på dagis. Samtidigt ska man inte överdriva marginaleffekterna. Även om ökningen av inkomst är relativt begränsad vid inträdet på arbetsmarknaden, är de positiva effekterna vid sidan av ekonomisk vinst stora. Förhoppningar om att själv kunna påverka sin framtida ekonomi tänds i och med att man får ett jobb. Jobb innebär inte bara inkomst, utan i de flesta falla också en gemenskap och känslan av att vara med i en helhet, ett sammanhang där man arbetar tillsammans med andra för att uppnå ett mål. Visst kan många längta bort från sitt arbete, men de flesta som förlorar det längtar snart tillbaka igen. Sett från ett makroekonomiskt perspektiv finns få bevis för att storleken på offentlig sektor och därmed skattekvoten skulle ha någon betydelse för tillväxt eller sysselsättning. En enkel utblick över världen bekräftar det som också slagits fast mer vetenskapligt: De senaste åren har USA:s och Sveriges tillväxt rensat för effekter på grund av USA:s snabba arbetskraftsinvandring varit ungefär lika stora och vida överstigit såväl EU:s som OECD:s genomsnittliga tillväxt. USA har betydligt lägre skatter än snittet, och Sverige betydligt högre. De länder som har högst sysselsättningsgrad i världen, som Sverige, Danmark, USA har både markant högre och markant lägre skatter än snittet. Förklaringen är antagligen enkel. Skatternas negativa effekter på mikronivå uppvägs av om de används för att främja tillväxt och sysselsättning. Vad som främjar tillväxt och sysselsättning på statsbudgetens utgiftssida ligger utanför den här studiens område, men de flesta är överens om att utgifter till utbildning såväl grundskola som högre utbildning som kompetensutveckling och arbetsmarknadsutbildning främjar långsiktig tillväxt eftersom det är investeringar i humankapital. Investeringar i infrastruktur, stöd till företag, offentligt riskkapital osv kan också vara positivt för tillväxt och sysselsättning. Även en effektiv sjukvård, hög 14 kvalitet på barnomsorg och äldreomsorg innebär att arbetskraft frigörs från privat omsorg till avlönat arbete. Dessutom gör generösa försäkringssystem att effektivitet och kreativitet gynnas, eftersom människor slipper en del av oron för sjukdom eller arbetslöshet. Slutsatsen är att det inte finns några övertygande ekonomisk-politiska skäl till att socialdemokraterna skulle tvingas att överge sina traditionella strävanden efter ett tryggt och rättvist samhälle för att kunna uppnå målet om full sysselsättning och god tillväxt. Men varje skatt måste vägas mot vilken effekt den får på sysselsättning och tillväxt, och mot vilka värden den kan skapa på utgiftssidan för såväl trygghet och rättvisa som sysselsättning och tillväxt. Politiska utmaningar mot ett högt skatteuttag De ideologiska argumenten mot ett högt skatteuttag är naturligtvis vanligt förekommande. I enkelhet går de ut på att skatt är ett konfiskatoriskt inslag som berövar individen hans eller hennes egendom. Och de offentliga utgifter som finansieras genom skatten förvränger ekonomin och skapar en överbeskyddande mentalitet som hämmar individen i sin utveckling. Både skatt och offentliga utgifter blir på så sätt i den extrema liberala ideologin frihetsberövande. Någon sådan diskussion har aldrig förts inom socialdemokraterna, och ideologin är heller inte vanlig i den svenska allmänheten. Tvärtom är stödet för en generös välfärd och höga skatter stabilt högt i de flesta mätningar och analyser som har gjorts. Det bekräftades av det sätt som högern valde att lägga upp sin valrörelse 2006, där man ansträngde sig för att låta som att man avsåg att värna såväl den generella välfärden som den offentliga sektorn och det höga skatteuttaget med mindre justeringar för de med låga inkomster. I takt med att den politiken man faktiskt ville genomföra har genomförts har stödet för högerpartierna sjunkit dramatiskt. Däremot finns politiska utmaningar som även inom arbetarrörelsen måste tas på allvar. Ett sådant argument är frågan om marginaleffekter. Mer än hundra procent i skatt, sa häxan. Det är omöjligt, så många procent finns inte. Ungefär så uttryckte sig Astrid Lindgren i sin saga till Gunnar Sträng. Ett system där skatt själv eller skatt tillsammans med bidragnedtrappningar ligger nära eller över 100% är inte bara ekonomiskt snedvridande. Det är också orimligt politiskt. Marginaleffekter som gör att vanliga löntagare eller bidragstagare mister möjlighet att påverka sina egna inkomster måste mot-

15 verkas. Många gånger uppstår de för att olika system skapas vid olika tillfällen och med otillräcklig analys av helheten. Samtidigt får ofta de lösningar som förespråkas för att minska dessa marginaleffekter som resultat att klyftorna ökar i samhället. Att minska marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare är ett vanligt konservativt skäl för skatteförändringar. Men om mn samtidigt inte är beredd att höja marginalskatten för höginkomsttagare innebär en sådan strävan att de med höga inkomster i kronor alltid tjänar mer på skatteförändringen än låginkomsttagaren. En socialdemokratisk utmaning blir därför att se över marginaleffekterna och föreslå lösningar som både kan medverka till att minska de så kallade fattigdomsfällorna och bidra till att minska inkomstskillnaderna. För att det ska vara möjligt måste man kunna diskutera och analysera möjligheter och risker med att höja marginalskatterna i vissa inkomstskick. Det kan mycket väl ske utan att den skatt man betalar på inkomsten ökar. En marginalskattesänkning för låginkomsttagare som kompenseras av en marginalskattehöjning för medelinkomsttagare kan ge båda grupperna en skattesänkning men förhindra att höginkomsttagarna får någon skattesänkning. Ett exempel på en sådan åtgärd var införandet av den så kallade LO-puckeln i skattereformen Ytterligare en politiskt utmaning som kan underminera stödet för ett högt skatteuttag är skattefusk. Om det blir allmänt accepterat att fuska med skatten inom något område uppstår känslan att den som inte fuskar straffas med att betala skatt. Sådana tendenser finns i flera olika samhällsområden. Bland företag är kanske restaurangbranschen den mest omtalade. Där har fack och arbetsgivare gjort gemensam sak i att försöka stävja de oseriösa företagen för att förhindra osund konkurrens och skydda arbetstagarna. Många hantverkare och byggbolag upplever en lika osund konkurrens från inhemska eller utländska bolag som inte betalar sociala avgifter, skatt på löner och moms. I många områden betraktas det som legitimt och naturligt att anlita svart barnflicka eller svart städhjälp. Placering av kapital i utlandet underlättas av internet. Exemplen på orosmoln kan säkert göra längre. En förutsättning för att kunna bibehålla en ambitiös välfärd blir därför att upprätthålla en hård kontroll av skattebetalning. Men bara kontroll och straff räcker inte. Det måste också vara enkelt att betala skatt, arbetet på skatteverket med att utveckla ett internationellt samarbete måste öka och skatterna utformas på ett sådant sätt att kontroll är möjlig. Andra utmaningar mot skatterna är att det i vissa situationer är lätt att glömma skatteplikten. Den som sparar i fonder kan varje vecka se på sin internetbank hur mycket värdet har ökat innan skatt. När försäljningen sker är det lätt att inte ta med reavinstskatten i beräkningen. Är pengarna förbrukade vid deklarationstider kan en känsla av konfiskation uppstå. Samma sak med fastighetsskatten. Eftersom den ska betalas årligen och inte dras från en synlig vinst, kan den komma att upplevas som konfiskatorisk när den ska betalas. Dessa känslor behöver inte betyda att man inte inser värdet av skatterna, utan är bara ett uttryck för en självklar mänsklig drivkraft. Du sörjer inte den fisk du aldrig fångat, men ack så förgrämligt när linan brister. Obligatoriska preliminära månatliga skatteuttag på fler skattebaser än idag skulle minska denna underminering av skatteviljan. Ytterligare en politiskt utmaning mot höga skatter uppstår om man inte upplever att skatterna används till något gemensamt gott eller kommer en själv till godo eller att den service som skatterna används för inte håller fullgod klass. Om sjukvården skulle bli så dålig att ett stort antal människor vill köpa sig en alternativ vård för egna pengar, eller om det offentliga försäkringsskyddet blir så dåligt att det inte skapar en känsla av trygghet, så kommer skatteuttaget att ifrågasättas. Därför är en förutsättning för ett högt skatteuttag att välfärden är generell, effektiv och håller mycket hög kvalitet. Endast det bästa är gott nog för folket gäller idag i än större utsträckning än på Gustav Möllers tid. EU möjlighet eller en utmaning för bibehållet skatteuttag? I en alltmer internationaliserad värld skulle EU kunna vara en stor tillgång för möjligheterna att minska risken för ett skattemässigt race to the bottom. Genom samlade europeiska insatser som minimiskatter, lagstiftning för att reglera exempelvis e-handel så att momsens värde försvaras och samverkan mellan skattemyndigheterna skulle såväl skattefusk som skattekonkurrens mellan medlemsländerna inom EU kunna minska. I viss utsträckning ske också en sådan utveckling. EU har idag endast rätt att reglera de indirekta katterna för att den inre marknaden ska fungera optimalt. Ett sådant exempel är regelverket kring mervärdesskatter, momsen som är reglerad till form (enhetlig beskattningsbas, ett bestämt antal olika momsnivåer, osv). Men medlemsstaterna har självbestämmande över de direkta skatterna. Men kommissionen har tagit 15

16 initiativ för att exempelvis skapa en gemensam företagsskattebas, utan att vinna något stort intresse från medlemsländerna. Istället har kommissionen under senare år kommissionen börjat anmäla olika länders skatteuttag till EG-domstolen för att få prövat om skatteuttag strider mot fördraget. Dessutom blir det allt mer vanligt att enskilda anmäler skatter till nationella domstolar med argumentet att skatten strider mot EG-rätten. Utöver de anmälningar som sker mot bakgrund av EU:s skattedirektiv, ökar antalet anmälningar mot skatter som anses strida mot EG-fördragets grundläggande bestämmelser om fri rörlighet i samband med gränsöverskridande verksamhet, etableringsrätt och otillåtna statsstöd. I sådana mål prövar alltså EG-domstolen enskilda länders rätt att ta ut skatt. I många fall har resultatet blivit att enskilda länder tvingats att ändra sin lagstiftning. Trots att länderna självständigt ska kunna besluta om skatter, reduceras alltså det nationella självbestämmandet. Det kan komma att beröra exempelvis privatpersoners möjlighet att få uppskov med skatten vid försäljning av fastighet och företagens möjlighet att använda koncernbidrag för att få uppskov med skatt. Dessutom påverkar dessa processer att använda punktskatter för att styra exempelvis miljöpåverkan. En vidgning av EU:s påverkan på nationella skattesystem som endast bygger på fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och arbetskraft samt otilllåtna statsstöd hämmar möjligheterna att både undvika skattebortfall och att använda skattesystemet som styrinstrument. Tvärtemot de möjligheter som EU innebär för att bibehålla ett skattesystem som både bidrar till att skapa incitament för exempelvis minskad klimatpåverkan och upprätthålla de skatte- och välfärdsnivåer som medborgarna genom allmänna val röstat fram, kan alltså EU komma att utgöra ett problem för pragmatiska förändringar och goda ambitioner med skattesystemen. Samtidigt utvecklas EU allt starkare också på det sociala området, och problemen med demografin diskuteras ofta. Här finns en motsättning inom EU. Å ena sidan strävan efter en social europeisk modell som skulle kunna göra Europa till en fyrbåk i omvärlden för att bevisa att det går att skapa anständiga samhällen med stark ekonomisk drivkraft, och å andra sidan den makt som tilldelats EG-domstolen med grund i principer som uteslutande rör ekonomiska spörsmål med den mikroekonomiska inriktning som diskuterades i avsnittet om de ekonomiska utmaningarna. 16

17 En ny socialdemokratisk skattepolitik uppdrag för en översyn Den borgerliga regeringen förändrar skattesystemet i grunden, med både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för logiken, möjligheterna att upprätthålla finansieringen av välfärden och fördelningspolitiken. Samtidigt sker stora förändringar i omvärlden som påverkar hur skatteuttaget bör ske. Med den bakgrunden finns det ett flertal överväganden som krävs för att utforma en långsiktig socialdemokratisk skattepolitik. Det här avsnittet kommer att blanda principer för hur skatter bör tas ut med frågor om hur det bäst åstadkoms i framtiden. Sverige har ett högt skattetryck. Det gör att det finns många legitima krav som ställs på skattesystemet. Skattesystemet ska tillsammans med de utgifter det finansierar stimulera ekonomisk aktivitet Skattesystemet ska främja sysselsättning Skatteuttaget ska bidra till en rättvis fördelning av inkomster och tillgångar Skattesystemet ska vara tydligt, enkelt och förutsägbart Skattereformen 1990/91 präglades av enkelhet och likformighet. Tanken var att med breda skattebaser kunde skattesatserna hållas på en lägre nivå. I dagens globaliserade ekonomi är de grundläggande tankarna från nittiotalets skattereform lika relevant som för femton år sedan. Skattesystemets huvuduppgift Skattesystemets främsta uppgift är att finansiera välfärdssamhället. Skatteuttaget är en förutsättning för den generella välfärden. Inget land kan i längden ha högre utgifter än vad inkomsterna medger, skatteinkomsterna måste finansiera välfärdsutgifterna. För politiska rörelser som värnar en stor gemensam sektor och en rättvis fördelning av resurser är skatterna därför en central del av politiken. Det ställs ofta många andra krav på skattesystemet än att finansiera välfärden: de ska gynna miljöinvesteringar eller straffa bensinslukande bilar, de ska öka arbetskraftsutbudet eller minska inkomstklyftorna. När alla dess krav ställs är det lätt att glömma bort att skattesystemets huvuduppgift är att finansiera de offentliga åtagandena. Det hindrar inte att skatterna kan användas även i dessa syften, men det får endast ske om det inte äventyrar dess huvuduppgift. Här går en tydlig politisk skiljelinje mellan socialdemokratin och den borgerliga regeringen. Ett fortsatt högt skatteuttag Höga ambitioner med välfärdssamhället kommer att kräva ett fortsatt högt skatteuttag. Historien visar att det är möjligt att förena världens högsta skatteuttag med en god ekonomisk utveckling. En utgångspunkt för en socialdemokratisk skatteöversyn måste vara ett fortsatt högt skatteuttag. Kanske kommer den demografiska utvecklingen kräva att skattenivåerna höjs ytterligare en utveckling vi kan komma att se i hela vår omvärld. Många länder i vår omvärld har liknande demografisk utveckling och en ökande andel äldre i befolkningen ställer ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och pensioner även i de länderna. Ett högt skatteuttag ställer höga krav på skattesystemets utformning. För att kunna fortsätta ha ett högt skatteuttag måste skattebaserna vårdas. Det gör att undantag och särregler i de stora skattebaserna i största möjliga mån bör undvikas. Samtidigt är det viktigt att det finns en folklig acceptans för skatteuttaget. Ett fortsatt hög skatteuttag kräver vidare en hög skattebetalningsvilja hos skattebetalarna. Det viktigaste för att upprätthålla skattebetalningsviljan är upplevelsen av att få valuta för pengarna, hög kvalitet på utbildning och sjukvård till exempel. En annan viktig faktor är upplevelsen att alla bidrar utifrån sin förmåga och att skattefusket är begränsat. Därför behöver en socialdemokratisk översyn innehålla fördelningspolitiska inslag och kamp mot skattefusk och svartarbete. 17

18 Är det möjligt att långsiktigt upprätthålla ett högt skatteuttag i en globaliserad värld? Skattebasutredningen, tittade på den frågan och drog slutsatsen att det är fullt möjligt om man vårdar skattesystemet. Slutsatserna från Skattebasutredningen kan ge värdefulla insikter för en skatteöversyn. Enkelhet, tydlighet och likformighet De bärande principerna bakom skattereformen 1990/91 var att skapa ett enkelt och likformigt skattesystem med så breda skattebaser som möjligt. Det innebar att särregler och undantag av olika slag togs bort. Skattesystemet skulle även vara neutralt mellan olika sektorer och företagsformer. Ett likformigt skattesystem har fördelen att det är enkelt att förstå vilket ökar legitimiteten för skattesystemet. Möjligheterna till skattefusk och skatteplanering minskar också, liksom företagens administrativa börda och behovet av skattebyåkrati. I princip alla former av särregler skapar gränsdragningsproblem. Gränsdragningsproblem skapar kostnader både för företag, politiker och myndigheter. För företagaren innebär det att det finns fler regler man måste känna till, den administrativa bördan av att vara företagare ökar. För myndigheter innebär det att kraven på kontroll ökar har de företag som uppger kunna åtnjuta en särregel verkligen rätt att göra det. För politiker innebär varje särregel att de som anser sig vara på fel sida regeln försöker påverka politikerna för att också komma i åtnjutande av särregeln. Ju fler särregler, desto högre samhällsekonomiska kostnader. Resurser som hade kunnat användas till produktion går istället åt till att lära känna och försöka förändra särreglerna. Särregler kan orsaka negativa sideffekter eller förvränga konkurrensneutralitet så att de i slutändan motverkar sitt syfte. Samtidigt kan det finnas goda skäl för att ha en del särregler. Det kan finnas särskilda omständigheter i vissa branscher som gör att särregler krävs. Det måste i varje fall noga vägas mot möjligheten att stödja på något annat sätt. 18 Att utforma ett skattesystem på det sättet innebär att man väljer att inte bygga det utifrån teorin om optimal beskattning. Enligt ekonomisk teori innebär ett skatteuttag alltid att man stör ekonomin. Med skatt på arbete innebär att det finns något arbete som inte blir utfört som annars skulle ha blivit det. Men konsumtion och produktion är olika känslig beroende på vilken vara det handlar om. Bensin, alkohol och tobak är exempel på varor där konsumtionen inte är särskilt känslig för beskattning. Enligt teorin om optimal beskattning ska man ta ut hög skatt på varor och tjänster som inte är känslig för beskattning och låg skatt på varor och tjänster som är känsliga. Att försöka utforma politiken utifrån teorin om optimal beskattning skulle dock omedelbart leda till praktiska svårigheter. Det skulle kräva stor kännedom om hur känsliga medborgarna är för beskattning av olika varor och tjänster och kräva ett stort antal olika skattesatser. Det skulle skapa ett svåröverblickbart skattesystem med oöverstigliga gränsdragningsproblem och enorm skattebyråkrati. Skatter tenderar att fungera effektivare för att motverka beteenden än för att stimulera fram nya beteenden. Anledningen till att skatter inte är särskilt effektiva för att stimulera fram nya beteenden är dess trubbighet. Skatterna stimulerar ju inte bara de som annars inte hade ändrat beteende utan alla som hur som helst hade gjort det. De halverade arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 24 år är ett utmärkt exempel. Alla ungdomar som i den uppåtgående konjunkturen hur som helst fått jobb får del av den sänkta arbetsgivaravgiften. En väldigt liten del av den samlade kostnaden för förändringen går till ungdomar som annars inte hade fått jobb. Här hade någon form av ekonomiskt stöd till ungdomar som av någon anledning står långt från arbetsmarknaden blivit en mindre kostsam och mer effektiv åtgärd. Det här är aspekter som en skatteöversyn bör ta hänsyn till när man studerar skattesystemet. Utgångspunkten bör vara att minimera antalet undantag och särregler. Samtidigt kan det på vissa områden krävas just detta för att skatteuttaget ska ha folkligt stöd eller för att skattebasen ska stanna kvar i landet. Rättvisa skatter Skatterna spelar en fördelningspolitisk roll på två sätt. Skatternas främsta fördelningspolitiska insats sker indirekt genom att skatteintäkterna finansierar generella välfärdssystem som i sin tur är omfördelande. Här är det alltså storleken på det samlade skatteuttaget som är avgörande för skatternas fördelningspolitiska tyngd. En stor gemensam sektor som är skattefinansierad är i sig omfördelande. Skatternas andra fördelningspolitiska insats är att genom skattuttaget direkt bidra till utjämning. Det sker genom progressiva inslag i skattesystemet och har liten omfattning jämfört med det totala skat-

19 teuttaget. Här finns idag den statliga skatten på förvärvsinkomster, uttag av arbetsgivaravgifter över taken och i viss mån skatt på kaptialinkomster. Tidigare räknades även förmögenhetsskatten och fastighetsskatten hit. Planerna på att avskaffa värnskatten innebär att skattesystemets fördelningspolitiska inslag minskar ytterligare. Skattesystem utan omfördelande inslag kallas ofta för platt skatt. Socialdemokraterna behöver fundera över om och i så fall på vilket sätt de vill öka de fördelningspolitiska inslagen i skattesystemet. Den första frågan är om man vill öka de fördelningspolitiska inslagen. Det som kan göra det värt att alls fundera över frågan är, som beskrivits ovan, att det är den samlade storleken på skatterna som är avgörande för fördelningspolitiken inte hur skatterna tas ut. Värnskatten infördes som en del av budgetsaneringen och omvandlades och permanentades efter att en utvärdering av skattereformen 1990/91 givit höginkomsttagarna bättre utfall än planerat. Det är inte nödvändigtvis relevanta argument idag för ytterligare steg i skatteskalan. Ett argument som skulle vara relevant idag är en ökad inkomstspridning. Förmögenhetsskatten i den utformning som fanns 2006 hade uppenbara brister. Samtidigt var det fem miljarder som betalades i skatt av dem som har det bäst ställt. Om en återinförd förmögenhetsskatt alls ska vara relevant bör den få ett rejält ansiktslyft. Inslag i ett sådant ansiktslyft skulle kunna vara rejält höjda fribelopp, färre undantag och någon form av takregel. Ett alternativ till en återinförd förmögenhetsskatt är att höginkomsttagarna på något annat sätt får finansiera denna skattesänkning. Förmögenhetsskatten har stor politisk sprängkraft, både för företagare och löntagare. Företagare ser skatten som ett exempel på fientlighet gentemot de som lyckas. Löntagare ser det som en symbol för att de som har det allra bäst ställt ska vara med och bidra lite extra. Det är svårt att uppnå en god fördelningspolitisk profil via skattesänkningar. Fördelningseffekterna av regeringens jobbavdrag är en god illustration på det. Att skapa ett alternativt jobbavdrag med bättre fördelningsprofil är ingen lätt uppgift i alla fall om man vill undvika höga marginaleffekter för medelinkomsttagare. god fördelningspolitisk profil är uttömda. Egenavgifterna är borttagna och grundavdraget var så högt det kan bli - om man inte är beredd att acceptera mycket höga marginaleffekter för stora grupper medelinkomsttagare. Budgetens utgiftssida är ett alternativ för att uppnå en god fördelningspolitisk profil så gjordes t.ex. vid skattereformen 1990/91. Inkomstskatter som stimulerar arbetskraftsutbud Välfärdssamhället bygger på en hög sysselsättning och många arbetade timmar. Vi har inte råd, varken socialt eller ekonomiskt, att låta människor som kan och vill arbeta stå utanför arbetskraften. Kommande demografiska utmaningar gör också att framtida inkomstskatter måste utformas så att de i så liten utsträckning som möjligt minskar arbetskraftsutbudet. Det handlar både om att stimulera arbetskraftsdeltagande och att öka antalet arbetade timmar bland de som är i arbetskraften. Därför är det viktigt att skattesystemet utformas så att det inte innebär alltför höga marginaleffekter. Det är ingen lätt uppgift att hitta skatteåtgärder som stimulerar arbetskraftsutbud samtidigt som de är fördelningspolitiskt acceptabla. Det är då viktigt att komma ihåg att det finns många andra faktorer än skatter som påverkar arbetskraftsutbudet. Det handlar om hur socialförsäkringar, studiebidrag och annat är utformat. Skattefinansierad barnomsorg är ett exempel på en åtgärd som ökar arbetskraftsutbudet. På samma sätt är sambandet mellan taxerad inkomst och sociala förmåner något som stärker arbetskraftsutbudet. En lagstiftad eller avtalad rätt till heltid skulle också öka arbetskraftsutbudet. Ju fler faktorer som utformas så att de stimulerar arbetskraftutbud, desto högre inkomstskatter är det möjligt att ta ut. Inkomstskatterna är en viktig finansieringskälla för den gemensamma välfärden. Dagens system med kommunal inkomstskatt, två nivåer på den statliga skatten och ett grundavdrag har i huvudsak fungerat väl. En nackdel har varit att konstruktionen med grundavdraget har minskat överskådligheten i inkomstskatterna. Många har haft kunskap om vilken marginalskattenivå de har, men få har haft kunskap om det samlade skatteuttaget. Det är dock svårt att se att inkomstskatterna skulle kunna utformas på ett sätt som uppfattas rättvist utan att ett grundavdrag finns. De instrument som socialdemokraterna använt senaste åren för att genomföra skattesänkningar med 19 Nivåer på de olika inkomstskatterna samt nivån på brytpunkten är något som behöver diskuteras i

20 grunden. Hur stor andel av befolkningen bör betala statlig inkomstskatt eller hur många nivåer bör det finnas på den är exempel på frågor som behöver diskuteras. För en del låginkomsttagare kan de samlade effekterna av inkomstskatter och bidrag ge mycket höga marginaleffekter. Maxtaxan på dagis var en reform som minskade de effekterna för många människor, samtidigt som den hade fördelningspolitiskt god profil. Det kommer att krävas ytterligare steg för att minska marginaleffekterna för vissa låginkomsttagare, men inkomstskatterna kan knappast spela en avgörande roll här. En del länder har haft en särskild skatterabatt vid inträdet till arbetsmarknaden för marginaliserade grupper. Det är ett sätt minska marginaleffekterna vid inträde på arbetsmarknaden och utformas så att arbete alltid ger ett extra tillskott i hushållsekonomin jämfört med bidrag. Problemet i Sverige är att den höga skattenivån istället ger höga marginaleffekter när skatterabatten trappas av. En skatteöversyn bör diskutera om det går att finna någon form för detta som skulle kunna fungera i Sverige. som arbetsgivare och fack förhandlar om inte förändras av arbetsgivaravgiftsförändringar. Att använda arbetsgivaravgiftssänkningar som ett sätt att stimulera ökad sysselsättning blir enligt det här resonemanget meningslöst. Det är möjligt att diskutera hur hundraprocentigt det här sambandet är. Samtidigt är förändringar av arbetsgivaravgifterna oerhört kostsamma. Att stimulera enskilda grupper via arbetsgivaravgifterna är ineffektivt i enlighet med det resonemang som förts ovan. Här finns också önskemålet om att upprätthålla sambandet mellan avgifter och förmåner i socialförsäkringssystemen. Det motiverar en skepsis mot arbetsgivaravgiftssänkningar för vissa grupper, men det motiverar också en diskussion om nivån på förmånstaket i de sociala försäkringarna. Att stödja vissa företagsformer via arbetsgivaravgifterna har kritiserats för att vara ett ineffektivt instrument för att stödja sysselsättning. Det är svårt att se hur stimulanser i form av sänkta arbetsgivaravgifter kan vara ett effektivt instrument för att stödja sysselsättning. Vikten av att ha en fungerande beskattning av privat pensionssparande kommer att öka i takt med att befolkningen blir äldre och lever allt längre. Beskattningen av pensionssparande bör stimulera ett ökat arbetskraftsutbud även bland äldre. Risken att skatteunderlaget flyttar utomlands bör även ses över. Sedan jobbavdraget infördes beskattas inkomster från tjänst annorlunda än t.ex. pensionsinkomster och a-kassa. Tidigare beskattades alla inkomster lika oberoende av förvärvskällan. Det är svårt att hitta bärande argument mot principen om lika beskattning oberoende av inkomstkälla. Att avskaffa förvärvsavdraget skulle höja skatten för vanliga löntagare. Att införa motsvarande avdrag även för andra avdrag skulle vara mycket kostsamt. Går det att under en övergångsperiod acceptera den här olikformigheten i beskattningen? Hur lång period handlar det om i så fall? Enkla arbetsgivaravgifter Socialavgifterna, eller arbetsgivaravgifterna, är den enskilt största bidragskällan till den gemensamma välfärden. Det gör att det är en skattebas man måste vara mycket varsam med. Enligt ekonomisk teori kommer förändringar av arbetsgivaravgiften att slå igenom på lönenivåerna. En sänkt arbetsgivaravgift slår igenom i höjda lönenivåer, en höjd arbetsgivaravgift slår igenom i sänkta. Orsaken är att det samlade löneutrymmet 20 En samhällsekonomiskt effektiv kapitalbeskattning En effektiv kapitalbeskattning bör vara neutralt utformad. Att via kapitalbeskattningen gynna vissa investeringar framför andra är samhällsekonomiskt kostsamt investeringarna hamnar inte där de gör mest nytta. Fastighetsskatten bör även ses ut detta perspektiv. Den rabatt för attraktiva villor som den borgerliga regeringen infört kommer ur det perspektivet minska den samhällsekonomiska effektiviteten för investeringar i Sverige. Fastighetsskatten är nationalekonomins älsklingsskatt. Det beror på att skatten har liten effekt på människors beteende oavsett skatten måste man ha någonstans att bo och fastigheterna flyttar inte utomlands. Fastighetsskattens bristande popularitet hos medborgarna har kanske framförallt två förklaringar: den var svår att förutsäga och det görs inga preliminärskatteavdrag. För att kunna åter ha en rättvis fastighetsskatt behöver de två sakerna åtgärdas. Att öka förutsägbarheten är inte enkelt om fastighetsskatten ska vara marknadsvärdebaserad, vilken den bör vara när den är en del av kapitalbeskattningen. Det finns dock metoder fördetta, t.ex. Californiamodellen, och dessa bör prövas noggrant. Nackdelen med många alternativ, inklusive den

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Fastställande av skattesats för år 2003

Fastställande av skattesats för år 2003 Utlåtande 2002:108 RI (Dnr 3224/02) Fastställande av skattesats för år 2003 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Skattesmäll Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet.

Skattesmäll Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet. Skattesmäll 2015 2018 Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet. Skattesmäll Sverige Regeringens budgetproposition för 2017 presenterades den 20 september. I den fortsätter regeringen

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016 Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

Rundgångens omfattning

Rundgångens omfattning ARNE BJÖRHN: Rundgångens omfattning 1985 uppgick rundgången - inkomstöverföringar och subventioner - till195 miljarder. Det motsvarar 54% av lönerna och överstiger hushållens direkta skatter och avgifter.

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer